Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängKolonialism-
en läroboksanalys utifrån 3 olika böcker från 3 olika decennier med utgångspunkt i begreppshistoriaA textbook analysis - Colonialism
Anna Berghe
Lärarexamen 210 hp
Historievetenskap och lärande 2008-01-15
Examinator: Roger Johansson Handledare: Thomas Småberg
Sammanfattning
Berghe Anna. Kolonialism – en läroboksanalys utifrån 3 olika böcker från 3 olika decennier
med utgångspunkt i begreppshistoria (A textbook analysis – Colonialism) Individ och
Samhälle, Historievetenskap och lärande, Lärarexamen 180 p, Malmö Lärarutbildning, Malmö Högskola 2008
Målet med denna uppsats är att se hur begreppet kolonialism behandlas i tre olika läroböcker från tre olika decennier; 1960-, 1980, samt 1990-tal.
Arbetets teoretiska utgångspunkter behandlar historiemedvetenhet, eurocentrism samt orientalism och för att få svar på min fråga används som analysmetod begreppshistoria i den lärobokanalys som ska genomföras.
Sammanfattningsvis pekar mitt resultat på att det finns begräsningar i historieböckerna som studeras gällande begreppet kolonialism. Vidare visar resultatet på att det finns skillnad mellan då och nu i de förklaringar som de tre olika läroböckerna ger.
Nyckelord: Begreppshistoria, Läroboksanalys, Historiemedvetande, Historieförståelse
Innehåll
A textbook analysis - Colonialism ...1
Inledning ...7 Syfte ...8 Avgränsningar ...9 Läroplanen ... 10 Kolonialism ... 11 Beteckning av kolonialism ... 11 När startar kolonialismen? ... 12 Kolonialmakterna ... 12 Metod ... 13 Vad är läroboksanalys? ... 13 Vad är metod? ... 14 Metodologi ... 15 Operationalisering ... 15 Validitet ... 16 Reliabilitet ... 16 Textanalys... 16 Begreppshistoria ... 17
Kvalitativ och kvantitativ forskning... 18
Teori... 19 Historiedidaktik ... 19 Historiemedvetenhet ... 20 Eurocentrism ... 22 Orientalism ... 23 Läroböckerna ... 24
Historien och Samhället – Läroboken från 1960-talet ... 24
Levande Historia – läroboken från 1980-talet ... 26
Historia – Ämnesboken 1999 ... 27
Analysen ... 28
Inledning
”Att erövra jorden, vilket för det mesta innebär att ta den ifrån dem som har annorlunda hy eller något plattare näsor än vi själva, är inte en vacker syn när man betraktar det för noggrant” 1
Så skriver Joseph Conrad i sin roman ”Mörkrets Hjärta”, och dessa rader har jag tänkt mycket på under mitt skrivande av denna uppsats. Uppdelningen och upptäckten av länder världen över har fascinerat mig länge och jag har hela tiden eftersträvat mer kunskap i hur vår värld formats genom de upptäckter som sätter igång under 1400-talet. Under min utbildning har begreppet historiemedvetenhet varit ett kontinuerligt innehåll i undervisningen. Det är viktigt för mig, att som blivande lärare kunna förmedla historia till mina blivande elever på ett så brett och utförligt sätt som möjligt. Jag vill att mina elever på ett omfångsrikt sätt ska kunna skildra historia på olika sätt. Många av de elever som jag undervisat under mina
praktikperioder tror att det som står i deras historiebok stämmer, men det finns så oändligt mycket mer att förklara och berätta för dem och därmed också förhoppningsvis öka deras medvetenhet om historia.
