Examensarbete Kriminologi Malmö universitet
15 hp Hälsa och samhälle
Kriminologiprogrammet 205 06 Malmö
SOCIALA MEDIER INOM
BROTTSPREVENTION
Influensers eventuella möjlighet för
informationsspridning
ANNA LORENSSON
TESS LARSSON
SOCIALA MEDIER INOM
BROTTSPREVENTION
Influensers eventuella möjlighet för
informationsspridning
Anna Lorensson
Tess Larsson
Lorensson, A & Larsson, T. Sociala medier inom brottsprevention. Influensers eventuella möjlighet för informationsspridning. Examensarbete i Kriminologi 15
högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,
institutionen för Kriminologi, 2021.
Studiens syfte är att undersöka influensers möjlighet att vara ett hjälpande verktyg i det brottsförebyggande arbetet som sker över sociala medier. Relevansen för studiens syfte kan diskuteras utefter det faktum att internetanvändningen är en stor del av svenskars vardag samt har en fortsatt ökning i användandet. För att besvara studiens frågeställningar har studien övergripande använt en kvantitativ metod, med inslag av kvalitativa aspekter, där bland annat webbenkäter användes för att belysa frågeställningarna utifrån allmänhetens perspektiv. Likväl har studien använt ett mailutskick, vilket syftar till att besvara frågeställningarna utifrån influensers perspektiv. Resultatet för studien baseras således på 423 enkätsvar samt svar från en influenser. Således diskuteras studiens resultat övergripande utefter enkätsvaren. Utefter det resultat som studien erhöll kan det diskuteras föreligga en möjlighet för influensers att vara en informationsspridande kanal i det brottsförebyggande arbetet. Detta då resultatet påvisar att respondenterna dels innehar ett förtroende för det influensers belyser likväl som de uppges vara mottagliga för kriminologiskt relevant information som presenteras på sociala medier. Resultatet visar att informationsspridningen fördelaktigen kan ske på plattformar vilka är videoanpassade, som exempelvis Instagram, Tiktok och Youtube. Likväl finns det ett stort intresse från allmänheten att influensers sprider information genom att dela myndigheters inlägg samt diskutera ämnet genom korrekt kunskap med källhänvisning. Avslutningsvis kan således influensers anses vara en bistående kraft inom det brottsförebyggande arbetet som sker över sociala medier, om detta görs utefter vissa premisser.
Nyckelord: brottsprevention, influenser, informationsspridning, kriminologiska
SOCIAL MEDIA IN CRIME
PREVENTION
The possibility of influencers’ dissemination of
information
Anna Lorensson
Tess Larsson
Lorensson, A & Larsson, T. Social media in crime prevention. The possibility of influencers’ dissemination of information. Degree project in Criminology 15
högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of
Criminology, 2021.
The aim of the study is to examine the possibility of influencers to be a helping hand in the area of crime prevention that takes place over the internet. The study's relevance can be discussed based on the fact that internet use is a large part of Swedes' everyday life and has a continued increase in use. To answer the study's purpose, the study overall used a quantitative method with elements of qualitative aspects. Web surveys were used to shed light on the issues from the public's perspective. Additionally, the study used e-mail interviews which aimed to answer the questions from the perspective of influences. The results for the study are based on 423 questionnaire responses, as well as one influencer. Thus, the results of the study are discussed overall according to the survey results. Based on the results obtained by the study, influencers' possibilities to be an information-disseminating channel in crime prevention work can be discussed. This result is based on respondents reporting a partial trust in what influencers illuminate, as well as they report being receptive to criminologically relevant information that is presented on social media. The results show that the dissemination of information can advantageously take place on platforms that are video-adapted, such as
Instagram, Tiktok and Youtube. Furthermore, there is also reported a great interest in influencers spreading information by sharing the authorities' posts and
discussing the subject through correct knowledge with correct references. In conclusion, influencers can thus be considered as an assisting force in the crime prevention work that cuts across social media, if this is done according to certain premises.
Keywords: dissemination of information, crime prevention, criminological
FÖRORD
Denna uppsats är en del för kandidatexamen på kriminologiprogrammet på Malmö Universitet.
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Linn Persson som bidragit med värdefull input under arbetets gång, samt tacka den deltagande influensern för dennes relevanta svar och engagemang. Utöver det vill vi rikta ett stort tack till samtliga respondenter som tog sig tid att bidra med värdefull information samt åsikter. Er delaktighet uppskattas och utan den hade studien inte varit
genomförbar.
Anna Lorensson & Tess Larsson
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 5
1.2SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 6
2. BAKGRUND ... 6
2.1BEGREPPSDEFINITIONER ... 6
2.2TIDIGARE FORSKNING OM SOCIALA MEDIERS PÅVERKAN ... 7
2.3KRIMINOLOGISK TEORI ... 8
3. MATERIAL OCH METOD ... 9
3.1MATERIAL -ENKÄT ... 9 3.1.1 Urval ... 9 3.1.2 Datainsamling enkäter ... 10 3.2MATERIAL -INFLUENSER ... 11 3.2.1 Urval ... 11 3.2.2 Datainsamling influensers ... 12 3.3ANALYSMETOD ... 13 3.3.1 Enkäter ... 13 3.3.2 Influensers ... 13 4. ETIK ... 13 5. RESULTAT ... 14 5.1RESULTAT FRÅN WEBBENKÄT ... 15
5.1.1 Användandet av sociala medier ... 15
5.1.2 Influensers på sociala medier ... 15
5.1.3 Kriminologiskt relevanta frågor på sociala medier ... 17
5.1.4 Influensers som verktyg i brottspreventiv informationsspridning ... 18
5.2RESULTAT FRÅN INFLUENSERS ... 22 6. DISKUSSION ... 23 6.1RESULTATDISKUSSION ... 23 6.2BEGRÄNSNINGAR ... 26 6.3VIDARE FORSKNING ... 27 7. SLUTSATS ... 28 8. REFERENSLISTA ... 29 9. BILAGOR ... 31 9.1BILAGA 1-INFORMATIONSBREV ... 31 9.2BILAGA 2-MAIL ... 32
9.3BILAGA 3-KORRIGERAT MAIL ... 33
9.4BILAGA 4-KORRIGERAT MAIL, OMGÅNG 2 ... 34
9.5BILAGA 5-ETIKRÅDETS UTLÅTANDE ... 35
9.6BILAGA 6-TEMA ÖVER INFLUENSERS SOM VERKTYG I DEN BROTTSPREVENTIVA INFORMATIONSSPRIDNINGEN ... 36
1. INLEDNING
Internet i dagens samhälle kan påstås prägla majoriteten av Sveriges befolkning och teknikens framväxt har gjort att internet är både lättillgängligt och en del av vardagen. Enligt Internetstiftelsen (2020) har svenskarnas internetanvändning ökat för varje år. År 2020 uppgav 90 % att dem använder någon plattform, varav 74% av dessa uppgav att dem använde minst en plattform dagligen. I dagens samhälle, år 2021, uppskattas det att individer spenderar i genomsnitt 155 minuter per dag på internet via mobiltelefonen och 37 minuter per dag över dator (Johnson, 2021). Utveckling av användandet av internet över mobiltelefon har även ökat markant med åren och kan således antas fortsätta öka (ibid.). I förhållande till den svenska befolkningen finns det rapporter vilka belyser att den genomsnittliga svensken använder mobiltelefonen i genomsnitt 3 timmar per dag (Telenor, 2019). Tiden spenderad på internet kan således tyda på att den genomsnittliga svensken intar en mängd intryck under dennes vakna timmar. Internet uppges även, av 61%, vara den primära källan för att “ta till sig” information (Davidsson & Findahl 2016). Därav är informationsspridning av kriminologiskt relevanta frågor samt
brottsförebyggande information på internet en aktuell ståndpunkt.
Sociala medier används idag flitigt av samhället i syfte att sprida information till allmänheten utan en större ansträngning eller insats. Myndigheter som polisen och brottsförebyggande rådet använder sociala medier i syftet att informera
allmänheten angående exempelvis brottslighetens utveckling eller mål för det brottsförebyggande arbetet. Den närvaro som polisen har idag på sociala medier (Instagram, Facebook, Youtube, Linkedin och Twitter) grundas i polisens mål att agera brottsförebyggande genom att minska brottsligheten, öka tryggheten samt för att bibehålla förtroendet för polisen (Stakston, 2013). Den information som delges om det brottsförebyggande arbetet kan i många fall presenteras i längre inlägg där det kan förekomma en stor mängd komplicerade ordval och
information som för en individ utan bakgrund i ämnet kan påstås vara abstrakta (Polismyndigheten, 2021). Därför kan det anses vara av vikt att få informationen delbar och lättmottaglig för allmänheten.
