Malmö högskola
Teknik och Samhälle
Byggteknik
Examensarbete
10 poängHållbar förnyelse av rekordårens
bebyggelse
Sustainable development in buildings from 1961-1975
Emma Karlsson
Åsa Linnér
Högskoleingenjörsexamen 120 poäng. Slutseminarium 2007-06-08
Examinator: Johnny Kronvall Handledare: Annika Kruuse, ISU.
Förord
Detta examensarbete kunde inte skrivits utan alla som ställt upp och hjälpt oss. Vi vill främst tacka vår handledare Annika Kruuse på Institutet för hållbar stadsutveckling för hennes engagemang och uppmuntrande ord genom arbetets gång. Givetvis vill vi även tacka alla vi mött under våra områdesstudier och besök, vars kunskap till stor del ligger till grund för det vi skrivit. Till sist ett tack till Johnny Kronvall som förmedlade kontakten till projektet med Miljöförvaltningen och Stena Fastigheter.
Sammanfattning
Uppsatsen behandlar förnyelseåtgärder på flerbostadshus från perioden 1961-1975, under rubriken Hållbar förnyelse av rekordårens bebyggelse. I uppsatsen ligger fokus främst på ekologisk hållbarhet i renovering och förnyelse av denna bebyggelse, och inte i så stor utsträckning ekonomisk och social hållbarhet.
Uppsatsen innehåller tre avsnitt. Första delen handlar om vad som gjorts på detta område i Sverige idag, vilket vi redovisar i en beskrivning av ett antal områden som studerats närmare genom studiebesök på olika platser och hos konsulter. Denna information tillsammans med ytterligare information från tillgänglig litteratur på ämnet har vi sen sammanställt i en slags åtgärdsbank som fastighetsägare ska kunna använda för inspiration. Den sista delen är ett försök till en praktisk tillämpning av nämnda åtgärdsbank på ett verkligt objekt.
De flesta föreslagna åtgärder är framför allt energibesparande. Även andra åtgärder som belyser hållbarhetsfrågans andra aspekter, som t.ex. sopsorteringssystem, vattenhantering och sätt för de boende att lära sig att leva mer ekologisk, tas upp.
I diskussionen behandlar vi frågan om hur en förändring ska komma till stånd. Ett problem är hur fastighetsägare ska motiveras till att göra dessa förändringar istället för att bara göra det billigaste.
Abstract
This paper deals with measures in multi-family housing estates from the period 1961-1975, in the context of Sustainable development in buildings from 1961-1975. The focus in this paper is on ecological sustainability in renovation and renewal of these areas, and not as much on economical or social sustainability.
The paper contains three chapters. The first part deals with what has been done in this field in Sweden as of today, presented in a description of a number of areas. These are the objects that have been studied closely through field studies on site and with consultants. This information along with information gathered from the available literature in this field, has then been put together forming a package of measures. This information is supposed to be available for property owners as inspiration material. The final part is an attempt to practically apply the package of measures on a real object.
Most of the suggested measures are aimed at saving energy. A few measures that deal with other aspects of sustainable development are also mentioned. These are e.g. systems of recycling waste, water saving and ways for the inhabitants to live in a more ecological way. In the discussion we bring up the question of how this change towards a more sustainable development is to be achieved. The main problem for the property owners is how to motivate these changes and not just go for the cheapest alternative.
1. Inledning ... 6
1.1. Bakgrund rekordårens bebyggelse ... 7
1.2. Bakgrund hållbar utveckling och ekologisk byggteknik ... 8
1.3. Bakgrund Lindängenprojektet ... 10 2. Avgränsningar ... 11 3. Problemformulering... 12 4. Metod... 13 4.1 Kunskapsinventering ... 13 4.1.1 Litteraturgenomgång ... 13 4.1.2 Områdesstudier ... 13 4.1.3 Samtal ... 13
4.2 Sammanställning av åtgärdsbank och tillämpning av denna ... 14
4.3. Skrivprocessen... 14 5. Områdesstudier ... 15 5.1. Österäng, Kristianstad... 15 5.2. Gårdsten, Göteborg... 17 5.3. Brogården, Alingsås ... 19 5.4. EkoPorten, Norrköping ... 21 5.5. Ringdansen, Norrköping ... 22 5.6. Östberga, Stockholm ... 24 6. Åtgärdsbanken ... 26 6.1. Väggar ... 26 6.1.1. Tilläggsisolering... 27 6.1.2. Dubbelskalvägg... 27
6.1.3. Tilläggsisolering till passivhusstandard ... 28
6.1.4. Extra klimatskal av glas - Dubbelfasaden... 29
6.1.5. Transparent isolering... 30 6.1.6. Solarwall... 30 6.1.7 Övriga åtgärder ... 31 6.2. Tak ... 31 6.2.1. Tilläggsisolering... 31 6.2.2. Integrerade solfångare ... 32 6.2.3. Integrerade solceller... 32
6.2.4. Omvandling av platta tak till allmänna takterrasser ... 32
6.2.5. Gröna tak ... 33 6.3. Grund/Källare ... 33 6.3.1. Utvändig isolering ... 34 6.3.2. Invändig isolering ... 34 6.4. Fönster... 34 6.4.1. Byte av fönster ... 34
6.4.2. Åtgärder på befintliga fönster... 35
6.5. Balkonger och loftgångar ... 35
6.5.1. Skyddsåtgärder på utsatt betong ... 35
6.5.2. Balkongen som köldbrygga ... 35
6.5.3 Inglasning och förstoring av balkonger och loftgångar... 36
6.6. Energi, uppvärmningssystem och el ... 36
6.6.1. Solfångare ... 37
6.6.2 Individuell mätning ... 37
6.6.4. Rörelseaktiverad och energisnål belysning... 38
6.6.5. Snålspolande armaturer på varmvatten ... 38
6.6.6. Lokal produktion av elektricitet ... 39
6.6.7. Centralt styr- och övervakningssystem ... 39
6.6.8. Övriga åtgärder ... 40
6.7. Ventilation... 40
6.7.1. Självdragssystem ... 40
6.7.2. Återvinning av frånluftens värme ... 41
6.7.3. Förvärmning av tilluft ... 41
6.8. Vatten ... 41
6.9. Finansiering ... 42
6.10. Övriga åtgärder ... 43
6.10.1. Utbildning och information till boende ... 43
6.10.2. Sopsorteringssystem... 43
7. Tillämpning av Åtgärdsbanken på hus 12, Kantaten 3, Lindängen... 44
7.1. Beskrivning av byggnaden... 44 7.2. Föreslagna åtgärder ... 45 8. Diskussion ... 47 9. Källförteckning... 52 9.1. Tryckta källor ... 52 9.2. Elektroniska källor... 53
9.3. Övriga källor – muntliga och otryckta... 56
Bildbilaga ... 57
1. Inledning
Uppsatsen har huvudrubriken ”Hållbar förnyelse av rekordårens bebyggelse” – och ämnar belysa det problem som väldigt snart står framför oss.
Det kommer troligtvis aldrig byggas så mycket bostäder så snabbt igen, som under rekordåren 1961-1975. Den stora uppgiften för framtiden kommer snarare vara att ta hand om det som redan är byggt. I och med att bebyggelsen från rekordåren nu börjar närma sig medelåldern kommer renoveringen av detta bestånd troligtvis ta upp den största delen av hela bygg- och förvaltningsbranschen för en lång tid framöver. Det kommer att bli en enorm uppgift, eller som Anders Gullberg skriver i inledningen till Tensta utanför mitt fönster:
Att ta hand om detta byggnadsbestånd och skapa goda livsvillkor är, /…/ en utmaning av samma dignitet som det en gång var att bygga bort bostadsbristen med
miljonprogrammet. Det behövs med andra ord en kraftsamling, ett planeringsmässigt undantagstillstånd av samma tyngd, men smartare, som det på 1960-talet.1
Vad som ska hända med miljonprogrammet i framtiden är, eller borde i alla fall vara, en väldigt stor fråga inom byggbranschen. För att den traditionellt konservativa byggbranschen ska komma i fas med dagens agenda rörande miljö- och klimatfrågor måste hållbarhetstänket i denna process utvecklas mer än idag. Det kommer krävas oerhörda insatser för renovering, och dessa måste vara hållbara.
Det råder idag närmast enighet om att vi måste minska koldioxidutsläppen för att förhindra en global uppvärmning. Åtskilliga rapporter har under de senaste åren behandlat detta ämne, senast den 4e maj 2007 presenterade FN:s klimatpanel IPCC en rapport där nödvändigheten av att minska koldioxidutsläppen för att förhindra en allt för stark påverkan på den globala temperaturen befästs.2
I dagsläget är klimatfrågan i sig inte ett tillräckligt incitament för fastighetsägare att
genomföra energibesparande åtgärder utan det är oftast ren ekonomisk lönsamhet som avgör. Ambitionen är att efter en kunskapsinventering inom området kunna presentera en
åtgärdsbank – en genomgång av åtgärdsförslag för byggnadernas konstruktionsdelar och funktioner – som fastighetsägare ska kunna använda vid renoveringsprojektering. Ett exempel på hur åtgärdsbanken ska kunna användas i praktiken med en tillämpning på en tidstypisk fastighet i Lindängen redovisas också.
