MUSEER GENOM UNGA ÖGON
En publikundersökning kring de unga vuxnas förväntningar och upplevelser
av Trelleborgs Museum
MUSEUMS THROUGH YOUNG EYES
An audience study about the young adults’ expectations and experiences
about Trelleborgs Museum
Sara Musicanti
Medie- och kommunikationsvetenskap: Medieaktivism, strategi och entreprenörskap Examensarbete på kandidatnivå
15 högskolepoäng Vårterminen 2019 Handledare: Per Möller
1
Abstrakt
Syftet med denna studie är att undersöka Trelleborgs Museums kommunikativa aspekter utifrån de unga vuxnas förutfattade meningar, tankar och idéer kring museet i fråga och ifall dessa idéer förändras eller förblir dem samma efter att ungdomarna fått besöka museet. Publikundersökningen i denna studie har lyckats måla upp en generell bild av situationen, med hjälp av fyra gruppintervjuer med unga vuxna mellan 16–25 år och genom användningen av teorier om identitet, inlärning i museer och fysisk kontext. Studiens resultat har visat att det finns en omfattande negativ känsla kring staden Trelleborg på grund av det bristande kulturlivet för unga vuxna. Som en del av staden hamnar även Trelleborgs Museum under denna negativa skuggan, då de unga vuxnas engagemang med museet är knappt existerande. Dock överträffar museet och dess utställningar ungdomarnas förväntningar. Studien har även visat att museets fysiska kontext har en anmärkningsvärd inverkan på hur ungdomarna upplever museet. Det finns trots allt skillnader mellan de intervjuade i hur museer betraktas av de unga vuxna och när och varför de besöks av ungdomar inom den studerade målgruppen.
The purpose with this study is to investigate Trelleborgs Museums communicative aspects from the young adults preconceptions, thoughts and ideas about the museum in question and if these thoughts changes or remain the same after that the youngsters have visited the museum. The public research in this study have succeeded to paint a general picture of the situation, with the help of four group-interviews with participants between 16–25 years and using theories of identity, museum learning and physical context. The results of this study have shown that there is a general negative feeling above the city of Trelleborg due to its lack of cultural life for young adults. As part of the city, even Trelleborgs Museum falls under this dark shadow of negativity, since the young adults’ engagement with the museum is barely present. Though, the museum and its exhibitions beats the youngsters’ expectations. The study has also shown that the physical context of the museum has a notable impact on how the youngsters experience the museum. There are after all differences between the interviewed in terms of how museums are considered by the young adults and when and why they are being visited by youngsters in the studied target group.
Titel: Museer genom unga ögon - en publikundersökning kring de unga vuxnas förväntningar och upplevelser av Trelleborgs Museum
Författare: Sara Musicanti
Nivå: Examensarbete på kandidatnivå inom Medie- och kommunikationsvetenskap Institution: Konst, Kultur och Kommunikation (K3)
Fakultet: Kultur och samhälle Lärosäte: Malmö Universitet Handledare: Per Möller Examinator: Emil Stjernholm Termin och år: Vårterminen 2019
Sökord: Kommunikation, publikundersökning, gruppintervjuer, kultur, unga vuxna, museer, Contextual Model of Learning, personlig kontext, fysisk kontext.
Keywords: Communication, audience study, groupinterviews, culture, young adults, museums, Contextual Model of Learning, personal context, physical context.
2
Ett särskilt tack till…
När en 20-årig student får chansen att leda ett roligt och spännande jobb på ett museum är det lätt hänt att studierna långsamt hamnar back. Ett år senare kan jag med stor glädje och lättnad säga att jag klarat det. Men inte själv.
Jag vill sända ett särskilt tack till alla ungdomar som ställt upp för att delta i min undersökning; utan dem hade detta arbete inte kunnat genomföras. Jag tackar även min handledare från Per Möller för hans vägledning, min första examinator Ulrika Sjöberg för skarp och konstruktiv kritik, men jag tackar även mina informella handledare på Trelleborgs Museum, mina kära kollegor, som alltid funnits vid min sida under arbetets gång. Till sist vill jag med stor kärlek tacka min far och min pojkvän, som med stort tålamod alltid uppmuntrat mig att inte ge upp och att kämpa för att bli klar med mina studier.
3
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
2. Syfte och frågeställningar ... 7
3. Kontextualisering ... 8
3.1 Museer i Sverige ... 8
3.2 Trelleborgs Museum ... 8
3.3 Projektet Ung Kraft ... 9
4. Forskningsöversikt ... 10
4.1 Besökarens upplevelse av museet ... 10
4.2 Identitet som utgångspunkt... 11
4.3 Den lokala publiken ... 11
5. Teoretiskt perspektiv ... 12
5.1 Den personliga kontexten ... 13
5.1.1 Intresserad och motiverad inlärning ... 13
5.1.2 Tidigare kunskaper ... 14
5.2 Den fysiska kontexten ... 14
5.2.1 Museer och masskommunikation ... 14
5.2.2 Den yttre och inre fysiska kontexten ... 15
6. Metod och material ... 16
6.1 Kvalitativa gruppintervjuer ... 16 6.2 Urval av respondenter ... 17 6.3 Genomförande ... 17 6.4 Studiens avgränsningar ... 19 6.5 Material ... 19 6.5.1 Intervjupersonerna ... 19
6.5.2 Utställningarna på Trelleborgs Museum ... 21
6.6 Analysmetod ... 21
6.7 Studiens validitet ... 22
6.8 Etiska överväganden ... 23
7. Resultatredovisning och analys ... 23
7.1 Den personliga kontexten ... 24
7.1.1 Identitet, motivation och intresse ... 24
7.1.2 Tidigare kunskaper ... 26
4
7.2.1 Museets image ... 27
7.2.2 Engagemanget kring staden Trelleborg ... 30
7.3 Museets inre kontext ... 32
7.3.1 Det fysiska rummet ... 32
7.3.2 Förväntningarna kontra upplevelsen ... 36
8. Avslutande diskussion ... 38
8.1 Sammanfattning ... 38
8.2 Slutdiskussion ... 38
5
Figurförteckning
Figur framsida: Trelleborgs Museums exteriör, fasaden mot Stortorget. Källa: <https://digitaltmuseum.se/>
Figur 2: Planritning över Trelleborgs Museums bottenvåning. Källa: Trelleborgs Museum Figur 3a: Ingångssalen i utställningen Opplöt, Röekjol och Stubb. Källa: Trelleborgs Museum Figur 3b: En del av utställningen Opplöt, Röekjol och Stubb. Källa: Trelleborgs Museum Figur 4: Pekskärm med skelettanimation. Fotograf: Sara Musicanti
Figur 5: De talande tavlorna. Fotograf: Sara Musicanti
Figur 6: Sista salen i utställningen Stadslifv. Fotograf: Sara Musicanti
Figur 7a: Första salen i Annika Wide utställningen. Fotograf: Sara Musicanti Figur 7b: Andra salen i Annika Wide utställningen. Fotograf: Sara Musicanti Figur 8: Skyttsgården, gamla museet.
Källa: <https://www.trelleborg.se/sv/upplevagora/kultur/skyttsgarden/>
Tabell 1: Datum, tidsram och antal deltagare för varje gruppintervju. Tabell 2: Personlig information från respondenterna i grupp A. Tabell 3: Personlig information från respondenterna i grupp B.
6
Bilageförteckning
Bilaga 1: Frågeformulär……….…..48
Bilaga 2: Gruppintervjun innan besöket på museet (intervju 1)….…………..………51
Bilaga 3: Gruppintervjun efter besöket på museet (intervju 2)….………..………..52
7
1. Inledning
“In addition to developing knowledge and expertise in the techniques for museum communication, it is at least as important to try to understand people and how they react to museum.”
(Hooper-Greenhill, 1994:37).
I hjärtat av den sydliga staden Trelleborg ligger Trelleborgs Museum, ett museum som föreställer både modern konst och Trelleborgs förhistoriska samt moderna stadshistoria. Enligt personalen är museets minst frekventa besökare ungdomar inom åldersgruppen 16–25 år, hädanefter nämnda som ”unga vuxna”. Detta faktum tar Trelleborgs Museum på allvar, då de 2017 ansökte till ett regionalt projekt kallad ”Ung Kraft”, som har som huvudsyfte att inkludera och öppna upp dörrarna för unga vuxna i olika kulturinstitutioner i regionen (Karlsson, 2017). Under min femte termin på Medie- och kommunikationsvetenskapsprogrammet fick jag möjligheten att gå en praktikperiod (hösten 2017) på Trelleborgs Museum som sedan ledde till en projektanställning med ansvar för just Ung Kraft-projektet.
