Examensarbete i kriminologi Malmö Universitet
ÄR ALLA MÄNNISKOR
POTENTIELLA TERRORISTER?
En systematisk litteraturstudie om riskfaktorer för
terrorism
LOVA ISOVAARA
LINNÉA LIND
ÄR ALLA MÄNNISKOR
POTENTIELLA TERRORISTER?
EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE OM
RISKFAKTORER FÖR TERRORISM
LOVA ISOVAARA
LINNÉA LIND
Isovaara, L & Lind, L. Är alla människor potentiella terrorister? En systematisk litteraturstudie om riskfaktorer för terrorism. Examensarbete i kriminologi 15
högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,
institutionen för kriminologi, 2019.
Terrorism är ett växande samhällsproblem som kräver insatser riktade mot de bakomliggande riskfaktorerna för att ett preventivt arbete ska kunna bedrivas gynnsamt. Säkerhetspolisen har gjort ett utlåtande där de informerar om att hotnivån för terrorangrepp i Sverige har ökat under de senaste åren. Syftet med studien är därför att identifiera riskfaktorer för terrorism. För att uppnå detta genomfördes en systematisk litteraturstudie. Flertalet sökningar genomfördes i tre olika databaser vilka utmynnade i elva studier som kom att ligga till grund för resultatet. Resultatet visade att det finns olika riskfaktorer för terrorism. Övergripande kategorier som identifierats är individegenskaper, mental hälsa, sociala faktorer, politik, religiös tillhörighet och sociala medier. De mest
framträdande riskfaktorerna var individegenskaper inklusive mental hälsa och de sociala faktorerna. Resultatet visade tydliga tecken på en logisk följd från en barndom präglad av problematik till ett avvikande högriskbeteende i vuxen ålder. Det är av stor vikt att berörda yrkesgrupper besitter rätt kunskap för att effektivt kunna identifiera en potentiell terrorist i tid. Individer som visar tendenser för våld och sympatier för våldsbejakande extremism kan likaså anses tillhöra en riskgrupp för involvering i terrorism. Att förhindra individer från att ta steget till ett
våldsbeteende eller terrorism skulle inte bara på en mikronivå gynna individen och dess omgivning utan även samhället som stort. De emotionella skador och ekonomiska förluster som terrorangrepp medför kan förminskas med ett fungerande preventivt arbete.
Nyckelord: Extremism, Identifiering, Prevention, Radikalisering, Riskfaktor,
IS EVERYBODY A POTENTIAL
TERRORIST?
A SYSTEMATIC LITERATURE REVIEW ABOUT
RISK FACTORS FOR TERRORISM
LOVA ISOVAARA
LINNÉA LIND
Isovaara, L & Lind, L. Is Everybody a Potential Terrorist? A Systematic Literature Review About Risk Factors for Terrorism. Degree project in
Criminology, 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society,
institution of criminology, 2019.
Terrorism is a growing problem in our society and needs interventions targeting the underlying causes to enable a favorable work of prevention. Säkerhetspolisen (The Swedish Security Service) regularly informs about the level of threat for terror attacks in Sweden. During the last years the threat level has increased. The purpose of the study is therefore to identify risk factors for terrorism. To achieve this, a systematic literature review has been performed. Multiple searches were made in three different databases which culminated in eleven studies that came to be the foundation for the result. The result showed that terrorism has multiple different explanations. Categories that have been identified are individual characteristics, mental health, social factors, politics, religion and social medias. The most prominent risk factors were individual characteristics including mental health and social factors. The result also showed clear signs of a logic sequence from a childhood marked by problems to a deviant high risk behavior in
adulthood. It is essential that concerned professions have the right knowledge to enable efficient identification of potential terrorists in time. Individuals with tendencies for violence and sympathies for violent extremism can be placed in a high risk group for involvement in terrorism. To stop individuals from moving towards violent behavior and terrorism would not just on a micro level be beneficial for the individual itself and it’s surroundings, but also for the society. The emotional damages and economic losses that come with terror attacks can be reduced with a functional work of prevention.
Keywords: Extremism, Identification, Prevention, Radicalisation, Risk Factor,
Innehållsförteckning
Inledning... 5
Syfte ... 7
Frågeställning ...7
Bakgrund ... 7
Den moderna terrorismen ... 8
Begreppsdefinitioner... 9
Terrorism ...9
Ett svårdefinierat begrepp ... 10
Religiös terrorism ... 10 Politisk terrorism ... 11 Propaganda ... 12 Extremism... 12 Radikalisering ... 13 Vetenskaplig förankring ...13 Socialpsykologi ... 14 Metod ... 15 Etik ...15
Den systematiska litteraturstudien - steg för steg ...16
Steg 1 - Reflektera och skapa en problemformulering ... 16
Steg 2 - Urval och inklusions- och exklusionskriterier ... 17
Steg 3 - Litteratursökningen ... 18
Steg 4 - Val av studier för granskning ... 19
Steg 5 - Läsa och granska de utvalda studierna... 20
Steg 6 - Sammanställning av resultat ... 21
Steg 7 - Presentation ... 22 Resultat ... 23 Individen...27 Mental hälsa ...29 Sociala faktorer ...29 Religion ...30 Politik...30
Sociala medier och internet ...31
Diskussion ... 32
Metoddiskussion ...32
Resultatdiskussion ...35
Slutsats ... 39
Framtida forskning och praktisk tillämpning ...40
Referenser ... 42
INLEDNING
Det var en vanlig tisdagsmorgon den 11 september, 2001, när fyra passagerarplan kapades av den kända terroristgruppen Al-Qaida (Davies 2003). Denna dag miste 2996 oskyldiga människor livet och över 6000 skadades i det som idag är en av världens mest uppmärksammade terrorattacker (a.a). Två av de kapade planen flög rakt in i varsitt av de två tvillingtornen, som var en del av World Trade Center i New York (a.a). Ett tredje plan störtade in i Pentagon, USA:s
försvarshögkvarter (a.a). USA och Al-Qaida hade sedan tidigare legat i konflikt med varandra och attacken var ytterligare ett försök att skada landets infrastruktur, ekonomi, politik och militär (Davies 2003). De ofantligt stora förluster som landet fick utstå har lett till att terrorattacken anses vara den största någonsin (a.a). Söndagen den 3e juli, 2016, detonerade en bilbomb i Bagdad, Irak, som orsakade mer än 200 oskyldiga människors liv (Nilsson 2016). Det var vid tillfället många människor ute på gatorna och dådet som terrorgruppen IS tagit på sig, menas ha varit riktat mot shiamuslimerna i staden (a.a). Det var inte endast de drygt 200 människorna som omkom utan även ett lika stort antal kom till skada vid attacken (a.a). Premiärministern utlyste landssorg till följd av dådet, som var ett av det värsta landet sett på många år vilket även resulterade i en kraftigt ökad säkerhet (a.a). Terrorbrott begås dock inte endast av större grupperingar likt de som precis beskrivits utan det finns även de som agerar på egen hand.
Anders Behring Breivik är en norsk medborgare som den 22e juli, 2011,
detonerade en sprängladdning i centrala Oslo i syfte att skicka ett meddelande till den dåvarande regeringen samt rikta polisens uppmärksamhet dit för att själv kunna bege sig till ön Utöya (Pantucci 2011). Väl där sköt han kallblodigt ihjäl ungdomar och ledare som deltog på ett läger för det norska arbetarpartiet. Sammanlagt räknades antalet döda till 77 oskyldiga människor (a.a). Breivik genomförde detta terrordåd med ett politiskt motiv där han ville “utrota” framtida politiker för vänsterpartierna. Breivik var starkt dragen till den högra politiken på grund av en tidigt grundad anti-islamistisk åsikt, då dessa partier uttrycker ett tydligt motstånd mot islam (a.a). Det fanns således både politiska och religiösa förtecken i det dåd som skördade så många oskyldiga liv. Breivik menade att han var utvald för att starta ett krig, med målet att göra Norge etniskt rent igen och att han skulle upprepat aktionen om möjligheten funnits (a.a).
Terrorbrott är inte endast ett internationellt fenomen, det sker även i Sverige och det fall som beskrivs nedan är ett av många. En vårdag den 7e april, 2017, valde Rakhmat Akilov, att ensam köra en lastbil nedför gågatan på Drottninggatan i Stockholm (Dagens nyheter 2017). Dådet resulterade i fem oskyldiga människors död och flertalet skadade (a.a). Akilov körde rakt in i väggen till ett stort
köpcentrum med syftet att framkalla en explosion, då lastbilen sedan tidigare laddats med sprängmedel (a.a). Lastbilen exploderade inte utan fordonet fattade bara eld vilket medförde att Akilov kunde fly från platsen (a.a). Akilov greps sedan och har öppet uttryckt sympatier för terrororganisationen IS (a.a).