Intresset för ekologisk byggteknik och nyfikenheten inför den upprustning som krävs i rekordårens bebyggelse, ledde oss till val av ämne för examensarbetet. Vår examinator tipsade oss om projektet Teknisk, Social och Ekologisk upprustning på de boendes villkor i Malmöförorten Lindängen. Examensarbetet ingår i detta projekt. Projektansökan från Malmö Stads Miljöförvaltning och Stena Fastigheter, beviljades hösten 2006 av Boverkets
Byggkostnadsforum.3
1 GULLBERG, Anders redaktör. Tensta utanför mitt fönster.Stockholmia förlag, 2006.
2 LÖNNAEUS,Olle. ANALYS: Budskapet klart: Nu måste vi handla. Sydsvenskan. 159(119): 2007:A6-A7 3 BOVERKET, Byggkostnadsforum, 9. Upprustning och förnyelse av rekordårens bebyggelse. Publicerad
1.1. Bakgrund rekordårens bebyggelse
Mellan 1961 och 1975, de åren som senare kallas rekordåren, byggdes 921 000 lägenheter i flerfamiljshus.4 En tredjedel av dessa byggdes i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm.5 Denna enorma bygginsats kom som en nödvändig reaktion mot den bostadsbrist som rådde i slutet av 50-talet.
Begreppet miljonprogrammet refererar till åren 1965-74 då politikernas målsättning var att bygga 100 000 lägenheter per år i tio år framåt.6 Detta förslag kom ursprungligen från Ingvar Carlsson, socialdemokraternas ungdomsförbunds dåvarande ordförande.7 Alltså ingår hus som är byggda under miljonprogrammet i rekordårens bebyggelsebestånd. Examensarbetet
behandlar rekordårens flerfamiljsbostäder, eftersom byggtekniken är likartad under hela perioden.
För att öka produktionstakten samt för att kunna hålla kostnaderna nere behövdes ny teknik inom bostadsbyggandet. Detta nya, mer industriella byggande krävde plats för byggkranar och banor för dessa. En förutsättning för detta var dessutom att marken var platt. Kranbanorna har haft en stor betydelse för hur områdena planerats och hur husen har placerats i förhållande till varandra. Gårdarna fick därmed sin utformning efter de tekniska förutsättningarna för bygget, istället för att husen placerades vare sig estetiskt eller energimässigt optimalt. Trots detta, att kranarna har haft en avgörande betydelse för hur husen har placerats inom området, finns en variation i gårdsstrukturerna, områdena emellan, se Bild 1 Bildbilaga.
Förtillverkade fasadelement och stommar ingår i det industriella byggandet, en del av den nya effektiva byggnadstekniken som skulle kräva mindre arbetskraft och öka produktionstakten. Man lyckades öka produktionstakten med nästan 300 %, men ändå har ca 80 % av husen platsbyggda stommar och fasader,8 vilket visar att de förtillverkade fasadelementen inte fick det genomslag som många tycks tro. Det var det rationella och storskaliga byggandet med formgjuten betong och användningen av kranar som var de viktigaste orsakerna till den ökade produktiviteten ute på byggena.
De bärande delarna i husen var nu tvärgående väggar, trapphus och bjälklag, till skillnad från tidigare då ytterväggarna stod för den bärande funktionen.9 Detta möjliggjorde stor variation i fasadarkitekturen med t ex skalmurar av tegel, och fasadelement av olika slags material som betong och eternit. Rikedomen bland fasadmaterial från denna era är stor, se Bild 2.
Lamellhus är den vanligaste byggnadstypen för flerbostadshus från rekordåren, nästan 85 % av lägenhetsbeståndet finns i sådana hus. Nästan hälften av dessa hus är byggda i tre våningar, en hushöjd som inte krävde hiss och på det sättet var kostnadseffektiv. De flesta saknar vind, och nästan 20 % saknar källare. Även skivhus i åtta våningar är vanliga. Dessa ansågs vara
4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN. Nybyggnation av lägenheter i flerbostadshus resp. småhus. Uppdaterad
2007-04-26. <http://www.scb.se/templates/tableOrChart____19985.asp> (2007-04-28).
5 VIDÉN, Sonja. Rekordårens bostadsbyggande i boken Rekordåren – en epok i svenskt bostadsbyggande.
Redaktör T. Hall. Boverket, 1999, s. 35.
6 VON PLATEN, Fredrik. Förord i boken Rekordåren – en epok i svenskt bostadsbyggande. Redaktör T. Hall.
Boverket, 1999, s. 5.
7 BERG, Kristian. Förord i boken Rekordåren – en epok i svenskt bostadsbyggande. Redaktör T. Hall.
Boverket, 1999, s. 25.
8
REPPEN, Laila & VIDÉN, Sonja. Att underhålla bostadsdrömmen – Kvaliteter och möjligheter i
ekonomiska att bygga, eftersom bara en personhiss per trapphus krävdes och på detta sätt kunde betjäna ett maximalt antal lägenheter.10
Loftgångshus ökade markant under 70-talet, ca 30 000 lägenheter byggdes i sådana hus under rekordåren. Den största delen av loftgångshusbeståndet byggdes i andra halvan av årtiondet. Fördelen med denna hustyp var att kostnaderna för hissar och trapphus kunde hållas nere då loftgångarna betjänar ett större antal lägenheter. Redan från början stördes de boende av insynen som loftgångarna gav.11
Den nya byggtekniken gav rum för experimenterande med tekniska lösningar och material. Många av dessa oprövade nya material och lösningar har i efterhand förkastats eller förbjudits då de inte höll tillräcklig kvalitet, eller faktiskt var skadliga för människa och miljö.12
1.2. Bakgrund hållbar utveckling och ekologisk byggteknik
Det idag så moderna och i alla sammanhang använda begreppet ’hållbar utveckling’ kommer från engelskans sustainable development, och lanserades av FN:s Bruntlandkommission 1987.13 Definitionen lyder att en ”hållbar utveckling tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina”, och borde kunna skrivas under av de flesta.
När det handlar om att skapa en hållbar utveckling i det byggda, ett hållbart samhälle, så är det av största vikt att se till det samhälle som redan finns. Det handlar inte bara om att det nya som byggs ska vara hållbart, utan att anpassa den befintliga bebyggelsen till de nya kraven.14 Sverige har officiellt en god tradition av miljöarbete, och har sedan tidigt 70-tal legat i
framkanten av utvecklingsfronten vad gäller miljöpolitik. Miljöhänsyn finns sedan länge inskrivet i den fysiska planeringen, vilket betyder att den som planerar ny bebyggelse enligt lag måste tänka på miljön.15 Detta sagt, är det arbete som görs och har gjorts långt ifrån tillräckligt.
Den ekologiska grundsynen som en grundpelare för regeringens riksplanering formulerades för första gången redan 1971, efter utredningen Hushållning med mark och vatten (SOU 1971:75).16 Sedan dess har regeringen verkat för Sveriges omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle med hjälp av bland annat lagstiftning och ekonomiska styrmedel som Kretsloppsmiljarden och lokala investeringsprogram (LIP).17 Aktuella stöd idag är Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp), investeringsstöd för energibesparing i offentliga
10 REPPEN & VIDÉN, s. 20. 11 VIDÉN. s. 44.
12
BJÖRK, Cecilia, KALLSTENIUS, Per & REPPEN, Laila. Så byggdes husen 1880 ~ 2000 – Arkitektur,
konstruktion och material i våra flerbostadshus under 120 år. Formas, 2002, s. 106.
13
JOHANSSON, Birgitta & ORRSKOG, Lars. Att bygga ett hållbart samhälle, Natur och Kultur, 2002, s 11.
14 MILJÖDEPARTEMENTET. Hållbar Stadsplanering. Uppdaterad 2007-04-27.
<http://www.regeringen.se/sb/d/3358/a/19842;jsessionid=a8cUvmfCoeM8> (2007-03-20).
15 JOHANSSON & ORRSKOG. s. 26.
16 NATIONALENCYKLOPEDIN. Sökord: ekologisk grundsyn.
<http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=160160> (2007-03-05).
lokaler och för konvertering från direktverkande elvärme och oljeuppvärmning i bostäder för fastighetsägare, samt den gröna skatteväxlingen.18
Miljölagstiftningen var dock ganska krånglig och spridd inom olika områden fram till 1999 då den nya sammanställda miljöbalken (MB, lagstiftning 1998:808) trädde i kraft och ersatte de gamla lagarna.19 I denna ingår ett 20-tal lagar som har med miljö att göra, såsom:
miljöskyddslagen, naturvårdslagen, naturresurslagen, vattenlagen, lagen om kemiska produkter, renhållningslagen och hälsoskyddslagen.
