Säg vad du vill - Att komma ut som homosexuell

Säg vad du vill

Att komma ut som homosexuell

Say whatever you want

Coming out as a homosexual

Stefan Stoimenov

Huvudområde: Material och produktutveckling Kandidatnivå

14 hp VT 19

Homosexuella personer som kommer ut inför familj och vänner upplever ofta detta som stressande. Den här studien syftar till att undersöka hur produktdesign kan underlätta för unga vuxna homosexuella män att komma ut till en familjemedlem. Unga vuxna homosexuella män valdes som målgrupp eftersom de har högst självmordstal jämfört med homosexuella kvinnor och heterosexuella personer. Syftet med studien var att bidra till utvecklingen av bättre psykisk hälsa hos målgruppen. Målet var att ta fram ett koncept som kan underlätta komma ut-handlingen.

I det teoretiska ramverket undersöktes hur heteronormativitet, stigma och stereotyper fungerar samt hur gruppidentitet stärker individen. För att få bättre insikt i problematiken genomfördes marknadsundersökning och intervjuer med både personer som har och inte har kommit ut. En användarcentrerad designprocess och normkreativt tänkesätt användes för att utveckla ett koncept. Studiens resultat blev ett designkoncept som ville synliggöra heteronormativiteten och utvärderades som personligt, symboliskt och ovanligt.

Nyckelord: homosexuell, komma ut, psykisk hälsa, heteronormativitet, identitet,

When homosexual individuals come out to their family and friends they often found it to be stressful. This study aims to examine how product design can make it easier for young adult homosexual men to come out to a family member. Young adult homosexual men were chosen as a target group because they have the highest suicide rate, compared to homosexual women and heterosexual individuals. The purpose of this study is to contribute to the development of a better mental health for the target group. The goal is to create a concept which can make the coming out easier.

The theoretical framework of this study examined how heteronormativity, stigma and stereotypes work and how group identity can strengthen the individual. In order to get a better understanding of the problem, market research and interviews were conducted with both people who have and have not come out. User-centered design process and norm-creative thinking were used to develop a concept. The study’s result is a design concept which wanted to expose heteronormativity and was evaluated as personal, symbolic and unusual.

Key words: homosexual, come out, mental health, heteronormativity, identity,

1 Inledning ... 1 1.1 Frågeställning ... 1 1.2 Syfte och mål ... 2 1.3 Etiska övervägningar ... 2 1.4 Avgränsningar ... 2 2 Teoretiskt ramverk ... 4 2.1 Centrala begrepp ... 4

2.2 Introduktion till queerteori och heteronormativitet ... 4

2.2.1 Kritik mot begrepp som ”homosexuell”, ”bisexuell” och ”heterosexuell” ... 5

2.3 Stigmatisering ... 5

2.4 Identitet ... 6

2.4.1 Att komma ut som homosexuell ... 7

2.5 Normkreativ design ... 7

2.5.1 Produktdesign och heteronormativitet ... 8

2.5.2 Produktdesign och att komma ut ... 9

2.6 Användarcentrerad design ... 9

3 Metod ... 10

3.1 Kvalitativa semistrukturerade intervjuer ... 10

3.2 Marknadsundersökning ... 11

3.3 Konceptframtagning ... 11

3.3.1 Normkreativ metod: kläcka goda idéer ... 11

3.3.2 Funktionsanalys och kravspecifikation ... 12

3.3.3 Idégenereringsmetoder ... 12

3.3.4 Användarstudie ... 13

3.3.5 Vidareutveckling av koncept ... 13

3.4 Utvärdering av det slutliga konceptet ... 13

4 Resultat ... 14

4.1 Resultat och analys av kvalitativa semistrukturerade intervjuer ... 14

4.1.1 Intervjuer med personer som inte har kommit ut till någon i sin familj 14 4.1.2 Intervjuer med personer som har kommit ut till alla i sin familj ... 15

4.2 Resultat och analys av marknadsundersökning ... 17

4.3.3 Idégenereringar ... 21

4.3.4 Valda koncept ... 21

4.3.5 Resultat av användarstudie ... 22

4.3.6 Form och storlek ... 23

4.3.7 Estetiskt uttryck och materialval ... 25

4.4 Slutkoncept ... 26

4.4.1 Utvärdering av slutkoncept ... 26

5 Slutsats ... 28

6 Diskussion ... 29

6.1 Studiens resultat ... 29

6.2 Hur väl är syftet uppnått? ... 29

6.3 Vidareutveckling av det slutliga konceptet ... 30

7 Källförteckning ... 31

8 Figurförteckning ... 36

9 Bilagor ... 38

1 Inledning

Att komma ut som homosexuell kan vara frigörande och samtidigt problematiskt. Sexualiteten är en viktig del av vem man är; en del av identiteten (Ungdomsstyrelsen 2010). Sexualiteten handlar inte bara om att ha sex utan den är kopplad till identitet och könsroller, kärlek, erotik och fortplantning (Ungdomsstyrelsen 2010). Den är också påverkad av normer. Ungdomsstyrelsen (2010) skriver att det finns en samhällelig norm där ”normal” och ”naturlig” sexualitet är sexuellt beteende mellan motsatta kön. Det svenska samhället är mer accepterande jämfört med många andra men det finns fortfarande värderingar och attityder som är svåra att förändra (Ungdomsstyrelsen 2010).

För icke-heterosexuella är den s.k. CO (coming out) eller ”att komma ut” en viktig milstolpe i deras liv. Att komma ut betyder att en icke-heterosexuell person avslöjar sin sexuella läggning för familjemedlemmar, vänner, kollegor eller andra personer (Rosario et. al. 2001). Det kan vara en utmaning att komma ut, speciellt till en familjemedlem, eftersom det är något som drastiskt kan förändra familjerelationerna (Willoughby et al. 2008). Många unga HBTQ-personer är rädda

att de inte ska bli accepterade och av konsekvenserna som möjligtvis skulle följa. Även om dagens samhälle har blivit mer tolerant och fördomsfritt finns fortfarande stigma kring ”avvikande” sexualiteter som har direkt påverkan på individens självutveckling och välbefinnande (D’Augelli, Hershberger och Pilkington 1998). Denna studie har för avsikt att undersöka hur produktdesign kan underlätta för homosexuella att komma ut. Designers har möjligheten att utmana normer och skapa debatt. Det är därför bra om designers inte bara tillfredsställer efterfrågan av olika produkter utan också tar socialt ansvar och skapar produkter som gör skillnad.

1.1 Frågeställning

Hur kan design användas för att underlätta för unga vuxna homosexuella män som inte vågar att komma ut till en familjemedlem?

För att svara på huvudfrågan måste också följande frågor undersökas:

Varför är det viktigt att komma ut?

Varför känner sig några homosexuella män rädda att komma ut? På vilket sätt kan komma ut-handlingen underlättas?

1.2 Syfte och mål

Syftet med studien är bidra till utvecklingen av bättre psykisk hälsa hos en del individer som ingår i en stigmatiserad minoritet. Målet är att ta fram ett koncept som kan hjälpa homosexuella män att komma ut till en familjemedlem. Slutkonceptet fokuserar inte på familjens reaktion utan eftersträvar att underlätta för den homosexuella personen i själva komma ut-handlingen. Studiens relevans för designkåren är att visa ett (av många olika) sätt för designers att bidra till samhället genom att främja jämlikhet och ta fram ett koncept som kan användas av en specifik minoritet. Studiens kunskapsbidrag blir undersökningen av allt som krävs för att besvara frågeställningen.

1.3 Etiska övervägningar

I den här studien var alla intervjuer konfidentiella eftersom de berör ett personligt och känsligt ämne som i sig själv handlar om hemlighetshållande.

Situationen för varje homosexuell person skiljer sig beroende på hur tolerant deras familj är. Det finns dessutom en rad olika anledningar som gör det svårt att komma ut till någon.

Den här studien var alldeles för liten för att undersöka alla anledningar och möjliga familjesituationer. Resultatet av intervjuerna kan därför inte anses vara en universell sanning och slutkonceptet är inte ett koncept som ska fungera för alla.