Utredningen av dådet har visat tecken i Akilovs bakgrund som tyder på en önskan om förändring för Sverige och tydliga drag åt det våldsamma, extremistiska hållet och han har sedan tidigare funnits i polisens register.
De händelser som ovan beskrivits har alla klassats som terrordåd, men de är endast en liten del av den ofantliga mängd dåd som utgör terrorismen förr och idag. Aktioner som faller inom ramen för terrorism har sedan fenomenet
uppmärksammades för första gången haft en tydlig röd tråd, att framkalla fruktan genom att åsamka skada i en större skala. Terrorister, både ensamagerande och de som tillhör större organisationer, utgör ett stort hot mot samhället, demokratin och den samhälleliga tillväxten (Justitiedepartementet 2014). Uppenbart utgör de även ett stort hot mot alla de oskyldiga som får sätta livet till vid varje terrordåd. Idag finns det inte en tillräckligt stark empirisk och teoretisk grund för att identifiera riskfaktorer för terrorism på ett adekvat sätt (Borum 2015). Ett antal
bedömningsverktyg har framtagits med det kan inte med säkerhet styrkas att dessa är tillräckligt trovärdiga och med hänsyn till terrorismens utveckling är det hög tid att forskning och arbete tar ett stort steg framåt (a.a). Hotnivån för terrorism i Sverige har tidigare legat på en låg nivå, men efter år 2010 har Säkerhetspolisen bedömt att risken har ökat och hotnivån anses därför nu vara hög
(Säkerhetspolisen 2010). En ökning har uppmärksammats av människor som reser från Sverige för att strida för olika terrororganisationer utomlands (a.a).
Förändringar i islamistiska extremistmiljöer i Sverige har också uppmärksammats då fler attentat riktats mot Sverige till skillnad från tidigare (a.a).
Ur ett kriminologiskt perspektiv är det av stor vikt att studera riskfaktorer, främst då det finns en distinkt koppling mellan riskfaktorer och brottslighet (Andershed & Andershed 2005). Kunskap på fältet skulle därmed vara gynnsamt för det preventiva arbetet. Dessa faktorer utgör en ökad risk för individen att begå brott och exponering för fler resulterar i en kumulativ effekt (a.a). Däremot innebär inte närvaron av riskfaktorerna med säkerhet att individen kommer att begå brott (Andershed & Andershed 2005; Shader 2004). Shader (2004) har identifierat tre underkategorier för fenomenet: individuella-, sociala- och områdesfaktorer. Att använda dessa i samband med brottsprevention kan dock medföra en viss problematik (a.a). Problemet grundar sig dels i definitionen av det omfångsrika begreppet men också i frågan om det är möjligt att förändra en riskfaktor (a.a). Till följd av denna problematik talas det frekvent om skyddsfaktorer som ska agera motpol till riskfaktorerna (a.a). Dessa antas vara möjliga att påverka i större grad och är därför mål för intervention (a.a). Det är sålunda relevant för både terroristbrott och annan brottslighet att upptäcka riskfaktorer för att i största möjliga mån kunna förebygga framtida händelser.
Ämnesvalet för denna kandidatuppsats kom naturligt då terrorism är ett mycket viktigt fenomen att belysa, på grund av de omfattande skador det medför, samhällsmässigt, emotionellt och psykiskt. Hotnivån har ökat i Sverige och utvecklingen för terrorism ser inte ljus ut om den fortsätter i samma spår. Den stora frågan är om det finns en ensamstående förklaring till terrorism och sålunda en enskild lösning på problemet, sannolikt inte. Att identifiera en risk för
terrorism handlar om att upptäcka sårbara faktorer hos en individ som ökar risken för att denne ska begå ett terrorbrott (Jacques & Taylor 2013). Vi vill därför med denna litteraturstudie belysa fenomenet för att sprida den kunskap som finns idag men även för att lägga tonvikt på relevansen för vidare forskning. Idag besitter inte de berörda yrkesgrupperna tillräckligt stor kunskap om riskfaktorer för terrorism vilket bidrar till att möjliga terrorister inte upptäcks
(Justitiedepartementet 2014). Vi vill också bidra med en mer objektiv skildring av ämnet olikt den som media sprider. Vi ämnar inte rättfärdiga terrorism eller ursäkta det fientliga våld som utförs, det vi vill är att skapa en djupare förståelse som inte präglas av den nuvarande uppfattningen. Denna essä ämnar vara ett startskott för andra att bedriva mer forskning för att möjliggöra ett arbete mot terrorism genom identifiering av riskfaktorer. En framtid där det finns tillräckligt
stor kunskap om riskfaktorer för terrorbrott innebär en säkrare och tryggare framtid.
Syfte
Syftet med denna litteraturöversikt är att bidra med kunskap om terrorism genom att presentera befintlig forskning med fokus på riskfaktorer. Det kan finnas olika riskfaktorer för olika typer av involvering i terrorism (Borum 2015), vi ämnar dock ge en mer generell bild av riskfaktorer för terrorism som helhet. Den slutgiltiga produkten ska vara användbar både för de som i sin yrkesutövning arbetar med människor och har en möjlighet att förebygga terrorism men även för de som endast har ett intresse för ämnet.
Frågeställning
Syftet ska besvaras genom följande frågeställning 1. Vilka riskfaktorer kan identifieras för terrorism?
BAKGRUND
Terrorism har funnits i urminnes tider men är idag kanske mer omtalat än någonsin (Law 2013). Kärnan har varit densamma sedan det första terrordådet utfördes men tillvägagångssätten har utvecklats och moderniserats i takt med samhället (a.a). Terrorismens historia är utbredd och mycket omfattande, vilket speglar att fenomenet inte är modernt och sannolikt har liknande händelser skett även tidigare än det som finns dokumenterat.
I det antika Grekland, Indien och Italien fanns det innan Kristi födelse terrorism men under den tiden benämnt tyranni (Law 2013). Tyranni hade en mycket lik betydelse och präglade antiken med krig och maktspel (a.a). Cirka 70 år innan Kristi födelse, vid tiden för “det judiska kriget” uppkom en av historiens mest våldsamma och kontroversiella terroristgrupper vid namn Sicarii (a.a). Sicarii var och är än idag en omtalad organisation som hänsynslöst tog livet av alla judar som samarbetade med romare (Law 2013). När romarna några år senare övermannade gruppen retirerade dem och en ny kom att ta deras plats, seloterna (a.a.) Seloterna fick sitt namn med en grund i deras fanatiska och ivriga uttryck, då zelos är den grekiska benämningen för iver (Kumm 2002). Seloterna utnämndes till den organisation som skulle kontrollera att judisk, mosaisk lag följdes utan undantag och de som avvek fick vedergällning (a.a). Den första uttalade
terrororganisationen styrdes av både politiska och religiösa pekpinnar och här kom det som vi än idag kallar terrorism, som sprider skräck och präglar hela världen, att födas. En annan historisk terrorstämplad grupp är de så kallade assassinerna, men de själva benämnde sig ad-dawa al-jadida, vilket betyder “den nya läran” (Kumm 2002; Law 2013). Ursprungligen var de dissidenter som hade tillhört sekten ismailiterna, en egyptisk, muslimsk sekt med bakgrund i shiitismen (a.a). Sektens nemesis var seldjukerna, en folkgrupp med mongoliskt ursprung, som tidigare hade tillägnat sig makten över det som idag kallas Mellanöstern (a.a). Assassinernas ledare skickade ut sitt folk för att mörda deras motståndare, det kan alltså påstås att denna terrororganisation var uppenbart våldsbejakande och motivationen var hämnd. Däremot fick de sannolikt en stämpel som religiöst
styrda terrorister när deras målgrupp var av en tydligt skild grupp, vilket idag utmärks som religiösa motiv.
Det var inte bara sekter, grupper och organisationer som kunde sättas i facket med etiketten terrorister. Det fanns även de som agerade näst intill självständigt, dock med anhängare som följde samma ideologier, men de självständiga följde inte någon annan. Michael Bakunin, en anarkist som ansågs vara en av 1800-talets gestalter för anarkism och bombkasterier har även kommit att kallas terrorist för de dåd han utförde, med syftet att störta framstående personer genom Ryssland och Europa (Rezneck 1927). Med politik i grunden präglade Bakunins terrordåd Europa under hela den senare delen av 1800-talet (a.a). I slutet av 1800-talet använde europeiska och ryska anarkister terrorism för att framkalla en revolution av folket, en indirekt terrorism (Law 2013). En tydlig skillnad kunde tydas under 1600-, 1700- och 1800-talen då terrorismen förändrades och utvecklades. Tidigare hade måltavlan endast varit kungar och högt uppsatta ledare men den hade nu förändrats till en inte lika specifik (Law 2013). Efter förändringen var det
önskemål om förändring som ledde till aktion och vilka som miste livet samt hur många lade de inte någon större vikt vid (a.a).