Jag är uppvuxen i Belgien, ett ungt land, men med en intressant historia, främst gällande landets intressen i Kongo under 1800-talet, då Belgien under Kung Leopold II styre lyckades skapa en av de största och rikaste kolonierna i Afrika. Dock ledde han en hänsynslös
exploatering av den kongolesiska befolkningen. Denna händelse i den belgiska historien resulterade i ett stort afrikanskt museum i Tervuren, utanför Bryssel, som byggdes på begäran av Leopold II. Hit skeppades kongoleser för att placeras ut i parken runt museet, vars enda syfte var att visas upp för den belgiska befolkningen. Än idag talar belgarna ogärna om denna grymma regim som landet en gång genomfört i Kongo. Det afrikanska museet finns kvar i den vackra parken i Tervuren men inte någonstans, inne på museet berättas det om hur Leopold II bedrev sin grymma etniska rensning. Denna form grymt och hänsynslöst rashat har gjort mig nyfiken på hur synen på européernas upptäckter i form av upprättandet av kolonier speglas i
1
historieböckerna som eleverna använder samt har använt sig av, eftersom kolonialiseringen är starten på en ny fas i världshistorien och som har format världen till hur den ser ut idag.
Syfte
Syftet med min uppsats är att utifrån olika läroböcker under 3 olika decennier, 1960-, 1980 samt 1990-tal, se till kolonialism. Jag gör en läroboksanalys genom att använda mig av läroböcker i historia från tre olika decennier, skrivna av olika historiker. Jag arbetar med begreppsanalys utifrån kolonialism. Det är inte enkelt att finna material som är äldre än femtio år, och till min hjälp har jag fått leta i gamla kartotek på universitetsbiblioteket i Lund. Jag har använt mig av tre olika läroböcker. Den första är skriven 1960, den andra 1982, den tredje 1999. Det är alltså en tidsperiod på 30 år och den är tämligen spridd, men jag anser att det är intressant att försöka skapa sig en sådan djup uppfattning som möjligt om huruvida
kolonialism har beskrivits under tre olika decennier. Jag hoppas att jag genom detta arbete ska försöka få en djupare förståelse i hur historien har formats för elever över en 30 års period. Denna förståelse skapar jag bäst genom att tillämpa begreppshistoria, där begreppet
kolonialism blir det jag studera, för att se om begreppet har förändrats över tiden.
Slutligen väljer jag att jämföra kolonialism mot orientalism som kommit att bli ett nytt begrepp i vår samtid. Detta gör jag för att skapa mig en djupare uppfattning om hur vi i dagens samhälle och skola kan ges andra synvinklar och angreppssätt på hur vår historia har kommit att ändras över tiden. Jag väljer även att se om det finns tecken på mer djup förklaring gällande orientalism som begrepp i de läroböcker som jag undersökt i avsnitten om
kolonialism. Jag vill även kort beskriva huruvida eurocentrism som begrepp figurerar i de läroböcker som jag använt mig av.
Avgränsningar
De tre läroböckerna jag valt att undersöka är en lärobok i årskurs 6-7 samt två läroböcker i årskurs 7-9. Den lärobok riktad mot årskurs 6-7 är läroboken från 1960-talet. Dess innehåll är till största del likt de innehåll som finns i de övriga två böcker. Jag har valt att rikta in mig på grundskolan senare år, då det känns som det mest naturliga eftersom jag gjort praktik där under hela min utbildning.
Läroplanen
Om man ser till Lpo 94 samt de styrdokument som finns gällande historia för grundskolan, anser jag att det är av största vikt att förmedla detta eftersom dessa dokument beskriver skolans värdegrund, uppdrag samt mål och riktlinjer för det arbete som jag som lärare ska genomföra. Jag har valt att se närmre till begreppet kolonialism i mina tre läroböcker. Intressant är här att då se till att läroplanen inte ger särskilda direktiv om vad man ska läsa samt inte läsa om gällande de olika ämnena. Det är alltså upp till mig själv som lärare att bestämma vad jag anser är nödvändigt och viktigt för mina elever att lära sig. I inledningen av Lpo 94 står det;
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet
Med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla,
generositet, tolerans och ansvarstagande Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och
därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.2
Ska mina elever ge sitt bästa i ansvarig frihet, så gäller det att de kritiskt ska kunna granska, analysera och ställa frågor, i det här fallet om hur kolonierna skapades och vad som blev resultatet. Kolonialism i min definition handlar inte bara om upptäckter av något nytt, utan även om individers frihet och integritet och vad som blivit resultatet av det och detta är något som jag granskat mer ingående i min studie och något som jag vill att mina kommande elever ska kunna göra. Det handlar alltså här om historiemedvetenhet i allra högsta grad, och
definitionen av detta kommer i metod- och teoridelen.