Några som dock inte har tradition av att gå i bräschen för miljöarbetet är byggbranschen. Denna oerhört konservativa bransch har traditionellt sätt snarare hållit tillbaka utvecklingen mot ett mer miljöanpassat byggande. Byggbranschens roll i miljöförstöringen är utan tvekan en av de största. 50 % av de producerade råvarorna i vårt samhälle går till byggande och byggnader och branschen producerar mer än dubbelt så mycket avfall som de svenska hushållen.20
Ett av de svenska miljökvalitetsmålen från 1999 är ”God Bebyggd Miljö” och går ut på: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.21
Inom detta finns sju delmål som handlar om: planeringsunderlag, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller, uttag av naturgrus, avfall, energianvändning mm i byggnader och god inomhusmiljö. Det enda av delmålen som var grönmarkerat, dvs mål som uppnåtts eller kommer uppnås inom uppsatt tid, i miljömålsrådets uppföljning från 2006 var delmål 6: energianvändning mm i byggnader. Enligt denna minskar miljöbelastningen av
energianvändningen i bostäder och lokaler stadigt. Trots att arean av bebyggelsen ökar håller sig energianvändningen konstant, vilket måste förklaras med att effektiviseringen ökar. Dessutom ökar andelen förnyelsebar energi.
Ekologiskt byggande innebär enligt Boverkets publikation Ekologiskt byggande – en granskning ur miljö- och hälsoperspektiv en:
…helhetssyn på miljö och och hälsa. Det handlar om att med kretsloppsanpassade försörjningssystem skapa förutsättningar för största möjliga hushållning med material, vatten och energi under brukstiden.22
När man pratar om ekologiskt eller hållbart byggande handlar det dock oftast om tekniker för nybyggnation och inte så ofta om renoveringar.
18 NATURVÅRDSVERKET. De facto 2006 – Miljömålen. Redaktör C. Berg & S. Kull. Naturvårdsverket, 2006,
s. 75-76.
19 NATIONALENCYKLOPEDIN. Sökord: miljöbalken.
<http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=256094> (2007-03-08).
20 SVENSKA RENHÅLLNINGSVERKSFÖRENINGEN. Svensk Avfallshantering 2006. RVF – Svenska
renhållningsverksföreningen, s. 25.
Ekologisk byggteknik kan, som all ekologisk teknik, definieras som ”resurssnål och skonsam mot miljön”. Hållbar utveckling är ett vidare begrepp där även de ekonomiska och sociala aspekterna på frågan tas med.23
1.3. Bakgrund Lindängenprojektet
Boverkets Byggkostnadsforum ger bidrag till projekt inom olika kategorier, och ett av dessa är programområde 9: Upprustning och förnyelse av rekordårens bostadsområden24. Ifrån denna pott har Malmö Stad och Stena Fastigheter fått 860 000 kronor (exklusive
mervärdesskatt) för sitt projekt: Upprustning i Lindängen – Teknisk, social och ekologisk upprustning på de boendes villkor.25 Förutsättningen enligt Byggkostnadsforum är:
Stöd lämnas till projekt som syftar till att utveckla effektiva processer, metoder och angreppssätt för att på ett kostnadseffektivt och resurssnålt sätt korrigera såväl
tekniska brister som brister i gestaltning, form och funktion liksom i den befintliga yttre och inre miljön i befintliga bostadshus och bostadsområden.
I projektet i Lindängen, är det människan som står i centrum. Området ska genomgå en fysisk ombyggnad samtidigt som man ska satsa på den socioekomiska sidan. Enligt projektbeskrivningen från Boverket är problemen i området:
Den överdimensionerande trafiklösningen delar effektivt av området med omgivningen och en stor andel av de boende har hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå, högt
socialbidragsberoende, dålig folkhälsa och står utanför samhället. Dessutom har husen en hög energiförbrukning och ett stort underhållsbehov.
Projektet innefattar även ett sökande efter nya sätt att bygga om så att energiåtgången kan minskas. Att försöka komma ner i nivåer med passivhusens standard nämns som en ambition. Man vill även försöka komma ifrån den vanligtvis så utdragna processen vid liknande
projekt.
För att skapa en förebild och ett förtroende för förändringsprocessen vill Malmö Stad och Stena Fastigheter snabbt genomföra en förändring och förbättring av ett av husen, ett trevåningshus byggt 1971.
Målet är att få till stånd en intensiv process i samverkan med så många av de boende som möjligt. Enligt samma beslut är syftet med projektet att:
Projektet syftar till att i ett processinriktat projekt engagera de boende i en upprustning av ett bostadshus som ska kunna omfatta tillbyggnader och andra förändringar men också tillgodose tekniska och energimässiga problem.26
23 NATIONALENCYKLOPEDIN. Sökord: ekologisk teknik och hållbarutveckling.
<http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=160173> (2007-03-20). <http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=207672> (2007-03-20).
24
BOVERKET, Byggkostnadsforum, 9. Upprustning och förnyelse av rekordårens bebyggelse.
25 BYGGKOSTNADSFORUM. Beslut diarienummer 504-3777/2006.
26 BOVERKET. Malmö Stad, Upprustning i Lindängen - Teknisk, social och ekologisk upprustning på de
boendes villkor. Publicerad 2007-01-10. <http://www.byggkostnadsforum.se/templates/Article____449.aspx>
2. Avgränsningar
Vi har valt att fokusera på byggnaderna och byggtekniken. I förlängningen blir detta främst energibesparande åtgärder. Det arkitektoniska är en mycket viktig del för upplevelsen av byggnaderna och områdena, men inte så mycket i ett energiperspektiv. När ett område ska förändras är det väldigt viktigt att man tänker på arkitekturen, det ska absolut poängteras, men arkitekturfrågorna faller av naturliga skäl utanför
examensarbetets gränser. Detta sagt kommer vi självklart dock att ha åsikter även inom detta område, och kommentera kring saken i diskussionen.
Omgivningarna mellan husen faller av samma anledning bort. Även till stor del de boendes privata ytor, d.v.s. lägenheterna, lämnas utanför.
Det är de tekniska resultaten, inte processerna som leder fram till dessa, som intresserar oss. De sociala frågorna med boendemedverkan i förändringsprocessen är viktiga, men ingår inte mer i examensarbetet än vid redovisningen av de områden vi studerat. Många av områdena från rekordåren har, mer eller mindre orättvist, dåligt rykte. Problem med outhyrda lägenheter från start, stor omflyttning, dåligt underhåll och socialt utsatta befolkningsgrupper har gett dessa områden stämpeln som sista utposten i boendekarriärsynpunkt. Dessa problem är viktiga att titta på, men utrymme för detta saknas inom examensarbetets gränser.
För att ytterligare avgränsa oss ser vi främst till områden i storstadsregionerna, där fjärrvärme är det naturliga och ibland enda möjliga valet för uppvärmning av byggnader. Särskilt för de kommunalägda bostadsbolagen finns det oftast inget alternativ än att använda sig av den likaledes kommunala fjärrvärmen. Eftersom denna till största del även produceras på miljövänlig väg, finns få bättre alternativ att tillgå i den stora skala som det ofta rör sig om i dessa områden.
För kunskapsinventeringen gjordes ett antal studiebesök runt om i landet, hos fastighetsägare, arkitekter och andra aktiva inom området. De objekt som studerats är de som fått mest
uppmärksamhet och där renoveringen har varit i störst skala. Fler exempel kunde säkert ha hittats, men även här måste omfattningen begränsas.
Vi utgår från situationen idag då husen står på plats. Hur de byggdes och den standardisering av arkitekturen och tekniken som utvecklades i och med detta, kommer inte i någon större omfattning att nämnas.
En sista avgränsning är att vi inte får lov att riva områdena. Även om ny bebyggelse kanske skulle vara att föredra rent estetiskt i vissa fall, är det varken ekonomiskt eller ekologiskt försvarbart.
Utgångspunkten är att inspirera till förändring, snarare än att ge en fullständig teknisk beskrivning av åtgärderna i åtgärdsbanken.
3. Problemformulering
Under detta tänker vi oss två delproblem. Den första är frågan Vad har gjorts och skrivits inom detta område i dagsläget? Vi studerar för denna kunskapsinventering projekt i Sverige. Inventeringen ska resultera i en åtgärdsbank: en sammanställning av hur man kan göra med olika byggnadselement och byggnadstyper, för att spara energi och i viss utsträckning öka användbarheten. En sådan skulle Malmö Stad kunna visa upp för fastighetsägare i de aktuella områdena.
I den andra delen ska åtgärdsbanken tillämpas i ett konkret förslag på ombyggnad av en byggnad i Lindängen. För att kunna göra detta krävs en teknisk inventering av byggnaden från Stena Fastigheter. Skulle detta saknas kan ett förslag, kanske dock med sämre relevans, göras.
4. Metod
Kunskapsinventeringen har genomförts på tre sätt: genom litteratur och rapporter, med studiebesök i områden från rekordåren som på senare år förnyats på ett eller annat sätt, samt genom samtal med insatta forskare, arkitekter och konstruktörer.