Det amerikanska inbördeskriget startade med en terroraktion, där sjutton
trosförvanter tillsammans med John Brown ansåg sig själva vara utvalda av Gud för att avskaffa slaveriet och gick därför till attack (Kumm 2002). Invånare i USA hade under en tid varit naiva och inte erkänt att de lever i en kultur där våld är ett faktum, men på senare tid och vid närmare eftertanke har det börjat sjunka in (a.a). Bilbomben i Oklahoma år 1995, som tog livet av 168 människor och skadade många fler skakade USA och ledde till en skärpning av invandring och asyltillstånd (a.a). Bomben var riktad mot en federal byggnad i staden och genomfördes av en högerextrem terroristgrupp (a.a). Det ställdes även krav på vedergällning för de länder som hade skickat terroristerna till USA, men frågan om vilket land detta var kvarstod. USA hade ett naivt synsätt på terrorismen och landets klassamhälle. Det sades att landet inte skulle behöva utstå en våg av terrorism för att det inte fanns en tydlig höger-vänster politik och att det inte fanns några större klasskillnader i landet (a.a).
Den moderna terrorismen
I slutet av 1900-talet annalkades en oro för att terrorismen skulle komma att spridas och utvecklas till former som inte var hanterbara, vilket i sin tur skulle få förödande konsekvenser (Kumm 2002). Samhället och målbilden speglar det tillvägagångssätt en terrorist eller terrororganisation väljer för det specifika dådet. Därför faller det sig naturligt att samhällets utveckling även leder till en
utveckling av tillvägagångssätt för terrorism. Det är ett av de största hoten mot terrorism, att offret ska vara förberett och inte falla platt när attacken kommer, att de kan stå upp mot de vapen som riktas mot dem och istället för att bli offer, bli de som går vinnande ut ur striden. Den mest utmärkande förändringen som skett inom terrorismen är inte det faktum att vapnen förändrades och att dynamiten skapade stora möjligheter (Law 2013). Det är utvecklingen som lett till radioaktiva utsläpp, gifter och biologisk terrorism, som är några av de största orosmomenten på senare tid. Metoder som kan slå ut människor i större
omfattning än någonsin (a.a). Ett antal fall har dokumenterats, exempelvis i Japan där nervgas spreds i tunnelbanan och skördade tolv liv (Kumm 2002; Law 2013). Attentatet mot World Trade Center är ett av de mest chockerande i nutid och det skakade hela världen. IS och Al-Qaida är två av dagens mest omtalade
terroristgrupper, varav den senare var de som tog på sig attacken i New York (Davies 2003; Law 2013).
I Sverige finns det tre uppmärksammade extremistmiljöer, vit makt-miljön, den autonoma miljön och den våldsbejakande islamistiska miljön
(Justitiedepartementet 2014). Den autonoma miljön kan hårdras till den
vänsterpolitiska sidan och vit makt-miljön till den högra, men det är en väldigt förenklad förklaring (a.a). De tre miljöerna beskrivs närmare under
begreppsdefinitioner.
En fråga som uppkommit med utvecklingen som har skett är varför terrorister inte har utplånat byar, städer eller länder än, då kunskapen och redskapen som finns möjliggör detta (Kumm 2002). Svaret på den frågan tar oss tillbaka till
definitionen och syftet med terrorism, att sprida åsikter och ideologier, ett sätt att kommunicera med människor världen över. Terrorister vill inte utplåna alla de som inte följer en viss ideologi, de vill att alla ska följa den, därför ämnar de sätta skräck i människor och driva dem till förändring (Law 2013). Sålunda är det inte antalet offer som är av vikt, det är budskapet och kommunikationen till
omvärlden. Något som på senare tid har underlättat för terrorismen att nå ut är medias uppkomst och dess ytterst ansträngningslösa sätt att sprida budskap till så stor målgrupp som möjligt (Schils & Verhage 2017). Det finns en rad olika tidningar och kanaler där terrororganisationer kan sprida sin propaganda till allmänheten, där eventuellt sårbara individer och de som söker med intresse kan påverkas av deras idéer.
Begreppsdefinitioner
Nedan presenteras ett antal definitioner för begrepp som kommer användas i denna essä för en ökad förståelse av textens innehåll.
Terrorism
Terrorism är de dåd som genomförs med syftet att framkalla rädsla eller skada. Ett terroristbrott kan vara en mängd olika brottstyper men som genomförs med ett annat motiv än brottet vanligtvis har. Enligt Lag (2003:148) om straff för terroristbrott, 2 §, lyder definitionen för terroristbrott:
“För terroristbrott döms den som begår en gärning som anges i 3 § om gärningen allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation och avsikten med gärningen är att
1. injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp,
2. otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd, eller 3. allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation.”
För denna essä kommer den definition som den svenska lagen erbjuder att användas i störst utsträckning, då den är applicerad på den svenska kontexten.
Litteratur där de två senare punkterna i lagen inte finns med kommer också att användas, då vi anser att definitionen annars blir något snäv. Definitionen som anammas i denna essä är således att terrorism är brott som utförs med syfte att framkalla fruktan hos omgivningen och/eller för att uppnå ett eget mål och/eller makt.
Ett svårdefinierat begrepp
Terrorister agerar ensamma eller i grupp, med olika motiv och modus, på alla platser i världen (Richardson 2006). Det finns terrorism som grundar sig i religion och politik men även på en mikronivå med individuella faktorer som grund (a.a). Det är dock inte endast en definition som anses vara den korrekta, genom tiderna har ett flertal olika definitioner funnits och även idag används flera olika beroende på kontext. Kofi Annan uttryckte att den enes terrorist kan mycket väl vara den andres frihetskämpe, vilket tydligt speglar hur subjektiv en definition av terrorism är (Simon & Jenkins 2016). Från första början var definitionen mycket simpel, den beskrev terrorism endast som maktutövning eller ett försök att uppnå makt eller sina mål genom att sätta skräck i omgivningen (a.a). På senare tid uppkom en mer detaljerad version, med frågan om vem som utövar makten, alltså vem som ska kallas terrorist (Simon & Jenkins 2016). Här började det spekuleras om att den som utför terrordåd är den individ eller grupp som föreligger vara i underläge, eller åtminstone uppfattar sig vara i underläge (a.a). Med denna definition kom en del motsägelser, är verkligen alla som genomför terrordåd i underläge? Kan en stat som planerar ett terrordåd mot en nation verkligen anses vara i underläge? Denna definition har sålunda inte etsat sig fast då den inte fungerar i alla
omständigheter. Terrorism tenderar till synes vara mycket svårt att definiera på ett sätt, eftersom det är ett så pass omfattande fenomen med många grenar och risken för att inkludera för mycket är lika stor som att missa något (Locatelli 2014; Richardson 2006). Att ta fram en optimal definition för terrorism är en ständigt pågående process, ny kunskap tillkommer och utveckling sker vilket påverkar fenomenets utformning (Locatelli 2014).
Religiös terrorism
Av de terrororganisationer som är aktiva idag har ungefär hälften religiösa motiv (Davies 2003). De olika religionerna sträcker sig från stora välkända till mindre sekter (a.a). Trots dess olikheter är de alla oerhört farliga med avseende på hur fanatiska de är (a.a). Syftet är att påtvinga deras religiösa tro på den övriga
befolkningen. Terrorister med religiösa motiv har en vision där hela befolkningen utövar samma religion som dem, de använder därför attentat präglade av våld och skräck mot de som inte associerar sig med deras tro (a.a). Dessa individer tenderar också använda terror för att få deras egna anhängare att fortsätta följa religionen (a.a).
