EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA
VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2020:57
Preventivmedelsrådgivning i samband med abortsamtalet
- en intervjustudie ur kvinnors perspektiv
Emmy Kannenberg
Ellinor Åkesson
Uppsatsens titel: Preventivmedelsrådgivning i samband med abortsamtalet – en intervjustudie ur kvinnors perspektiv
Författare: Emmy Kannenberg, Ellinor Åkesson Huvudområde: Sexuell och reproduktiv hälsa
Nivå och poäng: Magisternivå, 15 högskolepoäng Utbildning: Barnmorskeutbildning
Handledare: Åsa Larsson Examinator: Christina Nilsson
Sammanfattning
I Sverige genomförs sedan ett par år tillbaka ca 36000 aborter årligen. De flesta aborter utförs innan v. 9, och ca 42 % av kvinnorna gör fler än en abort under sin livstid. Preventivmedelsrådgivning i samband med abortsamtalet är rekommenderat då kvinnans motivation att hitta och börja använda ett preventivmedel är hög. Tidigare studier belyser bland annat vilket preventivmedel som användes när den oönskade graviditeten blev till, samt barnmorskors olika strategier vid preventivmedelsrådgivning. Även den känsla av skuld som en del kvinnor kan uppleva i samband med en abort har studerats. Syftet med studien är att belysa kvinnors erfarenheter av preventivmedelsrådgivning i samband med abortsamtalet. Författarna hoppas att denna studie kan ge ökade kunskaper för barnmorskor kring hur kvinnorna upplever och tolkar preventivmedelsrådgivningen i samband med abortsamtalet. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med induktiv ansats, dessa analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Av 14 inhämtade medgivanden om deltagande valde 7 kvinnor att medverka, de var mellan 21 och 33 år gamla. I resultatet framkom tre kategorier, dessa belyser tillsammans kvinnornas erfarenheter av preventivmedelsrådgivningen vid abortsamtalet; Behoven styr samtalet, Begränsningar
i rådgivningen och Bemötande. Resultatet tyder på att kvinnorna generellt var nöjda
med preventivmedelsrådgivningen i samband med abortsamtalet. Det framkom också att de tenderar att fokusera mer på aborten och hur denna ska gå till och att de kände att det inte var rådgivningen de var där för. Att kvinnorna genomgår olika existentiella känslor i samband med en abort är tidigare studerat men torde vara ett bra område för vidare studier i syfte att som barnmorska kunna optimera sin rådgivning utifrån de förutsättningar som finns i samtalet.
Nyckelord: Preventivmedelsrådgivning, abort, upplevelse, erfarenheter, preventivmedel, kvinna
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1 Barnmorskans roll _________________________________________________________ 1 Hållbar utveckling i relation till sexuell och reproduktiv hälsa ____________________ 1 Abort ____________________________________________________________________ 2 Preventivmedelsrådgivning __________________________________________________ 2
Preventivmedelsrådgivning i samband med abort _______________________________________ 3
PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 4 SYFTE ______________________________________________________________ 4 METOD _____________________________________________________________ 4 Ansats ___________________________________________________________________ 4 Deltagare _________________________________________________________________ 4 Datainsamling _____________________________________________________________ 5 Dataanalys _______________________________________________________________ 6 Etiska överväganden _______________________________________________________ 6 RESULTAT __________________________________________________________ 7
Behoven styr samtalet ______________________________________________________ 7
Att få den tid som behövs _________________________________________________________ 7 Relevant information _____________________________________________________________ 8 Individuella behov _______________________________________________________________ 8 Att förebygga en ny abort _________________________________________________________ 8
Begränsningar i rådgivningen _______________________________________________ 9
Ett annat fokus i samtalet __________________________________________________________ 9 Otillräcklig information ___________________________________________________________ 9
Bemötande ______________________________________________________________ 10
Upplevelse av barnmorskans förhållningssätt _________________________________________ 10 Känsla av att bli värderad ________________________________________________________ 10
DISKUSSION _______________________________________________________ 10 Metoddiskussion __________________________________________________________ 10 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 12 SLUTSATSER _______________________________________________________ 15 REFERENSER ______________________________________________________ 16 Bilaga 1 ____________________________________________________________ 19 Bilaga 2 ____________________________________________________________ 20 Bilaga 3 ____________________________________________________________ 23
1
INLEDNING
Preventivmedelsrådgivning vid abort är något som alla kvinnor ska erbjudas och har rätt till. Rådgivningen ingår i barnmorskans kompetensområde och barnmorskan har kunskap inom detta ämne. Många kvinnor är i en sårbar situation där de behöver stöd och vägledning. Att avbryta en graviditet är ett stort beslut och upptar många tankar och känslor hos kvinnan. Därav är det en utmaning som barnmorska att kunna ge rätt information om abort och preventivmedel under samma besök. I tidigare studier har det visat sig att många kvinnor inte sökt hjälp för preventivmedelsrådgivning året innan det blev oönskat gravida (Larsson, Aneblom, Odlind & Tydén 2002). Författarna vill genom denna studie öka kunskapen om kvinnors erfarenheter kring preventivmedelsrådgivningen i samband med abortsamtalet.
BAKGRUND
Barnmorskans roll
Enligt World Health Organisation (WHO 2015, s.56) rekommendationer bör preventivmedelsrådgivning ges i samband med abortvård eller efter en abort. WHO listar också vilka som bör eller kan utföra dessa åtgärder. Ur ett globalt perspektiv har barnmorskan kunskap om både preventivmedelsrådgivning och abortvård. Sett ur ett nationellt perspektiv statueras att barnmorskans kompetensområde är sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Däri ingår att ge råd och information om olika preventivmedel, samt att ge råd, information och vård vid abort (Svenska Barnmorskeförbundet 2018). I tillägg till detta kan barnmorskan, i födelsekontrollerande syfte, skriva ut preventivmedel till friska kvinnor (SOSFS 1996:21).
Hållbar utveckling i relation till sexuell och reproduktiv hälsa
Globalt har 39,5 % av världens kvinnor tillgång till fri abort (SFOG 2018, s. 52). Om kvinnor har kunskap om och får tillgång till familjeplanering och preventivmedel antas de bidra i högre utsträckning till välfärden i familjen och i samhället i stort (Langer et al. 2015). I Agenda 2030 finns de globala målen för hållbar utveckling och där står bland annat; ”Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program” (Regeringskansliet 2015). Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten (2014, s. 27) skriver också “Att kunna bestämma antal barn och antal år mellan graviditeterna påverkar kvinnors situation och utveckling”. Vilket Svenska barnmorskeförbundet (2018) också beskriver i sin Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska. Många oönskade graviditeter blir till på grund av bristande användning av preventivmedel (Larsson et al. 2002). Genom att kvinnan väljer ett effektivt preventivmedel, till exempel LARC (LongActiveReversibleContraception) preparat minskar antalet oönskade graviditeter och med det kostnaden för samhället (Engstrand & Kopp Kallner 2018). LARC prepart innebär preventivmedel som är långverkande och reversibla, till exempel hormonspiral, kopparspiral och p-stav (Läkemedelsverket 2014, ss. 18-19). I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer (2014, s. 22) står också; “Användning av långverkande
2
reversibla preventivmedel (LARC preparat) som påbörjas direkt efter eller inom en vecka efter abort har visat sig minska antalet oönskade graviditeter”. LARC preparat kan anses dyra att införskaffa men beräknas som kostnadseffektivt för patienten efter ca två år beroende på valt preparat (Engstrand & Kopp Kallner 2018).
