Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
51-60 p Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Hälsa och samhälle
KVINNORS
SJÄLVUNDERSÖKNINGAR AV
BRÖSTEN
NYTTAN OCH SJUKSKÖTERSKANS ROLL
- EN LITTERATURSTUDIE
HELÉN LJUNGBERG
ANNA NORÉN
KVINNORS
SJÄLVUNDERSÖKNINGAR AV
BRÖSTEN
NYTTAN OCH SJUKSKÖTERSKANS ROLL
- EN LITTERATURSTUDIE
HELÉN LJUNGBERG
ANNA NORÉN
Ljungberg, B Helén & Norén KO Anna
Kvinnors självundersökningar av brösten. Nyttan och sjuksköterskans roll. - En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006.
Syfte: Syftet med studien är att sammanställa vetenskap om nyttan med att utföra självundersökning av brösten samt utröna vilken roll sjuksköterskan kan ha. Metod: I en litteraturstudie har nio artiklar valts ut och det vetenskapliga värdet har granskats och utav dessa är sju kvantitativa studier och de resterande två litteraturstudier. Resultat: Resultatet visar att självundersökningar av brösten inte reducerar mortaliteten i bröstcancer. Nyttan av självundersökningarna av brösten råder det delade meningar om då de kan leda till en ökad oro och flera läkarbesök. Sjuksköterskan spelar en viktig roll som pedagog och inspiratör. Slutsats:
Sannolikt är nyttan av självundersökningar av brösten större i länder med
begränsade ekonomiska resurser och avsaknad av screeningprogram jämfört med exempelvis Sverige som idag har ett etablerat nationellt screeningprogram för mammografi. Om evidensbaserad omvårdnad ska tillämpas framkommer det i litteraturstudien att sjuksköterskan bör förespråka bröstmedvetenhet framför självundersökningar av brösten.
WOMEN’S BREAST
SELF-EXAMINATIONS
BENEFITS AND THE NURSE’S ROLE
- A LITERATURE REVIEW
HELÉN LJUNGBERG
ANNA NORÉN
Ljungberg, B Helén & Norén KO Anna.
Women’s breast self-examinations. Benefits and nurse’s role. - A literature review. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society , Department of Nursing, 2006.
Aim: The purpose of this study was to compile resent science about the benefits of performing breast self-examinations and to find out the eventual role of the nurse. Method: In a literature review nine scientific articles were chosen and their scientific value was evaluated. From this evaluation we indentified nine articles, seven of these articles are based on quantitative studies and two of them are a compilation of literature. Results: This study shows that breast self-examination do not reduce mortality in breast cancer. The benefits of breast self-examination is debated, when the research displays that breast self-examination leads to an increased anxiety and increased numbers of doctor appointments. The nurse plays a key role as an educator and a spokesman. Conclusion: It is possible that the benefits of brest self-examinations are greater in a country of limited resources and screening programs, than for instance in Sweden where a national
mammography screening is established. If evidenced based care should be applied the results from this study suggests that the nurse should advocate breast
awareness instead of breast self-examinations.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION 5 BAKGRUND 5 Hälsoupplysning 5 Bröstcancer 5 Prevalens 5 Etiologi 6 Självundersökningar av bröst 6 Bröstens betydelse 6 Tidigare forskning 7 SYFTE 8 Frågeställningar 8 METOD 8 Litteratursökning 8 Urval 8Inklusions- och exklusionskriterier 8
Kvalitetsgranskning 9 Analysmetod 9 Kvalitetsbedömning 9 Artikelgranskning 10 Metodanalys 10 RESULTAT 10
Nytta med självundersökningar av brösten 11
Sjuksköterskans roll vid självundersökningar av brösten 11
Teknik vid självundersökningar av brösten 12
Mortalitet 12
DISKUSSION 13
Metoddiskussion 13
Resultatdiskussion 14
SLUTSATSER 16
FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING 16
REFERENSER 17
INTRODUKTION
Bröstcancer är en sjukdom som väcker många starka känslor eftersom sjukdomen drabbar en del av kroppen som är viktig för hela den kvinnliga identiteten, den innebär även ett hot mot den drabbades hälsa och liv. Att vara kvinna och under 50 år innebär det även att bröstcancer är en av de vanligaste förekommande
enskilda dödsorsakerna (Svenska bröstcancergruppen, 2005).
Bröstcancer är den cancersjukdom som är vanligast bland kvinnor i Sverige. Varje år diagnostiseras ca 7000 kvinnor vilket är 1/4 av alla cancerfall bland kvinnor. För att stärka kvinnans egen medvetenhet så används regelbundna
självundersökningar av brösten som ett led i att upptäcka förändringar i
bröstvävnaden (Cancerfonden, 2006). Syftet med denna studie är att undersöka nyttan med kvinnors självundersökningar av brösten samt utröna vilken roll sjuksköterskan kan ha.
BAKGRUND
Enligt kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor beskrivs det att sjuksköterskan har till uppgift att främja hälsa och förebygga ohälsa, samt att sjuksköterskan skall undervisa och stödja patienter på både individ och gruppnivå (SOSFS, 1995:5). Hälsoupplysning
Sjuksköterskor bör kunna informera och undervisa kvinnor i självundersökningar av brösten (Almås, 2001). Det är viktigt att informationen anpassas på ett
individuellt sätt så att kvinnan blir motiverad och känner sig trygg för att
självundersökningarna inte ska ge upphov till rädsla och oro. Brösten är en viktig del av kvinnans sexuella identitet och många kvinnor undviker att utföra
självundersökningar av brösten på grund av rädsla för att upptäcka något onormalt (a a).
Bröstcancer
Definitionen av bröstcancer är en malign tumör som utgår från körtelrör eller lobuli i bröstkörteln. Bröstcancer kan delas upp i två typer av cancer dels icke invasiv cancer, så kallad cancer in situ och invasiv cancer. Den icke invasiva cancern har inte invaderat omkringliggande vävnader. Den invasiva bröstcancern har invaderat omkringliggade stödjevävnad och har förmåga att metastasera (Svenska bröstcancergruppen, 2005).
Prevalens
Internationellt sett är bröstcancer den cancerform som är vanligast bland kvinnor. En miljon nya fall diagnostiseras varje år runt om i världen och utgör 18 % av alla kvinnliga cancerfall, men risken ökar dramatiskt efter menopaus (McCready m fl, 2004).
Incidensen av bröstcancer har ökat varje år de senste 30 åren Den är dock påtagligt varierande mellan olika världsdelar. Den högsta incidensen finns i de västliga i-länderna såsom Nordeuropa, Västeuropa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland (Svenska bröstcancergruppen, 2005).
Risken att insjukna i bröstcancer ökar med åldern och det är ovanligt med insjuknande före 40 år. Femtio procent av bröstcancerpatienterna får sin diagnos före 65-års ålder och många kvinnor drabbas av sjukdomen efter 80 år. I Sverige har mortaliteten i bröstcancer varit konstant och ligger på ca 1500 fall per år. För kvinnor under 50 år är den totala mortaliteten ca 15 %. En förbättrad tidig
diagnostik i kombination med en ökad medvetenhet hos kvinnor kan leda till att sjukdomen upptäcks tidigare vilket kan vara en behandlingsmässig fördel (Svenska bröstcancergruppen, 2005).
Etiologi
Det finns två direkta kända riskfaktorer, den ena anses i nuläget vara ärftlighet, och den andra är strålning. Det sistnämnda är i dag ganska ovanligt. De två orsakerna tillsammans står för mindre än 15 % av alla bröstcancerfallen (Sjukvårdsrådgivningen, 2006). Resterande fall har vissa omständigheter som påverkar risken för utvecklandet av bröstcancer men dessa omständigheter kan inte sägas vara direkta orsaker. Riskfaktorer som kan nämnas är ålder, kön, tidig menarche, sen menopaus, hormonterapi för klimakteriebesvär under lång tid samt övervikt efter klimakteriet. Skyddande faktorer är fullgången graviditet i unga år samt amning (Svenska bröstcancergruppen, 2005).
Självundersökning av bröst
En självundersökning av brösten innehåller både inspektion och palpation. Brösten bör undersökas en gång per månad och helst dagen efter avslutad menstruation, eftersom brösten då är mjuka och lätta att undersöka. Före och under menstruation är brösten hårdare och knöligare och därför svårare att undersöka. Efter menopaus kan kvinnan genomföra undersökningen närsomhelst men genom att utföra undersökningen vid ett bestämt datum varje månad är det lättare att komma i håg det (Persson, 2004).
Undersökningen inleds med inspektion av brösten framför en spegel och för att se
om brösten ser ut som vanligt vad beträffar form, färg samt om huden ser jämn ut.
Därefter lyftes båda armarna över huvudet och bröstvårtorna ska följa med i den uppåtgående rörelsen (a a).
Undersökningen fortsätter genom endera lägga sig ned eller stå upp. Använd motsatta sidans hand till det bröst som skall undersökas. Vid palpationen användes övre delen av handens tre mellersta fingrar. Området som skall undersökas är lodrätt från BH-linjen och upp till nyckelbenet samt vågrätt från medellinjen till armhålan. Detta bör utföras systematiskt och medsols, hela bröstet genomgås med små cirkulerande rörelser enligt Persson (a a).