Då museet eftersträvar att i större utsträckning nå målgruppen unga vuxna, har jag valt att driva en publikundersökning med just unga vuxna medborgare i Trelleborg. I detta examensarbete strävar jag efter att, precis som Eilean Hooper-Greenhill (1994) skriver, förstå Trelleborgs Museums kommunikation utifrån de unga vuxnas förväntningar på och upplevelse av museet och försöka ta reda på de möjliga orsakerna bakom underrepresentationen av den unga publiken.
Vidare kommer detta examensarbete att innehålla ett syfte och motsvarande frågeställningar, en kontextualisering av problemet idag, en forskningsöversikt med en analys av tidigare genomförda studier inom detta forskningsfält samt teoretiskt perspektiv av centrala teorier genom vilka studieresultatet kommer att analyseras. Därefter följer en detaljerad beskrivning av metod och material som använts som verktyg för att genomföra publikundersökningen, för att sedan nå fram till resultatredovisningen och dess analys. Slutligen knyts arbetet ihop genom en avslutande sammanfattning och slutdiskussion med förslag på vidare forskningsvägar.
2. Syfte och frågeställningar
För att både kunna förstå och utvärdera Trelleborgs Museums kommunikationsstrategier gentemot unga vuxna har jag valt att studera problemet från de unga vuxnas perspektiv. Följande syfte har därför formulerats:
Med hjälp av före- och efter gruppintervjuer med målgruppen unga vuxna 16-25 år, undersöks vilka förväntningar, tankar, åsikter och upplevelser som finns bland unga vuxna i Trelleborg angående Trelleborgs Museum, och om dessa förändras eller förblir dem samma efter ett besök på museet.
Med stöd i John Falks och Lynn Dierkings (2000) modell kallad Contexual Model of Learning, som grundas i begreppen personlig kontext och fysisk kontext i relation till museibesökandet, har följande syfte sammanställts till de fyra frågeställningarna nedan:
8 - Vilken roll har den personliga kontexten, med utgångspunkt i motivation, intresse och tidigare kunskaper, i de unga vuxnas engagemang kring museibesökande och mer specifikt kring Trelleborgs Museum?
- Vad kommunicerar Trelleborgs Museums yttre fysiska kontext, som är staden Trelleborg, till unga vuxna och hur påverkar det dem i deras engagemang kring museet?
- Vad kommunicerar den inre fysiska kontexten av Trelleborgs Museum till unga vuxna? - Hur skiljer sig de unga vuxnas faktiska upplevelse från deras tidigare förväntningar på
Trelleborgs Museum?
3. Kontextualisering
Som grund och stöd till en mer omfattande förståelse bör forskningsproblemet sättas in i sin kontext genom en introduktion om museer i Sverige idag, en kort beskrivning av Trelleborgs Museums verksamhet och därefter en redogörelse för projektet Ung Kraft, som varit den ursprungliga inspirationskällan till denna studie.
3.1 Museer i Sverige
Som en del av ABM-institutionerna är museer viktiga kulturpelare i samhället. ABM, som står för arkiv, bibliotek och museer, är fundamentala delar i det som utgör kulturarvet, som innefattar både materiella och immateriella arv. Ett museums primära uppgift är att samla, bevara och förmedla olika typer av kulturarv. Detta innebär att det krävs både ett inåtriktat samlingsarbete och ett utåtriktat synliggörande för allmänheten. (Nilsson, 2003:158-161).
År 2017 beslöt kulturarvspolitiken att fastställa en museilag för de offentliga museerna i Sverige, något som aldrig funnits innan. Den nya museilagen har i syfte att hjälpa och stödja museer så att de ständigt kan utvecklas till självständiga arenor för kunskapsuppbyggnad, samtal och fri åsiktsbildning samt främjande av kulturupplevelser. Dessutom påpekar museilagen att kulturarvsarbetet skall utvidgas med hjälp av medskapande och engagemang. (Sveriges Museer, 2017).
3.2 Trelleborgs Museum
Trelleborgs Museum en icke vinstdrivande kommunal kulturinstitution i Trelleborg som år 1934 invigdes i en 1800-tals byggnad i utkanten av staden (Trelleborg.se, 2012a). Sedan 2010 är museet placerat på Stortorget i centrum av Trelleborg (se figur på framsidan). Trelleborgs Museum är en av de fyra enheter av Trelleborgs Museer; de andra är Trelleborgen (en vikingaborg med tillhörande vikingautställning), Axel Ebbes Konsthall – AEK (som bevarar skulpturer från den skånska konstnären Axel Ebbe) och Kulturmagasinet (en plats där stadens historiska föremål arkiveras och bevaras). Trelleborgs Museer är alltså delar av samma kulturinstitution som gemensamt arbetar för att bevara och offentliggöra stadens kulturella arv. (Trelleborg.se, 2012b).
Det finns inte många fritidsevenemang och aktiviteter som arrangeras på museet till en ung publik. Visserligen satsar museet högt på att göra interaktiva och kreativa utställningar just för en yngre publik och de anordnas alltid roliga lovaktiviteter för barn på museet. Utöver utställningsproduktion lägger museets verksamhet stort fokus på pedagogiska program för elever
9 från förskole- till gymnasieklasser (Trelleborgsmuseum.se, 2017). Många års pedagogiskt arbete har lett museet till att nu ha en etablerad kontakt med skolor i regionen.
De senaste 3 åren har Trelleborgs Museer gemensamt mottagit i snitt över 64.000 besökare per år. Enligt besöksstatistiken från de senaste 7 åren ligger Trelleborgs Museum på ett genomsnittligt antal av 20.000 besökare per år. Dock förs det ingen statistik på unga vuxna besökare då ungdomar upp till 20 år har gratis inträde och förs in i statistiken som ”barn”. Några publikundersökningar har heller aldrig utförts på just denna målgrupp. Trots allt kan jag, som anställd på museet, konstatera att besöksfrekvensen av unga vuxna på museet är väldigt låg.
Sedan länge har Trelleborgs Museum marknadsfört sig själv genom både digitala och analoga kanaler. De har under senaste tiden satsat allt mer på Facebook som kommunikationskanal, vilket gör att Instagram inte värderas lika mycket. De publicerar även på en hemsida som står under Trelleborgs kommun, vilket gör den väldigt bristande och svår att anpassa till verksamheten. När det kommer till analoga medier har Trelleborgs Museum funnit en fast rutin som inkluderar reportage i dagstidningen Trelleborgs Allehanda, upphängning av affischer runt om i staden och utskick av affischer även till andra städer som Malmö och Lund och andra organisationer och enheter så som konsthallar, museer, skolor, teatrar etc. Vid speciella tillfällen satsar de även på exempelvis reklamfilm på pågatågen eller annonser i tidningar.
Tyvärr finns det stora kommunikationsbrister gentemot den unga publiken då museet inte investerar tid och resurser på marknadsföringen mot denna målgrupp. Det enda sättet museet riktat når ungdomar är genom skolorna, mer specifikt genom lärarna.
3.3 Projektet Ung Kraft
I december 2017 sökte Trelleborgs Museum ett tvåårigt projektbidrag kallad ”Ung Kraft” som erbjöds av Region Skåne till skånska kulturinstitutioner. Som en av fem institutioner beviljades Trelleborgs Museum ekonomiskt stöd. (Region Skåne, 2017). Med hänsyn till de kommunikationsproblem som finns emellan Trelleborgs Museum och unga vuxna är ett av de främsta målen med Ung Kraft projektet att etablera en tvåvägskommunikation i hopp om att bilda ett utbyte av erfarenheter, tankar och åsikter mellan museet och den unga publiken.
Museerna i dagens samhälle genomgår en omvälvande förändring med stora utmaningar. Inom det nya museologi-idealet strävar man allt mer efter att bli referenspunkt för diskussion och nya initiativ. För detta behövs publikanalyser i en dialogisk och social kontext. Pille Pruulmann-Vengerfeldt (2014) understryker vikten av att gå bortom publiken som museibesökare, då hon menar att upplevelsen börjar redan utanför museets portar. Inte bara det, målgruppen som önskas studeras bör betraktas inom institutionens kontext genom uppstart av deltagande initiativ. Detta kan leda till en djupare förståelse av just den målgruppens identitet och relation till institutionen. (Pruulmann-Vengerfeldt et al. 2014: 87-103). Ung Kraft projektet är alltså en svår men nödvändig utmaning att ta sig an för museets framtid. Det är dock viktigt att nämna att projektet Ung Kraft används i detta arbete främst som inspirationskälla och som anknytning till ett samhällsproblem.
