Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivåMobbning bland flickor
Bullying among girls
Genet Göransson
Lärarexamen 300hp
Examinator: Björn Lundgren
Lärarutbildningen 90hp Handledare: Elisabeth Söderqvist
Seminarium: 2013-05-29
Lärande och samhälle
Förord
Mobbning är ett fenomen som jag velat skriva om sedan SAG 1, alltså det första
självständiga arbetet på Malmö högskola. Mobbning är något som vi alla mött i livet, både i skolan och på andra arbetsplatser. Och enligt ny forskning så är vi alla mobbare och mobbade beroende på situation. För en svart kvinna som mig som växte upp i 1970-talets Sverige, så har mobbning och marginalisering varit en oundvilklig ingrediens i livet, som jag med tiden fått lära mig att hantera och leva med. Jag har som det så vackert heter, lärt mig att välja mina strider. Mina strategier för att bemöta konflikter har inte alltid varit lyckosamma. Jag önskar idag att jag vetat det jag vet om mobbning nu efter denna studie, då hade jag kanske hanterat många situationer på ett bättre sätt. Jag hoppas att min examensuppsats om mobbning bland flickor inte bara ska användas av dem som vill fördjupa sig i ämnet rent professionellt, utan också av dem som har och haft problem i sina relationer med kvinnliga förebilder i familjen, flickkompisar och väninnor. Mina
förhoppningar är att det kan leda till att man försöker att undvida indirekt aggression och lösa sina konflikter öppet, ärligt och med en föresats att inte skada sig själv och sina medmänniskor.
Sammanfattning
Mobbning bland flickor
En examensuppsats av Genet Göransson
2013-05-29
Denna uppsats handlar om mobbning bland flickor, syftet är att ur ett genusperspektiv, närmare bestämt feministiskt konstruktivistiskt, tillägna mig och dela ny kunskap i fråga om flickors mobbning. Metoden för denna uppsats är kvalitativ med fördjupning och förankring i den senaste forskningen om flickors mobbning. Jag har studerat, tolkat och reflekterat kring detta fenomen. Länge har forskare haft fokus på hur pojkar mobbar och forskarsamhället har antagit att flickor inte mobbar alls. De flickor som gjort det har setts som avvikande och ibland också abnorma, då de mobbat på pojkars vis, alltså mer öppet, provocerande och våldsamt. Ny forskning visar att flickor i det västerländska samhället inte öppet får visa sin aggression i offentligheten. Detta menar man beror på vuxnas könsstereotypa förhållningssätt visavi flickor och pojkar i hemmet, förskolan och skolan. Och det offentliga rummet har länge ansetts vara männens område. Det är en manlig diskurs som bestämmer var, hur och när flickor och pojkar får agera. Ny forskning visar också att flickor visst då är aggressiva, men att de döljer det. Flickors mobbningsstrategier skiljer sig också väsentligt från pojkarnas då mobbningen försigår indirekt och är kopplad till nära relationer, utseende och sexualitet. Detta eftersom en flicka som mobbar inte vill bli utpekad som elak, för då förlorar hon i popularitet. Det är också oftast flickor i den närmaste kretsen som mobbar eller blir mobbade. Den som blir mobbad utmanar oftast den rådande heterosexuella normen. Mobbningen sker i det fördolda med mycket sublima medel och med så många engagerade flickor som möjligt, detta för att den som mobbar inte ska bli utpekad. I min uppsats har jag också tagit med de metoder som forskarna anser hjälper mot flickmobbning.
Nyckelord: indirekt aggression, social aggression, relationell aggression, feminism, genusperspektiv, konstruktivistisk, konstruktivistisk feminism, likhetsfeminism, mobbning, flickor och mobbning, mobbningsstrategier.
Innehållsförteckning
1. Inledning………...1-2 1.1 Disposition………...2-3
1.2 Syfte...………..………...3
1.2.1 Problemformulering och frågeställningar...3-4
1.3 Begrepp……….………...4 1.3.1 En förövare, negativa handlingar och ett offer…….……….4-5
1.3.2 Ett genusperspektiv...………...5-6 1.3.3 Feminism………...……….6-7 1.3.4 Indirekt aggression………...7 1.3.5 Relationell aggression………7-8 1.3.6 Social aggression………8 1.4 Avgränsning………..8-9 1.5 Teori...………...9-10 1.6 Arbetsmetod...……….10-11
2. Mobbning i en historisk kontext…….………..11
2.1 Från att pöbla till att mobba…….……….11-13 2.1.1 Hemmet kvinnornas domän och offentligheten männens………...……...14-16
3. Forskningsläget om mobbning………...………...16 3.1 Mobbning ur ett konstruktivistiskt perspektiv………..………....16-18
3.1.1 Människor med flockdjursbeteende………...19-20
3.1.2 Mobbning en aggressiv handling eller en fråga om makt………...20-23
3.1.3 Vår kultur förvägrar flickor att delta i öppna konflikter………23-25
3.1.4 Flickor som mobbar använder sina nära relationer………25-26
3.1.5 Direkt och indirekt mobbning………... 26-28
3.1.6 Metoder som hjälper mot mobbning mellan flickor……….28-29
3.1.7 Stereotypiserande och kategoriseringar………..………...29-30
3.1.8 Den dolda mobbningen bland flickor………30-32 4. Avslutande diskussion……….32-37 5. Käll- och referenslitteratur………...37
5.1 Källor………..37
5.1.1 Referenslitteratur………37-38
1
1.Inledning
”Tystnaden är djupt rotad i kvinnors liv. Bakom fasaden av kvinnlig närhet ligger en värld som besöks i hemlighet, kännetecknas av smärta och lever av tystnad.” Rachel Simmons
Detta citat av stadsvetaren och experten på flickmobbning Rachel Simmons får stå som metafor för hur indirekt aggression i tysthet bryter ner och skadar dem som är drabbade av flickmobbning. Gunilla O. Björk som är specialist i klinisk och pedagogisk psykologi stödjer sig på en annan välkänd forskare vid namn Heinz Leyman och säger: Mig förefaller det ganska självklart att mobbning byter ansikte beroende på hur bakgrunden och kontexten ser ut.1 Björk hävdar också att man ska skilja på konflikt och mobbning, därför att konflikt är något kortvarigt medan mobbning är något som pågår under en lång tid. I en konflikt är också ofta många personer involverade medan aggressionen i mobbningen är riktad mot en enskild person. Och ett hinder för förändring är för det mesta att tystnaden används som en kollektiv
strategi.
Den franske organisationssociologen Michel Crozier vars teorier och forskning som
Gunilla O. Björk grundar sitt arbete om mobbning på, hävdar något nytt och intressant i sammanhanget, att organisationer inte är något annat än ett ‟universum av konflikter‟. Konflikter uppstår enligt Crozier på grund av att människorna i en organisation står i ömsesidigt beroende av varandra. Han menar att vi därför måste förändra vår syn på vad en organisation är, från att vi sett det som ett system av kuggar med små enheter med en rationell och gemensam uppgift, så bör vi förhålla oss så att vi ser på organisationen som ett konkret handlingssystem. Människorna i en organisation bör ses som relativt fria aktörer som utövar makt utifrån sin position. Dessa insikter gör att jag numera på ett helt annat sätt är medveten och uppmärksam på konflikter mellan människor som kan urarta till mobbning. I och med att ny forskning uppdagat skillnader i pojkar och flickors sätt att lösa konflikter och mobba, så har det väckts ett nytt intresse hos mig. Ju äldre jag har blivit och ju mer erfarenheter jag fått i fråga om mobbning har jag också funderat över; vari skillnaden ligger? Är den bilologisk så som det hävdats i decennier nu? Ny forskning vill göra gällande; att mobbning inte har så mycket med vårt biologiska kön att göra, utan har mer kopplingar till det sociala livet, exempelvis hur vi vuxna bemöter pojkar och flickor i hemmet och i offentliga sammanhang
1
2
som i förskola, skola och övriga utbildningssystem.2 Lev Semënovic Vygotskij vars tankar jag studerat i kusslitteraturen för lärarutbildningen på Malmö högskola har utvecklat tankar om lärande ur ett sociokulturellt perspektiv . Han såg människan som en psykologisk varelse och ville se henne som intresserad av det arbetande kollektivet där hon i gemenskap med andra omskapar världen. Vygotskij syn var färgad av marxismen och hans syn på språk och kommunikation var förankrat i en materialistisk syn. Han menade att det är först när barnet kommunicerar med sin omvärld som den sociala och kulturella präglingen påbörjas. Språket är det viktigaste psykologiska redskap som människan har till sitt förfogande. Man skulle från denna utgångspunkt kunna säga, att det har stor betydelse för hur vi bemöter andra människor på det språkliga planet. Det har exempelvis också betydelse för flickor och pojkars beteende mot varandra i skolan. Det könsstereotypa tänkandet som idag är väl utvecklat, skulle man kunna säga är något vi människor lär i småbarnsåldern och som sedan präglar vårt handlande, om vi vill det eller inte. Skolan hävdar Vigotskij är en institution som ger möjligheter för alla människor att ta del av samhällets erfarenheter. Här menar jag att barn inte bara kan vara passiva mottagare i ett demokratiskt samhälle, utan de måste också få lära sig kritiskt tänkande och kunna ifrågasätta falska påståenden om sig själva och andra. Jag tänker här specifikt på det könsstereotypa bemötandet som flickor och pojkar fått och fortfarande får på en del håll i skolvärlden. Det är av stor vikt att barn får utveckla sitt språk så att de kan bemöta andra på ett människovärdigt sätt. Och eftersom Vigotskij menar att människan alltid är på väg mot att erövra nya sätt att tänka och nya sätt att förstå världen så finns det hopp om livet.3
1.1 Disposition
I inledningen diskuterar jag bland annat skillnaden mellan konflikt och mobbning och hur viktigt det sociokulturella perspektivet är. Efter dispositionen kommer syftet med denna uppsats. Jag gör sedan en problemformulering med därvid följande frågeställningar. Vidare förklarar jag begreppen mobbning, genusperspektiv, feminism, indiretkt aggression, relationell agression och social aggression. Arbetsmetoden presenteras som en kvalitativ
2 Ingegerd Tallberg Broman, Pedagogiskt arbete och kön – Med historiska och nutida exempel,
Studentlitteratur, Lund 2002, s. 25-60.