2
Kolonialism
Innan jag beskriver metod- och teoridel närmre, vill jag förklara vad begreppet kolonialism innebär genom att ge en kortfattad beskrivning av begreppet utifrån hur jag väljer att definiera det.
Beteckning av kolonialism
Kolonialism är enligt min definition av begreppet, staters erövring och kontrollerande av främmande länder.3 Kolonialism kan även innebära exploatering och införande av den egna befolkningen eller civilisationen. Gällande geografi har inte kolonier något sammanhang med moderlandet och är inte heller annekterade med det. Starka och framgångsrika stater har i alla tider försökt erövra länder för att utöka sina territorier men med ett mer modernt ord
definieras detta som imperialism och inte kolonialism.4 I nutida betydelse kan kolonialism ses mer som starka stater som dominerar vissa områden utan försök till förstörelse eller
assimilering. Här kan politik, kultur och teologi spela en stark roll gällande påverkan och utveckling.
Genom historiens gång har upptäckter gjorts, i första hand av européer, och det är också dem som har erövrat mest kolonier runtom i världen. I första hand har det handlat om förändring av ländernas inhemska kultur. Den normalt vis första och största förändring har varit att
3
Föreläsningsanteckningar från hösten 2004, Historiska Institutionen i Lund
4
tillämpa det egna språket till första språk. Exempel på detta är engelska i Indien och japanska i Korea. Engelska har även tillämpats i flera andra stater, då britterna är dem som lyckats bäst i framgångar gällande sina kolonier. Även religion och politiska åsikter som varit annorlunda kolonialmakternas tänk, har varit förbjudna under vissa skeden i kolonierna. Ett annat
exempel på utnyttjande av koloniernas inhemska befolkning är de båda världskrigen, då kolonialtrupper användes utan något eget inflytande.
När startar kolonialismen?
Man brukar historiskt säga att kolonialismen startar runt 1415 då portugiserna startar sina världsomseglingar och då deras upptäckter, först i Afrika, bidrar till omvandling av moské till kristen kyrka i hamnstaden Ceuta på den nordafrikanska kustremsan. Innan dess har både greker, romare, araber och azteker erövrat länder, men det handlar i första hand om de segrande gruppernas överlägsenhet och det är även så som kolonialism kan betecknas som fram till 1800-talet, då man börjar tala om mer rasistiska och biologiska begrepp. När dessa mer rasistiska samt biologiska begrepp börja användas, nämns det oftast under stycken om imperialism i historieböckerna.5 Det är först då, precis som Kipling beskriver det i sin dikt om den vite mannens börda, handlar om de vitas skyldighet att civilisera och hjälpa den inhemska befolkningen i kolonierna.6
Kolonialmakterna
De första europeiska kolonierna uppkommer redan på 1000-talet och innefattar
korsfararländer i Mellanöstern såsom Palestina, Israel, Jordanien, Syrien, Libanon och vissa delar av Turkiet. Dessa kolonier håller i sig fram till 1300-talet.7 Av de länder i världen idag är de endast tolv stater som inte varit under europeiskt kolonialstyre. Bl.a. Nepal, Iran,
Thailand och Turkiet.8Om man vänder på det är det endast ett mindretal länder utanför Europa som gjort erövranden i Europa. Bland dessa kan nämnas Gyllene Horden i Ryssland från
5
Wessling Henk, Söndra och härska – Uppdelningen av Afrika 1180-1914, Lund 2006, Historisk Media, s.18
6
Se bilaga 2
7
Föreläsningsanteckningar från hösten 2004, Historiska Institutionen i Lund
8
1200-tal till 1400-tal samt de mest välkända i form av det Ottomanska riket på Balkan från 1300-tal fram till 1800-tal.
Metod
Vad är läroboksanalys?