Ett av de största, mest omtalade terroristnätverken med religiösa motiv idag är Al-Qaida, främst då de tog ansvaret för attackerna i New York, 2001 (Davies 2003). Organisationen bildades år 1988 av Osama Bin Laden, som var en radikalislamist från Saudiarabien (a.a). Organisationen är utbredd över hela världen med
medlemmar från många olika länder (a.a). Al-Qaida ser USA som sin främsta fiende som ska bekämpas med våld då Bin Laden ansåg att USA var ansvariga för att förtrycka muslimer (a.a). IS är en organisation som agerar utifrån deras
tolkning av sunniislam och har sedan 2014 gått under namnet Islamiska Staten (Nationella uppslagsverket 2019). Gruppen är kategoriserad som en
individer som är anhängare till andra religioner eller andra inriktningar inom islam är otrogna och de utövar därför våld mot dessa människor. Med bakgrund i detta har IS begått multipla terrordåd mot civilpersoner för att avrätta dem samt framkalla fruktan i samhället (Davies 2003). Terrororganisationer som agerar utifrån sin tolkning av kristendomen förekommer likaså. En av de mest omtalade är Ku Klux Klan vilken är en rörelse som präglas av rasism och vit makt
(Nationalencyklopedin 2019). Organisationen existerar främst i USA och är den mest utbredda av de terrororganisationer som tillhör vit makt. Ku Klux Klan utför dåd främst mot homosexuella samt personer med invandrarbakgrund (a.a). Den våldsbejakande islamistiska miljön som nämndes tidigare, där anhängare företrädesvis agerar utifrån deras tolkning av religionen islam anses ibland ha förtecken av politik då de sägs vilja ändra statsskicket i Sverige
(Justitiedepartementet 2014). Det är dock religion som är grundpelaren i deras ideologi och därför refereras deras aktioner som religiöst styrda (a.a). I Sverige anses det vara två organisationer som utgör miljön, Al-Qaida och Al-Shabaab, där den första är mest framträdande (a.a). Deras ideologi talar för attentat mot civila som en konsekvens av de upplevda kränkningar som riktats mot muslimer samt det våld och den ockupation som islam fått utstå (Justitiedepartementet 2014). Organisationen vill återinföra ett muslimskt styre och menar att det krävs våld för att göra detta med framgång (a.a). Deras ideologi är även motståndare mot
västvärldens materialism och sekularisering vilket skapar stora konflikter (a.a).
Politisk terrorism
Den politiska terrorismen är som namnet förtäljer terroraktioner som begås med politiska motiv, där grupperingar har tagit avstånd från det traditionella styret i ett land (Justitiedepartementet 2014). Politiken idag finns till för att allmänheten ska få säga sitt ord och bidra till förändring som majoriteten har bejakat (a.a).
Politiska extremister vill uppnå förändring som följer deras mål men med hjälp av icke legala medel (a.a). Idag finns det två identifierade politiskt extrema
grupperingar i Sverige, den autonoma och vit makt (Justitiedepartementet 2014). Den autonoma miljön tillhör den vänstra sidan av politiken och ideologin går ut på en önskan om ett klasslöst samhälle där alla, oavsett kön, etnicitet och läggning ska kunna leva med samma villkor (a.a). De vill ha ett samhälle styrt av folket och uttrycker ett tydligt motstånd mot demokratin, detta för att uppnå ett enligt dem “idealt samhälle” (a.a). Något som utmärker den autonoma extremismen är den kamp som förs mot kapitalismen, vilket medför en kamp mot företagare och myndigheter (Justitiedepartementet 2014). Anhängare till den autonoma miljön uppvisar ett starkt motstånd till rasism, sexism, djurplågeri samt kommersialism, däremot anser de att egendom inte kan ägas (a.a). Brott mot egendom är enligt ideologin därmed inte brottsligt. Vit makt-extremismen och de icke våldsbenägna högerextremisterna är den autonoma extremismens uttalade nemesis (a.a). Vit makt-miljön är i Sverige den som är mer placerad i det högerpolitiska facket och precis som namnet avslöjar har den influenser från White Power-rörelsen i USA (Justitiedepartementet 2014). Den uppkom från den mycket våldsamma skinhead-rörelsen och det finns tydliga likheter i form av sakfrågor och ideologi (a.a). Allmänheten gör ofta en koppling mellan vit makt-miljön och
nationalsocialismen, vilket inte är helt fel då en del av anhängarna har anammat ideologin (a.a). En tydlig åsiktspunkt för vit makt-anhängare är det motstånd som uttrycks mot invandring (Justitiedepartementet 2014). Det finns en önskan om ett etniskt rent samhälle, där olika raser inte ska beblanda sig med varandra (a.a).
Vissa anser dock att de olika raserna ska få existera med kravet att de inte blandas på något sätt (a.a). En föreställning som genomsyrar hela vit makt-extremismen är att en judisk grupp, ockupationsregering, hotar den vita rasens existens
(Justitiedepartementet 2014). Inte endast judar ingår i hotbilden utan även andra som antas ha samma eller liknande intentioner, varav media och stat är två stora aktörer, men även polisen (a.a). Det kan även tydas drag av homofobi och ett generellt hat mot sexuella läggningar utöver den heterosexuella, detta till följd av att för många anhängare till vit makt-miljön är kärnfamiljen vital, där kvinnan ska agera familjemor och barnafödare (a.a).
Vit makt-miljön har på senare tid utvecklats i bland annat sin kommunikation och retorik, deras uttryck har förändrats och de har börjat använda begreppet kultur mer än ras då det är mer accepterat (Justitiedepartementet 2014). Däremot påstås inte deras ideologi ha förändrats, utan endast sättet de förmedlar den, det
föreligger således fortfarande stora våldstendenser inom vit makt-miljön (a.a).
Propaganda
Propaganda är ett svårdefinierat begrepp då det är en del av den sociala omvärlden vilken inte har ett tydligt system som den följer, likt naturvetenskapen (Viorel 2017). Den sociala kontexten kan inte förklaras med enkla mekanismer utan är flexibel och förändras beroende av yttre och individuella faktorer, som i sin tur inte heller är konstanta (a.a). Från början var propaganda ett neutralt fenomen men detta förändrades när det började användas i politiskt syfte ofta med en negativ klang (a.a). Därför är inte sällan uppfattningen idag att propaganda är något negativt som används för att framföra klagan, kritik eller sprida felaktig
information (a.a). Vi vill däremot anta ett neutralt synsätt på propaganda i denna essä och kommer därför använda den tidigare definitionen samt den definition som Socialstyrelsen (2017) erbjuder, vilken även den är neutral gällande positiv och negativ propaganda. Propaganda, när det benämns i denna essä, är således kommunikation som ämnar framföra information, synpunkter och åsikter till allmänheten. Med hjälp av propaganda vill den som publicerar förespråka något denne anser vara bra eller framföra kritik mot något denne anser vara mindre bra (Viorel 2017). Kommunikationen kan ske genom olika former av medier som tryckta tidningar, muntligt, via internet, böcker, konferenser och övriga medier (Socialstyrelsen 2017). Propaganda ämnar i många fall påverka mottagarens åsikter och uppfattning i önskad riktning (a.a). I de våldsbejakande
extremistmiljöerna används propaganda för att erhålla fler anhängare samt att få dem att själva utöva våld eller stödja våld som utövas av andra (Viorel 2017).
Extremism
Definitionen för extremism ligger relativt nära definitionen för terrorism men bör dock särskiljas. Enligt Säkerhetspolisen (2010) definieras extremism som
“rörelser, ideologier eller individer som inte accepterar en demokratisk
samhällsordning” (Säkerhetspolisen 2010 s. 21). Definitionen syftar till att de
samhällsförändringar som sker genom demokrati inte accepteras
(Säkerhetspolisen 2010). De definierar också begreppet som “en företeelsen där
individer använder extrema metoder för att förändra samhället i önskad riktning”
(Säkerhetspolisen 2010 s. 21). De menar också att extremism kan förekomma inom religion lika mycket som inom politik samt hos ensamagerande, vad som har betydelse är den politiska eller religiösa övertygelsen.
Radikalisering
Säkerhetspolisen (2010) har även gett en definiering av begreppet radikalisering som vid ett första anseende kan vara likt begreppet extremism. Radikalisering syftar dock till “en process som leder till att en person eller en grupp stödjer eller
utövar ideologiskt motiverat våld för att främja en sak” (Säkerhetspolisen 2010 s.
22). Det är av vikt att konstatera att radikalisering inte enbart syftar till att ha extrema åsikter gällande politik eller religion, utan även till utövning eller acceptans av våld (Säkerhetspolisen 2010).
Vetenskaplig förankring
Flertalet experter inom området argumenterar för att terrorism bäst kan förklaras utifrån teorin om rationella val (Senzai 2015). Teorin myntades från början av ekonomer men började sedan appliceras inom kriminologin (Cornish & Clarke 2014). Teorin förklarar brott som ett val där individer handlar med sin egen vinning som största intresse, för att maximera sina egna vinster (a.a). Teorin tar inte hänsyn till varken miljö-, bakgrund-, eller individfaktorer utan fokuserar enbart på individens handlande i en viss situation (Cornish & Clarke 2014). Individen överväger diverse utfall med olika handlingar och väljer sedan det som är mest gynnsamt (a.a). Enligt teorin gör terrorister likt alla andra ett rationellt val vid en terrorhandling där för- och nackdelar övervägs. Vissa forskare menar exempelvis att för självmordsbombare anses det vara naivt att förklara individens handlingar som influerade av en högre ledare, det är att underskatta den enskilde individens val, med andra ord det rationella valet (Kushner 2002).