Yrket som influenser innebär att en individ använder den egna personan som verktyg i ett syfte att marknadsföra samt sprida information angående exempelvis produkter eller åsikter. Influensers finns på en mängd olika plattformar över internet, såsom Youtube och Instagram och arbetar utifrån flertalet olika inriktningar som exempelvis träning, mode, vardagsliv och matlagning. En influenser beskrivs vidare som en person vilken benämns inneha möjligheten att influera individer som följer denna, vilket kan resultera i en stor spridning då följarantalet hos influensers i de flesta fall är omfattande. De kan således antas inneha en övergripande påverkan på åsikter och uppfattningar i samhället (Framtid, 2021). Som nämnts ovan använder Polismyndigheten sociala medier i syftet att sprida brottsförebyggande information eller belysa arbetet de utför vilket bidrar till att öka tryggheten (Polismyndigheten, 2012). Därmed kan en samverkan dessa aktörer emellan således anses vara av intresse för att skapa en välutvecklad informationsspridning, vilket vidare kan bidra till en större exponering av
1.2 Syfte och Frågeställning
Studiens syfte är att undersöka svenska influensers eventuella möjlighet att vara ett verktyg i det brottsförebyggande arbetet som sker över internet. Detta genom spridning av information angående det brottsförebyggande arbetet via dennes plattform. Studien kommer undersöka detta utifrån influensers likväl som allmänhetens perspektiv. Därav kommer studien baseras på två frågeställningar, vilka är:
• Vilken uppfattning finns hos allmänheten angående influensers möjlighet att vara ett hjälpande verktyg i det brottsförebyggande arbetet?
• Vilken metod är fördelaktig för influensers att sprida kriminologiskt relevant information?
2. BAKGRUND
I följande avsnitt kommer begreppsdefinitioner, tidigare forskning samt kriminologisk teori presenteras för att frambringa ökad förståelse för studiens syfte samt relevans.
2.1 Begreppsdefinitioner
Definitionen av begreppet sociala medier i denna studie baseras på den definition som Internetstiftelsen (2020), en webbplats som undersöker hur Sveriges
befolkning använder internet, använder i undersökningar, vilken lyder:
“Sociala medier eller sociala nätverk är ett samlingsnamn för en lång rad olika tjänster och plattformar på internet. Det kan röra sig om mobilappar,
webbplatser eller båda, med fokus på att dela bilder eller länkar, skapa inlägg, videoklipp och mycket annat. Gemensamt är dock att användarna av tjänsten i någon mån är med och skapar innehållet, och tar del av varandras innehåll.” (Internetstiftelsen, 2020 s. 102)
I de rapporter som görs gällande hur den svenska befolkningen använder internet och sociala medier, uppges det att den plattform på sociala medier som är störst i Sverige är Facebook följt av Instagram och Snapchat (Internetstiftelsen, 2020). Ytterligare ett begrepp som kräver definition är influenser. Influenser är ett yrke där en person använder det egna varumärket i ett marknadsföringssyfte på den sociala plattformen denne använder. En del av detta innebär att det sker en informationsspridning från dessa individers plattformar som kan nå ut till en stor mängd individer (Framtid, 2021). För att tydligare definiera begreppet influenser används den definition som finns på Cambridge dictionary. Vilken innebär att en person kan tituleras som influenser om denna, mot ersättning från ett företag, marknadsför en produkt genom att visa upp och berätta om denna på sin plattform på ett sådant sätt att följare blir influerade till att konsumera denna. Likväl kan det beskrivas att en influenser är en person som kan påverka samt förändra sina följares beteende (Cambridge Dictionary, 2021a).
2.2 Tidigare forskning om sociala mediers påverkan
Sociala medier och influensers inom brottsprevention är ett ämne som kan anses relativt oberört. Ämnet kan däremot anses beröra flertalet kriminologiska samt samhällsnyttiga punkter utifrån olika perspektiv. Exempelvis återfinns det
forskning som belyser hur sociala medier påverkar de individer som spenderar tid på dessa, där forskningen är baserad på hur individers åsikter påverkas av de sociala intryck som presenteras. Bland annat menar Hwang och Kim (2015) att sociala medier har en inverkan på individers attityder gentemot sociala rörelser i samhället likväl som det påverkar uppbyggnaden av socialt kapital. En hög användning av sociala medier innebär således att individer besitter ett större socialt kapital samt i större utsträckning har en vilja att delta i sociala rörelser och således se förändringar i samhället. Detta genom att individerna exponeras för åsikter och information angående ämnet på sociala medier, till skillnad från individer som inte befinner sig på dessa plattformar (ibid.). En studie av Storer och Rodriguez (2020) undersöker exempelvis hur hashtagen #WhyIStayed1, likt
#metoo kampanjen, bidragit till en stor rörelse angående belysandet av våld i nära relationer. Studien påvisar att hashtagen skapat stor uppmärksamhet angående ämnet vilket har påverkat flertalet människor att samtala och uppmärksamma strukturella dilemman, vilket vidare påverkat individer att öppna upp om egna erfarenheter. Studien belyser uppmärksamheten hashtagen har skapat och påvisar att den, genom sociala medier, skapat en större vetskap angående ämnet och således kan antas haft möjligheten att förhindra brottslighet (ibid). Studien har därmed påvisat att information som berör detta kriminologiskt relevanta ämne är av relevans på sociala medier och berör flertalet människor att agera samt upplysa angående problematiken.
Vidare finns det ett flertal studier vilka belyser hur social mimikry påverkar individer i dess handlande och attityd. Exempelvis belyser Gueguen m.fl (2009) att individer påverkas av andra individers verbala samt ickeverbala uttryck, vilka sker genom olika interaktioner. Bland annat tycks individer, som spenderar tid i en social situation, imitera det beteende vilket är förekommande i den sociala kontexten. Denna påverkan kan även utefter tidigare forskning föreligga över internet. Detta då det finns forskning som belyser hur influensers kan påverka de individer som följer dessa på olika sociala plattformar. Bland annat har Ki och Kim (2019) studie visat på att influenser kan påverka ungdomar genom att följare imiterar det beteende en influenser framställer över dess plattform. Studien påvisar även att influensers över sociala medier har en likvärdig påverkan som opinionsledare i förhållande till åsikter, expertis och perspektiv kring diverse områden som presenteras på plattformen. Även studien av Ruvio, Gavish och Shoham (2013) visar på att individer tenderar att följa influensers beteende och råd som framkommer över sociala medier. Bland annat visar studien att tidigare teorier angående att individer efterliknar beteende från de interaktioner som förekommer även föreligger angående interaktioner med influensers över sociala medier, om denne ses som en förebild (ibid).
Studien av Vandeyar (2020) presenterar resultat som påvisar att sociala medier i utbildningssyfte kan inneha positiva effekter. Exempelvis beskrivs det hur
användandet av sociala medier inom utbildningar bidrar till ett större engagemang och intresse. Likväl uttrycker lärare samt elever att sociala medier resulterar i en
bättre kommunikation samt att inlärningsförmågan visar en positiv utveckling (ibid).
Det kan påstås existera en forskningslucka då fåtalet studier belyser hur sociala medier påverkar individers handlingar och attityder kring kriminologisk
information som inhämtas på internet. De studier som finns att tillgå kring influensers påverkan över sociala medier belyser till stor del detta ur ett konsumentperspektiv.
Den tidigare forskning som finns på området kan därmed även ge en begränsad bild över hur influensers kan påverka beteende och åsikter hos individer. Därmed kan det även påstås existera en forskningslucka angående hur influensers kan använda plattformen för att inspirera prosociala attityder kring brott. Detta genom att exempelvis sprida information om det brottsförebyggande arbetet samt
informera om handlingar som föreligger under rubriken brottshandlingar. Då det påvisats att influensers kan påverka individer i förhållande till attityder samt beteenden kring konsumtion kan även påverkan av attityder kring alternativa område diskuteras föreligga. Därav kan betydelsen av att sprida information angående kriminologiskt relevanta frågor genom influensers vara
anmärkningsvärt. Faktumet att influenser har gedigna plattformar med allt från några tusen till flera miljoner följare kan möjligheten för informationsspridning anses vara omfattande.