Vad innehåller en läroboksanalys? Analysmetoden som jag använder mig av är textanalys och denna form av metod är en av de analysmetoder som används inom den vetenskapliga
forskningen. En läroboksanalys kan betraktas som en innehållsenlig tradition, som behandlar bekräftelsen av ” rätt historiska kunskaper, för att det står i läroboken”. 9
Vad som är viktigt att tänka på gällande läroboksanalys, är deskriptiviteten i historieböckerna och under hela 1900-talet och in på 2000-talet har det funnits två stora ändringar. Dels ser frågorna annorlunda ut och eleverna och lärarna som använder böckerna i undervisningen har mer utrymme för reflektion samt jämförelse. Frågorna i historieböckerna har även blivit annorlunda med tanke på att just historien hela tiden förändrar sig.
Den andra stora förändringen som Per Eliasson, lektor i historia vid Malmö Högskola, framhåller i sin föreläsning, är Internets påverkan och inverkan.
Andra viktiga faktorer som tas upp gällande läroböckerna är nutidskopplingen, forskarens oenighet, där man talar om källkritiska perspektiv. Hur ser man på de historiska kvarlevorna, och hur ser egentligen författarnas historieuppfattning ut? Vidare tar Eliasson upp vikten av tydliga subjekt och predikat. Annat som är viktigt att påpeka är möjligheten till identifikation hos eleven. Vad är det eleven läser om och kan hon/han känna sig som en del av historien? Tidslinjen är även en viktig aspekt som tas upp.
Stefan Selander tar i sin bok om läroboksanalys upp om hur en pedagogiks text på många sätt skiljer sig från andra texter eftersom den pedagogiska texten i första hand sysslar med att reproducera kunskap som redan finns. Dessa texter är precis sådana som vi lärare arbetar med,
9
dvs. olika läroböcker och övningsböcker av. Dock är det viktigt att se till att den pedagogiska texten inte kan återge alla förklaringar utan endast de som är centrala. Selander pekar på att historien ska vara en sådan sammanhängande helhet som möjligt för att den ska förstås10 Här är det extra intressant att se till hur författarna i de tre olika böckerna som undersökts har valt att sammanfatta sina texter och se till vad det finns för likheter samt olikheter för att göra en sådan god textanalys som möjligt.
Jag ska i kommande avsnitt presentera min metod som jag valt att arbeta med i mitt examensarbete.Jag bygger min text utifrån min förförståelse som jag har i ämnet jag ska fördjupa mig i. Vad som sedan blir grundingrediensen i mitt vetenskapliga problem, som man kan kalla det, blir att ifrågasätta och problematisera. Det är detta som utgör vetenskapens motor. Jag har valt, som jag nämnt innan, att göra en läromedelsboksanalys som sträcker sig över tre olika decennier. Jag använder mig av begreppet kolonialism som jag valt att jämföra i de olika historiska läroböckerna från de tre olika decennierna. Till min hjälp har jag använt mig av metod som en form av redskap, och teori för att verkligen precisera vad jag avser med mitt examensarbete. Jag vill kunna finna klargörande förståelse i den undersökning jag bedriver. Problematiseringen blir ju anledningen till att diskutera nya sätt att betrakta verkligheten för att därigenom kunna föreslå förslag till nya, och kanske också bättre tankesystem. Målet är således förståelsen och ifrågasättandet är medlet.
Jag ska innan jag presenterar min egen metod ge en djupare förklaring av vad idén om metod innebär och visa exempel på olika metoder som kan användas inom den vetenskapliga forskningen. Jag anser att det är av stor vikt att nämna de viktigaste begreppen inom metod och metodologi för att få en bredare kunskapssyn angående det stoff som man som läsare tar sig an.
Vad är metod?
Metod är ett tillvägagångssätt med vilken hjälp metodologi utformas, material tas fram, olika begrepp (teori) tas fram och tillämpas på det framtagna materialet i analysen och i det
10
forskningsmaterial som presenteras.11 Metod är en form av redskap, men inte en vetenskap i sig.12 Metod är en fundamental beståndsdel inom all forskning. Jag anser att det är viktigt att poängtera att man inte talar om vetenskapliga metoder utan istället lägger fokus på metod som något, som är användbart för vetenskaplig verksamhet av något slag. För att jag ska finna en metod som passar bäst för mitt arbetssätt är det viktigt att jag utgår från vad som är
vetenskaplig verksamhet överhuvudtaget. För att skapa en sådan förståelse krävs det att jag ständigt bollar med teorier, frågor och problemformuleringar. Kort och gott handlar det alltså om hur jag går tillväga när jag besvarar min frågeställning.