Abort
I Sverige är abort tillåtet fram till graviditetsvecka 18, efter graviditetsvecka 17 + 6, krävs det särskilda omständigheter och ett godkännande från Socialstyrelsen (SFS 1974:595). Enligt Socialstyrelsen utfördes ca 36 000 aborter i Sverige 2019, den absoluta majoriteten med medicinsk metod. 85 % av aborterna utfördes innan graviditetsvecka 9 (Socialstyrelsen 2020). Oberoende av abortmetod (medicinsk eller kirurgisk) så kan ägglossningen återkomma 8 - 10 dagar efter aborten. Medicinsk abort innebär att kvinnan intar läkemedel peroralt eller vaginalt i syfte att stöta ut graviditeten. Vid en kirurgisk abort använder läkaren sig av en vacuumaspiration för att utrymma livmodern (SFOG 2018, ss. 22-30). Hormonella preventivmedel kan med fördel påbörjas i samband med aborten och spiral kan sättas in en vecka efter aborten vid medicinsk metod eller i samband med aborten vid kirurgisk metod (Läkemedelsverket 2014, s. 22). Kilander et al. (2016) har undersökt sannolikheten för att kvinnor kommer tillbaka för en efterföljande abort inom 36 månader efter den första, i relation till valt preventivmedel efter den första aborten. Upp till 24 % har visats återkomma för ytterligare en abort (Kilander et al. 2016). Preventivmedelsrådgivning är av vikt för att förebygga oönskade graviditeter och med det abort (Läkemedelsverket 2014, s. 14). Valet av preventivmedel har visats ha betydelse då effektivare metoder ses resultera i färre oönskade graviditeter (Kilander et al. 2016; Larsson et al. 2002).
Vid abortsamtalet informeras kvinnan om vad en abort innebär, tillvägagångssättet, erbjuds stödsamtal samt informeras om vilka metoder som finns att tillgå. Valet av metod beror delvis på graviditetslängden men också kvinnans önskemål. Graviditetslängden kontrolleras med ultraljud vid besöket. I samtalet ingår också preventivmedelsrådgivning (SFOG 2018, s. 13).
Preventivmedelsrådgivning
Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten (2014, s. 27) konstaterar utifrån åldern för den sexuella debuten, antal födda barn per kvinna och när i livet kvinnor i Sverige föder barn att: “Det innebär att det behövs en effektiv preventivmetod under kanske 17–18 år av kvinnans mest fertila period. Målet är inte att minska antalet aborter men att undvika oönskade graviditeter”.
För kvinnor i Sverige är rådgivning kring preventivmedel gratis oberoende av ålder. För kvinnor under 21 års ålder är även hormonella preventivmedel gratis och i vissa landsting är hormonella preparat subventionerade till kvinnor upp till 25 års ålder (SFOG 2019). Subventioneringen av hormonella preparat kan påverka användningen av dessa (Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten 2014, s. 27). Målet med preventivmedelsrådgivningen är att kvinnan hittar en metod hon blir nöjd med och använder. Barnmorskan bör vid rådgivningen ta i beaktande kvinnans önskemål, livssituation och förväntningar på metoden samt anpassa informationen efter individen
3
och hennes förkunskaper. Information om biverkningar och positiva hälsoeffekter bör också framgå av rådgivningen (Läkemedelsverket 2014, s. 22). Evidensbaserad rådgivning avseende preventivmedlens effektivitet och skillnader mellan metoder bör framkomma i rådgivningen då det inte är självklart för alla kvinnor (Kilander et al. 2016). Barnmorskor har visats ha olika strategier vid preventivmedelsrådgivning och det är inte alltid som informationen ges utifrån kvinnans utgångspunkt. Motiverande samtal (MI) kan användas i rådgivningssituationen (Kilander, Berterö, Thor, Brynhildsen, & Alehagen 2018). MI är utvecklat med grund i att önskan till förändringen av ett beteende ska komma från patienten. Samtalet styrs utifrån var patienten befinner sig kunskapsmässigt och hur motiverad hon är. Barnmorskan kan leda samtalet, väcka intresse och introducera metoder eller åtgärder utifrån var patienten befinner sig men grunden är att en patient motiverad till förändring är mer benägen att genomföra den (Emmons & Rollnick 2001). Barnmorskans förhållningssätt i mötet påverkar kvinnans upplevelse och hennes plan för och val av preventivmedel (Kilander et al. 2018).
Preventivmedelsrådgivning i samband med abort
Rådgivning om preventivmedel ska ges i samband med abortvård, då intresset för att starta med preventivmedel är som störst vid denna tidpunkt (Larsson et al. 2002; Läkemedelsverket 2014, s. 22). Samtidigt som det erbjuder svårigheter då studier visat att kvinnan i första hand fokuserar på aborten och kanske inte är beredd på att diskutera preventivmedel vid besöket (Kilander, Salomonsson, Thor, Brynhildsen & Alehagen 2017; Kilander et al. 2018). I 3 kap. 2 § av Socialstyrelsens föreskrifter om abort (SOSFS 2009:15) regleras att vårdgivaren är ansvarig för att preventivmedelsrådgivning sker före eller efter abort. Det är dock värt att uppmärksamma att upp till 42 % av de abortsökande kvinnorna tidigare har genomfört minst en abort (Socialstyrelsen 2015). Vilket indikerar att det finns ett behov av god preventivmedelsrådgivning i syfte att förebygga upprepade oönskade graviditeter. För att förebygga oönskade graviditeter är preventivmedelsrådgivning samt lättillgängliga preventivmedel av stor vikt (Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten 2014, s. 27).
Studier finns på vilket preventivmedel som användes när den oönskade graviditeten blev till (Larsson et al. 2002). Här ses en relation till använd metod och risken för en oönskad graviditet samt att många av kvinnorna inte sökt preventivmedelsrådgivning alls året innan de blev oplanerat gravida. Majoriteten av de abortsökande kvinnorna hade inte använt något preventivmedel alls alternativt en mindre effektiv metod så som avbrutet samlag (Larsson et al. 2002). Betydande för om kvinnan både hittar och väljer ett preventivmedel i samband med abortsamtalet är hennes upplevelse av att bli respektfullt bemött samt om hon har fattat förtroende för barnmorskan (Kilander et al. 2018). Ett gott bemötande har setts leda till att kvinnorna upplever en bättre rådgivning, bredare kunskap, delaktighet och med detta en större möjlighet att hon hittat ett preventivmedel att börja med. Valet av metod påverkas bland annat av tidigare upplevelser av preventivmedel. Rädsla för biverkningar är också ett ämne som behöver bemötas och behandlas i samtalet (Kilander et al. 2018). Rådgivningen i sin tur är komplex då kvinnan kan känna skuld för att hon blivit oönskat gravid och barnmorskorna kan känna en ambivalens och oro för att addera till känslan av skuld genom att ta upp preventivmedelsfrågan (Kilander et al. 2017). En del kvinnor kan
4
upplevas som oförberedda på preventivmedelsdiskussionen i samband med abortsamtalet och vikten av information och deltagande är betydande för utfallet (Kilander et al. 2017). Även om fokus vid besöket ligger på aborten är de mottagliga för rådgivning men det påverkas av bemötandet och inställningen hos barnmorskan (Kilander et al. 2018).
Ur både kvinnans och barnmorskans synvinkel framhålls vikten av ett individcentrerat synsätt med anpassad information där hänsyn tas till kvinnan, hennes preferenser, tidigare preventivmedel, önskemål och livssituation. Motiverande samtal är rekommenderat som en bra samtalsmetod i rådgivningssituationen (Kilander et al. 2016; Kilander et al. 2017; Kilander et al. 2018).
PROBLEMFORMULERING
Till kvinnans reproduktiva rättigheter hör att få bestämma antal barn när hon vill ha dem. I barnmorskans kompetensområde ingår den kunskap som krävs både till preventivmedelsrådgivning och till abortvård. Upp till 42 % av de abortsökande kvinnorna i Sverige har tidigare genomfört minst en abort, vilket indikerar att det finns ett behov av preventivmedelsrådgivning. Att få förtroende för barnmorskan och bli respektfullt bemött är viktigt för att kvinnan ska kunna uppleva ett bra möte och med det välja ett preventivmedel i samband med abortsamtalet. Forskning tyder på att barnmorskan kan känna oro över att skuldbelägga kvinnan genom att ta upp frågan om vad hon önskar för preventivmedel. Vi ämnar därför undersöka kvinnors erfarenheter av preventivmedelsrådgivning i samband med abortsamtalet för att på bästa sätt kunna bemöta och hjälpa dem i frågan.
SYFTE
Syftet med studien är att belysa kvinnors erfarenheter av preventivmedelsrådgivning i samband med abortsamtalet.
