Gymnasielärarutbildningen
Examensarbete
5 poäng
Ärlighet varar längst?
- en studie av elevers och lärares syn på fusk i gymnasieskolan
Honesty is the best policy?
-a study of pupils’ and teachers’ view of cheating at upper secondary school
Johanna Gjörtler Karin Svensson Runslingan 20 B Bjäregatan 7
224 77 Lund 252 48 Helsingborg
Gymnasielärarexamen 180 poäng Praktisk Pedagogisk Utbildning PPU2, 21-40 poäng
Sammanfattning
Av alla våra 67 undersökta gymnasieelever har 70% fuskat, 19% funderat på att göra det och endast 11% av dem har inte ens övervägt att fuska. Med tanke på att 70% av de tillfrågade eleverna någon gång har fuskat är det skrämmande att de sex lärare som svarade på enkäten i snitt uppskattade att 10-12% av eleverna fuskar. Av de fuskande eleverna har 72% gjort det för att erhålla lite bättre resultat och 53% av eleverna har fuskat för att läraren i detta ämnet ändå inte märker något. Lika många, 53%, har fuskat för att det är mycket att lära sig utantill. I de flesta av elevernas förslag på hur man kan minska fuskandet tycker de att det är lärarna som gör hela skillnaden; t.ex. måste lärarna bli mer uppmärksamma, lärarna bör göra undervisningen mer intressant och lärarna måste ha större kontroll under prov. Dessutom efterlyses tydligare regelverk kring fusk. Hos de 30% som sade sig aldrig ha fuskat verkar rädslan för att bli påkommen ha en avskräckande effekt.
Kunskap om regler kring källhänvisning verkar också vara mycket bristfällig hos eleverna. Dessutom verkar handlingsplaner eller liknande gentemot fusk i stort sett vara obefintliga ute på skolorna. En konsekvens av det utbredda fuskandet är att betygen kan ifrågasättas. Kanske är de ett mått på hur väl man lyckats med att fuska snarare än hur väl man kan ämnet ifråga. Många elever ansåg nämligen att de tjänat på att fuska genom att få bättre resultat eller betyg. Och betygen varar ju livet ut…
Innehållsförteckning
Inledning... 3
Bakgrund... 4
Vad är fusk?... 4
Vem fuskar?...4
Varför fuskar eleverna? ...5
Hur fuskar eleverna?...6
Fuskar män och kvinnor på olika sätt? ...6
Vad händer om man blir påkommen? ...7
Hur kan fusk förebyggas?...9
Urkund – ett verktyg för plagiatkontroll...10
Metod ... 11
Resultat ... 13
Utvärdering av elevenkät (bilaga 1)...13
Begreppsdefinition ...13
Moraluppfattning...15
Plagiat och internetfusk ...17
Övriga fusksätt...18
Frågor ställda enbart till fuskare...20
Frågor ställda enbart till icke-fuskare...21
Fuskets konsekvenser ...22
Att förebygga fusk...23
Övriga kommentarer...25
Utvärdering av lärarenkät (bilaga 2)...27
Begreppsdefinition ...27
Moraluppfattning...28
Plagiat och internetfusk ...29
Övriga fusksätt...29
Fuskets konsekvenser ...30
Lärarnas respektive skolans inställning till fusk ...31
Att förebygga fusk...32
Övriga kommentarer...34
Diskussion... 35
Vad är fusk och vem är en fuskare? ...35
Varför fuskar eleverna? ...37
Hur fuskar eleverna?...37
Upphovsrätt ...38
Fuskar män och kvinnor på olika sätt? ...39
Vad händer om man blir påkommen? ...40
Hur kan fusk förebyggas?...41
Slutsats: förslag på åtgärder mot fusk ...43
Referensförteckning ... 45
Bilaga 1: Elevenkät... 46
Bilaga 2: Lärarenkät ... 51
Inledning
När vi själva gick i skolan kom vi båda i kontakt med fusk på olika sätt. Detta fick oss som blivande gymnasielärare att börja fundera kring om fusk är ett problem i skolan. För att göra en vetenskaplig undersökning valde vi att dela in arbetet i två delar, en litteraturstudie och en enkätundersökning för både lärare och elever. När vi läste in oss på ämnet upptäckte vi att det saknades jämförelser mellan olika undersökningar. Det saknades också jämförelser mellan elevers och lärares syn på fusk. Vi som blivande lärare tror att det är viktigt att känna till elevernas uppfattning så att man kan förebygga fusk. Syftet med studien var att försöka besvara följande frågor utifrån vad de
undersökta lärarna och eleverna svarat på enkäterna:
Vad är fusk? Vem fuskar ?
Varför fuskar eleverna? Hur fuskar eleverna?
Fuskar män och kvinnor på olika sätt? Vad händer om man blir påkommen? Hur kan fusk förebyggas?
Bakgrund
Arbetet startade med att leta efter litteratur kring ämnet fusk i alla dess former. Vi upptäckte tidigt att tryckta källor var sällsynta, däremot har internet ett något större utbud. Den information som redovisas i bakgrundsdelen kopplas sedan ihop med resultaten från de enkäter vi sammanställt under rubriken diskussion. För att göra
arbetet mer överskådligt har vi valt att dela in både bakgrunden och diskussionen utifrån de frågeställningar som nämndes i inledningen.
Vad är fusk?
Det finns många definitioner på vad fusk är. Här följer några utdrag ur några välkända uppslagsverk:
Enligt svenska akademiens ordlista över svenska språket defineras att fuska som att ”i ett hantverk amatörmässigt syssla med”. I Bonniers svenska ordbok definieras fusk som ”slarv, dåligt gjort arbete, oärlighet och bedrägeri”. I Svensk synonymordbok kan man bland många andra läsa definitioner som ”skolpojksknep” respektive ”mygel”.
Så gott som all litteratur på området definierar på ett eller annat sätt vad fusk är. Ord som oärlighet, otillåtna medel, regelbrott, skriva av och plagiera nämns i flera arbeten (Bäckström 1997, Johansson 1999, Boeskov 2002, Heidenberg 2002 och Hult 2002).
Vi tycker det är intressant och lite märkligt att det finns en så stor variation av definitioner.
Vem fuskar?
Denna fråga kan benas upp i flera delfrågor. Hur många fuskar? Är det någon skillnad mellan könen? Påverkar åldern? Här är det intressant att olika författare och forskare har kommit fram till helt skilda resultat. Eftersom det är så olika åsikter kände vi att det kan
vara bra att komplettera med en egen undersökning. Denna kan senare jämföras med publicerat material i ämnet.
De flesta har någon gång fuskat, men män är oftare benägna att fuska och har en
tolerantare inställning till fusk över lag. (Hult, 2002). Vidare nämner Hult att kvinnor är mer rädda att åka fast och vågar därmed inte chansa i samma utsträckning som männen. Enligt Hult verkar även åldern ha en inverkan på om eleverna fuskar eller ej. Ju äldre man blir desto mer tycks etiska frågor vara viktiga, vilket gör att äldre elever inte verkar fuska lika mycket. I en annan undersökning av Heidenberg kommer man fram till helt motsatta resultat. Man kan inte se någon skillnad mellan könen, och fuskandet ökar ju högre upp i skolåren eleven kommer. (Heidenberg, 2002).
I vårt arbete har vi inte analyserat åldersaspekten eftersom alla elever i enkätundersökningen går i samma årskurs.
Varför fuskar eleverna?
Vi tror att man fuskar för att människan i grund och botten är lat och väljer den utväg som kräver minst arbetsinsats. Oftast hade man nog kunnat klara sin uppgift utan att fuska men bristande planering och tidspress kan leda till att man känner sig tvingad att fuska för att klara kraven.
I litteraturen är det även i denna fråga lite skilda meningar. Flera skriver att det i första hand är kopplat till resultatfixering och betygsjakt. (Boeskov 2002, Heidenberg 2002). ”Det är viktigare med bra betyg än kunskaper, eftersom man måste ha bra betyg för att kunna läsa vidare.” (Svärd, 1998).
Andra menar att eleverna ibland inte ens är medvetna om att de fuskar då de inte lärt sig korrekt källhänvisning (Boeskov, 2002). Vi menar att det är upp till läraren att instruera och lära elever hur de på ett korrekt sätt skall använda sig av sina källor.
självförtroende och press från lärare och föräldrar. (Johansson,1999, Boeskov 2002, Heidenberg 2002).
En intressant synpunkt var att eleverna är mer benägna att fuska på vårterminen, då alla är skoltrötta och vill ha sommarlov. De vill ha hyfsade betyg så att de slipper gå i sommarskola. (Svärd, 1998). Detta påstående tyder på att människan i grunden är lat och helst följer minsta motståndets lag.
Hur fuskar eleverna?