Metodologi
Valet av metod måste alltid på något sätt vila på metodologiska överväganden. Metodologi handlar om filosofin och de grundregler som ligger till bas för de sätt man väljer att arbeta med.13 Metodologin kan ses som en plattform mellan en teori inom vetenskap och valet av metod. Om jag har en problemställning att utgå ifrån, i det här fallet gällande hur begreppet kolonialism behandlas i tre olika läroböcker över tre olika decennier, så måste jag kunna omvandla denna problemställning till en mer konkret frågeställning. Det är här som
metodologin kan ligga som grund för just denna process. Poängen ligger dock i att med hjälp av mina teorier avgöra hur jag ska kunna precisera min frågeställning. Då kan man ju fråga sig huruvida metodologin kommer in i bilden, men det handlar ju om att teorin står för innehållet i arbetet och metodologin spelar rollen som den som utgör formen för
preciseringen. Denna form av tänkande kräver vissa centrala begrepp som jag anser är viktiga att förklara.
Operationalisering
11
Lundquist Lennart, Det vetenskapliga studiet av politik, Lund 1993, Studentlitteratur, s. 97
12
Bjereld Ulf, Demker Marie, Hinnfors Jonas, Varför vetenskap? Lund 2002, Studentlitteratur, s. 104
13
En operationalisering beskrivs genom att en forskare anger vilka handlingar som ska utföras eller vilka kriterier som ska vara uppfyllda då han i sitt arbete ska ta ställning till huruvida ett empiriskt fenomen faller in under begreppet.14 Om jag i mitt fall använder mig av
läromedelsboksanalys så måste jag operationalisera begreppet ”kolonialism” för att kunna utvärdera kolonialism utifrån de fem läroböcker från olika decennier som jag använder mig av i min studie.
Validitet
Betänkt att operationaliseringen misslyckas och kriterierna blir orimliga? Då tar man hjälp av validitet. Begreppet innebär kort och gott att ” vi verkligen undersöker det vi avser att
undersöka”, dvs. att kontrollera nivån av överrensstämmelse mellan den operationella och den teoretiska definitionen.15 Utifrån begreppet kolonialism vill jag kontrollera hur relevanta eller hur pass gångbara de tydliga bevisen blir som operationaliseringen förhoppningsvis ska leda fram till. Mäter man det som man verkligen avser mäta så blir validiteten hög.16
Reliabilitet
Validitet handlar om vad som mäts och reliabilitet är beroende på hur det mäts.17 Det krävs noggrannhet och att kunna vara exakt för att kunna eliminera felkällor.
Textanalys
Enligt svensk beteckning beskrivs textanalys som en familj av olika analysmetoder där textanalysen är en systematisk analys av ett primärmaterial alltså ett originalmaterial som består av olika texter, främst politiska.18 Om man väljer att göra ett forskningsarbete behöver man en fråga som är intresseväckande. För att sedan kunna besvara sin fråga på bästa sätt
14 Bjereld m.fl., s. 108 15 Lundquist, s. 126 16 Lundquist, s.128 17 Bjereld m.fl., s. 107 18 www.ne.se/
behöver man fundera på hur man ska gå tillväga. Här kan en textanalys komma väl tillhands och då speciellt de verktyg som finns till hands, som en möjlighet i sitt
tillvägagångssätt.19Man använder sig av ordet verktyg för att ge exempel på validiteten i ett arbete, d.v.s. att man undersöker det man påstår att man undersöker.20 Validiteten kan dock variera i ett forskningsarbete och det gäller att som forskare ha en god förförståelse för att undersökningens upplägg ska kunna ge svar på forskningsfrågan.
Dock är inte validiteten det enda för en bra undersökning. Det krävs även reliabilitet, att vara noggrann, exakt och kunna eliminera felkällor.21 När man talar om hur man tolkar en text handlar det om reliabilitet. Oavsett hur man tolkar måste man vara så noggrann som möjligt när man läser texten, gällande det syfte man har med den. Om det finns en god reliabilitet, där man kan jämföra resultat från olika undersökningar, som är självständiga från varandra men som har undersökt samma företeelse och kommit fram till samma resultat, kallas detta för intersubjektivitet.
