Malmö högskola
Lärarutbildningen
NMS
Examensarbete
15 högskolepoängVem formar innehållet i utbildningen?
Tursimlärarnas möjligheter och val av undervisning i hållbar turismutveckling
Who shapes the content of education?
Tourism teachers opportunities and choices of education in sustainable
tourism development
Marcus Nilsson
Lärarexamen 270hp
Geografi, miljö och lärande 2010-01-18
Examinator: Per Hillbur Handledare: Mats Lundström
3
Sammanfattning
I min studie undersöker jag vad det är som kan forma innehållet i gymnasieskolans turismutbildningar, -dels med hjälp av tidigare forskning och dels genom en egen intervju med turismlärare.
I intervjuerna har jag undersökt lärarnas inställning till vilken möjlighet de har till att undervisa i hållbar turismutveckling och om de i så fall gör det. Jag har dessutom undersökt huruvida deras yrkes- och studiebakgrund kan förklara om de undervisar i hållbar turismutveckling eller inte. Min analys av lärarnas svar bygger på lärarnas praktiska teori alltså lärarnas värderingar om nödvändig kunskap samt lärarnas personliga erfarenhet från ämnet och elevernas kunskap.
För att få fram hur turismutbildningen formas har jag dels sett hur Skolverket samt branschorganisationer och den turismpolitiska debatten formar kursplanerna. Dock visar mitt resultat att det är lärarna som formar utbildningen i slutändan för det är lärarna som tolkar och väljer sin undervisning utifrån den praktiska teori som de har.
Nyckelord: Hållbar turismutveckling, turismutbildning, praktisk teori, näringslivsanknuten utbildning.
Förord
Jag vill börja med och tacka alla lärare som tagit sin tid och visat engagemang för min studie utan er hade aldrig detta arbete blivit av.
Jag vill även tacka min handledare Mats Lundström som gett mig bra idéer och tankar under arbetets gång samt kommit med bra konstruktiv kritik som hjälpt mig i producerandet av detta arbete.
5
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 7 1.2 SYFTE ... 7 1.3 FRÅGESTÄLLNING ... 7 1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 81.5 MATERIAL OCH KÄLLKRITIK ... 8
2. BAKGRUND... 9
2.1 TYDLIGGÖRA DEN EGNA REFERENSRAMEN ... 9
2.2 TYDLIGGÖRANDE AV BEGREPP ... 9
2.3 ÖKNING AV TURISM OCH BEHOVET AV DUKTIGA MEDARBETARE ... 10
2.4 DAGENS TURISMUTBILDNING ... 10
2.5 NYA TURISMUTBILDNINGEN ... 11
2.6 TURISM OCH HÅLLBAR UTVECKLING ... 12
3. LITTERATURGENOMGÅNG ... 15
3.1 LÄRARENS PRAKTISKA TEORI BILDAR UNDERVISNINGEN ... 15
3.2 GEOGRAFI, TURISM OCH HÅLLBAR UTVECKLING ... 16
3.3 KURSPLAN OCH LÄROMEDEL ETT BILDANDE AV UNDERVISNINGEN ... 16
3.4 BUSINESS ELEMENTS ELLER NON-BUSINESS ELEMENTS ... 17
3.5 SKOLVERKETS SYN PÅ ÄMNET TURISM ... 18
3.6 STATENS SYN PÅ HÅLLBAR TURISMUTVECKLING ... 19
3.7 STATLIGA ORGANISATIONERS SYN PÅ HÅLLBAR TURISMUTVECKLING ... 20
4. METODVAL ... 21 4.1 URVALSGRUPPEN ... 21 4.2 INTERVJUFORM ... 21 4.3 PLANERING AV INTERVJUERNA ... 22 4.4 FRÅGORNA ... 23 4.5 GENOMFÖRANDET ... 23
4.6 VALIDITET OCH RELIABILITET ... 24
5. RESULTAT OCH ANALYS ... 24
5.1 INTERVJUERNA ... 24
5.2 ÖVERGIPANDE ANALYS ... 28
6. DISKUSSION... 29
6
6.2 RESULTATDISKUSSION ... 29
6.3 VEM SKA UNDERSÖKNINGEN GAGNA? ... 32
6.4 VIDARE FORSKNING ... 32
KÄLLOR ... 34
7
1. Inledning
Genom mitt intresse för turismbranschen och utbildningar i ämnet vill jag genom detta examensarbete visa på hur den fulla betydelsen av begreppet hållbar utveckling bör ingå på turismprogrammet. Min uppfattning är att turismeleverna idag inte får den undervisning de behöver för att bedriva en hållbar turismutveckling. Min uppfattning är däremot att det inom mitt huvudämne geografi, miljö och lärande finns större möjligheter till att undervisa i hållbar utveckling. Geografi är inte ett obligatoriskt ämne på turismprogrammet utan erbjuds endast om läraren gör ett aktivt val och erbjuder ämnet som ett tillvalsämne. Vi står även inför en omfattande gymnasiereform som kommer att förändra turismutbildningens utformning och innehåll. Enligt den nya utformningen kan jag inte heller där se någon förändring gällande möjligheten för eleverna att förvärva sig kunskaper om hållbar turismutveckling.
Mitt huvudämne på lärarhögskolan är Geografi miljö och lärande. Därför kan det tyckas märkligt att jag skriver mitt examensarbete kring turismlärares möjligheter och val till undervisning i hållbar turismutveckling. Detta kräver därför en motivering som jag kommer att presentera nedan.
1.2 Syfte
Mitt syfte med arbetet är att undersöka vad som ligger bakom dagens utformning av gymnasieskolans turismutbildning och hur man behandlar begreppet hållbar turismutveckling. Hållbar turismutveckling eller hållbar utveckling är inget ämne som kan läsas av eleverna på turisminriktningen. Det jag syftar på är hur lärarna undervisar eller har möjlighet till undervisning i hållbar turismutveckling i de ämnen som finns inom ramen för turisminriktningen och om de använder andra ämnen som möjliggör för undervisning i hållbar utveckling.
Jag vill även undersöka om lärarnas bakgrund kan påverka innehållet i utbildningen. Dessutom vill jag se hur branschen och turisminstanser i samhället påverkar utbildningen och om detta lyser igenom i kursplanerna och i lärarnas undervisning.
1.3 Frågeställning
För att nå mitt syfte väljer jag att intervjua lärare om deras syn på hållbar turismutveckling och vilka möjligheter de anser att de har att undervisa i det. Jag kommer även med hjälp av tidigare forskning se hur kursplanerna och läroböckerna behandlar hållbar turismutveckling för att se hur det påverkar utbildningens innehåll.
8 Min övergripande frågeställning lyder:
Vad är det som formar dagens innehåll i gymnasieskolans turismutbildning?
Detta kommer jag delvis att undersöka utifrån tidigare forskning och delvis utifrån mina underfrågor som lyder:
Hur upplever lärarna möjligheten till att undervisa i hållbar turismutveckling?
Genom denna frågeställning vill jag undersöka om det finns olikheter i lärarnas uppfattning i möjligheten till att undervisa i hållbar turismutveckling och om detta i så fall bidrar till lärarens utformning av programmet.
Nästa underfråga lyder:
Vilket stöd finns för undervisning i hållbar turismutveckling från andra instanser än Skolverket?
Med denna fråga vill jag undersöka huruvida undervisning i hållbar turismutveckling kan få stöd från andra instanser som är intressenter i turismbranschen och hur deras åsikter står i förhållande till de befintliga kursplanerna.
1.4 Avgränsningar
I Sverige finns turismutbildningar på gymnasieskolan, folkhögskolan, kvalificerade yrkesutbildningar samt på universitet och högskolor. I denna uppsats vänder jag mig först och främst till gymnasieskolans turismutbildningar men arbetet kan likväl användas på andra nivåer än gymnasiet då jag diskuterar turismutbildningars innehåll.