3 Säljö,R (2008) L.S Vigotskij –forskare, pedagog och visionär, Boken om pedagogerna red. Anna Forsell, Liber
3
studie av litteratur baserad på forskning i ämnet flickors mobbning, tolkningen av materialet kommer att vara ur ett genusperspektiv, så kallad konstruktivistisk feministisk eller likhetsfeminism. Den historiska kontexten som sedan följer är viktig för att få en kontinuitet och ett helhetsintryck över tid, alltså är den tänkt att ge stadga åt mitt arbete. Mycket betydelsefull för min uppsats är också forskningsläget, eftersom detta är en kunskapsstudie som bygger på andra forskares tankar och arbeten. Den socialkonstruktivistiska tanken som bär upp min uppsats är inte på något vis ny, men däremot är just konstuktivistisk feminism det, och jag bemödar mig därför att förklara så gott jag kan .Viktig är teorin som är tänkt att stå som modell för och ge min tolkning och mitt resonemang ett sammanhang. Därefter följer tolkningen och diskussionen där mobbning avhandlas ur ett genusperspektiv. Slutligen kommer den avslutande diskussionen och de slutsatser som jag drar ur den studie som jag gjort.
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats blir att ur ett genusperspektiv göra en kunskapsöversikt över ämnet mobbning bland flickor, närmare bestämt ur ett feministiskt konstruktivistiskt perspektiv. Denna studie har alltså fokus på flickor som mobbar varandra i grundskolan och gymnasiet. Vilka orskerna kan tänkas vara för mobbningen mellan flickor och vilka metoder det finns för att komma tillrätta med flickmobbning. Med denna kunskapsöversikt vill jag också ta reda på hur det förhåller sig med den könsstereotypa mobbningen, dess uttrycksformer och konsekvenser för flickornas sociala liv.
1.2.1 Problemformulering och frågeställningar
Mobbning lyftes som ett existerande problem på 1960-talet. Och under kommande decennier så blev det ett mycket forskat och debatterat ämne. Men forskningen gjordes med pojkar i fokus och resultaten ledde till att man började utveckla metoder för att komma tillrätta med mobbning bland pojkar. Man definierade mobbning som något fysiskt och aggressivt och att det mestadels var pojkar som var mobbare. De flickor som händelsevis också visade sin
4
aggressivitet på samma sätt som pojkarna sågs som avvikare och abnorma. Man ignorerade och marginaliserade dem, de stod som exempel för hur flickor inte skulle vara i den heterosexuella kontexten. Under 1970-talet kom debatten om jämställdhet och flickor började på allvar få samma rättigheter som pojkar ifråga om utbildning och därmed började det också bli intressant att studera vad som hände när flickor agerade i offentliga miljöer som exempelvis skolan. Till att början med såg man flickors konflikter som något som hörde till deras utveckling. Men det var först när man började att applicera metoderna för mobbning på flickor som man upptäckte att det inte var många metoder som löste de problem som flickor hade i relationen med varandra. Jag blev onekligen nyfiken på vad forskarna upptäckte när de på allvar började forska om flickors mobbning.
Hur ser den könsstereotyperna mobbningen ut och på vilket sätt skiljer sig flickors sätt att mobba från pojkars?
Vad för orsaker kan mobbningen mellan flickor ha? Vilka konsekvenser kan den få?
Finns det någon underliggande struktur som uppmuntrar ett visst sätt att mobba på bland flickor?
1.3 Begrepp
1.3.1 En förövare, negativa handlingar och ett offer
Det kan vara på sin plats att förklara vissa begrepp som förekommer i denna uppsats. Som exempelvis; vad ordet mobbning betyder? Om vi skulle fråga några personer på gatan så skulle vi förmodligen få flera svar. Men jag väljer här att förklara mobbning utifrån Skolverkets senaste definition. Skolverket skriver på sin hemsida att mobbning har kommit att vara starkt förknippad med skolan även om det också förekommer på andra arbetsplatser i samhället. Man säger vidare att mobbning inte är ett entydigt begrepp men att det finns några punkter som de flesta pedagoger och forskare är eniga om, som t ex att det alltid finns en förövare, negativa handlingar och ett offer. Här följer ett direkt citat ur Skolverkets hemsida:
5
”Mobbning innebär att en person blir utsatt för kränkande behandling. Men en enstaka kränkande behandling innebär inte mobbning. Kränkningarna övergår i mobbning när de upprepas. På denna punkt är definitionen av mobbning vag, det finns inget accepterat kriterium för hur många kränkningar som ska förekomma och under vilken tidsperiod för att fenomenet ska kallas mobbning.”
Vidare står också följande att läsa på samma hemsida:
”Mobbning kan ta sig många olika uttryck; såsom utfrysning, våldshandlingar, förödmjukelser, trakasserier, verbala hot, utpressning, retningar, ryktesspridning, ofrivillig inlåsning och förstörelse av egendom. Ibland skiljer man även på aktiv mobbning kontra tyst mobbning (såsom utfrysning). En form av mobbning som tillkommit med den digitala teknikens utveckling är mobbning via nätet och mobilen (elaka sms, att bilder läggs ut på nätet mot en persons vilja).”4
1.3.2 Ett genusperspektiv
Genusperspektiv är ett viktigt begrepp som också måste förklaras för att man bättre ska förstå denna uppsats, och förklaringarna till begreppet hämtas från hemsidan för Nationella sekretariatet för genusforskning, där det står följande att läsa:
”Termen genus (av latin, „härkomst‟, „släkt‟, „stam‟, „kön‟, „art‟, „slag‟) används inom genusforskningen som benämning på: ett socialt konstruerat klassifikationssystem som delar in människor i två kategorier, kvinnor och män, och som förknippar dessa kategorier med olika uppsättningar beteendemässiga, kulturella, psykologiska och sociala egenskaper och handlingsmönster den sociala process som tillskriver såväl människor och institutioner kollektiva maskulina och feminina könsegenskaper. Begreppet genus infördes i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och teoribildning under andra vågens feminism och har ersatt samt utvecklat tänkandet kring begreppet könsroll.”5
Den andra feministiska vågen tog fart på 1960-talet, den var förknippad med medborgarrättsrörelsen som leddes av den afroamerikanska befolkningen mot den apartheid som den vita befolkningen lagstadgat för svarta människor i landet. Det växte fram ytterligare rörelser och en av de mer kända och spridda rörelserna var Hippierörelsen, där alla medborgare som ville i USA kunde befästa sin individualitet och sitt människovärde. I dessa
4Skolverket, Om mobbning, (2013-05-20) : http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/krankningar-
och-diskriminering/mobbning.