Då jag är anställd av Trelleborgs Museum som projektledare till detta projekt har jag en personlig relation till verksamheten. Å ena sidan kan detta ifrågasätta min roll som forskare då jag kan falla i en subjektiv fälla och ta saker för givet. Viktigt är det då att jag förhåller mig med objektivitet gentemot undersökningen (Diamond, 1999:18). Å andra sidan är det positivt att jag har en direkt koppling till museet, då det ger mig en bred och djup kännedom om projektet och verksamheten. Även faktum att jag bor i Trelleborg sen 14 år tillbaka och ingår själv i den studerade
10 målgruppen (jag är född år 1996) har gett mig viktiga utgångpunkter att stödja mig på under planeringen och genomförandet av min undersökning.
4. Forskningsöversikt
Inom Medie-och kommunikationsvetenskapsfältet har publikforskningar inom museivärlden under lång tid bedrivits med hjälp av effektforskningen och receptionsforskningen, som till grund och botten fokuserar på besökarens mottagande samt avkodning av ett bestämt meddelande. Dock utesluter det flera möjliga tolkningar av en och samma meddelande. (Stylianou-Lambert, 2010:131-133). Publikforskningen har allt mer börjat träda in i ett nytt paradigm med ett postmodernt synsätt på avsändare/mottagare; definitionen av dessa två grupper är inte så tydlig längre då de börjat flyta in i varandra. Publiken betraktas som aktiv och selektiv i de meningsskapande processerna och studeras allt mer utifrån individen som kulturell konsument och producent; för museivärlden innebär det bland annat nya definitioner och typologier av museibesökaren. Theopisti Stylianou-Lambert (2010) menar att dagens publikforskning ägnar uppmärksamhet åt resonemanget Identity
formation in everyday life, där individens identitetsskapande utvecklas under det vardagliga livet. (ibid,
s.135-136). Då målgruppen som undersöks i denna studie i regel tillhör gruppen av icke-besökare av Trelleborgs Museum är det mest relevant att implementera studien inom det nya paradigmet.
4.1 Besökarens upplevelse av museet
En aspekt som har studerats inom publikforskningen är vilka behov och motiv besökaren tillfredsställer genom sin upplevelse av ett museum. Lydia Ntamkarelou, Philemon Bantimaroudis och Maria Economou (2017) har skrivit artikeln Testing the Uses and Gratifications Approach to Museum
Visiting: Adopting a Mediated Perspective in the Cultural Domain där de använder sig av “uses and
gratifications”-teorin för att försöka identifiera behoven som motiverar personer till att besöka museer. Totalt 416 enkäter fylldes i av besökarna till tre utvalda museer i Grekland under en begränsad tid. Syftet var alltså att undersöka besökarnas nivå av tillfredsställelse under museibesöket. Enligt undersökningens resultat var den vanligaste anledningen, till att respondenterna besökte museet, sökandet efter en kulturell erfarenhet. (Ntamkarelou et al. 2017:58, 63-68).
En annan aspekt av besökarens upplevelse av ett museum kan nås genom att undersöka hur själva medieinnehållet mottages av besökaren. Genom att utgå från en specifik konstutställning undersöktes besökarnas bedömning av konst av Martin Tröndle, Volker Kirchberg och Wolfgang Tschacher (2014) i studien Is This Art? An Experimental Study on Visitors’ Judgement of Contemporary
Art. I likhet med Ntamkarelou et al.:s studie har forskarna låtit 291 besökare fylla i enkäter både
innan och efter utställningsbesöket, för att kunna jämföra deras förväntningar och faktiska erfarenheter av utställningen Resultaten som erhölls från deras studie stred mot tidigare satta teorier om hur information och kontext kan påverka besökarens bedömning av konst. Istället fann forskarna att de avgörande huvudfaktorerna för en persons bedömning av konst var ålder och preferenser för specifika konstformer. (Tröndle et al. 2014:317, 327).
Det finns inte många bedrivna studier inom detta forskningsfält som haft unga vuxna som målgrupp. Dock har målgruppens upplevelse av museer oftast studerats i samband med de nya teknologierna. Ett exempel är Karen Hughes och Gianna Moscardos (2017) studie Connecting with
11
New Audiences: Exploring the Impact of Mobile Communication Devices on the Experiences of Young Adults in Museums, som behandlar hur mobilapparater (MCD, mobile communication devices) kan underlätta
upplevelsen genom att öka unga vuxnas interaktion, koncentration samt lärande i museer. För att göra detta använde de sig av både observationer och gruppdiskussioner med totalt 58 unga vuxna som delades in i tre grupper. Författarna talar dock om vilka ”beteenden” som publiken visar gentemot en utställning, inte vilka tolkningar besökaren ger av det han tar del av. Studien visade att gruppen som hade besökt museet utan MCDs spenderade betydligt mindre tid i utställningen än gruppen med MCDs, som även fick det högsta nivån av medveten närvaro och inlärning. I denna studie är detta centralt; att undersöka unga vuxnas meningstolkning av besöket på Trelleborgs Museum.
Likt Tröndle et al. (2014) vill jag i min studie analysera förändringen i människors uppfattning av Trelleborgs Museum genom en jämförelse av gruppintervjuer före-och efter ett besök på museet, då denna kvalitativa metod anses vara bättre anpassad för att gräva djupare kring ungdomarnas tankar och åsikter och förstå hur kultur får mening i deras livsvärld.
4.2 Identitet som utgångspunkt
I dagens publikforskning läggs allt större vikt på att undersöka hur museer finner sin plats i en persons identitetsuppbyggande genom livets gång. John H. Falk (2006) har genom sin studie An
Identity-Centered Approach to Understanding Museum Learning tagit fram fem musei-identiteter att
applicera på besökarna, vilka beskriver motivationen bakom ett besök på museet. Till skillnad från resonemangen i Ntamkarelou et al.:s (2017) studie om vad som motiverar ett museibesök, går Falk ett steg djupare. Enligt honom har dessa identiteter en direkt påverkan på besökarens beteende och inlärning. I denna undersökning analyserar han vilka intressen och motiv som leder en person till att besöka ett visst museum eller en viss utställning. Falk förde intervjuer med 191 besökare efter att de besökt en viss utställning. Två år efter undersökningen kontaktades de 191 respondenterna på nytt och 52 av dem intervjuades en andra gång. Denna metod använde han för att kunna undersöka en förändring över tid: “Incorporated into our protocol was an effort to understand, nearly two years after the initial visit, how these individuals made sense of their experience.” (Falk, 2006:156).
Samma teman berörs av Jay Rounds (2006) i artikeln Doing Identity Work in Museums där han genom en publikundersökning studerar besökaren utifrån hans livsvärld och hur museet finner sin mening i en individs identitetsuppbyggande. Han menar att det nödvändigtvis inte behöver finnas en djup och systematisk interaktion med museiinnehållet för att det ska nyttja besökaren. (Rounds, 2006:135). Med hjälp av gruppintervjuerna strävar jag efter att, likt forskningarna ovan, undersöka vilka faktorer som motiverar de unga vuxna att besöka museer.
4.3 Den lokala publiken
Ett vanligt scenario, både inom forskningen och i det praktiska yrkeslivet, är att den studerade målgruppen tenderar att identifieras som museibesökarna, vilket leder till att icke-besökarna hamnar i utkanten av forskningsfältet. Till skillnad från de ovannämnda studier har de kommande publikforskningarna bedrivits gentemot den lokala publiken som finns inom museets yttre fysiska kontext. Det är ytterst relevant att inkludera även icke-besökarna inom publik begreppet och, genom ett kontextuellt förhållningssätt till studieobjektet, vidga studiefältet även utanför museet (Booth, 2014).