1.4 Avgränsningar

Studien fokuserade endast på personer som identifierar sig som homosexuella män och är i åldern 18-30 år. Studien hade blivit för omfattande om problematiken analyserades utifrån kvinnors eller ickebinäras perspektiv. Homosexuella män valdes som målgrupp eftersom självmordsrisken är direkt kopplad till sexuell läggning endast för män och de har högst självmordstal jämfört med homosexuella kvinnor eller heterosexuella personer (Remafaedi et. al. 1998). Att komma ut kan vara ett sätt för homosexuella personer att må bättre och inte ta sitt liv (Troiden 1979). Åldersgruppen 18-30 valdes eftersom unga människor är mer drabbade av psykisk ohälsa i relation till att komma ut som homosexuell (Russel 2003).

Studien inriktade sig på komma ut-handlingen till familjemedlemmar då det ansågs vara viktigare för individen än att komma ut till vänner eller kollegor. Att komma ut till familjen är grundläggande i utvecklingen av identitet och bra psykisk hälsa (Pistella et. al. 2016).

Studien fokuserade på homosexuella män som identifierar sig som svenskar och bor i Sverige (i synnerhet Skåne där studien genomfördes). Konceptet togs fram utifrån produktdesigners kunskaper, d.v.s. koncept som krävde omfattande kunskaper inom andra områden (t.ex. psykologi) uteslöts redan i början av designarbetet.

2 Teoretiskt ramverk

I det teoretiska ramverket presenteras grundläggande begrepp och teorier relaterade till queerteori, identitet, heteronormativitet, stigma och komma ut-handlingen. Kapitlet fortsätter sedan med att två centrala för studien designinriktningar presenteras: användarcentrerad och normkreativ design. Relationerna mellan produktdesign, heteronormativitet och komma ut-handlingen diskuteras också.

2.1 Centrala begrepp

HBTQ – förkortning för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner

(Nationalencyklopedin u.å.).

Homosexuell – en person som blir sexuellt attraherad av individer från samma kön

(Cambridge Dictionary u.å.)

Gay – synonym till homosexuell (Berg och Wickman 2010)

Man – Den här studien använder ordet man för alla personer som identifierar sig så. Norm – En regel eller en standard som en grupp av människor följer (Britannica

Academic u.å.).

Identitet – Vem man är; någonting som skiljer en person eller en grupp från andra

människor (Cambridge Dictionary u.å.)

2.2 Introduktion till queerteori och heteronormativitet

Begreppet queerteori kan definieras som en ”kritisk analys av antagandet att en viss relation mellan de tre faktorerna kön, genus och sexuellt begär är självklar, enhetlig och ”naturlig” (Berg och Wickman 2010). Ett exempel som Berg och Wickman (2010) ger är antagandet att personer med kvinnligt kön är sexuellt attraherade av personer med manligt kön och tvärtom. Queerteorin ifrågasätter sådana antaganden. Queerteoretiker studerar och ställer sig kritiska mot det heteronormativa i samhället, t.ex. institutioner, strukturer och handlingar som stödjer

som bryter mot normen för att avslöja vilka regler som finns inom heteronormativiteten (Berg och Wickman 2010).

Mayo (2014) beskriver heteronormativitet som en process som används för att förtrycka alla sexuella handlingar eller könsidentiteter utanför heteronormativiteten och alla som är en del av dem. Ett heteronormativt tänkesätt kopplar sexuell läggning till kön, d.v.s. att mäns sexuella begär måste vara riktade mot kvinnor och tvärtom (Berg och Wickman 2010). Det finns också heterosexism som är antagandet att heterosexualiteten är förmer (Mayo 2014). Berg och Wickman (2010) menar att heteronormativiteten leder till att många homosexuella inte vågar berätta om sin sexuella läggning och känner sig utanför.

Den här studien använde queerteori som värdegrund och det var därför viktigt att förklara begreppet. Studien behandlade dessutom normer utifrån queerteoretiskt perspektiv. Det är viktigt att poängtera detta eftersom människor har olika värderingar och inte alla uppfattar exempelvis heteronormativiteten som något negativt. För att fördjupa sig i problemområdet och förstå varför vissa homosexuella män har problem med att komma ut var det också viktigt att diskutera heteronormativiteten eftersom den spelar central roll i stigmatiseringen av HBTQ-personer.

2.2.1 Kritik mot begrepp som ”homosexuell”, ”bisexuell” och

”heterosexuell”

Det finns kritik mot att använda begrepp som ”homosexuell”, ”bisexuell” och ”heterosexuell” och den är att de främjar en binär könsmodell. Dessa begrepp utgår från fasta könskategorier och exkluderar människor som inte identifierar sig i någon kategori. Begreppen har dessutom använts mycket inom medicin för att sortera och behandla människor vilket gör dem ännu mer negativt laddade (Siverskog 2016). Författaren av den här studien var medveten att begreppet ”homosexuell” kan vara problematiskt och använde det bara för personer som identifierar sig på det sättet (Siverskog 2016).

2.3 Stigmatisering

Att vara homosexuell innebär bl.a. att man ingår i en sexuell minoritet. Sexuella minoriteter omges ofta av stigma vilket leder till olika psykiska problem som depression och ångest (Pachankis et. al. 2018). Stigma innebär att man blir mindre värd i andras ögon och att man blir utstött (Goffman 2011). Cain (1991) skriver att homosexuella redan är medvetna om stigmatiseringen när de börjar identifiera sig så. Stigman varierar beroende på situationen och kan förändras med tiden. DiPlacido (1998) menar att unga homosexuella är mer känsliga för olika situationer eftersom de upplever oftare stress p.g.a. stigmatisering. En faktor som ofta påverkar homosexuella män är relationen mellan deras agerande och kön, d.v.s. hur

maskulina de är. Homosexuella män som är mer feminina brukar ha högre risk för depression eftersom de är mer stigmatiserade (Skidmore et. al. 2006).

För att förstå varför det är svårt att komma ut måste man inse att det bl.a. är en handling som avslöjar något som kan vara stigmatiserande (Cain 1991). Det finns en rad olika fördomar och stereotyper som bidrar till utvecklingen av stigma kring homosexuella män. En av de vanligaste stereotyperna är att de är feminina (Deaux och Lewis 1984).

Stigmatisering kan motverkas genom utvecklingen av gruppidentitet. Studier har visat att homosexuella kan utveckla positiv självbild genom att integrera sig i en grupp av andra homosexuella. Kollektivet bidrar till utvecklingen av positiv identitet (Watson och Larson 2006). En annan lösning är att flytta till en ort som upplevs ha högre tolerans mot homosexuella (Berg och Wickman 2010).

2.4 Identitet

Den individuella identiteten skapas av en mängd olika faktorer och specifika kombinationer mellan dem (Rosenberg 2002). I en situation kan man i första hand definiera sig som t.ex. ”arbetarklass” medan i andra som ”kvinna” eller ”kurd”. Identiteter är alltid sammansatta (Hjerm och Peterson 2007). Det finns också gruppidentiteter. Gruppidentiteten skapas i kommunikationen mellan individer som känner speciell samhörighet och umgås med varandra. Den blir en del av den individuella identiteten (Young 2000). Gruppidentiteten bidrar till en känsla av tillhörighet och leder till rikare socialt liv (Richardson och Seidman 2002). Den är grundläggande i utvecklingen av en positiv självkänsla då man känner sig inkluderad och accepterad i en grupp (Watson och Larson 2006). Dessutom är det viktigt för unga homosexuella män att hitta en omgivning som är uppmuntrande och hjälper dem att komma ut och acceptera sig själva (Mehra och Braquet 2006). Den homosexuella identiteten har först utvecklats från medicinska och vetenskapliga idéer och har varit stigmatiserad under lång period. Identiteten har vidareutvecklats inom s.k. ”homobyar”, d.v.s. stadsdelar (vanligtvis i stora städer som San Francisco och New York) där många av invånarna inte är heterosexuella och som präglas av gaykultur- och nöjesliv. ”Homogrannskapen” har dessutom spelat en viktig roll i utvecklingen av den etniska modellen. Den etniska modellen utgår från idén att sexuell läggning definierar identiteten, d.v.s. att alla homosexuella i sådana stadsdelar har samma värderingar, erfarenheter och intressen (Berg och Wickman 2010).

Idag har samhället utvecklats och har bättre förståelse för den homosexuella identiteten. Det finns inte enhetlig ”gayidentitet” som kan användas för att beskriva alla homosexuella. Gayidentiteten är sexuell identitet och en del av den individuella identiteten. Sexuell identitet innebär att man har en känsla av att vara en sexuell varelse (Brooks-Gunn och Graber 1999).