Bröstens betydelse
Brösten är för kvinnan en viktig del av hennes sexualitet och att drabbas av en sjukdom som till exempel bröstcancer kan ha stor betydelse för sex och
samlevnad vilket sjuksköterskan bör vara väl medveten om i mötet med dessa kvinnor enligt Jahren Kristoffersen (1998).
Upplevelsen av att mista ett bröst innebär för många kvinnor att de förlorar en del av sin sexuella identitet. Kvinnor reagerar olika och hanterar krisen på olika sätt vid en sådan förlust. I mötet med de som opererats för bröstcancer kommer sjuksköterskan att träffa en del kvinnor som drar sig undan medan andra klarar av att hantera förlusten på ett mera naturligt sätt (Almås, 2001).
Förlusten av ett bröst eller hot om det kan utlösa en traumatisk kris (Cullberg, 2003). En traumatisk situation kan ge krisreaktioner och sjuksköterskor ska vara väl förtrogna med hur människor i kris bör bemötas enligt krisinterventionen. Denna innebär ingen specifik behandling utan oftast handlar det mer om
medmänsklighet det vill säga om att ha förståelse, respekt och att kunna lyssna till den krisdrabbade (a a).
Tidigare forskning
I USA har information angående självundersökning av bröst varit omdiskuterat sedan 1950-talet, då de första instruktionsfilmerna och informationsbladen
trycktes upp. Materialet som framställdes i USA på ett tidigt stadium kom även att implementeras i både Kanadas och Storbritanniens allmänna hälsofrämjande information och mer än 13 miljoner kvinnor kom att ta del av detta material. Programmet medförde att överlevnadschanserna för kvinnor som upptäckte bröstcancer i ett tidigt skede genom att självundersökningar av brösten ökade dramatiskt (Lerner, 2002).
I dag är situationen en annan då självundersökningar av brösten diskuteras från ett annat perspektiv och ifrågasätts då ett antal forskare i olika studier har kommit fram till att självundersökningarna ej minskar dödligheten i bröstcancer. Många överlevande vittnar dock om att utan deras regelbundna självundersökningar hade de inte upptäckt sina bröstförändringar i ett tidigt stadium och därmed inte fått en snabb diagnostisering och behandling (Lerner, 2002).
Randomiserade kontrollerade försök (RCT) som har genomförts i Kina och Sovjetunionen/Ryssland visar inte att dödligheten sänkts på grund av självundersökningar av brösten (McCready m fl, 2005).
Vissa kritiker menar att det är svårt att optimalt utvärdera effekterna av
självundersökning av brösten om inte fler kvinnor får korrekt information och lär sig utföra det på rätt sätt med rätt teknik (Lerner, 2002).
Den genomgångna forskningen har visat att det råder delade meningar om nyttan av självundersökningar av brösten, vissa forskare är mer positivt inställda till självundersökningar (a a) medan andra anser att det inte bör läras ut om patienten inte direkt efterfrågar det (McCready m fl, 2005). Kösters och Götzche (2003), rekommenderar inte alls självundersökningar av brösten.
I den sammanställning av rekommendationer för tidig upptäckt av bröstcancer i länder med begränsade resurser tar Anderson m fl (2003) upp behovet av
screeningprogram anpassade efter ländernas ekonomi samt drar upp strategier för hur informationen om bröstmedvetenhet ska spridas.
SYFTE
Syftet med studien är att sammanställa vetenskap om nyttan med att utföra självundersökning av brösten samt utröna vilken roll sjuksköterskan kan ha. Frågeställningar
- Vilket värde kan rätt utförda självundersökningar av brösten ha?
- Vilken roll kan sjuksköterskan ha i samband med självundersökningar av brösten?
- Minskar självundersökning av brösten mortaliteten i bröstcancer?
METOD
För att utforska och besvara frågeställningarna valdes en litteraturstudie med en evidensbaserad ansats. Till bedömningen av artiklarnas vetenskaplighet, användes en granskningsmall, som modifierats av författarna enligt Polit m fl (2001), bilaga 1 och 2.
Litteratursökning
En primär litteratursökning genomfördes när projektplanen skrevs. Denna sökning användes som grund och blev mer väldefinierad och förfinad under uppsatsens genomförande och utveckling. De sökord som användes var, breast neoblastomas, breast self-examination och nursing. Genom att kombinera dessa på olika sätt i databassökningen uppnåddes de resultat som behövdes för uppsatsens
genomförande.
Databaserna som har använts i sökningen är utan inbördes rangordning som följer: PubMed, PubMed Central, Elin, Cinahl, Cochrane, Science Direct, Blackwell Synergi samt att Ebsco har använts för att ta fram valda artiklar i fulltext (tabell 1).
Upprepade litteratursökningar gjordes tills samma artiklar dök upp igen. Urval
För att få en bredare uppfattning om föreliggande forskning på området granskades två review artiklar McCready m fl (2005) och Kösters & Götzche (2003). Detta även för att få uppslag på lämpliga artiklar som kunde användas vid litteraturstudiens genomförande. Ytterligare fyra artiklar valdes ut från
referenslistorna, i dessa review artiklar. Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna för Cinahl är, engelska och utgivningsår 1997-2006. Exklusionskriterier är artiklar som behandlar kvinnor med ärftlig bröstcancer. Vidare har artiklar med män som drabbats av bröstcancer valts bort.
Tabell 1 Sammanfattning av litteratursökningen via databaser.
Databas Sökord Limits Sök Träffar Granskade abstract Använda artiklar PubMed Central Breast neoblastomas Breast self-examination Nursing #1 and #2 #1 and #2 and #3 #1 #2 #3 #4 #5 18466 111 10071 111 17 17 2 PubMed Breast neoblastomas
Breast self-examination Nursing #1 and #2 #1 and #2 and #3 #1 #2 #3 #4 #5 208754 1387 396945 1387 159 20 1 Science Direct Breast self-examination and nursing #1 34 18 1
Cinahl Breast self-examination Nursing
Artikel Engelska
1997-2006 #1 327 30 2 Cochrane Breast self-examination
#1 and nursing #1 #2 137 35 21 3 Totalt 637941 91 9 Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskning har utförts i enlighet med en rapport i evidensbaserad omvårdnad av Carlsson och Eiman (2003). Två granskningsmallar ur denna rapport från Malmö högskola har modifierats av författarna och använts som instrument för att kvalitetsbedöma de utvalda vetenskapliga artiklarna i litteraturstudien (bilaga 3, 4).
Analysmetod
Inspirerade av Polit m fl ( 2001) och Burnard (1996) har de utvalda artiklarnas innehåll bearbetats och analyserats. Författarparet har båda grundligt läst och studerat artiklarna separat varefter en diskussion givit upphov till en gemensam tolkning som i sin tur lett fram till olika kategorier.
Kvalitetsbedömning
Kvalitetsbedömning av utvalda artiklar som granskats utifrån kvantitativ metod eller litteratursammanställning redovisas i bilaga 5. Resultatet av bedömningen med kvalitetsintrumenten blev att fyra artiklar erhöll hög kvalitet, en artikel medel, tre artiklar fick bedömningen låg kvalitet och en artikel bedömdes med lägre kvalitet än låg.
Artikelgranskning
Resultaten över artikelgranskningarna med sammanfattningar redovisas översiktligt på separata sidor (bilaga 2).
Metodanalys
Med inspiration från Burnard (1996) och Polit m fl ( 2001) har innehållet i de nio utvalda arbetena analyserats. Trots att materialet inte består av några kvalitativa artiklar har en modifierad form av innehållsanalys med utgångspunkt från Burnard använts i en process för att analysera, tolka och gruppera artiklarnas innehåll. Denna process har resulterat i att en form av tankekarta utformats vilket slutligen utmynnat i fyra huvudkategorier, figur 1 (bilaga 6 i större format).
Figur 1 Tankekarta som utformats utifrån inspiration av Polit m fl ( 2001) och Burnard (1996) när metodanalysen av de utvalda artiklarna utfördes och som resultaterat i bildandet av de fyra kategorierna.
RESULTAT
Nio artiklar, därav sju kvantitativa och två litteraturstudier, har valts ut från databassökningarna. Dessa har granskats, analyserats, tolkats och bedömts som
lämpliga utifrån syftet och frågeställningarna till litteraturstudien. Under
granskningen och bearbetningen har resultat i form av fyra kategorier erhållits för att besvara frågeställningarna. Dessa är:
- Nytta med självundersökning av brösten
- Sjuksköterskans roll vid självundersökning av brösten - Teknik vid självundersökning av brösten
- Mortalitet
Nytta med självundersökning av brösten
Enligt Thomas m fl (2002) påvisas en ökning av biopsier av godartade tumörer som i sin tur skulle kunna leda till en ekonomisk börda för en redan svag ekonomi.
Baxter fann i sin litteraturstudie (2002) att självundersökningarna ledde till ökad oro och därmed till fler läkarbesök samt ett ökat antal biopsier av godartade förändringar vilket dessutom medförde ökade kostnader.
Resultaten i en studie utförd i Nigeria visade på att självundersökningar av brösten är värdefulla med tanke på att mammografiscreening inte förekommer i någon större utsträckning för att diagnostisera bröstcancer (Okobia m fl, 2006). Det finns ingen generell mammografi screening i Turkiet utan för att få göra en mammografi krävs det remiss från läkare. Därför är det viktigt att informationen kommer ut till kvinnorna via lämpliga media såsom radio och TV. Dessa medier kan förmedla budskapet om vikten av bröstmedvetenhet som förespråkas i
program för kvinnors hälsa och därmed kan kunskapen om bröstcancer och nyttan av egenundersökningar öka (Secginli & Nahcivan, 2006).