12 Forskarna Kate Booth, Justin O'Connor, Adrian Franklin och Nikos Papastergiadis (2017) har i studien It's a Museum, But Not as We Know It: Issues for Local Residents Accessing the Museum of Old
and New Art försökt få en djupare bild på om och hur museet MONA (Museum of Old and New Art) uppfattas som tillgänglig för lokala medborgare i Tasmania, Australien. Genom intervjuer och fokusgrupper studerade dem vilken tolkning lokala medborgare ger av museet, vilka känslor och tankar som väcks av att besöka museet och om deras syn på konst förändras efter besöket. Utöver intervjuerna använde sig forskarna även av en enkätundersökning, för att kartlägga lokalt engagemang med MONA, genom att utgå från respondenternas sociodemografiska faktorer såsom ålder, utbildning, inkomst och arbetsstatus. Författarna kom fram till att det som främst påverkar känslan av museets tillgänglighet för en besökare är besökarens personliga nivå av kulturellt kapital samt kulturellt engagemang. (Booth et al. 2017: 15-16, 25).
Lokala besökare har studerats även ur andra synvinklar. De norska forskarna Ellen K. Henriksen och Merethe Frøyland (2000) har genom deras studie The Contribution of Museums to
Scientific Literacy: Views from Audience and Museum Professionals analyserat museers roll som förmedlare
av information och vetenskap till de lokala medborgarna, i förhållande till ett existerande lokalt radon-problem. Liksom Tröndle et al. (2014) har även denna studien grundats på fokusgruppsintervjuer före och efter museibesöket. De grundar sin studie i enlighet med de moderna utmaningar som ett museum, i alla fall i de nordiska länderna, bör ta sig an. Ett museum bör vara en mötesarena för samtal och dialog mellan museiexperter och publiken. (Henriksen & Frøyland, 2000: 394-396).
Den ovan presenterade forskningen är ytterst relevant för min studie då lokala besökare är just målgruppen som ämnats studeras. Genomgående strävar min studie efter att förhålla sig till publiken som en icke homogen massa, utan som en samling av olika komplexa individer med unika identiteter. Dock har denna studie velat gå ett steg längre i mån att förstå det lokala engagemanget kring museet bland unga vuxna. Vad mer har staden Trelleborg att erbjuda den lokala befolkningen? Är det kanske så att det lokala engagemanget kring museet är i linje med det lokala engagemanget kring staden?
5. Teoretiskt perspektiv
Upplevelsen av ett museum kan studeras på olika sätt och utifrån olika teorier. Ett sätt är att utgå från att ett museibesök befinner sig i en kontinuerlig lärandeprocess i förändring, från förväntningarna före och upplevelserna efter ett museibesök. För att konkretisera denna inlärningsprocess har jag valt att luta mig mot en modell som tagits fram av John H. Falk och Linn D. Dierking kallad
Contextual Model of Learning. Modellen grundar sig i besökarens ständiga samspel med tre
kontextfaktorer (Falk & Dierking, 2000: 133-134): • Personlig kontext
• Fysisk kontext
• Sociokulturell kontext
Den sociokulturella kontexten berör samspelet mellan individen (besökaren) och andra individer i samma kontext, både inom ens egna sociala grupp av människor, exempelvis föräldrar-barn relationen, men även i relationen med okända människor såsom museipersonal, uppträdare, etc. (ibid, s. 37-40). Denna aspekt kommer dessvärre inte att tas i beaktning i den följande studien, dels
13 på grund av bristande material för en fyllig analys av den sociala interaktionen mellan intervjupersonerna, dels för att lämna mer plats åt analysen över de andra två kontextfaktorerna. Individens interaktion med den fysiska kontexten, både innanför och utanför Trelleborgs Museum, i förankring till individens personliga kontext kan belysa och motivera viktiga aspekter av de unga vuxnas underrepresentation på museet. Dessa två koncept kommer att förklaras och fördjupas i följande kapitel.
5.1 Den personliga kontexten
Den första kontextfaktor i Falks och Dierkings (2000) modell är av stor vikt för analysen av studiens material. Den personliga kontexten delas in i följande faktorer som ingår i en individs identitet och som kommer att belysas i denna studie: motivation, intresse och tidigare kunskaper.
5.1.1 Intresserad och motiverad inlärning
“There seems to be an increasing awareness of the fact that visitors use their personal biographies and a variety of cultural resources available to them to make sense of exhibitions. Visitors are perceived as active interpreters who selectively construct meaning based on their personal experiences, associations, biases, fantasies, and sense of identity.” (Stylianou-Lambert, 2010:136).
Liksom Stylianou-Lambert (2010) skriver är det väsentligt att förstå individens personliga kontext för att förstå hens upplevelse av exempelvis en utställning. Vad som väcker intresse och motiverar en person till att besöka en viss utställning säger en del om individens personliga kontext.
Det första som då måste klargöras är begreppet Informal Learning som Judy Diamond (1999) använder för att definiera upplevelsen i ett museum. Det handlar om inlärning som sker utanför skolans verksamhet, oftast förekommande i samband med kulturinstitutioner som museer, zooer, festivaler och andra sociala sammanhang. Förutsättningarna är att det sker frivilligt och utan en förutbestämd ordning. Det kan ske när som helst och var som helst, vilket innebär även att man inte kan misslyckas eller avsluta denna typ av inlärning. (Diamond, 1999:25-32).
Man kan börja med att konstatera att inlärning är en erfarenhet. Intressant och relevant information filtreras aktivt utifrån vad som är värt att memorera enligt vad som har en mening och relevans för individen, ifall det stämmer överens med ens egna övertygelser eller vilka associationer som görs. (Falk & Dierking, 2000: 16-17). Visserligen finns det vissa faktorer som uppmuntrar minnesinlärningen såsom det emotionella värdet: ”The stronger the emotional value, the more likely sensory information is to pass this initial inspection and be admitted into memory…” (Falk & Dierking, 2000: 18).
Intresse leder alltså till en spontan selektion av vad som uppmärksammas av oss. Författarna talar om begreppet intresse som …”psychological construct that includes attention, persistence in a task, and continued curiosity, all factors important to an understanding of what might motivate someone to learn in a museum, to become fully engaged in a museum exhibition, program, or event.” (Falk & Dierking, 2000:22). Intresse kan utspela sig på ett personligt plan, där intresset växer fram med tiden och blir något som förankras i personligheten med en långtidseffekt. Men intresse kan även utspelas endast inom en viss kontext och situation, vilket resulterar i en korttidseffekt. (ibid, s.24). Utifrån egna intressen, kunskaper och övertygelser utvärderar individen ifall det är värt att besöka ett museum, en utställning eller liknande. Människans motivation till att
14 lära sig något nytt påverkas av olika faktorer såsom en stödjande omgivning samt valmöjlighet och kontroll. (ibid, s.138).
Inlärning i museer och andra liknande institutioner behöver inte bara betyda att memorera ny information. För vissa människor kan det innebära att bygga och utveckla sig själva eller hitta meningsskapande i själva njutningen av ett museibesök. Detta innebär även att inlärning kräver en viss kännedom och insikt om jaget, vem man är och vilka behov, intressen och förmågor man besitter. (ibid, s.21-22). Författarna menar även att förväntningarna man har på avsändaren, i detta fall museet, spelar roll i hur man sen tar emot det som avsändaren vill kommunicera. Utan en egen motivation och intresse blir det svårt att ta till sig innehåll; inlärning blir svårare om man känner sig tvungen till att lära sig. (ibid, s. 137).
5.1.2 Tidigare kunskaper
Viss kunskap är omedvetet lagrad i människans hjärna och väcks till liv i en relevant situation eller kontext. I en viss kontext blir kunskap meningsfull då den kommer till användning. Personens tidigare kunskapsförråd har stor vikt i hur inlärning sker. Att lära sig betyder ofta att bygga på redan inlärd och memorerad information med nya kunskaper och erfarenheter: ”The experience of seeing tangible examples of previously learned verbal or pictoral material obviously plays a major role in facilitating long-term learning.” (Falk & Dierking, 2000:27).
Inlärning är alltså en ständig process som utvecklar människans minnen och kunskaper eftersom kontexten, alltså livet, är i ständig förändring: ”As a consequence, if someone asks visitors as they are leaving an exhibition or program what they ”learned”, the answer they give at that moment may or may not be the same as the answer they might give to the same question a month or two later.” (Falk & Dierking, 2000:31). Det skulle alltså innebära att en besökare potentiellt hade kunnat memorera information från museibesöket och en lång tid efter resonera kring det vid en viss situation som återkallat något specifikt från besöket.
5.2 Den fysiska kontexten
Trelleborgs Museum utgörs av både en yttre och en inre fysisk kontext som kommer att tydliggöras i följande underrubriker.