2.4.1 Att komma ut som homosexuell

Vissa homosexuella män har problem med att ”komma ut ur garderoben”. Garderoben är ett metaforiskt begrepp för hemlighetshållande av homosexuell läggning (Berg och Wickman 2010). Att komma ut till en familjemedlem är ofta mer personligt och känsligt än att komma ut till t.ex. kollegor på jobbet. Det kan finnas olika orsaker till varför man inte vill eller kan komma ut till en familjemedlem. Cain (1991) diskuterar i sin vetenskapliga artikel att vissa män känner att det helt enkelt är olämpligt eftersom de inte har nära relation med sin familj medan andra män tänker att de inte ska bli accepterade p.g.a. familjens politiska eller ideologiska åsikter (Cain 1991). Vissa homosexuella är rädda att familjemedlemmarna ska bli ledsna och upprörda medan andra uppger som huvudsaklig anledning att de inte vågar eller inte vet hur man kommer ut (Cain 1991). Den här studien fokuserar på den sistnämnda gruppen, nämligen homosexuella män som inte vågar eller inte vet hur de kan berätta om sin läggning. De som inte vågar är ofta rädda för att de inte ska bli accepterade. Målgruppens rädsla orsakas också av den stora mängden av berättelser om homosexuella män som har blivit utstötta och uteslutna ur sin familj (D’Augelli, Hershberger och Pilkington 1998).

Det finns däremot många fördelar med att komma ut. Att berätta om sin läggning är en viktig del av identitetsutvecklingen (Rosario et. al. 2001). Stark identitet minskar risken till psykisk ohälsa och innebär högre självförtroende och självacceptans hos individerna (Troiden 1979) och ökad motståndskraft när problem uppstår (Rhoads 1995). Rhoads (1995) menar att man känner sig starkare som person och att ens attityd och personlighet förändras. Schmitt och Kurdek (1987) skriver i sin studie ”Personality Correlates of Positive Identity and Relationship Involvement in Gay Men” att män som är öppna om sin sexualitet har mindre risk för depression och ångest. Att komma ut som homosexuell innebär dessutom mindre stress än att dölja sin sexualitet (Rosario et. al. 2001).

2.5 Normkreativ design

Normkreativ design grundar sig i normkritisk design och fokuserar på att lösa problem relaterade till samhällsnormer. I boken ”Normkreativ” skriver Vinthagen och Zavalia (2014) att man inte kan prata om normkreativ design om man inte pratar om normkritisk design. Författarna menar att normkritiken gör normer synliga och på det sättet blir det möjligt att utvärdera vilka normer man vill utmana genom t.ex. normkreativa metoder. Normkritiken ”hjälper oss att förstå och artikulera vad vi inte vill ha” medan normkreativiteten ger oss ”metoder för att undersöka vad vi vill ha” (Vinthagen och Zavalia 2014). Normkreativ design strävar efter lösningar. Det normkreativa arbetet har ofta icke-heteronormativ utgångspunkt och värderar alla människor på samma sätt. Det fokuserar kritiskt på normer som främjar makten av vissa grupper i samhället och utesluter andra (Vinthagen och Zavalia 2014).

Ett exempel på normkreativ design är projektet ”Open norm critical innovation for relational inclusion” där två företag har samarbetat med Högskolan i Halmstad för att ta fram några koncept för idrotts- och träningsredskap som lämpar sig till barn med och utan funktionsnedsättningar. Syftet med projektet är ”att bidra till en mer inkluderande undervisning” och öka delaktigheten i skolan (Parknäs 2016). Projektet har genomförts på fyra skolor med totalt ca 50 barn och 10 idrottare (ONCIRI 2016). Projektet har resulterat i tre olika koncept: Sportblock som är byggstenar eller byggmaterial och fungerar som Lego; Sand Glove som är handskar i olika tyngd och Kids Play Rig som är en motionsställning som kan kopplas på idrottsmaterial för lek och träning (ONCIRI 2016).

Normkreativ design användes främst i den här studien som utgångspunkt men också för att öka idéhöjden genom en normkreativ idégenereringsmetod. Med utgångspunkt menas att normkreativt tankesätt användes i olika delar av konceptutvecklingen för att synliggöra heteronormativiteten.

2.5.1 Produktdesign och heteronormativitet

Heteronormativiteten återspeglas även inom design. Det finns många ”könade” produkter idag som har ett tydligt formspråk. Ehrnberger (2017) skriver i sin doktorsavhandling att leksaker för flickor är ofta rosa, fluffiga och glittriga medan pojkars leksaker är svarta, kantiga och i metall. Samma tendens finns hos produkter för vuxna genom att använda pastellfärger och runda former för kvinnor samt mörka färger och geometriska former för män (Ehrnberger 2017). Det motsatta förhållandet i form och färg kan dessutom kopplas till teorin att manlighet och kvinnlighet är ömsesidigt uteslutande, att det som är manligt kan inte vara kvinnligt och tvärtom (Deaux och Kite 1987). Detta leder till den logiska slutsatsen att vissa människor med heteronormativt tänkande skulle anta att t.ex. en man som använder rosa rakapparat är homosexuell eftersom rosa är feminin färg och femininitet hos män kopplas till homosexualitet (Deaux och Lewis 1984).

Det var viktigt för författaren av denna studie att göra medvetna val när det gäller slutkonceptets estetiska uttryck då studien har queerteori som värdegrund. Det var motsägelsefullt för den här studien att skapa ett koncept med en tydlig maskulin eller feminin estetik eftersom det i så fall hade bekräftat heteronormativiteten och vissa stereotyper om homosexuella personer.

2.5.2 Produktdesign och att komma ut

Att komma ut är en svår och ångestframkallande situation. Därför var det nödvändigt att tänka på trygghet och försöka ta fram ett koncept som skulle kunna skapa en trygghetskänsla hos användaren. Det är ofta väldigt svårt för designers att förutse vilka känslor en produkt kan väcka (Desmet 2004). En anledning till detta är att känslorna inte bara väcks av produktens estetik utan också av funktion och märke. Designers kan kanske inte ändra funktionen och märket men måste ta hänsyn till dem när de skapar en produkt. En annan anledning är att känslor är individuella vilket gör att olika individer kan reagera olika på samma produkt (Desmet 2004). Det slutliga konceptet i denna studie kan inte garantera att alla får en trygghetskänsla men det var viktigt att tänka på denna känsla i konceptutvecklingen.

2.6 Användarcentrerad design

Användarcentrerad design (ACD) är design som fokuserar på människans behov och har användaren som utgångspunkt. Att skapa en användarcentrerad produkt innebär att man förstår olikheterna (som t.ex. ålder, storlek, styrka och kognitiv förmåga) som finns bland människor och har dem i åtanke i konceptutvecklingen (Nilsson, Ericson och Törlind 2015). ACD utgår från människors förmågor och anpassas efter användarens behov istället för att kräva av användaren att anpassa sig (Nilsson, Ericson och Törlind 2015).

Ett av företagen i det ovannämnda projektet (i avsnitt 2.5 Normkreativ design) som vill skapa koncept för idrotts- och träningsredskap för barn med och utan funktionsnedsättningar har också använt sig av användarcentrerad design (Parknäs 2016). Barnen har haft en central roll i utvecklingen och utvärderingen av olika koncept. Företaget påstår att det finns nytta med användarcentrerad design eftersom deras idéer har varit mycket utmanade av barnen och på det sättet har de förbättrat sina koncept (Parknäs 2016). Det är ett bra exempel på ett projekt som har kombinerat normkreativ och användarcentrerad design.

ACD var viktig för den här studien eftersom målgruppen och deras välbefinnande spelade en central roll i studien. Studien hade utgångspunkt i användaren och deras problem. Det var därför relevant att inkludera målgruppen i konceptutvecklingen. ACD användes som ett sätt att samla information, utveckla idéer och utvärdera dem.

3 Metod

Olika empiriska metoder genomfördes för att undersöka vidare problematiken. En marknadsundersökning och kvalitativa intervjuer med både personer som har kommit ut och personer som inte har kommit ut genomfördes för att få bättre insikt i problematiken. Efter intervjuerna och marknadsundersökningen inleddes konceptframtagning som började med en normkreativ idégenereringsmetod. Andra metoder som presenteras är bl. a. funktionsanalys och kravspecifikation samt mind mapping.