Bailey (2000) anser att alla kvinnor bör uppmuntras till att ta ansvar för sin egen hälsa genom att utföra en enkel självundersökning regelbundet och att delta i mammografiundersökningar om de är tillgängliga för att upptäcka
bröstförändringar.
Sjuksköterskans roll vid självundersökning av brösten Persson m fl (1997) poängterar sjuksköterskans hälsopedagogiska och undervisande roll i sitt preventiva och hälsobefrämjande arbete. Författarna kommer fram till att, för att få unga kvinnor (<20 år) till att utveckla regelbundna vanor, med självundersökningar av brösten, förespråkar de att skolsköterskan tar upp ämnet samt undervisar dem. Dessutom understryker Persson m fl (a a) att självundersökningar av brösten även bör tas upp av sjuksköterskan då kvinnor uppsöker vårdcentraler eller mödrahälsovården. Persson m fl (a a) menar vidare att sjuksköterskan har lättare att nå fram till kvinnorna, i egenskap av att oftast själv vara kvinna och därmed kan vinna deras förtroende.
I en kvantitativ studie av Budden (1998) visade resultaten att endast 19% av sjuksköterskorna inkluderade undervisning av självundersökningar av brösten i sitt arbete och orsaken till detta var att de ansåg att det inte passade in med deras nuvarande arbetsuppgifter. Ändå anser 77% att de var tillräckligt säkra i att
undervisa patienter i hur en undersökning går till samt att 94 % skulle kunna tänka sig att undervisa om möjligheterna fanns. Budden (1998) kommer fram till att
sjuksköterskan är idealisk till att undervisa kvinnor om självundersökningar av brösten då majoriteten av yrkeskåren är själva kvinnor samt att de interagerar både med läkare och patienter.En betydande faktor är dessutom att de ofta har de kvinnliga patienternas förtroende Budden (a a).
Enligt Secginli och Nahcivan har sjuksköterskor och barnmorskor en nyckelroll i kvinnors hälsoprogram som rådgivare och informatörer i Turkiet (Secginli &
Nahcivan, 2006).
I en artikel av Bailey (2000) från Storbrittanien, har sjuksköterskans undervisande och hälsofrämjande roll diskuterats. Författaren skriver om bröstmedvetenhet istället för självundersökningar av brösten och hon tar upp bröstmedvetenhetens fem steg, bilaga 2.8. Slutsatsen är att sjuksköterskan har många möjligheter till att påverka kvinnors hälso- och bröstmedvetenhet och Bailey anser att det är något som sjuksköterskan skall undervisa och stötta.
Teknik vid självundersökning av brösten
Holmberg m fl (1997) cohortstudie redovisar inte hur kvinnorna gått tillväga vid självundersökningarna utan svaren i enkätformulären som kvinnorna besvarat har endast besvarats med ja eller nej. Därför har det inte kunnat utvärderats om rätt teknik använts.
Persson m fl (1997) är även det en enkätstudie och vilken teknik som använts vid självundersökning av brösten är oklart.
Thomas m fl (1997) redovisar i RCT studie att kvinnorna i instruktionsgruppen som fått omfattande undervisning vid flera tillfällen i att självundersöka brösten, visade på en större säkerhet i att upptäcka förändringar i bröstmodeller än kvinnorna i kontrollgruppen. I en uppföljningsstudie av Thomas m fl (2002) visade instruktionsgruppen en större säkerhet i att upptäcka förändringar i bröstmodeller än kontrollgruppen. Fler godartade förändringar upptäcktes i instruktionsgruppen än i kontrollgruppen (1457 versus 623).
Mortalitet
Holmberg m fl (1997) finner i sin analys av den amerikanska longitudinella kohortstudien (CPS-1 studien) att mortaliteten i bröstcancer minskade ej hos de kvinnor som uppgivit att de utförde självundersökningar av brösten.
I en stor studie gjord i Kina fann Thomas m fl (1997), att 653 kvinnor utvecklade bröstcancer utav de 267 040 kvinnorna som ingick i studien. Av dessa dog 50 i sviterna av sin cancer.
I en uppföljning av den stora studien i Kina var enligt Thomas m fl (2002) den allmänna mortaliteten 5 349 (4%) av kvinnorna i instruktionsgruppen och 5 939 (4,5 %) i kontrollgruppen. Det var endast 154 (0,12 %) kvinnor i instruktions-gruppen och 158 (0,12%) i kontrollinstruktions-gruppen som utvecklat bröstcancer men som inte hade avlidit till följd av denna. Den kumulativa risken för att dö i bröstcancer beräknad på avlidna i bröstcancer i åldern 50 år eller yngre vid studiens början är 1.23 (95 % CI =0,83-1,82) och för kvinnor 50 eller äldre vid studiens inledning 0,96 (95 % CI = 0,70-1,31). Forskarna i den kinesiska studien kommer fram till att självundersökning av brösten minskar inte mortaliteten i bröstcancer (Thomas m fl, 2002).
I Kanada har prioriteten sänkts för självundersökningar av bröst i det förebyggande hälsoprogrammet, då forskargruppen funnit att detta inte ger resultat på kvinnor i åldersgruppen 40-69 år (Baxter, 2001).
DISKUSSION
I detta avsnitt av uppsatsen kommer metoden och resultaten att diskuteras samt författarparets egna slutsatser och refektioner att synas.
Metoddiskussion
En litteraturstudie valdes som metod då syftet och frågeställningarna ansågs bäst kunna bli besvarade med en genomgång av tidigare forskning. För att utröna huruvida kvinnors självundersökning av brösten är att rekommendera i rollen som sjuksköterska då evidensbaserad omvårdnad är önskvärd.
Genom att kombinera de olika sökorden i databaserna erhölls ett starkt reducerat antal träffar, tabell 1. En första selektion gjordes genom att titlarna studerades. Därefter lästes abstrakten i den mån de var tillgängliga. Detta förfaringssätt kan ha medfört att ett antal intressanta artiklar kan ha förbisetts. Vidare begränsades intressanta artiklar utav att de inte fanns tillgängliga i fulltext via Malmö högskolas databaser. De artiklar som bedömdes som speciellt intressanta beställdes.
Inledningsvis gjordes den första sökningen genom att endast använda sökordet breast cancer. Detta resulterade i ett svårhanterligt antal träffar och därför undersöktes MeSH ordlistan istället vilket medförde att termen breast
neoblastomas erhölls. I den fortsatta sökningen användes sedan termen breast neoblastomas som sökord. Breast self-examination tillkom som sökord eftersom det var självundersökningar av bröst som litteraturstudien skulle handla om. Då författarna ville undersöka sjuksköterskans roll kombinerades tidigare sökord med nursing. Valet av sökord kan te sig ganska knapphändigt men de resulterade i ett hanterbart material inom given tidsram för studien.
Den största begränsning som upplevdes var att tillgången på fulltext artiklar i bibliotekets tillgängliga databaser var för liten. En annan begränsing som har haft stor inverkan har varit tid och kostnader för att beställa material.
Från början fanns intentionen att litteraturstudien skulle innehålla både
kvantitativa och kvalitativa studier. Efter att ha granskat materialet och valt ut artiklarna har det i slutändan visat sig att endast sju kvantitativa studier samt två litteraturstudier kom att användas. Den vetenskapliga kvaliteten som dessa har tillbringat har varit blandad. Vissa av artiklarna som valts ut har bedömts ha låg kvalitet samt en studie höll inte måttet överhuvuvdtaget. Från början var avsikten att alla artiklar skulle erhålla hög kvalitet eller möjligtvis medel vid granskningen men detta fick ganska snabbt frångås. I slutändan blev det nio artiklar som valdes ut som grund till litteraturstudien och det kan tyckas att det vore bra om ytterligare en artikel ingick i studien. Exempel på en en sådan artikel är den stora ryska
studien från Leningrad nuvarande St Petersburg av Semiglazov m fl (1993). Författarna är väl medvetna om studiens existens då många artiklar refererar till denna studie. Efter idoga försök att få fram artikeln i fulltext kom tillslut ett abstract fram fast på ryska. Artikeln finns tillgänglig på engelska men måste beställas. Författarna har även tagit beslutet att inte använda studien eftersom den inte ger några nya resultat. Visserligen skulle den stödja det framkomna resultatet men författarna var tvungna att begränsa sig i sitt litteratururval.
Det bör framhållas att denna litteraturstudie inkluderar ej några artiklar som bygger på kvalitativa studier, vilket kan ses som en svaghet men inom den begränsade tidsramen för studiens genomförande framkom i databassökningarna inga tillgängliga fulltextartiklar som kunde användas och passade in på både syfte och frågeställning.
I den longitudinella kohortstudien av Holmberg m fl (1997) ingår det 450 156 kvinnor. Studiepopulationen är dock inte rensad från kvinnor med ärftlig bröstcancer. Författarna har trots detta valt att använda artikeln på grund av studiens storlek samt artikelns frågeställning som gör att artikeln ändå är intressant för litteraturstudiens syfte och frågeställning.