5.2.1 Museer och masskommunikation
I utvecklingen av denna studie är det väsentligt att få ett helhetsgrepp på museernas
kommunikationsaspekter. Denna studie utgår från Hooper-Greenhills (1994:50) faktorer nedan: 1. Museets byggnad (in och ut)
2. Atmosfären i institutionen
3. Fokus på besökarens bekvämlighet, orientering, guidning genom museet 4. Museipersonalens attityd
Genom publikundersökningen som kommer att presenteras längre fram har alla punkter kunnat undersökas förutom punkt 4 då testpersonerna inte alls fick interagera med museipersonalen, varken under intervjuerna eller under besöket. Som författaren skriver bidrar besökarens hela upplevelse av museet till museets image. Därför är det viktigt att tänka på den fysiska kontexten
15 inte bara som utställningarna innanför museet, men även det som finns utanför: ”The entire experience of the museum contributes to the image of the museum. The image of the museum affects the perceptions and attitudes of people, and will affect whether or not they decide to visit the museum.” (Hooper-Greenhill, 1994:51).
Till skillnad från många andra institutioner är museer unika i sin genre att kunna arbeta med så många olika typer av kommunikation, allt från face-to-face kommunikation till användningen av video, utställningar, souvenirer, tidningar, affischer, flyers och mycket mer. I enlighet med den klassiska envägskommunikationen återfinns besökaren som mottagare och utställnings-teamet som avsändare. I detta fall är dock mottagaren närvarande medan avsändaren är frånvarande. Hooper-Greenhill (1994) menar att museer har förändrats genom tiden i strävan att göra mottagaren till en aktiv besökare som deltar och medskapar. Den klassiska face-to-face kommunikationsmetoden på ett museum inträffar vid exempelvis guidade turer, events och demonstrationer. (ibid, s.36-37).
Hooper-Greeenhill applicerar Shannon & Weavers kommunikationsmodell i relation med museiutställningar på följande vis:
utställningsteam → inkodat meddelande → objekt/text → besökare avläser → förståelse Modellen ovan är högst applicerbar i denna studie då respondenterna besökte museet för sig själva utan någon interaktion med museipersonalen. Den enda avsändaren i detta fall var de fysiska aspekterna av museet genom dess utställningar. Genom användningen av gruppintervjuer har ytterligare ett steg tagits i kommunikationskedjan, genom att låta besökarna (respondenterna) ge respons på meddelandet de mottagit, precis som Camerons modell nedan illustrerar:
avsändare → meddelande → mottagare → feedback → avsändare
Hooper-Greenhill (1994:42-46) applicerar modellen på ett museum då han menar att det kan finnas flera utställare och flera besökare samtidigt då det kan finnas flera avsändare och flera mottagare i en enkel envägskommunikation.
5.2.2 Den yttre och inre fysiska kontexten
Den fysiska kontexten i Falks och Dierkings modell är central att behandla i denna studie, då all typ av inlärning oundvikligt sker i en viss fysisk kontext (Falk & Dierking, 2000:65). Vad som är viktigt att poängtera är att själva museet befinner sig i en större yttre kontext, alltså staden Trelleborg och städerna runt omkring. Liksom Pruulmann-Vengerfeldt et al. (2014) menar, börjar upplevelsen bortom museets väggar; det finns alltså en vikt i att analysera framför allt individens engagemang kring staden Trelleborg. Med detta ämnas undersökas unga vuxnas relation och interaktion med staden.
Det inre fysiska rummet är en del av upplevelsen av en plats; rummets uppbyggnad och arkitektur, inte minst inredning och design, medverkar i att skapa en viss upplevelse för besökaren (Falk & Dierking, 2000:57). Med andra ord har en fysisk plats förmågan att kommunicera ett visst budskap till den som tar del av den.
Utifrån dessa uttalanden kan man undra hur ett museum kan vara medierande genom den inre fysiska kontexten. Michelle Henning (2006) talar om materialistisk medieteori då hon menar att museer oftast presenterar originella artefakter, alltså objekt som är beständiga och som mer eller mindre stannar på en och samma plats. Henning väljer att referera till Harold Innis som ser värdet
16 av dessa unika föremål i deras materialism: ”Instead of presuming that the medium simply moves a message from sender to receiver, Innis saw its capacity to communicate as dependent on its material nature and as shaping of social institutions and practices.” (Henning, 2006:72). Innis tar som exempel en staty som visserligen inte rör sig mellan två fysiska platser, men som kommunicerar ett budskap mellan två historiska perioder (ibid, s. 70-74). Man kan inte bara se till mediers förmåga att sända ett meddelande över fysiska avstånd utan även att bevara och arkivera historia och kultur, vilka är några av de främsta uppgifter ett museum ansvarar för i samhället (Nilsson, 2003).
Museer kan även vara potentiella arenor för undervisning och informering till en masspublik, där museibesökaren är en aktiv deltagare i inlärningsprocessen. Henning argumenterar för hur ett museum kan vara en optimal arena för utbildningssyften, då platsen, formen och omständigheterna skapar utmärkta förhållanden för besökarens kunskapsinlärning. I ett museum har besökaren friheten att röra sig kring objekt och föremål för att kunna observera från olika avstånd. Hon refererar till en teoretisk syn på museer som bidrar till ”the humanization of knowledge” som innebär att kunskap bör tillgängliggöras för allmänheten. (Henning, 2006: 75-79).
6. Metod och material
I detta kapitel presenteras den kvalitativa metoden som använts för att utföra undersökningen i denna studie, alltså gruppintervjuer. Vidare följer en beskrivning och problematisering av tillvägagångssättet från urvalet av respondenter till genomförandet av själva undersökningen. För ökad transparens är det nödvändigt att presentera materialet som utgörs av intervjupersonerna samt av utställningarna som funnits på Trelleborgs Museum under undersökningsperioden. Avslutningsvis redovisas diskussioner över analysmetoden, studiens validitet samt etiska aspekter. 6.1 Kvalitativa gruppintervjuer
Den kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjun ansågs vara den lämpligaste metoden för att undersöka studiens frågeställningar, då den tillåter och uppmanar den intervjuade personen att berätta, beskriva och ge konkreta exempel ur sin vardagsvärld. Det är intervjuarens (moderatorns) roll att styra den ämnesriktade diskussionen i rätt riktning med hjälp av specifika frågor. (Kvale, 1997:34). Denna typ av intervju strävar efter att hitta mening bakom respondentens uttalanden, att belysa ett ämne ur olika perspektiv samt hitta variationer snarare än fasta slutsatser. Man bör uppmärksamma att åsikter och tankar kan utvecklas, förändras eller komma till ytan under intervjuns gång. (ibid, s.32-38). Användningen av gruppintervjuer gav respondenterna möjlighet att jämföra och diskutera deras åsikter med varandra och utveckla nya resonemang. Därmed är kvalitativa metoder såsom intervjuer effektiva för att börja analysera ett ännu okänt område (Diamond, 1999:23), vilket passade utmärkt till studiens målgrupp (unga vuxna) som till största del är okänd för museets personal och som speglar en sällan förekommande publikgrupp. Dessutom är gruppintervjuer en effektiv och tidssparande metod som underlättade studiens undersökning.
En avgörande faktor för resultatet är antalet deltagare i en gruppintervju. Enligt Diamond (1999) är en gruppintervju på 15-20 personer bra för att undersöka nya idéer och problematiker. Det gäller även att kunna återspegla populationen på bästa sätt genom att ha variation i urvalet. Diamond menar att man kan välja personer från olika subgrupper inom populationen. (ibid, s.40-41.48-49). Ett så stort antal deltagare var omöjligt att samla ihop, då det var väldigt svårt att hitta
17 personer som var villiga att delta i undersökningen. Henricksen och Froyland (2000) menar dock att så kallade mini-grupper av 4–5 personer är bra när deltagarna har relativt bra kännedom och intresse om diskussionsämnet och när de är villiga att dela med sig om egna åsikter.
Visserligen har denna metod vissa svagheter. En av dem är svårigheten med att nå en djupare förståelse av intervjupersonens livsvärld på grund av det gemensamma samtalet som förs mellan flera personer samtidigt. En annan svaghet kan vara risken för grupptryck där respondenterna enar sig om en enda slutsats för att de inte vill ge eller saknar en egen åsikt. Dessutom kan det även hända att vissa personer ta mer plats än andra och blir de dominerande rösterna. I dessa fall är det moderatorns uppgift att låta alla komma till tals.