Vi har även haft kontakt med Stadsbyggnadskontoret i Malmö för att höra vad de har för planer för framtiden rörande de bostadsområden i Malmö som byggdes under rekordåren.
4.1 Kunskapsinventering
En triangulering av metoder, det vill säga att ta in kunskap från olika håll och med olika metoder, har varit utgångspunkten för att nå kärnkunskapen i uppsatsen.
4.1.1 Litteraturgenomgång
För att få en första känsla av hur kunskapsläget låg till inom området, gjordes en inventering av litteratur och rapporter inom ämnet. Avgränsningarna för examensarbetet utgjorde även avgränsningarna för den studerade litteraturen, det finns ytterligare böcker och artiklar som i större utsträckning tar upp de arkitektoniska, sociala och kulturella aspekterna, men detta faller utanför ramen för denna uppsats.
4.1.2 Områdesstudier
De områden och platser som har besökts i syfte att undersöka olika strategier för förnyelse är de områden där renoveringen/förändringen varit av störst omfattning och skala. Utbytet av dessa besök blir givetvis varierande beroende på vem som håller i guidningen av området och hur insatt denna är i den förändringsprocess som ägt rum.
De områden som studerats är: • Österäng, Kristianstad • Gårdsten, Göteborg • Brogården, Alingsås • Ekoporten, Norrköping • Ringdansen, Norrköping • Östberga, Stockholm
Under seminariet Att underhålla bostadsdrömmen, arrangerat av SABO och Göteborgs Stadsmuseum, besöktes ytterligare tre områden i Göteborg (Högsbohöjd, Hjällbo och Bergsjön) där man på olika sätt hanterat förnyelsefrågan. Dessa tre områden kommer inte beskrivas närmare.
4.1.3 Samtal
konsulter från arkitektkontor, universitet och konstruktionsfirmor som aktivt arbetat med förnyelseprojektering av rekordårens bebyggelse har bidragit med kunskap och tips. De vi har pratat med är följande, som härefter refereras till med efternamn:
• Per Ola Pershaf, arkitekt och VD på AB Kristianstadbyggen
• Jan-Olof Dalenbäck, bitr. professor Installationsteknik, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg
• Helena Westholm, arkitekt på efem Arkitektkontor AB, Göteborg • Sonja Vidén, arkitekt och docent på KTH Arkitekturskolan • Ingela Blomberg, arkitekt och docent på KTH Arkitekturskolan
• Krister Wiberg, arkitekt och professor emeritus Lunds Tekniska Högskola
• Åke Blomsterberg, projektledare på WSP Environmental och tekn. dr. Lunds Tekniska Högskola
• Johnny Kronvall, professor och tekn. dr. i byggnadsfysik, Malmö Högskola
4.2 Sammanställning av åtgärdsbank och tillämpning av denna
De fakta som finns med i åtgärdsbanken ska ses som en uppradning av alternativ för de olika konstruktionsdelarna, beroende på hur stort ingrepp man är beredd att göra på byggnaden. Informationen som har lett till sammanställningen av åtgärdsbanken bygger helt på det som ingick i kunskapsinventeringen. Det finns med största säkerhet fler alternativa åtgärder som genomförts runt om i världen som inte täckts in i kunskapsinventeringen men som för den skull kan vara värda att undersöka.
Det viktigaste att tänka på vid användandet av åtgärdsbanken är att alla byggnader har olika förutsättningar som avgör vilka åtgärder som passar i just det fallet. En grundlig inventering eller besiktning av byggnaden bör göras innan möjliga åtgärder diskuteras.
4.3. Skrivprocessen
I den skrivna texten har vi använt oss av källhantering enligt Oxfordmodellen. Vi hänvisar även till bilder i Bildbilagan.
5. Områdesstudier
De områden som studerats presenteras i följande avsnitt schematiskt, under rubrikerna Områdesbeskrivning, Renovering, Energi, Kostnader, Sociala åtgärder och Övrigt.
5.1. Österäng, Kristianstad
Per-Ola Pershaf, VD för AB Kristianstadbyggen (ABK) Områdesbeskrivning
• Stort område med loftgångshus i tre våningar och punkthus i åtta våningar. Totalt ca 1200 lägenheter.
• Byggdes 1972-1978.
• Ca 3km från Kristianstad centrum.
• Renoveringsarbetet startade 1995 och har pågått i etapper sedan dess. Renovering
Österäng hade före renoveringen dåligt rykte och en negativ utveckling med hög arbetslöshet, utbredd kriminalitet och en allmänt nedåtgående social spiral. Målen med renoveringen har ändrats under arbetets gång, men har hela tiden präglats av att höja områdets sociala status, samt att bygga bort monotonin i området genom att ge etapperna olika utseende. Riktningen på förändringsarbetet har skiftat med olika ledning inom ABK, plus att de under tiden tagit lärdom av varje etapp som färdigställts. Vid tidigare etapper har renoveringen haft en uttalad ambitiös miljöprofil. Nu jobbar ABK mer mot förvaltningsmässigt bra lösningar med fokus på hållbara material med låg livscykelkostnad.
Loftgångshusen hade stora tekniska brister och alternativen var att antingen riva det helt, eller totalrenovera. Det enda som är kvar i loftgångshusen idag är den bärande betongstommen. Punkthusen däremot var inte alls i så dåligt skick som först antagits, vid fotografering med värmekamera insåg ABK att det inte skulle vara ekonomiskt hållbart att byta ut fasaden. Det som gjordes var:
• Punkthusens sockel kläddes in i skiffer.
• Punkthusens balkonger glasades in och utstickande betong kläddes in. • Stambyte med nya rör-i-rörsystem och badrumsrenovering.
• Solfångare på taken på punkthusen för förvärmning av tappvarmvattnet för hela området
• Loftgångshusen sanerades på giftiga ämnen som PCB, kaseinhaltigt flytspackel, asbest och tryckimpregnerat trä.
• I princip byggdes helt nya hus i de gamla med långsiktigt hållbara och miljövänliga material, se Bild 3.
• Hiss installerades för ökad tillgänglighet.
• Tilluften tas in bakom radiatorerna och värms på det sättet, samt att de har mekanisk frånluft med värmeåtervinning, en värmepump som förvärmer tappvattnet.
• Loftgångarna glasades in och breddades utanför lägenhetsdörrar för att skapa en ”kaffebalkong”, ett halvprivat utrymme för hyresgästerna att utnyttja om de vill, se
Bild 4.
• Stor satsning på lokalt omhändertagande av dagvatten, se Bild 5. Energi
Eftersom uppvärmningssystemet med direktverkande el i ombyggnaden byttes mot kommunal fjärrvärme, har kostnaderna för uppvärmning minskat radikalt.
Solfångarna på taken av punkthusen ska enligt Pershaf betala sig på 7 år. De används för förvärmning av tappvarmvattnet i området.
På ett av loftgångshusen har solceller integrerats i söderfasaden. Dessa kommer dock aldrig att generera de pengar de har kostat att installera, se Bild 6.
Kostnader
Etapp 3 och 4 som gjordes med stöd av LIP-pengar kostade 250 miljoner varav 50 miljoner gavs i stöd. ABK satsar omkring 1 miljon per lägenhet i dessa renoveringar. I de senare etapperna har man tittat mycket på LCC-kostnader,
Sociala åtgärder
ABK har satsat mycket på att höja områdets sociala status, på olika vis, bland annat genom att höja säkerheten för de boende. Istället för vanliga nycklar till allmänna utrymmen som
tvättstuga, soprum och trappuppgångar har man infört ett elektroniskt taggsystem som gör att fastighetsbolaget kan se vem som sist var inne i soprummet och lade sitt skräp i fel behållare, och vem som var inne i cykelförrådet den natten en cykel blev stulen.
Att låta de boende engagera sig i området är ett annat sätt man arbetat med. Alla hyresgäster som vill plantera och sköta om blommor på de gemensamma gårdarna och de privata
uteplatserna får dessa betalda av ABK.
Man har även satsat på att upprätthålla en grundläggande service för befolkningen i området. ABK medverkade till exempel i att bygga ny affärslokal så att Netto kunde etablera sig i området när den tidigare handlaren gick i konkurs.
Nya kategorier hyresgäster har flyttat in på Österäng efter renoveringarna och de svagaste hyresgästerna som kanske inte klarade hyreshöjningen har flyttats till andra områden med lägre social status, både inom ABK:s bestånd i staden och andra områden.
Övrigt
5.2. Gårdsten, Göteborg
Informationsansvarig på Gårdstensbostäder Anki Eriksson samt Professor Jan-Olof Dalenbäck på Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg
Områdesbeskrivning
• Varierande bestånd med trevånings- och åttavåningshus, sammanlagt 2803 lägenheter i flerbostadshus, se Bild 7.
• Byggdes 1969-72.
• Ca 13 km nordost om Göteborgs centrum.