Vidare har en artikel av Bailey (2000) valts ut trots att den inte motsvarar de krav som är ställda på en vetenskaplig artikel enligt Polit m fl (2001). Det måste då påpekas att för arbetets slutgiltiga form och dess resultat så behövdes Baileys artikel då den innehöll en del intressanta påpekanden om sjuksköterskans roll såsom förespråkare, inspiratör och lärare. Därför har författarna valt denna artikel. Resultatdiskussion
En frågeställning har varit att ta reda på om kvinnors självundersökningar av brösten kan minska mortaliteten i bröstcancer. Liksom Köster och Götzche (2003) samt McCready m fl (2005) har Thomas m fl (2002), Baxter (2001) samt
Holmberg m fl (1997) även kommit fram till att självundersökning av brösten inte sänker mortaliteten i bröstcancer. I motsats till detta hävdar Lerner (2002) att överlevnadschanserna ökar genom att kvinnor utför självundersökningar av brösten.Vidare påpekar Lerner (2002) att resultaten från den sovjetisk/ryska studien av Semiglazov m fl (1993) och den kinesiska studien av Thomas m fl (1997) kanske inte kan appliceras på nordamerikanska kvinnor och Lerner (2002) påpekar även att den kinesiska studien av Thomas m fl (1997) är otillräckligt uppföljd fem år senare. Det bör tillläggas att en enventuell svaghet med Thomas m fl (1997, 2002) studier är huvudsakligen utförda i Kina med en kinesisk undersökningspopulation men databearbetningen är gjord tillsammans med
amerikanska forskare i Seattle. Forskarna har gjort anteckningar både på kinesiska och engelska vilket kan leda till feltolkningar samt ställer höga krav på forskarnas språkkompetens. Detta kan möjligtvis ha haft en viss betydelse för tolkningen av materialet. Styrkan däremot med studie av Thomas m fl (2002) är att den bygger på en stor population och är en RCT studie.
Trots resultaten i Baxter (2001), Thomas m fl (2002), Holmberg (1997) och Köster och Götzche (2003) anser McCready m fl (2005) att bröstmedvetenhet kan ge kvinnor en möjlighet att genom egenvård vara delaktiga i bekämpningen av bröstcancer. McCready m fl (2005) väljer därmed en mjukare linje än Köster och Götzche (2003) som anser att självundersökningar av brösten ej bör
Problemet som uppstår med Köster och Götzche (2003) och McCready m fl (2005) är att de är review artiklar och därmed inkluderar de del av det material som granskats för denna litteraturstudie, det bör dock tilläggas att de bygger på större och mer omfattanade forskning.
Historiskt sett visar det sig att självundersökningar av brösten har spelat en viktig roll för upptäckt och överlevnad i bröstcancer vilket påpekas av Lerner (2002). Cancerfonden (2006) rekommenderar kvinnor att utföra självundersökningar av brösten för att få en tidigare diagnostik och tidigare bahandlig. För de kvinnor i Sverige som inte ingår i mammografiprogrammet, till exempel yngre och medelålders kvinnor (<44 år) eller för de kvinnor som är bosatta i ett land som inte erbjuder mammografi screening, kan det vara en ändamålsenlig teknik att självundersöka brösten i syfte att upptäcka bröstförändringar (Persson m fl, 1997). I studien som Secginli och Nahcivan (2006) gjorde vill de poängtera att
självundersökningar av brösten är viktiga som ett led i att öka antalet mammografier i Turkiet. Detta kan i sin tur leda till en ökad bröstcancer medvetenheten, eftersom Turkiet inte har ett nationellt
mammografi-screeningprogram. Resultaten i Secginli och Nahcivans (2006) tvärsnittstudie är inte generaliserbara till alla kvinnor i Turkiet vilket även författarna själva påpekat. Okobia m fl (2006) liksom Anderson m fl (2003) tar upp
självundersökningar av brösten som en möjlighet att upptäcka bröstförändringar på ett tidigt stadium. Anderson m fl (2003) förordar däremot istället för att lära ut självundersökningar av brösten så föreslår att de länder som har begränsade ekonomiska resurserna satsar på bröstmedvetenhet och klinska
bröstundersökningar som en rutin vid hälsoundersökningar av kvinnor. U-ländernas ekonomi är en viktig faktor och kvinnors hälsa och behandling av bröstcancer har troligtvis låg prioritet (Anderson m fl, 2003). HIV-AIDS prevention, rent vatten, bekämpandet av svält och vaccinationsprogram är mer prioriterade än mammografi (Okobia m fl, 2006). Baxter (2001), Thomas m fl (2002) och Okobia m fl (2006) menar vidare att självundersökningar av brösten dessutom ofta leder till ökad oro, fler biopsier och att kostnaderna för sjukvården kommer därmed öka, vilket är något som hårdare drabbar ekonomier med sämre resurser.
Både Baxter (2001), Thomas m fl (2002) och Okobia (2006), talar om oron, vilket kan tolkas som oron för både bröstcancer och död samt rädslan över att förlora ett bröst som enligt Jahren Kristoffersen (1998) och Almås (2001) har stor betydelse för den kvinnliga identiteten och hennes sexualitet. En traumatisk kris kan uppstå vilket personal inom sjukvården bör uppmärksamma och kunna bemöta (Cullberg, 2003).
Efter att ha studerat den svenska kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor och barnmorskor (SOSFS 1995:5) så bör sjuksköterskor kunna undervisa och
informera patienterna i självundersökningar av bröst. Sjuksköterskan bör enligt Almås (2001), McCready m fl (2005) och Anderson m fl (2003) ha kunskaper att på ett adekvat sätt kunna informera kvinnor som vill lära sig att undersöka sina bröst att detta kan medföra en ökad oro för förändringar i brösten. Almås (2001) poängterar att det är viktigt att sjuksköterskan har sådana kunskaper att hon/han kan genomföra undervisningen på ett sådant sett att det anpassas efter individens behov.
Bailey (2000) förespråkar att sjuksköterskan skall lära kvinnorna att bli
bröstmedvetna enligt de fem steg, vilka även innefattar deltagande i de nationella screeningprogrammen där de finns tillgängliga. Secginli och Nahcivan (2006) liksom Anderson m fl (2003) anser att sjuksköterskor och barnmorskor har en nyckelroll i kvinnors hälsoprogram som rådgivare och informatörer.
Buddens studie från 1998 visar att viljan och kunskapen finns för att instruera kvinnor i självundersökningar av brösten. Begränsande faktorer är tid och utrymme, samt att sjuksköterskorna ansåg att det inte passade in i deras
arbetsuppgifter. Budden tolkar detta som en resursbrist av tid och inte i kunskap. Forskare som Okobia m fl (2006), Persson m fl (1997) har diskuterat vikten av att rätt teknik använts, men när författarna granskat studierna visar det sig att
tekniken inte finns beskriven varken av Okobia (2006), Holmberg m fl (1997), Persson m fl (1997), Budden (1998), om detta inte redovisas är det svårt att utvärdera effekterna av självundersökningar av brösten (Lerner, 2002). De enda artiklarna som beskrivit självundersökningarna av brösten är Thomas m fl (1997, 2002) och Anderson m fl (2003). Den teknik som beskrivs av Persson (2004) Anderson m fl (2003) Thomas (1997, 2002) är i stort sett den samma med små skillnader, där Anderson m fl (2003) anser det inte nödvändigt att klämma samman bröstvårtan för att se om vätska sipprar ut.
SLUTSATSER
Sannolikt är nyttan av självundersökningar av brösten större i länder med
begränsade resurser och screeningprogram än exempelvis Sverige som idag har ett etablerat nationellt screeningprogram för mammografi.
Om evidensbaserad omvårdnad ska tillämpas framkommer det i litteraturstudien att sjuksköterskan bör förespråka bröstmedvetenhet framför självundersökningar av brösten.
FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING
Databassökningen har inte givit några artiklar som behandlar en ekonomisk konsekvensanalys då biopsierna ökar, Anderson m fl (2003) tar visserligen upp problematiken men då referenslistan granskades har någon som berör ämnet inte hittats. Forskning inom detta område skulle vara värdefull.
För att undersöka om sjuksköterskan anser sig ha kunskaper om att undervisa kvinnor i självundersökningar av bröst skulle en empirisk studie kunna vara av intresse. Resultaten från en sådan studie kan ge intressant kunskap om
REFERENSER
Anderson, B O, Braun, S, Lim, S, Smith, R A, Taplin, S (2003) Early detection of breast cancer in countries with limited resources. The Breast Journal 9(2), 51-59.
Andersson, R, Jeppsson, B, Lindholm, C, Rydholm, A & Ulander, K (2004) Kirurgiska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
Almås, H (2001) Klinisk sykepleie. Oslo: Gylendal Akademiska AB. Bailey, K (2000) The nurse’s role in promoting breast awareness. Nursing
Standard, 14, 34-36.
Baxter, N (2001) Preventive healthcare, 2001 update: Should women be routinely taught breast self examination to screen for breast cancer? Canadian Medical Association Journal, 164, 1837-46.
Budden, L (1998) Registered Nurses’ breast self-examination practice and teaching to female clients. Journal of Community Health Nursing, 15(2), 101-112.
Burnard, P (1996) Teaching the analysis of textual data: an experimental approach. Nurse Education Today 16, 278-281.