Barbara Coloroso, Mobbningens tre ansikten, Damm Förlag AB, Malmö, 2007, s.42-102.
5 Nationella sekretariatet för genusforskni, Genusforskningen terminologi, (2013-05-20):
http://www.genus.se/meromgenus/ordlista/#genus,
6
rörelser liksom Vietnamnrörelsen som bildades som en proteströrelse med anledning av USA:s inblandning i Vietenamnkriget (1950-1970) kämpade kvinnor och män sida vid sida. USA använde sig av napalmbomber och andra grymma vapen och metoder mot civilbefolkningen, detta sa man sig göra för att bekämpa kommunismen som man ansåg hotade världsfreden. I dessa rörelser kämpade alltså män och kvinnor sida vid sida, men synen på kvinnor både inom Hippierörelsen och övriga samhället förändrades inte nämnvärt. Och ur allt detta reste sig en ny kvinnorörelse fram. Dessa rörelser spred sig sedan världen över och en ny solidaritet mellan människor över nationsgränserna uppstod, där också svarta människor på den afrikanska kontinenten försökte frigöra sig från den vite mannens koloniala förtryck. Ur detta växte alltså den andra kvinnorörelsen fram som skulle komma att kallas den feministiska rörelsen.
1.3.3 Feminism
Det råder ibland en viss förvirring kring begreppet feminism, då allt fler människor och framför allt olika politiska partier och deras företrädare gör gällande att de är feminister. Feminism är en politisk rörelse och själva ordet feminism är hämtat från latinets fe´mina „kvinna‟, det är också en övergripande teori, alltså en förklaringsmodell. Sett ur feminisistiskt perspektiv har kvinnor generellt sett det sämre ställt än män i vårt samhälle. Feminismen menar att detta är något som måste förändras och en person som förfäktar detta är en feminist. Det finns i huvudsak två inriktningar av feminismen; den essentialistiska feminism och den konstruktivistiska feminismen. Inom dessa inriktningar finns det också flera olika riktningar. Den essentialisitiska feminismen har slagit fast att det finns grundläggande skillnader mellan män och kvinnor som är biologiska och som människor föds med. Denna inriktning menar att kvinnor föds med moderliga instinkter. Den essentialistiska feminismen kallas också särfeminism. Konstruktivistisk feminism skiljer däremot mellan biologi och kultur. Man menar att kvinnor och män inte föds med egenskaper som är specifika för deras kön, utan man föds bara med olika biologiska kön. Konstruktivistiska feminister menar att det är samhället och dess historia som har skapat skillnad mellan könen. Det som kallas för manligt och
7
kvinnligt är därför en mänskligt skapad produkt. En annan benämning på konstruktivistisk feminism är likhetsfeminism.6
1.3.4 Indirekt aggression
Indirekt aggression definierades för första gången 1969 av forskaren Norma D Feshbach då hon skulle förklara förtäckt aggressivt beteende som exempelvis att sprida rykten, ignorera någon, isolera någon från den grupp som den tillhör. Detta ställde hon mot ett mer utåtagerande aggressivt beteende där man sparkas, slåss, skriker, hotar och ropar öknamn efter någon. En finsk forskningsgrupp prövade så småningom det hennes forskningsresultat och kom fram till att den indirekta formen av aggression kunde fortsätta på ett anonymt plan, därför pågår den i det fördolda. Den ger också förövaren möjlighet att upprätthålla en oskyldig fasad. Numera kopplar man denna strategi till som relationell och social aggression.7
1.3.5 Relationell aggression
Relationell aggression ses som ett beteende som är menad att skada en persons vänskapsrelationer eller också förstöra känslan av att höra till en speciell kamratgrupp. En person som använder denna strategi, säger ofta upp vänskapen med någon nära vän, eller också isolerar en nära vän från kamratgruppen, sprider rykten som ska skada den utsatta personen men också för att se till att andra kamrater ska avstå från att vara tillsammans med personen ifråga. Målet med detta är oftast att förövaren vill straffa sin vän, för att denne uppfattat det som att vännen har skadat relationen, på så sätt att det uppfattas som en ilojal handling. En kompis som blir dömd för att ha varit illojal kan exempelvis ha tyckts flörta med en pojkvän till förövaren, eller inte ha ställt upp för en vännen när någon talat illa om denna, eller om vännen i fråga som är klandrad har verkat ovänlig på något sätt, eller ifrågasatt
6 Nationella sekretariatet för genusforskning, Feminism, Feministisk, (2013-06-06)
http://genus.gu.se/meromgenus/ordlista/#feminism
7 L M. Crothers, J E. Field, T L. Hughes, J B. Kolbert, “Understanding Real and Social Agression”, Jessica Allan
(red), (s.8-9),7Understanding Girls Bullying and What to Do About It, Strategies to Help Heal the Divide, Libraryof Congress Cataloging-in Publication Data, Printed in United States of America, 2009, Texten är min egen fria översättning från egelska till svenska (GG).
8
förövarens val eller beslut om något. Det är också oftas så att den kamrat som blir utsatt för denna aggression inte alltid har klart för sig varför hon blir det. Om mobbaren är tillräckligt populär och framgångsrik på många olika sätt i kamratgruppen kommer hela kamratgruppen att vända sig emot offret som blir helt marginaliserad och utesluten ur kamratgemenskapen.8
1.3.6 Social aggression
Social aggression beskrivs som ett sätt att skada en persons sociala status genom att attakera hennes sociala och sexuella rykte. Här förminskas också personens psykiska tillstånd och man ifrågasätter också huruvida denna människa verkligen kan ta förnuftiga beslut. Förövaren missar inga aspekter av offrets liv, utan allt hängs ut, inför öppen ridå. Mobbaren avslöjar hemligheter som man haft då man varit nära vänner. Offret blir oftast anklagad för att hon tror sig vara förmer än andra. Om man inte kan finna något tillräckligt komprimerande så hittar man på historier om den mobbade som ställer denne i sämre dager. Man kan också använda sig av verbal konfrontation för att skämma ut personen ifråga. 9
1.4 Avgränsning
Det finns många olika perspektiv som man idag kan använda sig av då man vill studera mobbning, ett är individualpsykologiskt perspektiv som varit förhärskande under de 40 år som man forskat i ämnet, men jag väljer att använda mig av en form av genusperspektiv som kallas för konstruktivistisk feminism eller likhetsfeminism. Under rubriken teori, så kommer detta att förklaras närmare. Här vill jag också betona att denna kunskapsöversikt inte på något vis kommer att vara heltäckande, utan är mer tänkt som ett nedslag i några väl valda arbeten i den moderna forskningen och litteraturen kring flickors mobbning, detta för att uppdatera min
8
L M. Crothers, J E. Field, T L. Hughes, J B. Kolbert, “Understanding Real and Social Agression”, Jessica Allan (red), (s 9.),7Understanding Girls Bullying and What to Do About It, Strategies to Help Heal the Divide,
Libraryof Congress Cataloging-in Publication Data, Printed in United States of America, 2009, Texten är min egen fria översättning från egelska till svenska (GG)
9
L M. Crothers, J E. Field, T L. Hughes, J B. Kolbert, “Understanding Real and Social Agression”, Jessica Allan (red), (s.10),7Understanding Girls Bullying and What to Do About It, Strategies to Help Heal the Divide, Libraryof Congress Cataloging-in Publication Data, Printed in United States of America, 2009, Texten är min egen fria översättning från egelska till svenska (GG).
9
egen och andra intressenters kunskap i ämnet. Fokus i denna kunskapsöversikt kommer att vara på flickor i grundskolan och gymnasiet, för det är bland dem som intervjuerna gjorts av forskarna vars arbeten ligger till grund för denna examensuppsats. Detta därför att mönstret för flickmobbning är densamma oavsett ålder. Mobbning mellan pojkar kommer endast att beröras då det har ett samband med hur flickor mobbar varandra.