3.1 Kvalitativa semistrukturerade intervjuer

Kvalitativa intervjuer syftar till få en djup förståelse för problematiken (Patel och Davidson 2003). Det är viktigt få insikt i respondenternas värld och att respektera deras uppfattningar och tolkningar av problemet som diskuteras (Kvale 2008). Den här studien använde semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Denna typ av kvalitativ intervju påminner ibland om vardaglig konversation men följer ändå en struktur. Intervjuaren måste ha förberett frågor men ställer också spontana följdfrågor (Kvale 2008).

Intervjuerna genomfördes med sex personer som är författarens bekanta. Deltagarna delades upp i två grupper: de som har kommit ut till alla och de som har familjemedlem som inte vet. Respektive grupp bestod av tre deltagare. Två frågeformulär (en för varje grupp) förbereddes. Alla deltagare var i åldern 20-30 år. Samtliga intervjuer var individuella och varade ca 1,5 timmar. Eftersom intervjuerna berörde ett känsligt ämne lät intervjuaren alla respondenter att själva välja en plats som var bekvämast för dem. Alla personer var informerade om vad intervjun skulle handla om innan de valde platsen. Fyra föredrog att träffa intervjuaren i sitt hem och två bestämde att genomföra det på en offentlig plats. Intervjuaren föreslog Stadsbiblioteket i Malmö vilket passade bra. Tre intervjuer spelades in medan resterande tre antecknades. Respondenterna frågades om de är bekväma med inspelning och tre av dem var det inte. Intervjuaren informerade också att alla intervjuer var frivilliga och kunde när som helst avbrytas om respondenten inte ville fortsätta. Alla intervjuer var konfidentiella då de berörde ett känsligt och väldigt privat ämne för både grupperna (Patel och Davidson 2003). Frågorna var förbestämda men en del följdfrågor ställdes också. Vid kvalitativ intervju får intervjuaren inte ställa ledande frågor och därför var frågorna så öppna som möjligt (Kvale 2008). Transskript skickades till alla respondenter för att ge

3.2 Marknadsundersökning

Marknadsundersökning används för att identifiera möjligheter som kan leda designern till utvecklingen av en produkt som skiljer sig från de befintliga (Nilsson, Ericson och Törlind 2015). Syftet med marknadsundersökningen i denna studie var att förstå hur relationen mellan produkter och komma ut-handlingen ser ut idag. Undersökningen inleddes med att söka information i Google med olika kombinationer av nyckelord på både svenska och engelska, som t.ex. ”komma ut”, ”homosexuell”, ”gay”, ”produkter”, ”HBTQ”, ”queer”. Analysen av marknadsundersökning fokuserade på hur produkterna ”talade om” komma ut-handlingen, t.ex. om de var lekfulla och lättsamma eller mer seriösa; om de var tänkta att användas i hemmet (mer privata) eller på offentliga platser (mindre privata). Produkternas estetik och sätt att kommunicera budskapet analyserades också – hur de visade att denna produkt handlade om att komma ut som homosexuell. Resultatet analyserades också utifrån queerteoretiskt och normkreativt perspektiv, d.v.s. om det fanns normer och stereotyper som produkterna stödde och vilka de var.

3.3 Konceptframtagning

Teoretiska bakgrunden, intervjuerna och marknadsundersökningen skapade en fördjupad förståelse för problemet. Nästa steg var att börja framtagningen av konceptet. Nedan redovisas alla metoder som användes i konceptframtagningen.

3.3.1 Normkreativ metod: kläcka goda idéer

”Kläcka goda idéer” är en normkreativ metod som beskrivs i kortleken NOVA och användes i denna studie. NOVA är ett projekt av Mariana Alves, Karin Ehrnberger, Marcus Jahnke och Åsa Wikberg Nilsson och innehåller olika normkreativa metoder och verktyg i form av en kortlek. Metoderna fokuserar på normer genom att ge redskap för fördjupad problematisering (Alves et. al. 2016). ”Kläcka goda idéer” var lämplig för studien då den baseras på att ta kritisk ställning och att våga kritisera, precis som i den här studien. Den är tänkt att genomföras i en grupp (däremot inte med målgruppen) men i det här fallet genomfördes metoden endast av författaren då denna studie är ett individuellt projekt (Alves et. al. 2016). Författaren genomförde metoden i sitt hem och arbetet varade i 2,5 timmar.

Att inte kritisera idéer är något som vanligtvis rekommenderas i en designprocess men metoden ”Kläcka goda idéer” bygger på motsatsen. Man börjar med att ställa en normkritisk fråga utifrån huvudfrågan man har, skriver ner många, snabba idéer i ca 5 minuter för att sedan fundera, kombinera och kritisera dem. När man är klar tar man en annan normkritisk fråga utifrån huvudfrågan och upprepar

processen. Man gör detta flera gånger tills man inte kan tänka på fler frågor. Metoden användes i början av konceptframtagningen då den är bra om man vill generera en stor mängd normkreativa idéer (Alves et. al. 2016). Metoden gav inte konkreta idéer utan användes för att tänka på relevanta frågor kring normer och homosexualitet. ”Kläcka goda idéer” upplevdes som ett väldigt bra sätt att börja designprocessen, att fundera på olika problem och på egenskaper som var viktiga för det slutliga konceptet.

3.3.2 Funktionsanalys och kravspecifikation

Funktionsanalys och kravspecifikation skapades utifrån analysen av intervjuerna och det teoretiska ramverket. Funktionsanalys är ett verktyg som hjälper designers att uttrycka olika funktioner, att tänka vad de vill uppnå med det slutliga konceptet och förhoppningsvis hitta nya lösningar på ett specifikt problem (Landqvist 1994). Det finns alltid en huvudfunktion som beskriver huvudsyftet med en produkt, nödvändiga funktioner för att produkten ska fungera rätt och önskvärda funktioner som stöder andra funktioner och kan eventuellt utelämnas (Österlin 2016).

I kravspecifikation definierar man krav som produkten ska uppfylla. Kravspecifikation används som mål för arbetet, d.v.s. man använder den för att ”veta vart man vill komma” (Österlin 2016). En grov funktionsanalys kan fungera som en grund till kravspecifikationen som är mer detaljerad och omfattande än funktionsanalysen. Kravspecifikationen används dessutom vid utvärdering av designarbetet (Österlin 2016).

3.3.3 Idégenereringsmetoder

När funktionsanalysen och kravspecifikationen blev klara genomfördes en idégenerering i form av mind mapping, skisser och en moodboard. Mind mapping är en idégenereringsmetod som används för att ”kartlägga” idéer. Huvudidén placeras i mitten och alla andra idéer (som dyker upp) strålar ut från den centrala idén som ”grenar” (MindMapping, u.å.). Moodboard är en kollage som visar en känsla genom bilder och skisser och kan användas för att utforska upplevelse, exempelvis vad upplevs mjukt och lugnande eller hårt och tufft (Nilsson, Ericson och Törlind 2015).

Författaren genomförde mind mapping flera gånger i designprocessen. Mind mapping gjordes först för att få olika, spontana idéer. När fyra idéer valdes för vidareutveckling användes mind mapping återigen och sedan skisser för att utveckla varje idé till ett koncept. Det gjordes också en mind mapping för slutkonceptets estetiska uttryck som samlade krav, önskemål och några idéer som författaren fick efter utvärderingen av de fyra koncepten. En moodboard användes också för att undersöka hur estetiken visuellt kan visa det som skrevs i mind mappingen. Skisser användes för att undersöka och utvärdera möjliga former.

matrjosjkadockor, d.v.s. att få plats inuti varandra. Författaren genomförde alla metoder i sitt hem och de varade mellan 1 och 3 timmar.

3.3.4 Användarstudie

Utvärderingen av de valda koncepten skedde hemma hos författaren då respondenterna föredrog att inte vara på en offentlig plats. Utvärderingen gjordes med två av respondenterna. De andra respondenterna hade inte möjlighet att närvara. Utvärderingen var totalt 2 timmar lång. Den började med diskussion tillsammans med respondenterna. Fokus låg på hur produktdesign kan skapa en känsla av trygghet hos personer som vill komma ut. Därefter presenterades fyra koncept som diskuterades och utvärderades. Två av de andra respondenterna var också villiga att utvärdera koncepten och kontaktades senare samma vecka för återkoppling. Utvärderingen var individuell, skedde hemma hos författaren och varade ca 1 timme.