• Renoveringsarbetet startade 1997 då fastighetsbolaget Gårdstensbostäder bildades. Har sedan renoverats i etapper med olika mycket miljöfokus.
Renovering
Målet med renoveringen var att höja området status, från att ses som ”sista anhalten” på boendemarknaden, till att bli mer attraktivt för alla. För de olika etapperna har man sedan haft olika delmål med mer eller mindre utarbetad miljöprofil.
De två första etapperna – Solhus I och Solhus II – gjordes med stor fokus på solenergiteknik, se Bild 8. Den första etappen samarbetade Gårdstensbostäder med Chalmers Tekniska Högskola och Christer Nordströms Arkitektkontor.
• Tilläggsisolerade gavlar och inglasade balkonger i söderfasad.
• Ombyggnad av fläktsystem i samband med obligatorisk ventilationskontroll, från från-och-tilluftssystem i alla hustyper, till frånluft respektive från-och-tilluft med
värmeväxlare.
• Byte av den innersta rutan till lågemissionsglas i befintliga fönster. • Solfångare på taken för förvärmning av tappvarmvatten.
• Ett hus byggdes med dubbelskalvägg och luftsolfångare, se Bild 9. • Isolering av socklar i anslutning till upprustning av dräneringsledningar. • Ny tvättstugeutrustning ansluten till varmvattnet.
• Nya energimärkta vitvaror vid köksrenovering, nya eller upprustade armaturer vid badrumsrenovering.
• Närvarostyrd belysning i gemensamhetsutrymmen. • Installation av ett centralt styr- och övervakningssystem.
• Växthus med 1m2 odlingsyta per lägenhet, se Bild 10 och Bild 11.
• Kompostering av organiskt avfall.
• Stort inflytande för de boende i processen fram till renovering, genom en mängd olika arbetsgrupper rörande det mesta inom området; växthus, färg, paraboler m.m.
• Individuell mätning på el, värme och tappvatten. För värmen mäts
inomhustemperaturen, 21°C ingår i hyran, man får betala extra om man vill ha det varmare och får tillbaks om man är extra sparsam.
Nästa etapp – Östra Gårdsten – hade mer fokus på att öka statusen och få in nya kategorier hyresgäster. Trots att Solhusen blivit en succé med uppmärksamhet och ökad populäritet satsade man inte på att fortsätta i den riktningen, utan istället mer på att göra området mer attraktivt.
• Två hela femvåningshus revs. Delar av våningsplan i åttavåningshusen revs och byggdes om till terrasshus, se Bild 12.
• Fogmassan mellan betongelementen som p.g.a. karbonatisering hade börjat gå sönder sågades ut och ersattes med ny.
• Ingen tilläggsisolering, höghusen tunnputsades, låghusen målades. • Inglasade balkonger.
• Individuell mätning av el, värme och tappvatten.
• I anslutning renoverades även Gårdsten Centrum, med stor satsning på att fylla affärslokalerna som länge stått tomma.
Nästa etapp är Norra Gårdsten som ska renoveras 2007-2012, se Bild 13. Inte heller här har man kvar något speciellt fokus på den globala miljön.
• Ingen tilläggsisolering, fasadens mörka danska sjösten målas över med ljus färg. • Vanligt underhåll av stammar, inga byten.
• Individuell mätning installeras om man beviljas KLIMP-bidrag till detta, annars inte. Energi:
De energibesparande åtgärderna och effekterna av dessa är av naturliga skäl bäst redovisade i Solhusen. Siffrorna kommer uteslutande därifrån.
Värmebehovet minskade med 37 % från 270 till ca 170 kWh/m2år. Vattenanvändningen minskade med 30 % från 2360 till 1670 l/m2år. Elanvändningen är oförändrad på ca 50kWh/m2år, samtidigt som uthyrningsgraden ökat från 65 till 100 %, vilket betyder att elanvändningen per nyttjad kvadratmeter minskat betydligt! Totalt sparar man drygt 1 miljon kr per år, vilket gör att investeringen på 20 miljoner betalar sig på 20 år.
Kostnader
Den totala kostnaden för renoveringsprojektet Solhusen blev 105 miljoner kr, varav de energibesparande åtgärderna stod för ungefär en femtedel, 20 miljoner. Av dessa finansierades 5 miljoner med pengar från EUs SHINE-projekt.
Sociala åtgärder
Fokus har helt klart varit mer på social hållbarhet än något annat. Man har drivit en mängd projekt för att engagera de boende i området, 6 av 7 ledamöter i styrelsen är boende i området och alla husvärdar likaså. Under en period drev man ett arbetsmarknadsprojekt som syftade till att utbilda boende i området inom olika områden som park- och trädgårdsförvaltning, bygg och fastighet, lokalvård och butik. Dessa utbildningar har genererat en mängd småföretag i området som Gårdstensbostäder bland annat köper in lokalvård från.
Siffrorna för återflyttning är låga, bara 10 % av dem som evakuerades från sin lägenhet flyttade sen tillbaka till densamma igen efteråt. Detta kan till viss del förklaras med den höga vakansgraden innan, man fick evakuera ett fåtal för det första huset, men sedan kunde man evakuera till redan renoverade lägenheter. En annan förklaring är den att man inte längre hyr ut lägenheter till socialbidragstagare och sjukpensionärer, och alltså har lyckats lämpa över problemen med de fattigaste grupperna till något annat område.
Övrigt
Prisbelönt område, både nationellt och internationellt uppmärksammat. Solhusen var nominerade till Årets Ombyggnadsprojekt 2000, och vann samma år första pris för
färgsättningen, av de nordiska målarmästarna. År 2005 vann man det prestigefyllda FN World Habitat, och samma år även Årets Bygge. 2006 fick Gårdsten Stora Samhällsbyggnadspriset, första gången det delades ut!
Inställningen är idag att det viktigaste är att göra området snyggare, och höja den sociala statusen. ”Ingen vill ju bo i ett fult hus” säger Anki Eriksson, informationsansvarig på Gårdstensbostäder
Man har satsat på att skapa kategoriboende i de olika trappuppgångarna, med ungdoms- och 55+boende. Man har även satsat på att få in nya boendeformer i området, som äganderätter i radhus och nu ett mindre villaområde.
5.3. Brogården, Alingsås
Helena Westhlom på arkitektkontoret efem i Göteborg Områdesbeskrivning
• Område med trevåningshus, totalt 300 lägenheter. • Byggdes på slutet av 60-talet, stod färdigt 1970. • Ca 1km nordost om Alingsås centrum.
• Renoveringsarbetet är i projekteringsfasen, men beräknas starta under 2007 och avslutas 2010.
Renovering
Området består av platsbyggda trevåningshus med många brister. Man har stora problem med fukt i bottenplattan, betongbjälklaget i de indragna balkongerna fungerar som köldbryggor och leder ut värme, skalmuren i tegel vittrar p.g.a. frostsprängning. En grundlig inventering av byggnadernas tekniska brister, samt en långdragen förstudie till projekteringen har resulterat i följande ambitiösa åtgärdspaket där man ska bygga ”miljonprogrammets första passivhus”, se
Bild 14.
• Tilläggsisolering, tätning och nytt fasadmaterial. Det enda som behålls är den inre regelstommen med isolering och gips, på detta sätts 30 cm isolering. Man har ännu inte bestämt nytt fasadmaterial.
• Fasadlivet flyttas ut i de indragna balkongerna. Detta ger större lägenheter, köldbryggorna elimineras och man får färre hörn att isolera. Nya utanpåliggande balkonger monteras.
• Nya fönster med U-värde 0,85 W/m2K.
• Takbjälklaget isoleras.
• Nya vindfång byggs vid entréerna för att minska energiförlusterna vid dörröppning. • Ventilationssystemet byts från självdrag till ett fläktstyrt FT-system med
värmeväxlare.
• Vattenbesparande armaturer i kök och badrum.
• Hiss installeras i en av två trappuppgångar – 12 av 18 lägenheter blir tillgängliga för rörelsehindrade.
Energi
Att bygga om redan befintliga byggnader till passivhus är en än så länge oprövad metod i Sverige. Ombyggda hus ska, liksom nybyggda, värmas upp av solinstrålning och internvärme, med ett värmebatteri på värmeväxlaren som extra uppvärmningskälla för speciellt kalla dagar. Enligt beräkningar ska energianvändningen i Brogården efter ombyggnad mer än halverats, från 230 till 105 kWh/m2år. Uppvärmningsbehovet som idag 140 kWh/m2år kommer efter renoveringen sänkts till 40 kWh/m2år!
Hans Eek, arkitekt och Sveriges främsta förespråkare för passivhus har uttalat sig om den enorma möjligheten att spara energi i rekordårens bebyggelse: ”Det återstår 800.000
lägenheter i svenska miljonprogramsområden att renovera. Om de byggs om till passivhus kan man spara 15-20 procent av landets energianvändning”.27
Kostnader
Kalkylen för ombyggnaden av Brogården är ännu inte klar. Man tänker sig att ombyggnaden ska finansieras på tre vägar. Dels med underhållspengar för det ”vanliga” underhållsbehovet, ca 125 000 kr per lägenhet. De energibesparande investeringarna räknar man att ska betala tillbaka sig på 10 år, om energiprisets utveckling motsvarar prognosen. Dessutom genomför man en standardökning som betalas av höjda hyror, vid en motsvarande ombyggnad av ett liknande område höjde Alingsåshem hyrorna med maximalt 700 kr/mån.