2.3 Kriminologisk teori
Aspekter av relationen mellan influensers, sociala medier och
informationsupptagning kan bland annat förklaras genom teorin angående social inlärning. Teorin bygger på att individer i samhället lär in exempelvis beteenden och åsikter genom interaktioner med andra människor eller situationer (Akers, 1998). Inlärningen sker genom en instrumentell inlärning (belöning kontra bestraffning) samt observationsinlärning. Fokus inom den instrumentella inlärningen är generellt på uppfostringsmetoder. Vidare innebär
observationsinlärning vilka beteenden individen kan lära av omgivningen. Inlärningsprocessen skapar således ett specifikt handlande hos individen (ibid.). Teorin berör mestadels hur föräldrar, skolan och vänner påverkar unga människor i deras handlande och beteendeutveckling.
Teorin om social mimikry kan även den anses relevant i relation till sociala mediers samt influensers möjlighet att agera brottspreventivt. Teorin har utvecklats av Moffitt och innebär att individer utvecklar dennes kriminella beteende genom att härma sin omgivning (Moffitt, 1993). Moffitt (1993) beskriver att påverkan av den sociala mimikryn är av största vikt under ungdomsåren och är något som kan påverka individer som överlag inte anses inneha en riskfylld livsstil samt övergripande sociala svårigheter. Processen innebär att ungdomar söker bekräftelse och status genom att härma andra individer, oftast äldre eller framgångsrika, vilket skapar en högre status för den egna individen (Moffitt, 1993). Exempelvis kan individen härma ett kriminellt beteende för att höja dennes egna status inom den högre uppsatta gruppen. Då teorin förklarar nackdelarna ett negativt beteende har genom social mimikry kan det även anses inneha vikt genom ett positivt förstärkande beteende. Därmed kan det anses vara av stor vikt att skapa en positiv kraft inom rätt områden och på så vis bidra till en positiv utveckling inom beteenden på platser där ungdomar
spenderar mest tid. Likväl belyser teorin att individer, framförallt ungdomar, påverkas av de sociala tryck som återfinns inom sociala interaktioner. Detta genom att påtryckningar från den sociala umgängeskretsen kan påverka ställningstagande och handlingar (Moffitt, 1993).
I och med att tiden individer spenderar på internet ökar kan influensers anses som en “påverkansfaktor” på ungdomars inlärning. Vidare kan influensers genom belysandet av kriminologiskt relevanta ämnen agera som prosociala ideal. Det kan således anses relevant att belysa internet och influensers eventuella möjlighet till påverkan inom brottspreventionen, då sociala medier är en miljö för interaktioner.
3. MATERIAL OCH METOD
Insamling av data för studien består av två olika metoder, därav kommer följande avsnitt att delas upp utefter datainsamlingsmetod.
3.1 Material - Enkät
För att besvara frågeställningarna har det använts ett kvantitativt angreppssätt. Detta genom användandet av webbenkäter som publicerats över internet. Denna metod ansågs relevant då det ger en möjlighet för studien att studera samt nå ut till en större grupp av människor som befinner sig på internet (Bryman, 2008)
3.1.1 Urval
Då studiens målsättning var att åstadkomma en så representativ bild som möjligt av populationens uppfattning samt att studien inte syftar till en konkret målgrupp, utöver att individer under 15 år exkluderades på grund av etiska skäl,
distribuerades enkäten över sociala medier. Således innehar inte studien ett konkret urval och datainsamlingen infaller därmed under bekvämlighetsurval, detta då datainsamlingen bygger på respondenter som fanns tillgängliga för projektgruppen (Bryman, 2008). Datainsamlingen har skett genom att en länk till enkäten publicerats över projektgruppens privata sociala medier plattformar2 samt på olika grupper som återfinns på Facebook, detta efter att ett godkännande för publicering från gruppernas administratörer införskaffats. Enkäten publicerades därför i fyra grupper3, vilka valdes utefter bekvämlighet och relevans för en
varierad målgrupp. Genom att distribuera enkäten på internet var förhoppningen att enkäten erhållit hög exponering och därmed nått ut till ett stort antal individer utan specificerad bakgrund eller livsförhållande.
Genom att publicera enkäten på ett flertal olika grupper över sociala medier är målsättningen att en representativ bild över internet-användare kan återskapas. Genom att studien inte innehar en specifik målgrupp samt att enkäten distribueras över sociala medier är projektgruppen medveten om de bias som föreligger, detta kommer diskuteras i avsnittet rörande metoddiskussion. Likväl förekommer begränsningar i projektgruppens påverkan av det externa bortfallets omfattning.
2 Facebook samt Linkedin
3 Kriminalfall Världen Över, Kriminologiprogrammet mau ht18, Pinkroom samt True Crime Gäris
Detta då det exempelvis inte finns möjlighet att skicka ut påminnelse till individer som inte besvarat enkäten. Däremot har enkäten publicerats i två av de större facebookgrupperna två gånger, vilket kan anses som en form av påminnelse. För att väcka ett intresse att delta i studien presenterades studiens syfte tydligt samt kort i samband med att enkäten publicerades.
Sammanlagt inkom 423 svar på webbenkäten, under tidsperioden 19 april 2021 - 4 maj 2021, där resultatet är baserat på 421 respondenter då 2 inte gav samtycke till att delta i studien. Ambitionen med datainsamlingen var att samla in 500 besvarade enkäter, något som projektgruppen således inte lyckades med. Det går däremot att, via Sunet Survey, avläsa 563 svars-id. Detta kan antas bero på att 563 respondenter öppnat och påbörjat enkäten utan att slutföra denna. Därav är det 140 individer vilka påbörjat enkäten utan att skicka in svar, vilket ger en svarsfrekvens på 74,8%. Vidare föreligger ytterligare två svar i det interna bortfallet i förhållande till samtliga analyser, detta då två respondenter uppgav en felaktig ålder, 250 respektive 70 333 333 år. Således innehar studien en
svarsfrekvens på 74,4%.
3.1.2 Datainsamling enkäter
Då enkäten distribueras som en webbenkät har denna skapats i programmet Sunet Survey (Artologik, Stockholm, SE), som fanns tillgängligt via Malmö Universitet. Detta är ett program vilket används för att utföra enkäter samt som kodar variabler redan vid enkätens utformning. Enkäten är utformad på så sätt att den börjar med inledande frågor angående ålder och om respondenten använder sociala medier. Efter dessa tillfrågas respondenten vilka sociala medier denna använder samt vilka influensers denne följer, detta för att kartlägga respondentens användning av sociala medier. Frågor som följer efter detta berör hur respondenten föredrar att exponeras för information följt av respondentens tankar kring influensers påverkan. Utefter denna utformning berör samtliga frågor i webbenkäten tre kategorier vilka delats upp utefter användning av sociala medier, förtroende för influensers samt uppdagande av kriminologiskt relevanta frågor.