3.3.5 Vidareutveckling av koncept

När utvärderingen tillsammans med målgruppen blev klar valdes ett koncept för vidareutveckling. I vidareutvecklingen användes metoderna som nämndes i 3.3.3

Idégenereringsmetoder, nämligen mindmapping, skisser och en moodboard.

Storleken bestämdes med hjälp av fysiska prototyper.

3.4 Utvärdering av det slutliga konceptet

Det slutliga konceptet utvärderades med tre av respondenterna som var villiga att delta. Utvärderingen skedde i författarens hem och varade ca 2 timmar. Slutkonceptet utvärderades utifrån hur bra konceptet uppfyllde funktionsanalysen och kravspecifikationen och om det på något sätt utmanade det heteronormativa tankesättet. Utvärderingen skedde genom att visa 3D renderingar för att diskutera det estetiska uttrycket och formen och snabba prototyper för att utvärdera den valda storleken.

4 Resultat

I detta kapitel presenteras resultatet från alla metoder som har nämnts i kapitlet ovan. Resultatet från intervjuerna och marknadsundersökningen har analyserats utifrån det teoretiska ramverket.

4.1 Resultat och analys av kvalitativa

semistrukturerade intervjuer

Nedan redovisas resultatet från intervjuerna med personer som har kommit ut och personer som inte har kommit ut.

4.1.1 Intervjuer med personer som inte har kommit ut till någon i sin

familj

Intervjuerna inleddes med generella frågor kring respondenternas familjer för att få insikt i familjesituationen (se Bilaga 1). En respondent var väldigt nära sin familj, en annan pratade relativt ofta med dem och den tredje pratade inte så ofta med sin familj. Alla hade bara en person i sin kärnfamilj som inte visste om deras sexuella läggning. För två var det fadern och för en modern. På frågan om de upplevde som problematiskt att dölja sin läggning från en familjemedlem svarade alla respondenter att döljandet ledde till att de tog avstånd ifrån eller kände att de inte kunde ha en riktig relation med personen. När de blev frågade varför de inte hade berättat om sin läggning svarade nästan alla att de var rädda att personen i fråga inte skulle acceptera dem. En respondent var oroad att han skulle ”förstöra” familjen om han hade kommit ut medan de andra inte ville komma ut eftersom personen som inte visste hade uttryckt sig homofobiskt. Alla respondenter ville komma ut, mest för att ha en bättre relation med sin familj. Respondenterna påverkades på olika sätt av hemlighetshållandet. En kände att han hade blivit mer tillbakadragen medan den andra hade problem med sin partner som inte kunde acceptera att inte träffa pojkvännens familj. Den tredje respondenten berättade att han försökte ändra sitt beteende för att inte se ”för feminin” ut när han var tillsammans med personen som inte visste. Detta kan tolkas som ett sätt att undvika stigmatisering - Skidmore et. al. (2006) skriver att man blir stigmatiserad om agerande och kön inte sammanfaller. Stigman och stereotyperna leder till man tar avstånd då man inte känner sig trygg, precis som respondenterna har gjort. Två respondenter

vara mer accepterande. När de däremot blev frågade om det fanns stigma kring homosexualitet berättade en av respondenterna att det fanns och att han var rädd att hans fader skulle se på honom på ett nytt, stereotypiskt sätt. Han sade att hans pappa tänkte att homosexuella män är mer feminina och ville bara dansa och festa och var ”lösaktiga”. Två respondenter tänkte att de skulle må bättre och ha mer självförtroende om de kunde berätta om sin läggning vilket kan kopplas till teorin om identitetsutveckling (Rosario et. al. 2001) genom att komma ut. Identitetsutvecklingen leder till högre självacceptans och självförtroende vilket i sin tur bidrar till bättre psykisk hälsa (Troiden 1979).

När respondenterna blev frågade vad de tänkte om en produkt som skulle kunna underlätta komma ut-handlingen var alla positiva. En person tänkte att produkten kunde underlätta genom att ge en möjligheten att komma ut utan den personliga kontakten, exempelvis att skicka produkten med post. De andra två tänkte att produkten måste ges personligt och leda till en konversation. Alla respondenter poängterade att själva produkten måste vara personlig. De förstod ”personlig” på två olika sätt - en respondent tänkte att produkten måste utstråla hans personlighet medan de andra tänkte att produkten måste anpassas efter familjen. De flesta föredrog att produkten skulle vara mer dekorativ än praktisk. En person tänkte att produkten måste ha ett tydligt budskap utan att vara för tydligt. Han menade att produkten måste väcka intresse men inte vara för svår att förstå. Samma respondent tänkte att produkten måste visa känslor, att utstråla kärlek. Annan respondent tänkte att produkten får vara symbolisk. Han menade att den ska symbolisera på något sätt komma ut-handlingen. Han tänkte också att produkten även kunde vara en upplevelse istället för en ”vanlig”, fysisk produkt.

Intervjuerna visade att det fanns komplexa samband och många olika aspekter som kunde påverka individen. De visade dessutom att relationerna i alla familjer hade skadats p.g.a. heteronormativitet och stigma. Precis som Goffman (2011) beskriver stigmatisering var respondenterna oroade att de ska bli ”mindre värda” i personens ögon. En av respondenterna hade en konkret anledning till att känna sig osäker att komma ut men de andra två spekulerade att de inte skulle bli accepterade vilket är konsekvensen av stigmatisering, stereotyper och heteronormativitet i samhället.

4.1.2 Intervjuer med personer som har kommit ut till alla i sin familj

Intervjuerna inleddes med generella frågorna för att få bättre förståelse för respondentens bakgrund och familjesituation, precis som intervjuerna med personer som inte har kommit ut (se Bilaga 2). Alla tre respondenter var i kontakt med sin familj. På frågan om hur respondenterna kom ut svarade två att de pratade ansikte mot ansikte med sina familjer (en var hemma hos familjen och den andra var på en restaurang) och en person kom ut på Skype. Samtliga respondenter hade kommit ut till sina kärnfamiljer när alla var tillsammans. På frågan hur respondenternas familj reagerade svarade en av respondenterna att han först berättade för sin familj att han hade haft självmordstankar vilket ledde till att de blev mer oroade om hans psykiska hälsa och reagerade inte på att han var homosexuell. En annan respondent hade

kommit ut genom att berätta att hans bästa vän (som familjen visste om) faktiskt var hans pojkvän. Respondenten sade att responsen inte var uteslutande positiv och kontakten med familjen blev därefter sämre. Den tredje respondenten kom också ut genom att berätta att han hade en pojkvän och han fick positiv respons. På frågan om det var svårt att komma ut berättade respondenterna att det inte var lätt. Två av dem kände sig väldigt nervösa och den tredje kände att han bara ville komma ut för att vara ärlig och ”leva sitt liv”. Han poängterade att det var viktig för honom att bli accepterad men det viktigaste var att avslöja sin läggning och vara öppen. Alla respondenter berättade att de kände sig beredda att komma ut när de gjorde det, d.v.s. de agerade genomtänkt. Själva konversationen var däremot spontan, de hade inte förberett ett tal eller planerat mycket. På frågan om de skulle förändra någonting om de kunde gå tillbaka i tiden svarade personen som kom ut på Skype att det hade varit bättre att prata ansikte mot ansikte. Han tänkte att direkt konversation kunde ge mer utrymme till diskussion. Han erkände också att det var lättare att komma ut på Skype. De andra två tyckte inte att det fanns något som de skulle förändra. När de blev frågade vad som var det svåraste med att komma ut svarade två att början var svårast eftersom de inte visste hur de kunde inleda konversation. En respondent tänkte att det svåraste var att acceptera sig själv.

Alla respondenter berättade att komma ut-handlingen förändrade deras liv. En av respondenterna hade varit helt ”i garderoben” innan han kom ut. Han ville inte ljuga och dölja från sin familj. Därför föredrog han att inte träffa (på romantiskt eller sexuellt sätt) andra män. Detta förändrades när han kom ut då han kände sig fri. Alla respondenter berättade att de utvecklade bättre självförtroende och blev mer bekväma med sig själva efter de hade kommit ut. Familjerelationen blev bättre för två respondenter och sämre för en.