METOD
Ansats
Föreliggande studie utfördes som en kvalitativ intervjustudie då syftet var att studera kvinnornas erfarenhet av rådgivningen. Forskningsintervju används för att fånga ett fenomen eller en upplevelse utifrån informantens perspektiv och levda värld. Kunskapen skapas i dialogen mellan intervjuaren och informanten (Kvale & Brinkman 2014, s. 17-18). Då syftet är att analysera informanternas berättelse avseende det manifesta innehållet utförs intervjuerna med en induktiv ansats (Elo & Kyngäs 2008; Lundman & Hällgren Graneheim 2017, s. 221).
Deltagare
Mellan december 2019 och juni 2020 rekryterades 14 abortsökande kvinnor på ett medelstort sjukhus i södra Sverige. Kvinnorna frågades om deltagande av barnmorskan i samband med abortsamtalet, författarna hade ingen möjlighet att påverka urvalet och
5
vet inte heller hur många som avböjde medverkan. För att tillfrågas om deltagande skulle kvinnorna kunna tala och förstå svenska samt förstå av barnmorskan given information. Kvinnorna skulle vara över 18 år gamla och graviditetslängden vara under 12 veckor. Kvinnorna skulle inte heller vara abortsökande med anledning av missbildning eller missed abortion. Av de 14 som gav sitt informerade samtycke valde 8 kvinnor att genomföra intervjun. Resterande 6 kvinnor svarade inte i telefon vid författarnas kontaktförsök. Den första intervjun utfördes som en pilotintervju och exkluderades sedan ur studien på grund av bristande kvalitet, efter detta justerades intervjuguiden (Bilaga 1) och följande intervjuer höll god kvalitet. De 7 efterföljande intervjuerna utgör analysmaterial. Efter fem intervjuer påbörjades analysprocessen med kvalitativ innehållsanalys såsom beskrivet av Graneheim och Lundman (2004). Ytterligare två intervjuer utfördes innan datamättnad ansågs uppfylld då inget nytt framkom i materialet. Kvinnorna som valde att medverka var mellan 21 och 33 år gamla.
Datainsamling
Verksamhetschefen på en gynekologimottagning på ett sjukhus i en medelstor stad i Sydsverige informerades muntligen och skriftligen. Tillstånd erhölls därefter skriftligen från verksamhetschefen (Bilaga 2). Om kvinnorna mötte inklusionskriterierna informerades de vid abortsamtalet kort om studiens syfte och tillfrågades om deltagande av barnmorskan. Vid medgivande fyllde de i sitt samtycke skriftligen som sedan lades i ett anonymt kuvert och förseglades. Kvinnorna skrev under med namn och telefonnummer och/eller mailadress. Författarna hämtade kuverten på gynekologimottagningen. Kvinnorna kontaktades per telefon, vid uteblivet svar efter första påringningen utfördes ytterligare ett försök sedan skickades ett sms med frågan om deltagande samt önskemålet att i så fall kontakta författarna. En kvinna hade endast lämnat sin mailadress och kontaktades av den anledningen via mail. Vid intervjun informerades kvinnorna åter om studien och dess syfte samt tillfrågades om medgivande till digital inspelning vilket samtliga godkände. Intervjuerna fördes över telefon. De transkriberades i anslutning till intervjun och ljudfilen raderades därefter, ingen backup fanns och det gick inte att i efterhand härleda ljudfilen till inhämtat skriftligt samtycke varvid anonymitet anses uppfyllt.
För att fånga kvinnans erfarenhet utfördes en explorativ, semistrukturerad intervju (Kvale & Brinkman 2014, s.148). I syfte att strukturera upp intervjun användes en kort intervjuguide (Bilaga 1). Intervjun följde Kvale och Brinkmans (2014, ss.170-171) beskrivning av ett flöde. Det vill säga; initialt presenteras författaren, studien och syftet med studien. Information om samtycke om inspelning inhämtas. Informanterna får frågan om de själva har några frågor sedan följer själva intervjun. Avslutningsvis frågar författarna om informanterna har några avslutande funderingar eller frågor. Intervjuerna var initialt tänkta att ske vid ett fysiskt möte men på grund av yttre omständigheter var detta inte möjligt varvid de skedde över telefon. Samtliga intervjuer utfördes och transkriberades av en och samma författare. Intervjuerna varade mellan fem och femton minuter.
6
Dataanalys
Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys som ansats. Syftet med innehållsanalysen är att uppnå en bred beskrivning av fenomenet/upplevelsen och att genom kategorierna kunna beskriva detsamma. Resultatet är beroende av forskarens tolkningsförmåga (Elo & Kyngäs 2008). Analysen avsåg det manifesta innehållet och redovisas därför i kategorier (Lundman & Hällgren Graneheim 2017, s. 222). Som analysenhet användes de hela, transkriberade intervjuerna. Intervjuerna utgörs av meningsbärande enheter i form av meningar eller stycken med samma innebörd. De meningsbärande enheterna kondenserades, det vill säga förkortades utan att förlora sin innebörd. Sedan kodades de och sorterades in i underkategorier och därefter kategorier (Elo & Kyngäs 2008; Graneheim & Lundman 2004). Författarna läste de transkriberade intervjuerna vid upprepade tillfällen, analyserade det materialet separat, kondenserade och kodade det och sammanstrålade sedan för att diskutera och kategorisera materialet. God trovärdighet ansågs uppnått vid analysen då författarna tolkat materialet likvärdigt och koderna överensstämde hos båda författarna.
Meningsbärande enhet Kondenserad mening Kod Underkategori Kategori
Ehm.. hon visade både på rekvisita, bilder och broschyrer och förklarade liksom olika och sen förklarade hon eftersom jag är magsäcksopererad så kan jag inte ha vad som helst. För jag kan inte ha någonting som är
beroende av matspjälkningen alltså upptagningsförmågan.
Visade och förklarade olika. Och förklarade att jag inte kan ha vad som helst.
Anpassat efter
kvinnan Individuella behov
Behoven styr samtalet
Etiska överväganden
Ur ett etiskt perspektiv bör konsekvenserna av en studie bedömas efter vilken skada som deltagarna kan lida i relation till vilken nytta studien och kunskapen som medföljer kan skapa (Kvale & Brinkman 2014, s. 110). I samband med att en studie initieras ska forskaren väga upp risken för skada för den enskilda deltagaren och för patientgruppen i stort. Kraven på forskaren är stora då intervjuer kan leda till att deltagaren kan dela med sig om något oförutsett eller obearbetat, alternativt att intervjun uppfattas eller utgör ett terapeutiskt samtal för deltagaren. Forskaren bör inneha en medvetenhet om att ämnet för intervjun kan röra upp känslor hos deltagaren (Kvale & Brinkman 2014, s. 110). Kvinnorna kontaktades i nära anslutning till det inhämtade samtycket, då aborten normalt påbörjas i samband med eller strax efter abortsamtalet. Tidsaspekten avgjordes av att kvinnorna fått rådgivning nyligen samt att i samband med abortsamtalet fått erbjudande om kontakt med kurator och dennes kontaktuppgifter. Skulle samtalet väcka tankar eller känslor vilka kvinnan önskade samtalshjälp med fanns möjlighet att lämna ut klinikens kurators kontaktuppgifter.
Information om studien lämnades av barnmorskorna skriftligen (Bilaga 3) och muntligen enligt SFS 2003:460 16§ och enligt 17§ Lag om etikprövning av forskning som avser människor. I samband med rekryteringen och inhämtandet av kvinnornas
7
samtycke reflekterade författarna kring hur informerat samtycke skulle levereras. Kvinnan upplystes av barnmorskan om att ett deltagande eller icke deltagande inte kom att påverka den vård och behandling hon sökt för, samt att hon när som helst efter ett medgivande kunde välja att avbryta sitt deltagande utan vidare frågor. Vilket även finns reglerat i SFS 2003:460 Lag om etikprövning av forskning som avser människor 16 § och 19§.
Anonymisering uppstår då identiteten inte antecknas i anslutning till intervjun (Vetenskapsrådet 2017). För att bevara kvinnornas konfidentialitet kom inga personliga kommentarer eller citat som kan avslöja kvinnans identitet att användas som citat i studien (Kvale & Brinkman 2014, s. 109).
I enlighet med Vetenskapsrådet (2017) rekommendationer redovisas att studien utförs på uppdrag av Högskolan i Borås, författarna till studien uppger ingen bias.