Frågorna i webbenkäten bestod i stor utsträckning av stängda frågor med tillhörande svarsalternativ, detta då det simplifierar bearbetning för
projektgruppen samt besvarandet av enkäten för respondenterna (Bryman, 2018). Likväl reducerar stängda frågor internt bortfall samt gynnar jämförbarheten i studien (ibid.). Enkäten innehar en fråga där respondenten tillfrågades att ge egna förslag, vilken innefattar frågan om hur respondenten tycker att influensers kan bidra i upplysandet av kriminologiskt relevanta frågor. Resterande svarsalternativ har utformats utefter kriterier såsom att svarsalternativ inte överlappar varandra samt att det återfinns ett alternativ vet ej/annat vilken förbehåller effekten av att respondenten kan svara även om dennes svarsalternativ inte finns representerat, vilket förenklar besvarandet (ibid.). Likväl har komplicerade begrepp i frågor definierats, detta för en ökad förståelse och reducering av eventuellt internt bortfall (ibid.). I enkäten så förekommer det även en filterfråga: “Följer du
influenser/s?”. Till denna finns svarsalternativen JA/NEJ, om respondenten svarar
JA kommer två följdfrågor synliggöras. Denna fråga har utformats som en
filterfråga för att minska risken för missförstånd och irritation hos de respondenter som svarar NEJ samt i syfte att reducera internt bortfall hos de respondenter som svarat JA (ibid.) För att minska det interna bortfallet har även samtliga frågor, vilka inte är kopplade till filterfrågorna, obligatoriska. Frågan angående ålder samt
samtycke har även delgetts en åtgärd, vilken är att enkäten avslutas automatiskt om ett visst svar ges, anledning till detta diskuteras i avsnittet rörande etik. I de frågor vilka berör användning av sociala medier, har 10 sociala medier preciserats som svarsalternativ. De sociala medier som preciserats i enkäten utgår från de plattformar som omnämns av Internetstiftelsen (2020), däremot ersattes plattformen Reddit av Clubhouse. Detta då Reddit, av projektgruppen, upplevs som en plattform där influensers inte driver ett större engagemang. Detta antas efter att projektgruppen utforskat delar av plattformens innehåll. Clubhouse adderades som komplement då detta är en samtalsliknande social media där influensers vistas, samt att plattformen vuxit avsevärt på kort tid och diskuteras vara nästa stora “grej” på sociala medier (Lindström, 2021).
3.2 Material - Influenser
För att besvara frågeställningarna användes även en skriftlig intervju över mail som metod. Detta för att undersöka huruvida dessa upplever att dem i position som influenser har möjlighet att agera som ett verktyg i det brottsförebyggande arbetet, genom informationsspridning eller samverkan med statliga myndigheter. Genom mailkontakten kommer de kontaktade influenserna besvara ett antal frågor som senare kommer analyseras. Då syftet med frågeställningen är att mer
djupgående undersöka vilken grad av engagemang och intresse som återfinns bland influensers ansågs denna metod relevant.
3.2.1 Urval
Valet av influensers sker genom ett målstyrt urval, vilket innebär att dessa valts utefter specifika kriterier som ålagts vid projektets början (Bryman, 2018). De inkluderingskrav som ålagts för influenserna är således att denne innehar minst 15 000 följare samt är bosatt i Sverige. Detta då influensers som är bosatta utomlands inte berörs av den svenska kriminalpolitiken. Inkluderingskravet om 15 000 följare grundas i den räckvidd som det höga antalet följare bidrar till. Likväl grundas kravet i att flertalet av polismyndighetens egna konton på sociala medier har ett högt antal följare och därmed anses mindre konton inte uppnå den
spridning polisen redan besitter. Vidare exkluderades influensers som är medialt uppmärksammat dömda för brott samt är aktiva i en medialt uppmärksammad brottsutredning. Denna exkludering tas i beaktning då dessa individer inte anses uppfylla studiens målinriktning. Vidare exkluderades influensers vilka innehar en plattform där produkter eller företag inte marknadsförs, detta då det inte
överensstämmer med studiens definition av influensers. Slutligen exkluderades konton på sociala medier som inte innehar en personlig anknytning, såsom konto vilket enbart delar memes4.
Utefter de anstiftade inkluderings- samt exkluderingskrav bestod urvalet av 203 influensers där förhoppningen var att minst 10 av dessa ville delta i studien. I detta urval inkluderades profiler vilka var stora på olika sociala medier samt att dessa plattformar representerade olika “inriktningar” såsom dans, bakning, träning, matlagning, humor samt generellt om vardagsliv. Vidare innefattade urvalet profiler med varierande antal följare, med lägsta på 15 000 följare och högsta runt flera miljoner. Enligt Bryman (2018) kan urvalets omfattning påverka
4 “An idea, image, video, etc. that is spread very quickly on the internet” (Cambridge dictionary,
relationen med respondenterna negativt. Då fokus inte var att skapa en djup relation med respondenterna ansågs detta irrelevant. Likväl upplevde
projektgruppen att urvalet behövde vara stort då det antogs föreligga ett högt externt bortfall (ibid).
Mailet som skickades ut bestod av en kortare informations- och introduktionstext (se bilaga 1 & 2) samt de 6 frågor de tillfrågade skulle besvara. Efter att mailet skickats ut till 158 influensers och endast ett fåtal svar inkommit, angående avböjande att delta i studien, omarbetades introduktionstexten i mailet inför andra utskicket. Vilket skickades till ytterligare 45 influensers. Detta genom att
tidsåtagandet för att delta i studien förtydligades och tillgavs fetstil (se bilaga 3). Ändringen grundas i att de svar som inkommit tydde på en misstolkning i
engagemanget som förväntades, vilket antogs föreligga den låga svarsfrekvensen. Trots omarbetning av mailutskicket genererades inte den svarsfrekvens som var förväntad, då endast en influenser besvarat frågorna. Till följd av att de
kontaktade influenserna inte svarat skickades det även en förfrågan om deltagande i studie, via Instagram, till 29 av de 203 kontaktade influenserna. De 29
influensers som kontaktades via Instagram var influensers vilka projektgruppen följer privat. Även detta försök till kontakt misslyckades. Därav togs beslutet att skicka ut ytterligare ett mail till 186 av de influensers som tidigare kontaktats, med vidare korrigeringar (se bilaga 4). Sista utskicket innefattade således enbart influensers i urvalet vilka inte tidigare svarat på frågorna, avböjt medverkan eller saknat giltig kontaktinformation. Totalt svarade 7 influenser på mailet varav 6 av dessa avböjde att svara på de frågor som återfanns i utskicket. Således inkom det enbart valida svar från en influenser i urvalet, vilken ger en svarsfrekvens på 2%.
3.2.2 Datainsamling influensers
De frågor som skickades ut till influenserna innehar en mer djupgående karaktär, detta för att ta del av hur och om influensers har en vilja att vara en del i det brottsförebyggande arbetet. Exempelvis var en fråga: “Tror du att du skulle ha en
stor inverkan om du pratade om brottsförebyggande arbete eller attityder
gentemot brottslighet?”. Respondenterna kommer besvara frågorna i mailformat,
detta för att underlätta kontakt samt agera tidseffektivt för båda parter. Likväl upplevde projektgruppen att ett mailformat med frågor kommer ge ett högre deltagande än en länk till en undersökning då det kan antas eliminerar misstankar om virus.
Vid utformning av de frågor som skickades till urvalet grundades samtliga i hur influensers ser på den egna möjligheten till att påverka de som följer denne, genom att sprida information över den egna plattformen. Vidare inkluderades frågor angående influenserns egna engagemang inför eventuellt deltagande i ämnet. För att motverka risken att deltagandet skulle upplevas som tidskrävande, samt motverka det externa bortfallet, innehåller frågeformuläret endast 6 frågor. Utöver frågorna vilka syfta på att besvara frågeställningen, ställdes en fråga angående om influensern vill bli omnämnd som deltagande i studien. Denna fråga grundades i tanken att ett omnämnande i arbetet är den ersättning projektgruppen kan erbjuda influensers för deltagandet, då det saknas ekonomiska resurser.
3.3 Analysmetod
Likväl som avsnittet med material och metod har detta avsnitt delats upp utefter de olika metoder som använts.
3.3.1 Enkäter
De svar som inkommit från enkäten har analyserats statistiskt genom ett kvantitativt angreppssätt, både genom univariata- samt bivariata analyser i programmet SPSS (IBM SPSS Statistics 25, IBM, New York, US). Då enkäten var i ett webbformat så har det, i samband med skapandet av denne, redan infogats ett kodningsschema och mätvärde för respektive variabel. Enkäten innehar till stor del skalnivåer av kvantitativ karaktär där mestadels av frågorna är av
nominalskalenivå, vilket innebär att mätvärdet i frågan endast kan klassificeras (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2018). Likväl återfinns det en enstaka fråga av ordinalskalenivå, innebärande att mätvärdet kan klassificeras samt rangordnats (ibid.). Frågan angående ålder är den enda fråga med kvalitativ skalnivå, vilken innehar kvotskalenivå då denna har en absolut nollpunkt samt att skillnad mellan mätvärdet är av betydelse (ibid.). Utöver statistiskt kodade frågor förekom det tre frågor där svaret föranleder att respondenten textar svaret. Två av dessa
föranledde i stor utsträckning få och korta svar och kräver därmed inte en
fördjupande analys. Den sista frågan genererade dock längre och mer djupgående svar. Därför applicerades en tematisk analys på denna, där samtliga
respondenternas svar granskades och kategoriseras.