På frågan om vad de tänkte om en produkt som kunde underlätta komma ut-handlingen tyckte två att det var någonting som de hade kunnat använda. En respondent tyckte däremot att man måste prata med sina föräldrar och att man blir starkare av denna erfarenhet. När intervjuaren frågade om produkten skulle kunna vara ett sätt att börja konversationen tänkte respondenten att det var någonting som kunde vara bra. En annan person tänkte att det kunde vara väldigt personligt att ge någonting. Han hade även tänkt att ge en liten bok till sina föräldrar som han själv skulle göra för att komma ut (innan han gjorde det). Boken var tänkt att ha olika bilder och artiklar om homosexualitet.

Intervjuerna visade att beslutet att komma ut ledde till positiv utveckling för alla. Personen som har sämre familjerelation poängterade att han mår bättre även om relationen till familjen har blivit sämre. Detta bekräftar Troidens (1979) studie att man har bättre självkänsla när man har kommit ut till alla. Det finns dessutom olika sätt att komma ut som passar olika personligheter. Vissa människor skulle föredra ansikte mot ansikte kommunikation medan andra känner sig bekvämare med att t.ex. komma ut på Skype (som en av respondenterna) eller på något annat sätt.

4.2 Resultat och analys av marknadsundersökning

Marknadsundersökningen visade att det finns väldigt begränsat utbud av produkter. De flesta produkterna som hittades var inte inriktade på just unga homosexuella män utan kunde exempelvis användas av lesbiska kvinnor också. Vissa produkter var endast för homosexuella män men utan specifik åldersgrupp. Marknadsundersökningen fokuserade därför på alla produkter som skulle kunna användas av studiens målgrupp oavsett vem produkterna riktade sig mot.

Den största gruppen av produkter var böcker. Det finns många olika böcker som man kan läsa. Några var mer generella, de handlade om att acceptera sig själv och komma ut till vänner och familj. Andra var mer inriktade på specifika problem, som t.ex. boken för kristna homosexuella Torn: Rescuing Gospel from the

Gays-vs.-Christians Debate (Lee 2012). Det fanns också böcker som ger råd till

föräldrar med homosexuella barn. Det hittades däremot inte speciella böcker som man skulle kunna ge till en familjemedlem för att komma ut. Böckerna hade för syfte att ge råd, att ändra negativt tankesätt och att göra en mer modig att komma ut.

Andra produkter som hittades var småprylar och presenter: gåvokort, hals- och armband, örhängen, doftljus, olika tröjor, kuddfodral, kylskåpsmagneter och muggar. Många av produkterna kommunicerade en del av sina budskap genom att använda regnbågens färger - en tydlig HBTQ-symbol (Wolowic et. al. 2017). Ett exempel är armbandet Courage som är regnbågsfärgat. På förpackningen står: ”The blacker the storm, the brighter your rainbow will shine”. Produkten har ett väldigt tydligt budskap genom att använda färger och text. Regnbågsflaggan är en symbol som de flesta känner till så det är ett enkelt sätt att kommunicera budskapet. De flesta produkterna använde samma teknik, t.ex. en mugg med en regnbåge och text: ”So, I’m gay. Get over it” eller en tröja med ett regnbågsfärgat hjärta och texten ”Love has many faces”. En produkt som inte använde den tydliga symbolen var en kylskåpsmagnet formad som en vanlig presentförpackning med texten ”Good news! I’m gay!”.

Figur 2. Boken "Torn: Rescuing Gospel from Gays-vs.-Christians Debate".

Figur 3. Kylskåpsmagneten "Good news! I'm gay!"

Alla produkter hade en positiv och ofta skämtsam attityd mot komma ut-handlingen (med undantag för vissa böcker som hade en mer seriös ton). De kunde dessutom användas i olika sammanhang och inte nödvändigtvis för att komma ut. Det verkade som att de var tänkta som en rolig present. Det fanns inte mycket variation i sättet de kommunicerade budskapet, d.v.s. de flesta använde HBTQ-flaggan och text. Förutom regnbågsfärgerna var färg- och formspråket inte särskilt komplicerat - en enkel bakgrundsfärg och en vanlig form. Alla produkter var opersonliga och hade inte några särskiljande egenskaper. När det gäller normer hade produkterna inte feminint eller maskulint estetiskt

uttryck utan de var mest fokuserade på att symbolisera HBTQ. En del av produkterna var för hemmet (muggar, kuddfodral, doftljus) medan andra, mest kläder och accessoarer, kunde användas både inom- och utomhus.

4.3 Konceptframtagning

Resultatet av konceptframtagningen inkluderar resultat från den normkreativa metoden, funktionsanalys och kravspecifikation, idégenereringar, användarstudie, form, estetiskt uttryck och materialval.

4.3.1 Resultat och analys av normkreativ metod: Kläcka goda idéer

Den första frågan som ställdes var ”På vilket sätt kan en produkt kommunicera ett normkritiskt budskap?”. I tabellen nedan finns idéerna och kritiken mot dem.

Figur 4. Armbandet "Courage".

Nästa fråga var ”Hur skapar man en produkt som inte stödjer heteronormativiteten?”.

Det bästa svaret blev att man kan kombinera alla idéer som finns i tabellen ovan och vara också medveten att människor kan tolka en design på olika sätt.

Den tredje frågan var ”På vilket sätt kan en produkt underlätta för homosexuella att komma ut?”.

Det bästa svaret blev att man kan kombinera alla idéer - produkten skulle både kunna skickas med post och ges personligt; den skulle ge möjligheten till att vara spontan eller lämna ett genomtänkt meddelande (t.ex. brev).

Nya perspektiv dök upp och författarens egna förutfattade meningar medvetandegjordes genom att fritt kritisera alla idéer. Ett exempel på det är att produkten inte ska upplevas stereotypisk (för att gå emot heteronormativiteten) men det säkert finns människor som skulle gilla en stereotypisk produkt. Får de uteslutas och är deras åsikter mindre viktiga? Tack vare den metoden blev författarens tankesätt utmanat.

Figur 7. Idéer som besvarar den sista frågan och kritiken mot dem. Figur 6. Idéer som besvarar den andra frågan och kritiken mot dem.

4.3.2 Funktionsanalys och kravspecifikation

Både kravspecifikationen och funktionsanalysen baserades på intervjuerna och teorier som diskuterades i kapitel 2. Teoretiskt ramverk. Huvudfunktionen blev att slutkonceptet måste underlätta komma ut-handlingen på något sätt.

Kravspecifikationen blev mer beskrivande när det gäller bl.a. vikt och mått. För att kunna tillfredsställa en större del av målgruppen ska produkten kunna skickas med post (till familjen). Enligt PostNords webbsida är den maximala måtten för en paket 1,5m längd, 70 cm bredd och 1,15m höjd. Den maximala vikten är 20 kg (PostNord u.å.).

Figur 1. Funktionsanalys.

4.3.3 Idégenereringar

Den första mind mappingen resulterade i en stor mängd idéer. Idéerna strukturerades i olika kategorier, t.ex. ”något dekorativt”, ”något som växer” och ”upplevelse” för att sedan utveckla varje kategori. Idéerna som valdes var från olika kategorier, d.v.s. det fanns ett medvetet försök att välja idéerna som skiljer sig åt för att kunna erbjuda större variation för utvärderingen med målgruppen. De fyra idéerna som valdes hade dessutom störst potential att uppfylla alla krav i kravspecifikationen och funktionsanalysen. En inredningsdetalj inspirerad av matrjosjkadockor valdes över t.ex. en klassisk staty eftersom det var lättare att se en symbol i dockorna, nämligen att de kan symbolisera familjen som helhet. Koppen som avslöjar något valdes över t.ex. smycke eller plånbok eftersom författaren såg större potential för utveckling i koppen. Det var svårt att se hur en plånbok eller smycke kunde användas på ett kreativt sätt för komma ut-handlingen. Högtalaren valdes eftersom den erbjuder röstinspelning vilket kan upplevas väldigt personligt och samtidigt mindre stressigt än videoinspelning. Ett levande ljus som avslöjar något annat valdes eftersom det har en överraskande element. De fyra idéerna vidareutvecklades till koncept genom en mind mapping och skisser för varje idé. Besluten som togs med hjälp av mind mapping presenteras i nästa avsnitt.