Sociala åtgärder
Fokus i projektet ligger än så länge på byggnaderna och inte på det sociala. Att hyresgästerna ska vara med i processen är dock uttalat. Man börjar omvandlingsarbetet med att bygga en visningslägenhet för att på det viset få in hyresgästernas åsikter.
Övrigt
Westholm är en av få aktiva projektörer vi träffat som bekymrat sig om frågan med
bevarandet av det arkitektoniska uttrycket från rekordåren. Ett stort problem i projekteringen är valet av nytt fasadmaterial. Av tekniska skäl är det omöjligt att bygga en ny skalmur av tegel, denna kommer förstöras av frostsprängning till följd av att den blir allt för kall utanför den tjocka isoleringen. Westholm är bekymrad men menar att det är energibesparingen som är den viktigaste faktorn i det hela: ”Det är att häda att säga att man ska bevara teglet, då de andra alternativen ändrar byggnadens uttryck för mycket, eftersom detta skulle medföra att energifrågan skulle få stryk på foten”. Man har funderat på att ändå bevara delar av fasaden, kanske genom att tilläggsisolera vissa väggar inifrån istället. För de nya fasaderna har man tittat på skärmtegel som troligtvis kommer att bli för dyrt, eller kanske en kombination av olika material. Hur man slutligen väljer att göra får framtiden avgöra.
5.4. EkoPorten, Norrköping
Arkitekt Krister Wiberg Områdesbeskrivning
• Mindre område med trevåningshus, endast ett av husen renoverades enligt nedanstående beskrivning
• Byggdes på 60-talet
• Ca 5 km sydost om Norrköpings centrum
• Renoveringsarbetet från idé till inflyttning 1993-1996 Renovering
Innan renovering var huset ett typiskt trevåningshus från rekordåren; platt tak och balkonger med sidoskärmar i betong. EkoPorten renoverades som ett experiment för att se hur långt man kan gå med miljöanpassningen i bostadshus, att ”bygga för att lära” som Krister Wiberg själv uttrycker det, se Bild 15 och Bild 16. Vad man gjorde var:
• Ny vindsvåning med lägenheter och gemensamhetslokaler. • Ny takutformning med valmat tak.
• Nya lågenergifönster och mer fönsteryta mot söder.
• Tilläggsisolering i fasaderna med 7cm ekofiber samt sinuskorrigerade skivor av fibercement monterade en bit ut från fasaden för ytterligare isolerande effekt. • Endast naturliga och ”sunda” byggnadsmaterial byggdes in.
• Solfångare på taket för förvärmning av varmvatten under sommartiden, ansluten till kommunalt fjärrvärme för vintern.
• Ventilation med förstärkt självdrag som aktiveras när effektiviteten är för låg eller koldioxidhalten i lägenheterna för hög, och förvärmd tilluft.
• Elsystem som skyddar mot elektromagnetiska fält.
• Lokalt avlopp med urinsortering, kompostering av avlopp och rening av vattnet i filterbädd i anslutning till tomten.
• Källsortering och lokal kompostering av hushållsavfallet.
• Systematisk uppföljning, utvärdering och injustering av installationer. • Fastighetsskötsel med stöd av avancerat datoriserat system.
• Regnvatten tillvaratas och används för bevattning på gården. Energi
Även arkitekten blev positivt överraskad av den förminskning av energiförbrukningen som tilläggsisoleringen av fasaden bidrog till. Trots detta har man inte uppnått det mål på 39 kWh/m2år (omvandlat från 450MJ/m2år) som man satt upp innan renovering. Förbrukningen idag är totalt 140 kWh/m2år, jämfört med siffror från Hyresbostäder i Norrköping AB för ett liknande hus som genomgått traditionell ombyggnad som genomsnittligt har en förbrukning på 210 kWh/m2år.
Kostnader
De extra kostnaderna för miljöanpassningen uppgick för detta enda hus till ca 18 miljoner kr (jfr de andra områdena). Naturvårdsverkets delegation för ekologisk omställning bidrog med 4 miljoner.
Sociala åtgärder
De boende fick i stor utsträckning vara med vid omvandlingen av EkoPorten, och här är andelen tillbakaflyttade hyresgäster störst av de områden som studerats. Detta har troligtvis med skalan på renoveringen att göra.
I EkoPorten satsade man på utbildning och information till de boende om hur de ska leva ekologiskt. Möjligheten att göra detta på ett effektivt sätt kan också motiveras med storleken på projektet – det handlade om ett fåtal lägenheter och personer.
Övrigt
De lärdomar man drog i EkoPorten togs till viss del vidare till Hyresbostäder i Norrköping ABs nästa projekt – Ringdansen.
5.5. Ringdansen, Norrköping
Leif Eliasson, fastighetsvärd hos Hyresbostäder i Norrköping AB Områdesbeskrivning
• Stort område bestående av två stora och innanför dessa två mindre ringar med hus i mellan tre och åtta våningar med fasader av betongelement. Totalt byggdes 1599 lägenheter.
• Byggdes 1970-1972.
• Ca 7 km sydost om Norrköpings centrum.
• Renoveringsarbetet startade 1998 och avslutades 2003. Renovering
Ända sedan Ringdansen stod färdigt 1972 har området dragits med dåligt rykte och hög vakansgrad. Området upplevdes som dystert, monotont samt svårt att orientera sig i, se Bild
17. Med renoveringen ville man höja områdets status och samtidigt fortsätta det miljöarbete
man så ambitiöst startat med EkoPorten något år tidigare. Man satte bland annat upp som mål att minska behovet av köpt energi med 70 %. För att uppnå målen genomförde man följande åtgärder:
• Ca 650 lägenhet revs. Dels för att öppna upp ringarna och för att få flera passager, och dels har våningar rivits på höjden för att få ett mer varierat uttryck, se Bild 18.
• Konvertering av lägenheter till kontorslokaler. • Sanering av miljöförliga material som t.ex. PCB.
• Installation av bergvärmepumpar. Kommunen satte sig dock emot detta, vilket ledde till att endast kontorsutrymmena uppvärms på vintern och kyls under sommaren med hjälp av bergsvärme/kyla.
• Fasaderna har tilläggsisolerats med 10 cm och sedan putsats i olika kulörer, se Bild
19.
• Ändrad takutformning från motfallstak med invändig avvattning till lätt sluttande tak. • Förstorade balkonger och nya balkongfronter, se Bild 20.
• Extra isolerglas på insidan av befintliga fönster. • Nya elinstallationer.
• Stambyte och fuktsäkring av badrummen.
• Individuell mätning av kall- och varmvatten, el och värme.
• Duoknapp på toalettstolarna, de befintliga toaletterna blev snålspolande.
• Nya tvättmaskiner med automatisk dosering av tvätt- och sköljmedel, ett system där de boende betalar för antalet maskiner de kör, vilket debiteras på hyresavin.
• Öppnat upp slitsar i betongväggen i trapphusen för att öka genomsikten och därmed trygghetskänslan, se Bild 21.
• Nya miljöhus med återvinning och kompostanläggning, se Bild 22. • Säkerheten har höjts med hjälp av tagsystem till allmänna utrymmen. • Nytt datakommunikationssystem för teknisk styrning och övervakning. Energi
Med hjälp av en normalårskurva har man tagit fram att hyresgästerna ska lägga ca 300kr per månad i värmekostnad per lägenhet. Under vinterhalvåret förbrukas det dock mer värme så då får hyresgästerna betala mer men på somrarna förbrukas det mindre så då får de tillbaka pengar. Hyresgästerna bestämmer själva med hjälp av en termostat hur varmt de vill ha det i lägenheten, dock inte under 18 grader eftersom så låga temperaturer i en lägenhet påverkar de omkringliggande lägenheters värmeförbrukning. De som bor i de yttre lägenheterna med flera ytterväggar får en korrigering på hyran för att öka rättvisan i systemet.
Efter ombyggnaden har man uppnått en minskning av den totala mängden köpt energi med nästan 62 %. Man hade räknat med att kunna minska värmebehovet med 63 % och elbehovet med 21,5 % men siffrorna blev istället 53- respektive 49 %.
Kostnader
Hela renoveringen kostade 1,4 miljarder, varav 260 miljoner kr var statsbidrag.
Lägenheterna renoverades sparsamt. Med tanke på att det nästan är tusen lägenheter, så blir kostnaden för varje 1000-lapp i åtgärder totalt 1 miljon kr för hela området.