1.5 Material och källkritik
Turismen är ett relativt nytt ämne på universitet och högskolor i Sverige. Därför är den svenska litteraturen kring turism och turismpedagogik knapp. Däremot finns det mer litteratur på internationell nivå. Den turismpedagogiska forskning som jag hänvisar till både på nationell nivå samt på internationell nivå är rörande överens om att turismutbildningar bör innehålla undervisning i hållbar turismutveckling. Detta leder till att jag inte kan argumentera mot någon forskning som visar på att man inte ska undervisa i hållbar turismutveckling eller
9 att ämnet ska marginaliseras. Däremot kan jag diskutera om möjligheterna för lärarna att undervisa i hållbar turismutveckling. Jag kan också med hjälp av forskningen diskutera de val som lärarna gör när de väljer sitt stoff i undervisningen.
2. Bakgrund
2.1 Tydliggöra den egna referensramen
Lantz (1997) menar att alla forskare har en förförståelse kring det ämne de söker svar. Därför krävs det också ett avsnitt kring hur forskaren själv uppfattar problematiken kring ämnet. Därför kommer jag att visa på min förförståelse innan jag presenterar mina intervjuresultat och analyser av dessa.
2.2 Tydliggörande av begrepp
Turism ”Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften.” (turismens begreppsnyckel, 1995 s. 5 )
Destinationsutveckling är en utveckling som bygger på alla parters engagemang som agerar på destinationen. Bohlin & Elbe (2007) menar att turismen bygger på en mängd olika branscher och är därför inte enhetlig. När statistiker och ekonomer ska föra statistik och räkna på turismbranschens omsättning använder man sig av satellitkonton för att se hur turismen har utvecklats. Dessa satellitkonton är hotell och restaurang, luftfart, varuhandel, småhus och fritidshus, övrig landtransport samt kultur, rekreation och sport. Med andra ord är det dessa branscher som är turismbranschen och i dessa branscher som de elever som undervisas på turismprogrammen kommer att arbeta inom. Eleverna kommer alltså att vara en del av destinationsutvecklingen. Eleverna kommer att kunna arbeta både på nationell- och internationell nivå med destinationsutveckling och det är på båda nivåerna jag menar att de kan arbeta med hållbar turismutveckling. Däremot finns det olika dimensioner av hållbar turismutveckling vilket jag kommer att visa på senare.
Nutek var en myndighet som arbetade näringspolitiskt som bland annat hade till uppgift att främja hållbar utveckling genom information och rådgivning. Denna organisation heter numera Tillväxtverket.
10
2.3 Ökning av turism och behovet av duktiga medarbetare
Enligt Nutek (2008) har vi från 1991 till 2008 sett en världsomfattande ökning av internationellt resande på 100 %. Även Sverige får ta del av den ökande turismen i världen och har under samma period ökat sin turism i likhet med övriga världen och till och med bättre än övriga Europa. Även i framtiden spås branschen att öka enligt Nutek kommer branschen att öka ytterligare 73 % mellan åren 2008 och 2020. Det spås även att Sverige kommer att ha en liknande ökning som övriga världen och bättre än övriga Europa.
Sverige har under många år verkat som en industrination med företag som Electrolux, Volvo, Ericsson och ABB som också har varit arbetsgivare till hundratusentals svenskar. Idag kan vi dock se en trend att dessa företag förlägger industrierna utomlands vilket har bidragit till att allt färre svenska arbetar inom industrin. Detta har skapat ett behov av nya arbetsgivare i Sverige. Trenden visar dock som jag skrev tidigare på att det internationella resandet kommer att öka vilket medför att fler arbeten inom branschen kommer att skapas (Svensk Turism, 2006).
En fördel med turismbranschen på lång sikt, med bakgrund av det vi sett inom industrin, är att turismprodukten inte kan förflyttas, utan den produceras och konsumeras på samma plats. Därför är branschen mindre konkurrensutsatt än andra branscher. En annan viktig aspekt är att turismbranschen i en stad eller region ofta har många olika arbetsgivare till skillnad från industrin som ofta består av en stor arbetsgivare vilket bidrar till större sårbarhet för stadens eller regionens sysselsättning (Ibid.).
För att möta framtidens turism kommer branschen behöva utbildad personal för att förvalta branschen. Dock menar Petterson (2004) att branschen i dag har lägre utbildningsnivå än övriga i tjänstesektorn. Därför har en del företag valt att lösa den problematiken så här.
”Även om många inom turistnäringen har grundskolenivå som högsta utbildningsnivå kan man konstatera att en majoritet har tillgång till fort- och vidareutbildning på den egna arbetsplatsen”( Pettersson 2004)
2.4 Dagens turismutbildning
I Skolverkets publikation Handels- och administrationsprogrammet kan vi läsa att programmet är uppdelat i två inriktningar. Den ena är handel och service och den andra är
11 Turism och resor. Om eleven väljer turism och resor ska fyra kurser inom turism erbjudas. Dessa kurser är Turism och resor, Turism natur- kultur miljö, Marknad för turism samt
Arbetsmarknad för turism(se bilaga 1). Dessa kurser motsvarar 450 poäng av de 2500 som är det totala antalet poäng som eleverna läser på programmet. Utöver dessa kurser kan eleverna erbjudas valbara kurser som Affärsresor samt Fritidsturism. Även Geografi A kan erbjudas som valbar kurs. De valbara kurserna innefattar totalt 300 poäng. Det är dock de ansvariga för programmet som aktivt väljer vilka kurser som ska erbjudas som valbara kurser. Under rubriken valbara kurser i programboken för Handels- och administrationsprogrammet kan vi läsa följande:
”Kombinationen geografi, historia och moderna språk kan förbereda för fortsatta studier. Programmet kan göras mer eller mindre teoretiskt beroende på hur de valbara kurserna kombineras” (Skolverket 2000)
Det är alltså lärarna och de som är ansvariga för utbildningen som själva avgör om de vill erbjuda kurser som kan förbereda för fortsatta studier samt i vilken grad de vill göra programmet teoretiskt. Vi kan i citatet nedan läsa att det är eleverna och läraren själva som ska tolka ämnestexterna och utforma sitt stoff utifrån sin egen tolkning.
”Ämnestexterna fungerar som vägledning och redskap när lärare och elever planerar undervisningen. Det förutsätter att varje skola gör sin egen tolkning av texterna.”(Ibid.)
2.5 Nya turismutbildningen
Vi står just nu inför en omfattande förändring gällande gymnasieutbildningen i Sverige, detta gäller även turismutbildningen på gymnasiet.
Enligt GY2011 kommer nya turismutbildningen ligga inom ramen för programmet Hotell- och turismprogrammet. Detta program kommer att ha tre inriktningar: hotell och konferens, event och möten samt resor och turism (Skolverket,2009b).
På Skolverkets hemsida presenteras nya ”hotell och turismprogrammet” och vi kan läsa följande:
”Regeringen anser att en sammanhållen utbildning inom området skapar förutsättningar för mer kvalificerad och fördjupad yrkesutbildning som leder till tydligare yrkesutgångar där eleverna i högre grad blir anställningsbara." (skolverket.se Prop. 2008/09:199)
12 Enligt den nya programstrukturen (skolverket,2009a) kan jag inte heller läsa att ämnet geografi ska kunna väljas som har inslag av hållbar utveckling.
Dessutom kan vi läsa att regeringen genom sin proposition om en ny gymnasieskola kommer att låta arbetslivet påverka innehållet på utbildningarna. (skolverket, 2009c).
2.6 Turism och hållbar utveckling
Bohlin och Elbe (2007) menar att turismen skapar ekonomiska, sociala och ekologiska effekter. För att uppnå en hållbar turismutveckling krävs samma krav som den allmänna hållbara utvecklingen nämligen att:
• Upprätthålla biologiska processer och mångfald, • Att öka människors kontroll över sina liv
• Att upprätthålla och stärka samhällets identitet och
• Att hantera resurser så att de inte äventyrar framtida generationers behov (Ibid).
United Nations World Tourism Organisation(UNWTO) beskriver hållbar turismutveckling så här:
1. Optimera användningen av de naturresurser som utgör en nyckelfaktor för turistisk utveckling på ett sätt som bibehåller viktiga ekologiska processer och bidrar till att skydda natur- och kulturarvet och den biologiska mångfalden.
2. Respektera den sociala/kulturella äktheten hos den lokala regionen, vidmakthålla regionens skapade och levande kulturella arv och traditioner samt bidra till interkulturell förståelse och tolerans.