1.5 Teori
Denna uppsats kommer att ha ett konstruktivistiskt feministiskt perspektiv där mobbning ska studeras ur ett genusperspektiv, där studiet ska ha fokus på flickors sätt att mobba varandra. Ur ett konstruktivistiskt perspektiv är det fokus på den sociala konstruktionen. Med det menas att jag uppfattar begreppen man och kvinna som en könskonstruktion som skapar sociala problem som exempelvis mobbning i skolan och att problemet har sin upprinnelse ur just könsdefinitionerna. Jag vill här betona att det konstruktivistiskt feministiska perspektivet har sin utgångspunkt i det socialkonstruktivistiska som har ett klart kritisk förhållningssätt. Könsstereotypisering är en del av vår vardag vi ska inte ta den för given, den behöver utforskas och vi måste komma åt bakomliggande orsaker för att kunna förstå det som ska undersökas; flickors mobbning. I den här uppsatsen kan det sägas att fokus ligger på ett socialkonstruktivistiskt perspektivet. Eftersom det påstås att flickors mobbning är indirekt aggressiv så måste jag söka i den forskning som gå bakom det som är synligt för blotta ögat. Jag måste söka i den forskning och litteratur som visar på det som är dolt bakom fasaden eller under ytan, och som lägger sig vinn om att försöka komma åt komplicerade sociala relationer och dess verkningar.
Författarna till boken ”Mobbning – en social konstruktion?” Gun-Marie Frånberg och Marie Wrethander menar att om man väljer att se mobbning som en social konstruktion, så kommer man också att se fler aktörer som bidrar till att skapa mobbning. Skolan som institution är också en social konstruktion som elever och lärare måste förhålla sig till. De är inte bara passiva mottagare, utan är med om att konstruera förhållandena på skolan, genom att acceptera rådande förhållanden och/eller genom att vilja förändra dem menar Frånberg & Wrethander ”[…] att de strukturer, regler och normer som finns inom en organisation kan användas som resurser för att motsätta sig eller kringgå den formellt organisierade
10 verksamheten.”10
Och de refererar till Goffman som kallar detta för en sekundär anpassning till verkligheten. ”Olika slag av sekundära anpassningar inom en organisation skapar och upprätthåller institutionens ‟underliggande liv‟ som består av handlingar och aktiviteter som bryter mot, motsätter sig eller stör officiella normer och regler.”11 Enligt forskarna Frånberg och Wrethander är vi ur detta perspektiv alla medskapare till negativa handlingar som exempelvis mobbning i skolan:
” Genom att svara på handlingar och tilltal på ett visst sätt eller att inte reagera på vissa händelser, så deltar vi i konstruktionen av mobbning. Det finns alltså inga syndabockar som går att peka ut som ensamma förövare. Inte heller offer kan beskrivas som att de genom sin personlighet eller sitt utseende skulle kunna vara bidragande orsak till händelserna.”12
1.6 Arbetsmetod
Som verktyg för denna kunskapsöversikt kommer en kvalitativ arbetsmetod att användas, detta innebär att tolkning av den valda litteraturen och forskningen som rör flickmobbning blir den främsta uppgiften. Tolkningen ska göras utifrån ett genusperspektiv med fokus på feminisistiskt konstruktivistiskt perspektiv, där jag närmare ska granska vilken inverkan könsstereotypa förhållningssätt till flickor har för deras relationer till varandra i skolan. Jag vill också söka reda på några effektiva och beprövade metoder för att komma tillrätta med flickors mobbning i grundskolan och gymnasiet. Psykologerna Lyn Mikel Brown och Carol Gillian har tillsammans med en grupp kollegor utvecklat en ‟lyssnarvägledning‟ som de använder då de intervjuar flickor som mobbar varandra.13 Man använder sig av en metod som är flexibel och lyhörd i intervjusituationen och man brukar inte den ortodoxa strukturella formen för intervjuer. Denna metod är ytterst viktig om man vill få tysta flickor att tala menar Rachel Simmons som använder sig av deras metod då hon vill studera flickors mobbning. Vad jag vill är att försöka förstå och tolka en del av den forskning som finns om mobbning bland flickor. När man gör en pedagogisk studie så kan man aldrig få entydiga svar. Sökord i Malmö högskolas bibliotek, databaser och google har varit: mobbning, flickor och mobbning, idirekt aggression, social aggression, relationell agression, bullying among girls, girls and
10 Gun-Marie Frånberg och Marie Wrethander, Mobbning –en social konstruktion, Studentlitteratur,
Lund 2011,s.13.
11 Frånberg och Wretander, s. 13. 12 Frånberg och Wrethander, s.13.
13 Rachel Simmons, Bokförlaget Forum, Stockholm, FLICKORS VREDE, Om vänskapsrelationer och
11
aggression, konstruktivism, konstruktivistisk feminism, socialkonstruktivism, genusperspektiv. Kriterierna för källorna har varit att de grundats på vetenskaplig forskning.
2. Mobbning i en historisk kontext
2.1 Från att pöbla till att mobba
Mobbning har enligt Gun Marie Frånberg och Marie Wrethander, författarna till boken Mobbning-en social konstruktion? funnits dokumenterad åtminstone sedan början av 1700-talet, då utvecklades det i form av penalism, där äldre elever med skolans goda minne fått utöva makt över yngre elever. Det har ur de vuxnas perspektiv varit nödvändigt, för att hålla ordning och reda på skolan, samt för att snabbt få nya elever att ta till sig och anpassa sig till reglerna på skolan. Men många gånger har dessa föresatser slutat i just traksserier och misshandel. Det ska sägas att det funnits elever och föräldrar som protesterade mot förhållandena. Då mobbningen drabbade barn vars föräldrar var högt uppsatta och ansedda samhällsmedborgare, så kunde man komma tillrätta med problemen, för just den individen. Men traksserierna och misshandeln fortsatte för andra som inte hade makten att stoppa det.14 Ordet mobbing är inlånat från engelskan och dess motsvarighet i svenskan är ordet pöbla eller bråka då i ett gäng eller en grupp. Enligt upphovsmannen till ordet; krirurgen, skolläkaren, forskaren och författaren Peter-Paul Heineman, så motsvarar inte ordet pöbla på ett godtagbart sätt ordet mobbing. Med tiden så föreslår journalisten och författaren till boken ‟Svenska modeord‟ Torsten Steinby att man från verbet mobba skulle bilda substantivet
mobbning, så att det skulle passa det svenska språkbruket. Och i dagsläget används både de
engelska och svenska ordbildningarna muntligt men att ordet mobbning dock oftast används i skriftspråket på svenska.15
Mobbning är något som sedan 1960-talet varit föremål för debatt i vårt västerländska samhälle. Den svenska forsknigen om mobbning påbörjades på allvar under 1970-talet. Psykologen och forskaren Zelma Fors hävdar följande:
14
Frånberg och Wrethander, s. 6-17.
15 Peter-Paul Heineman, MOBBNING –GRUPPVÅLD BLAND BARN OCH VUXNA, Natur & Kultur, Lund
12
”Det systematiska förtrycket mellan barn har sannolikt alltid funnits. Att det uppmärksammas idag har troligen att göra med att synsättet på barn har förändrats. År 1958 togs lagen om skolaga bort. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (LPO-94) kan man läsa att lärare skall arbeta mot förtryck mellan barn. När det förr var föreskrivet i skollagen att barnen kunde förnedras av de vuxna i skolan, förefaller det osannolikt att man medvetet skulle bearbeta förtrycket mellan barnen. Dessutom ingick det i uppfostran att kränka dem med fysisk bestraffning och negligera deras behov.”16
Skolan har ofta stått i blickpunkt ifråga om mobbning. De senaste decennierna har forskare och pedagoger allt oftare talat om att flickor mobbar varandra på ett annat sätt än pojkar, forskare och pedagoger hävdar att detta skulle grunda sig på könsstereotyper. Och på grund av att flickor haft en undanskymd ställning, och pojkar varit mer utåtagerande och tagit plats och tid, så har lärare och andra vuxna i deras omgivning valt att utgå ifrån att flickor inte mobbar varandra. Och flickor som varit utåtagerande och spelat på pojkarnas planhalva har man sett som annorlunda och okvinnliga. Mestadels har man ignorerat dem, det betyder att ingen lyft fram, än mindre försökt lösa de problem som flickor har med sig själva och sinsemellan. Skolor har därför inte heller kunnat göra specifika handlingsplaner för flickor som mobbar och blir mobbade. Detta har gjort att flickor på gott och ont lämnats åt sitt öde och fått lösa sina problem själva, vilket ny forskning visar fått allvarliga konsekvenser.17
Genusvetenskapen slog igenom i och med att den feminisitiska rörelsen tog fart på 1960-talet, det kan här sägas, att det också var samtidigt som mobbning blev ett etablerat begrepp. Då började man också att på allvar ifrågasätta kön som enbart ett biologiskt faktum, och istället kom man att fokusera på; hur olika hemmet och skolan uppfostrade pojkar och flickor. På 1970-talet slog tanken igenom om att uppfostran nog var den som gjorde att flickor och pojkar hade olika beteende och gjorde olika val i livet. I den gemensamma 9-åriga grundskolan upptäckte lärarna snart att flickor kunde prestera lika bra och många gånger bättre än pojkar i de ämnen som undervisades i landets skolor. Tanken på jämställdhet mellan
16
Zelma Fors, Makt, Maktlöshet mobbning, Liber utbildning AB Stockholm 1995, s.2.
