• No results found

Inledning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Inledning"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

TIDSKRIFT FOR RATTSSOCIOLOGI VOL 4 1987 NR 3-4

Inledning

Detta nummer av Tidskrift för rättssociologi, den fjärde årgångens sista två nummer i form av ett dubbelnummer, ägnas nästan helt åt tillsättningen av professuren vid Rättssociologiska institutionen i Lund. Det är i och för sig inte ovanligt att vetenskapliga tidskrifter publicerar dokumentation kring en professorstillsättning; det sker regelbundet i exempelvis både Sociologisk forskning och Statsve-tenskaplig tidskrift. Det är emellertid mindre vanligt, kanske till och med unikt, att 75% av ett dubbelnummer upptas av sådant material.

I detta fallet är det dock motiverat att publicera alla handlingar i ärendet. När en professor i statvetenskap eller sociologi tillsätts blir denne en av kanske ett dussin professorer i sitt ämne i landet. När det gäller rättssociologiprofessorer går det emellertid bara en på dussinet. Det är med andra ord en sk riksprofessur som ska tillsättas, och den person som blir professor får därmed avgörande inflytande över ämnets fortsatta utveckling i Sverige. Av det skälet är det en-ligt vår uppfattning av brett akademiskt allmänintresse hur valet av tjänsteinnehavare tillgår.

Det ska från början fastslås att beslutet att publicera handlingarna i tillsättningsärendet fattades på ett mycket tidigt stadium, redan vå-ren 1986, i samband med att ansökningshandlingarna inkommit till

(2)

164 TIDSKRIFT FOR RATTSSOCIOLOGI VOL 4 1987 NR 3-4

universitetet. Ursprungligen avsåg publiceringen omfatta endast sakkunnigutlåtandet, men efterhand som handlingarna i ärendet växte i antal och en form av kontrovers uppstod, beslöts att publice-ringen skulle innefatta samtliga handlingar.

Mångfalden inlagor har motiverat det produktionstekniska beslu-tet att gå ned i grad, eftersom numret i annat fall skulle bli alltför tjockt.

Vi ska inledningsvis se på rättssociologins och den rättssociolo-giska professurens historia.

1967 beslöts att ämnet allmän rättsvetenskap skulle byta namn till rättssociologi. Kurser i allmän rättsvetenskap hade då erbjudits Lunds studenter sedan 1963, då ämnet introducerades av Per Stjern-quist. 1972 inrättades en professur i rättssociologi, och den förste innehavaren blev Per Stjernquist. 1979 blev professuren en rikspro-fessur, och Rättssociologiska seminariet blev Rättssociologiska ins-titutionen.

Per Stjernquist gick i pension 1979, och till ny professor utnämn-des Ulla Bonutnämn-desson. Bonutnämn-desson var (och är) kriminolog, tidigare verksam vid Sociologiska institutionen i Lund, och utnämningen av henne till professor ansågs på flera håll som en insnävning av ämnet. Den gängse uppfattningen var då, som idag, att kriminologi kan indefinieras i rättssociologiämnet, men att det utgör en mindre del inom den allmänna rättssociologiska teorin och forskningen. In-te minst bland de verksamma forskarna och lärarna på institutionen betraktades tillsättningen av Bondesson som ett bakslag för den rättssociologiska disciplinen.

Den nye professorns tjänsteinnehav blev emellertid inte långva-rigt. Efter blott nio månader tillträdde Bondesson professuren vid Kriminalistisk institut i K0benhavn, dock utan att formellt säga upp sig. Tillförordnad professor blev Hans Klette.