RESULTAT
Det analyserade materialet om kvinnors erfarenheter av preventivmedelsrådgivning i samband med abortsamtal delades in i 8 underkategorier som i sin tur bildade 3 kategorier; Behoven styr samtalet, Begränsningar i rådgivningen och Bemötande.
Kategorier Behoven styr samtalet Begränsningar i rådgivningen Bemötande
Underkategorier Att få den tid som behövs Ett annat fokus i samtalet Upplevelse av barnmorskans förhållningssätt Relevant information Otillräcklig information Känsla av att bli värderad Individuella behov
Att förebygga en ny abort
Behoven styr samtalet
Kvinnorna upplevde sig sedda i mötet med barnmorskan, informationen anpassades individuellt och var relevant utifrån deras behov, önskemål, förkunskaper och efterfrågan. Det fanns tid avsatt i mötet och kvinnorna upplevde i de flesta fall att den räckte till. Kvinnorna upplevde också att de var delaktiga i samtalet, att det fördes som en dialog och att deras erfarenheter och förkunskaper var värdefulla och formade rådgivningssituationen.
Att få den tid som behövs
Generellt beskrev kvinnorna att den avsatta tiden för preventivmedelsrådgivning under besöket räckte till. Kvinnorna uttryckte att de fick tillräckligt med rådgivning och att det fanns tid att ta ett beslut om ett preventivmedel. Ett par av kvinnorna uttryckte att det inte var så mycket rådgivning men att den information och rådgivning som gavs var
8
tillräcklig. De kvinnor som uttryckte att det var lite rådgivning hade redan innan samtalet läst på och valt ett effekt preventivmedel.
‘Ja alltså det blev inte så mycket till rådgivning, hon frågade lite om jag hade funderat någonting och då hade jag redan läst på lite innan och nästan redan bestämt mig, så det blev mer att hon bara berättade lite om de andra alternativen sådär lite snabbt och frågade om jag hade använt något tidigare.’ Intervju 3
Relevant information
Samtliga kvinnor beskrev upplevelsen av en bra rådgivning och en bra information om preventivmedlen. Informationen som presenterades var relevant och de upplevde att den var grundlig om de metoder som diskuterades. Kvinnorna fick även information om tillvägagångssätt vid administrering av specifika preventivmedel samt om förväntade biverkningar vilket uppskattades. Generellt upplevdes informationen som tillräcklig och eventuella oklarheter besvarades i stort under samtalet. En av kvinnorna uppgav att hon inte kunde använda sig av vissa preventivmedel relaterat till ett medicinskt tillstånd men fick då mer information om andra metoder och kunde baserat på det göra ett val. Kvinnan upplevde att hon fick en bra information utifrån sina förutsättningar.
‘Det är viktigt att hon ger mig all information som jag behöver, det är inget som jag skadas av.’ Intervju 5
Individuella behov
Alla kvinnor i intervjuerna beskrev att de på något sätt fick individanpassad information och ett individanpassat bemötande. De uppgav att det togs hänsyn till deras preferenser gällande preventivmedel, till deras tidigare metoder och till deras önskemål om information om ny metod och dess biverkningar. Även kvinnornas förkunskaper och erfarenheter i övrigt behandlades på olika sätt i samtalen. Ett par av kvinnorna uppgav att de fått information om preventivmedel vid bokningen av besöket eller genom att de genomgått en abort vid ett tidigare tillfälle. Andra beskrev att de kom förberedda och pålästa till besöket och att de i och med det visste vilket preventivmedel de föredrog och att informationen i de fallen anpassades utefter det. Detta ledde ofta till en begränsning i att det var den metoden, samt eventuell tidigare metod, som behandlades under samtalet.
‘Jag upplevde att den var ganska så... eftersom jag innan själva
rådgivningen hade skickat in. Dels så var det att jag beställde till gyn via 1177 och redan där fanns det att man kunde fylla i lite om man ville ha preventivmedel och vad man kunde tänka sig och då hade jag redan samtalat med en barnmorska på ungdomsmottagningen lite. Så min rådgivning var uppdelad i två delar skulle jag säga.’ Intervju 6
Att förebygga en ny abort
Ett par av kvinnorna talade om att de kände att barnmorskan poängterade vikten av ett preventivmedel för att de inte skulle hamna i samma situation igen, det vill säga att de
9
inte skulle bli oönskat gravida ännu en gång. Kvinnorna beskrev att de i samband med samtalet fick förklarat både vikten av att ha ett effektivt preventivmedel samt att ha ett preventivmedel att börja med direkt efter aborten så de inte skulle vara utan. Upplevelsen blev att rådgivningen var ett led i att hjälpa dem så de inte skulle behöva genomgå samma situation igen.
‘… det var väl mest, hon sa väl att det finns olika preventivmedel som man redan egentligen vet om och ehh, ja typ rekommenderar att jag borde se över eller gå igenom, fundera kanske över vad man vill ta för
någonting. För att inte hamna i samma situation igen’ Intervju 2
Begränsningar i rådgivningen
Även om mötena i stort beskrevs som bra och givande kunde samma kvinnor uppge att de inte fick ut tillräckligt och att det inte var preventivmedelsrådgivningen de var där för. Samt att de inte fått information om andra preventivmedel än den de själva föreslog, metoder som de ändå funderade över som ett alternativ till den föreslagna.
Ett annat fokus i samtalet
Anledningen till vårdmötet var att kvinnan var abortsökande. Ett par av kvinnorna uttryckte att den huvudsakliga anledningen till besöket inte var för att diskutera preventivmedel, det var själva aborten. De sökte inte för att få rådgivning, samtidigt som de var medvetna om att de behövde rådgivning och ett preventivmedel för att förebygga en ny abort. Kvinnorna uppgav också att det var fokus på annat i samtalet till exempel på hur aborten skulle gå till rent praktiskt. Detta skiftade bort inriktningen i samtalet från preventivmedelsrådgivningen både praktiskt och i tanken.
´Själva rådgivningen om preventivmedel är ju inte jättestor. Det är inte det man är där för.´Intervju 3
Otillräcklig information
Ett par av kvinnorna upplevde att de inte fick tillräckligt med information om olika preventivmedel. De kvinnor som uttryckte att de inte fick tillräcklig information om olika alternativ var i huvudsak de kvinnor som hade valt eller föreslagit ett effektivt preventivmedel men önskade information om andra eller mindre effektiva alternativ. Generellt önskade de kvinnor som uttrycker en begränsad information mer information om en specifik metod de funderat över innan besöket till exempel en barriärmetod. En kvinna önskade generell information om andra metoder som fanns att tillgå även om hon redan valt ett effektivt preventivmedel. Kvinnorna uttryckte också ett önskemål om information om metoder som gick att påbörja i direkt anslutning till aborten så de inte skulle riskera att stå utan preventivmedel.
‘Alltså jag tänker lite, att även fast jag kanske redan hade bestämt mig
lite för vad jag ville välja så kunde hon ändå gått in lite mer på de andra olika alternativen och vad som kan vara bra och mindre bra. Bara för att
10
Bemötande
Alla kvinnorna beskrev upplevelsen av att de blev professionellt bemötta. En del av kvinnorna hade en förutfattad mening om att bli dömda för sin situation och/eller sitt val men fick inte den upplevelsen vid mötet. Barnmorskornas bemötande betydde mycket för kvinnorna och det framkom vid alla intervjuer.
Upplevelse av barnmorskans förhållningssätt
Genomgående för alla intervjuer var kvinnornas beskrivning av ett gott bemötande. Kvinnorna beskrev generellt barnmorskorna som bra och att de fått ett fint bemötande överlag. En kvinna beskrev sin barnmorska som inkännande en annan beskrev barnmorskan hon träffade som medmänsklig. Stämningen upplevdes som god och miljön i mötet som trygg vilket kvinnorna uttryckte som betydelsefullt. Kvinnorna uttryckte också upplevelsen av att ha fått bra information och att barnmorskorna varit professionella i sin yrkesroll. Även vikten av att ha träffat en barnmorska som kunde sin sak poängterades av en kvinna.