3.3.2 Influensers
Då syftet med studien var att inhämta kunskap utifrån influensers perspektiv rörande det brottsförebyggande arbetet över sociala medier, var den ursprungliga analysmetoden som planerades en tematisk analys. Detta då syftet var att söka efter återkommande teman och inte utveckla nya teorier, vilket föranleder att tematisk analys är att föredra (Bryman, 2018). Däremot inkom inte de svar som förväntades och därav krävdes ingen analysmetod kring denna datainsamling. Det enstaka svar som inkom kategoriseras således i de olika tema som förelåg i de enkätsvar som inkommit.
4. ETIK
För denna studie har en etikprövning gjorts innan datainsamling påbörjats, vilken innehar löpnummer 31 (se bilaga 5). I denna har studiens syfte, frågeställningar, metodval samt ett utkast av de frågor som ställs vid datainsamling granskats av ett etikråd som är auktoriserat av institutionen för Hälsa och Samhälle på Malmö Universitet. Enligt etikrådet ansågs uppsatsämnet inte vara av det format vilken kräver en prövning, däremot togs de kommentarer som inkom från etikrådets utlåtande i beaktning. Utöver en etikprövning har studien beaktat de etiska krav som finns i bedrivandet av ett forskningsprojekt. Dessa krav innefattar hur syfte, frivilligt deltagande samt information om studien presenteras
den data som inkommit (nyttjandekravet) samt hur uppgifter från respondenter hanteras (konfidentialitetskravet) (Bryman, 2018).
Informationskravet har upprätthållits genom att det vid datainsamlingen bifogats ett informationsbrev där studiens syfte framställts samt information om att deltagandet i studien är frivilligt och anonymt. Ett undantag för anonymitet är att de influenser som deltar i studien inte är anonyma för projektgruppen däremot är dessa anonyma i studien och samtliga uppgifter behandlas enligt
konfidentialitetskravet. Vidare har konfidentialitetskravet beaktats genom att de uppgifter som inkommit under studien endast kan ses av behöriga, det vill säga projektgruppen. Detta tillgodoses genom att verktygen till datainsamling, såsom kodnycklar och analysprogram, lösenordskyddas. Vid den tematiska analys som görs på materialet från influensers har detta gjorts i låsta dokument. Den data som inkommit under studiens gång kommer även enbart nyttjas för att besvara studiens syfte och frågeställning och därmed upprätthålls nyttjandekravet. Vidare
upprätthålls samtyckeskravet genom att samtycke inhämtats från de respondenter vilka deltar i studien genom att de, innan enkätfrågorna presenteras, ger sitt samtycke för att delta i studien genom att besvara frågan “Ger du ditt samtycke att
delta i studien utefter det syfte som presenterats? (Om du inte ger ditt samtycke kommer enkäten avslutas)” med svarsalternativ “Härmed ger jag mitt samtycke”
eller “Härmed ger jag INTE mitt samtycke”. Samtycket av deltagande influensers kommer på liknande sätt inhämtas genom att dessa skriftligt besvarar frågan:
“Svara ja på denna fråga om vi har ditt samtycke för deltagandet i studien” innan
de mailet från projektgruppen besvaras.
Utöver etikprövning samt beaktande av de krav som föreligger inom forskning anser projektgruppen att studien inte kan skada de individer som valt att medverka i studien. Detta då datainsamlingen inte efterfrågar några känsliga uppgifter eller personuppgifter vilka kan leda till identifikation, med undantag för ålder. Ett etiskt problem som kan diskuteras föreligga med studien är att då
datainsamlingen består av en enkät som distribueras över internet finns det ingen garanti att individer under 15 år inte deltar i studien. Däremot har det i enkätens informationsbrev framställs att endast individer över 15 år får delta på grund av de etiska krav som ställs på studier. Likväl har det tagits till ytterligare åtgärder för att minska risken att en individ under 15 år, som missar informationsbrevet, besvarar enkäten. Denna åtgärd är att enkäten automatiskt avslutas och stängs ner om individen uppger en ålder under 15 år, samt att enkäten inte kan öppnas på nytt på samma dator. Även om dessa åtgärder beaktats föreligger likväl risken att individer ljuger om sin ålder för att få delta i studien.
5. RESULTAT
I detta avsnitt presenteras resultat från samtligt insamlat datamaterial. Svaren från webbenkäten har delats upp i kategorier utefter analysens inriktning för att skapa struktur.
5.1 Resultat från webbenkät
Urvalet innefattar individer från åldern 16 upp till 63 år och medelåldern för respondenterna är 29. Åldern för deltagarna är störst i åldersgruppen 21–25 år (n=122) och lägst för åldersgruppen 51–63 år (n=19). Två respondenter uppgav orimliga siffror, en 250 och en flera miljoner.
5.1.1 Användandet av sociala medier
Samtliga respondenter i datamaterialet använder någon form av sociala medier. Det insamlade materialet påvisar att Facebook är den plattform där högst andel respondenter innehar en profil, detta då 97% av respondenterna uppges använda denna. De två sociala medier som följer Facebook är Instagram, där 93% uppger dem har en profil, följt av Snapchat med cirka 75%. Däremot visar materialet att Instagram är den plattform som respondenterna i datamaterialet spenderar mest tid på, då 37,5% uppgett detta, följt av Facebook (25,6%) och Snapchat (13,8%). I genomsnitt använder respondenterna 4–5 plattformar vardera och de plattformar som respondenterna i störst utsträckning använder i konstellation tillsammans är Facebook, Instagram, Snapchat samt Youtube. I förhållande till dagsanvändingen av sociala medier så uppger 96% att de använder sociala medier dagligen. Näst största kategori kring dagsanvändandet är 5–6 dagar i veckan, vilket 2,6% svarat. Det är 0,2% av respondenter som angett att de aldrig/sällan använder sociala medier.
Vidare framställer materialet hur respondenterna anammar information på bästa sätt, vilket påvisas vara relativt jämt fördelat mellan de olika
kommunikationsstrategierna (bild, video, text, berättelser och samtal). Däremot framstår kommunikation genom video som den, i störst utsträckning, föredragna metoden med 26,6%. Nära följt av information som sprids genom text (23,3%) samt berättelser (20,6%). Respondenterna fick även möjlighet att kommentera egna föredragna kommunikationsstrategier, där majoriteten kommentarer syftade på en kombination av kommunikationsstrategierna.
5.1.2 Influensers på sociala medier
Antalet respondenter som uppgett att de följer influensers på någon social medie uppgår till 76,3%. Resterande, 23,7% uppgav således att de inte följer någon influenser. I datamaterialet går det även att utläsa att respondenter som följer influensers överlag avtar med åldern. Ålderskategorin 16–30 uppger att 82–88% följer influensers. Procentsatsen sjunker sedan i nästkommande kategorier, 30–50 år, till 55%–63%. Den ålderskategorin med lägst procentsats är respondenterna mellan 51–63 år, där enbart 37% följer influensers. Likväl avtar antalet
influensers som respondenterna följer med åldern.
I förhållande till antalet influensers som respondenterna uppskattningsvis följer över sociala medier återfanns en variation i resultatet över datamaterialet. Lägst antal respondenter uppgav att de följer 1–2 samt 6–9 influensers (9,5% respektive 16,3%). De övriga alternativen, 3–5, 10+ samt alternativet “följer inte
influensers”, innehar samtliga tre en relativt jämn fördelning. Materialet påvisar att respondenterna i störst utsträckning följer 10+ influensers (25,8%) följt av 3–5 (24,4%). I materialet återfinns även en stor andel av respondenterna som inte följer några influensers alls, 23,7%.
Frågan angående vilken plattform respondenterna följer influensers på svarar majoriteten Instagram (47,9 %) följt av Youtube (24,2 %) och TikTok (8,8 %). Materialet påvisar att inga respondenter följer influensers på plattformen Pinterest. Ur materialet går det även utläsa att om en respondent följer influensers på
Instagram följer respondenten även, i stor utsträckning, influensers på Youtube. Vidare följer respondenterna influensers i genomsnitt på två plattformar.