6.2 Urval av respondenter
Det finns en rad olika faktorer som motiverar varför just målgruppen unga vuxna mellan 16–25 år bosatta i Trelleborgs kommun har velats undersökas. Dels riktar sig projektet Ung Kraft mot just denna målgrupp, dels är målgruppen underrepresenterad på Trelleborgs Museum, vilket utgör den till en ytterst outforskad grupp och därmed intressant att studera. Dessutom har en av studiens frågeställningar en anknytning till just Trelleborg, vilket motiverar valet av unga vuxna bosatta i Trelleborgs kommun. Metoden som använts för selektionen av deltagarna kallas av Diamond (1999:49) för ”chain sampling”, som innebär att själva testpersonerna tar forskaren till andra potentiella testpersoner. Urvalet av respondenterna är relevant för studiens målgrupp, då nästan varje årskull mellan 16–25 åringar finns representerade och då fördelningen mellan killar och tjejer i intervjugrupperna nästan är jämn.
6.3 Genomförande
I denna undersökning har totalt 13 unga vuxna deltagit, indelade i två grupper som såg ut enligt följande:
• Grupp A: Sju personer födda mellan år 1993–1997, varav tre tjejer och fyra killar. • Grupp B: Sex personer födda mellan år 1998–2002, varav fyra tjejer och två killar.
Denna indelning har i första hand valts för att skapa en trygg miljö i grupperna där deltagarna kunde uttrycka sig så fritt som möjligt med andra personer i deras ålder. En mer detaljerad beskrivning av deltagarna finns under materialavsnittet. Båda grupperna fick genomgå en undersökning som delats in i tre delar:
• Intervju 1: en före-gruppintervju (med ett mindre frågeformulär). • Ett besök på Trelleborgs Museum.
• Intervju 2: en efter-gruppintervju.
Den första delen användes för att upplysa respondenternas förväntningar och uppfattningar om Trelleborgs Museum, medan den andra delen användes för att låta respondenterna besöka själva museet och ta del av dess utställningar. Den tredje delen var nödvändig för att få en inblick i respondenternas upplevelse av museet och, i samspel med den första intervjun, kunna jämföra upplevelsen med förväntningarna. För att kunna förstå respondenternas livssituationer utformades ett frågeformulär (se bilaga 1) som alla intervjudeltagarna fyllde i.
Med båda grupperna utfördes intervju 1 i ett grupprum på ABF (Arbetarnas bildningsförbund) i Trelleborg, medan intervju 2 utfördes i ett grupprum på Trelleborgs Museum.
18 Tabell 1 (nedan) visar en detaljerad beskrivning av de olika momenten. Alla intervjutillfällen spelades in med hjälp av en mobilapparat.
För att ge ungdomarna en ökad känsla av kontroll under besöket (Hughes & Moscardo, 2017) uppmanades de att med sina telefoner ta bilder på det som i deras ögon stack ut, både positivt och negativt. Syftet med uppmaningen var även att kunna använda bilderna i gruppintervjuerna efter besöket som stimulusmaterial, alltså något konkret som intervjupersonerna kunde resonera kring (Ekström & Larsson, 2010:80). Respondenterna fick friheten att själva kunna bestämma vilka utställningar de skulle besöka och i vilken ordning de skulle göra det samt hur länge deras besök skulle vara. På så sätt gavs förutsättningarna för en underlättad inlärningssituation (Falk & Dierking, 2000) där intresse och motivation ledde personerna under besöket. Forskaren gick alltså inte med dem i utställningarna.
Tabell 1: Datum, tidsram och antal deltagare för varje gruppintervju.
Intervju 1 Museibesöket Intervju 2
Grupp A Datum: 20.3.18 Tidsram: 47 min Antal deltagare: 7 Datum: 24.3.18 Mattias: 31 min Pontus: 35 min Ella: 35 min Emil: 72 min Agnes: 31 min Eva: 31 min Hannes: besökte ej Datum: 24.3.18 Tidsram: 49 min Antal deltagare: 6* Grupp B Datum: 10.4.18 Tidsram: 46 min Antal deltagare: 6 Datum: 16.4.18 Maria: 14 min Monica: 14 min Elliot: 21 min Veronica: 14 min Anton: 21 min Matilda: besökte ej Datum: 16.4.18 Tidsram: 33 min Antal deltagare: 5
* Eva intervjuades i sitt hem ensam med moderatorn den 26.3.18.
I tabellen ovan kan man se hur lång tid varje intervjudeltagare spenderade i museets utställningar. Man kan även se att Hannes varken deltog i besöket eller i gruppintervju A2. Eva hann inte vara med i den andra gruppintervjun men hon intervjuades själv i hennes hem tre dagar efter besöket. Hennes intervju varade 31 minuter. Eva hade förmodligen kunnat reflektera mer över sin egen upplevelse av museet genom att höra de andras erfarenheter; trots allt gav hon nyanserade svar med flera konkreta exempel.
Under museibesöket kunde Matilda från grupp B inte närvara. På grund av olika svårigheter med att hitta ett lämpligt datum för grupp B, hamnade besöket och efter-intervjun under veckan då Annika Wides utställning hade avslutats; grupp B fick alltså inte ta del av den utställningen. Intervju B2 gjordes på en måndag, den enda dagen under veckan då Trelleborgs Museum har stängt för besökare. Detta innebär att museet var tomt på folk och att ungdomarna var de enda som vistades i lokalerna under besökstiden. Det är en stor skillnad jämfört med grupp A som besökte museet under en lördag då museet har öppet och då många andra besökare vistades i lokalerna.
19 6.4 Studiens avgränsningar
För ett kvalitativt resultat krävs en medveten avgränsning av studiens omfattning. Denna studie fokuserar specifikt på Trelleborg Museum och en liten andel av dess publik nämligen 13 unga vuxna födda mellan 1993 och 2002. Studiens material är alltså självfallet inte tillräcklig för att dra generella slutsatser kring en större publik eller allmänt kring museiinstitutioner i Sverige. Dessutom avser denna studie att endast studera museets korttidsinverkan på den valda målgruppen, vilket innebär att ingen återkoppling till intervjupersonerna har gjorts i efterhand.
Att endast fokusera på de första två kontextfaktorerna i ”The Contextual Model of Learning” är å ena sidan en styrka då de kan djupare analyseras, men å andra sidan en svaghet då det utesluter ett viktigt komplement i modellen, den sociokulturella kontexten. Då inlärningen på ett museum är en social upplevelse hade studien starkt berikats av en analys av den sociokulturella aspekten av ungdomarnas museibesök eller interaktionen med varandra under gruppintervjuerna (Falk & Dierking, 2000:38), men det har tyvärr inte funnits tid och möjlighet för utförandet av observationer som ensam forskare.
Som en viktig del och aspekt av en individs personliga kontext är visserligen det kulturella kapitalet och andra demografiska faktorer såsom ålder, inkomst och utbildning relevanta att analysera (Falk, 2006). Dock räcker inte det material och data som insamlats i denna studie för att dra paralleller mellan intervjupersonernas livs vanor och deras kulturkonsumtion. Denna studie stödjer sig därför endast på hur unga vuxna talar om och refererar till kultur, mer specifikt till museer.
6.5 Material
Det första material som presenteras är en detaljerad beskrivning av intervjupersonerna och det andra är utställningarna som under undersökningsperioden visades på Trelleborgs Museum och som intervjupersonerna fick besöka.
6.5.1 Intervjupersonerna
Som tidigare nämnts har frågeformuläret i denna studie använts för att förstå respondenterna livssituationer. För att på ett tydligt och strukturerat sätt kunna presentera dem har tabell 2 och 3 utformats.
20
Tabell 2: Personlig information från respondenterna i grupp A.
Namn Födelseår Högsta utbildning Sysselsättning Aktiv inom kulturaktivitet
Mattias 1993 Pågående kandidat,
Civilingenjör i elektroteknik Butikspersonal Sport Pontus 1994 Avslutad brandmansutbildning Brandman Sport
Hannes 1994 Pågående kandidat,
Data programmering
Programmerare Måleri, skulptur,
dans, skrivande
Emil 1996 Pågående kandidat,
gymnasielärare Lågstadielärare i musik Musik, måleri, teater, skrivande Ella 1996 Gymnasieexamen, ekonomi Servicekonsulent --
Agnes 1997 Pågående kandidat,
gymnasielärare
Studerande Dans, skrivande
Eva 1997 Pågående kandidat,
IT och ekonomi
Studerande Musik
Tabell 3: Personlig information från respondenterna i grupp B.