‘Hon var väldigt tillmötesgående, det som gör att jag tycker om en
barnmorska är att de behandlar en som en människa och inte om ett objekt och det är väldigt viktigt. Vi alla har olika saker som vi behöver. Hur ska jag förklara. Hon var väldigt duktig med all information.’
Intervju 5
Känsla av att bli värderad
Känslan av att bli värderad, dömd eller som en kvinna beskrev; “som partyprinsessa” framkom under ett par av intervjuerna. Majoriteten av de intervjuade kvinnorna uttrycket dock ingen känsla eller uppfattning av att bli dömd eller få sitt beslut om abort värderat av barnmorskan. De kvinnor som beskrev att de förväntade sig att bli värderade utifrån sitt beslut att göra abort uttryckte dock att de inte blev det vid besöket. Upplevelsen låg snarare i att barnmorskan var mån om att kvinnan skulle gå från mötet med ett effektivt preventivmedel för att inte åter bli oönskat gravid. Det tolkas som att förväntan var det centrala i upplevelsen. Samma kvinnor som hade känslan eller rädslan av att bli dömda uttryckte också att de var säkra i sitt beslut att avbryta graviditeten och inte kände skuld eller ett behov att förklara sig.
‘Ja, lite så kan jag känna, jag kände inte att hon menade det men jag
kunde känna lite att de är väldigt väldigt noga med att man ska ha någonting så att det inte händer igen. Man blir lite lite dömd men ändå inte.’ Intervju 2
DISKUSSION
Metoddiskussion
Genom att använda semistrukturerade intervjuer tilläts kvinnorna berätta fritt utifrån en inledande fråga. Detta bör ha föranlett att kvinnornas erfarenhet fångades. Studien
11
begränsas i att rekryteringen skedde vid endast en vårdenhet vilket endast lämnat en god bild utifrån den valda enhetens barnmorskor och rutiner. För att öka resultatets trovärdighet bör kanske rekrytering ha skett via ytterligare minst en enhet även om den valda enheten har ett sociodemografiskt varierat upptagningsområde. Flödet vid abortsamtalet ser olika ut vid olika enheter varvid preventivmedelsrådgivningen och uppfattningen om densamma kan vara vida skild. På enheten i fråga finns både barnmorskeledd och läkarledd abortmottagning. Preventivmedelsrådgivningen utfördes av barnmorskan, varför det inte har varit av betydelse att fråga om vilken typ av mottagning kvinnan bokades till. Tillämpning av resultatet bör dock ske med försiktighet då det är ett relativt litet urval av kvinnor som dessutom är beroende av barnmorskans förmedling av information och kvinnornas vilja att medverka i studien och berätta om sin erfarenhet. Det ger dock en bild av hur upplevelsen av preventivmedelsrådgivning i samband med abortsamtalet kan upplevas och vad kvinnorna fokuserar på under samtalet vilket kan vara till nytta för barnmorskor som möter dessa kvinnor i vården.
Inklusionskriterierna för rekrytering av informanter var relativt snäva. Det är dock en liten studie vilket bland annat inte möjliggjorde samtal med tolk och därför exkluderades kvinnor med språklig förbistring och behov av tolk. Det lämnades till respektive barnmorska att bedöma nivån av språkförbistring vilket kan ha lett till skillnad i de individuella bedömningarna. Majoriteten av utförda aborter i Sverige sker redan innan graviditetsvecka 9 (Socialstyrelsen 2020). Författarna valde att exkludera kvinnor med en gestationslängd över 12 veckor då det är en ytterst liten andel av de abortsökande kvinnorna som passerat denna gräns och en övre gräns kändes lämplig att ha. Det hade dock ingen betydelse mer än vid rekryteringen då kvinnan inte behövde uppge hur långt in i graviditeten hon var när hon avslutade den vid intervjun. Valet att exkludera kvinnor med missed abortion eller missbildning kom till följd av att antagandet gjordes att de initialt önskade graviditeten och att en preventivmedelsdiskussion inte var motiverad i de fallen kvinnorna önskade en graviditet utan endast då kvinnorna själva hade önskan att avsluta en oönskad sådan. Inte heller om kvinnan tidigare gjort abort eller fött barn ansågs av betydelse för att svara på studiens syfte, varför kvinnorna inte tillfrågades om detta även om det framkom i åtminstone en intervju då kvinnan själv informerade om det. Enligt socialstyrelsen utförs flest aborter per 1000 kvinnor av kvinnor i åldersgruppen 25-29 år (Socialstyrelsen 2020). Trots att deltagande i studien var frivilligt och slumpmässigt beroende på vilka som önskade medverka samt exkluderade kvinnor under 18 års ålder är kvinnorna åldersmässigt relativt representativa för abortsökande kvinnor som grupp i stort. Även om inga relationer har gjorts till kvinnans ålder vid aborten jämfört med upplevelse av vården som utfördes. Studien undersöker endast kvinnornas syn på preventivmedelsrådgivningen och inte om de påbörjar eller fortsätter att använda preventivmedlet i fråga.
Initialt var tanken att intervjuerna skulle ske vid ett fysiskt möte, detta kan ha lett till att en del kvinnor avböjde medverkan. På grund av yttre omständigheter ändrades kriterierna till att endast vara intervjuer över telefon och därmed ändrades också patientinformationen vilket kan ha underlättat för fortsatt rekrytering. Även beräknad tidsåtgång justerades till följd av tidsåtgången under redan utförda intervjuer vilket också kan ha påverkat kvinnans vilja att delta samtidigt som det föranleder frågan om
12
hela kvinnans upplevelse fångats och datamättnad verkligen uppnåtts. Då analysen pågick parallellt med rekryteringen av de sista informanterna och datamättnad ansågs uppnådd efter utförandet av intervju 6 och 7 anser författarna att tidsåtgången på intervjuerna är av ringa betydelse för resultatet. Ingen av författarna har erfarenhet av intervjuteknik sedan tidigare, därför utfördes alla intervjuer av samma person. Detta för att intervjutekniken under datainsamlingen skulle vara så homogen som möjligt. Dock hade det enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017, ss. 231-232) varit en fördel med fler än en intervjuare i syfte att öka tillförlitligheten. I gengäld producerade den andra författaren mer av texten i uppsatsen.
Att barnmorskan rekryterade i samband med abortsamtalet, då kvinnan redan är i en beroendesituation, kan ha lett till att kvinnorna kände sig motiverade att skriva under samtyckesblanketten utan en egentlig önskan eller vilja att delta i studien. Kvinnan kan mer eller mindre uppleva ett subtilt tryck att delta om informationen kommer från personalen (Kvale & Brinkman 2014, s. 108). Detta kan förklara att 6 av 14 kvinnor inte svarade när författarna sedan sökte kontakt (Kvale & Brinkman 2014, s. 108). Förutsättningen för ett bra resultat är att hitta deltagare med erfarenhet av det studerade fenomenet och en vilja att berätta om det (Lundman & Hällgren Graneheim 2017, s. 231). Författarna valde att inte föra statistik över hur många kvinnor som fick förfrågan om deltagande men avböjde, då detta inte tillförde någon kunskap av intresse för studiens resultat. Antalet informanter bör vara representativt för det undersökta fenomenet. Författarna ansåg att det intervjuade antalet var tillräckligt för att besvara studiens syfte, då ingen ny information framkom i de sista intervjuerna. Otillräckligt antal informanter samt ett övertaligt antal kan leda till svårigheter att analysera datan (Kvale och Brinkman 2014, s.156).
Innehållsanalysen utfördes på det manifesta innehållet i intervjuerna men är ändå ett resultat av författarnas tolkningsförmåga (Lundman & Hällgren Graneheim 2017, s. 222). Då författarna utfört analysen individuellt initialt för att sedan sammanstråla med likvärdigt material, talar det för en god trovärdighet av resultatet. Även om resultatet i stort inte är nytillkommen kunskap, bekräftar det tidigare publicerat material vilket också stärker trovärdigheten i slutsaten (Vetenskapsrådet 2017). Författarna har yrkeserfarenhet inom kvinnosjukvården sedan tidigare och har under studiens gång reflekterat över sin förförståelse i relation till inklusionskriterier samt till insamlat material. Förförståelse är mer eller mindre en del i tolkning och i forskningsprocessen och bör medvetandegöras för att inte skapa hinder i tolkningen (Lundman & Hällgren Graneheim 2017, s. 230).