3. Säkerställa tillförlitlig, långsiktig ekonomisk verksamhet som ger samhällsekonomiska och rättvist fördelade fördelar för alla berörda parter, inkluderande stabila anställningar och inkomstmöjligheter samt social service till den lokala regionen och bidrag till att lindra fattigdom. (UNWTO)
13 Tursimutvecklingen är en del av samhällsutvecklingen och därför sker besluten om utvecklingen från riksdag och regeringen. De styr de lagar och förordningar som i sin tur styr över verksamheter och vägleder dessa till ett hållbart samhälle (Bohlin & Elbe 2007).
Till en början var de miljömässiga/ ekologiska konsekvenserna av turism i förgrunden i förhållande till de ekonomiska och sociala konsekvenserna. Det var oftast det som hände på destinationen som var det viktiga med sopsortering osv. resvägen dit och dess konsekvenser var till en början lågt prioriterad på agendan. Därmed har inte turismens största miljöbelastning kommit med riktigt i diskussionen. När diskussionen om transport kommer upp på agendan i turismbranschen handlar det oftast om restiden eller ekonomin. Ett exempel på detta är när diskussionen om en återuppbyggnad av nerlagda tåglinjer kommit upp. Däremot har transportfrågan tillsammans med miljöfrågan på senare år fått uppmärksamhet och ny teknik är på väg. Därmed finns en möjlighet till att branschen kan fortsätta att utvecklas utan att transportfrågan blir branschens akilleshäl (Bohlin & Elbe 2007).
Ekonomiska effekter
Bohlin och Elbe (2007) menar att det uppstår och även framtiden kommer att uppstå konflikter mellan de miljömässiga målen och de ekonomiska målen. Med de ekonomiska målen menas att turismen på en destination ska vara ekonomiskt hållbar, att turismen ska kunna ge ekonomisk avkastning till det samhället där turismen förläggs. Bohlin & Elbe (2007) menar att en destinationsutveckling som bygger på att få ekonomisk vinning fokuserar på att bygga ut destinationen och locka fler människor. Detta leder i sin tur i kontrast till den ekologisk hållbar turism till ökade utsläpp från flyg, buss, taxi. Bohlin och Böhn menar vidare att om ett långsiktigt miljöarbete ska fungera så krävs de ekonomiska resurser som skapas i expansionen av destinationen.
”Förut hade jag råd att äta ute ibland, det har jag inte längre, för alla priser har gått upp, blivit anpassade efter turisterna” (Jirawat Thirprat i Jennie Dielmann s.174, 2009)
Citatet visar på en annan problematik när vi diskuterar de ekonomiska effekterna, när kapitalstarka turister från väst besöker landet ökar ofta priserna mer än i förhållande till lokalbefolkningens löner.
14 I relationen mellan värden på destinationen och gäst från västvärlden finner vi ett maktförhållande som bygger på att västvärldens turister är kapitalstarka och mottagarlandets befolkning är kapitalsvaga. Ofta ser vi att västvärldens researrangör har så pass stort inflytande på destinationen att de kan bestämma priser på varor och tjänster som levereras av den inhemska befolkningen. Dessutom händer det att researrangören beställer de varor och tjänster från andra länder än det som destinationen tillhör för att bygga upp sin turismprodukt. Detta medför att destinationen inte får det utbytte som det kunde fått om turismen och dess tillverkning funnits i landet, fenomenet kallas för läckage Detta fenomen skapar en prispress som missgynnar destinationerna då de tvingas sänka sina priser eller att lägga ner sin tillverkning (Bohlin & Elbe 2007)
Att resa är möjligheten till att fly vardagen att fly det normsystem som du ingår i till en social bubbla där du själv skapar normerna och spelreglerna. Denna normförändring har visat sig ställa till med problem för destinationen och dess inhemska befolkning (Bohlin & Elbe 2007). Exempel på detta är turisternas beteende gentemot lokalbefolkningen, utnyttjandet av prostituerade, turisternas överdrivna spritintag, nedskräpning, ja listan kan göras lång. Som turist har du med andra ord inte samma förhållningssätt till din närmiljö som du har hemma, i och med detta förfarande skapas en problematik mellan gäst och värd.
Dessa sociala problem finns inte bara utomlands utan kan även ses på svenska destinationer. Bohlin & Elbe (2007) beskriver Stockholms skärgård som en plats där det skapas en konflikt mellan värd och gäst. Detta genom att värden ofta har, som jag tidigare nämnt, ett större kapital som gör att denna kan förvärva bostäder på destinationen och därmed knuffa undan den ursprungliga befolkningen från sin egen hemvistelse.
Dessa tre dimensioner står som jag tidigare nämnt i kontrast till varandra. Ekonomiska mål står i kontrast till både sociala och ekologiska mål då dessa påverkas starkt av ett ökande resande som de ekonomiska målen kräver. Böhn i Bohlin och Elbe (2007) menar turismbranschen måste arbeta för en gemensam lösning och kompromissa för att alla tre dimensioner ska vara hållbara.
15
3. Litteraturgenomgång
Efter definiering av begreppet hållbar turismutveckling och hur utbildningen är upplagd och vilka kurser som kan och ska läsas av eleverna på turismprogrammet kommer jag nu att visa på de teoretiska utgångspunkter som kommer att använda mig av i analysen av mina intervjuresultat. Jag kommer också att visa på kopplingen mellan turism, geografi och hållbar turismutveckling och hur kunskapen om turismens fenomen kan förklaras utifrån geografiska utgångspunkter.
3.1 Lärarens praktiska teori bildar undervisningen
Handal och Lauvås (2000) menar att en lärares undervisningspraktik grundar sig i lärarens ”praktiska teori” som i sin tur grundar sig i lärarens privata och integrerade kunskaper, erfarenheter och i värderingar. Den praktiska teorin skapas utifrån tre komponenter:
• Personliga erfarenheter • Förmedlade kunskaper • Värderingar
Personliga erfarenheter grundar sig i att alla lärare har erfarenheter som vi har reflekterat över och dessa reflektioner har bidragit till att vi har förändrat vår praktiska teori och därmed vår undervisning.
Förmedlande av kunskaper innebär att läraren får sin praktiska teori formad av utomståendes tankar och idéer, författarna nämner bland annat att böcker som är skrivna av en känd författare kan bidra till förändring i lärarens praktiska teori och därmed forma lärarens undervisning.
Värderingar bygger på hur man som lärare själv uppfattar vad som är bra eller dåligt att undervisa i och vad som är bra för eleverna att kunna. Även Löwenborg och Gislason (2006) menar att undervisningsinnehållet grundar sig i lärarens och arbetslagets värderingar.
Med andra ord så formar dessa tre komponenter vår undervisning. Dessa tre komponenter kommer jag att använda som analysverktyg när jag analyserar lärarnas svar från intervjuerna.
16
3.2 Geografi, turism och hållbar utveckling
Mitt huvudämne är geografi, miljö och lärande därför är det viktigt att jag diskuterar kopplingen mellan geografin och turismen. Vid en första anblick av begreppen turism och geografi kan man tycka att ämnena är snarlika, då båda berör studier om omvärlden. På programförklaringen till avdelningen för Geografi och Turism vid Karlstad universitet (Karlstad universitet 2009) kan man läsa att den gemensamma nämnaren för geografi och turism är det rumsliga perspektivet, att relatera olika verksamheter till var de är geografiskt belägna och varför samt att kartan är ett viktigt redskap för de båda ämnena.
Weaver och Lawton (2006) visar på att geografiska teorier används för att förstå turismbranschen och dess effekter. De menar att geografiska teorier om rumsliga mönster, regionala studier samt resursfrågor är teorier som förklarar fenomen inom turismen.