Cancerfonden (2006) Bröstcancer >www.cancerfonden.com<, 2006-02-15 Carlsson, S & Eiman, M (2003) Evidensbaserad omvårdnad - Studiematerial för
undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola” Rapport nr 2 April 2003
Cullberg, J (2003) Dynamisk psykiatri. Stockholm: Natur och kultur.
Holmberg, L, Ekbom, A, Calle, E, Mokdad, A, Byers, T (1997) Breast cancer mortality in relation to self-reported use of breast self-examination. A cohort study of 450 000 woman. Breast Cancer Research and Treatment, 43: 137-140.
Jahren Kristoffersen, N (1998) Allmän omvårdnad 3 – Patient och sjuksköterska-kropp behov och metoder. Stockholm: Liber.
Kösters, J P & Götzche, P C (2003) Regular self-examination or clinical examination for early detection of breast cancer (Review). The Cochrane Database of Systematic Reviews. Issue 2.Art.No.:CD003373. DOI: 10.1002/14651858.CD003373.
Lerner, B H (2002) When statistics provide unsatisfying answers: revisiting the
breast self-examination controversy. Canadian Medical Association Journal,
McCready, T, Littlewood, D, Jenkinson, J (2005) Breast self-examination and breast awareness: a literature review. Journal of Clinical Nursing, 14, 570-578. Okobia, M N, Bunker, C H, Okonofua, F E, Osime, U (2006) Knowledge, attitude
and practice of Nigerian women towards breast cancer: A cross-sectional study. World Journal of Surgical Oncology, 4(1).
(www.wjso.com/content/4/1/11)
Persson, K, Svensson, P-G & Ek, A-C (1997) Breast self-examination an analysis of self-reported practice. Journal of Advanced Nursing, 25, 886-892.
Persson, K (2004) Självundersökning av brösten. I: Anderssson, R, Jeppsson, B, Lindholm, C, Rydholm, A, Ulander, K Kirurgiska sjukdomar. Lund:
Studentlitteratur, s 196-198.
Polit, D, Beck, C T & Hungler, B P (2001). Essentials of Nursing research. Methods, appraisal and utilization. 5th Edition. Philadelphia: Lippincott. Secginli, S, & Nahcivan, N O (2006) Factors associated with breast cancer
screening behaviours in a sample of Turkish women: A questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies, 43, 161 - 171.
Semiglazov, V F, Sagaidak, V N, Moiseyenko, E A (1993) Study of the role of breast self-examination in the reduction of mortality from breast cancer: the Russian Federation/World Health Organization Study. European Journal of Cancer, 29A, 2039-2046.
Sjukvårdsrådgivningen (2006) Bröstcancer / Vad händer i kroppen? >www.infomedica.se/artikel.asp?CategoryID=20411<, 2006-04-05
SOSFS 1995:5. Kompetensbeskrivningar för sjuksköterskor och barnmorskor. Svenska bröstcancergruppen (2005) Nationella riktlinjer för behandling av
bröstcancer >www.swebcg.roc.se/natriklinjbrca.htm<, 2006-04-02
Thomas, D B, Gao, D L, Self, S G, Allison, C J, Tao, Y, Mahloch, J et al (1997) Randomized trial of breast self-examination in Shanghai: methodology and preliminary results. Journal of the National Cancer Institute, 89, 355-365. Thomas, D B, Gao, D L, Ray, R M et al (2002) Randomized trial of breast
self-examination in Shanghai: final results. Journal of the National Cancer Institute, 94(19), 1445-1457.
BILAGOR
Bilaga 1 Mall för granskning av vetenskapliga artiklar.
Bilaga 2 Artikelgranskning och sammanfattning (2:1 – 2:9)
Bilaga 3 Kvantitativ kvalitetsbedömningsmall.
Bilaga 4 Kvalitetsbedömningsmall för litteratursammanställning.
Bilaga 5 Kvalitet av utvalda vetenskapliga artiklar.
Bilaga 1 Mall för granskning av vetenskapliga artiklar
Granskningsmall efter Polit m fl (2001) som modifierats av författarna. Kriterier för kritisk granskning av vetenskapliga artiklar.
Titel
Ska vara kärnfull och brukar vanligtvis innehålla 15 ord eller mindre som tydligt beskriver artikelns innehåll.
Abstract
Ska ge en kort beskrivning av artikelns innehåll samt bestå av 100 – 200 ord. Beskriver syftet, hur metoden tillämpats och forskarens resultat.
Introduktion
Informerar läsaren om artikelns syfte. Genomgång av tidigare forskning, teoretiskt ramverk samt betydelsen och behovet av aktuell studie.
Metod
Beskriver vilken metod som använts för att svara på den aktuella frågeställningen. Vilka subjekt, urval, kriterier, vilken typ av studie, datainsamling, mätmetod, tillvägagångssätt. Etiska överväganden
Resultat
Presentation av dataanalys. Vilka statistiska analysmetoder som använts, dess signifikans samt vilka data program som använts för att bearbeta insamlat material. Trovärdighet och återkommande teman.
Diskussion
Tolkning av dataanalysen, dess begränsningar, svagheter och styrkor. Hur man kan använda resultaten för framtida bruk samt vilka slutsatser författaren drar av resultaten.
Referenser
21 B ilaga 2: 1 ran skn in g o c h sam m a n fattn in g om as , D B , G ao , D L , S el f, S G , A ll is on , C J, Ta o, Y , M ah lo ch , J et al ( 1997 ) R an do m iz ed t ri al o f b reas t s el f-ex ami nat io n in S ha ng ha i: m et ho do lo gy a nd elim in ar y r es ul ts . Jour nal of the N ational C ance r I ns titute, 89 , 355 -65. at ta re r) Ti te l A b st ra ct In tr od u kt io n M et od R esu lt at D isk u ssi on R efe re n se r K va lit et s-be döm n ing as D B et a l , U SA Sp eg la r in ne hå llet (12 o rd) Ett my ck et lå ng t me n h elt äc ka nd e ab st ra kt . (> 200 o rd) In ne hå lle r me to d sy ft e oc h re su lta t oc h s lu ts at se r. E n o m fa tta nde in tr odukt io n t ill ba kgr und o ch ti dig ar e f or sk nin g. Sy ft et s ak na s m en fi nn s i a bst ra kt et . K va nti ta ti v s tu di e. M eto d R C T s om ä r v äl be sk ri ve n. In kl us io ns kr ite ri er oc h exkl us io ns k ri te ri er fi nn s a ngi vn a. B es kr iv ni nge n a v m at er ial et är v äl ge no m fö rd. M ätme td od er , te kn ik sa m t ti llv äg ag ån gs sä tt fi nn s b esk ri ve t E tt m in us är at t d et in te fi nn s nå gr a et is ka as pe kt er . R es ultate n pr es en te ra s b åd e i di ag ra mf or m o ch i te xt en . H uv uds ak li ge n ha r pr oc en t be rä kn in ga r an vä nt s. R es ultate n är p reli min är a o ch de t är et t åt er ko m m an de te ma . C on fo un de rs sa kn as . B ra o ch o m fa tta nde m en i nn ehå lle r en da st p reli min är a re su ltat . D å d ett a är en s tu di e s om ko m m er at t f or ts ätt a oc h u tvä rd er as se na re . Va d m an ha r f unn it är a tt Sj äl vu nd er sö kn inga r a v br ös te n i nt e sä nk er mo rt al ite t. E v b ia s di sk ut er as . C onf ou nd er s di skut er as e j. Re le va nt a oc h ak tu el la d å st udi en på bö rj ade s. Hö g te : A tt un de rs ök a o m k vi nn or s s jälv un de rs ök ni ng av b rö ste n k an mi ns ka d öd lig he te n i b rö stc an ce r t ill f ölj d av tid ig ar e u pp tä ck t a v br ös tf ör än dr in ga r. od: E n kv an tit at iv s tu di e b as era d på 267 040 kv in no r, f ödda 1925-1 958 , f rå n 520 te xt ili ndus tr ie r i S ha ng ha i, K ina u nde r år en 1 989-19 91. er ia l: P opul at io ne n s lu m pa de s i 2 g ruppe r d är e n f ic k i ns tr uk ti on er i a tt s jä lv unde rs ök a b rö st en o ch de n an dr a an vä nd es s om ko nt ro llg rupp . K vi nn orn a i in st ru kt io ns gr uppe n f ic k o m fa tta nde rv is ni ng v id f le ra tillf äl le n i at t s jälv un de rs ök a b rö ste n. D etta in ne fa ttade äv en a tt u nde rs ök a mo de lle r av s iliko n d är fl er a tr än in gs til lf äl le n ga vs . I ko nt ro ll gruppe n f ic k kv in no rna rv is ni ng i at t f ör eby gga r yggs m ärt a. A lla kv in no rn a f öl jd es upp m ed av se en de p å u tv ec kl in g a v b rö st sj ukdo m ar. ul ta t: V is ar a tt de lta ga nde t u nde r de f ör st a 4-5 år en v ar hö gt i in st ru kt io ns gr uppe n. E tt s lum pm äs si gt u rv al u r de nna g rup p v is ade på s tö rr e s äke rh et i at t up pt äc ka f ör änd ri nga r i tm ode ll er ä n i ko nt ro llg ruppe n. D e tv å g ru ppe rna h ade s am m a f re kv en s a v ny uppt äc kt b rö st ca nc er ( 331 v er sus 322) unde r 1994 . U ppt äc kt en a v b rö st ca nc er i i ns tr uk ti on sg ruppe n no st is er ad es in te på ti di ga re s ta di um e ll er v id e n m in dr e tu m ör st or le k ä n i ko nt ro ll gruppe n. F le r go da rt ad e f ör än dr ing ar u ppt äc kt es i i ns trukt io ns gr uppe n ä n i ko nt ro llg ruppe n (14 57 v er sus il ke t a ns es b er o p å hö gr e m is st änks am he t h os de kv inno r s om f åt t u nde rv is ni ng. F em -å rs öv er le vn ade n i de b åda g ru ppe rna v ar nä st an d ens am m a. sa ts : S tudi er es ul ta te n ku nd e in te på vi sa s at t dö dl ig he te n i b rö st ca nc er m in sk ade p g a s jä lv unde rs ökni ng ar a v b rö st en.