17. Frånberg och Wrethander, s. 58-60.
Coloroso, s.15-22.
L M. Crothers, J E. Field, T L. Hughes, J B. Kolbert, “Understanding Real and Social Agression”, Jessica Allan (red), (s 9.),7Understanding Girls Bullying and What to Do About It, Strategies to Help Heal the Divide, Libraryof Congress Cataloging-in Publication Data, Printed in United States of America, 2009,
Dawn, J. “Girls and indirect aggression”, J River och N Duncan (red.) Bullying, EXPE ENCE AND
DISCOURSES OF SEXUALITY AND GENDER, red. Jan Rivers and Neil Duncan, (s. 45-59), Great Britten Saxon Graphic Ltd Derby, 2012.
Simmons, s. 195-199
13
könen vann terräng, och 1979 så antog Sveriges Riksdag den första jämställdhetslagen, som skulle främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Och både mobbning och feminism har enligt den litteratur som jag studerat varit starkt sammanvävda. I och med att kvinnor vunnit gehör på den offentliga arenan, så som kvinnlig rösträtt 1921 och rätten att gå i realskola och gymnasium på 1950- och 60-talen, så har också män fått konkurrens i det offentliga livet, som fram till dess med vissa undantag varit deras domän. Och med konkurrens följer också nya nätverk och skapande av hierarkier, och utsortering av dem som inte anses passa in eller klara av förutsättningarna för att överleva i det offentliga livet. I denna miljö har mobbningen ständigt frodats, ökat och tagit olika former och arenor.
Mobbning förekommer i stort sett överallt: på arbetsplatser, i politiska forum, i sociala nätverk som föreningar eller sociala medier på nätet, men också i skolan, alltså där människor möts och utsätter sig för konkurrens och diciplinåtgärder. Idetta sammanhang har också metoderna för mobbning och för hur man ska komma tillrätta med dem blivit livsviktiga. Det paradigm där män ägde det offentliga rummet, och där de konkurrerade med varandra i offentligheten, har sedan några decennier tillbaka utmanats av kvinnor som med nyvunnen kunskap och sexuell frihet; sökt och fått anställning i det offentliga rummet, detta i både de samhälleliga institutionerna och i det privata näringslivet. Kvinnor kan idag på gott och ont göra sina röster hörda, faktiskt också använda sina genom årtusenden praktiserade metoder i konkurrensen sinsemellan. Tillvägagångssätten som kvinnor har då de mobbar varandra har inte haft någon större likhet med mäns mobbningsstrategier. Men på grund av de rådande konventionerna har kvinnor förut inte kunnat göra sina strategier synliga, och därför har heller inte deras mobbningsproblem på allvar lyfts upp och sett dagens ljus förrän de senaste decennierna. Pedagoger och forskare har på senare tid lagt märke till att flickor i allt högre grad mobbar varandra. Efter en hel del efterforsrkningar har man dock kommit fram till att det nog inte är ett nytt fenomen, utan att det funnits länge; men ignorerats och ansetts vara ofarligt. Genom att ny forskning och därmed också ny kunskap om flickors mobbning har man börjat förstå, att det får både allvarliga och långtgående konsekvenser för flickors hälsa och karriärer.18
14
2.1.1 Hemmet kvinnornas domän och offentligheten männens
Mobbning som en realitet blev mycket debatterat då Heineman i en artikelserie i Dagens Nyheter under november och december 1969 resonerade kring apartheidsystemet och liknade det vid mobbning. Författaren menade att det var nödvändigt att finna på ett nytt begrepp för att förstå ett gammalt fenomen, där man sätter i system att demonisera, trakassera och misshandla människor, så som den vita minoritetsbefolkningen faktiskt gjorde mot majoriteten svarta i Sydafrika. Efter denna artikel tycktes folk fått ett ord som var gångbart för när man marginaliserar och trakasserar andra medmänniskor, alltså ordet mobbing eller mobbning. Ordet pöbla menar Heineman hade ”tjänat ut sitt syfte och uppfattas av de flesta som ett uttryck för klassförakt”.19 Mobba och mobbning fyller en bättre funktion och fungerar redan på avsett vis i språket. Hur flickor och pojkar mobbar varandra i skolan har ur ett feministiskt konstruktivistiskt perspektiv koppling till hur människor i vårt samhälle sett på kön och makt i det offentliga och det privata samhället. Och den föreställning man haft om kön har också starkt påverkat utbildnings- och skolpolitiken. De föreställningar som man har haft om flickor och pojkar har omvandlats i handlingar i det verkliga livet. Våra skolor och universitet utvecklades ur en föreställning om kön som sa att kvinnan var nära sammankopplad med det som ansågs vara naturligt i livet medan en man sågs som skapare och bärare av samhällskulturen, alltså det tänkta och onaturliga. Män och kvinnor menade man var helt olika väsen och därför skulle de för sitt eget och samhällets bästa hållas isär.20 Den person i historien som kom att få ett stort inflytande på området manligt kvinnligt i fostran och utbildningssammanhang har varit den politiske filosofen fransmannen J-J Roussau. Han lär ha sagt att: ”Det är kvinnors sak att tillämpa principerna, mannens att finna dem” och ”Snillet överstiger deras förmåga, likaså har de varken tillräcklig noggrannhet eller uppmärksamhet för att med framgång idka de exacta vetenskaperna.”21 Med detta som utgångspunkt så blev utbildningsväsendet i grunden könssegregerad ända in i modern tid. De som gick i bräschen för detta var borgerligheten och de hade också stöd hos bondebefolkningen. Kvinnor menade man hade sin främsta livsuppgift i hemmet och männen 19 Heineman, s.9. 20 Broman, s. 31-60. 21 Broman, s.127.
15
i det offentliga livet. Under större delen av 1900-talet debatterades det varför kvinnor över huvud taget skulle ha någon utbildning, maktens män ifrågasatte och motsatte sig att kvinnor och män skulle få samma utbildning och lön.
I Sverige har kyrkan och staten varit starkt kopplade till skola och utbildning. Och både kyrkan och skolan har varit manliga domäner, de har till för bara några decennier sedan utövat ett starkt motstånd mot att låta kvinnor arbeta som lärare och präster. Och när män helt dominerade skolan så ansågs den också mycket viktigare än idag. Att vara lärare hade hög status och staten gav då skolan och utbildningsväsendet sitt fulla stöd. Och de argument man hade för att inte kvinnor skulle få undervisa var bland mycket annat följande: ” […] att skapa män av pojkar krävde en man.”22
Inte förrän 1909 så inrättas det särskild 7-årig flickskola som finansierades av det offentliga skolväsendet. Överheten sa att det var fadern som hade rätt att bestämma över dotterns liv och framtid och inte staten. Den allmänna meningen var : ” Qvinnan är icke en offentlig utan en enskild person i Staten” Hon skall uppfostras icke av staten utan av mannen.”23
Trots detta startades under 1800-talet många flickskolor, de kallades för flickpensionat och de drevs av skolmamseller och skolfruar, och de finansierades med privata medel. I dessa flickskolor fick flickor lära sig att uppföra sig enligt den rådande könsstereotypen. Flickor fick studera hur de skulle vara, göra och föra sig, vad som var lämpligt och olämpligt för dem både i privata och offentliga sammanhang. Kvinnors lärande och arbete utgick från hemmet och därför kom också många nya samhälleliga institutioner under det svenska folkhemmet att få namn som exempelvis daghem och fritidshem. Och männen som fortfarande dominerade den offentliga debatten accepterade endast kvinnors entré i det offentliga då det vara kopplat till hemmet och sågs som ett alternativ till densamma. Man ansåg att kvinnorna på så sätt kunde återskapa det som förlorats i och med industrisamhället. Maktens män ansåg att kvinnors natur, alltså deras sociala och emotionella förmåga gjorde dem lämpade för arbete med människor, särskilt små barn.24 Det är i relation till samhället som genusmönster har utvecklats.