Fuskandet i skolan är ett omfattande problem som växer i samma takt som den tekniska utvecklingen. Det är flera undersökningar som beskriver det enorma informationsflödet på internet som en utmärkt källa för elever att hitta arbeten för kopiering. (Boeskov 2002, Hult 2002). Självklart måste det vara frestande för en elev att med minimal arbetsinsats kunna komma över material som skulle gynna betyg och resultat.
Vi är dock övertygade om att det finns fler sätt att fuska på än med hjälp av internet, t.ex. fusklappar, viskningar på prov och att tjuvtitta på kompisen. Det finns dock inte så mycket skrivet om detta. Därför tyckte vi att detta var viktigt att ha med i vår
undersökning. Om man inte känner till de fuskmetoder som förekommer kan men heller inte förebygga på ett effektivt sätt.
Fuskar män och kvinnor på olika sätt?
Ett annat intressant ämne är huruvida män och kvinnor fuskar på olika sätt och med olika hjälpmedel. Det finns ett arbete om hur pojkar och flickor behandlar ämnet fusk, (Bäckström, 1997). Dock framkommer inga större skillnader mellan könens uppfattning om fusk. Arbetet tar heller inte upp om det är någon skillnad på om män och kvinnor föredrar att fuska på skilda sätt. Vi vill undersöka om detta stämmer och därför kommer vi att analysera våra resultat från enkäten även ur ett könsmässigt perspektiv.
Vad händer om man blir påkommen?
Det verkar som om det inte finns några centrala riktlinjer för hur man som lärare bör hantera en fusksituation. Skolan har som uppgift att lära ut samhällets normer, moral och etik. Detta står uttryckligen i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Det vore rimligt att det fanns enhetliga regler eller handlingsplaner som lärare kan följa om de upptäcker att eleverna fuskar. Vi undersökte några gymnasieskolor för att se om det fanns någon handlingsplan som användes om fusk upptäcktes. Ingen vi frågade hade någon plan. Med hjälp av internet lyckades vi i alla fall hitta en lokal arbetsplan från Anders Ljungstedts gymnasium i Linköpings kommun,som föredömligt tog upp vad som gällde i händelse av fusk. Nedan följer ett stycke hämtat ur ovan nämnda
arbetsplan:
”Hantering av fusk: Skolan ser allvarligt på alla former av fusk och oärligt beteende under studietiden. Vi ska verka för en demokratisk anda och en värdegrund som bygger på ärlighet och eget ansvar och där hör inga former av fusk och oegentligheter i
samband med studierna hemma. Var och en skall stå för sin kunskap och vara värd de betyg hon eller han får.
Definition: Med fusk menas att eleven under pågående skrivning eller redovisning skriver av annan elev, använder otillåtna hjälpmedel eller kommunicerar med annan. Fusk är även om elev lämnar in ett arbete i eget namn, där arbetet är ett plagiat eller på ett eller annat sätt kopierat från annat ställe. Denna form av fusk är
urkundsförfalskning, vilket är ett brott mot lagen.
Konsekvenser: Den som ertappas med fusk får streck istället för betyg på det aktuella kursmomentet och mister även möjlighet till omtentamen. Rektor och mentor kallar eleven till samtal och målsman informeras om förseelsen. Skriftlig varning utfärdas vid upprepat fusk.”
Vi kontaktade även Skolverket. En kort telefonintervju med juristen Ingela Jonasson genomfördes. Enligt henne finns det ingen direkt övergripande handlingsplan vad gäller
fusk. Hon hänvisade dock till en paragraf i skollagen. Utdrag ur andra paragrafen i första kapitlet av skollagen:
”Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn
och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.
Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.”
Detta är väldigt intetsägande och diffust vad gäller hantering av fusk. Det finns alltså inga klara riktlinjer för hur skolledning och lärare ska förhålla sig till fuskande elever. Det vore rimligt att alla skolor hade en gemensam handlingsplan som i klartext uttrycker hur man ska behandla fusk. Reglerna från Anders Ljungstedts gymnasium i Linköpings kommun borde vara ett bra material att utgå från.
Det är inte rättvist gentemot eleverna när det inte är samma spelregler som gäller över hela landet. I andra änden ska de ju senare konkurrera nationellt med sina betyg. En fusksituation är obehaglig för alla inblandade och en konkret handlingsplan skulle lösa många praktiska problem Som lärare hade det också känts tryggare att kunna hänvisa till skrivna regler när fusk uppdagas och man ska ge någon påföljd. Som elev bör man redan vid skolstarten bli informerad om vad som gäller vid fusk. Då slipper man diskussioner senare.
Hur kan fusk förebyggas?
Som blivande lärare är det den här biten i vår studie som är mest intressant. Detta examensarbete går ut på att vi själva vill lära oss så mycket som möjligt om fusk och dess orsaker för att i framtiden kunna upptäcka och förebygga fusk. Vi misstänker att man som lärare måste vara flexibel, progressiv och uppfinningsrik för att ha en chans mot fuskarna.
Speciellt den elektroniska utvecklingen går otroligt snabbt. Det gäller att lärarkåren utbildas i samma takt.
Det vore rimligt att alla lärare hjälps åt att förhindra fusk. I vår undersökning vill vi veta hur mycket tid lärarna lägger ner på fusk. Det är viktig information eftersom man då kan dra slutsatser kring hur stora resurser som idag läggs på fuskprevention.
Håkan Hult är en forskare som studerat fuskandet på skolor. I sin rapport ”Att fuska och plagiera” från 2002 skriver han att tillfället gör tjuven, och att fusk förekommer för att vi tillåter det. I hans rapport finns också några konkreta tips (se nedan) på hur man som lärare kan förebygga fusk.
Ett utdrag ur Håkan Hults metoder för att förebygga fusk:
• Skapa en bra relation mellan lärare och elever, så att eleverna känner sig trygga. • Försök att ställa rimliga krav, och undvik tidspress.
• Lär ut väsentlig kunskap som bygger på problemlösning och använd inte korvstoppningsmodellen.
• Lär eleverna att använda korrekta källhänvisningar, kräv också detta på inlämninguppgifter.
• Kontrollera inlämnade uppgifter. • Övervaka prov mer noggrant.
• Betygsätt inte bara skriftliga inlämningsuppgifter och prov utan även delaktigheten under lektionstid.
• Ändra uppgiftsordningen på samma prov. Gör olika prov till samma provtillfälle. Det ger eleverna mindre chans att tjuvtitta på varandra.
Urkund - ett verktyg för plagiatkontroll
Företaget Urkund har specialiserat sig på att hjälpa lärare att spåra fusk. Företaget startade hösten 2000 av lärare som själva tyckte att det saknades hjälpmedel mot
plagiatkontroll. Företaget betonar hur svårt och tidskrävande det kan vara att kontrollera om en inlämnad uppgift är plagierad. För att underlätta har Urkund byggt upp en stor databas med skolarbeten och skapat en enkel söksida. En rad kommuner, liksom ca 600 grund- och gymnasieskolor, abonnerar just nu på tjänsten. (www.urkund.nu). När vi hörde oss för på våra praktikplatser verkade det tyvärr endast vara ett fåtal lärare som aktivt använder tjänsten. (Bergagymnasiet i Eslöv och Malmö Borgarskola). Kanske hänger det samman med att de, enligt egen utsago, inte fått någon djupare utbildning om programmet..
Många lärare verkar enbart använda vanliga sökmotorer som Altavista eller Google för att kontrollera arbeten, men det kan finnas fördelar med Urkund eftersom tjänsten även kan läsa så kallade zip-filer, komprimerade filer.
Urkund fungerar på så sätt att eleven istället för att lägga sitt arbete på katedern, skickar det till lärarens e-postadress. Urkundssystemet är samordnat med användarens ordinarie e-postsystem. ”När arbetet skickas passerar det Urkund där det lagras och jämförs med innehållet i Urkunds källmaterial. Arbetet skickas sedan vidare till läraren tillsammans med en rapport som anger om inskickat arbete är unikt eller inte i förhållande till källmaterialet.” (www.urkund.nu/se_un/thesolution.asp)
Sökverktyget Urkund verkar vara ett bra sätt att upptäcka plagiat och därför valde vi att ta upp detta i vår undersökning
Metod
Vi har valt att använda oss av en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning i enkätform. Vi utförde också en litteraturstudie kring fusket på
gymnasiet.Fusk uppfattas av många som ett kontroversiellt ämne och för att få så ärliga svar som möjligt från våra testpersoner valde vi att genomföra skriftliga enkäter där anonymiteten garanteras. Vi konstruerade en enkät som riktade sig till elever (bilaga 1) och en enkät avsedd för lärare (bilaga 2). Vissa frågor var identiska för de båda
enkäterna, för att kunna jämföra elevers och lärares syn på fusk i skolan. Det har gjorts relativt få vetenskapliga jämförelser kring detta. (Hult, 2002, s.124). För att informera om enkätens syfte fick alla testpersoner ett missivbrev (bilaga 3) som de fick behålla. Där gavs också information om var resultat går att nå. Undersökningarna gjordes vecka 50 år 2003.