Resultatet kring det förtroende samtliga respondenter innehar för det influensers belyser på plattformen påvisar studien bero på vilket ämne som influensern berör, då 52,5% av respondenterna svarat detta. Exempel på återkommande
kommentarer kring ämnet är att det finns ett förtroende om det är ett ämne som profilen brukar uppmärksamma, återfinns kunskap bakom uttalande samt om det upplevs som en legitim åsikt (inte reklam). Vidare uppges förtroendet vara
bristande om det som presenteras ingår i ett betalt samarbete, har ett kommersiellt syfte, om information framställs utan en bakomliggande kunskap eller om flera influensers marknadsför samma produkt med samma “manus”. Likväl inkom det ett flertal kommentarer vilka syfta till att det beror på vilken influenser som upplyser om ett visst ämne. Detta då influensers inriktning, tidigare publiceringar och uttalanden samt personlighet kan påverka förtroendet. Vidare uppger 33 % att de inte har förtroende för det influensers berör på dennes plattform. Det alternativ som innehar lägst procent är att inneha förtroende för influensers oavsett ämne, vilket 14,5 % av respondenterna uppger.
Tilliten till den information som influensers presenterar på sociala medier beroende på om respondenten följer influensers eller inte presenteras i diagram 1. I förhållande till de
respondenter som följer influensers på sociala medier återfinns det en
större procentsats som inte innehar någon tillit än de respondenterna med tillit. Däremot visar materialet att förtroende för influensers i stor uträckning beror på ämnet influensern diskuterar. Vidare visar diagram 1 att de respondenter som inte följer influensers saknar förtroende för dessa, detta då svarsalternativet “ja” (i förhållande till förtroende) har en procentsats på 0,04%. Däremot ökar förtroendet om respondenten följer influensers till skillnad om den inte gör det. Sambandet är signifikant då p <0,05.
Relationen mellan variablerna ”ålder” samt ”förtroende för influensers” visar att förtroendet är relativt jämnt fördelat över de olika ålderskategorierna. Högst förtroende för influensers återfinns mellan åldrarna 26–30 (17%) samt 36–40 (18%). Vidare återfinns lägst procentuellt förtroende för influensers hos
respondenterna i ålderskategorin 31–35 (11,7%) samt 51–63 (15,7%). Samtliga kategorier, utöver 31–35 och 51–63, har högst procentuell andel uppgett att förtroendet beror på ämnet som influensern belyser, med en procentsats omkring 52–58%. Detta samband är däremot inte signifikant då p=0,21.
Bivariata analysen med variablerna ”förtroende för influensers” och ”hur ofta sociala medier används” visar att förtroende för influensers minskar om respondenten använder sociala medier mer sällan. Resultatet belysande dessa
Diagram 1, Förtroende beroende på om respondenten följer influensers
n=antal respondenter
variabler visar på en hög variation i datasetet. Resultatet påvisar att de respondenter som aldrig/sällan använder sociala medier också innehar 0% förtroende för influensers. Likväl har de respondenter som inte använder sociala medier dagligen,
procentuellt sett högst bristande förtroende för det som influensers belyser över dennes sociala medier, vilket presenteras i tabell 1. Däremot återfinns högst procentuellt förtroende, 33%, hos de respondenter som använder sociala medier 1–2 gånger i veckan, i förhållande till
resterande användnings-kategorier. För de respondenter som använder sociala medier dagligen visar analysen att förtroendet till störst del beror på vilket ämne som berörs. Denna analys innehar inte en signifikans, då p= 0,059
5.1.3 Kriminologiskt relevanta frågor på sociala medier
Frågan huruvida respondenten hade anammat frågor av kriminologisk relevans som presenteras på sociala medier presenteras i diagram 2. Studien påvisar att mottagandet av denna information är starkt, över hela datasetet. Detta då 65% svarar att de mottagit denna typ
av information. Vidare föreligger procentsatsen angående alternativet “nej” respektive “vet ej” relativt jämnt, omkring 16–18%. Vidare påvisar insamlat material att 71,6% av respondenterna anser att det är viktigt att influensers uppdagar information angående kriminologiskt relevanta frågor och ämnen. Likväl som tidigare fråga om respondenten anammar information från influensers är svarsalternativen “nej” samt “ingen åsikt” jämbördiga, på omkring 14%. Vikten av att influensers belyser kriminologiskt relevant information är påtaglig oberoende på ålder. Datamaterialet visar att den ålderskategori som tycker att det är av störst vikt att ta upp denna typ av information är åldersgruppen mellan 16– 20 år, då 90% uppgett att de anser att det är av vikt. Vidare var det ingen
respondent i denna ålderskategori som uppgett svarsalternativet “nej”. De som anser det som minst betydande är åldersgruppen 31–35 där omkring 63% uppgett att det är ett viktigt ämne att ta upp. Vidare visar datamaterialet att detta är den åldersgrupp som även anser det som mest irrelevant då en fjärdedel uppgett svarsalternativet “nej”. Samband är signifikant då p <0,05.
Ja Nej Beror på ämnet Aldrig/Sällan 0% 100% 0% 1–2 gånger/veckan 33% 67% 0% 3–4 gånger/veckan 0% 100% 0% 5–6 gånger/veckan 9% 54,5% 36,3% Dagligen 14,6% 31,7% 54%
Diagram 2, Kriminologiskt relevant information
Vidare illustrerar diagram 3 förhållandet mellan ålder och om respondenten anammat kriminologiskt relevant information över sociala medier. Majoriteten av respondenterna i
datasetet uppger att de hade tagit till denna typ av information om detta
presenteras på sociala medier, då svarsalternativet ”ja” är det dominerande svaret i samtliga ålderskategorier. Den åldersgrupp där störst andel respondenter angett att de tagit till sig kriminologiskt relevant information är den lägsta åldersgruppen (16–20 år), där 82% uppgett att de hade anammat informationen. I de högre åldersgrupperna, 31–63 år, uppger 21–25% av respondenterna att de inte hade mottagit informationen över sociala medier. Jämförelsevis har endast 3,4% i den lägsta ålderskategorin svarat motsvarande. Detta samband är på gränsen till signifikant, då p=0,055.
Sambandet mellan att följa influensers och anse det är viktigt att belysa kriminologiskt relevanta ämnen över sociala medier, kan utläsas i diagram 4. Diagrammet visar att de respondenter som följer influensers i större utsträckning anser att det är viktigt att ta upp kriminologiskt relevant information. Likväl anser de respondenter som inte följer influensers att det är ett ämne som är viktigt att ta upp. De respondenter som inte följer influensers anser däremot i större uträckning, än de som följer influensers, att det inte är vikt att belysa denna typ av information. Detta då enbart 1% av de som följer influensers uppgett “nej” kontra 28% “nej”-sägande inom den grupp som inte följer influensers. Sambandet är signifikant då p <0,05.
5.1.4 Influensers som verktyg i brottspreventiv informationsspridning
Resultatet angående frågan hur en influenser kan belysa kriminologiskt relevant information på dess plattform föranledde en stor variation av svar, vilka
innefattade teman av olika karaktär. Utefter de svar som inkommit på denna fråga presenteras nio övergripande teman vilka baserats på återkommande
kommentarer. Fördelning över hur de olika teman är representerade i datasetet utläses i bilaga 6.
Diagram 4, Vikten av att ta upp information gentemot om influensers följs
n=antal respondenter
n=antal respondenter Diagram 3, Tar till sig information fördelat på ålder
5.1.4.1 Informationsspridning
Den kategori som var överlägset störst var “informationsspridning” (se bilaga 6). Kommentarer som inkom inom detta tema innefattade att influensers kan bidra genom att sprida vidare information från primärkällor genom att exempelvis dela och sprida myndigheters inlägg. Till exempel genom spridning över
instagramstories5 eller videos på Youtube, i syfte att öka kunskapen för följaren. Likväl innefattar denna kategori att olika informationshemsidor, telefonnummer, nyheter och annan hjälpande information kan framställas genom influensers plattformar. Exempelvis belyser flertalet respondenter att influensers når ut till en större population, framförallt ungdomar, som således kan anamma det som presenteras. Bland annat uppger en respondent;
“Synliggöra och uppmärksamma! Mängden människor som följer dem och lyssnar på dem är enorma och således kan de förändra åsikter eller väcka en mängd individers intresse för ämnet!”.