22 B ilaga 2: 2 m as , DB, Gao, DL et al (2002 ) R an do m iz ed t ri al o f br eas t s el f-ex ami nat io n in Sh an gh ia : fi na l r es ul ts . Jour nal o f the N ational C ancer I ns itute , 94( 19) , 1445 -at ta re r) Ti te l A b st ra ct In tr od u kt io n M et od R esu lt at D isk u ssi on R efe re n se r K va lit et s-be döm n ing as D B et a l , U SA Ko rt o ch ty dlig s am t sp eg la r in ne hå llet . (10 o rd) Om fa tta nd e. (> 200 o rd) In ne hå lle r me to d sy ft e o ch r es ul ta t. Fö ra nk ra d i tid ig ar e st udi e f rå n 1997 . Sy ft et s ak na s m en fi nn s i a bst ra kt . K va nti ta ti v s tu di e. Me to de n R C T ä r v äl be sk ri ve n l ik som i d en fö re gå en de me to da rt ik el n. V äl be sk ri vn a oc h m yck et o m fa tt an de. B ra , m en ku nde va ri t me r in ne hå lls ri k m ed ta nk e på s tud ie ns om fa tt ni ng. Re le va nt a oc h om fa tta nd e. Hö g e: S tu di en s s yft e ä r a tt un de rs ök a om e tt om fa tt an de un de rv is ni ng sp rogr am a v s jä lvu nd er sö kn in ga r av br ös te n ka n m in sk a an ta le t d öd sf all i b rö stc an ce r. vi nn or s om ti llä m pa r s jä lvun de rs ök ni ng a v br ös te n bor de k un na u pp tä ck a br ös tc an ce r i e tt t id iga re s ke de oc h vi d e n m in dr e t um ör s tor le k. od: D el ta ga rna f ör de la de s s lu m pm äs si gt i 2 g rup pe r. E n i ns trukt io ns gr up p ( 132 979 kv in no r) s om f ic k f or tl öpa nd e u nd er vi sn in g sa m t på m inn el se r v ar je m åna d o m a tt ut fö ra un de rs ök ni ng ar . K umu la tiv r is k ra tio f ör att av lid a i b rö stc an ce r b er äk nad es e fte r C ox ( pr op or tio ne lla) r is kmo de ll. A lla s ta tis tis ka te st b eh an dl ad es tv ås id ig t. er ia l: 266 06 4 kv in no r f rå n 519 te xt il fa br ike r i S ha ng ha i de lt og i s tudi en u nde r ti ds pe ri ode n 19 89-199 1. ul ta t: A nt al et d öd sf al l i b rö st can cer fr am ti ll d ecem be r 2 00 0 v ar 0 ,1 0% i b åd e g ruppe rn a. T io -å rs ö ve rl ev na de n i in st ru kt io ns gr uppe n i j äm fö re ls e m ed ko nt ro ll gr uppe n = 1. 04, 95% K I= 0, 82 -; P =. 72 . F le r go da rt ad e f ör änd ri nga r di ag no st is er ad es i i ns trukt io ns gr up pe n ä n i ko nt ro ll gruppe n. sa ts : O m fa tta nde o ch i nt en si v u nde rv is ni ng ut av kv in no rs s jä lv un de rs ökni ng ar a v b rö st m in sk ar in te dö dl ig he te n i b rö st ca nc er . P ro gr am s om u pp mu nt ra r k vi nn or til l at t s jä lv u nd er sö ka s in a t i f rå nv ar o av ma mmo gr af i k omme r tr olig en in te at t k un na mi ns ka d öd lig he te n i b rö stc an ce r. D es su to m s ka k vi nn or s om v ill ut för a s jä lvu nd er sö kn in g a v s in a b rös t i nfor m er as om a tt d et i v et en ska pl ig a s tud ie r ha r f ra m ko m m it nå go t b ev is s om s ty rke r a tt f ör än dri ng ar i b rö st en u ppt äc ks ti di ga re e ll er a tt k vi nn an s s jä lv un de rs ök ni nga r ka n m in sk a dö dl ig he te n i b rö st ca nc er . D et s äv en s tö d f ör a tt an ta le t b io ps ie r av go da rt ad e f ör än dri ng ar s kul le ku nna ö ka .
23 B ilaga 2: 3 ter , N ( 2001) Pr ev en ti ve h ea lt hcar e, 2001 updat e: Sh ou ld wo m en b e r out in el y t augh t b reas t s el f e xa m in at io n to s cr een f or b re as t can cer ? C anadian M edical ociation Jour nal 164 , 1837 -46. at ta re r) Ti te l A b st ra ct In tr od u kt io n M et od R esu lt at D isk u ssi on R efe re n se r K va lit et s-be döm n ing er N na da N ågo t l ån g tite l me n sä ge r m yck et . (15 o rd) O m få ng sr ik t > (200 o rd) N ågo t ko rt fa tta t me d ty dlig t s yf te . V äls kr iv en L itte ra tu rs tu di e U tför li g be sk ri vn in g öv er da ta ba s s ök m ed in kl us io ns - o ch exkl us io ns kr it er ie r v äl be sk ri ve t. Ty dlig r es ulta t d el me d e n b ra ge no m gå ng a v ar tike lg ra ns kn in ge n . K or t me n i nt re ss an t. M at ny ttig a Hö g te : G en om e n g ör a e n lit te ra tu rs tu di e f ör a tt v är de ra o ch u tv är de ra e vid en s re la te ra t t ill s jälv un de rs ök ni ng ar av b rö ste n d ess p åv isb ar a e ff ek te r o ch f un kt io ns so m e n m et od f ör b rö st ca nc er in g. D en na s tu di e li gg er s om g ru nd ti ll d e re ko mm en da tio ne r s om K an ad a g er an gå en de s jä lv un de rs ök ni ng ar a v b rö st en o ch h ur uv id a de t ä r nå go t s om m an s ka ll l ära ut r ut inm äs si gt m e n d el av h äls ou nd er sö kn in ge n. od : D ata in sa m lin ge n ha r g jo rt s v ia M ed lin e, P reM ed lin e, C IN A H L, H ea lth -S T A R , C ur re nt co nt en ts o ch th e C och ra ne Li ba ra ry . B axt er ha r s tude ra t a rt ik la r o ch ra ppo rt er f rå n 19 66-2000 ha r ut vä rd er at s jä lv unde rs ök ni ng ar a v b rö st en e ffe kt iv it et a tt m in ska m or ta lit et en i b rö st ca nc er . M an ha r hu vuds ak lige n tit ta t på tv å R C T s tudi er de n ry sk a o ch de n k in es is ka s am t e n kv as i omis er ad s tu die f rå n U K . M an h ar äv en g åt t ig en om e tt an ta l k oh or ts tu die r o ch c as e-co ntr ol st ud ie r. ultat: B ax te r ha r ko mmi t f ra m ti ll a tt ru tin m äs si ga s jälv un de rs ök ni ng av b rö ste n i nte mi ns ka r d öd lig he te n i b rö stc an ce r. E tt an na t f yn d är et t ö ka t an ta l lä ka ru nd er sö kn in gar f ör a tt u tv är de ra rt ad e tu mö re r s amt e tt ö kat a nta l b io ps ie r. sa ts : B ax te r k omme r f ra m ti ll a tt m an s än ke r p rio rite te n f ör a tt l är a u t s jälv un de rs ök ni ng ar av b rö ste n in om d et n atio ne lla s jukv år ds pr og ra m m et då f or ska rna in te f inn er s tö d f ör a tt un de rs ök ni ng ar na s än ke r mo rt alite te n i b rö stc an ce r i d e st ud ie r ma n ha r titt a p å i li tte ra tu r u nd er sö kn in ge n.