Samtliga 67 elever valde att svara på enkäten, sammanlagt 34 män och 33 kvinnor i årskurs 2 på Bergaskolan i Eslöv. Fördelningen var 23 elever på naturvetenskapliga programmet (13 män och 10 kvinnor), 23 elever på samhällsvetenskapliga programmet (9 män och 14 kvinnor) samt 20 elever på handelsprogrammet (12 män och 9 kvinnor).
Av 20 stycken utdelade enkäter till lärare på Bergaskolan i Eslöv valde endast sex lärare att svara, vilket kan bero på den korta svarstiden. Resultaten av denna enkäten får därmed utvärderas mer kvalitativt än kvantitativt. Av de svarande lärarna var
spridningen däremot stor både vad gäller antalet yrkesverksamma år (2, 2½, 7½, 20, 22 respektive >30 år) och ämneskombinationer (naturkunskap, biologi, kemi, matematik, historia, samhällskunskap, miljöpolitik och miljökunskap). Fem svarande lärare var kvinnor medan endast en man svarade.
Vid konstruktionen av enkäterna valde vi medvetet att sära på frågor av liknande karaktär, för att de inte skulle bli ledande. Annars menar vi, riskerar vi att testpersonen har föregående fråga i tankarna och också resonerar utifrån sitt svar på densamma. Detta bekräftas också av Trost i Enkätboken.
När det var dags att sammanställa enkäterna insåg vi att det var mycket material att gå igenom. För att göra resultatdelen mer överskådlig delade vi upp frågorna och
redovisade dem under ett fåtal rubriker som behandlar olika delar av studien. Lärarenkäten och elevenkäten redovisas dock var för sig. I diskussionen däremot jämförs svaren från de både enkäterna.
Resultat
Utvärdering av elevenkät (bilaga 1)
Samtliga 67 elever valde att svara på enkäten, sammanlagt 34 män och 33 kvinnor i årskurs 2 på Bergaskolan i Eslöv. Fördelningen var 23 elever på naturvetenskapliga programmet (13 män och 10 kvinnor), 23 elever på samhällsvetenskapliga programmet (9 män och 14 kvinnor) samt 21 elever på handelsprogrammet (12 män och 9 kvinnor).
Begreppsdefinition
En sammanställning av fråga 5 (Hur definierar du fusk?) visade sig att eleverna besvarat frågan på huvudsakligen två sätt. Den ena gruppen definierade fusk i mer generella termer. Som exempel kan nämnas: ”det är ett oärligt sätt att uppnå framgång”, ”det är
när man inte är ärlig och inte visar sina egna kunskaper”, ”det är när man använder otillåtna knep för bättre resultat”, ”det är när man inte gör ett arbete själv” och ”det är ett av de grövsta brotten i skolmiljö, avgörande för betyg och val i livet”. Den andra
gruppen hade istället gett exempel på vad de anser vara fusk. Många nämnde fusklappar, tjuvtittande, viskningar samt kopiering av andras arbete.
Elevernas svar på fråga 6 (Tycker du att det är fusk att…) fördelade sig enligt figur 1 och 2. I figur 1 redovisas de som svarat ja på de olika alternativen och i figur 2 de som svarat nej på respektive alternativ.
Fråga 6. Svarsfördelningen hos de som svarade ja på frågan: Tycker du att det är fusk att... 0 10 20 30 40 50 60 70 ...använda fusklapp? …ha med fusklapp utan att
använda den? …bli avslöjad med oanvänd fusklapp? …tjuvtitta på andra? …programmera miniräknare eller mobiltelefon? …kika i facit under förhör? …viska till en kompis under förhör?
...ta reda på fakta från internet? …kopiera andras formuleringar? Antal Kvinna ja Man ja Samtliga
Figur 1.Elevernas svar på fråga 6. Tycker du att det är fusk att…? I denna figur redovisas enbart de som svarat ja på respektive alternativ.
Fråga 6. Svarsfördelningen hos de som svarade nej på frågan: Tycker du att det är fusk att... 0 10 20 30 40 50 60 70 ...använda fusklapp? …ha med fusklapp utan att
använda den? …bli avslöjad med oanvänd fusklapp? …tjuvtitta på andra? …programmera miniräknare eller mobiltelefon? …kika i facit under förhör? …viska till en kompis under förhör? ...ta reda på fakta från internet? …kopiera andras formuleringar? Antal Kvinna nej Man nej Samtliga
Figur 2. Elevernas svar på fråga 6. Tycker du att det är fusk att…? I denna figur redovisas enbart de som svarat nej på respektive alternativ.
Moraluppfattning
På fråga 7 (Kan det vara acceptabelt att fuska?) har en klar majoritet svarat att det inte är acceptabelt och bl.a. motiverat det med att: ”man tar en annan persons möjligheter –
det är som att stjäla”, ”det är alltid fel, det är ganska elakt mot de som pluggat”, ”man ska visa vad man kan, det är det som är meningen med prov”, ”det är ojuste mot andra, man får stå för att man inte kan”, ”man är inte värd sitt betyg” och ”det är orättvist mot hårt arbetande ärliga”. Ett mindre antal menar att det i vissa situationer kan vara
acceptabelt: ”om man inte hinner plugga”, ”om man får blackout och inte minns”, ”det
beror på allvarlighetsgraden”, ”ja, sånt man kan men behöver lite hjälp på traven med”, ”Ja, om man är psykiskt deprimerad hemma. Om man har det stressigt och känner stor press.”
I fråga 9 (Är det moraliskt riktigt att fuska?) svarade 84% att det är omoraliskt att fuska, 10% svarade att det är moraliskt riktigt, 6% valde att inte svara. Vi kunde inte se någon skillnad mellan män och kvinnor. Några kommenterade: ”man mår inte bra av fusk”,
”det är dåligt i längden”, ”det är mycket fel att fuska”, ”man förlorar på det själv” och ”det ger bara dåligt samvete”.
På fråga 11 (Hur ofta tror du andra fuskar i skolan?) varierade svaren från ”sällan” till
”väldigt ofta” och ”varje dag” eller ”alltid”. Vanligaste svaret var att eleverna trodde
att andra fuskar ofta.
I fråga 12 (Skulle du ange en kompis som fuskat?) angav 87% att de inte skulle ange en kompis medan 10% skulle göra det. Tre personer d.v.s. 4% har svarat vet ej. Cirka tre fjärdedelar av de som skulle ange en kompis var kvinnor.
På fråga 17 (Har du hjälpt någon att fuska? Om ja, varför och på vilket sätt?) svarade 66% att de någon gång hjälpt någon annan att fuska. Vi kunde inte se någon skillnad mellan män och kvinnor. Många förklarade detta med att man ska vara en bra kompis. Några svar: ”man hjälper sin kompis”, ”man ska vara hjälpsam”, ”jag skrev provet
istället för henne” och ”man är väl juste”. Flera har också gett exempel på vilket sätt de
har fuskat: ”lärarna gick ut, vi pratade om frågorna”, ”skriva på bänken”, ”visade
våra svar”, ”utbyte av frågor”, ”viskat svaret” och ”visat mitt papper”. En som inte
hjälpt någon att fuska kommenterade: ”man får stå för sitt fusk själv”. De allra flesta har dock inte kommenterat alls, i synnerhet männen.
På fråga 18 (Anser du att den som hjälper någon att fuska, också fuskar?) var det 66% som svarade nej. Det var ingen skillnad på fördelningen mellan män och kvinnor. Några gav också kommentarer till varför den som hjälper någon att fuska inte är en fuskare:
”man gör rätt som hjälper någon som kan mindre eftersom man inte vinner något på det”, ”tjänar man inte på det så fuskar man inte, man ska vara en juste kompis”, ”för man fuskar inte själv, jag behövde ju inte hjälpen, jag kan ju mitt”. Endast en person
gav en förklaring till varför båda ska betraktas som fuskare: ”man är delaktig, det är
På fråga 29 (Får du dåligt samvete när du fuskat?) har endast de svarat som någon gång fuskat (47 personer av 67). Av dessa fuskare svarade 66% att de inte får dåligt samvete när de fuskar. Majoriteten (71%) av dessa var män. De resterande 32% som får dåligt samvete när de fuskar var till största delen (73%) kvinnor. En person (2%) valde att inte svara.