Flertalet respondenter uppger även att informationsspridning, i dess helhet, är en föredragen metod till influensers för att få ut rätt budskap. Vilket därmed kan öka en medvetenhet kring aktuella fenomen;
“[...] Den händelsen till paradiset hotell nu, att influensers tar upp att ett nej är ett nej annars är det brottsligt om man skulle göra något mot någon annans vilja. Jag tycker att influensers har stor påverkan om vad som händer i samhället. Jag har bara sett storys på Instagram de två senaste dagarna om det som hände i paradiset hotell vilket jag personligen tycker är bra att människor får se verkligheten.”
“Alla influensers överlag (egentligen ALLA personer med ngn form av plattform där de blir hörda) borde ta ett större samhällsansvar och informera om/belysa samhällsfrågor. Kriminologiskt intressanta frågor är bara ett exempel. HUR det görs är mindre viktigt än ATT det görs.”
Vidare presenterar ett stort antal respondenter att informationen som delges fördelaktigt bör bestå av kort och koncis information, exempelvis påtalas plattformen TikTok vara av relevans där videoklipp delas som maximalt är en minut långa.
“Det finns många olika sätt att upplysa kriminologiskt relevanta frågor. Just nu, tror jag att TikTok är en bra plattform att nå ut till en publik som man aldrig hade nått ut till annars. Dels för att det är tidsbegränsade videos som många har tid att kolla på. Tex poliser informerar/ger tips via TikTok. Det skulle kriminologer eller andra nyckelpersoner också göra.”
5.1.4.2 Vet ej
Kategorin “vet ej” var den kommentar som inkom i näst högst utsträckning (se bilaga 6). I denna kategori föreligger svar i vilka det uttryckligen framställs att respondenten inte har några förslag likväl som de respondenter som inte besvarat frågan alls. Bland annat uttrycks det följande;
“Vet ej. Men blir konstigt, eller inte så seriöst om en influenser som mest snackar kläder plötsligt gör ett sådant inlägg. [...] Svår fråga.”
5.1.4.3 Engagemang
Det inkom även kommentarer vilka hänvisar till att influenser behöver anta ett större engagemang i samhällsviktiga frågor då dessa har ett “samhällsansvar”, detta på grund av möjligheten dem har att nå ut till ett stort antal individer. Likväl uttrycks det att det idag spenderas mycket tid på internet, framförallt av
ungdomar, således krävs det ett större engagemang från de individer som når ut till allmänheten. Att den information som presenteras inte enbart görs vid enstaka tillfälle uttrycks även det efterfrågas. Respondenter uttrycker exempelvis önskan angående influensers engagemang på följande vis;
“Dela överallt på sina plattformar, alla människor tar upp information på olika sätt. Hade vart så grymt att influensers hänger mer på detta än vad dem så lite redan gör.”
“[...] Bara att belysa ämnet är viktigt, så länge det inte är en ”engångsgrej” bara för likes [...]”
“Jag tänker att influenser har ett ansvar att lyfta och ta avstånd från avvikande, brottsliga beteenden, så som kvinnoförtryck, sexuellt våld och brott i största allmänhet! [...] Det är förkastligt att influensers och personer som är förebilder för yngre glorifierar vapen, droger och kriminalitet”
5.1.4.4 Kunskapsbaserat
Vidare inkom kommentarer gällande att respondenter ansåg att influensers kan belysa ämnet utefter en korrekt och gedigen kunskapsgrund. En respondent uttryckte exempelvis att influensers informationsspridning skulle inneha en faktabaserad grund.
“Informationsspridning och då med faktabaserad information. Att dela sina egna åsikter kan till viss del vara bra men då ska tillförlitlig källa gå att hänvisa till.”
5.1.4.5 Undvik helt
Flertalet respondenter ansåg även att det inte var av relevans för influensers att belysa ämnet alls och därmed borde undvika dessa frågor helt. Respondenter uttryckte således tankar angående problematiken som kan uppstå genom influensers engagemang, exempelvis uttrycker en respondent;
“Är det ett bra budskap så är det såklart nyttigt, men det skulle lika gärna kunna vara omvänt. Jag har svårt att lita på en influenser då de inte är experter på områden utanför sina egna och saknar därför trovärdighet.”
Likväl uttrycks avsaknaden i förtroende för influensers vara en anledning till att det är ett ämne influensers bör undvika.
“Tror tyvärr att många inte tar influensers på tillräckligt stort allvar för att det (kriminologiska frågor) skulle få märkbar effekt”
“Nej, jag tycker att man ska vara väldigt försiktig med att låta influensers få
utrymme i såna här frågor. Det kan lätt bli att man hänger ut
information/personer som dom själva tycker stämmer medans man skippar det som man inte tycker stämmer. Sån här viktig information ska spridas från officiella sidor, allmänheten behöver mer än någonsin lära sig källkritik idag, och där är inte influensers rätt väg.”
5.1.4.6 Rätt kanal
Att influensers ska dela information anses till stor del vara positivt, dock återfinns respondenter som invänder mot tanken att information delas av individer som inte är pålästa inom området. Detta då det endast ska presenteras på rätt kanal då det annars kan ge “fel effekt”. Exempelvis uttrycker respondenter följande;
“Läser juridik och tycker att det kan bli väldigt problematiskt när influensers i dagsläget försöker uppmärksamma ett problem men inte har läst på/inte har alla nödvändiga kunskaper eftersom det lätt blir fel och färgat då. Vidare kan problem uppstå när följare börjar skriva frågor och influensern ska börja bemöta dessa. Det är en sak att lägga upp en annons från t.ex.
Kriminalvården, men en annan sak att bemöta responsen på den och att själv uttala sig.”
“Det känns inte som att de är rätt personer att göra det. Jag menar, är det etiskt att de tex. ska tjäna pengar på inlägg som handlar om mörkhyade människors utsatthet (rasism)? Tycker inte vita människor ska tjäna pengar på andras smärta. Samtidigt så har inte många influensers någon högre
utbildning, vilket också gör intryck om att dom inte vet vad dom pratar om”
Respondenterna poängterar även att vem influensern är, samt hur denne
presenterar informationen på dennes kanal, påverkar hur eller om en mottagare av informationen kommer anamma det influensers presenterar;
“Det måste för det första vara en pålitlig person som tar upp ett ämne som är så pass laddat. Det ska vara en människa som själv har jobbat inom det ämnet, inte läst sig till det. “
“Väl vald influenser - alltså ingen tramsig skojare, är förutsättningen för att det ska bli pålitlig information. Och att ämnet av informationen passar influenserns stil/tema. En kvinna om kvinnofridsbrott osv”
5.1.4.7 Samverkan
Att informationen som berörs ska ske av individer med rätt kunskap har uttryckts till stor del i förhållande till informationsspridning och att kriminologiskt relevant information enbart ska presenteras över relevant kanal. Det inkom likväl
kommentar vilka syftar till att influensers kan samverka med myndigheter och organisationer som är betydande i det brottsförebyggande arbetet.
“Om de ska göra det tycker jag det bör vara på ett välgrundat sätt, gärna ett samarbete med lämplig organisation som sträcker sig under en längre tid för att det ska kännas trovärdigt och inte endast som något de gör ”för sakens skull”.
Det presenteras även att influensers kan bjuda in personer med rätt kunskap från exempelvis myndigheter för att prata om relevanta ämnen via influensers kanaler. Exempelvis belyser en respondent;
“Prata om det på sina kanaler, [...] men också ge utrymme för sakkunniga på sina kanaler.”
Likväl har förslag inkommit att bjuda in personer från olika myndigheter, detta för att diskutera kring ämne av relevans. Till exempel att en polis gästar en
förslag gällande att göra en video som belyser hur en dag för polisens volontärer ser ut.
5.1.4.8 Egna erfarenheter
Flertalet respondenter rapporterade även att influensers kunskaper inom området genom egna erfarenheter kan vara bidragande för att nå ut med information kring kriminologiskt relevanta frågor. Exempelvis uttryckte respondenterna att det kan öka medvetenheten hos mottagaren att denne inte är ensam. Likväl kan det skapa en känsla över att influensern brinner för det denne presenterar. Det uttrycks bland annat;
“[..] Egna erfarenheter väger nog tyngst. Eller om en märker att de brinner för något.”
“Genom att exempelvis dela med sig av egna erfarenheter eller
brottspreventiva åsikter eftersom många (antar jag) lyssnar till de och det gör att man har lättare att känna empati.”