Hunter (1997
)
diskuterar två metoder för att uppnå en hållbar turismutveckling: ”weak sustainable development” samt ”strong sustainable development”. Båda metoderna har som mål att uppnå en hållbar turismutveckling. Det som skiljer dem åt är att de appliceras på olika destinationer, där de är mest relevanta. I urbana områden och i jordbruksområden där befolkningstätheten är hög och där den mänskliga livskvaliteten är ett viktigare mål än att bevara unika arter och naturförhållande, där är också ”weak sustainable development” det bästa alternativet för att nå en hållbar turismutveckling. ”Strong sustainable development” är i motsats till förra en metod som anpassas för områden där den biologiska mångfalden står i centrum samt i områden som har en låg befolkningstäthet såsom Amazonas och Antarktis. Det är med andra ord de geografiska förutsättningarna som styr valet av metod för att uppnå en hållbar utveckling inom turismbranschen. Alla destinationer ska alltså inte utvecklas hållbart i samma utsträckning. Däremot ska alla destinationer, var de än är belägna vare sig det är i vårt närområde eller i Amazonas, utvecklas hållbart.3.3 Kursplan och läromedel ett bildande av undervisningen
Både kursplaner och de läromedel som skolan använder sig av formar den undervisning som bedrivs av läraren. Kursplanen genom att den ger en kortfattad information och övergripande mål i ämnet, den ger dessutom information om vad eleven ska kunna efter avslutad kurs samt vad eleverna ska kunna för att uppnå de tre olika betygen. Däremot kan vi inte läsa om hur
17 undervisningen ska gå tillväga eller vilka läromedel som undervisningen ska utgå ifrån (Ohlsson 2009). Läromedlet kan enligt Ohlsson förmedla intrycket av hur en turismmedarbetare bör vara då läromedlet ofta uppfattas som objektivt, den uppfattas förmedla sanningen. De befintliga läroböckerna på turismprogrammen ger enligt Ohlsson intrycket att turism handlar om en industri där arbetarna ska ses som serviceinriktade säljare, naturen och kulturen ska ses som en resurs för turism och att turismen är en tjänst eller produkt. Exempel på detta är:
”Varje del av produkten bidrar till att den totala produktens kvalitet och säljbarhet. Delarna utvecklas i ett geografiskt område och är beroende av områdets grundförutsättningar, dvs. dess natur, kultur och näringsliv” (Blom m.fl.,2002:17).
Detta citat hittar vi under rubriken ”Att skapa en turistprodukt” i en av kursböckerna i ämnet turism. Ohlsson (2009) menar att begreppet utveckling är lika med ekonomisk utveckling i böckerna och att de knappt innehåller någon diskussion om man utvecklar turism hållbart för natur och kultur. Men visst finns det inslag av hållbar turismutveckling även i böckerna i ”Turism- natur, kultur och miljö” s.57-72 presenteras exempelvis olika föreningar som arbetar för en hållbar turism såsom Ekoturismföreningen, Ecpat och Naturvårdsverket. Även citat från turistdelegationen finns med om hur branschen ska arbeta för att uppnå en hållbar turismutveckling. Dock menar Ohlsson (2009) att den begränsade del som handlar om hållbar turismutveckling inte förs in i den industriella diskussionen om hur landskapet kan brukas för att nå ekonomisk vinning. Vidare menar Ohlsson att i och med att läroböckerna och kursplanerna begränsar möjligheten för kunskap om hållbar utveckling och att ämnet ligger utanför den industriella diskursen gällande turismutveckling så riskerar läroböckerna och kursplanerna att bidra till att förstärka och legitimera de förtryckande maktstrukturer som råder. I och med att ämnet är marginaliserat så är det svårt för eleverna att kunna ha redskap i hur de ska arbeta för en hållbarutveckling.
3.4 Business elements eller Non-business elements
Tribe (1997) menar att turismutbildningar är styrda av ”business elements of tourism” vilket betyder att utbildningen är styrda av näringslivet, motsatsen kallas enkelt ”non- business elements of tourism” vilket innebär att utbildningen har ett vetenskapligt fokus på humanistiska värden. Tribe menar vidare att en turismutbildning som innehåller non-business elements måste finnas då turism inte bara innefattar business elements och att en optimal
18 turismutbildning bygger på båda delar, alltså att känna till branschen samtidigt som man förstår dess konsekvenser. Även Morgan (2004) argumenterar för om turismutbildningar ska utbilda för hur branschen ser ut idag eller för hur branschen kommer se ut i framtiden med de krav som kommer att ställas på branschen då. Morgan anser att utbildningar i större utsträckning måste ta hänsyn till etiska värderingar. För att möta framtidens turismbransch behövs, enligt Morgan, turismmedarbetare som har egenskaper som fantasi, självinsikt och kreativitet dessa egenskaper måste kombineras med kritiskt tänkande och ett tänk för hållbar utveckling. Morgans tankar kring morgondagens turismmedarbetare kan likställas med Tribes tankar om undervisning som bygger på Non-business elements of tourism som innebär att eleverna lära sig att granska och reflektera över branschens effekter.
Turismstudier innefattar en mängd olika discipliner, Bohlin och Elbe (2007) nämner följande: ekonomisk historia, etnologi, företagsekonomi, informatik, konstvetenskap, kulturgeografi, nationalekonomi, sociologi, och statsvetenskap. Även Tribe (1997) hävdar att turismen inte kan ses som ett ämne utan har många infallsvinklar från olika discipliner.
3.5 Skolverkets syn på ämnet turism
Skolverket är den instans i Sverige som formar svensk skola och därmed kursplanerna i turismämnena. Detta gör Skolverket dock inte ensamma det sker i samverkan med näringslivsorganisationen RTS (rese- och turistindustrin i Sverige)(Robert Pettersson 2004). Med tanke på att RTS är delaktiga i kursplanernas utformning vill jag visa vad organisationens syfte är.
”RTS, Rese- och Turistnäringen i Sverige, är en näringslivsorganisation som driver affärs- och utvecklingsprojekt i partnerskap med aktörer från privat och offentlig sektor. RTS mål är att stimulera ett ökat entreprenörskap och företagande för att därigenom bygga den gemensamma marknaden åt rese- och turistnäringens intressenter. RTS driver även den regionala, nationella och internationella infrastrukturfrågan för att tillgängliggöra Sveriges regioner och turistattraktioner”(Rese- och Turistnäringen i Sverige 2009)
Jag kommer nedan att presentera det övergripande syftet med utbildningen samt de kursmål för de turismämnen som innefattar mål som kan kopplas till hållbar utveckling som är skrivna av Skolverket tillsammans med RTS.
19 Utbildningens syfte
”Utbildningen i ämnet turism syftar till grundläggande kunskap om turismens utveckling och om rese- och turistindustrin. Ämnet syftar också till kunskap om yrken och arbetsuppgifter inom området och förståelse för turistyrkenas servicekaraktär. Ett syfte för ämnet är även att ge de kunskaper som krävs som grund för yrkesmässig verksamhet inom valt område samt att stimulera intresset för entreprenörskap och fortsatt lärande.” (Skolverket GY 2000:07)
Nedan följer de målen som jag själv anser beröra hållbar turismutveckling. Arbetsmarknad för turism
”ha fördjupad kunskap om seder och bruk i olika länder” Fritidsturism
”känna till natur- och kulturresurser i Sverige och hur de kan tillvaratas, förädlas och exponeras”
”känna till lagstiftning och bestämmelser om natur, friluftsliv och camping” Turism- natur- kultur och miljö
”kunna ge exempel på positiva och negativa miljöeffekter av turism i natur- och kulturlandskap”
”känna till miljöarbete inom turistindustrin vad gäller hotell, transportföretag och researrangemang”
”känna till kretsloppstänkande och bakgrunden till miljövänlig turism” Turism
”förstå betydelsen av och kunna diskutera formerna för en miljövänlig turismutveckling”
3.6 Statens syn på hållbar turismutveckling
Ohlsson (2009) menar att den diskussion som förs i turismpolitiken har implementeras i kursplaner och läroböcker. Det är med andra ord i turismpolitiken som jag kan tro mig hitta bakgrunden till kursplanernas innehåll.
20 För att få fram Statens syn på hållbar turismutveckling använder jag mig av propositioner och skrivelser från staten samt vad statliga organisationer föreslår för svensk hållbar turismutveckling.
”Det övergripande målet för den statliga turistpolitiken är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring.”(Skrivelse 2001/02:50)
2001 skrevs detta citat i ”Hållbara Sverige - en uppföljning av åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling” vilken ges ut av svenska regeringen. Vi kan läsa att det är ekonomin som står i fokus och att Sverige ska öka sin turism, det är det övergripande målet.
2004 skrevs nedanstående citat som tydligt visar på ett tillägg för svensk turismnärings utveckling.
”Målet för turistpolitik föreslås vara att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktig konkurrenskraftig turistnäring, som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet.” (Proposition 2004/05:56).