Det skulle dröja drygt sex år till Bondesson bestämde sig för att sluta också på papperet. Den 7 februari 1986 ledigförklarades tjäns-ten som professor i rättssociologi. Den söktes av sex personer:

Flemming Balvig, lektor vid Kriminalistisk institut i Köbenhavn, ansedd och produktiv forskare med straffrätt som specialitet, Antoi-nette Hetzler, docent i rättssociologi och högskolelektor vid Rätts-sociologiska institutionen, samt grundare av och redaktör för denna tidskrift, Håkan Hydén, docent i civilrätt och verksam vid Institutio-nen för handelsrätt vid Lunds universitet som högskolelektor, Johnny Kalderstam, docent i rättssociologi och verksam dels som

(3)

INLEDNING 165

stiftsjurist i Lund, dels som högskolelektor på halvtid vid Rätts-sociologiska institutionen, Hans Klette, docent i straffrätt och t.f. professor vid Rättssociologiska institutionen, samt Dan Magnusson, FD i rättssociologi och verksam vid Brottsförebyggande rådet.

Till sakkunniga medlemmar i tjänsteförslagsnämnden utsågs pro-fessorerna i rättssociologi Thomas Mathiesen, Oslo, Agnete We is Bentzen, Kobenhavn samt Paavo Uusitalo, Helsinki.

Den dokumentation av tillsättningsärendet som presenteras i det följande innefattar alla handlingar i målet från och med sakkunnig-utlåtandet, i vilket de sakkunniga rangordnade de tre främsta sökan-de enligt följansökan-de: 1. Håkan Hydén; 2. Flemming Balvig; 3. Antoi-nette Hetzler.

De sakkunnigas utlåtande gav upphov till erinringar från fem av de sökande och besvärsskrivelser från tre av dem. Två tillägg foga-des till det ursprungliga sakkunnigutlåtandet. Tjänsteförslagsnämn-den beslutade enligt de sakkunnigas förslag. Besvären mot beslutet föranledde yttranden från Hydén och de sakkunniga. Tjänsteförs-lagsnämnden avvisade enhälligt besvären. Tillsättningsärendet är nu föremål för en JO-anmälan från två av de sökande.

Under februari månad ska universitetsstyrelsen ta ställning till besvären, och under våren beräknas regeringen utse den nye profes-sorn i rättssociologi.

Bakom den strid som uppkommit ligger djupgående skillnader i uppfattningen av rättssociologiämnet. Genom att publicera hand-lingarna i tillsättningsärendet vill vi redovisa de olika ståndpunk-terna och tolkningarna av ämnet och möjligen skapa ett underlag för en bredare och djupare diskussion om rättssociologiämnets historia, dess nuvarande innehåll och dess framtida utveckling.

Kjell E. Eriksson Redaktionssekreterare

References

Related documents

Jag anser att tillräknelighetsbestämmelserna i 1864 års strafflag minst sagt var generöst ut- formade. Med den vittomfattande begreppsbestämningen borde merparten

Idén till kanskärningsskopan uppkom vid kantskärning med vägkantshyveln (VKS), se bilaga 1, som är en mycket bra lösning på större vägar med mycket vägräcken och nära

Ledaren säger ett påstående, till exempel ”Alla som tycker att barn ska få bestämma byter plats” När alla tagit ställning och antingen bytt plats eller valt att sitta kvar,

5 Vid marknadsföring och information om projektet, och i alla dokument som framställs inom projektet ska det tydligt framgå att "Statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt

Vid provtappningen har ni möjlighet att ställa frågor till ansvariga för projektet (länsstyrelsen och kommunen) och det ges även möjlighet att i efterhand ge synpunkter

För Intradammen har olika alternativ övervägts Utrivning eller partiell utrivning, omlöp och tek- nisk fiskväg. Av de presenterade alternativen har alternativet partiell

→ ju större population och ovanligare tillstånd, desto större a priori-risk för falska positiva (enligt Bayes teorem), ceteris paribus. → ju ovanligare tillstånd, desto svårare

På samma sätt som för kvalitet bör normnivåfunktionen för nätförluster viktas mot kundantal inte mot redovisningsenheter.. Definitionerna i 2 kap 1§ av Andel energi som matas