Genusföreställningar är cementerade och genom århundradena har de varit mycket sega struturer, de är djupt förankrade inom oss och vår personliga identitet. Både genus och kön återfinns i historiska kontexter och genom genusforskning har man kommit fram till att de är
22 Broman, s. 41. 23 Broman, s. 47. 24
16
socialt relaterade. Flickor som överträder könsstereotyperna anses vara dominanta och favoriserade av lärarna. Och flickor som agerar utifrån sitt kön i skolan bör; väntar på sin tur, först få ordet efter handuppräckning, samt hellre tiga än tala i klassrummet. Flickor förväntas också ta ansvar för att hålla samman lektioner i motsats till pojkar som säger och gör saker som det faller dem in och på det viset skapar oordning. Forskning visar dock att det oftast är flickor som kommer från arbetarklassen och de som anser sig vara mindre attraktiva som sällan eller aldrig talar i klassrummet.25
3. Forskningsläget om mobbning
3.1. Mobbning ur ett konstruktivistiskt perspektiv
Författarna till boken Mobbning –en social konstruktion? hänvisar till vad Solveig Hägglund skrivit i sin rapport ”Perspektiv på mobbning” som gavs ut 1996, för hon menar att mobbningens förekomst beror av omgivningen och sammanhanget som det sker i. Hägglund går så långt så att hon också påstår att mobbning är ett resultat av barns lärande och utveckling. Det är menar hon också är ett villkor för att barn ska lära och utvecklas. Hägglund påpekar att människor lär i samspel med varandra och att detta också gäller för barn. Man lär sig att hantera människor i mötet med dem och man lär sig också något om sig själv. Detta är en mycket viktig kunskap att ha med sig ut i livet. Det är menar Hägglund oundvilkligt att barn som möter varandra i skolan också utesluter och kränker varandra. Vi utgår gärna ifrån att lärande ska vara positivt men det visar erfarenheten att det inte alltid är. Om man väljer att se skolan som en social arena där olika barn och vuxna människor möts, så lär man sig genom att vara involverad. När barn börjar skolan väljer de inte i vilka klasser de hamnar och skolklasser idag kan innehålla 20-30 barn. Om man ska överleva bland en så stor skara barn så måste man organisera och sortera i sin tillvaro. Barn och ungdomar försöker att skapa relationer med varandra och de försöker också att vårda och upprätthålla dem. Och man kan inte ha nära och starka relationer till alla, utan man måste välja. Barn organiserar sin tillvaro på ett annat sätt än vuxna skulle vilja, man umgås med några och utesluter andra. Och man skulle kunna säga att de gör inte vad vuxna säger utan vad de gör. Situationer som vuxna kan
25
17
uppfatta som mobbning kan ses ur ett kamratkulturellt perspektiv menar Frånberg och Wrethander. Pojkar dominerar i klassrummen säger de och flickor är lugna och hårt arbetande. Författarna menar att samhället tvingat på pojkar och flickor en konstruerad syn på vad som passar sig att göra för dem. 26 De menar liksom Rachel Simmon att detta måste synliggöras och ifrågasättas. Flickor måste också få ta plats, utan att de uppfattas som avvikande och problematiska. Detta är dock ett arbete som kräver att flickor görs synliga i klassrummet och att de får lära sig att ta plats i olika sammanhang.
I en undersökning gjord av Gerd Skarby 1999, så framkommer det att pojkar beskriver flickor som snygga, vuxna, mogna, snälla , två och två, ‟studiga‟ och att de arbetar mer, men i flickornas beskrivning, så framstod dessa mogna flickor på ett lite annorlunda sätt. Jo, visst flickor är lugnare, arbetsvilligare, de har mer stil och hyfs, men de beskriver också andra upplevelser och positioner – de väntar oftare, är smartare i det tysta, de håller igen, är omtänksamma, men också grymmare i mobbning. Flickor deltar lite eller inte alls i klassrumsdiskussioner, de har en egen kommunikationsvärld som är privat, medan det pågår ett offentligt samtal i klassrummet mellan läraren och pojkarna. Pojkar tillåts tala och skratta högt men också åstadkomma störande ljud under lektionen, alltså de får bryta mot de gemensamma reglerna för samexistensen i klassrummet. Flickor måste räcka upp handen, då de vill svara på en fråga eller delta i en diskussion. Större delen av lektionen är de sysselsatta med att samtala och samspela med varandra. Flickor är relationsorienterade och detta får de lära sig redan i hemmet och på förskolan. Först och främst väljer flickor vem de ska leka med och sedan väljer de vad de ska leka.27 Denna flickkultur tar de med sig till skolan och klassrummet, vilket inte stämmer så bra med hur skolan och undervisningen där är upplagd. I skolan liksom i det övriga offentliga samhället är det man gör det allra viktigaste och med vem man gör uppgifterna är av sekundär betydelse. Skolans struktur bygger på det manliga sättet att förhålla sig till sin omgivning. Pojkar lär sig att värna sina egna intressen och välja ut kompisar att samarbeta med som har samma intressen som dem. Pojkar är mer individualistiska medan flickor däremot framstår mer som en grupp, eller som små grupper. För flickor är det viktigt hur andra flickor ser på dem och de bildar par i form av ‟bästisar‟ detta leder ofta till dold konkurrens och intriger som visar sig i ett komplicerat gruppsykologiskt samspel. Flickor är också mer för personliga relationer än att vilja synas och
26
Frånberg och Wrethander, s.61-63.
18
höras i offentliga rum, de är mer intresserade av en personlig relation till läraren än vad pojkar är. Flickor är i högre grad än pojkar intresserade av att se mening och sammanhang i sitt lärande. Något som också skiljer flickor från pojkar är att de tidigt upptäcker och använder sig av sina kroppar för att få uppmärksamhet och uppskattning. För flickor kan kroppen också vara en källa till självkritik och dålig självkänsla. 28Så här säger professorn och forskaren Gun-Marie Forsberg på Umeå Universitet på Nationella Sekretariatet för genusforsknings hemsida:
”- Pojkar har ofta ett större nätverk omkring sig och är inte lika beroende av bara en enda kamrat. Om flickor blir utfrysta och bästa kompisen sviker så rasar hela deras värld. Utsatta flickor vänder oftare sin ilska inåt och får en lägre självkänsla vilket kan leda till självskadebeteenden. Samtidigt är mobbning bland flickor alltså inte lika lätt att upptäcka.
- Att flickor ofta betraktas som vinnare i skolan, med högre betyg, kan också bidra till att man förringar problem som de kan ha, menar Frånberg. Hon påpekar att mobbning ofta är ett komplext problem och efterlyser en högre kompetens bland lärare
- Jag är besviken på den senaste lärarutbildningsreformen. I den nya utbildningen finns konflikthantering med och det är bra men konflikter utspelas mellan två eller flera jämbördiga parter. Mobbning är något annat. Det skulle behövas mer kunskap om både genus och mobbning i lärarutbildningen.”29
Forskare menar också att i och med att arbetet med jämställdhet mellan könen gjort framsteg i samhället, så har också flickor som förr haft en svagare och mer undanskymd roll i skolan och samhället blivit mera synliga och flyttat fram sina positioner i skolan, de konkurrerar på ett intellektuellt plan med varandra och med pojkarna, på precis samma villkor som pojkar gör och alltid har gjort.
28
Broman, s. 101-117.
29
Nationella sekretariatet för genusforskning: http://genus.se/meromgenus/teman/skola/krankningar/pojkar-och-flickor-mobbar-olika/, 2013-05-08.