Plagiat och internetfusk
På fråga 8 (Hur mycket får man kopiera från andra utan att det är plagiat?) är svaren mycket varierande, från inget till allt. Vi kan se en viss skillnad mellan programmen. Av 21 elever på handelsprogrammet var det 11 stycken som antingen lät bli att svara eller svarade vet ej. Av de som svarat menade någon att man får plagiera: ”mycket, bara man
ändrar lite”, ”mycket”, ”några stycken”, ”hela arbeten”. De allra flesta på natur- och
samhällsprogrammen menar dock att så länge man omformulerar texten med egna ord så är det inte att plagiera. Många menar att det är plagiat om man inte citerar. Några enstaka anser att det är plagiat när man inte anger korrekta källor. Det fanns också andra uppfattningar: ”man får kopiera allt bara man kan det man kopierar” och ”man får
kopiera kronologin i en text”.
Fråga 34 (Har du fuskat med hjälp av internet?) riktade sig till de som fuskat (47 elever). Av dessa svarade 62% nej och 34% ja. Fyra procent valde att inte svara. Av de som angav att de fuskat med hjälp av internet var 94% män.
Fråga 35 (Har du kopierat arbete från andra elever, helt eller delvis?) riktade sig också till de som svarat att de fuskat (47 personer). Av dessa svarade 36% ja och 60% nej och fyra procent svarade inte alls. Av de som kopierat arbete från andra var 82% män.
Fråga 36 (Har du erbjudit andra elever att kopiera ett arbete du gjort?) svarade alla utom en person (2%). Av dessa 66 som svarade hade 36% erbjudit någon annan att kopiera ett arbete de själva gjort. Av dessa var två tredjedelar män.
På fråga 37 (Känner du till någon sökmotor/sida på internet som lämpar sig bra när man vill hitta skolarbeten?) svarade 61% ja och 37% nej. En person (2%) svarade inte.
På fråga 38 (Om ja, vilken eller vilka sökmotorer/internetsidor är det?) svarade flera att de inte ville uppge dessa sidor. Någon sade sig ha ”glömt” adressen, ”no chance den
lätte gick jag inte på”. Andra var mer samarbetsvilliga och uppgav några
internetadresser: www.mvgplus.com, www.mimersbrunn.se och www.skolweb.se. Det var en hel del som kände till mvgplus. Några angav också mer allmänna sökmotorer som www.altavista.se och www.google.com.
På fråga 39 (Vet du vad Urkund är?) svarade 13% ja och 85% nej. Två procent svarade inte. Av de som angav att de visste vad Urkund var svarade samtliga att det är
urkundsförfalskning, d.v.s. ”när man skriver sitt namn på annans arbete” och
”använda falskleg”.
Övriga fusksätt
På fråga 13 (Vilket är det vanligast sättet att fuska på?) var det flest som angav att fusklapp var det vanligaste sättet att fuska på. Många nämnde även tjuvtittande, viskningar och att skriva på kroppen, framför allt handen. En del, framför allt män, svarade att mobiltelefoner och miniräknare används för att fuska samt att kopiera från internet. Någon enstaka nämnde ”att skriva under klockan”, ”lapp i miniräknarlocket” och ”att spela in på minidisc”.
Även på fråga 14 (Vilket är det smartaste sättet att fuska på?) svarade de flesta att fusklapp var det smartaste sättet att fuska, t.ex.: ”många små fusklappar och att man
inte åker fast” och ”bra placerade fusklappar”. Någon ville inte avslöja det: ”tror du man skriver det här eller?”. Några uppgav att ”fuska med pennskrinet”, ”lappar på toaletten”, ”kolla i facit”, ”skriva i formelsamlingen” och ”skriva på skorna”. Många
män på naturvetenskapliga programmet uppgav att mobiltelefon, miniräknare och minidisc var de smartaste sätten att fuska på. Två elever skrev att det smartaste sättet att fuska på var ”att skriva på insidan av etiketten på läskflaskan, syns när man druckit
På fråga 15 (Känner du till någon som fuskat på ett fantasifullt sätt?) avslöjades en del knep. T.ex.: ”meddelande på mobilen”, ”satt på boken”, ”skrivit i skorna och tagit av
sig dem”, ”gömma lappar på toaletten”, ”gömt kemiboken på toa”, ”uppslagen bok bakom gardinen”, ”lapp i byxorna”, ”fusklapp i mobilen”, ”byta prov med varandra”, ”skiva svar i miniräknare som man har två och två”, ”en lypsyl som var slut, satt fusklapp i den, skruvat upp lappen lägger den och korken samtidigt i handen och låtsas använda lypsylen” och ”skrivit alla svaren i kepsen, så sa läraren att jag inte fick ha keps på. GJUTET!".
På fråga 28 (På vilket sätt har du fuskat?) kunde eleverna svara med flera alternativ. Resultatet av elevernas svar finns illustrerat i figur 3.
Fråga 28. På vilket sätt har du fuskat?
0 5 10 15 20 25 30
Använt fusklapp Tjuvtittat på andra
Programmerat mobiltelefon eller miniräknare
Smygtittat i facit Viskat till en kompis under förhör
Kopierat andras formuleringar
Kopierat ett helt arbete
Skrivit i handen Skrivit i boken som man fick ha
med sig
Antal
Kvinna Man Samtliga
Frågor ställda enbart till fuskare
På fråga 19 (Har du fuskat?) svarade 70% att de fuskat. Av dessa var 57% män. Av de 30% som inte fuskat var 65% kvinnor. Svaren fördelade sig enligt figur 4.
Fråga 19. Har du fuskat ?
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Kvinna ja Man ja Sa mtliga ja Kvinna nej Man nej Sa mtliga nej
Antal
Kvinna Man Samtliga
Figur 4. Elevernas svar på fråga 19. Har du fuskat?
På fråga 24 (Varför har du fuskat?) kunde eleverna svara med flera alternativ. Svaren fördelade sig enligt figur 5 nedan.
Fråga 24. Varför har du fuskat? 0 5 10 15 20 25 30 35 40 För att erhålla lite bättre resultat För att erhålla avsevärt bättre resultat Läraren i detta ämne märker ändå inget Jag tycker ämnet är svårt Jag känner stor press hemifrån Betyget grundar sig enbart på förhören Det är mycket att lära sig
utantill
Jag får lätt blackout på prov och kan inte visa vad jag verkligen kan För att få tillräckligt bra betyg inför framtiden Antal Kvinna Man Samtliga
Figur 5. Elevernas svar på fråga 24. Varför har du fuskat?
På fråga 25 (Hur ofta har du fuskat?) varierade svaren från ”en gång”, ”inte ofta” till
”mycket”, ”alltför ofta” och ”alltid”. De allra flesta svarade dock ”inte så ofta” eller ”någon gång”.
Frågor ställda enbart till icke-fuskare
På fråga 19 (Har du fuskat?) svarade 30% att de inte fuskat. Av dessa var 65% kvinnor.
Fråga 20 (Har du någon gång funderat på att fuska?) riktade sig till de 20 elever som inte fuskat. Av dessa var 13 personer, d.v.s. 65% kvinnor. Av dessa 20 icke-fuskande personer hade 60% funderat på att fuska. Av dessa var 75% kvinnor.
På fråga 21 (Är det något ämne du varit särskilt frestad att fuska i?) var svaren
blandade: ”inte frestad längre”, ”inget särskilt”, ”allt”, ”utantillkunskap t.ex. historia,
samhälle”, ”fysikformler”, ”historia”, ”matte”, ”geografi”, ”ekonomi”, ”kemi”.
På fråga 22 (Varför har du funderat på att fuska?) kunde eleverna svara med flera alternativ, se figur 6.
Fråga 22. Varför har du funderat på att fuska?
0 2 4 6 8 10 12 För att erhålla lite bättre resultat För att erhålla avsevärt bättre resultat Läraren i detta ämne märker ändå inget Jag tycker ämnet är svårt Jag känner stor press hemifrån Betyget grundar sig enbart på förhören Det är mycket att lära sig
utantill
Jag får lätt blackout på prov och kan inte visa vad jag verkligen kan För att få tillräckligt bra betyg inför framtiden Antal Kvinna Man Samtliga
Figur 6. Elevernas svar på fråga 22. Varför har du funderat på att fuska?
Fuskets konsekvenser
På fråga 26 (Har du tjänat på att fuska?) svarade 83% att de hade tjänat på det. Av dessa var 64% män.
På fråga 27 (På vilket sätt har du tjänat på att fuska?) nämnde de flesta ”bättre resultat” eller ”bättre betyg”. En del specificerade också att de fått ”godkänt istället för icke
godkänt”. Någon enstaka skrev också att hon fått ”mer tid till läxor m.m.”. Någon hade
På fråga 30 (Har du blivit ertappad med att fuska?) svarade 89% av de som fuskat att de aldrig blivit ertappade. Endast 5 personer av 47, d.v.s. 11%, hade blivit ertappade. Av dessa var tre män.
På fråga 31 (Hur kändes det att bli ertappad?) svarade de fem ertappade eleverna:
”pinsamt”, ”Det var av tyskaläraren så jag brydde mig inte. Hon skrek, jag blev sur, hon började gråta.”, ”inte skönt”, ”bull” och ”orättvist, hjälpte en annan som inte kunde”.