Namn Födelseår Högsta utbildning Sysselsättning Aktiv inom kulturaktivitet
Maria 1998 Gymnasieexamen,
Estet
Heltidsjobbande Musik, skulptur, skrivande, måleri
Monica 1999 Pågående gymnasie,
Vård och omsorg
Timanställd Träning
Matilda 1999 Pågående gymnasie,
Vård och omsorg
Studerande Musik
Elliot 2000 Pågående gymnasie,
Ekonomi Deltidsjobbande Musik Veronic a 2000 Pågående gymnasie, Vård och omsorg Studerande Musik Anton 2002 Pågående 9:onde klass Studerande Musik
I grupperna fanns tre personer som personligen står mig som forskare väldigt nära; Agnes (grupp A) och Matilda (grupp B) som är två systrar till mig och Eva (grupp A) som är en av mina närmsta vänner. Respondenterna i grupp A kände jag sedan innan genom skolan och vänskapliga relationer, till skillnad från de i grupp B. Enligt mig har inte min relation till intervjupersonerna påverkat studien negativt, tvärtom verkar respondenterna ha tagit undersökningen på allvar.
21
6.5.2 Utställningarna på Trelleborgs Museum
I figuren nedan visas en planritning över Trelleborgs Museums bottenvåning där alla utställningar finns. Ovanvåningen ger plats åt personalrum, kontor och en pedagogisk verkstad (endast den sistnämnda är tillgänglig för besökare under privata visningar). Under de två månaders period (maj-april 2018) då denna undersökning genomfördes exponerade museet fyra utställningar:
Stadslifv är den första permanenta utställningen man kommer till från receptionen (blåa området i figur 2). Denna utställning illustrerar och berättar om Trelleborgs framväxt ur ett industriellt och politiskt perspektiv. Folkrörelser, industrier och vardagsliv är centrala teman i utställningen.
Öga mot öga är den andra permanenta utställningen (mörkgröna området i figur 2). Den berättar om Söderslätts förhistoria och visar bland annat riktiga människogravar och andra arkeologiska fynd.
Annika Wide – måleri och skulptur (3.3.18 – 15.4.18) (gula området i figur 2) var en av de två tillfälliga utställningar som fanns på museet under undersökningsperioden. Där visades några av Wides skisser, målningar och skulpturer.
Opplöt, Röekjol och Stubb (20.1.18 – 13.5.18) var den andra tillfälliga utställningen (ljusgröna området i figur 2). Utställningen visade upp autentiska föremål från museets samlingar; 200 år gamla kläder, folkdräkter, skor och smycken från folket på Söderslätt.
Figur 2: Planritning över Trelleborgs Museums bottenvåning.
6.6 Analysmetod
Trots att gruppintervjuerna mer eller mindre gick som självflytande samtal valdes inte samtalsanalys (Ekström & Larsson, 2010:196) som metod, då samtalsdynamiken inte ingår i studiens frågeställningar. Istället ansågs innehållsanalys vara en passande analysmetod för bearbetningen av intervjumaterialet. Denna analytiska metod söker efter mönster och tolkningar i materialet genom
22 sortering i olika subgrupper och kategorier. Det som styr denna sortering är de teoretiska begreppen som studien lutar sig mot. Det gäller att jämföra uttalanden, både de som stämmer överens och de som går emot varandra. (ibid, s.70-72.84).
Som grund till en god analys har allt material från de fyra gruppintervjuerna transkriberats. Författarna förklarar det väldigt tydligt: ”Nivån på transkriptionen beror på vad man analyserar och för att inte lägga onödig uppmärksamhet på detaljer måste transkriptionen rätta sig efter syftet med analysen.” (Ekström & Larsson, 2010:200). Ofta hamnade diskussionerna i sidospår som inte hade med studiens syfte att göra och som därför delvis transkriberats. Överlappande tal har inte heller antecknats då båda grupperna bestod av mer än fem personer som vid flera tillfällen pratade i mun på varandra, speciellt de i grupp A. Paralingvistiska fenomen som långa pauser eller skratt har vid vissa tillfällen transkriberats då de räknades som svar på en fråga. Då samtalsanalys inte varit den utvalda metoden har transkriptionen kunnat översättas till skriftspråk för läsvänlighetens skull. Citaten som bäst exemplifierar relevanta grupperingar och kategoriseringar av materialet har sedan vävts in i analysen: “Direct quotations are often the most effective way of conveying a visitors experience.” (Diamond, 1999:152). Som Diamond (1999) påpekar är det viktigt att reducera allt material från en kvalitativ undersökning till en summering av de viktigaste aspekterna, så att analysen blir mottaglig för läsaren (ibid, s. 154-155).
6.7 Studiens validitet
För att en studie skall erhållas som valid (giltig) gäller det att ständigt reflektera, kontrollera och ifrågasätta valda metoder som kan besvara frågeställningarna inom de rätt anpassade teoretiska ramarna (Kvale, 1997:218-221). Ständig noggrannhet och transparens har försökt upprätthållas i denna studie genom att motivera utvalda forskningsartiklar, teorier och metoder och genom att beskriva på ett detaljerat sätt studiens genomförande och material. Transkriberingen är ytterligare en faktor som ger transparens då det ger möjlighet för användning av direkta citat från intervjuerna (Ekström & Larsson, 2010:200).
Den kvalitativa metoden ”gruppintervjuer” som har valts för att gräva fram det empiriska materialet är å ena sidan en lämplig metod för att undersöka studiens frågeställningar, då eftersträvan ligger i att undersöka meningsskapande processer i människors liv. Å andra sidan har metoden lett till ett begränsat antal studieobjekt (13 intervjupersoner), vilket gjorde det problematiskt och vilseledande att generalisera studiens resultat mot hela den tänkta målgruppen (unga vuxna bosatta i Trelleborgs kommun). Det gjorde det även svårt att applicera studiens resultat och analys i andra sammanhang inom kultursektorn då endast Trelleborgs Museum undersöks som representativ kulturinstitution, dessutom under en kort period. (Ekström & Larsson, 2010:76).
Undersökningens hållbarhet avgör studiens validitet; fyra gruppintervjuer på cirka 1 timme vardera kan potentiellt bidra med grund för en fyllig och hållbar analys. Förtroende och öppenhet i grupperna har kunnat bidra till en avslappnad miljö där samtalen flöt på och de intervjuade var ärliga. Dock var det en avsevärd skillnad mellan intervjuerna i de två grupperna. Grupp B gav inte så stort material att arbeta med; endast en minoritet i gruppen gav uppriktiga utsagor. Det var därför livsviktigt att som moderator vara flexibel och tillmötesgående. (Ekström & Larsson, 2010:73-77).
Validitet i en studie erhålls även av förmågan att vara reflexiv, i detta fall hur jag som forskare förhåller mig till studien då den grundas på ett projekt som jag personligen driver under mitt arbete på Trelleborgs Museum. Tydliga problematiseringar av detta slag har redan framgått under bland annat kontextualiseringen.
23 6.8 Etiska överväganden
Genom att formulera ett informations- och samtyckesdokument (se bilaga 4), som delades ut till varje intervjuperson innan intervju 1, uppfylldes de två första kraven som enligt Vetenskapsrådet (2002) utgör de forskningsetiska principerna nämligen informationskravet och samtyckeskravet. Dokumentet informerar om vem jag som forskare är, vid vilken fakultet jag studerar och ger en beskrivning av mitt examensarbete, dess syfte, metod och var den kommer publiceras (Lindstedt, 2017:309-311). Alla som deltagit i intervjuerna har skrivit under samtyckesdokumentet och då de alla varit mellan 16-25 år har ingen underskrift från vårdnadshavare behövts. Allt detta gjordes för att skapa en trygghet hos de intervjuade i hopp om att skapa en större öppenhet och ärlighet under intervjuerna (Ekström & Larsson, 2010:75).
För att skydda intervjupersonerna har dem hållits anonyma genom hela studien med hjälp av fiktiva namn. Personlig information om de enskilda intervjudeltagarna, som erhållits genom den kortare enkäten, har omtänksamt förvarats endast på papper, aldrig digitalt. De transkriberade gruppintervjuerna har alltid sparats med alla andra studiens dokument i ett externt minne som blivit det enda bevaringsenheten efter studiens avslutning. Allt detta gjordes för att sträva efter att behandla studiens intervjupersoner med största konfidentialitet, som utgör det tredje kravet (Ekström & Larsson, 2010: 53-54).