4.3.4 Valda koncept

De fyra koncepten som valdes ut för utvärdering tillsammans med respondenterna var:

- Koncept 1: Ett levande ljus som avslöjar något annat när det har smält. Tanken är att det ska finnas en siluett (av personen som kommer ut) i vaxet som blir

synlig när ljuset har smält. Det finns en textgravyr (valfri text) på siluetten som är tänkt att meddela budskapet.

- Koncept 2: En liten högtalare där det finns en knapp som man kan trycka på och höra ett meddelande som personen som ska komma ut har spelat in. Man kan bara höra meddelandet ett fåtal gånger innan det automatiskt raderas. Högtalaren kan sedan användas för att lyssna på musik.

- Koncept 3: En inredningsdetalj som är inspirerad av matrjosjka. Den symboliserar familjen genom att ha deras ansikten på dockorna. Den minsta dockan är personen som kommer ut. Den kan också öppnas och det ska finnas plats för ett brev.

- Koncept 4: En kopp som har text på utsidan som blir synlig i kontakt med varm vätska. Koppen kan förslagsvis heta ”Spill the tea” vilket är homosexuellt slang som vanligtvis betyder ”att skvallra” men kan också betyda att dela information (Hello Giggles 2013).

Det togs beslut att ljuset måste avslöja siluett av personen som kommer ut istället för t.ex. abstrakt figur för att göra konceptet mer personligt. Högtalaren kan bara spela röstinspelningen ett fåtal gånger för att undvika att påminna om den spontana reaktionen som familjemedlemmen hade. Det finns risk att personen kan reagera negativt innan hen har funderat på meddelandet. Inredningsdetaljen skulle visa familjemedlemmarnas ansikten på dockorna för att tydligt symbolisera familjen. Koppen avslöjar text istället för bild för att vara tydlig och texten måste finnas på utsidan för att kunna synas även om man exempelvis dricker kaffe.

4.3.5 Resultat av användarstudie

Diskussionen kring trygghetskänslan och produktdesign genomfördes med två av respondenterna. De tänkte att det inte fanns något som helt kunde eliminera stressen i en komma ut-handling men situationen kunde underlättas på olika sätt. Idéerna som dök upp var att produkten kunde kopplas på något sätt till familjen som för

tillsammans med produkten. Respondenterna tänkte att produkten också kunde underlätta genom att vara rolig, d.v.s. att bryta den seriösa stämningen.

Målgruppen tänkte att koncept 1 (levande ljus) skapade ännu mer ångest och gjorde användaren ännu mer nervös eftersom man inte visste om familjen ens skulle tända ljuset, när de skulle göra det och hur lång tid det skulle ta för ljuset att smälta. Koncept 2 (högtalare) utvärderades övervägande positivt: det var fint att familjen skulle kunna höra rösten. Målgruppen poängterade däremot att man inte behövde en speciell högtalare, utan vilken som helst högtalare kunde fungera på samma sätt. Koncept 3 (inredningsdetalj inspirerad av matrjosjka) fick väldigt positivt svar. Den utvärderades som rolig, ovanlig och symbolisk. Nästan alla respondenter såg en symbolik i att dockorna kunde bli en helhet; de tänkte att dockorna symboliserade familjen. De tänkte att det fanns en till symbol med att brevet skulle ”komma ut” ur den sista dockan. Respondenterna tänkte att det var det enda konceptet som skapade känsla av trygghet p.g.a. symbolen med familjen. Koncept 4 (kopp) fick motsatta respons - en del tänkte att konceptet var helt enkelt olämpligt för sammanhanget medan andra tänkte att det var roligt och lättade upp stämningen.

Efter utvärdering tog författaren beslut att gå vidare med koncept 3, inredningsdetalj inspirerad av matrjosjka. Konceptet passade bäst studiens syfte och hade störst potential att uppnå alla krav som ställdes i funktionsanalysen och kravspecifikationen. Detta koncept fick dessutom den mest positiva responsen av målgruppen och upplevdes som den enda som i viss grad skapade en trygghetskänsla.

4.3.6 Form och storlek

Formutvecklingen började med en idégenerering där olika former skissades fram. Resultatet blev 28 olika former - några ovala, andra kantiga. Det blev en del blandning av ovala och kantiga former och flera mer konkreta form såsom bokstav, siluett, isberg, flagga, m.m. En digital sammanfattning av alla skisser skickades via mail till respondenterna för att se vilken form de föredrog. Tre

respondenter svarade. De valde tre olika former. För att ta hänsyn till allas åsikter skissades en ny form som blev en kombination av de tre formerna som respondenterna valde.

Figur 12. Digital sammanfattning av alla skisser. Respondenterna valde de markerade formerna.

Dockornas storlek bestämdes genom att testa med fysiska prototyper. När det gäller storleken fanns det inte många krav. Kraven var att storleken inte får överstiga det maximala tillåtna måttet (enligt kravspecifikationen) och att ett brev måste få plats i den sista dockan (personen som kommer ut). För att testa vilken storlek som passade bäst för ett brev gjordes flera snabba prototyper. Den näst minsta storleken (9 cm i höjd) ansågs vara tillräckligt stor. Alla andra dockor anpassades efter den minsta dockan. Ytterligare test visade att 3 cm skillnad i storleken av varje docka skulle räcka för dem att passa inuti varandra.

Figur 13. Formerna som respondenterna valde kombinerades i en ny form.

4.3.7 Estetiskt uttryck och materialval

Det gjordes en mind mapping kring det estetiska uttrycket av dockorna. När det gäller estetiskt uttryck var det viktigt att arbeta normkreativt och undvika heteronormativ estetik. Detta innebar att t.ex. modern inte fick visas i en rosa docka och fadern i en blå docka. Estetik som kunde upplevas stereotypisk för homosexuella män uteslöts också. Det är dessutom värt att poängtera att matrjosjka är traditionell rysk trädocka som har en specifik, särskiljande estetik (Billington 2004). Det fanns inte anledning till att följa den traditionella estetiken eftersom den inte hade något att göra med syftet av den här studien.

Att skapa något som är roligt upplevdes positivt av respondenterna, som redan nämnts i 4.3.5 Resultat av användarstudie. Det togs beslut att det estetiska uttrycket därför måste vara färgglatt och lekfullt. Däremot var det viktigt att estetiken inte upplevdes barnslig eller för lekfull då konceptet riskerade att bli olämpligt. Konceptet utvärderades dessutom som ovanligt vilket respondenterna tänkte var positivt. Författaren försökte därför att förstärka detta genom estetiken, att skapa ett ovanligt och nytänkande estetiskt

uttryck. Estetiken behövde dessutom uttrycka gruppidentitet (det var ett av kraven i funktionsanalysen) och det togs därför ett beslut att den sista dockan skulle vara regnbågsfärgad. En moodboard skapades för författaren att undersöka sina egna uppfattningar om vad ”rolig”, ”ovanlig”, ”emotionell” och ”färgglad” innebar och hur kunde dem presenteras på ett visuellt sätt.

Ett typiskt material som används för

matrjosjkadockor är trä, vanligtvis björk-, asp- eller lindträ. Trä är (rent praktiskt och tillverkningsmässigt) lämpligt material samtidigt som det brukar hålla länge. Om man förutsätter att tillverkningen sker i Sverige är björk lämpligt eftersom det är det vanligaste lövträdet i landet (Träcentrum u.å.) och växer relativt snabbt (Thompson 2007) Björkvirket är elastiskt men också tungt and hårt. Det kan bearbetas på olika sätt, exempelvis svarvas, profileras och böjas. Ett sätt för tillverkning av matrjosjkadockor som visas i boken ”Manufacturing processes for design professionals” är genom att använda träsvarv. I boken står även att träsvarv är lämplig för björk-, asp- och lindträ (Thompson 2007).

Figur 15. Mind mapping för slutkonceptets estetiska uttryck.

4.4 Slutkoncept

Slutkonceptet heter ”Coming out: we are one” och är en inredningsdetalj inspirerad av matrjosjkadockor med en docka för varje familjemedlem. Antalet dockor anpassas efter personens familj då inte alla har exempelvis syskon eller är i kontakt med båda föräldrar. Den sista dockan är personen som kommer ut och den är tom. Det finns plats för ett brev men personen kan också lämna något annat. Det togs beslut att antalet dockor kan vara mellan två och sju för att kunna behålla den sista dockan tillräckligt stor så ett brev kan få plats i den.