Resultatdiskussion
Syftet med studien är att belysa kvinnors erfarenheter av preventivmedelsrådgivning i samband med abortsamtalet. Utifrån insamlat material och efterföljande analys bildades tre kategorier; Behoven styr samtalet, Begränsningar i rådgivningen och Bemötande. Dessa kategorier innefattar allt insamlat material och visar på kvinnornas hela upplevelse av preventivmedelsrådgivningen som en komplex del av abortsamtalet.
Resultatet visar på att kvinnorna i studien upplevde preventivmedelsrådgivningen som bra och i de flesta fall tillräcklig. Det framkom att kvinnorna hade olika behov av
13
preventivmedelsrådgivning beroende på tidigare erfarenheter och kunskaper men också att de hade olika förväntningar på rådgivningen. I de fall kvinnorna själva föreslagit vad barnmorskan ansett vara ett säkert preventivmedel, uppgav de att de fick en tillräcklig information om detta men att det i övrigt inte var så mycket rådgivning. Detta kan eventuellt förklaras av att de kommit förberedda till abortsamtalet alternativt att de redan hade bestämt sig för ett specifikt, effektivt, preventivmedel. Kilander et al (2017) och Wätterbjörk, Häggström-Nordin & Hägglund (2011) menar på att rådgivningen bör utgå från kvinnan, hennes önskemål och kunskaper men påtalar också svårigheterna detta kan innebära då kvinnan inte önskar ett preventivmedel eller önskar information om ett mindre effektivt alternativ. Bara kvinnorna vet vad de behöver och barnmorskan är deras vägledare och rådgivare i informationsflödet (Wätterbjörk, Häggström-Nordin & Hägglund 2011). Barnmorskan bör i rådgivningen ta eventuella biverkningar i beaktande i relation till kvinnans livssituation i övrigt, och med ett helhetsperspektiv försöka hjälpa henne att hitta ett preventivmedel som hon är nöjd med (Kopp Kallner, Thunell, Brynhildsen, Lindeberg & Gemzell Danielsson 2015). Detta beskrivs av kvinnorna i studien då de uppgav att de fick en bra information utifrån önskemål och tidigare erfarenheter. Dock följdes inte användningen av valt preventivmedel upp, då intervjun utfördes i nära anslutning till aborten och kvinnorna inte hunnit utvärdera metoden.
Flera studier föreslår MI som ett bra verktyg för att informera kvinnorna utifrån deras kunskap och önskemål. MI involverar kvinnorna i beslutet vilket stärker deras autonomi och aktiva inblandning i sin vård (Kilander et al 2017; Wätterbjörk, Häggström-Nordin & Hägglund 2011). Makenzius, Tydén, Darj & Larsson (2013) skriver i sin studie att de kvinnor som gjort en abort löper en hög risk att komma tillbaka för en ny oönskad graviditet vilket, som tidigare nämnts, bekräftas i Socialstyrelsens (2015) abortstatistik. Att skapa ett förtroende med kvinnan och respektfull rådgivning hjälper henne att komma fram till ett beslut om preventivmedel (Kilander et al. 2018). Barnmorskan har således en mycket viktig roll i rådgivningen och ska under det relativt korta mötet skapa en respektfull, förtroendeingivande kontakt med kvinnan och erbjuda henne den information och de verktyg hon behöver för att genomgå aborten samt för att kunna skydda sig mot en ny oönskad graviditet.
Kvinnorna uppgav i stort att det primära syftet med besöket inte var rådgivningen. Fokus låg inte på preventivmedelsrådgivningen utan på samtalet med barnmorskan om och kring aborten. För många kvinnor väcks existentiella behov och tankar i samband med att de genomgår en abort (Stålhandske Liljas, Makenzius, Tydén, & Larsson 2012; Halldén, Christensson & Olsson 2009). Följaktligen är det mycket att ta i beaktande som barnmorska, med kvinnan i mötet. Vikten av att som barnmorska kunna se och möta kvinnan där hon är samt att kunna samtala kring olika existentiella upplevelser av vården är betydande (Stålhandske Liljas et al. 2012). Att informera om aborten och den fysiska samt psykiska processen den innebär är en stor del abortsamtalet, vilket självklart kan ta fokus från rådgivningen. Preventivmedelsrådgivningen blir en liten men betydelsefull del av abortsamtalet. Kilander et al. (2018) resonerar också kring att kvinnorna lade fokus på annat i samtalet och att detta påverkade deras förmåga att ta in information och att ett beslut om ett preventivmedel. Behovet och önskan om information varierade men de kvinnor som uttryckte att de saknade information i preventivmedelsrådgivningen hade läst på om och föreslagit ett effektivt
14
preventivmedel, exempelvis ett LARC-preparat. Dock önskade de även information om andra mindre effektiva alternativ eller metoder som ställer högre krav på användaren, exempelvis barriärmetod. Detta kan förklara varför barnmorskan valde att inte informera om andra eller alla alternativ då kvinnorna ur ett preventivt syfte redan valt en effektiv metod. Kvinnorna upplevde dock efter besöket att de saknade den bredare informationen om fler alternativ. För att främja kvinnans autonomi och delaktighet bör all information ges, samtidigt som mötet sker under en begränsad tid och mycket information ska förmedlas utöver preventivmedelsrådgivningen. Kilander et al. (2017) menar på att det hade varit av nytta att få feedback på rådgivningen och den framtida användningen av valt preventivmedel. Då intervjuerna utfördes i nära tid till aborten finns möjlighet att kvinnornas upplevelser av sin metod och eventuella biverkningar förändras över tid. Detta bör vara ett lämpligt ämne för framtida studier.
I resultatet framkom det också att kvinnorna hade en bra erfarenhet av bemötandet från barnmorskan i samband med abortsamtalet och preventivmedelsrådgivningen. Det visade sig också att de flesta kvinnor upplevde stämningen som god och miljön i rummet som trygg. Kvinnorna beskrev också barnmorskorna de träffade som medmänskliga och inkännande och uttryckte att de var professionella i sin yrkesroll. Vikten av att träffa en barnmorska som kan sin sak poängterades särskilt av en kvinna. Makenzius et al. (2013) menar att kvinnan har rätt till en barnmorska som vill kvinnans bästa. De menar även att barnmorskan ska behandla kvinnan med ärlighet och empati vilket kan innefattas i ett gott bemötande och bekräftas i denna studie. Kvinnorna i studien beskrev att de kände sig trygga i mötet med barnmorskan vilket var en viktig del för att kunna diskutera preventivmedel i en situation som tidigare nämnts till stor del har ett annat fokus. Kvinnans självbestämmande är grundläggande för att hon ska kunna göra ett val som hon är nöjd med (Makenzius et al. (2013). Att välja vilket preventivmedel som passar kvinnan och hennes livssituation kan antas öka följsamheten till valda preventivmedel och med det eventuellt förebygga en oönskad graviditet. Kilander et al. (2018) beskriver att kvinnan behöver information och vägledning i sitt val om preventivmedel och att kvinnan kan bli påverkad av barnmorskans inställning vilket i sin tur påverkar hur kvinnans syn och planer på att använda preventivmedel blir, något som bekräftas av Wätterbjörk, Häggström-Nordin & Hägglund (2011).
Känslan av att bli värderad eller dömd uttrycktes av ett par kvinnor trots att samma kvinnor uppgett att de fått ett bra bemötande och en god information. Detta tolkas som att känslan framförallt utgår från kvinnan, hennes självuppfattning eller kulturella värderingar i samhället. Liksom i studien av Andersson, Christensson & Gemzell-Danielsson (2014) bekräftas att kvinnorna i olika omfattning upplever skuldkänslor vid en abort. Skuldkänslorna låg hos kvinnan och före aborten var känslan av skuld lika stor hos kvinnorna som gjorde abort av fosterrelaterade orsaker som hos kvinnorna som gjorde abort på grund av oönskad graviditet. Känslan av skuld kan väckas och framkalla existentiella frågor i situationen, en av dem kan vara att barnmorskan har en bristande kunskap att relatera till de existentiella frågor som dyker upp hos kvinnan (Stålhandske Liljas et al. 2012). En annan anledning till att känslan av skuld uppkommer kan vara om kvinnan känner sig skyldig då hon eventuellt brustit i att skydda sig från en oönskad graviditet vilket leder till att frågan om ett preventivmedel kan väcka dessa känslor .