En annan teori som till en viss del ämnar förklara terrorism är strainteorin. Den myntades år 1938 av Robert Merton och utgår från en makronivå. Enligt teorin skapas kriminalitet genom ojämlikheter och samhällets förväntningar (Merton 1938). Det uppstår frustration över en levnadsstandard som inte når upp till samhällets förväntningar, en frustration som är källan till kriminalitet (a.a). Merton (1938) menar också att det finns en social struktur, vilken avser skillnader i social status. De som befinner sig i lägre samhällsskikt har inte samma
möjligheter och förutsättningar som individer tillhörande de övre samhällsskikten, främst gällande utbildning och högavlönade arbeten. För att nå upp till de
förväntningar som ställs av samhället använder individen illegala medel (a.a). Merton (1938) menar att det finns olika typer av strains, både objektiva och subjektiva. Han menar också att människor reagerar olika på diverse typer av strain, att det en person upplever som strain inte behöver innebära en liknande känsla för en annan person (a.a).
Enligt Merton (1938) kan samhällets invånare delas in i grupper. Han menar att majoriteten av samhällets medborgare som upplever strain faller under kategorin för “conformity” (a.a). Dessa individer försöker nå de mål och förväntningar som ställs av samhället genom legitima medel. De som inte når upp till målen och tar till kriminella medel faller under gruppen “innovation” (a.a). De som kan placeras i kategorin “ritualism” accepterar de medel som finns tillgängliga och håller sig därmed till dessa, men är inte lika accepterande mot samhällets förväntningar (a.a). Individer i kategorin “retreatism” har inget intresse av de mål och förväntningarna som finns och inte heller om de medel som finns för att uppnå dessa (Merton 1938). Personer som frekvent hamnar i denna kategori är de som lider av alkohol- och drogmissbruk. Den sista kategorin är “rebellion”, vilken avser de som förkastar de mål och förväntningar som satts upp av samhället men också vill förändra det redan befintliga systemet (Merton 1938).
Agnew (2010) utvecklade Mertons strainteori för att sedan presentera A General Strain Theory of Terrorism. Agnew (2010) menar att terrorism har speciella drag som bör förklaras mer ingående samt att terroristbrott skiljer sig markant från andra brottstyper. Enligt teorin är terrorism ett grövre brott än andra samt att de som faller offer för terroristbrott inte bidragit till den egna utsattheten (a.a). Agnew (2010) påpekar också att många terrorister handlar med stöd från större grupper medan andra kriminella generellt handlar på egen hand. Likt Mertons teori menar Agnew (2010) att terrorism är en konsekvens uppkommen av strain. Han menar dock att det huvudsakligen handlar om “collective strains”, som präglas av handlingar som genererat stor skada, både emotionellt och fysiskt, strains som är frekventa och förväntas följa personen hela livet (a.a). Att dessa resulterar i terrorism beror huvudsakligen på individens upplevelse av negativa företeelser och oförmåga att hantera dem med legala medel (a.a). Agnew (2010) trycker på att teorin inte förklarar terrorism i full utsträckning då den utgår från ett psykosocialt perspektiv. Han lägger även tonvikt vid att teorin inte rättfärdigar terrorism, utan endast försöker ge en förklaring till dess existens (a.a).
Liksom strain och rationella val kan terrorism förklaras utifrån teorin om sociala band då forskare belyser vikten av anknytning vid terrorism (Chernov Hwang 2018). Teorin är en av de kriminologiska kontrollteorierna och myntades år 1969 av Travis Hirschi. Den ämnar förklara en individs beteende utifrån dess sociala band, som kan vara både prosociala och antisociala (Hirschi 1969). De sociala banden syftar till individens anknytning, åtaganden, moraliska övertygelse och integration i samhället (a.a). Individens beteende påverkas av ovanstående faktorer och finns det en avsaknad av prosociala band menar teorin att risken att begå brott, likaså terrorbrott, är förhöjd (a.a). De sociala banden är inte stabila över tid utan förändras i takt med åldern (Laub & Sampson 2003). Vilka som är viktigast beror huvudsakligen på ålder då den närmaste omgivningen, exempelvis familjen, spelar en större roll i barndomen än i vuxen ålder (a.a). De sociala banden bidrar inte enbart till att en individ inleder en kriminell karriär utan kan även bidra till ett avslut (a.a). Förstärks de prosociala banden kan individen ta avstånd från sin kriminella karriär (a.a). När livet för en individ tar en drastisk vändning kallas den händelse som orsakade detta en ”turning point” (Hirschi 2002). Dessa händelser kan både förändra en individs liv till mer positivt och bidra till att en kriminell karriär avslutas eller så resulterar de i motsatsen, att individens liv försämras drastiskt och denne eventuellt söker sig till antisociala miljöer (a.a).
Socialpsykologi
Utöver kriminologiska teorier förklaras terrorism utifrån det psykosociala
perspektivet. Perspektivet syftar till att förklara hur människor tänker och handlar utifrån yttre faktorer och riktar därmed fokus till varför terrorister agerar som de gör (Hoffman 2002). Då terrorister ofta är förtegna om sina inre tankar och känslor bidrar de själva inte mycket till forskningen, det finns förhållandevis få självbiografier publicerade av före detta terrorister (a.a). Trots detta finns det forskare som framtagit empiriska studier om terrorism vilket gör att vi närmar oss en förståelse av fenomenet (a.a). Perspektivet säger bland annat att terrorister använder sig av våld för att förmedla ett budskap och för att åstadkomma
förändring, det menar också att handlingen är planerad (a.a). Oberoende av vilken typ av motivation som ligger bakom terrorhandlingen vill terroristen få maximal publicitet och nå ut till så många som möjligt (Hoffman 2002).
Hoffman (2002) menar också att alla terrorister har en sak gemensamt, de lever i framtiden, i en tid där de har besegrat sina motståndare och lyckats övertyga resterande befolkning att deras åsikter är de rätta. För terrorister med religiösa motiv är denna framtid avgörande och övertygelsen att nå detta större än hos de med andra motiv (a.a). Framtiden definierar verkligheten för dem och det som driver dem är en otålighet samt en övertygelse om att våld är tillvägagångssättet med störst genomslagskraft (a.a).
METOD
En systematisk litteraturstudie används med fördel för att exempelvis fastställa om en intervention är effektiv eller vad som fungerar bäst i en viss situation (Forsberg & Wengström 2016). Den kan även användas för att med gott samvete förespråka en metod eller ett tillvägagångssätt, med vetenskapligt stöd (a.a). Petticrew och Roberts (2006) menar att en systematisk litteraturstudie är en metod som kan användas för att skapa en logik av stora mängder forskningsresultat. Den systematiska litteraturstudien kännetecknas av de strukturerade stegen som innefattar varje viktig del av det som sedan ska bli den slutgiltiga produkten (Forsberg & Wengström 2016; Petticrew & Roberts 2006). Stegen innefattar bland annat framtagandet av en problemformulering, noggrann litteratursökning och arbetet med att välja ut relevant litteratur som underlag för resultatet som ska spegla det läge som forskningen står i (a.a). Innan forskaren dyker ner i de välutformade stegen av en systematisk litteraturstudie måste denne ställa sig frågan, är metoden rätt för att undersöka det som ämnas? Är svaret ja på den frågan så är det första steget att göra ett antal etiska överväganden, som sedan ska genomsyra hela studiens genomförande (Forsberg & Wengström 2016; Petticrew & Roberts 2006).
Etik
Innan en systematisk litteraturstudie kan påbörjas måste en del etiska aspekter tas hänsyn till och i vissa fall ska även en etikansökan göras (Forsberg & Wengström 2016). Det finns fyra grundprinciper för all typ av forskning och de är:
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Forsberg & Wengström 2016; Vetenskapsrådet 2017). Dessa behöver inte tas i beaktande vid litteraturstudier då de inte innefattar några respondenter. Därav behöver forskaren inte heller göra en etikansökan, men arbetet behöver trots det genomföras på ett etiskt korrekt sätt (a.a). Hänsyn måste tas till konsekvenser som kan uppkomma vid publicering av studien och nedan följer en diskussion om några punkter i arbetet där etiken kan komma vara relevant. Forskaren bör inte välja ut studier som i sin tur inte blivit etikprövade eller publicera endast de resultat som styrkt studiens hypotes (Forsberg & Wengström 2016;
Vetenskapsrådet 2017). Forskaren bör inte heller använda studier som
genomfördes för en längre tid sedan (a.a). Det systematiska arbetssättet bidrar till att studien får en hög trovärdighet och det underlättar för läsaren att avgöra om den är av god kvalitet (a.a). Resultat du som forskare publicerar ska vara helt sanningsenliga och inte stulna från någon annan forskare, du ska även i den mån det är möjligt inkludera alla relevanta studier på området för att inte resultatet ska bli snedvridet (Forsberg & Wengström 2016; Vetenskapsrådet 2017).