19
3.1.1 Människor med flockdjursbeteende
Mobbning som socialt och mänskligt problem är relativt nytt. Etnologer har däremot länge forskat kring djurs beteende och hur de mobbar varandra. Inte förrän på 1980-talet kom forskningen om mobbning mellan människor igång på ett seriöst sätt.30 Pionjärerna på detta fält var Peter-Paul Heineman kirurg och skolläkare, Dan Olweus psykolog, Anatol Pikas docent i pedagogik och Heinz Leyman psykolog. Alla utom Leyman har forskat kring skolmobbning, då han lyft vuxenmobbningen som mestadels studerats på arbetsplatser.31 Heineman var övertygad om att mobbningen hade sin grund i att människor är flockdjur och att deras beteende och agerande följer djurens handlingsmönster. Utifrån detta perspektiv skrev han bland annat om barn att: ”De lär i teorin att det är riktigt och rätt att älska sin nästa. Men de upplever hela tiden i praktiken att dessa regler för bemötande av medmänniskor kan lämnas därhän, så länge man har tillräckligt många med sig”.32 Han konstaterade också efter
att ha forskat om mobbning att:
” Den hårt sammansvetsade gruppen kan börja mobba enbart därför att den är så hårt sammansvetsad. Den lojalt samarbetade gruppen börjar mobba om den provoceras och står under ett yttre tryck. Den anonyma skaran börjar mobba först om den utsätts för en rejäl provokation eller blir skrämd.”33
Heineman som myntade begreppet mobbning menade också att skolan var en barnenklav i samhället och att skolmiljön var något som vuxna skapat där mycket rädsla och fientlighet frodas, därför har också vuxna ett stort ansvar för att skapa en sådan miljö där barn kan vara orädda, trygga och kunna studera, lära och utvecklas till demokratiska medborgare. Han menade att mobbning fanns överallt från tunnelbanan till skolan, men att skolan till skillnad från tunnelbanan är en avgränsad plats, som vuxna med vissa ansträngningar skulle kunna ha kontroll över. Heineman frågade sig: ”Varför barn skulle behöva mogna i en miljö av rädsla?34 Han föreslog att man skulle forska på rädslans orsaker i skolan som var barns arbetsmiljö. Heineman misstänkte att skolans pedagogiska mål och viljan att nå konkreta
30 Frånberg och Wrethander, s. 86. 31 Björk,s. 20. 32 Heineman, s. 11. 33 Heineman, s. 11, 103. 34 Heineman, s. 62.
20
utbildningsresultat gjorde att det skapades en känslomässig distans mellan människor som skapar rädsla. Han menade att skolan var uppbyggd för att passa disciplinerade undervisnings former, detta för att underlätta för lärarna i undervisningen. Han hävdade att skolan borde utformas så att det passar barnen.35 Heineman framhöll också att det var meningslöst att tala om skoldemokrati om man begränsade skolans problem till att kunna lösas tekniskt och att betoningen låg på beslutsprocessen. Han menade att: ”Problemets kärna är den emotionella kommunikationen, givandet och tagandet, den känslomässiga jämlikheten eller förtroligheten.”36
Han sa också att det fanns många aspekter på problemet med mobbning i skolan. I debatten om skoluniformer menade han att de skulle kunna lösa det ekonomiska problemet men inte få slut på mobbningen mellan barnen. Gruppens aggressioner menar han riktar sig mot avvikare och avvikande och att de som har en stark integritet med ett inre lugn och självförtroende kan göra stora avsteg från den rådande normen och klara sig bra undan negativ kritik och försök till trakasserier. De som tvivlar på sig själva och vilkas integritet också ifrågasätts av omgivningen blir lätt offer för marginaliseringar, trakasserier och mobbning.37 Heineman ansåg emellertid att människors gruppbeteende likaväl kan vändas till något positivt, lustfyllt och att om gruppen istället för det negativa och aggressiva, bara kunde arbeta fram icke aggressiva projekt som alla på skolan kunde samlas och arbeta med så skulle många mobbningssituationer försvinna.38
3.1.2 Mobbning en aggressiv handling eller en fråga om makt
Dan Olweus kom efter sina efterforskningar fram till att : ”Det är mobbning när en eller flera individer, upprepade gånger och över tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer”39
, och Gunilla O. Björk som utgick från Olweus definition av mobbning då hon
började sin forskning om mobbning pekar på vikten av att det inte var slumpmässiga händelser som låg till grund för definitionen av mobbning, utan viktigt var att betoningen låg på den utdragna processen, och att trakasserierna och marginaliseringarna kunde hålla på under en mycket lång tid. Björk poängterar också att synen på att mobbning sker i grupp är
35 Heineman, s. 64. 36 Heineman, s. 65. 37 Heineman, s. 84. 38 Heineman, s. 71. 39 Björk,s.21.
21
viktig.40 Mobbning kan visserligen utföras av enbart två personer men gruppen som ser på och finns i bakgrunden är likväl inkluderad i skeendet. Björk hävdar också att mobbning är kontextuellt bunden, både gruppspecifikt och kulturspecifikt. Vidare påpekar hon också att det finns en intention och ett syfte med mobbningen, och att den också riktar sig mot ett visst objekt. Och för att kunna förstå vad som händer i en specifik grupp där man mobbar så måste man förstå sammanhanget. Björk hävdar följande att:
”Mobbning som socialt fenomen tycks inte bara vara upprepning utan en interntionell, meningsbärande och i visst avseende regelstyrd aktivitet. Beteendet följer ett visst tänkande, vilket indikerar att någon typ av spel pågår, ett spel med regler som verkar ändras hela tiden.”41
Olweus är den forskare som främst betonat de psykologiska olikheterna människor emellan. Redan i sina första studier kring mobbning slog han fast att det var individuella olikheter som framkallar mobbning. Han betecknade mobbaren som en översittare med fysik styrka i kombination med en aggressiv personlighet, mobboffret såg han som fysiskt svag med en ängslig personlighet.42 Och i detta instämde också forskaren och docenten i psykologi Anatol Pikas. Heinz Leyman som mest forskade kring vuxenmobbning och en tid också arbetade på Arbetarskydsstyrelsen. Pikas betonade däremot att personligheten var sekundär då man ska förklara vad mobbning är. Han var den som kom fram till att vem som helst kan bli mobbad, och att vem som helst också kunde mobba, men också vara den som passivt står och ser på. Pikas menade däremot att vid en nedsatt kognitiv förmåga så var risken att bli mobbad överhängande.
Björk vill hellre ha fokus på skolmiljön som en faktor som kan vara avgörande för hur och varför mobbning uppstår.43 Och Olweus menar att storleken på klassen och sammansättningen också har stor betydelse.44 En annan forskare som byggt vidare på Olweus forskning är Zelma Fors som 1993 blev klar med sin doktorsavhandling med rubriken: ”Obalans i makt – fallstudie av barnmobbning”. Hennes avhandling är en kombination av Individualpsykologi/utvecklingspsykologi samt objektrelationsteori. Hon kom fram till att mobbningsrelationen ofta utmärktes av en känslomässigt fientlig, manipulerande och
40 Björk,s.23. 41 Björk,s.22-23. 42
Björk, s. 24.
43 Svenska Dagbladets Nyheter: 2013-05-08, http://www.svd.se/nyheter/inrikes/skolan-kande-till-att-flickan-
var-utsatt_7988724.svd.
44
22
tvingande makt. Och att det mellan mobbaren och mobboffret klart fanns en obalans i fråga om makt.45 Hon konstaterar också att de flesta relationer människor emellan på en skola var manipulativ. Björk anser också att makt är en faktor man måste räkna med överallt i samhället och därför också i skolan. Medan Björk menar att makt är en alltid närvarande och vital del i relationer människor emellan, så slog Fors fast att makt var en form av störning hos en individ.46 Forskaren och specialisten i klinisk psykologi Gunilla O. Björk motsätter sig fors syn på makt som en störning och knuten till en individ. Björk säger att hon hellre sällar sig till organisationssociologen Michael Croziers teori som bygger på en strategianalys där det fundamentala är maktbegreppet. Han gör påståendet: ”En första utgångspunkt är att makt utvecklas som resultat av en specifik och ömsesidig påverkansprocess i varje mänsklig relation.”47 Crozier ser makt som något som utvecklas som en del i ett större socialt system.
Makt är både det fenomen som skapar den sociala relationen och ett resultat av en social process.