Sociala åtgärder
Området har fortfarande dåligt rykte och 150 lägenheter står idag tomma. HNAB ångrar att de inte gjorde fler lyxiga lägenheter med etage och terrasser, ca tio stycken har stora terrasser och dessa är det högt tryck på att få bo i.
Inför renoveringen hölls det möten där de boende fick komma med sina åsikter om vad som behövdes åtgärdas. De boende önskade ökad trygghet, nya tvättstugor, större balkonger. För att öka tryggheten har man infört taggsystem på tvättstugorna och filmkamera i soprummen.
Idag är det fyra ”ringmöten” per år. De boende har 300kr per lägenhet och år, för förbättringar i utemiljön, som de gemensamt beslutar om. Totalt finns det 916 lägenheter i området så de har 274 800 kr att spendera på den gemensamma utemiljön. De boende har tillgång till tre kvarterslokaler i varje ring. Här har en anställd från kommunen startat upp boendegrupper som när de fungerar tas över av de boende, t.ex. med linedance, växtgrupp, stavgång och matlagning.
Övrigt
Man tänkte även på återvinning av rivningsmaterialet i renoveringsprocessen, så mycket som 85 % av materialet gick att använda igen på ett eller annat sätt. En del av det återanvändes faktiskt direkt, i ett relativt unikt projekt där man byggde upp två nya hus i Linköping med material från Norrköping.
5.6. Östberga, Stockholm
Åke Blomsterberg på WSP Malmö Områdesbeskrivning
• 49 identiska fyravåningslängor med sammanlagt 1176 lägenheter, se Bild 23. • Byggdes på 60-talet.
• Ca 8 km söder om Stockholms centrum.
• Föremål för en internationell tävling ”Växthus för kreativa idéer” utlyst av Stockholm stad 1999-2000.
• Det studerade förslaget var det vinnande bidraget. Renovering
• Helhetsgrepp vad gäller både den sociala och fysiska miljön - ”Människorna måste vara med i förändringarna för att kunna bygga ett hållbart samhälle”. För att ställa om samhället till att bli mer ekologiskt krävs både förändringar av systemen och att de boende förstår de ekologiska principerna.
• Tillbyggnad av en femte våning på taken, innehållande lägenheter, växthus, gemensamhetslokaler och terrass, se Bild 24. Nytt hisstorn för tillgängligheten. • Integrerade solfångare i taken, för uppvärmning av tappvarmvatten.
• Balkongerna utvidgas, ”vrids” mot söder och glasas delvis in. • Individuell mätning av inomhustemperatur, tappvarmvatten och el. • Tilläggsisolering i fasad.
• Byte till lågenergifönster med låga U-värden.
• Förbättring av de tekniska installationerna i ventilationssystemet, ny effektivare värmeväxlare och fläktsystem.
• El-effektiv belysning i allmänna utrymmen.
• Byte till energisnål utrustning vid utbyte av vitvaror.
• Nytt avlopps- och avfallssystem där organiskt hushållsavfall och toalettavlopp
behandlas lokalt i en rötgasanläggning. Transporten av avfallet till rötgasanläggningen görs med ett vakuumspolat system, vilket minskar användningen av tappvatten. • Sopsorteringsmöjligheter i ”kretsloppsfokus” på gården, sammanbyggt med ett
• Förbättrad utemiljö med mer vegetation och möjlighet till odling.
• Lägenheterna i markplan får egen trädgård med terrass istället för balkong. • Vägar och parkering omstruktureras för att ge plats för mer grönska. Energi
Enligt de beräkningar som J&W utförde skulle renoveringen innebära ett minskat behov av fjärrvärme från 139 kWh/m2år till 52 kWh/m2år, och en minskad elanvändning från 73 kWh/m2år till 63 kWh/m2år.
Kostnader
Ett moment i tävlingen var att livscykelkostnaden skulle beräknas på renoveringen. Enligt J&W skulle denna LCC uppgå till 175 572 kr och nuvärdet av besparingar 64 659 kr. Den uppskattade investeringskostnaden per lägenhet uppgick till 53 025 kr och investeringen skulle betala sig på drygt 14år.
Sociala åtgärder
Man hade även ett ambitiöst program för socialt arbete och boendemedverkan med i förslaget. Syftet var att genom att förankra processen hos de boende, skapa förutsättningar för ett
långsiktigt kretsloppstänkande. Övrigt
När J&W väl hade vunnit tävlingen hade ägaren i området, Svenska Bostäder, inte finanserna till att genomföra en renovering, så planerna fick läggas i malpåse tills vidare. J&W heter idag WSP och de har enligt Åke Blomsterberg ännu inte kunnat applicera sin projektering på ett verkligt projekt.
6. Åtgärdsbanken
Det finns en mängd exempel på åtgärder som kan förbättra husen från rekordåren, för att anpassa dem till dagens krav på hållbarhet. De flesta av de för examensarbetet studerade åtgärderna syftar till att minska energianvändningen, eftersom det finns studier som visar att vi kan uppnå en halvering av energianvändningen i den redan byggda miljön de närmaste 50 åren genom att vid renovering systematiskt välja de mest energieffektiva komponenterna.28 De flesta av husen som byggdes under rekordåren var och är relativt energieffektiva, till och med i större utsträckning än mycket av det som byggts därefter. Detta sagt finns det ändå många åtgärder att tillta för att förbättra dem, och det faktum att de är lika bra som det som byggts därefter har snarare med den dåliga kvaliteten på mycket 80- och 90-talsbebyggelse, än med en fantastisk byggteknik under rekordåren att göra.29
I BBR avsnitt 9 anges högsta tillåtna specifika energianvändning för nybyggnation, och om en befintlig byggnad inte uppfyller dessa krav bör enligt Boverkets Ändringsråd, BÄR kap 4.6:
…en genomgång göras av vilka åtgärder som kan vidtas för att minska byggnadens energianvändning och som är förenliga med byggnadens byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.
Här följer ett försök att sammanställa de åtgärder man kan tillämpa i ett flerbostadsområde från rekordåren. Liknande sammanställningsarbeten finns inte i dagsläget men är på gång bland annat från forskare på Arkitekturskolan, KTH, och EU-projektet TREES (Training for Renovated Energy Efficient Social housing) där bland annat forskare från Chalmers Tekniska Högskola är med.
6.1. Väggar
Det vanligaste fasadmaterialet på husen från rekordåren är skalmurar av tegel, ca en tredjedel av beståndets fasader är av denna typ.30 Dessa fasader håller oftast än idag, men i vissa fall har man haft problem med frostsprängning av teglet, orsakat av den fukt som trasiga stuprör och hängrännor, eller den för tiden moderna lösningen med obefintliga taksprång, lett in i väggen.
Ett annat vanligt fasadmaterial är förtillverkade sandwichelement av betong. I dessa byggnader har man ofta problem med köldbryggor, både i fogarna mellan elementen och i infästningarna till den bärande betongkonstruktionen. Att förbättra den här typen av väggar är svårt utan omfattande åtgärder. Ofta är problemet dessutom kombinerat med förekomsten av miljögiftet PCB i fogarna. Enligt lag ska PCB-haltiga material i bostadshus saneras senast 2013.31 Fogar som inte innehåller PCB kan tätas, t.ex. med polyuretanskum (som dock måste sägas tveksamt såväl ur miljösynpunkt),32 eller även dem bytas ut helt och ersättas med ny fogmassa, men även efter en sådan åtgärd kommer de fungera som köldbryggor. Eftersom
28 WALL, Maria. Bygg energieffektivt – kunskapen finns! Formas, 2007, s. 10.
29 BOVERKET. Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer. Boverket, 2005, s. 44-48. 30 REPPEN & VIDÉN. s. 38.
31 MILJÖDEPARTEMENTET. Förordning (2007:19) om PCB m.m. Utfärdad 2007-01-25. 32 NORDSTRÖM,Christer. Möjligheter för miljonprogrammet. AB Svensk Byggtjänst, 1999, s. 38.
dessa åtgärder kräver omfattande insatser kan det vara ekonomiskt att kombinera fogåtgärderna med andra förbättringsåtgärder av klimatskalet.
Även putsade fasader uppbyggda med lättbetongblock var vanligt. I de högre skivhusen utfördes dessa ofta med bärande skivor av betong på insidan gjutna mot lättbetongen, för att öka stabiliteten.33
Normal underhållsrenovering av fasader har förekommit i ganska liten utsträckning på dessa hus. I många fall behövs det göras något åt fasaden på ett eller annat sätt inom de närmaste åren.
6.1.1. Tilläggsisolering
Tilläggsisolering bör enligt BÄR övervägas när fasaden av en eller annan anledning måste renoveras.34 Man kan tilläggsisolera både på in- och utsidan, men det är oftast lämpligast på utsidan. Detta har både fysikaliska och ekonomiska skäl. För att förhindra problem med fukt bör man generellt isolera på den kalla sidan av konstruktionen. Tilläggsisolering på insidan minskar dessutom den uthyrbara lägenhetsarean.