Dockorna beställs via en egen webbsida där man kan välja antal, ordning (vem är den största dockan, den näst största, o.s.v.) och ladda upp bilder i hög upplösning på varje familjemedlem. Familjemedlemmarna ska sedan tecknas digitalt av en designer. Dockorna ska skickas med posten till personen som vill komma ut. Han får själv bestämma om han ska skicka dem till sin familj eller ge dem i direkt kontakt. Dockorna ska tillverkas av björkträ.

4.4.1 Utvärdering av slutkoncept

Utvärderingen av slutkonceptet (se Bilaga 3 och 4) inleddes med frågan om respondenterna kunde tänka sig att använda slutkonceptet för att komma ut. Alla tre respondenter tänkte att de kunde använda dockorna för att komma ut. De upplevde dessutom att konceptet var tillräckligt personligt eftersom familjemedlemmarnas ansikten fanns på dockorna. När det gäller gruppidentitet tänkte alla tre respondenter att det var oklart att den sista dockan är regnbågsfärgad. De tänkte inte att konceptet tydligt visade att det var ett koncept för homosexuella män. Två respondenter tänkte att konceptet skapade en känsla av trygghet genom att visa familjen på dockorna. En respondent tänkte att formen bidrog till trygghetskänslan. Alla tyckte om formen och tänkte att storleken passade bra. Det estetiska uttrycket beskrevs som ”fräscht”, ”modernt”, ”roligt” och ”behagligt”. En person gillade inte den svarta ramen kring ansikten på dockorna. På frågan om konceptet utmanar normer var respondenterna osäkra. En av dem tänkte att kanske själva idén att undersöka komma ut-handlingen utmanade vissa normer.

När utvärderingen blev klar togs beslut att jobba vidare på det estetiska uttrycket och få konceptet att tydligt uttrycka en gruppidentitet. För att tydligare uttrycka gruppidentiteten blev insidan av varje docka regnbågsfärgad.

5 Slutsats

Studiens huvudfrågeställning var ”Hur kan design användas för att underlätta för

unga vuxna homosexuella män som inte vågar att komma ut till en familjemedlem?”. Syftet var att bidra till utvecklingen av bättre psykisk hälsa hos

en del individer som ingår i en stigmatiserad minoritet och målet var att ta fram en produkt som underlättar komma handlingen. Design kan underlätta komma ut-handlingen på olika sätt. Sättet som denna studie använde var att undersöka och analysera målgruppens problem och behov genom teoretiska och empiriska studier för att sedan involvera målgruppen i designprocessen. Att använda användarcentrerad design garanterade att konceptet skulle fungera för en del av målgruppen. Det blev däremot en utmaning att synliggöra heteronormativiteten. Författaren förstod att komma ut-handlingen var alldeles för känslig och personlig för målgruppen och de prioriterade därför andra egenskaper (som t.ex. att konceptet måste upplevas personligt och kärleksfullt) än att synliggöra normer. Att ifrågasätta normer blev därför sekundärt i studien.

I efterhand blev det klart att slutkonceptet kan användas av andra HBTQ-personer och även i olika situationer. Studiens resultat visade att det går att ta fram en lösning på problemet men det är svårt att skapa något som uteslutande kan användas av unga vuxna homosexuella män för att komma ut. Det slutliga konceptet har inte någon egenskap som gör att det endast kan användas av studiens målgrupp och för komma ut-handlingen. Att slutkonceptet kan användas på olika sätt och av olika människor medför däremot inte negativa konsekvenser för själva konceptet.

6 Diskussion

I detta kapitel diskuteras studiens resultat, olika faktorer som har påverkat resultatet och några idéer för vidareutveckling av studien.

6.1 Studiens resultat

Studiens resultat har påverkats av flera faktorer. Alla som har deltagit i studien är författarens bekanta vilket möjligtvis har påverkat resultatet. Det är oklart hur den personliga relationen som författaren har med respondenterna har påverkat studiens resultat. Konceptutvecklingen skedde dessutom i stor utsträckning tillsammans med målgruppen vilket ledde till att användarcentrerad design användes mer än normkreativ design och detta påverkade naturligtvis slutkonceptet.

Författaren är dessutom medveten att slutkonceptet har utvecklats med en väldigt liten del av målgruppen. Detta innebär inte bara att konceptet inte fungerar för alla (som redan har nämnts i 1.3 Etiska övervägningar) utan också att det är oklart för hur stor del av målgruppen konceptet kommer att fungera. Att hitta respondenter visade sig svårt p.g.a. studiens ämne. Det skulle krävas en större empirisk studie för att säkerställa att slutkonceptet fungerar för en stor del av målgruppen. Författaren har medvetet inkluderat de flesta av respondenternas önskemål i ett försök att få konceptet att fungera för fler människor.

6.2 Hur väl är syftet uppnått?

Syftet med denna studie var att bidra till bättre psykisk hälsa hos målgruppen. I studien har teorier redovisats som visar på att man mår bättre efter man har kommit ut vilket troligtvis är sant men författaren kan inte påstå att dessa teorier gäller för alla. Baserat på teorierna i denna studie har däremot syftet uppnåtts för en del av målgruppen.

Att utmana normer var inte studiens huvudsyfte men det fanns en tanke att studien på något sätt måste ifrågasätta heteronormativiteten. Själva idén att skapa ett koncept för ett specifikt problem som en minoritet har, kan möjligen ha utmanat vissa normer. Slutkonceptet undviker heteronormativa och stereotypiska föreställningar men det är diskutabelt om konceptet utmanar normer.

6.3 Vidareutveckling av det slutliga konceptet

Det är svårt att förutse hur slutkonceptet kommer att förändras om studien genomförs med fler respondenter och fördjupat teoretiskt ramverk. Om man däremot följer informationen från intervjuerna som har genomförts i denna studie kan man utveckla några egenskaper som konceptet har. Det finns t.ex. olika sätt att göra konceptet ännu mer personligt. Detta kan göras genom att ta fram olika estetiska uttryck som man kan välja mellan eller till och med skapa verktyg för användaren att själv skapa det estetiska uttrycket. Detta ska göras på webbsidan där man beställer dockorna. Olika teckningsstilar för familjemedlemmarna, som t.ex. realistisk, animerad, karikatyr och blyertsteckning kan också utvecklas. Alternativt kan man använda en bild istället för teckning om så önskas.

Det finns många andra minoritetsgrupper förutom studiens målgrupp som behöver komma ut, som t.ex. bisexuella, icke-binära, homosexuella kvinnor, äldre homosexuella män och transpersoner. Konceptet kan vidareutvecklas i relation till olika minoritetsgrupper genom ytterligare undersökning av varje grupp för att sedan anpassa konceptet efter gruppernas specifika behov.

7 Källförteckning

7.1 Litteraturkällor

Alves, Mariana, Ehrnberger, Karin, Jahnke, Marcus och Wikberg Nilsson, Åsa. 2016. Nova - Verktyg och metoder för normkreativ innovation. Stockholm: Wolters Kluwer

Berg, Martin och Wickman, Jan. 2010. Queer. Solna: Liber

Billington, James. 2004. Russia in search of itself. Baltimore: Johns Hopkins University Press

Brooks-Gunn, Jeanne och Graber, Julia. 1999. What’s sex got to do with it? The development of health and sexual identities during adolescence. I Contrada, Richard och Ashmore, Richard (red.). Self, social identity, and physical health:

Interdisciplinary explorations. New York: Oxford University Press, 155-182

Cain, Roy. 1991. Stigma management and gay identity development. Social Work 36(1): 67-73. doi: 10.1093/sw/36.1.67

D’Augelli, Anthony, Hershberger, Scott och Pilkington, Neil. 1998. Lesbian, gay and bisexual youth and their families: Disclosure of sexual orientation and its consequences. American Journal of Orthopsychiatry 68(3): 361-371. doi: 10.1037/h0080345

Deaux, Kay och Kite, Mary. 1987. Thinking about gender. I Hess, Beth och Ferree, Myra (red.). Analyzing gender: A handbook of social science research. London: SAGE Publications, 92-117

Deaux, Kay och Lewis, Laurie. 1984. Structure of gender stereotypes:

Interrelationships among components and gender label. Journal of Personality

and Social Psychology 46: 991-1004. doi: 10.1037/0022-3514.46.5.991

Desmet, Pieter. 2004. From disgust to desire: how products elicit emotions. I McDonagh, Deana, Hekkert, Paul, van Erp, Jeroen och Gyi, Diane (red.). Design