Till denna strategi kopplas också en annan syn på organisatationen som säger att en organisation inte är helt transparent och inte heller separerad från människorna, […] utan varje organisation utgör en mänsklig konstruktion skapad av människor för människor.”48 En organisation drivs av människor och opererar alltså inte av sig själv. Människan blir därför en aktiv varelse som kan förändra sin livssituation och inte ett offer för utomstående ondskefulla makter och heller ingen kugge i ett kugghjul. ”Mänskligt beteende är aldrig frågan om enbart lydnad, inte heller anpassning.”49 Denna människosyn är av avgörande betydelse för hur vi ser på mobbning. Om man applicerar denna syn och strategi på aggressivitet, så menar Björk att vi snart skulle inse att: […] aggressivt beteende inte alltid är ett okontrollerat uttryck för en emotionell, inre rörelse utan minst lika ofta ett instrument för att vinna respekt.50 Hon menar också att man inte kan se aggressivitet ”[…] som ett undantag från vanligt ‟normalt‟ uppförande eller som en ‟felkoppling‟ eller liknande, utan som ett adekvat beteende baserat på frihet i hopp om att vinna ökat handlingsutrymme.51 Björk hävdar också att individens val av
beteende beror på den sociala situationen. Crozier påstår att organisationen blir ett verktyg
45 Fors, s. 1. 46 Björk, s. 27-28. 47 Björk, s. 35. 48 Björk, s. 35. 49 Björk, s. 36. 50 Björk, s. 37. 51 Björk, s. 37.
23
som människan använder för att tillfredsställa sina psykologiska behov. Det är i detta sammanhang viktigt att kunna se möjligheterna i en aktuell situation. Människan har hela tiden olika sådana situationer och möjligheter att ta ställning till. Och i ett sammanhang med andra människor så begränsas individens frihet som måste förhålla sig till de andra och de spelregler som sätts för samvaron. Det är omöjligt att hela tiden veta hur andra ska agera, så en full frihet blir alltså inte möjlig. Och att inte ha överblick och kontroll över allt och alla är inte en svaghet menar Crozier utan beror på att tillvaron är så föränderlig och komplex.52
3.1.3 Vår kultur förvägrar flickor att delta i öppna konflikter
Amerikanskan Rachel Simmons som har examen i kvinnokunskap och statsvetenskap har också hon forskat på varför, hur och när flickor mobbar varandra.53 Till sin hjälp har hon haft psykologerna Lyn Brown och Carol Gillian banbrytande forskning kring flickor. Brown och Gillian utvecklade en särskild metod för att intervjua och samtala med flickor för sin forskning som de kallade ”lyssnarvägledning” och metoden lägger stor vikt vid flexibilitet och lyhördhet. 54 Det som drev Simmons att forska i ämnet mobbning var det att hon upptäckte att hennes egna erfarenheter av mobbning hos flickor och pojkar inte stämde överens med samhällets uppfattning. Hon hävdar nämligen med bestämdhet att samhället envist förnekar kvinnors aggressivitet, och stämplar kvinnor som visar sin aggressivitet öppet som abnorma och avvikande. Detta leder till att flickor inte får hjälp att hantera sina konflikter än mindre mobbningen dem emellan, viket får allvarliga och bestående konsekvenser i många flickors liv. Simmons är idag en eftersökt talare och flickcoach världen över på grund att hon blottlagt, lyft fram och kartlagt det faktum att flickmobbning faktiskt existerar och att det är något som är tabubelagt. 55I och med att hon skrev boken ”Flickors vrede- om vänskapsrelationer och mobbning” ville hon bryta den långa tystnaden kring flickmobbning. Simmons säger att: ”Flickors sätt att handskas med sin aggressivitet utgör en dold kultur i vilken mobbning är en vida spridd, framträdande och destruktiv företeelse”.56
Vidare påstår hon att: ”Till skillnad från killar som vanligen brukar mobba ytliga bekanta eller främlingar
52 Björk, s. 38-39. 53
Rachel Somons på webben MAKERS 2013-05-13: http://www.makers.com/rachel-simmons
54 Simmons, s. 14.
55 TEDxWomen 2013-05-06: http://tedxwomen.org/speakers/rachel-simmons/ 56
24
går tjejer ofta till angrepp inom den närmaste kretsen, vilket gör aggressiviteten svår att identifiera och förvärrar skadan för offren.”57 Flickor menar hon använder den dolda kulturen där kroppspråk och relationer är vapen istället för knytnävar och knivar. Simmons hävdar bestämt att: ”Bakom fasaden av kvinnlig närhet ligger en värld som besöks i hemlighet, kännetecknas av smärta och lever av tystnad.”58
Precis som de svenska forskarna Björk och
Fors, så menar hon också att den allmänna debatten och strålkastarljuset främst riktats mot pojkar och deras aggressivitet. Man har förnekat och vägrat att se flickors aggressivitet mot varandra, därför att den varit väl dold och svår att komma åt för lärare, föräldrar, kuratorer och skolledare, men också för att pojkars mobbning varit fysisk och lätt att både upptäcka och ta i tu med, har deras behov fått gå före flickors. Flickors mobbning har inte ens kallats för aggressivitet, utan man har avfärdat det med kommentarer som att den här: […] sådant som flickor håller på med.” 59
Simmons hävdar med bestämdhet att också flickor behöver hjälp när de får problem i sina relationer med sina kamrater. Men för att kunna hjälpa dem så måste man också se flickors dolda och mycket raffinerade sätt att trakassera, förfölja och plåga varandra, med andra ord när de mobbar.
Simmons forskning har mestadels baserats på intervjuer med vita medelklassflickor. I sin forskning gjorde hon också mindre efterforskningar bland minoriteter- och låginkomstgrupper och observerade att denna kategori flickor: ”[…] ofta buntas ihop som aggressiva, vulgära och bråkiga och därför i ‟riskzon‟. De där vulgära svarta tjejerna” är ett uttryck som används för att förnedra afrikansk-amerikanska tonårsflickornas pråliga yttre.”60 Simmons säger att hon rätt snart upptäckte att svarta flickor inte bara slogs med varandra utan också med pojkarna. När hon gjorde intervjuer med flickorna berättade de, att de fick lära sig att försvara sig och slåss på gatan, där de oftast lekte och hängde med sina kompisar, och där man inte skulle överleva om man inte gav tillbaka eller markerade sin integritet. Men de svarta flickorna som hon intervjuade avslöjade också att deras mödrar uppmanade dem att slåss, aldrig att starta bråk, men att ge igen om någon sa något dumt om deras person eller gav sig på dem på annat sätt, allså med andra ord kränkte dem. Flera av flickorna sa att de inte fick komma hem om de inte hade gett igen, för då fick de stryk av sina mammor. De svarta mammorna uppmuntrar alltså sina döttrar att försvara sig, genom att slåss för att de skulle härda dem och lära dem att
57 Simmons, s. 11. 58 Simmons, s. 11. 59 Simmons, s. 12. 60 Simmons, s. 198.
25
stå upp för sig själva, då ingen annan gjorde det. Problemet menar Simmons är att omgivningen, alltså lärare och skolledare ser detta som avvikande beteende och ignorerar det. Detta är en dubbelmoral som gör att man inte kan komma tillrätta med mobbning bland svarta flickor, men också bland vita arbetarklass flickor som också många gånger löser sina konflikter med våld. Denna likgiltighet inför svarta flickors hårda verklighet menar Simmons grundar sig i att:
” Vårt samhälle länge har nedvärderat och utmålat den svarta kvinnan som en egensinnig matriark. Svarta mödrar beskrivs som dominerande personer som är noga med att upprätthålla disciplinen i familjen och som stöder barnens olydnad mot yttre auktoriteter. Samhällets vrede mot den svarta kvinnan uppenbarar samhällets olust inför kvinnors styrka, röst och aggressivitet: hennes vilja att ta till orda och försvara sig själv offentligt, att värna sin familj oberoende av om det finns någon man och att rättframt säga sin mening –allt detta stör samhällets sociala ordning.” 61
3.1.4 Flickor som mobbar använder sina nära relationer
En engelsk forskare och konsult vid namn Jennifer Dawn som fördjupat sig i just mobbning mellan flickor, framhåller utifrån ett socialt och kulturellt perspektiv som stödjer sig på Vigotskys teori, att könsskillnaden i barns sociala relationer beror på de regler som finns för kvinnors och mäns beteende i den kultur och det samhälle som de lever i. Dawn hävdar att dessa regler inte bara speglar mäns och kvinnors biologiska olikheter ifråga om reproduktionen, utan barn får också lär sig av vuxna i sin omgivning att införliva och uttrycka regler för sitt kön. Barn menar Dawn får tidigt lära sig att följa reglerna för sitt kön, för att assimileras i samhället där dessa regler är förhärskande. Hon säger vidare att systematiska kulturella observationer har funnit att pojkar är mer fysiskt aggressiva än vad flickor är, flickor visar oftare indirekt aggressivitet och detta genom social uteslutning, ryktesspridning och manipulation av relationer. Flickors beteende i relationer visar på att deras sociala kultur är stereotyp och att den tvingar dem till passivitet, återhållsamhet och underordning. Flickor håller ihop i par eller i mycket små grupper och fokus ligger på intimitet och hur man uttrycker sina känslor.
Flickor i vårt samhälle som är i puberteten är objektifierade och gestaltas i media som sexobjekt. Dagligen bombarderas flickor med budskap och föreställningar om sex och sexualitet. Västerländsk kultur karaktäriseras som hyper-sexualiserad och objektifieringen av kvinnor är närmast pornografisk. Detta menar Dawn visar inte bara på en underskattning av