15
Abortsamtalet innehåller många olika aspekter, preventivmedelsrådgivningen är en viktig sådan och upptar olika stor plats utifrån på kvinnans behov och önskemål. Mycket beror på kvinnornas tidigare erfarenheter och kunskaper vilket innevarande studie påvisade i form av att barnmorskorna planerade och lade upp informationen utifrån kvinnans uttryckta behov. Generellt var kvinnorna i studien nöjda med bemötandet från barnmorskorna även om några kvinnor poängterade att fokus inte låg på preventivmedelsrådgivningen utan på information om hur aborten skulle gå till. Detta tyder på att abortsamtalet är ett samtal med många dimensioner och att det bör anpassas efter individuella behov utan att ge avkall på den mycket väsentliga preventivmedelsrådgivningen.
SLUTSATSER
Abortsamtalet har många dimensioner och betydelsen av preventivmedelsrådgivningen upplevdes olika under intervjuerna. Kvinnorna upplevde generellt ett gott bemötande och en tillräcklig information, dock hade vissa kvinnor en känsla av att bli värderade eller dömda vilket kan ha sitt ursprung i kulturella värderingar i samhället. Resultatet visar på att barnmorskan på gynekologimottagningen bör kunna ge kvinnorna individcentrerad rådgivning utefter kvinnans behov samt ta i beaktande att hon är där i en känslig situation och inte alltid fokuserar på preventivmedelsrådgivningen. Författarna hoppas att denna studie kan ge ökade kunskaper för barnmorskor kring hur kvinnorna upplever och tolkar preventivmedelsrådgivningen i samband med abortsamtalet för att kunna bemöta dem på bästa sätt. För framtida intresse hade eventuellt en longitudinell studie avseende preventivmedelsrådgivning i relation till valt preventivmedel och framtida användning av detsamma varit av intresse. Alternativt en studie på betydelsen av återbesök för utvärdering av valt preventivmedel.
16
REFERENSER
Andersson, I.-M., Christensson, K. & Gemzell-Danielsson, K. (2014). Experiences, feelings and thoughts of women undergoing second trimester medical termination of pregnancy. PloS one, 9 (12), doi:10.1371/journal.pone.0115957
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of
Advanced Nursing. 62 (1), 107–115. doi.org/10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Emmons, K. & Rollnick, S. (2001). Motivational Interviewing in Health Care Settings - Opportunities and Limitations. American Journal of Preventive Medicine. 20(1), ss. 68– 74. doi.org/10.1016/S0749-3797(00)00254-3
Engstrand, S. & Kopp Kallner, H. (2018). Cost of unintended pregnancy in Sweden - a possibility to lower costs by increasing LARC usage. Contraception. 97(5), ss. 445-450. doi.org/10.1016/j.contraception.2018.01.009
Graneheim, U.H & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 24 (2), 105–112. doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Halldén, B-M., Christensson, K. & Olsson, P. (2009). Early abortion as narrated by young Swedish women. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 23, ss. 243-250. doi.org/10.1111/j.1471-6712.2008.00612.x
Kilander, H., Alehagen, S., Svedlund, L., Westerlund, K., Thor, J. & Brynhildsen, J. (2016). Likelihood of repeat abortion in a Swedish cohort according to the choice of post-abortion contraception: a longitudinal study. Acta Obstetricia et Gynecologica
Scandinavica, 95(5), ss. 565-571. doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/aogs.12874
Kilander, H., Berterö, C., Thor, J., Brynhildsen, J. & Alehagen, S. (2018). Women’s experiences of contraceptive counselling in the context of an abortion - An interview study. Sexual and Reproductive Healthcare, 17, ss. 103-107.
doi.org/10.1016/j.srhc.2018.07.007
Kilander, H., Salomonsson, B., Thor, J., Brynhildsen, J. & Alehagen, S. (2017).
Contraceptive counselling of women seeking abortion - a qualitative interview study of health professionals' experiences. European Journal of contraception & reproductive
health care. 22(1), ss. 3-10. 10.1080/13625187.2016.1238892
Kopp Kallner, H., Thunell, L., Brynhildsen, J., Lindeberg, M. & Gemzell Danielsson, K. (2015). Use of Contraception and Attitudes towards Contraceptive Use in Swedish Women - A Nationwide Survey. PloS one. 10(5),doi.org/10.1371/journal.pone.0125990 Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3:e uppl., Lund: Studentlitteratur.
17
Langer, A. et al. (2015). Women and Health: The key for sustainable development. The
Lancet, 386 (9999), ss.1165-1210. doi: 10.1016/S0140-6736(15)60497-4
Larsson, M., Aneblom, G., Odlind, V. & Tydén, T. (2002). Reasons for pregnancy termination, contraceptive habits and contraceptive failure among Swedish women requesting an early pregnancy termination. Acta Obstetricia et Gynecologica
Scandinavica. 81(1), ss. 64-71.doi.org/10.1046/j.0001-6349.2001.00169.x
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur. ss. 219-234.
Läkemedelsverket (2014). Antikonception: Behandlingsrekommendation. Information
från läkemedelsverket Uppsala: Läkemedelsverket. ss. 14-28.
Makenzius, T., Tydén, T., Darj, E. & Larsson, M. (2013). Autonomy and dependence – experiences of home abortion, contraception and prevention. Scandinavian journal of
caring sciences. 27(3), ss. 569–579. doi.org/10.1111/j.1471-6712.2012.01068.x
Regeringskansliet (2015). Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Stockholm: Regeringskansliet.
SFS 1974:595. Abortlag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFOG (2018). Inducerad abort: Rapport 78. 2021-01-07. SFOG. https://www.sfog.se/natupplaga/ARGrappor9792c7d5-5648-475e-bee6-81478b0d9323.pdf
SFOG (2019). Hormonella preventivmedel - Aktuella preparat och priser 2019-02-06. SFOG. https://www.sfog.se/media/336244/aktuella-priser-190206.pdf
Socialstyrelsen (2015). Abortstatistik 2014. Stockholm: Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2015-9-4.pdf
Socialstyrelsen (2020). Statistik om aborter 2019. Stockholm: Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-6-6806.pdf
Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten (2014). Underlag till nationell strategi för
sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Stockholm: Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2014-10-26.pdf
18
SOSFS 1996:21. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rätt för
barnmorskor att förskriva läkemedel i födelsekontrollerande syfte. Stockholm:
Socialstyrelsen.
SOSFS 2009:15. Socialstyrelsens föreskrifter om abort. Stockholm: Socialstyrelsen. Stålhandske Liljas, M., Makenzius, M., Tydén, T. & Larsson, M. (2012). Existential experiences and needs related to induced abortion in a group of Swedish women: A quantitative investigation. Journal of Psychosomatic Obestetrics & Gynecology. 33(2), ss. 53-61. doi.org/10.3109/0167482X.2012.677877
Svenska barnmorskeförbundet (2018). Kompetensbeskrivning för legitimerad
barnmorska. Stockholm: Svenska Barnmorskeförbundet.
https://storage.googleapis.com/barnmorskeforbundet- se/uploads/2018/05/Kompetensbeskrivning-for-legitimerad-barnmorska-Svenska-Barnmorskeforbundet-2018.pdf
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
World Health Organisation (2015). Health worker roles in providing safe abortion care
and post-abortion contraception. Geneve: Avdelningen för reproduktiv hälsa och
forskning.
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/181041/9789241549264_eng.pdf?sequ ence=1
Wätterbjörk, I., Häggström-Nordin, E. & Hägglund, D. (2011). Provider strategies for contraceptive counseling among Swedish midwives. British Journal of Midwifery. 19(5), ss. 296-301. doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.12968/bjom.2011.19.5.296
19
Bilaga 1
Intervjuguide
Hur upplevde du preventivmedelsrådgivningen vid abortsamtalet? Kan du utveckla?
Skulle du kunna beskriva mer? På vilket sätt?