I citatet kan vi tydligt läsa att målet om en hållbar utveckling har tillkommit. Även Ohlsson (2009) hävdar att debatten kring hållbar turismutveckling förändrats inte bara att man lagt till mål om hållbar turismutveckling utan även att en förändring har skett gällande innebörden av begreppet. Ohlsson menar att man i debatten även vidgat begreppet och inkluderat och gett mer utrymme till de sociala och ekonomiska delarna av hållbar turismutveckling.
3.7 Statliga organisationers syn på hållbar turismutveckling
Tillväxtverket är som nämnts tidigare den statliga organisation som bland annat ansvarar för analys och information om den svenska turismnäringen. Organisationen ingår numera i Tillväxtverket tidigare hette organisationen Nutek där citatet nedan är hämtat från.
”globala turistnäringens största utmaning framöver är hur man åstadkommer en för miljön hållbar utveckling. Internationell turism är till sin natur gränsöverskridande och därför måste också lösningar för ett miljövänligare resande sökas inom ramen för internationella samarbeten och regelverk. Det går inte enbart att förlita sig på att förändringar i
21
resenärernas efterfrågan ska styra utvecklingen i rätt riktning. Det ligger också ett stort ansvar hos turistnäringens aktörer att anpassa utbudet”(Nutek 2008 s. 6)
I rapporten (Nutek 2008) kan vi också läsa att organisationen önskar en gemensam strategi mot en hållbar utveckling med ett samarbete över gränserna och menar att detta är en förutsättning för att en sådan utveckling ska kunna ske.
4. Metodval
4.1 Urvalsgruppen
Mina informanter är lärare på turisminriktningar antingen på Samhällsprogrammet eller Handels- och administrationsprogrammet och förutsätts därför känna till kursplaner och ämnesinnehåll i turismämnena. Det finns inte särskilt många turismlärare i Sverige då programmet är relativt litet. Genom en sökning på gymnasieguiden hittades det 16 inriktningar på Samhällsprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet i Skåne (Gymnasieguiden 2009). Jag kontaktade mer parten av dessa men fick dålig respons. Endast en lärare svarade vid första förfrågan. Vid andra förfrågan svarade ytterligare två. Detta leder till brister i min undersökning då informanterna är få. Detta möjliggör inte för generalisering då underlaget är för litet men jag kan se om dessa lärares ”praktiska teori” kan forma deras undervisning i hållbar turismutveckling. Efter varje intervju har jag analyserat informanternas svar och sett om de visar på olikheter från de andra intervjuerna som jag genomfört.
Då intervjuerna berörde ett specifikt område berättade jag tydligt om min studie ett par dagar innan och förklara att intervjun behandlar lärarens syn på kursplanerna. Detta gjorde jag för att läraren skulle vara väl förbereda på mina frågor och på så sätt skapa en god intervju utan att läraren känner sig okunnig på området och kring frågorna. Jag kommer i fortsättningen av arbetet att benämna turismlärarna på samhällsprogrammet och handels och administrationsprogrammet som bara turismlärare då mitt syfte inte var att jämföra dem båda.
4.2 Intervjuform
Genom en kvalitativ halvstrukturerad intervju med turismlärare vill jag få förståelse för hur de arbetar med begreppen hållbar turismutveckling samt hur de uppfattar de möjligheterna till
22 undervisning i hållbar turismutveckling samt om det finns andra ämnen som möjliggör till undervisning i hållbar turismutveckling.
Lantz (2007) beskriver den halvstrukturerade intervjun som en intervju som bygger på frågeområden som kommer i en bestämd form och efter varje frågeområde följer följdfrågor. Med andra ord en kombination av fasta och öppna svar. Lantz menar vidare att syftet ska styra metodvalet och att det är intervjuarens uppgift att tydliggöra för och nackdelar med olika uppläggningar i undersökningen.
För att få den kvalitativa analysen giltig och därmed få ett värde i analysen krävs det att jag från mina informanter upptäcker kvaliteter och jämför dessa med varandra. Dessutom måste jag koppla dessa resultat till vad forskningen säger. Esaiasson m.fl. (2007s.284) anser att om forskaren vill förstå hur en människa uppfattar sin omvärld så är också en intervju av intresse, därför anser jag att en intervju är lämplig när jag vill förstå hur turismlärarna uppfattar sin möjlighet att undervisa i hållbar turismutveckling.
4.3 Planering av intervjuerna
Det finns dock problem kring denna form av intervju. Enligt Johansson & Svedner (2006 s. 44) är den stora problematiken kring intervjuer att få så uttömmande svar som möjligt, svar som beskriver hur informanten verkligen tycker kring frågorna. Vidare menar författarna att en intervju kan förstöras på två plan, att jag som intervjuare ställer frågorna på ett sådant sätt att mina personliga åsikter lyser igenom frågorna och att informanten därmed blir påverkad. Det andra är att informanten inte är sanningsenlig när det kommer till frågorna. En annan viktig aspekt som författarna belyser är förtroendeingivandet hos informanten för den som intervjuar. Att skapa förtroende är viktigt ur den aspekten att informanten ska lämna ut sina egna personliga åsikter till mig därför är det viktigt för mig att arbeta med förtroendet för mig. Mitt uppdrag är enligt författarna att ge informanten vetskap om vad min intervju ska mynna ut i samt att ge informanten möjlighet till samtycke att delta i undersökningen. Jag måste också göra klart för informanten att informationen den ger ut till mig inte kan identifieras till informanten. Vid en inspelning, vilket jag kommer att använda, är det också av vikt att informanten får veta att informationen som spelas in kommer att förbli privat. Även en så enkel sak som att ge information om hur lång tid intervjun kommer att ta, menar författarna, är av vikt för att skapa förtroende hos informanten.
Jag gjorde även en pilotintervju med en av lärarna. Johansson & Svedner (2006) menar att läraren ska ha god förståelse för hur jag tänker med frågorna så att det inte uppstår några
23 missuppfattningar kring mina frågor. Jag ville också bli uppmärksam på hur mina frågor tolkades och hur jag eventuellt kunde utveckla mina frågor och frågeområde till de riktiga intervjuerna.
4.4 Frågorna
Undersökningen är gjord som halvstrukturerad intervju, därför kommer jag att presentera de huvudfrågor som jag ställt till lärarna.
• Vilka möjligheter ger kursplanerna i turismämnena till att undervisa i hållbar turismutveckling och i så fall hur undervisar du i det?
• Vilka möjligheter ger kursplanerna i turismämnena till att undervisa i ekonomiska effekter av turism och i så fall hur undervisar du i det?
• Vilka möjligheter ger kursplanerna i turismämnena till att undervisa i sociala effekter av turism och i så fall hur undervisar du i det?
• Anser du att kursplanerna bör innehålla fler inslag av hållbar turism, eller är det andra ämnen som bör ha förtur?
• Finns det andra ämnen som kan ta upp hållbar turismutveckling? Och i så fall ges det möjlighet att läsa detta för era elever?
• Vad har du för yrkes/studiebakgrund?
Dessa frågor ska ge mig svar om turismlärarna själva tycker att de har möjligheter i turismämnena till att undervisa i hur turismen påverkar destinationer. De ska även ge mig svar på om lärarna anser att hållbar turismutveckling är viktigt för sina elever att förstå. Genom en av mina pilotintervjuer kom det fram att lärarens elever blev erbjudna att läsa geografi det tredje året, läraren ansåg att kursplanerna i geografi A gav utrymme för undervisning i hållbar turismutveckling. Därför vill jag genom fråga 5 få fram om man som turismlärare använder sig av andra ämnen för att behandla frågan om hållbar turismutveckling. Dessutom vill jag genom fråga 6 få reda på om lärarens yrkes och studiebakgrund kan påverka deras utformning av programmet och val av innehåll i undervisningen.
4.5 Genomförandet
Jag spelade in mitt material vid alla tillfällen utom vid ett tillfälle då inspelningsapparaten inte ville starta därför skedde dokumenteringen av intervjun med penna och papper, dock skrev
24 jag ner det som sades under intervjun men jag kunde inte analysera pauseringar och liknande i efterhand.