Viktigt att tänka på när man överväger tilläggsisolering är den förändring ett sådant ingrepp innebär i fasadens uttryck. I Boverkets rapport Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer menar man att tilläggsisolering endast bör övervägas ”om den ursprungliga ytterväggen är i behov av renovering och har höga u-värden och först efter en omsorgsfull projektering för att bevara eventuella kulturvärden”.35
Att tilläggsisolera är en mycket vanlig förbättringsåtgärd som kan genomföras på olika sätt med metoder anpassade för olika konstruktioner. En vanlig åtgärd på putsade fasader är att lägga på 5-7cm isolering och en ny putsyta, vari förändringen nästan inte lämnar några synliga spår alls.36 För att uppnå bästa resultat måste man utgå specifikt från varje byggnads förutsättningar och dimensionera tilläggsisoleringen efter dessa.
I vissa fall där man vid produktionen använt lösisolering kan denna ha uppnått sin livslängd och till viss del satt sig vid det här laget. För att åtgärda detta kan man komplettera genom att spruta in ny isolering.37 Lösisolering är ett miljövänligt alternativ, det blir mindre spill och det finns många miljövänliga material som kan användas förutom den traditionella lösullen, exempelvis hampa och träflis, eller återvunnen flisad cellplast.
6.1.2. Dubbelskalvägg
En än så länge relativt obeprövad metod som tar tilläggsisoleringen ett steg längre för att spara uppvärmningsenergi är att förse byggnaden med en s.k. dubbelskalvägg, se Bild 25. Metoden går ut på att minska skillnaderna mellan inomhus- och utomhustemperaturen med
33 BJÖRK, KALLSTENIUS & REPPEN, s. 141.
34 BOVERKET. Allmänna råd om ändring av byggnad, BÄR, kap 4.6. Boverket, 2006. 35 BOVERKET. Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer, s. 84.
hjälp av en extra vägg en bit ut från den befintliga så en luftspalt där solvärmd luft kan cirkulera skapas.38
Arkitekt och författare Christer Nordström är en av de största förespråkarna för denna metod som kan användas på både tegel-, puts- och betongfasader. Dubbelskalväggen innebär att tilläggsisoleringen placeras ca 5cm ut från den befintliga väggen, och kanaler för
luftcirkulation installeras i luftspalten. Luften värms av solfångare som kan placeras på taket eller integreras i fasaden, i sydlig riktning. Ett fläktsystem distribuerar sedan ut den solvärmda luften i kanalerna över fasaderna åt norr, öster och väster.39
Med en dubbelskalvägg minskar man värmeförlusterna till omgivningen, köldbryggor blir värmebryggor och under vår och höst kan systemet dessutom aktivt tillföra värme till huset. Denna metod kan speciellt effektivt användas på fasader av betongelement, där de tidigare köldbryggorna nu blir värmebryggor. Systemet innebär även en minskad känslighet mot vind eftersom luftspalten jämnar ut tryckskillnaderna.40
Att bygga en dubbelskalvägg är kostsamt, men om man ändå ska tilläggsisolera kostar det kanske inte så mycket mer att göra det på det här sättet. Man bör dock tänka på att väggen blir rejält mycket tjockare, med effekten att fönstren hamnar långt in i fasaden och taksprånget minskar, vilket påverkar husets uttryck. En dubbelskalvägg i tegel är dock sedan i stort sett underhållsfri, vilket i framtiden påverkar förvaltningskostnaderna. Alla projektörer är dock inte överens om hur pass lönsam dubbelskalväggen är om man jämför energieffektiviseringen mot den extra kostnaden den innebär.41
I Solhusprojektet i Gårdsten byggde man om ett av trevåningshusen med luftsolfångare och dubbelskalvägg, se Bild 9. Siffrorna för de besparingar man uppnådde med det projektet gäller hela ombyggnaden och inte bara detta hus, men totalt lyckades man sänka
fjärrvärmebehovet med 100kWh/m2år i hela beståndet, från 270kWh/m2år till 170kWh/m2år.42
6.1.3. Tilläggsisolering till passivhusstandard
Passivhusens grundprincip är att minimera byggnadens energiförluster samtidigt som man tar tillvara på husets interna energikällor, som kroppsvärme från de boende, den värme elektriska apparater genererar och solinstrålningen.43 Huset ska med dessa internkällor så lång som möjligt värma sig själv utan något extra värmesystem. Det skulle kunna vara möjligt att med hjälp av tjocka lager av tilläggsisolering, åstadkomma sådana system i husen från rekordåren. Oftast räcker det dock inte med att bara isolera väggarna utan även grunden och taket måste isoleras.
För att en byggnad ska klara av att ”värma sig själv” behövs det betydligt mer isolering än vad rekordårens bebyggelse ursprungligen har, minst dubbelt så tjock isolering som vid nybygge. Passivhus är fyra gånger tätare än byggnormens krav, något som dessutom medför att
38 NORDSTRÖM. s. 29. 39 NORDSTRÖM. s. 85. 40 NORDSTRÖM. s. 29 och 38.
41 BLOMSTERBERG, Åke. Samtal, 2007-04-18.
42 DALENBÄCK, Jan-Olof. Renovering av flerbostadshus – Exemplet Gårdsten i boken Energi och Bebyggelse.
Redaktör B. Johansson, B. Olofsdotter, C. Rolén & B. Sellberg. Formas, 2005, s. 228.
ljudisoleringen i dessa hus är mycket bättre än vanligt.44 Köldbryggor i fasaden elimineras med tilläggsisolering och fönstren byts ut till nya med riktigt låga U-värden. Värmeförlusterna från ventilationssystemet måste reduceras kraftigt, t.ex. med ett mekaniskt till- och
frånluftssystem med värmeväxlare med en verkningsgrad på minst 80 %. Tillskottsvärmen som behövs de kallare dagarna under året kan man lösa med ett varmvattenbatteri på värmeväxlaren. Uppvärmningsbehovet med detta värmesystem kan bli så litet som ca 15 kWh/m2år, att jämföra med BBRs krav på 110 kWh/m2år.45
Att passivhusen saknar ett egentligt värmesystem medför dock en del problem. Alla rum har samma temperatur, vilket kan upplevas negativt då många vill sova svalare. Om man behöver vädra så tar det dessutom väsentligt längre tid att få upp värmen i rummet igen i ett passivhus än i ett normalt hus, eftersom det inte finns några radiatorer att höja värmen med. Ytterligare något som kan upplevas sämre än vanligt är att boende som reser bort en längre tid får räkna med att bostaden är kall och tar tid att värma upp vid hemkomsten.46
Bostadsområdet Brogården i Alingsås står inför en omvandling, den första av detta slag i Sverige, där flerfamiljshus från rekordåren renoveras och byggs om till passivhus. Med ombyggnaden ska uppvärmningsbehovet mer än halveras från dagens 140 kWh/m2år till 40 kWh/m2år och den totala energianvändningen sänkas från dagens 216 till 92 kWh/m2år.47 Forum för energieffektiva byggnader håller i dagsläget på att sätta upp krav för en nordisk standard för vad som ska kallas passivhus. En förhandsversion av dokumentationen
”Definitioner av energieffektiva byggnader – passivhus” ligger ute på Internet och innehåller bland annat energikrav för hur mycket tillförd energi för uppvärmning som maximalt får krävas. I klimatzon söder ska detta vara ≤45 kWh/m2 och i norr ≤55 kWh/m2.48
Enligt arkitekt Hans Eek, Sveriges främsta expert på passivhusteknik, skulle landets
energianvändning kunna minskas med 15-20 % om alla hus från rekordåren som är behov av renovering, renoverades till passivhusstandard.49
6.1.4. Extra klimatskal av glas - Dubbelfasaden
Den så kallade dubbelfasaden, se Bild 26 och Bild 27, är en vägg som tar tillvara på solenergi genom ett extra klimatskal av glas som placeras 0,5 – 1m från fasaden i söderläge.50 Ytan mellan fasaderna är inte till för att vistas i utan avser att förvärma ventilationsluft och man kan se konstruktionen som ett mellanting mellan den inglasade balkongen och
luftsolfångaren. Metoden används främst på kontorsbyggnader med stora glasfasader, men tekniken har med viss modifiering även kunnat appliceras på flerbostadshus i försök i
Tyskland och Frankrike.51 Det är då viktigt att tänka på fönsterplacering, brukarna i huset bör ha möjlighet att kunna öppna fönstren för att vädra. I designprocessen av en dubbelfasad finns det många saker att ta hänsyn till, främst hur ventilationssystemet är utformat sedan tidigare,
44 PERSSON. s. 27-29. 45 WALL. s. 12.
46 MAGNUSSON, Jesper. Föreläsning och samtal kring Arkitektur för hållbart byggande. 2007-02-13. 47 PERSSON. s. 27-29.
48 ERLANDSSON, Martin, redaktör. Definitioner av energieffektiva byggnader – passivhus (Förhandsversion).
Forum för energieffektiva byggnader, 2007, s. 6.
49 PERSSON. s. 27-29. 50 NORDSTRÖM s.86.