På fråga 32 (Vad fick du för påföljd?) svarade de fem ertappade elever: ”fick lova att
inte fuska”, ”tillsägelse” samt ”tvätta bort det”. Två av eleverna svarade ”varning”.
På fråga 33 (Borde du fått en annan påföljd?) svarade de fem eleverna: ”en kram”,
”nej, för det var tillräckligt pinsamt”, ”kanske, men tycker inte det” och ”nej” (två
personer).
Att förebygga fusk
På fråga 9 (Är det för lätt att fuska?) var det 63% som svarade att det var för lätt, 34% tyckte inte att det var för lätt och 3% svarade inte. Många elever kommenterade att det var ”otroligt lätt att fuska”, ”lättare att fuska hos vissa lärare” och ”man kan fuska hur
mycket man vill”.
Vidare på fråga 9 (Är det vanligt att fusk lönar sig?) svarade 65% att de lönade sig att fuska medan 33% ansåg att det inte gör det, en person (2%) svarade inte. Några citat:
”tyvärr lönar fusk sig”, ”beror på vilket ämne - alltså om man kommer att ha användning för det”, ”man fuskar endast om det lönar sig”, ”om man är bra på att fuska får man bättre resultat”, ”det är många som lever på sånt” och ”om man fuskar kan man få godkänt”.
På fråga 10 (Vid vilken eller vilka sorters kunskapskontroller är det svårast att fuska?) svarade eleverna enligt figur 7.
Fråga 10. Vid vilken eller vilka sorters kunskapskontroller är det svårast att fuska?
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Skriftligt förhör Muntligt förhör Tvärgruppsredovisning Inlämningsuppgifter Muntlig redovisning Annat
Antal
Kvinna Man Samtliga
Figur 7. Elevernas svar på fråga 10. Vid vilken eller vilka kunskapskontroller är det svårast att fuska?
På fråga 16 (Hur kan läraren göra för att undvika att eleverna fuskar?) kom många förslag fram. Många tyckte att lärarna måste bli mer uppmärksamma: ”håll ett vakande
öga”, ”kontrollera mera” och ”studera oss”. Flera föreslog att läraren måste se till att
eleverna tillgodogör sig kunskaperna under lektionstid: ”ta upp allt på lektionerna”,
”gör oss intresserade av ämnet”, ”lär ut bättre” och ”se till att alla fattar på
lektionerna”. En del hade synpunkter på regler kring själva provsituationen: ”gå runt under prov”, ”tillsyn under prov”, ”sitta långt ifrån varandra”, ”inget annat på bänkarna än vad som krävs”, ”inga mobiler och inga böcker”, ”stänga av mobiler”.
Andra tyckte att ett tydligare regelverk kring fusk behövs: ”informera om vad som
händer om man fuskar”, ”prata om fusk med klassen” och ”tydliga regler som hålls”.
och material och ge svårare frågor”, ”färre skriftliga prov och istället andra former av prov”, ”förhöra mindre grupper i taget i mindre klassrum” och ”ha med boken på provet”. Någon tyckte: ”skapa förtroende mellan elever och läraren”. En stor andel av
eleverna ansåg att det inte finns något läraren kan göra för att undvika fusk: ”går inte,
det skulle inte gå kontrollera alla”, ”går inte, det är det som är så dumt”, ”det är väldigt svårt”, ”lägg inte tid på det, alla fuskar” och ”det går inte att stoppa”.
Fråga 23 (Vad får dig att låta bli att fuska?) riktade sig enbart till de 20 elever som inte fuskat. Några svarade att de lät bli att fuska för att de var rädda att bli påkomna: ”lönar
sig inte om man blir påkommen”, ”rädd att bli upptäckt”. Flera menade att de vill att de
ska vara värda sina betyg: ”jag har inte förtjänat resultatet”, ”man ska kunna det som
betyget står för” och ”bättre få icke godkänt och veta att man klarar det själv nästa gång”. Några ansåg också att det är omoraliskt: ”det är fel”, ”omoraliskt, dåligt samvete”, ”min stolthet, att inte sänka mig till en låg nivå” och det ”känns inte rätt”.
Någon skrev att det var ”hyfs” som avhöll från fusk.
Övriga kommentarer
Sist i enkäten hade eleverna möjlighet att fritt skriva om fusk. Här redovisas samtliga kommentarer.
”Att hjälpa andra är ibland inte bara moraliskt riktigt utan också helt rätt.
Betygssystemet är ett spel, man har sin framtid som insats. När man använder sig av betyg försvinner fokus från den egentliga meningen, att lära sig. Jag skulle utan tvekan fuska åt en kompis för att hjälpa han om det verkligen gällde. Vad gäller mig själv rör det mig mina betyg knappt i ryggen, så jag skulle inte påstå att jag är någon fuskare.”
Samhällsprogrammet, man.
”Jag ligger på godkänt/väl godkänt gränsen och har än så länge inte behövt fuska, men sedan, jag behöver inga betyg för att uppfylla min dröm. P.g.a. fusk ska man inte döma människor för betyget.” Samhällsprogrammet, man.
”Fuska bara om det lönar sig mycket!!!” Naturvetenskapliga programmet, man.
”Jag kan tänka mig att det är vanligt på högskolan där det är mer inlämningsuppgifter. Lättare att kopiera arbeten eller delar av arbeten. Alla enkäter bör tas med en nypa salt eftersom de som fuskar mycket kanske skriver att de fuskar lite. De som fuskar lite skriver att de inte fuskar alls. Vad just denna enkät är, är upp till dig/er att tolka.”
Naturvetenskapliga programmet, man.
”N N i HP2B fuskar alltid och det är jobbigt att han får lika bra fast han inte kan något.” Handelsprogrammet, man.
”N N i HP2B på Bergaskolan fuskar alltid. Det är ganska jobbigt för oss som försöker nå ett bra resultat utan att fuska.” Handelsprogrammet, man.
”Ni gör säkert detta formuläret för att ta reda på hur elever gör när dom fuskar. Ha ha ha. Såna luffarfrågor.” Handelsprogrammet, man.
”Fusk är inte så vanligt som det skulle kunna vara eftersom det är så pass lätt och nu på gymnasiet känner jag inte till mycket fusk, det mesta var på högstadiet på
glosförhör.” Naturvetenskapliga programmet, kvinna.
”Bra val av ämne det hade varit intressant att se era resultat av denna undersökning.”
Naturvetenskapliga programmet, kvinna.
”Fusk lönar sig inte i längden!!” Naturvetenskapliga programmet, kvinna.
”Lärare måste göra skolan rolig och inte göra allt så satans svårt och anse att man inte kan få mycket väl godkänt på en fråga man tagit upp på lektionen!” Naturvetenskapliga
programmet, kvinna.
”Bra att ni tar upp sånt här. För det lönar sig inte att fuska.” Handelsprogrammet,
Utvärdering av lärarenkät (bilaga 2)
Av 20 stycken utdelade enkäter till lärare på Bergaskolan i Eslöv valde endast sex lärare att svara, vilket kan bero på den korta svarstiden. Resultaten av denna enkäten får därmed utvärderas mer kvalitativt än kvantitativt. Av de svarande lärarna var
spridningen däremot stor både vad gäller antalet yrkesverksamma år (2, 2½, 7½, 20, 22 respektive >30 år) och ämneskombinationer (naturkunskap, biologi, kemi, matematik, historia, samhällskunskap, miljöpolitik och miljökunskap). Fem svarande lärare var kvinnor medan endast en man svarade.
Begreppsdefinition
Lärarnas svar på fråga 4 (Hur definierar du fusk?) kunde delas in i två kategorier; dels de som gjorde en vidare definition av fuskbegreppet, dels de som gav konkreta exempel på vad de ansåg vara fusk, t.ex. ”plagiering av hela eller stora textstycken av andras
alster och som man sedan kallar sitt eget. Fusk på skrivningstillfällen…många varianter” och ”skriver av från internet, fusklappar, hjälper eller får hjälp av kamrat på prov”. Bland de mer generella definitionerna kan nämnas: ”använda otillåtna hjälpmedel”, ”att fuska är att försöka få läraren (mig) att tro att eleven har kunskap han/hon ej har. Det kan ske i form av plagiat av arbeten, avskrifter eller tjuvtittande på grannens prov” och ”att ge sken av kunskap man inte har eller visa upp ett
resultat/arbete som man inte själv har utfört”.
På fråga 9 (Tycker du att det är fusk att…) svarade lärarna att samtliga alternativ var att betrakta som fusk, d.v.s. att det är fusk att använda fusklapp, ha med fusklapp utan att använda den, bli avslöjad med oanvänd fusklapp, tjuvtitta på andra, programmera miniräknare eller mobiltelefon, kika i facit under förhör, kopiera andras formuleringar samt att kopiera stora delar av annans arbete. Dock tyckte en av lärarna att det inte är fusk att viska till en kompis under förhör. Samtliga lärare menade också att det inte är fusk att ta reda på fakta från internet.