Kan du berätta mer? Hur gammal är du?
20
Bilaga 2
Till verksamhetschef Xxxxxx xxxxx
Förfrågan om tillstånd att genomföra intervjustudien:
kvinnors erfarenheter av preventivmedelsrådgivning i
samband med abort
Hej Xxxx!
Vi ska skriva ett examensarbete om kvinnors erfarenheter av preventivmedelsrådgivning i samband med abort. Vi är 2 sjuksköterskor som studerar på barnmorskeprogrammet vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås. Som en del i denna utbildning skriver vi ett examensarbete på avancerad nivå.
Vad är det för projekt?
Statistik från Socialstyrelsen (2015) visar på att upp till 42% av abortsökande kvinnor har gjort minst en tidigare abort. Andra studier visar att 24 % av kvinnorna återkom för minst en abort inom 36 månader efter den första. Sannolikheten berodde till en viss del på vilket preventivmedel de valde efter den första aborten. Vikten av delaktighet och bemötande poängteras för att kvinnan ska välja och behålla ett preventivmedel. Vi väljer att studera det i kvinnans perspektiv för att hitta faktorer som vi som vårdpersonal kan förändra eller förbättra till förmån för kvinnorna.
Huvudman för examensarbetet är Högskolan i Borås, som är en statlig myndighet.
Hur går examensarbetet till?
Arbetet kommer att utföras som en intervjustudie. Inklusionskriterier innefattar >18 års ålder, abortsökande, graviditetslängd <12 veckor. Exklusionskriterier är språklig förbistring, missed abortion, missbildning, svårighet att ta till sig given information och kvinnor som har svår ambivalens i beslutet. Intervjuerna beräknas ta mellan 15 och 45 minuter och kommer att spelas in för att kunna skrivas ut och analyseras. Deltagandet är frivilligt och informanterna kan avbryta det närhelst de önskar. Uppgifterna kommer att hanteras konfidentiellt och alla inspelningar och transkriptioner avidentifieras.
Intervjuerna kommer att utföras när och där informanten önskar men inom de närmsta veckorna.
För att kunna rekrytera informanter önskar vi hjälp av barnmorskorna som möter dem i abortsamtalet.
21
Vi hoppas att detta är genomförbart inom verksamhetens område och att ni har möjlighet att hjälpa oss att rekrytera informanter. Vi hoppas också att Du kan ge din tillåtelse till att genomföra denna studie, vilket Du gör genom att skriva under
medföljande blankett för medgivande och sedan sända den åter till oss i bifogat kuvert. Tveka inte att kontakta oss eller vår handledare om Du har några frågor.
Ansvariga för examensarbetet
Ellinor Åkesson Emmy Kannenberg
Hjälmshultsgatan 8 Lokvägen 13 F 25441 Helsingborg 25352 Påarp xxx-xxxxxxx xxx-xxxxxxx Ellinorakesson@hotmail.se emmy_jeffsell@hotmail.com Handledare Åsa Larsson 033-4354165 asa.larsson@hb.se
22
Samtycke om deltagande Fylls i av verksamhetschefen
Jag har fått skriftlig information om examensarbetet och har haft möjlighet att ställa frågor. Jag får behålla en kopia av den skriftliga informationen.
Jag samtycker till att verksamheten deltar i examensarbetet Kvinnors erfarenheter av
preventivmedelsrådgivning i samband med abort.
--- Namnteckning
--- Ort och datum
23
Bilaga 3
Information angående ett examensarbete om kvinnors
upplevelse av preventivmedelsrådgivning i samband
med abort.
Vi vill fråga dig om du vill delta i vårt examensarbete Kvinnors upplevelse av
preventivmedelsrådgivning i samband med abort. Vi är 2 stycken sjuksköterskor som
studerar på barnmorskeprogrammet vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås. Som en del i denna utbildning gör vi ett examensarbete på avancerad nivå.
Vad är det för projekt och varför vill ni att jag ska delta?
Vi har valt att studera hur preventivmedelsrådgivningen i samband med abort upplevs i kvinnans perspektiv för att hitta faktorer som vi som vårdpersonal kan förändra eller förbättra till förmån för kvinnorna.
Du har tillfrågats för att du har varit på abortsamtal och faller inom våra
inklusionskriterier till studien. Samtycket och de eventuella uppgifterna du lämnar på den sista sidan vidarebefordras till oss av gynekologimottagningen, därefter kommer vi att kontakta dig..
Huvudman för examensarbetet är Högskolan i Borås, som är en statlig myndighet. Med huvudman menas den organisation som är ansvarig för studien.
Hur går examensarbetet till?
Arbetet kommer utföras som en intervjustudie. Intervjuerna sker per telefon och beräknas ta mellan 5 - 15 minuter och kommer (med ditt medgivande) att spelas in för att skrivas ut och analyseras. Deltagandet är frivillig och du kan avbryta när du vill. Uppgifterna som framkommer kommer att hanteras konfidentiellt och alla inspelningar och transkriptioner kommer att avidentifieras.
Intervjun kommer att utföras när du önskar men inom de närmsta veckorna.
Hur får jag information om resultatet av studien?
När examensarbetet är examinerat kommer det att publiceras enligt sedvanliga rutiner för examensarbete vid Högskolan i Borås och finnas tillgängligt i databasen DIVA. Om du önskar, kan Högskolan tillhandahålla en kopia till dig.
Deltagandet är frivilligt
Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta deltagandet. Om du väljer att inte delta eller vill avbryta ditt deltagande behöver du inte uppge varför,
24
och det kommer inte heller att påverka din vård eller behandling. För att delta behöver du lämna ditt samtycke.
Om du vill avbryta ditt deltagande ska du kontakta handledaren [kontaktuppgifter se nedan].
Vad händer med mina uppgifter?
I examensarbetet kommer vi att samla in information från dig. Inga namn, uppgifter eller resultat som kan härledas till dig som person kommer att redovisas i examensarbetet. Allt material kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av det, i enlighet med gällande lagstiftning.
Det datamaterial som samlats in, (bakgrundsinformation och intervjuer) kommer att förstöras när examensarbetet är examinerat och godkänt varvid personuppgiftsbehandlingen upphör.
Behandlingen av uppgifter om dig sker med stöd av artikel 6.1 (a) i dataskyddsförordningen (samtycke). Högskolan i Borås är personuppgiftsansvarig. Som deltagare har du ett antal rättigheter enligt dataskyddsförordningens artikel 15-18, 20 och 22, som bland annat innebär att du har rätt att ta del av de uppgifter om dig som behandlas i studien samt få dessa rättade eller raderade. Du har också rätt att få behandlingen av uppgifter om dig begränsad. Kontakta ansvarig handledare [kontaktuppgifter nedan] i dessa fall.
Om du har frågor kring behandlingen av dina personuppgifter är du välkommen att i första hand kontakta ansvariga för examensarbetet eller handledaren. Du är också välkommen att kontakta högskolans dataskyddsombud via e-post, dataskydd@hb.se, med synpunkter. Du har därtill rätt att klaga på högskolans behandling av personuppgifter till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet.
Ansvariga för examensarbetet
Ellinor Åkesson Emmy Kannenberg
Hjälmshultsgatan 8 Lokvägen 13 F 25441 Helsingborg 25352 Påarp xxx-xxxxxx xxx-xxxxxx Ellinorakesson@hotmail.se emmy_jeffsell@hotmail.com Samtycke om deltagande Fylls i av handledaren
Härmed intygas att ansvariga studenter har uppvisat skriftligt samtycke av informanten till deltagande i examensarbetet och behandling av informantens personuppgifter enligt ovan.
--- Datum och handledares namnteckning
25
Fylls i av deltagaren
Jag har fått muntlig och skriftlig information om examensarbetet och har haft möjlighet att ställa frågor. Jag får behålla en kopia av den skriftliga informationen.
Jag samtycker till att delta i examensarbetet Kvinnors upplevelse av
preventivmedelsrådgivning i samband med abort och att uppgifter om mig samlas in
och behandlas på det sätt som beskrivs i informationen ovan.
--- Namnteckning och namnförtydligande
--- Ort och datum
Kontaktuppgifter:
Telefonnummer:____________________________________________ Mail:_____________________________________________________