4.6 Validitet och reliabilitet
Validitet uppnås genom att författaren mäter det han påstår att mäta, en frånvaro av systematiska fel (Esaiasson m.fl. 2007). Det jag vill mäta med min undersökning är hur lärarna uppfattar möjligheten till att undervisa i hållbar turismutveckling som jag sen lyfter upp till ett större perspektiv ” Vad är det som formar dagens innehåll i gymnasieskolans turismutbildning?”. Jag väljer att operationalisera genom ett antal huvudfrågor tillsammans med följdfrågor som är grundade i Handal och Lauvås tankar kring lärarens praktiska teori. Min operationalisering bygger på:
Möjligheten till undervisning utifrån kursplanerna i turismämnena
synen på andra ämnen som kan vara lämpliga för undervisning i hållbar utveckling Vilka förutsättningar läraren har utifrån sina egna kunskaper och intresse.
I min undersökning använder jag mig av ett antal standardfrågor vilka ställs till samtliga informanter, vilket ökar reliabiliteten. Det som sänker min reliabilitet är att jag inte ställt samma, dock snarlika, följdfrågor. Dessa olika följdfrågor kan ha påverkat min syn på informanternas uppfattning kring hållbar utveckling.
5. Resultat och analys
5.1 Intervjuerna
3 undersökningar har gjorts med lärare som undervisar i ämnet turism på antingen samhällsprogrammet eller handels och administrationsprogrammet. Jag har haft mina huvudfrågor som grund i intervjun och fyllt på med följdfrågor när det känts passande. Jag kommer nu att rubricera mina huvudfrågor och visa på mina resultat, efter varje resultat följer en kort analys. Jag kommer att visa på olikheter och likheter i lärarnas svar. Dessa likheter och skillnader kommer jag att analysera med hjälp av Handal och Lauvås teori om lärarens praktiska teori.
1. Vilka möjligheter ger kursplanerna i turismämnena till att undervisa i hållbar turismutveckling och i så fall hur undervisar du i ämnet?
25 Alla svarade först att de inte kände några större hinder i kursplanerna för att undervisa i ämnet dock svarade två att det fanns en brist i social och ekonomiska effekter vilket visar sig i nästkommande punkter. En lärare sa att det inte var särskilt intressant ämne och därför ville/kunde hon inte undervisa i hållbar turismutveckling hon tyckte att det fanns andra ämnen som var viktigare för eleverna. Samma lärare ansåg att där fanns utrymme till undervisning i hållbar turismutveckling. En lärare tyckte att målen inom hållbar turismutveckling i kursplanerna var för enkla och uttryckte sig bland annat så här:
”Ettorna läser mycket om miljövänlig turism men det är ändå bara ett skrafs på ytan, det är ingen fördjupning. Men jag undrar om det skulle vara möjligt på en 50 poängs kurs och som samtidigt har så många övriga mål.”
Samma lärare svarade även så här på frågan:
”jag är själv väldigt intresserad av hållbar utveckling och använder det mycket i undervisningen men vad jag ser här(i kursplanerna) så ser jag inte att det finns särskilt mycket.”
Analys
Läraren anser att kursplanerna är för lätta och hon går utanför hennes tolkning av kursplanerna i sin undervisning då hon anser att hon undervisar mycket i hållbar utveckling men inte ser stöd för det i undervisningen. Hon väljer att bygga undervisningen på eget tyckande, utifrån hennes egen värdering om vad som är nödvändig kunskap. Samma fenomen händer med den lärare som väljer att inte ta upp hållbar turismutveckling då hon tycker att andra ämnen var viktigare, detta är grundat i hennes egen värdering om nödvändigt innehåll i utbildningen.
2. Vilka möjligheter ger kursplanerna i turismämnena till att undervisa i ekonomiska effekter av turism och i så fall hur undervisar du i ämnet?
Två lärare trodde först att jag menade att eleverna skulle lära sig att gör kalkyler för resorna som produceras. Lärarna anser att de får tillräckligt stöd i kursplanerna för att undervisa i reseproduktion och kalkylering. När jag sa att jag menade ekonomiska
26 effekter på destinationen, för landet och lokalbefolkningen sa alla lärarna att det fanns en brist i kursplanerna men att det ändå fanns med så det gick att undervisa i ämnet.
Analys
På denna fråga svarade alla lärarna att där fanns en brist i kursplanerna men där att fanns ändå en viss möjlighet till undervisning i ämnet. Där fanns alltså ingen som tyckte annorlunda än någon annan.
3. Vilka möjligheter ger kursplanerna i turismämnena till att undervisa i sociala effekter av turism och i så fall hur undervisar du i det?
Lärarna hade en tendens till att börja prata om deras egna projekt som bedrevs på skolan och där de tydligt visade att de hade tagit upp arbetsområden om hållbar turismutveckling. Jag fick en bild av att ämnet behandlades av två av lärarna jag intervjuade men att de inte sett om de hade utrymme till det i kursplanerna. Jag såg också att egna tolkningar av kursplanen hade skett där en av lärarna hade skrivit ner sin egen kursplan utifrån vad hon tyckte var lämpligt. En lärare ifrågasatte sin egen kunskap i ämnet hållbar turismutveckling och menade att det var ett ämne som yngre lärare hade mer kunskap om.
”Jag har arbetat i branschen i så många år och valde att bli lärare på senare år och har inte intresset eller kunskap i hållbar utveckling, men visst är det viktigt”
Analys
Även här ser jag tydligt att lärarna bygger sin undervisning på eget tyckande om vad som är lämpligt att för eleverna att kunna. Jag kan också se hos en lärare att det finns ett ointresse för hållbar utveckling och att denna lärare påpekar sin långa karriär i branschen som en ursäkt för att inte ha intresset. Jag tolkar det som att läraren inte tycker att det har varit något viktigt att kunna för att arbeta i branschen men att det ändå är viktigt i övrigt.
4. Anser du att kursplanerna bör innehålla fler inslag av hållbar turism, eller är det andra ämnen som bör ha förtur?
27 Med risk för att jag har påverkat informanterna så gör jag det tydligt att det är deras egen uppfattning som måste komma fram och att de noga tänker igenom vad de vill ska ingå i en framtida kursplan för turismämnena. Två av lärarna har liknande åsikter att hållbar turismutveckling ska ingå lite mer men de nämner också andra ämnen exempelvis mer ekonomi och kulturgeografi
”Nej jag tycker det är viktigare för det begreppet kan man applicera på vad som helst egentligen allt från den enskilda människans vardag till rörledningssystem. Detta tycker jag skulle vara lite tydligare.”
En lärare anser att det är ett svårt ämne och att andra ämnen måste komma före på grund av att vissa elever skulle ha svårt för ämnet hållbar turism.
Analys
Lärarna som säger sig vilja ha fler inslag av hållbar turism utgår från samma åsikt att det kan undervisas i många olika sammanhang i många olika ämnen. Det är alltså deras värdering om vad som är viktigt som formar deras syn på vad som ska ingå i en kursplan. Den andra lärarens egna personliga erfarenheter säger att vissa av hennes elever inte skulle klara av att förstå hållbar turism. De två lärare som sa att ämnet skulle ingå mer har båda utbildning i närliggande ämnen till hållbar turism såsom turismvetenskap och kulturgeografi. Medan den lärare som anser att ämnet är för svårt för vissa elever har sin erfarenhet och kunskap från branschen.
5. Finns där andra ämnen som kan ta upp hållbar turismutveckling? Och i så fall ges det möjlighet att läsa detta för era elever?
På samhällsprogrammet med inriktning mot turism erbjöds Geografi A, där uppfattade läraren att eleverna fick djup i hållbar turismutveckling. På handels och administrationsprogrammen erbjöds geografi i ett fall, en lärare hade kämpat i 4 år för att kunna undervisa i geografi med syftet att få ett djup i hållbar turismutveckling. En lärare uttryckte sig så här:
”vi är två lärare här som har tryckt på, att om de läser turism så är det väl självklart att de ska läsa geografin för att få ett djup i dessa frågor”
28 En lärare sa att hållbar turismutveckling låg på en för hög nivå för hennes elever men hon hävdar ändå att ämnet geografi skulle kunna ge eleverna kunskaper om ämnet.
”Geografi kanske (…) jag måste säga att vissa elever inte vet ens var Thailand ligger på kartan om dom ska göra en resa dit, så jag tror att just detta ämne är lite för svårt för vissa av eleverna. Men det är ju självklart viktigt ämne.”