Moraluppfattning
På fråga 13 (Kan det vara acceptabelt att fuska?) svarade alla sex att det inte är
acceptabelt att fuska med motiveringarna ”det är orättvist om en del fuskar och andra
inte” och ”det kan aldrig vara acceptabelt att lura en lärare, vilket det faktiskt är för att få högre betyg”.
På fråga 15 (Är det moraliskt riktigt att fuska?) svarade alla sex lärare att de inte anser det moraliskt riktigt att fuska.
På fråga 23 (Har du själv fuskat i skolsammanhang?) svarade en att hon hade fuskat. De andra fem hade inte fuskat.
På fråga 25 (Varför tror du eleverna fuskar?) svarade de sex lärarna enligt figur 8.
Fråga 25. Varför tror du eleverna fuskar?
0 1 2 3 4 5 6 För att erhålla lite bättre resultat För att erhålla avsevärt bättre resultat Läraren i ämnet märker ändå inget De tycker ämnet är svårt De känner stor press hemifrån Betyget grundar sig enbart på förhören
Det är mycket att lära sig utantill
De får lätt blackout på prov och kan inte visa vad de verkligen kan För att få ett tillräckligt bra betyg inför framtiden Antal
På fråga 33 (Tror du eleverna får dåligt samvete när de fuskar?) svarade tre stycken att de tror att eleverna får dåligt samvete vid fusk. Två stycken svarade vet ej och en svarade inte alls.
Plagiat och internetfusk
På fråga 29 (Tror du eleverna kopierar arbete från andra elever?) svarade alla sex lärare att de tror att eleverna kopierar varandras arbeten.
På fråga 30 (Tror du eleverna fuskar med hjälp av internet?) svarade också samtliga lärare att de tror att eleverna fuskar med hjälp av internet.
På fråga 32 (Vilken eller vilka sökmotorer/internetsidor tror du eleverna använder mest för plagiering?) svarade alla sex att de inte visste var eleverna hämtar material för plagiering på internet. En kommenterade: ”vet ej, men det finns sidor med elevarbeten”.
Övriga fusksätt
På fråga 19 (Vilket är det vanligast sättet att fuska på?) svarade två stycken fusklapp. Följande fusksätt var det en lärare som uppgav vart och ett av: ”att kopiera andras
arbeten”, ”lexikon, bok”, ”avskrift från internet”, ”tjuvtitta på andra” och ”att skriva i handen, eller tabellbok, programmera miniräknare”.
Likaså på fråga 20 (Vilket är det smartaste sättet att fuska på?) varierade svaren: ”Det
finns inget smart sätt att fuska, eftersom fusk inte är smart”, ”Om jag visste det!”, ”programmera räknare”, ”det som inte blir upptäckt” samt ”avskrift från internet”. En
svarade vet ej.
På fråga 24 (Finns det något ämne eller moment (t.ex. recensioner, laborationsrapporter) som du tror att det är lättare för eleverna att fuska i?) svarade fem att de trodde att vissa moment löpte större risk att utsättas för fusk: ”arbeten”, ”inlämning av skriftliga
elevens språkbruk. Labrapport kan kopieras av kamrat (skrivas av)” och ”labrapport”.
En trodde inte att vissa ämnen eller moment var mer utsatta än andra.
På fråga 27 (På vilket sätt tror du eleverna fuskar?) fick lärarna ange flera svarsalternativ enligt figur 9.
Fråga 27. På vilket sätt tror du eleverna fuskar?
0 1 2 3 4 5 6 Använder fusklapp Tjuvtittar på andra Programmerar mobiltelefon eller miniräknare Smygtittar i facit Viskar till en kompis under förhör Kopierar andras formuleringar Kopierar ett helt arbete Skriver i handen Skriver i boken som man fick ha med sig Antal
Figur 9. Lärarnas svar på fråga 27. På vilket sätt tror du eleverna fuskar?
Fuskets konsekvenser
På fråga 15 (Är det vanligt att fusk lönar sig för eleverna?) svarade två lärare att det inte lönar sig att fuska. De övriga fyra visste inte.
På fråga 35 (har du ertappat någon elev med att fuska?) svarade fyra lärare att de ertappat en elev med att fuska, två svarade att de inte gjort det.
På fråga 36 (Vad hade eleven för förklaring till fusket?) kommenterade de fyra lärare som någon gång ertappat en elev: ”alla möjliga”, ”försökte slingra sig”, ”ville hjälpa
sin klasskamrat genom att byta prov under provtillfället” och ”hade inte läst på, tyckte det var svårt”.
På fråga 37 (Fick eleven någon påföljd?) svarade alla fyra som hade kommit på elever med att fuska att fuskarna hade fått någon påföljd: ”rektor-kontakt, nollresultat”, ”icke
godkänt på provet, pratade även med klassföreståndare”, ”icke godkänt på kursen (jag vara bara provvakt), omtentamen muntligt”.
Lärarnas respektive skolans inställning till fusk
På fråga 5 (Är fusk ett problem?) svarade samtliga sex lärare att fusk är ett problem.
På fråga 6 (Borde fusk tas mer på allvar?) svarade också alla lärare ja.
På fråga 8 (Har skolan någon gemensam policy eller handlingsplan vad gäller fusk?) svarade fyra av sex lärare att skolan saknade handlingsplan eller policy. En person svarade att ”det har gått ut ett påbud om att fusk skall anmälas till rektor, men det
kallar jag inte handlingsplan”. Den sjätte läraren svarade ”vet ej”.
På fråga 10 (Är alla lärare lika uppmärksamma på fusk?) svarade fem lärare att det är de inte. Den sjätte svarade vet ej.
På fråga 11 (Vad tror du andra lärare räknar som fusk?) svarade fyra stycken att de har samma värdering som de själva: ”vet inte, men tror att de tänker som jag”, ”min
förhoppning är att de har samma syn på fusk som jag”, ”detsamma” och ”i grunden samma värdering”. En svarade ”fusklappar, kopiera arbeten” och den sjätte svarade ”vet ej”.
På fråga 12 (Vad tror du eleverna räknar som fusk?) svarade en lärare ”samma som de
Ytterligare två tror att eleverna räknar samma saker som fusk som lärarna gör. En femte
skrev ”fusklapp, kopiera hela arbeten, programmera räknare eller mobiltelefon, tjuvtitta”. Den sjätte skrev ”vet inte”.
På fråga 14 (Hur mycket tycker du att man får kopiera från andra utan att det är fusk?) varierade svaren. En menade att man inte får kopiera någonting, en tolkade frågan utifrån en provsituation: ”under provbetingelser, tentamen et. c. INGET!”. De övriga fyra ansåg att så länge man citerar och hänvisar till källan är det tillåtet att kopiera: ”i
citatform går bra”, ”om man använder korrekta källhänvisningar och citationstecken kring styckena som är kopierade är det inte fusk”, ”Det är tillåtet att citera, men då ska det också vara uppenbart varifrån texten kommer ifrån” och ”man får citera”.
På fråga 18 (Hur stor andel av eleverna fuskar, tror du?) svarade två stycken ca 5%, en svarade 10%, en 10-20%, den femte svarade 20% och en svarade vet ej. Av de som svarat motsvarade detta att lärarna i genomsnitt tror att ca 10-12% av eleverna fuskar.
På fråga 34 (Om du enbart har misstanke om fusk, agerar du, och i så fall på vilket sätt?) svarade samtliga sex att de agerar vid enbart fuskmisstanke. Så här agerade de: ”frågar
vad som pågår”, muntligt förhör”, ”ställer eleven mot väggen och frågar”, ”försöker verka som om jag är säker på att de fuskat” och ”avslöjar i situationen eller visar på onormal språkbild, visar kopieringsunderlaget”.
På fråga 39 (Har skolan gjort något mot problemet med plagiering via internet?) svarade fyra stycken att skolan inte gjort något mot plagiering via internet. Den femte svarade att de ”informerat om olika sökmotorer” och den sjätte hänvisade till fråga 31 där hon skrivit att det finns program på skolan som lämpar sig för plagiatkontroll.
Att förebygga fusk
På fråga 7 (Hur många timmar lägger du ner på fusk varje vecka?) svarade fyra personer att de lägger ner 0-3 timmar per vecka på fusk, en lärare avsatte fem minuter per vecka och en lärare valde att inte svara.
På fråga 15 (Är det för lätt att fuska?) menade alla sex lärare att det är för lätt att fuska.
På fråga 17 (Vid vilken eller vilka sorters kunskapskontroller är det svårast att fuska?) svarade lärarna enligt figur 10.
Fråga 17. Vid vilken eller vilka sorters kunskapskontroller är det svårast att fuska?