I inledningen har vi valt att belysa enskilda fall där detaljer som namn har skrivits ut, vilket kan anses vara etiskt känsligt, speciellt då ämnesvalet för arbetet är mycket omstritt. De händelser som beskrivits och de namn som tagits med har sedan tidigare publicerats i diverse medier under en lång tid, vilket innebär att de inte varit okända för allmänheten. Press, radio och tv har även de etiska
förhållningsregler och de är till en viss del lika de som forskning förhåller sig till. Den mediala förmedlingen av information ska vara till nytta för allmänheten och det som publiceras ska inte leda till att enskilda personer skadas eller att deras integritet kränks (Allmänhetens pressombudsman 2019). Medier ska inte publicera detaljer som namn, religiös åskådning, tro, ålder, sexuell läggning, politisk tillhörighet eller etniskt ursprung om det inte är av tonvikt för rapporteringen (a.a). De fall som vi har valt att belysa har i medier innehållit information som fallit under dessa kategorier men ändå publicerats, vilket betyder att informationen varit av allmänt intresse (a.a). Därav har även vi gjort en
avvägning att informationen inte skulle komma att göra någon skada om den inkluderas i vår studie.
Ett stort samtalsämne idag är religion och stämpling till följd av sin tro, vilket medför att en studie likt den här kan skapa diskussion och anses vara utpekande. För att motverka detta kommer alla studier inkluderas oavsett vilken religion som omtalas samt att alla resultat kommer presenteras, även om de skulle peka åt en viss religiös åskådning. Studien ska inte komma att peka ut individer som tillhör en viss trosuppfattning och detta har vi haft i åtanke genom hela arbetet.
Den systematiska litteraturstudien - steg för steg
Nedan redovisas det tillvägagångssätt som använts för denna litteraturstudie. De sju steg som identifierar den systematiska litteraturstudien har noggrant efterföljts genom hela arbetet.
Steg 1 - Reflektera och skapa en problemformulering
För att kunna genomföra en systematisk litteraturstudie behövs ett ämne att undersöka och när detta har valts ut bör forskaren fördjupa sig i det för att i ett senare skede kunna avgränsa studien (Forsberg & Wengström 2016; Petticrew & Roberts 2006). Valet av ämne för detta arbete var sedan tidigt bestämt då
terrorism är synnerligen aktuellt och av samhälls- samt personligt intresse. I detta skede får forskaren möjlighet att upptäcka om det redan finns studier som ger ett svar på det som ska undersökas eller om det finns för lite litteratur till förfogande (a.a). Här ska ett övergripande syfte formuleras och en frågeställning som är lämplig för studien och dess resurser ska tas fram, vilket inte är möjligt om mängden litteratur är för ringa (a.a). Arbetet med att avgränsa studien till en smalare frågeställning ledde oss in på många olika grenar och vi ställde oss frågan vad som är av störst vikt för framtida forskning och vilka resultat som skulle kunna användas i praktiken. Det är av stor vikt att frågeställningen är väl genomtänkt, så att risken inte finns att den besvarar något forskaren inte vill ha svar på (Petticrew & Roberts 2006). Frågeställningen måste vara så pass
välformulerad att den besvarar det som forskaren ämnar få svar på, samtidigt som den inte är för enkel och endast kräver ett ja eller nej som svar (Forsberg & Wengström 2016; Petticrew & Roberts 2006). Problemet måste avgränsas till en hanterbar fråga för studiens omfattning, vilket baseras på den tid som forskaren erhåller, de resurser som finns tillgängliga och den mängd litteratur som finns på området (Forsberg & Wengström 2016; Petticrew & Roberts 2006).
I inledning och bakgrund presenteras information om terrorism som helhet, aspekter av tonvikt för att få en övergripande bild av terrorismen som den ser ut idag och hur den har sett ut tidigare. Valet av frågeställning växte fram ur det faktum att vi ville skapa ett arbete som skulle vara användbart i praktiken och inte bara för läsningens skull. Att identifiera riskfaktorer för terrorism bör kunna användas inom många professioner för att tidigt förhindra senare ageranden, vilket Justitiedepartementet (2014) har uttryckt är ett behov idag. Valet att göra en systematisk litteraturstudie grundar sig i svårigheten att nå respondenter för deltagande i exempelvis intervjuer eller en kvantitativ enkätundersökning. Det grundar sig även i det tidsspann som arbetet ligger inom samt att möjligheterna för att samla in data för detta ämne är relativt begränsat då våra resurser är synnerligen begränsade.
Steg 2 - Urval och inklusions- och exklusionskriterier
Valet av syfte och frågeställning, som gjordes i det tidigare steget, påverkar det urval av studier och vilka inklusions- och exklusionskriterier forskaren väljer att förhålla sig till (Petticrew & Roberts 2006). Det finns inte något hinder för att inkludera mer än en typ av studier, så länge de speglar frågeställningen (a.a). Inklusions- och exklusionskriterierna för en systematisk litteraturstudie påverkar dess trovärdighet och kvalitet, vilket medför att detta steget är mycket viktigt (Petticrew & Roberts 2006). I detta steg kan forskaren med fördel börja formulera sökord som ska användas i databaser framöver, för att finna innehåll till resultatet (Forsberg & Wengström 2016).
För detta arbete har syftet och frågeställningen som handlar om att identifiera riskfaktorer för terrorism valts ut för att det i slutändan ska vara praktiskt användbart. Enligt Petticrew och Roberts (2006) finns det inget optimalt antal studier som bör ligga till underlag för resultatet i en systematisk litteraturstudie. Därför har vi valt att basera antalet studier på den tid vi erhåller samt när
upplevelsen av mättnad uppstår. Vi har inte heller avgränsat baserat på vilken typ av studie det handlar om, kvantitativ eller kvalitativ, och har därför valt att inkludera båda varianterna för att inte riskera att gå miste om relevant information. De inklusions- och exklusionskriterier som denna essä kommer förhålla sig till är sålunda:
• Endast studier där riskfaktorer för engagemang i terrorism berörs kommer inkluderas.
• För att uppfylla kravet om god och vetenskaplig forskning i resultatet kommer alla studier som inte blivit peer-reviewed att exkluderas. En studie som är peer-reviewed har blivit granskad av jämlika forskare för att säkerställa kvalitet samt att materialet inte är etiskt tvivelaktigt (Forsberg & Wengström 2016).
• Endast aktuell forskning kommer ligga till grund för resultatet vilket för denna essä innefattar forskning som är genomförd mellan åren 2000-2019. Enligt Bryman (2011) är aktuella studier de genomförda under de senaste tio åren, för denna studie kommer spannet utökas till tjugo år för att relevanta studier inte ska missas.
• Fallstudier kommer exkluderas då studien ämnar identifiera generella riskfaktorer för terrorism.
• Studier som är skrivna på språk utöver svenska och engelska kommer exkluderas då läsning och tolkning av dessa inte kan genomföras på ett reliabelt sätt.
• För att undvika mättnad kommer studier som är mycket lika att exkluderas samt att när resultaten inte tycks erhålla ny information kommer sökning att upphöra.
Steg 3 - Litteratursökningen
Litteratursökningen för en översikt likt denna är av stor vikt då det är här
forskaren erhåller underlaget för sina slutsatser. När sökningarna genomförs bör genvägar undvikas, detta för att sökningen ska bli så uttömmande som möjligt (Petticrew & Roberts 2006). Sökningen kan ske genom databaser, vilket är den vanligaste metoden, då den är mest lättillgänglig och inte kräver mycket
ansträngning (Forsberg & Wengström 2016; Petticrew & Roberts 2006). En del litteraturstudier använder även andra källor för att inhämta studier men för detta arbete kommer sökning genom databaser vara den genomgående metoden. Sökning i databaser kan antas vara simpelt men det finns en del aspekter att ta hänsyn till för att förenkla arbetet. För att mängden litteratur som en sökning genererar inte ska bli för omfattande och innehålla det som ska undersökas används väl utvalda sökord och synonymer till dessa (Forsberg & Wengström 2016; Petticrew & Roberts 2006). I merparten av alla databaser kan forskaren bestämma var sökordet ska finnas, exempelvis i abstraktet, titeln eller
författarnamnet (Forsberg & Wengström 2016; Petticrew & Roberts 2006), även detta för att minska antalet träffar vid sökning. För att databasen ska utföra sökningen på ett korrekt sätt används de så kallade booleska operatorerna: AND, OR och NOT (Forsberg & Wengström 2016). För sökningarna i denna studie användes endast den booelska operatorn AND då de inte genererade en för omfattande mängd resultat att hantera. I sökningarna ville vi uppnå hög
sensitivitet och specifitet, vilket enligt Petticrew och Roberts (2006) är en större mängd relevant litteratur och en liten mängd irrelevant litteratur. Därför
genomfördes ett antal testsökningar för att orientera oss i de olika databaserna, vilket enligt Östlundh (2006) är gynnsamt för att få en överblick av utbudet artiklar. Dessa sökningar innehöll i första steget orden terrorism och risk factor. Valet att ha sökorden på engelska berodde på att mängden engelska studier är markant större än svenska. Minst en testsökning genomfördes i vardera databas som var ett alternativ för användning, detta för att avgöra om databasen hade något utbud. Träffarna innefattade till störst del riskfaktorer för att utsättas för terrorism vilket inte faller inom ramen för det vi ämnade undersöka. Därför adderades ordet radicalization eller extremism vilket resulterade i träffar mer lämpliga för denna studies syfte. Testsökningarna utmynnade i de sökord vi tillslut valde att använda och de är: terrorism, radicalization, risk factor och
extremism. Orden användes i olika kombinationer (se bilaga 1) för att sökningarna
skulle vara uttömmande och fånga alla relevanta studier.