24 B ilaga 2: 4 lm ber g, L , E kb om , A , C al le , E , M okdad, A , & B yer s, T ( 1997) B reas t can cer m or tal it y in r el at io n to s el f-re po rt ed us e of b rea st s elf -e xa m in at io n. A c oho rt o f 450 000 wo m an . B reas t C ancer R es ea rch and Tr eatment, 43: 137-140 . at ta re r) Ti te l A b st ra ct In tr od u kt io n M et od R esu lt at D isk u ssi on R efe re n se r K va lit et s-be döm n ing er g, et al ig e, U SA Sp eg la r in ne hå llet me n l ite lå ng . (17 o rd) In ge t a bs tra ct Is tä lle t e n su m m ar y. In ne hå ller in te sy ft e m en d ock me to d o ch r es ult at . N ågo t ko rt fa tta d. O ty dlig t s yf te U pp fö lj ni ngs st udi e. St ud ie n k ny ter an ti ll ti dig ar e f or sk nin g oc h t ar u pp be hove t av a tt gö ra de nn a st udi e f ör a tt ut vä rde ra sj äl vu nd er sökn in g av br ös te n E n a m er ik an sk ko ho rt st ud ie ka lla d C PS -1 st udi en o m fa tta r 594551 kv in no r v ara v 450156 kv in no r an vä nd es f ör d e ak tu el la be rä kn in ga rn a 144395 kv in no r ut es lö ts p å gr un d a v olik a a nle dn in ga r so m fi nn s an gi vn a i ar tik eln . E nk äts tu di e. Y tte rl ig ar e 3928 ha r ute slu tits på gr und av de in te ha r sv ar at p å f råg or an gå en de sj äl vu nd er sökn in ga r a v br ös te n. St at is tis k a naly s ä r C ox p rop or tion el la ri sk an al ys . R es ultate n re do vi sa s i tab elle r oc h i lö pa nd e te xt . St udi en s s ty rka ä r st or le ke n p å ma te ri al et . K or t di sk ussi on . De ss be gr än sn in g ä r at t de t ä r o kla rt v ilk en te kni k s om kv in no rn a ha r an vä nt vi d sj äl vu nd er sökn in ga r na e ft er som s tud ie n by gg er p å sj äl vi nl äm na de uppgi ft er f rå n e n en kä ts tu di e. In te ak tu el la unda nt ag et de n ry sk a st ud ie n. Lå g te: A tt s tu de ra s am ba nd et m el lan s jäl vu nd er sö kn in gar a v b rö st o ch m or ta lit et en i b rö st can cer h os k vi nn or . od: L on gi tu di ne ll ko ho rt st udi e s om b ygge r på e nk ät un de rs ökni ng ar i U SA m el la n 195 9-1972 er ia l: 450 15 6 kv in no r s om in gå r i de n s å ka lla de CP S-1 st udi en I U SA , s tud ie po pul at io ne n är do ck in te r en sa t f rå n kv in no r m ed är ft lig b rö st ca ncer . ul ta t: U nde r de n 13 år lå nga uppf öl jn in gs pe ri od en do g 2 300 kv in no r a v b rö st ca nc er . Ci rk a 65% s va ra de a tt de p ra kt is er ad e s jä lvun de rs ökn in g av br ös te n. sa ts : F or sk ar na ka n i nte f in na n åg ot s amb an d me lla n s jäl vu nd er sö kn in ga r av b rö ste n o ch d öd lig he t i b rö stc an ce r.
25 B ilaga 2: 5 bi a, M N , B un ker , C H , Ok on of ua, F E , & Os im e, U (2006) K no w le dge, att itude an d pr act ice o f N iger ia n wo m en to war ds b reas t can ce r: A cr os s-sect io na l . W or ld Jour nal of Sur gical Oncology, 4: (1 ). at ta re r) Ti te l A b st ra ct In tr od u kt io n M et od R esu lt at D isk u ssi on R efe re n se r K va lit et s-be döm n ing ia M N l ria Re le va nt (13 o rd) B ra o ch m at ny ttig t. L ån gt (> 20 0 or d) in ne hå ller m et od re su lta t o ch sl ut sa ts er . Br a ba kg ru nd oc h an vä nd ande a v ti dig ar e o ch n ya re fo rs kn in g. O ty dlig t s kr iv et sy ft e. K van tit ativ tv är sn itts - en kä ts tu di e. In st ru m en tet är ut pr ova t i e n pilo ts tu di e. Be sk ri ve r ur va le t, mä tme to d h ur in sa m linge n g åt t m en ut es lu tn in gs kr iter ie rn a fi nn s e j b esk ri vn a. B es kr iv er ty dlig t v ar fö r st udi en gö rs . B or tf alle t e j a ng iv et E ti ska öve rv äg an de n fi nn s m ed. SAS st at is tik pr og ra m ha r an vä nt s f ör re su lta tbe rä kn in g. R es ultate n fr ams tä lls b åd e i lö pa nde te xt o ch i tab elle r. F or sk ar na ha r an vä nt s ig bå de av pr oc en t oc h sa nn ol ik he ts a na ly s. B or tf al ls an al ys sa kn as Pr obl em an kn yt ni ng en ä r go d. Fr am tid a an vä nd ni ng a v re su lta te n di skut er as . In tr essa nt a sl ut sa ts er . E ge nkr iti k oc h ev en tu el la f el käl lo r di skut er as då li gt . T ar upp begr än sn in ga r Re le va nt a oc h ny ar e. Lå g te : S tudi en s s yf te v ar a tt u nde rs ök a ni ge ri an sk a kv in no rs ku ns ka p, a tti ty de r ge nt em ot b rö st ca nc er s am t u tö va nd e av s jä lv unde rs ökn in ga r a v br ös te n d: E n kv an tita tiv tv är sn itts -e nk äts tudie s om o m fa tta r 10 00 ( n=1000 ) kv in no r i e tt s emi u rb ant b os tads om råde i N ige ria . nn orna s ål de r v ar 15-91 år m ed e n m ede lå ld er p å 29. 13 år m ed e n S D 1 0. 50 å r ul ta t: D el ta ga rna i s tudi en uppv is ar då li ga ku ns ka pe r o m b rö st ca nc er . U nde r de t gå ng na å re t h ade e nda st 43 ,2 % a v kv in no rn a g jo rt e n s jä lv un de rs ök ni ng o ch e nd as t 9 ,1% a v kv inno rn a ha de m gå tt e n k lin is k un de rs ök ni ng a v br ös te n. D et s om vi sa de s ig va ra e n s ign if ik an t fa kt or för om k vi nn or na kä nd e t ill br ös t c an ce r o ch de ss v anl ig as te s ym pt om (p= 0. 0001) . R es ul ta te n v is ar a tt d et ä r m er ä n 3 g ån ge r s tör re c ha ns a tt k vi nn or m ed h ögr e u tbi ld ni ng ( H ig hs ch ool ) s jä lv un de rs ök er s in a br ös t ( O R 3 .5 6 K I 2 .58-4 .92 ). sa ts : S tudi en v is ar a tt b rö st m edv et en h os ni ge ri an sk a kv in no r är lå g. I nna n ti de n nä r m oge n f ör a tt m am m og ra fi ko m m er a tt b li e n ru tin u nde rs ök ni ng i de n ni ge ri an sk a s jukv år de n s å s ka ll m unt ra ti ll b åde s jä lv un de rs ök ni nga r o ch kl in is ka u nde rs ökni ng ar a v b rö st en . O ko bi a m f l r eko m m en de ra r s jä lv un de rs ökni ng ar av b rö ste n äv en o m d et på pe ka s i a rti ke ln at t d etta in te ä r pti ma lt i ns tr ume nt .
26 B ilaga 2: 6 in li, S, Nah ci va n, NO ( 2006) F actor s as so ci at ed w ith b rea st can cer s cr eeni ng be ha vi ou rs in a s am pl e o f T ur ki sh wo m en : A que st io nn ai re su rv ey . ter national Jour nal o f N ur si ng Studies , 43 , 161 - 171. at ta re r) Ti te l A b st ra ct In tr od u kt io n M et od R esu lt at D isk u ssi on R efe re n se r K va lit et s-be döm n ing in li S o ch hc iv an N O ie t B ra, me n lite lå ng ( 15 or d) K or t o ch ko nc is t. In ne hå ller s yf te me to d o ch r es ult at . (< 200 o rd) V äls kr iv en in tr odukt io n m ed e tt vä ld ef in ie ra t s yf te . B akgr unds f or sk ni ng fi nn s me d, te or etis kt ra m ve rk . S am t va rf ör de nn a s tud ie ge no m fö rs ta s upp . D es kr ip tiv , e nk ät ko rr el at io ns st ud ie . Fo rs ka rn a t ar upp s itt ur va l oc h vi lk a kr ite ri er m an ha r a nv än t s ig a v. Ä ve n ti llv äg ag ån gs sä tt re do vi sa s. B or tf alle t e j b es kr iv et E ti sk a a spe kt er ä r an gi vn a R es ultate t fr ams tä lls b åd e i lö pa nde te xt o ch i tab ellf or m. B åd e si gn if ik an se n av re su lta te n o ch vilk en s ta tis tis k me to d m an a r an vä nt ta s upp . B ra in ne hå ll sr ik o ch om fa tta nd e di skus si on Pr og ra mme t f ör da ta an al ys ä r do ck in te o m nä mn t B or tf alle t e j fö rk la ra t. B eg rän sn in ga r ta s upp. T ar upp fr am tid a an vä nd ni ng a v re su lta te n. Re le va nt a oc h ak tu el la i t id . Hö g te : S tudi en s s yf te v ar a tt u nde rs ök a o ch i de nt if ie ra hu r m ån ga kv in no r s om ut fö rd e s jä lv unde rs ök ni ng ar s am t ge no m gj or de m am m og ra fi er . F rå ges tä lln in ge n o m fa ttar ä ven v ar ia bl er s om v is ar äl sobe te en de s om ka n va ra r el at er ad e t il l br ös tc an ce r s cr ee ni ng. d: E n k va nti ta tiv d es kr ip tiv k or re lat io ns s tu die s om b as er ar s ig p å e n e nk ätu nd er sö kn in g g jo rd i I sta nb ul . K vin no rn a ha r re kr yt er at s f rån tr e v år dcen tr al er o ch k om bin er ad e /b arn av år ds ce nt ra le r. I T ur ki et f inn s i nge t na ti on el lt b rö st ca nc er s cr ee ni ng p ro gr am . M an ha r a nv änt s ig av e n m odi fi er ad e nk ät s om by gge r p å C ha m pi on s he al th b el iv e m ode l. er ia l: I s tud ie n de lt og 6 56 kv in no r (n = 656) de ra s ål de r v ar m el la n 20-70 år o ch ha de m ede lå ld er på 36 å r (S D = 11 .4 ). S tudi en s i nkl us io ns kr it er ie r va r f öl ja nde : ä ld re ä n 20 å r, in ge n h is to ri a ig ar e b rö stc an ce r, e j g rav id e lle r am ma nd es s am t läs o ch s kr iv ku nn ig a p å t ur kis ka . ul ta t: A v de kv in no r s om in gi ck i u nde rs ökni ng en v ar de t 17% s om gj or de s jä lv un de rs ök ni nga r a v b rö st en. I gr uppe n kv in no r ö ve r 40 år v ar de t e nda st 25 % s om ha de gj or t e n m am m og ra fi rs ökni ng . I de n l ogi st is ka r eg re ss io ns ana ly se n s om gj or ts a v he al th b el ie f v ar ia bl er ä r de t s jä lv fö rt ro en de , s äke rh et (c on fi de nc e) s om v ar s ig ni fi ka n (p = 0. 000) . sa ts : M an d is ku te ra r s ju ks kö te rs ka ns o ch b ar nmo rs ko rn as e ve ntu ella n yc ke lr oll i at t s pr id a k un sk ap en o m s jälv un de rs ök ni ng ar av b rö ste n i e tt h äls op ro gr am r ik tad e til l k vin no r.