0 1 2 3 4 5 6
Skriftligt förhör Muntligt förhör Tvärgruppsredovisning Inlämningsuppgifter Muntlig redovisning
Antal
Figur 10. Lärarnas svar på fråga 17. Vid vilken eller vilka sorters kunskapskontroller är det svårast att fuska?
På fråga 22 (Hur gör du som lärare för att undvika att eleverna fuskar?) gav samtliga lärare uttömmande svar: ”Misstänker jag fusk ber jag eleven ifråga att muntligen
förklara uppgiften/arbetet.”, ”Minska på arbeten, projektarbeten”, ”gör två versioner av prov, placera ut eleverna, sätter bänkarna i rader, håller koll under provet, tillåter inte mobil på prov”, Undviker att ge arbetsuppgifter som är lätta att fuska i. Placerar elever långt ifrån varandra vid prov alt. ger olika prov vid t.ex. läxförhör. Ger inte omprov på det ursprungliga provet”, ”uppmärksam under skrivningar, uppmärksam på elevarbeten, formuleringar”, ”bevakning”.
På fråga 26 (Vad tror du får eleverna att låta bli att fuska?) var svaren blandade:
”moral/samvete/uppfostran”, ”samvetet”, ”koll och kännbara straff”, ”risken att bli upptäckt”, ”flera varianter av samma prov, muntliga prov” samt ”inget”.
På fråga 28 (Vilket fusk är svårast att upptäcka?) svarade två lärare ”programmerad
miniräknare”, två stycken angav ”kopiering av arbeten”, en nämnde ”labrapporter”.
Den femte skrev ”arbeten som utförts utan ”bevakning” d.v.s. projektarbeten” och den sjätte svarade inte.
På fråga 31 (Känner du till någon sökmotor/sida på internet eller program som lämpar sig bra för plagiatkontroll?) uppgav två att de inte kände till något elektroniskt
hjälpmedel för plagiatkontroll. Av de fyra som sade sig känna till någon sökmotor eller internetsida kunde tre inte komma ihåg namnet: ”det som vi har på skolan”, ”kommer
ej ihåg, måste slå upp” och ”kommer ej ihåg namnet”. Den sjätte uppgav
www.google.com.
På fråga 38 (Har du fått någon utbildning om fusk?) svarade alla sex att de aldrig fått någon utbildning om fusk.
Övriga kommentarer
Sist i enkäten fanns utrymme för att skriva egna kommentarer om fusk. Endast en lärare utnyttjade möjligheten.
”Fusk hör inte hemma i ett demokratiskt, jämställt samhälle. Speglar förakt för intellektuellt arbete och ansträngning. Gynnar ingen, på lång sikt. Skapar eventuellt inkompetenta yrkesutövare.”
Diskussion
Vi kan konstatera att både lärare och elever som vi undersökt är så gott som eniga om att fusk är ett problem och att fusk borde tas mer på allvar. Mycket mer skulle kunna göras än vad som görs idag.
Enligt våra resultat pekar mycket på att läraren har en nyckelroll när det gäller att stävja fuskandet. Med hjälp av mer utbildning och klarare riktlinjer skulle skolan kunna bli mer rättvis. Varje lärare måste bli uppmärksammad på problemet.
En konsekvens av det utbredda fuskandet är att betygen kan ifrågasättas. Kanske är de i vissa fall ett mått på hur väl man lyckats med att fuska snarare än hur väl man kan ämnet ifråga. Det betyder att oärligt förvärvade betyg kan vara lika länge som ärligt förtjänade betyg, d.v.s. livet ut. Bara detta påstående skulle man kunna utveckla hur mycket som helst. I slutändan borde kanske betygssystemet ses över.
Så här i efterhand kan vi nog också konstatera att de flesta förmodligen svarat
någorlunda uppriktigt, trots att ämnet är kontroversiellt. Hela 70% av eleverna tillstår ju att de någon gång fuskat, och många har också lämnat ingående redogörelser. Vi skulle dock önskat ett större material att utgå ifrån vad gäller lärarenkäten.
Vad är fusk och vem är en fuskare?
Enligt vår undersökning blir definitionen på vad som är fusk ”att använda otillåtna hjälpmedel”. Just så har flera elever och lärare som besvarade våra enkäter definierat det. En lärare definierade att fusk är att ge sken av kunskap man inte har eller att visa upp ett resultat eller arbete som man inte själv har utfört. Detta stämmer väl överens med litteraturen på området. I princip alla elever ansåg att det är fusk att använda
fusklapp (99%). Många tyckte också att det är fusk att tjuvtitta på andra (89%), att kika i facit under förhör (87%) samt att programmera mobiltelefon eller miniräknare (82%). Att viska (73%) och att kopiera andras formuleringar (51%) är också fusk menade de
Lärarna trodde att både elever och andra lärare har samma grundsyn på vad som är fusk som de själva har, och vid en jämförelse överensstämde svaren från lärare och elever väl. Generellt kan man nog säga att lärarna är något hårdare i sin bedömning av vad som är fusk och vad som inte är det. Av de alternativ vi uppgav menade de nämligen att det endast är att ta reda på fakta från internet som inte är fusk.
Om man sedan resonerar kring vem som är en fuskare blir diskussionen klurigare. På denna punkt går meningarna isär bland våra elevers enkätsvar, men många har formulerat olika varianter med samma innebörd. Den innebär att man kan säga att fuskare är den som drar nytta av fusket. Alltså, om man inte gagnas av fusket är man ingen fuskare. De flesta elever ansåg t.ex. inte att man fuskat om man tagit med en fusklapp men inte utnyttjat den. Däremot tyckte nästan dubbelt så många av eleverna att man fuskat om man blir ertappad med en outnyttjad fusklapp. Kanske tillskrev de i detta fall lappen egenskapen att den var använd, vilket i och för sig bara den som haft lappen kan veta. Kanske tycker de också att bara förberedelsen till fusk är att betrakta som fusk.
I vår undersökning svarade 70% att de fuskat och av dessa var 57% män. Om detta är en tillräcklig majoritet för att bekräfta Hults undersökning (2002) om att män fuskar oftare kan man diskutera. Vi tror snarare att Heidenbergs resultat (2002) att både män och kvinnor fuskar i lika stor utsträckning ligger närmre verkligheten. Däremot fuskar män och kvinnor på olika sätt, vilket vi kommer att ta upp senare.
Vid sammanställningen av enkätsvaren visade det sig att 66% av eleverna att de någon gång hjälpt någon att fuska. Många motiverade det med att man ska vara en bra kompis. Kvinnor och män verkar i lika stor utsträckning hjälpa sina kompisar att fuska. Det rimmar illa med uppgiften om att 87%, mestadels kvinnor, skulle ange en kompis som fuskat. Eleverna anser också att den som hjälper någon att fuska inte ska betraktas som en fuskare, i många fall med motiveringen att om man inte tjänar något på fusket, så är man heller ingen fuskare. Förmodligen är det betydligt lättare att ange en kompis om man själv inte har varit delaktig i fusket, men trots det är det många som väljer att hjälpa sina kompisar att fuska.
Varför fuskar eleverna?
Eleverna verkar fuska för att få bättre resultat och betyg, samt för att lärarna inte märker något eller orkar göra något åt problemet. Tyvärr ser det ut som om fuskande elever tjänar på sina tilltag.
För att kunna göra något åt fusket kan det vara värdefullt att känna till de
bakomliggande orsakerna till att elever fuskar. Av de 47 elever som svarat att de fuskat har 34 elever (72%) gjort det för att erhålla lite bättre resultat, 25 elever (53%) för att läraren i detta ämnet märker ändå inget och 25 personer (53%) för att det är mycket att lära sig utantill. Sexton personer (34%) har fuskat för att få tillräckligt bra betyg inför framtiden. Även i litteraturen verkar det vara resultatfixering och betygshets som är de mest drivande krafterna bakom fusket. Bra betyg väger tyngre än goda kunskaper. Många elever ansåg också att de tjänat på att fuska genom att få bättre resultat eller betyg.
Även en kombination av de möjliga alternativen kan vara en bidragande orsak till att de fuskat. Det är alltså viktigt att belysa att läraren förmodligen kan förhindra fusk om han eller hon är medveten om sin roll.
Majoriteten av lärarna trodde att eleverna fuskar för att ämnet är svårt eller för att få lite bättre resultat. Detta stämmer delvis inte med elevernas motiv. Lärarna verkar inte alls vara medvetna om att 53% av eleverna fuskar för att läraren inte märker något. Detta borde alla lärare göras medvetna om! Hälften av lärarna trodde också att eleverna fuskar för att få tillräckligt bra betyg inför framtiden eller för att få avsevärt bättre resultat.
Hur fuskar eleverna?
I litteraturen verkar detta vara ett outforskat område, men vår undersökning visar på en stor uppfinningsrikedom hos eleverna. Genom att känna till metoderna kan man också begränsa möjligheterna till fusk.