Vem kan dra nytta av denna forskning? Det är en fråga som bör ställas då studien dels inspireras och motiveras av yttre faktorer som inte tillhör forskningsvärlden. Faktum att jag som forskare jobbar på Trelleborgs Museum och driver denna studie i deras område får inte leda till ett utnyttjande av intervjupersonernas personliga uppgifter. Jag har mycket väl varit medveten om
nyttjandekravet (ibid, s. 55) och har därför inte utlämnat information om personerna som valt att
vara med i studien.
7. Resultatredovisning och analys
Respondenterna i grupp A var alla i samma åldersgrupp och var mer eller mindre bekanta med varandra. Visserligen tenderade Hannes att ta över samtalet; han var väldigt stark i sina åsikter och blev flera gånger tillsagd av moderatorn att låta de andra komma till tals. Trots allt var respondenterna i grupp A duktiga på att föra diskussioner genom att ställa frågor till varandra, utveckla resonemang och kritiskt tänkande. Faktum att Hannes inte var närvarande vid intervju 2A underlättade säkerligen kommunikationen för de som var mer tillbakadragna såsom Pontus och Mattias.
Även respondenterna i grupp B var alla i samma åldersgrupp och kände varandra antingen genom skolan eller fritidsaktiviteter. Till skillnad från grupp A var det verkligen svårt att få igång en djupare diskussion i grupp B; svaren var väldigt korta och ytliga, ibland även för att de inte riktigt förstod frågorna. Detta kan ha berott på deras ålder eller på att ämnet som diskuterades inte var tillräckligt intressant för dem.
Vidare kommer analysen att utvecklas utifrån de två första kontextfaktorerna från Falks och Dierkings (2000) modell: den personliga kontexten samt den fysiska (yttre och inre) kontexten. Analysen kommer att avslutas med en jämförelse av respondenternas förväntningar och faktiska upplevelser av Trelleborgs Museum.
24 7.1 Den personliga kontexten
Ur den personliga kontexten från ”The Contextual Model of Learning” (Falk & Dierking, 2000) har faktorer som motivation, intresse och förkunskaper använts för att analysera de unga vuxnas engagemang kring museer som kulturinstitution samt kring Trelleborgs Museum.
7.1.1 Identitet, motivation och intresse
Vilken roll har identitetsfaktorer som motivation och intresse i engagemanget som unga vuxna har kring Trelleborgs Museum? I strävan efter att se hur respondenterna pratar om och relaterar sig till museet ställdes frågor kring besökandefrekvensen, museets geografiska placering samt allmänt om tankar, fördomar eller förväntningar på museet.
Minnena kring museibesöken i Trelleborg var suddiga för grupp A; ungdomarna kom ihåg något uppträdande, någon film och någon av dem hade deltagit i en grafikverkstad. Trots att alla utom en respondent tidigare hade besökt både det gamla och det nya museet fanns det en viss förvirring över museerna i Trelleborg: hur många museer finns det i Trelleborg? Hör dem ihop?
Den yngre gruppen hade tydligare och fräschare minne av besöken på museerna i Trelleborg såsom Axel Ebbes Konsthall och det gamla museet vid Kulturskolan.
Grupp B:
Moderator: När jag säger Trelleborgs Museum, vad tänker ni på? Flera samtidigt: Den på torget.
Monica: Jag tänker på det gamla museet, det gula vid Kulturskolan.
Maria: Jag tänker också på gamla museet. Jag tänker mycket på Axel Ebbes Konsthall också. Vad jag kommer
ihåg senast jag var på museet var någon medeltids stenåldersutställning, massa gamla kläder och läskiga människor i taket. Det var jätte skumt.
De mindes roliga detaljer från besöken på Trelleborgs Museum, saker som ljudeffekter och gravarna i Öga mot Öga. I stycket nedan kan man läsa att Monica och Elliot inte hade några speciella åsikter kring Trelleborgs Museum och Anton påpekade att han inte brukade höra så mycket om museet. Ibland kan man nästan föredra att ha ett dåligt rykte än inget rykte alls för det visar att det inte pratas om museet bland unga vuxna i Trelleborg; museet är inget som förtjänar deras uppmärksamhet och som lockar deras intressen.
Grupp B:
Moderator: Men vad är er uppfattning om Trelleborgs Museum? Vad har ni hört? Vilket rykte tror ni
Trelleborgs Museum har utifrån det ni hör från kompisar eller från familjen?
Maria: Det var ett sådant rum man kunde gå in på och lägga händerna på ett träd, så gav den ljud. Och så var
det skelett under marken.
Anton: Nej alltså jag hör inte så mycket om det faktiskt. Men när jag gick in där så kändes det modernt, det är
ju inte gammalt det museet.
Moderator: Vad kände ni andra? Monica: Nä, inget speciellt. Elliot: Nä.
Maria: Det ser väldigt dött ut, det ser stängt ut, som om ingen går dit.
Matilda: Det var inte illa. Det var ändå intressanta saker, rummet med den stora graven, den hade ljud och
25 Intervjupersonerna i grupp A var även väldigt annorlunda från varandra med olika intressen och vanor. Exempelvis var Mattias en ovan museibesökare som har besökt bara ett museum i sitt liv, till skillnad från Emil som är väldigt insatt i historiska ämnen och som besöker museer både i hans privata liv och i hans yrkes liv. Pontus däremot kan i detta fall likna en turist i sökandet efter en allmän upplevelse på en plats han vill utforska. Dessa killars inställning till museer var väldigt olika från varandra, vilket påvisar att publiken aktivt förhåller sig på olika sätt gentemot meddelandet som mottages och skapar mening av det dem ser på individuella sätt (Stylianou-Lambert, 2010). Intervjupersonerna motiveras av olika saker som tillhör aspekter av deras karaktärer; när ett museibesök väl inträffar är det olika anledningar som ligger bakom.
Nedan följer några svar på frågan ”Vilka museer har ni besökt i ert liv och vid vilka omständigheter?”.
Grupp A:
Mattias: Stockholms Naturhistoriska museum, det är den enda jag kan komma på. Det är den enda jag har
varit på. (SKRATT)
Pontus: När man är utomlands då besöker man museer, men inte alls när man är i Sverige. (SKRATT) Eva: Jo, i Sverige har jag gjort men inte i Trelleborg, för det finns inget intresse. Jo det var intressant när man
gick på lågstadiet, med Johan Kock och gatorna som döpts efter honom, men jag tror inte turisterna är intresserade av det.
Ella: Jag är mer intresserad av historia, men jag går inte till museer för att hitta historia. Emil: Det känns ju rätt dumt.
Moderator: Var går du då?
Ella: På Google. (SKRATT) Ja tyvärr så är det så, men när jag är utomlands kan jag tänka mig att jag gillar
historia men jag kan inte se mig själv gå till ett museum, jag tror inte jag har det som intresse, eller så är jag inte uppväxt med att man går till museer för att hitta historia där.
Moderator: Men med tanke på det du sa om uppväxt, har ni blivit tagna till museer av föräldrarna när ni var
små?
Emil: Jaa.
Ella: Det enda museet jag kommer ihåg är Pansarmuseet i Tyskland från andra världskriget. Gissa varför? Jo,
för att både pappa och farfar var väldigt intresserade. (SKRATT) = Hela gruppen skrattar.
Ellas kommentar om att ”hitta historia på Google” är ytterst intressant. Den motsätter sig helt och hållet till museernas potential som kunskapskällor. Henning (2006) talar om museer som potentiella arenor för undervisning, problemet är att den potentiella besökaren kanske inte är medveten om hur ett museum lyckas kommunicera på ett roligt och intressant sätt till besökaren. Intresse är kanske inte nog för att kliva in genom dörrarna på ett museum, så länge man kan släcka törsten i andra kanaler såsom internet som är smidigare att nå.
Vad är det då som motiverar ungdomarna till att kliva in genom dörrarna på ett museum? Det var viktigt att ställa frågor kring vilka typer av utställningar och museer respondenterna är intresserade av att besöka och vid vilka sammanhang dessa besök inträffar. Ur intervjuutdragen nedan framgår det att ungdomarna besöker museer oftast i samband med en resa, sådana besök som utgör en momentan upplevelse och som är bundna till en viss kontext (Falk & Dierking, 2000).