“Berätta om egna upplevelser alternativt någon väns. Jag tror att yngre personer (10–20 år) lättare tar till sig vad influensers skriver och lägger upp”
5.1.4.9 Enstaka kommentarer
Denna kategori innehar varierande kommentarer vilka inte var återkommande i datamaterialet, såsom att influensers kan starta insamlingar till förmån för
organisationer. Vidare exempel på kommentarer i detta tema berör att influensers bör ta ställning till hatkommentarer på den egna plattformen samt inte utsätta individer för fara genom att sprida namn, fantombilder och så vidare. Likväl förekom kommentarer motsägande kommentarer om att skydda individers integritet, genom att exempelvis sprida fantombilder.
5.2 Resultat från influensers
Då det enbart inkom ett svar kan resultatet endast redovisas utefter detta. Resultatet från den deltagande influenserns påvisar att dennes räckvidd är runt 850 000 exponeringar/veckan på plattformarna Instagram och TikTok. Vidare belyser influensern att det återfinns ett visst ansvar som stor profil;
“Man har ett ansvar när man har många följare att förmedla en god bild och vara ett gott föredöme. Det är viktigt för mig”.
[...] “Samtidigt är det väldigt viktigt att man tänker på vem som är avsändare när det handlar om offentlig förvaltning”
Influensern påpekar således att profilens inriktning kan vara av betydelse för att den information som delges ska uppfattas som legitim. Den deltagande
influensern uppgav likväl att denne finner ett intresse av att vara en del av
6. DISKUSSION
I detta avsnitt förs diskussionen avseende studiens resultat och dess begränsningar.
6.1 Resultatdiskussion
De resultat som presenterats i avsnittet ovan visar att det inte föreligger förutsättningar för projektgruppen att diskutera influensers möjlighet till
informationsspridning genom de två initiala perspektiv som var planerat. Därför kommer denna diskussionsdel till största del grundas i det resultat som inkommit från den webbenkät projektgruppen genomfört.
Diskussion angående vilka plattformar, där det föreligger en möjlighet för informationsspridning, kan utefter högst nyttjandegrad antas vara Facebook. Däremot går det via studiens resultat utläsa att de plattformar där flest influensers följs av respondenter är Instagram samt Youtube. Således kan avsaknaden av följda influensers på Facebook, trots plattformens omfattande användning samt popularitet, antas bero på plattformens design. Detta då plattformen kan antas inte vara uppbyggd på ett fördelaktigt sätt för att följa individers liv. Således är
Facebook en plattform som, genom influensers, kan anses irrelevant att använda i ett informationsspridande syfte. Mer aktuella plattformar kan genom resultatet anses vara Instagram, Youtube och TikTok, detta då influensers på dessa
plattformar innehar en större möjlighet att sprida information till allmänheten på ett fördelaktigt sätt.
Plattformen som respondenterna, efter Instagram och Youtube, uppges spenderar mest tid på är TikTok. Plattformens betydelse som informationsspridande verktyg presenteras av majoriteten deltagande respondenter i studien. Exempelvis belyser respondenterna att TikTok är en plattform som är fördelaktig då det under kortare videoklipp kan presentera information till en stor grupp människor, framförallt ungdomar. Likväl uttrycker den deltagande influensern att mycket av dennes exponering är just från TikTok, vilket tydliggör plattformens relevans. Studien påvisar även att video är den föredragna metoden vid informationsupptagning, vilket kan det diskuteras fördelaktigt då det i tidigare forskning påvisats att individer påverkas av både verbala- samt ickeverbala uttryck. Således går det diskutera att TikTok kan vara en av de plattformar på sociala medier som innehar störst möjlighet och relevans för informationsspridning, vilken även kan styrkas genom plattformens ökade popularitet på kort tid (Internetstiftelsen, 2020). Vidare kan en irrelevant plattform, i informationsspridningssyfte, diskuteras vara
Pinterest. Användandet av plattformen Pinterest kan anses vara intressant att diskutera då plattformen används av en relativt stor andel respondenter, däremot uppger ingen respondent att det är en plattform de följer influensers på.
Anledningen till detta kan diskuteras föreligga då influensers förslagsvis inte använder plattformen likväl som det kan diskuteras att plattformen i sig inte är passande i ett marknadsföringssyfte. Detta då denna sociala medie enbart innebär publikation av bilder utan bildtext, vilket föranleder att det kan vara svårt att få fram att bilden är i ett kommersiellt syfte med informativ marknadsföring. Likväl går det diskutera Pinterests irrelevans då det enligt resultatet går att utläsa att information spridd genom bildformat inte anses vara lika fördelaktigt som den
genom video. Något som de föredragna plattformarna, TikTok, Youtube och till viss del Instagram, utgår från.
För att informationen ska anammas av respondenten kan vikten av förtroendet som återfinns för influensers diskuteras, detta då förtroendet för influensers påverkar tilliten till det som presenteras (Fedmanhall et al, 2018). Enligt resultatet varierar förtroende till influensers relativt mycket, där respondenterna till stor del är positivt inriktade till dem, emellertid beror förtroendet till störst del på vilket ämne influensern väljer att belysa. Exempelvis minskar förtroendet om flera influensers belyser samma ämne med samma “manus”, vilket kan diskuteras bero på att det inger en lägre känslan av engagemang. Däremot ges influensers högre förtroende om dessa återger information från myndigheter eller egna upplevda erfarenheter. Vikten av att presentera egna erfarenheter berörs även i tidigare forskning där en studie påtalar att det skapar ett högre förtroende samt större genomslag. Således kan en diskussion angående influensers informationsspridning föras där betydelsen av ett genomtänkt samarbete samt publicering av egna
erfarenheter är av vikt. Fördelar samt nackdelar går däremot diskutera inom samtliga strategier för att sprida information. Exempelvis kan samarbeten
myndigheter och influensers emellan diskuteras vara av stort intresse och något att föredra, däremot kan det diskuteras innebära stort engagemang från flertalet instanser, något som kan påverka dess faktiska genomförande. Vidare kan det diskuteras föreligga en oetisk problematik med att uppmana influensers att belysa egenupplevda erfarenheter samt åsikter angående specifika ämnen. Detta eftersom det försätter influensern i en känslig position där denne rekommenderas uttrycka känsliga samt personliga uppgifter om denne själv, vilket möjligen kan komma att användas mot den aktuella influensern i ett senare skede för att förorsaka denne skada. Flertalet respondenter uppgav däremot att förtroendet för influensers minskar om de presenterar fakta utan relevanta källor, vilket hade motverkats om influensern antingen samarbetet med etablerade myndigheter eller talat ur egna erfarenheter. Vidare går det diskutera att det är av vikt att de olika profiler som bidrar i informationsspridningen informerar på det egna föredragna
tillvägagångssättet. Annars påvisar resultatet att risken för att ämnet tolkas som “framtvingat” och icke-legitimt ökar. Likväl kan det diskuteras att det är av vikt att den information som presenteras är kunskapsbaserad då detta kan generera ett högre förtroende i det som presenteras.
Diskussionen angående varför förtroendet skiljs åt mellan ålderskategorierna kan förklaras utefter den fördelning i internetanvändning som föreligger enligt det presenterade resultatet samt Internetstiftelsen (2020). Ålderskategorin 51–63 är en av de grupper som innehar lägst förtroende för influensers vilket möjligen kan förklaras genom att det även är denna grupp som i lägst utsträckning följer influensers på sociala medier. Detta kan tänkas förklaras av att influensers samt sociala medier fick sin framfart under mitten av 2010-talet (Abrahamsson, 2014). De yngre generationerna kan således påstås vuxit upp med denna form av
informationsspridning på ett annat sätt än de äldre generationerna. Som resultatet påvisar återfinns näst lägst förtroende i ålderskategorin 31–35 år. Sambandet är däremot inte signifikant och kan således diskuteras resultera i ett annat utfall i en likvärdig studie. Likväl finner inte projektgruppen någon anledning till utfallet. Genom resultatet som presenterar angående influensers möjlighet att hjälpa till inom informationsspridningen kan det diskuteras föreligga ett intresse för att medverka, dock kan resultatet anses bestå av allt för bristande underlag för vidare diskussioner angående en större populations engagemang. Däremot kan det utefter