27 B ilaga 2: 7 n, L ( 1998) R eg is ter ed Nur ses ’ br eas t s el f-ex ami nat io n pr act ic e an d t eachi ng to f em al e c lie nt s. Jour nal o f C ommunity Health N ur si ng . 15( 2) , 101 -112. at ta re r) Ti te l A b st ra ct In tr od u kt io n M et od R esu lt at D isk u ssi on R efe re n se r K va lit et s-be döm n ing n L st ra lie n Ko rt o ch ko nc is (9 or d ) La go m o ch in ne hå lls ri kt (< 200 o rd) in ne hå ller s yf te me to d o ch r es ult at G er b ra in sy n i ba kgr unde n o ch m ed ett ty dlig t s yf te . Fö rf at ta re n k ny te r äv en a n til l v ar fö r st ud ie n sk al l ge no m fö ra s E nk äts tu di e. S ys te m atis k ra nd omis er ad po pul at io n b es tå ende av s juks kö te rs ko r. Ty dlig i s itt me to d v al, ur va ls kr ite ri er , til lv äg ag ån gs sä tt E ti sk a a spe kt er ja . C onf ou nd er s e j be ak ta de K ort fa tta d re su lta t de l. R edo vi sa s b åde i l öpa nde te xt , s om tab elle r o ch di ag ra m . A naly sme to de r fi nn s m ed o ch e v si gn if ik an s B ra di skus si on . Be gr än sn in ga r oc h re ko mme nd atio n di skut er as . Fr am tida for skn in g di skut er as . Ha lv br a Lå g te : S tudi en s s yf te v ar a tt f as ts tä lla s jus kö te rs ko rn as e gna ut fö ra nd e a v s jä lv un de rs ök ni ng av b rö st en s am t o m de u nde rv is ar om s jä lvun de rs ökn in g av br ös te n. F ör fa tta re n ha r s tä llt f yr a fr åg or re la te ra t til l d etta . V il ka f akt or er h ar p åv er ka t s jus kö te rs ka n ti ll at t p ra kt is er a s jä lv unde rs ök ni ng a v b rö st en ? H ur o ft a ut fö r s juks kö te rs ka n s jä lv un de rs ök ni nge n V il ka f akt or er på ve rk ar s juks kö te rs ka n a tt u nde rv is a p at ie nt er o m s jä lv un de rs ök ni nga r a v b rö st en ? H ur oft a un de rv is ar s ju ks kö te rs ka n pa tie nt er i s jä lvun de rs ök ni ng ar a v br ös te n? od: K va nt ita tiv s tudi e s om by gge r på e tt s ys te m at is kt ra ndo m is er at m at eri al . D et ä r e n e nkä tu nd er sö kni ng dä r f ör fa tt are n s jä lv ha r fo rm ul er at e nk ät en , h on ha r på g ru nd a v ti ds bri st in te at gö ra e n p il ot st ud ie m en e nk ät en ä r e nl igt f ör fa tt ar en v al ide ra d av f ac kku nn ig t f ol k. F ör fa tt ar en ha r an vä nt s ig a v de sk ri pt iv s ta tis tik o ch e nda st 171 s juks kö te rs ko r s va ra de p å e nkä te n 171) eria l: P opul at io ne n b es tå r a v 30 0 le gi tim er ade s juks kö te rs ko r s om ä r an sl ut na ti ll e tt f ac kf ör bun d o ch de t ä r ut if rå n de ra s ad re ss lis to r m ate ri ale t ä r in sa ml at . ul ta t: A v de s juks kö te rs ko r s om s va ra de på e nkä te n ha de 93% gj or t e n s jä lv un de rs ökni ng ar a v b rö st en de s ena st e 12 m ån ade rna . F yr ti os ex pr oc en t a v s juks kö te rs ko rna p ra kt is er ad e vu nd er sö kn ing av b rö st en 1 g ån g i m ån ade n. D et v an lig as te s kä le t t il l a tt de in te ge no m fö rde u nde rs ökni ng en r ege lb un de t v ar h el t e nke lt at t m an g lö m de . B ara 19 % av s jus kö te rs ko rn a ud er ad e u nde rv is ni ng a v s jä lv un de rs ök ni nga r av b rö st en i s itt a rb et e o rs ake n t ill de tta v ar a tt de a ns åg a tt de t i nt e pa ss ade in m ed de ra s nu va ra nd e a rb et suppgi ft er , ä nd å a ns er 7 7% at t de v ar a t ill r äc klig t i at t u nd er vis a p atie nt er i hu r e n u nd er sö kn in g g år ti ll s am t at t 9 4 % s ku lle k un na tä nk a s ig at t u nd er vis a om mö jlig he te rn a f an ns . sa ts : S ju ks kö te rs ka n är id ea lis k ti ll a tt u nd er vis a kv in no r om s jälv un de rs ök ni ng ar av b rö ste n d å m aj or ite te n av y rk es kå re n sj äl va ä r kv in no r s am t de in te ra ge ra r b åde m ed lä ka rna o ch nt erna , e n b et yda nd e f akt or ä r at t de ha r de kv innl ig a p at ie nt er na s f ör tr oe nde .
28 B ilaga 2: 8 le y, K ( 2000) T he n ur se ’s r ol e in pr om ot in g b re as t awar en es s. N ur sing Standar d, 14, 34-36. at ta re r) Ti te l A b st ra ct In tr od u kt io n M et od R esu lt at D isk u ssi on R efe re n se r K va lit et s-be döm n ing K Ko rt (e nd as t 7 or d) To rf tig t ( < 10 0 o rd ) D ålig O ty dlig t s yf te L itte ra tu rg en om gå ng . D at ab as sö kni ng en e j be sk ri ve n. Sö ko rd h ar ej an gi vi ts . U rv ale t av a rti kl ar ä r do ck b ra . V ete ns ka plig k vali te t på in gå en de s tudi er e j be dö mt. D ålig t b es kr iv na elle r o be fin tli ga . D ålig , me n an kn yt er b ra ti ll ti dig ar e f or sk nin g. En d el in tr es sa nt a sl ut sa ts er B ailey K (2000) UK <L åg te : V äl di gt o ty dl ig t o m s juks kö te rs ka ns u nde rv is an de o ch hä ls of rä m ja nde r ol l d: E n li tte ra tu rs tu di e d är v ar ke n hu r f ör fatta re n ha r s ök t s in li tte ra tu r e lle r v är de ra t s in li tte ra tu r f ra m ko mme r. F ör fat ta re n t al ar o m b rö st m edv et en he t i st äl le t f ör s jä lv unde rs ök ni ng ar a v te n. H on ha r t ag it u pp b rö st m ed ve te nhe te ns 5 s te g. ri al : F or sk ni ng sa rtik la r. ultat: B rö stme dv et en he t i f em s te g A tt v eta v ad s om är n or m al t f ör ju st d ig K änn e ft er o ch ti tta V ar a m edv et en o m v il ka f ör än dri ng ar kv inna n s ka ll v ara upp m är ks am m ad p å V ar a m edv et en o m a lla f ör än dri ng ar o ch ge na st ra ppo rt er a de ss a ut an d rö js m ål T a de l a v n at io ne ll a s cr ee ni ng p ro gra m m an är ö ve r 50 å r sa ts : S kö te rs ka n ha r må ng a mö jlig he te r till a tt p åv er ka k vi nn or s hä ls om ed ve te nh et o ch b rö stme dv et en he t ä r nå go t s om s ju ks kö te rs ka n s ka ll u nde rv is a o ch s tö tta .