Även naturkunskap ingick i ett program då det ansågs ge eleverna kunskap om hur turismbranschen påverkade ekologin.
Analys
Här ser vi en tydlig skillnad på lärarnas inställning till val av extra kurser. Lärarna som erbjuder naturkunskap och geografi har valt att göra detta pågrund av att ämnena uppfattas ger mer kunskap om hållbar utveckling. Den lärare som inte erbjuder eleverna dessa kurser anser att kunskapsnivån är för låg för att vissa elever ska kunna ta till sig kunskap om hållbar utveckling.
6. Vad har du för yrkesbakgrund/studiebakgrund?
Yrkesbakgrunden har presenterats tidigare men jag vill ändå tydligöra lärarnas bakgrund. En lärare hade ingen utbildning i turism utan hade förvärvat sig kunskap genom flera års yrkeserfarenhet. En lärare hade arbetat i hotellbranschen i många år, han hade även läst kurser inom turismvetenskap samt en lärarexamen, en annan hade en magisterexamen i geografi samt lärarexamen.
5.2 Övergipande analys
Jag kan se tydliga samband mellan lärarnas intresse och lärarnas val av dels utformning av programmet men även val av innehåll i turismkurserna. De lärare som har ett intresse för hållbar utveckling och anser att det måste få mer plats i kursplanerna undervisar i hållbar utveckling på alla dess tre plan. Det är också dessa lärare som medvetet erbjuder andra kurser som angriper hållbar utveckling för att eleverna ska få större förståelse kring begreppet, såsom geografi A och naturkunskap. Lärarnas utbildning har också en avgörande roll om de
29 medvetet väljer att erbjuda kurser som berör ämnet hållbar utveckling samt om de undervisar i hållbar utveckling i turismämnena.
6. Diskussion
6.1 Metoddiskussion
Att jag påverkat mina informanters svar är nästan ofrånkomligt, inte för att jag gjort det medvetet under intervjun men jag har kontaktat lärare och frågat om de vill bli intervjuade angående möjligheten till att undervisa i hållbar turism utveckling. Om mina resultat är tillförlitliga kan jag inte än svara på, jag hade velat om jag hade haft mer tid göra en större undersökning med fler turismlärare för att kunna generalisera resultaten. Att dra en slutsats att lärarens utbildningsbakgrund samt yrkesbakgrund påverkar lärarens val till att undervisa i hållbar turismutveckling kan jag inte göra i denna studie. Jag kan dock se en tendens till att det är två variabler som har ett samband i min studie.
6.2 Resultatdiskussion
Jag ska nu föra en diskussion gällande min huvudfrågeställning ”Vad är det som formar dagens innehåll i gymnasieskolans turismutbildning?”. Jag kommer att koppla min huvudfrågeställning till de resultat och till den litteraturbakgrund jag presenterat.
Svenska staten vill numera se att branschen arbetar för en hållbar turismutveckling detta undersökte jag dels genom de propositioner som lagts fram och dels Tillväxtverket som behandlar turismfrågor. Tillväxtverket publicerade år 2001 följande:
”Det övergripande målet för den statliga turistpolitiken är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring.” (Skrivelse 2001/02:50 s.25)
Året innan detta mål lades fram utformade skolverket även målen och syftet med turismprogrammen. Därför kan jag också anta, med stöd av Ohlsson (2009) som menar att turismpolitiken påverkar kursplanerna, att målet för turismbranschen (2000) ligger till grund för turismutbildningens nuvarande utformning och utformningen av turismprogrammet har inte förändrats sen dess. Det har dock det övergripande målet för turismbranschen när proposition 2004/05:56 las fram och löd följande:
30
”Målet för turistpolitik föreslås vara att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktig konkurrenskraftig turistnäring, som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet.” (Proposition 2004/05:56).
Enligt mig har inte detta mål implementerats i kursplanerna och kommer inte kunna göra det i den framtida kursplanen i heller då man från regeringen menar att branschen ska få större utrymme att påverka utbildningen. För att uppnå det nya övergripande målet måste utbildningarna ge tillräcklig kunskap om hur en konkurrenskraftig turismnäring kan samverka med en hållbar tillväxt. Då måste den industriella diskursen innefatta hållbar utveckling, vilket Ohlsson (2009) menar att den inte gör idag.
Att den politiska debatten kring turism formar turismutbildningen är delvis sant. För de som slutligen utformar kursplanerna är dem som skriva målen och syftet med turismutbildningen. Det som bekräftar Tribes teorier om att turismutbildningar är utformade för branschen är att skolverket tar hjälp av RTS för att skriva kursplanerna i turismämnena. Som jag nämnde tidigare är RTS en organisation som bygger på ekonomiska värden och har som mål att i första hand utveckla branschen ekonomiskt. Detta är dock inte heller hela sanningen. Genom min egen intervju märkte jag att det slutligen är läraren som avgör huruvida undervisning sker i hållbar turismutveckling eller ej. Jag fick fram genom mina intervjuer att två lärare gick utanför kursplanerna för att kunna undervisa i hållbar turismutveckling. Detta gjorde de dels genom sin undervisning i turismämnena men även att man valde att erbjuda eleverna ämnet geografi A. Detta gjorde de då de ställde sig kritiska till att skolverket inte implementera hållbar utveckling i kursplanerna för turismämnena i samma utsträckning som i geografi. Dessa lärare hade båda någon form av utbildning som berörde hållbar utveckling. Vilket bevisar Handal och Lauvås teori om att lärarens undervisning grundar sig i lärarens egna personliga erfarenheter samt värdering om vad som är bra för eleverna att kunna. Däremot fick jag också exakt ett omvänt svar där läraren anser att hon inte kan eller har intresse för ämnet och därför har hon valt att inte problematisera hållbar turismutveckling. Även detta kan förklaras utifrån det Löwenborg (2006) samt Handal och Lauvås (2000) menar att undervisningen grundar sig i lärarens egna värderingar om vad som är viktig kunskap för eleverna att känna till. Denna lärare, som ansåg att ämnet inte var viktigt, formade dessutom utbildningen utifrån branschen vilket hon även själv nämnde, vilket tyder på en i hennes fall turismutbildning som grundar sig i det Tribe kallar ”business elements of tourism”. Dock ansåg hon att visst utrymme fanns till det Tribe kallar non- business elements men att hon
31 kände att eleverna skulle ha svårt att förstå begreppet, detta kan kopplas till det som Handal och Lauvås kallar lärarens personliga erfarenhet. Att lärarens erfarenhet från eleverna säger att eleverna inte skulle klara av en sådan nivå på utbildningen.
Jag har även granskat de läromedel som utbildningarna använder sig av och insett att ämnet hållbar turismutveckling sällan problematiseras. Däremot kan vi läsa mycket om miljön och hur den påverkas av det ökade resandet. Som jag nämnde tidigare så är Ohlsson inne på ett liknande spår att hållbar turismutveckling förs utanför den industriella diskursen i läroböckerna och medför därför att eleverna inte får de redskap som krävs för att arbeta för en hållbar turismutveckling. Med tanke på att Ohlsson även menar att läroböckerna formar lärarnas undervisning kan man anta att lärarna varken problematiserar hållbar turismutvecklings begreppet eller för in begreppet i den industriella diskursen. Dock visade det sig i intervjuerna att två lärare utformade en större grad av det Tribe kallar en non business elements of tourism -utbildning genom sin praktiska teori som grunda sig på lärarnas personliga erfarenheter och värderingar om vad en utbildning bör innehålla.