De databaser som använts för denna litteraturstudie är Libsearch, ProQuest och SAGE journals. Databaserna är snarlika då de innehåller både böcker, e- böcker och artiklar samt att de innefattar en mängd ämnesområden (Trygg 2019; Sage Publishing 2019; ProQuest 2019). Libsearch används huvudsakligen för att göra initiala sökningar på stora ämnen och används i många fall som ett komplement till databaser som är mer ämnesinriktade (Trygg 2019). Vi valde denna databas
för att fånga in så många relevanta studier som möjligt. SAGE journals och ProQuest är likaså breda databaser som riktar sig till både studenter och forskare (Sage Publishing 2019; ProQuest 2019). Inte heller för dessa finns det någon specifik inriktning utan de omfattar publikationer om diverse ämnen (a.a), vilket var grunden till valet att genomföra sökningarna här. Terrorism är ett brett ämne som kan inkluderas i många olika forskningsfält, därav valde vi att söka i större databaser för att inte gå miste om studier av relevans.
Steg 4 - Val av studier för granskning
När sökningarna har genomförts ska sedan arbetet med att välja ut relevanta artiklar påbörjas (Petticrew & Roberts 2006). I detta steg ska artiklarna värderas baserat på titel, abstrakt och inledning för att avgöra om de passar in i de
inklusions- och exklusionskriterier de ska förhålla sig till (a.a). För att välja ut de artiklar som kan vara betydande för arbetet bör två personer systematiskt gå igenom det omfattande antalet träffar som erhålls vid de olika sökningarna (a.a). Detta görs för att den mänskliga faktorn inte ska påverka utfallet i för stor utsträckning. I detta steg satt båda två och granskade titlar och abstrakt
tillsammans för att inte missa några viktiga studier. Första steget är att gå igenom alla titlar för att se om de innehåller ett antal viktiga nyckelord, som kan antyda på att artikeln är relevant (Petticrew & Roberts 2006). De nyckelord vi utgått ifrån för denna litteraturstudie var: riskfaktor, radikalisering, extremism, terrorism och radikaliseringsprocess. Nyckelorden togs fram baserat på att de är grundpelare för frågeställningen. De symboliserar det vi ämnat undersöka. Vid genomgång av titlarna letade vi efter de nyckelord vi valt att utgå från och om ett eller flera var närvarande valdes studien ut för närmare granskning. Även titlar där böjningar av orden fanns valdes ut, exempelvis terrorister, terrorist, riskfaktorer, radikalisera, extremist och extremistgrupper. Nästa moment är läsning av abstraktet tillhörande de artiklar som valts ut för närmare granskning, eventuellt kan inledning också läsas för närmare information (a.a). I de fall där artiklarna lever upp till de
kriterier som föreligger kommer hela artikeln läsas och granskas (a.a). Kriterierna är att studien ska förhålla sig till exklusions- och inklusionskriterierna samt att ämnet relaterar till frågeställningen. Under arbetets gång kan inklusions- och exklusionskriterierna komma att ändras vilket medför att artiklar som exkluderats är relevanta, därav bör inte de exkluderade raderas utan sparas för eventuell senare granskning (a.a). För möjligheten att återfinna artiklar som valts ut eller valts bort lägger Petticrew och Roberts (2006) tonvikt vid dokumentationen av sökningarna, som ska vara lättförstådd och fullständig med alla sökord, booleska termer och avgränsningar.
Den 23/4-2019 genomfördes 3 sökningar i databasen Libsearch (se bilaga 1). Den första sökningen innefattade sökorden terrorism AND risk factor AND
radicalization vilken genererade 56 träffar varav alla titlar granskades. Av dessa
lästes 33 abstrakt då resterande antingen var dubbletter eller inte berörde ämnet för uppsatsen och därefter valdes 18 studier ut för närmare granskning då resterande inte svarade på frågeställningen. Slutligen valdes 5 studier, relevanta för resultatet baserat på frågeställningen, ut till resultatet. Sökning två innefattade sökorden terrorism AND risk factor AND extremism och genererade 51 träffar varav samtliga titlar lästes. Endast 5 abstrakt lästes då övriga var dubbletter från tidigare sökning och 2 studier valdes ut för ytterligare granskning och dessa inkluderades även i resultatet. Den sista sökningen innefattade sökorden terrorism AND “risk factor” och utfördes för att undersöka om antalet träffar skulle
varav endast 120 titlar lästes då vi insåg att resultaten inte berörde vår frågeställning.
Den 24/4-2019 genomfördes 3 sökningar i databasen SAGE journals (se bilaga 1). Den initiala sökningen genomfördes med sökorden terrorism AND “risk factor” AND radicalization vilken genererade 37 träffar varav samtliga titlar granskades. Inga abstrakt lästes då resultaten var likartade sökningarna i Libsearch. För den andra sökningen användes sökorden terrorism AND “risk factor” AND
extremism vilka resulterade i 64 träffar varav alla titlar lästes. Av dessa titlar lästes
7 abstrakt då resterande träffar inte var aktuella för frågeställningen och 2 studier valdes för vidare läsning. Slutligen valdes en studie ut som underlag för resultatet, den andra exkluderades då den var för snävt inriktad på ett enskilt fall. Den tredje sökningen innefattade sökorden (ti)terrorism AND “risk factor” där ordet
terrorism endast skulle återfinnas i titeln för att öka sensitiviteten, vilken resulterade i 17 träffar varav samtliga titlar granskades. Vidare lästes 4 abstrakt som var relevanta för frågeställning och studie och 2 studier valdes ut för ytterligare granskning. Ingen studie valdes ut som underlag för resultatet då de inte levde upp till frågeställningen och inklusionskriterierna.
Den 25/4-2019 genomfördes 3 sökningar i databasen ProQuest (se bilaga 1). För den första sökningen användes sökorden terrorism AND “risk factor” AND
radicalization som genererade 66 träffar varav samtliga titlar granskades. Av
dessa lästes 26 abstrakt då övriga var dubbletter eller inte relevanta för ämnet och 8 studier som ansågs kunna svara på frågeställningen valdes ut för närmare granskning. Slutligen valdes 3 studier ut till resultatet. Den andra sökningen innefattade sökorden terrorism AND “risk factor” AND extremism och den resulterade i 73 träffar varav 40 titlar och 1 abstrakt lästes detta för att träffarna inkluderade merparten dubbletter eller studier som inte svarar på frågeställningen. Ingen studie valdes ut för vidare läsning. Den avslutande sökningen genomfördes med sökorden (ab)terrorism AND (ab)”risk factor” AND radicalization, där de två första orden skulle finnas i abstraktet, vilken genererade i 7 träffar varav alla titlar granskades, inga studier valdes ut för vidare läsning då de inte var relevanta för studiens frågeställning.
Många av de studier som inte valdes ut handlade om risken för att bli utsatt för terrorism vilket denna litteraturöversikt inte ämnar behandla. Även fallstudier som handlade om individer som återvänt från krig exkluderades för att undvika
skevhet i resultatet. Det fanns även studier där abstraktet gav en fingervisning om att behandla ämnet för denna essä men som vid närmare granskning visade sig beröra andra aspekter av terrorism. Dessa studier exkluderades för att inte kompromissa på studiens validitet. Totalt valdes 11 studier ut för att ligga som underlag till resultatet. Studier som efter noggrann granskning har bedömts vara av tillräckligt god kvalitet samt behandlar ämnet på ett relevant sätt. I
nästkommande steg diskuteras hur vi som författare värderat de studier som kom att användas till resultatet.