Fusklapp verkar enligt eleverna vara det i särklass vanligast sättet att fuska på. Även tjuvtittande, viskningar och att skriva i handen eller andra ställen var populärt. Framför allt männen nämnde mobiltelefoner, miniräknare, minidisc och internet. Samma fusksätt ansågs vara de smartaste, men i detta sammanhang nämndes också att skriva på insidan av etiketten på läskflaskor. Även mer fantasifulla fuskknep avslöjades, t.ex. gömma läroböcker på strategiska ställen, byta prov med varandra och skriva i skorna, kepsen eller lypsylen. Dessa okonventionella knep verkade vara helt okända bland lärarna.
Även lärarna ansåg att de vanligaste fusksätten var fusklapp, kopiera arbeten, tjuvtitta, kopiera från internet, att skriva i handen eller tabellbok samt att programmera
miniräknare. Däremot var de inte lika säkra på vilket som är det smartaste sättet att fuska på, men att programmera räknare liksom att kopiera från internet nämndes. Fem av sex lärare trodde att det är större risk att det fuskas i olika typer av skriftliga arbeten.
Ovanstående resultat var inte direkt oväntade. Spännande var däremot alla finurliga knep som eleverna faktiskt delade med sig av. Förmodligen är mörkertalet stort. Ju fler elever man undersöker, desto fler fusksätt borde också uppdagas.
Fyra av sex lärare angav att skolan inte gjort något mot problemet med plagiering med hjälp av internet. Skolan verkar vara långt efter i utvecklingen på det här området. Tid och pengar saknas för att trygga elevernas rättssäkerhet.
Upphovsrätt
”Enligt lagen om upphovsrätt är det inte tillåtet att använda andras verk utan deras tillåtelse. Fusk kan därför vara ett lagbrott”. (www.urkund.nu/se_un/theproblem.asp).
Kunskap om regler kring källhänvisning verkar vara mycket bristfällig hos eleverna på samtliga program. Man kanske inte ska klandra dem eftersom även lärarna hade väldigt varierad uppfattning om upphovsrätt och fusk. Detta har även Boeskov (2002) kommit fram till i sin undersökning. De flesta lärarna i vår undersökning menade att man får kopiera text från andra bara man citerar, medan någon menade att man inte får kopiera någonting. Endast två av lärarna tyckte att man även ska hänvisa till källan om man
citerar. Så länge man inte ger sken av att materialet är ens eget och även gör det lätt för läsaren att hitta ursprungskällan så anser vi inte att det är plagiat.
Av de som fuskat hade 36% kopierat hela eller delar av arbeten från andra elever. Av dem var 82% män. Alla lärarna trodde att eleverna kopierar varandras arbeten.
Ungefär en tredjedel (36%) av samtliga elever hade erbjudit någon annan att kopiera ett arbete de gjort. Av dessa var två tredjedelar män.
Knappt två tredjedelar (61%) av eleverna känner till någon sökmotor på internet som man kan hitta skolarbeten på. Ingen av lärarna kunde uppge någon sida på internet där elever kan hämta arbeten, men alla trodde att eleverna fuskar med hjälp av internet. Det är märkligt att inget görs åt lärarnas okunskap.
Fuskar män och kvinnor på olika sätt?
Vi kan konstatera att män fuskar mer omfattande än kvinnor när de väl fuskar. Man kan också generalisera mäns fusk som mer tekniskt, t.ex. kopiering av text, programmering av miniräknare och mobiltelefon. Kvinnor däremot verkar fuska i mindre skala, t.ex. med fusklappar och viskningar. Kanske är det också därför som fler kvinnor säger sig fuska för att få lite bättre resultat, än män, som vill uppnå avsevärt bättre resultat.
Av de som fuskat hade 36% kopierat hela eller delar av arbeten från andra elever. Av dem var 82% män.
Av de som fuskat hade 34% fuskat med hjälp av internet och av dessa var 94% män.
Ungefär en tredjedel (36%) av samtliga elever hade erbjudit någon annan att kopiera ett arbete de gjort. Av dessa var två tredjedelar män.
Vad händer om man blir påkommen?
Våra resultat är beklämmande eftersom påföljderna varierar mellan både olika lärare och olika skolor. Ett centralt regelverk kring fusk lyser med sin frånvaro. Skolverket står inte för någon som helst sorts guidning i dessa frågor. Vi har däremot hittat ett föredömligt exempel på en bra handlingsplan om hanteringen av fusk hos Anders Ljungstedts gymnasium i Linköpings kommun. En sådan plan borde finnas på alla skolor så att både lärare och elever vet hur de skall bete sig om en fusksituation uppstår. Av de elever som fuskat hade endast fem (11%) blivit ertappade. Av dem fick två stycken en varning, de andra tillsägelse eller andra uppmaningar av läraren. De verkade över lag tycka att påföljderna var rimliga. Det är viktigt för elevernas rättsäkerhet att påföljderna för fusk blir lika över hela landet. Det är avsevärd skillnad på en tillsägning eller att eleven får underkänt i kursen. Klara riktlinjer är den enda lösningen på
problemet.
Om en elev kommer på en kompis som fuskat så skulle 87% ange kompisen. Av dessa var de flesta kvinnor (75%). Det är ganska märkliga siffror tycker vi eftersom det var så många som var benägna att hjälpa andra att fuska, samt att det verkar inte ske så många angivelser. Det är svårt att dra några korrekta slutsatser när eleverna talar emot sig själva i denna fråga.
Samtliga lärare skulle agera vid enbart misstanke om fusk. De flesta skulle ställa eleven mot väggen så fort det uppdagats och då även avkräva en förklaring. Eftersom det är hela 70% av eleverna som erkänner att de fuskar är det ganska konstigt att lärarna inte misstänker eller upptäcker fusk oftare. Är eleverna så duktiga på att fuska eller är lärarna naiva eller blundar de helt enkelt för problemet? Lärarna i vår undersökning verkar ha en skev uppfattning om hur ofta fusk faktiskt förekommer. De tror att det endast är 10-12% av eleverna som har fuskat, vilket skiljer sig markant från
verkligheten. Därför är just en sådan här undersökning viktig. Här har vi svart på vitt hur stora problemen egentligen är.
Fyra av sex lärare uppgav att de hade ertappat en elev med att fuska och alla fyra hade gett eleven någon form av straff. Det var dock stor skillnad mellan påföljderna, allt från
muntlig omtentamen till icke godkänt på kursen. Fyra av sex lärare uppgav också att skolan saknar policy eller handlingsplan vad gäller fusk. Med så stora skillnader i påföljd och avsaknad av konkreta centrala riktlinjer kan man verkligen ifrågasätta elevernas rättssäkerhet. På vissa skolor kan det kanske vara betydligt mindre riskabelt att fuska och eleverna kan uppfatta det som att det är värt risken, medan på andra skolor riskerar man t.ex. att få göra om hela kursen. Både fuskande och icke-fuskande elever ska sedan konkurrera med varandra med betyg som inte har haft samma villkor. För både elevers och lärares skull borde ett tydligare regelverk som tillämpas konsekvent över hela landet underlätta hanteringen och bedömningen av fusk.
Hur kan fusk förebyggas?
En god tanke vore att samla tips och idéer kring förebyggande av fusk, t.ex. på en sida på internet, där lärare kan dela med sig och fylla på efter hand. Lärarens ansvar är stort i detta sammanhang. Eleverna samt vår litteratur menar att fusk förekommer för att lärare låter det ske. För att läraren ska kunna förebygga fusk så behövs ordentlig utbildning och centrala regler. Det är dessutom orimligt att kräva att en lärare ska kunna ha uppsikt över 30 elever samtidigt. I slutändan kanske hela problemet handlar om resurser i form av tid och pengar. Besparingskraven inom skolan kommer troligen att gynna fuskare.
Vår ambition med det här arbetet var delvis att ta reda på om, och i så fall hur, man kan undvika fusk i skolan. Majoriteten av eleverna (63%) ansåg att det är för lätt att fuska och 65% svarade också att det lönar sig att fuska. Två lärare av sex ansåg att fusk lönar sig och de övriga visste inte. Av de undersökta eleverna hade 70% någon gång fuskat. Av de som hade fuskat hade 80% tjänat på det. Detta borde alla yrkesverksamma lärare uppmärksammas på. Det är lärarens ansvar att se till att fusk omöjliggörs och, om det nu ändå förekommer, inte låta det löna sig. De undersökta eleverna gav många bra förslag på åtgärder som gör det svårare att fuska. I de flesta förslagen är det läraren som gör hela skillnaden, t.ex. måste lärarna bli mer uppmärksamma, lärarna bör förändra
undervisningen och göra den mer intressant, lärarna måste ha större kontroll under prov och tydligare regelverk kring fusk efterlyses. Även lite mer nytänkande vid