Weaver och Lawton (2006) och menar att den hållbara turismutvecklingen kan förstås genom geografiska teorier. Hunter (1997) menar att man genom geografiska slutsatser kan förstå i vilket behov en destination behöver utvecklas hållbart. Samtidigt menar Skolverket(2000) att det är upp till skolorna själva vilken grad av teoretisk utbildning de vill erbjuda sina elever. Detta skapar en turisminriktning som inte behöver beröra det fulla begreppet hållbar turismutveckling. Jag kan tycka att det är märkligt att inte skolverket beslutat att Geografi A ska vara ett obligatoriskt ämne och att skolverket inte sätter hårdare krav på teoretisering av programinnehållet då hållbar turismutveckling kan förstås utifrån geografiska teorier. Min slutsats är att utbildningen formas av många parter. Det är inte bara Skolverket och RTS eller andra turismintressenter som formar turismutbildningen genom kursplanerna, utan även den faktiska läraren som väljer undervisningsinnehållet och valet av tillvalskurser. Lärarna i min undersökning utformar utbildningen olika utifrån den praktiska teori de har. Utformningen kan bygga på lärarens utbildning, värdering om vad eleverna bör kunna, lärarens personliga erfarenhet från eleverna och vilken nivå på utbildning eleverna klarar av. Med tanke på att utbildningsnivå redan är relativt låg bland de anställda inom turismbranschen och att företagen själva utbildar sina medarbetare anser jag att en välutbildad lärare med goda kunskaper inom hållbar turism samt yrkeskunskap behövs för att branschen
32 ska kunna sträva mot statens mål: en hållbar turismutveckling som maximerar de positiva ekonomiska, sociala och ekologiska effekterna.
6.3 Vem ska undersökningen gagna?
Mitt examensarbete anser jag kan ligga till grund för en diskussion kring turismutbildningar från gymnasium till universitet gällande vilket innehåll dessa bör ha. Jag tycker även att arbetet kan väcka en tanke hos läsaren om vilken praktisk teori denna har och på så sätt kan läsaren ställa sig kritisk till sin egen undervisning. Jag själv har också fått kunskap i hur jag kan ställa mig kritisk till min egen praktiska teori och hur jag därmed kan förändra och eventuellt förbättra min undervisning. Jag har även fått större inblick i varför mitt huvudämne Geografi, miljö och lärande är så viktigt och att ämnet har en relevans på fler program. Jag har också fått kunskap i hur jag kan angripa hållbar utveckling i mitt ämne, nämligen ur ett turismperspektiv. Vilket jag tror kan vara en styrka då eleverna ofta själva reser och kan reflektera till det de har sett oavsett om det är till Rönne å eller Thailand de reser.
6.4 Vidare forskning
Då mitt resultat inte kan generaliseras för samtliga turismutbildningar och turismlärare hade det varit intressant att utöka undersökningen och inkludera fler intervjuer med lärare och sett om dessa också formar sin utbildning och undervisningsinnehållet utifrån sina värderingar, personliga erfarenheter och utbildning. Liknande studier hade varit intressant att utföra på andra program särskilt på program där lärarna antas ha yrkeserfarenhet kopplat till ämnet och sett om deras yrkeserfarenhet kan stå i kontrast till humanistiska värden som hållbar utveckling.
34
Källor
Blom Thomas, Ernfridsson Fredrik, Nilsson Mats, Tengling Monica 2002. Turism – natur
kultur & miljö faktabok. Liber, Malmö.
Bohlin Magnus, Elbe Jörgen (red) 2007. Utveckling av turistdestinationer - ett svenskt
perspektiv. Uppsala publishing house, Uppsala.
En exkluderande resa En granskning av turismens effekter i Thailand och Brasilien 2008, SwedWatch.
Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wängnerud Lena 2007. Metodpraktikan
– Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Norstedts juridik, Stockholm.
Gymnasieguiden Handels- och administrationsprogram i Skåne. http://www.gymnasieguiden.se/templates/Search.aspx?PageID=206&County=10&Program=h p&Cource=22 hämtat 2010-01-28
Handal Gunnar, Lauvås Per 2000. På egna villkor – en strategiför handledning. Studentlitteratur, Lund.
Handels- och administrationsprogrammet GY 2000:07, Skolverket 2000.
Hunter, C 1997. Sustainable Tourism as an Adaptive Paradigm. Annals of tourism. 24:3 850-867.
Karlstad Universitet Avdelningen för Geografi och Turism hämtades 2010-01-21 kl 13:30 från http://www1.kau.se/corral/intra.lasso?page_id=1703
Lantz Annika 1993. Intervjumetodik. Studentlitteratur, Lund.
35 Nutek 2008:1 Fakta om svensk turism och turistnäring, Nutek, Stockholm.
Ohlsson Anders 2009. Konstruktionen av gymnasieskolans turismämne. Lunds universitet, pedagogiska institutionen, Lund.
Pettersson Robert 2004, Turismutbildningar Europa– några europeiska jämförelser inför en
utbildningskonferens, ETOUR, Östersund.
Proposition 2004/05:56 En politik för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring.
Skolverket (2000). Handels- och administrationsprogrammet - programmål, kursplaner,
betygskriterier och kommentarer. Skolverket och Fritzes, Borås.
Skolverket 2009a: Struktur för Hotell och Turismprogrammet Grgyvux2011
http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/77/04/Struktur%20091214.pdf hämtat 2009-12-15 17:07
Skolverket 2009b: Examensmål Hotell och Turismprogrammet http://www.skolverket.se/sb/d/3168 hämtat 2009-12-16 12:51
Skolverket 2009c: Ny Gymnasieskola GY2011 http://www.skolverket.se/sb/d/2398/a/16747 hämtat 2009-12-16 13:10
Skrivelse 2001/02:50 Hållbara Sverige - en uppföljning av åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling
Svensk Turism 2006. Turism- en näring som skapar jobb Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Svensk Turism.
Tillväxtverket 2001. Hållbara Sverige- uppföljning av åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling. http://www.regeringen.se/content/1/c4/28/96/52a9cc6c.pdf hämtat 2009- 11-03 kl 17:05
36 Tillväxtverket 2006. Turismens begreppsnyckel
http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=1006&pageIndex=0 hämtat 2009-11-03 kl 17:00
Tribe, John (1997). The indiscipline of tourism. Annals of tourism research. Vol. 24. 3. 638-657.
UNWTO 2009:a Sustainable Development of tourism
http://www.unwto.org/sdt/fields/en/policy.php?op=2&subop=1 2009-11-13 kl 09:10
UNWTO 2009b: About UNWTO http://www.unwto.org/aboutwto/index.php 2009-11-13 kl 09:30
Åberg, Ulf, Åberg, Christian 2009. Inspiration till utveckling av hållbar turism - Spaning efter ny kunskap och de bästa förebilderna i världen. Tillväxtverket.
37
Bilaga 1
Handels- och administrationsprogrammets Programstruktur (Skolverket)
Kärnämnen 750 Svenska/ Svenska som andraspråk A+B 200 Engelska A 100 Matematik A 100 Estetisk verksamhet 50 Idrott och hälsa A 100 Naturkunskap A 50 Religionskunskap A 50 Samhällskunskap A 100
Karaktärsämnen 600 gemensamma kurser
Arbetsmiljö och säkerhet 50 Datorkunskap 50
Administration A 50
Information och layout A 50 Småföretagande A 50 Försäljning och service 50 Turism 50
Näthandel A 50
Praktisk marknadsföring A 50 Projekt och företagande 50 Bransch- och produktkunskap 50
Personlig försäljning 50
Inriktning 450 Turism och resor 50
Turism- natur, kultur, miljö 100 Marknad för turism 100
Arbetsmarknad för turism 200
Valbara kurser 300 p
Exempel på kurser som kan erbjudas: Administration B 200
Affärsjuridik 50
Affärskommunikation engelska 50 Affärskommunikation moderna språk 50
38 Affärsresor 100 Affärsutveckling 50 Databashantering 100 Färskvaror A 100 Färskvaror B 100 Anteckningsstenografi 50 Export och import 50 Fritidsturism 100 Företagsekonomi B 150 Geografi A 100
Historia A 100 IT-stöd 50
Information och layout B 100 Personaladministration 50 Konferens och reception 100 Livsmedelshygien A 50 Livsmedel A 50
Multimedia A 100
Muntlig och skriftlig kommunikation 50 Näthandel C 100
Organisation och ledarskap 50 Praktisk marknadsföring C 50 Psykologi A 50 Rättskunskap 50 Samhällskunskap B 100 Småföretagande B 100 Moderna språk 100 - 200 Telefonförsäljning 50 Transport och spedition 50 Webbdesign 100
Kurser som skall erbjudas: Matematik B
Engelska B
Utöver detta ska eleverna även utföra ett projektarbete om 100 p samt läsa kurser om 300 p där kurserna väljs individuellt(skolverket 2000).