Steg 5 - Läsa och granska de utvalda studierna
Att värdera de studier som inkluderas i resultatet är ett av de mest kritiska momenten i en systematisk litteraturstudie främst för att undvika att enskilda studier påverkats av bias (Petticrew & Roberts 2006). Det kan vara något problematiskt att värdera en studie om författaren aktivt väljer att undanhålla information (a.a). I dessa fall bör kontakt tas med den ursprungliga författaren för
att erhålla mer information, det är dock svårt för läsaren att veta om information undanhålls eller inte (a.a). I denna litteraturstudie har ett kritiskt förhållningssätt ständigt antagits mot de studier som granskats. Metodval för ämnet och
frågeställningen har värderats, trovärdigheten i resultat samt hur partisk
författaren visat tendenser på att vara. Studier som inte blivit peer-reviewed har tagits bort utan granskning då de inte är trovärdiga i lika hög utsträckning. Det är dock en fin gräns mellan att värdera en studie och vara kritisk mot en studie, den huvudsakliga skillnaden är att värdering avser att hitta felkällor som kan ha bidragit till ett snedvridet resultat (Petticrew & Roberts 2006). Värdering av studier kan även ske genom kvalitetsgranskning med hjälp av mallar som finns tillgängliga för de flesta metoder, både kvalitativa och kvantitativa
(Folkhälsomyndigheten 2017). För denna studie har dock endast ovanstående kvalitetsgranskning genomförts då granskningsmallar blev påtänkt i arbetets slutskede.
Vid värdering av studier som avser en systematisk litteraturstudie handlar det huvudsakligen om den interna validiteten, vilken bland annat syftar till studiens relevans och om de slutsatser som dras stämmer överens med de resultat som presenterats (Petticrew & Roberts 2006; Bryman 2011). Under värdering av studierna har vi bland annat sökt efter nyckelord och granskat abstrakt för att ta reda på om studien är relevant för vårt syfte. I de fall där resultat, diskussion och slutsats inte korrelerar med varandra har vi valt att antingen exkludera studien eller undersöka varför. Petticrew och Roberts (2006) menar att om de tre inte skulle korrelera kan det tyda på att studien inte svarar på sin egen frågeställning och syfte. Det handlar också till stor del om den externa validiteten, vilken syftar till att studien ska kunna generaliseras till andra kontexter (a.a). Då terrorister endast utgör en liten del av befolkningen är mycket av den forskning som bedrivs på ämnet fallstudier som kan vara något problematiska att generalisera. Vi har i denna litteraturstudie valt att exkludera fallstudier för att resultatet ska bli något mer generaliserbart. Reliabiliteten är, liksom validiteten, ett centralt begrepp att beakta (a.a). Reliabiliteten syftar till tillförlitligheten och hur replikerbar studien är (a.a). Replikerbarheten är mycket hög för en studie likt denna då varje steg i metoden noggrant dokumenteras, då studien och metoden är transparent, det finns sålunda inget rum för tolkning.
Steg 6 - Sammanställning av resultat
När arbetet kommit så här långt ska de resultat som framkommit genom
granskning av studierna sammanställas och analyseras (Forsberg & Wengström 2016; Petticrew & Roberts 2006). Resultatet, de utvalda artiklarna, har
sammanställts med hjälp av tabulering, där en övergripande bild av de olika studiernas syfte, metod och resultat redovisas. Tydliga och detaljerade tabeller hjälper läsaren att få en förståelse för hur varje studie har bidragit till det slutgiltiga resultatet samt att det bidrar till en transparens, vilket antyder att studien är korrekt genomförd (Petticrew & Roberts 2006). Resultattabellen finns att se under nästkommande huvudrubrik.
Presentation av resultatet kännetecknas enligt Petticrew och Roberts (2006) av tre steg, ordning av studierna, analys inom studierna och korsande analys av
studierna. En logisk ordning av studierna underlättar för läsaren att följa
forskarens tankebana, vilket enkelt redovisas med en tabell samt en fritext med en något mer fördjupad förklaring av varje studie (Petticrew & Roberts 2006). Studierna i tabellen har skrivits i bokstavsordning, för att de ska vara lätta att
finna. I den löpande texten som följer efter tabellen har vi valt att kategorisera de övergripande ämnen som återfanns i studierna, vilka har ordnats från ett
mikroperspektiv till ett makroperspektiv. Här beskriver forskaren mer ingående vad studien handlar om samt vilket resultat den uppnått, med detta i grunden genomförs sedan korsade analyser av studierna för att jämföra dem mot varandra vilka presenteras i resultatdiskussionen (a.a). Forsberg & Wengström (2016) påpekar vikten av att jämföra de olika studierna vilka ligger till grund för resultatet. Även Petticrew och Roberts (2006) lägger tonvikt vid jämförelsen mellan studier, speciellt i de fall då de innefattar olika metoder, då det kan generera spridda resultat. Korsanalysen återfinns i resultatdiskussionen där de olika resultaten analyseras tillsammans och kritiskt ifrågasätts. I fall där endast kvantitativ data har insamlats till resultatet kan en meta-analys genomföras med fördel (Forsberg & Wengström 2016; Petticrew & Roberts 2006), detta arbete kommer dock innehålla kvalitativ data varav meta-analysen inte kommer förklaras närmare. De två olika typerna av data, kvantitativ och kvalitativ, kan inkluderas i samma analys, som eventuellt ger en bättre bild av resultatet (Forsberg &
Wengström 2016; Petticrew & Roberts 2006). När kvalitativ data ska analyseras görs det med hjälp av en mer narrativ ansats där teman och kategorier identifieras istället för numeriska koder (a.a). Teman och kategorier kan antingen utrönas från syftet och frågeställningen eller så kan den empiriska datan avgöra vilka
kategoriseringar och teman som är relevanta (Forsberg & Wengström 2016; Petticrew & Roberts 2006). För denna studie har vi valt att baserat på den empiriska data som insamlats kategorisera resultatet. Sex olika kategorier kunde identifieras som mest framträdande, individegenskaper, mental hälsa, sociala faktorer, religion, politik, sociala medier och internet. De sex kategorierna beskrivs mer djupgående efter resultattabellen, ordnat efter hur de olika riskfaktorerna påverkar individen baserat på resultatet.
Steg 7 - Presentation
Att presentera resultatet av en systematisk litteraturstudie är vanligen det sista steget för forskaren, presentation som senare kan komma att användas av yrkesutövare inom berörda branscher eller för vidare forskning (Forsberg & Wengström 2016). I slutet av ett arbete likt det här kan det vara gynnsamt att rikta det åt en målgrupp som kan använda den i praktiken eller som en
kunskapsgenerator (Petticrew & Roberts 2006). Meddelandet som forskaren ämnar få ut ska vara övertygande och mycket tydligt för att fånga målgruppen, det ska inte finnas rum för tolkning av behovet eller trovärdigheten i resultaten (a.a). Ytterligare en faktor som bidrar till stor spridning av en studie är när i tiden den förmedlas, i detta fall publiceras (a.a). Ett aktuellt ämne som berör allmänheten eller professioner både emotionellt och praktiskt är det som får störst
genomslagskraft. Att lägga tonvikt på möjligheten för målgruppen att relatera till innehållet är en nyckelfaktor för framgång (Petticrew & Roberts 2006).
RESULTAT
Författare, publiceringsår titel Typ av källaSyfte och metod Övergripande resultat
Bhui K, (2018)
Radicalisation and mental health
Sekundär Syftet med studien var att undersöka mental hälsa och dess påverkan på en individs
radikaliseringsprocess. Metoden för studien är en systematisk
textanalys.
Den mentala hälsan spelar en stor roll vid en
radikaliseringsprocess, sett till en allmän nivå. Främst för
ensamagerande. Sämre mental hälsa är mer förekommande hos människor med extrem tro än hos andra populationer. Autism och psykoser är också ofta
förekommande hos terrorister. Han påpekar också att det är av vikt att hantera informationen på ett sätt som inte resulterar i stigmatisering av personer med sämre mental hälsa. Bhui K, Everitt B, Jones E, (2014) Might Depression, Psychosocial Adversity, and Limited Social Assets Explain Vulnerability to and Resistance Against Violent Radicalisation?
Original Syftet med studien var att undersöka om depression, sociala tillgångar och
psykosociala motgångar påverkar en individs känslighet eller motstånd för att radikaliseras. Detta undersöktes med hjälp av en enkätstudie som besvarades av 608 personer, mellan 18-45 år, med muslimskt ursprung, boendes i England.
Resultaten visade att de som hade tendenser för depression även visade sympatier för våldsaktioner och terrorism. De som visade mest sympati rapporterade att religion var mindre viktigt för dem. De som tog mest avstånd tenderar vara
arbetslösa i högre utsträckning samt vara födda utrikes. Bhui K, Warfa N, Jones E, (2014) Original
Syftet med studien var att beskriva en ny metod för hur man ska arbeta mot terrorism, den syftar
Resultatet visade att sympatier för terrorism var mest förekommande hos