Begreppshistoria
Den form av analysmetod som jag vill tillämpa i mitt arbete är begreppshistoria där man sätter fokus på själva begreppet i ett sammanhang i nutid samt hur det har behandlats i historien. Begreppen i detta fall blir alltså kolonialism. Intressant är att se till hur ett begrepp över tid kan ändra innebörd. Man tolkar en idé eller ett begrepp på ett visst sätt men det kan även ge nya perspektiv i forskningen eftersom historien i sig förändras22 Idén gällande
begreppshistoria är att man som forskare på bästa möjliga sätt kan analysera själva användningen av begrepp i deras enskilda sammanhang historiskt och retoriskt. 23
Vidare handlar begreppshistoria om hur man ser samt har sett på ett begrepp över tid. Här blir språket i läromedelsavsnitten centrala genom just begrepp som kolonialism. Hur har
19
Bergström Göran & Boréus Kristina - Textens mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig
text- och diskursanalys, Studentlitteratur, Lund 2005, s. 60
20
Esaiasson, Giljam, Oscarsson & Wängerud, Metodpraktikan - konsten att studera samhälle, individ och
marknad, Norstedts Juridik AB, 2004, s. 61
21
Bergström & Boréus, s. 35.
22
Bergström & Boréus, s. 182
23
egentligen begreppet kolonialism sett ut över tid? Har ordet haft en annorlunda begreppsförklaring samt framställning genom historien? Något som är signifikant för
begreppshistoria är att det finns två olika traditioner som behandlar begreppshistoria. Dels den tyska begreppshistoriska traditionen samt den s.k. Cambridgeskolan24 Inom den tyska skolan talar man om synkront och diakont. Den synkrona analysen behandlar hur begrepp analyseras i relation till andra begrepp samtidigt. Den diakrona analysen behandlar historisk jämförelse av begreppets mening vid olika tider. Jag gör alltså en diakron analys. Vidare måste man se till de språkliga förändringar som sker. När man gör en begreppshistorisk analys måste man hela tiden använda sig av en interaktion mellan språk och social förändring. Ett begrepp som kolonialism har förändrats, hur vet man då att detta begrepp inte är ett helt annat begrepp? Fokusen på begreppet är därför extra viktigt samt dess besvarande under olika perioder av historien.
Kvalitativ och kvantitativ forskning
Det finns olika former av metoder att använda sig av när man skapar ett vetenskapligt
forskningsarbete. Det finns metoder för empirisk forskning och metoder för en mer normativ forskning. När man talar om empirisk forskning handlar det om kvalitativa kontra kvantitativ forskning. Jag anser att dessa två inriktningar inom den empiriska forskningen är viktiga att benämna. Den kvalitativa forskningen handlar om att tolka ett visst material. Forskaren är intresserad av vilka kvaliteter eller egenskaper en företeelse har, och kunskapen gällande kvaliteterna eller egenskaperna hjälper oss att förstå företeelsen.25 Här är det av yttersta vikt att forskaren har en god, redovisad och välargumenterad uppfattning om hur empirin ska se ut för att en viss slutsats ska kunna dras. Forskaren måste systematiskt sortera de texter som finns på ett sätt som gör att det inte konkret eller omedelbart går att utläsa i texterna självt.26 När man bedriver kvantitativ forskning försöker man fastställa kvantiteten av material för att hitta mönster eller samband mellan olika kategorier av händelser. Genom att svara på frågor såsom ” hur mycket”, ”hur många” eller ” i vilken utsträckning” kan man uttrycka sina resultat i siffror som kan redovisas i tabeller. För att kunna dra allmänna slutsatser är urvalet oftast representativt för att möjliggöra detta. Jag väljer att i min uppsats använda mig av
24
Bergström & Boréus, s. 184
25
Bjereld m.fl. s 114
26
kvalitativ forskning i form av de texter som jag analyserar. Vilka egenskaper samt kvaliteter har de läromedelstexter som analyseras i de fem olika läroböckerna och hur väljer jag som uppsatsskrivare att tolka dessa texter? Det är svar jag ska försöka utforska.
Teori
Teori avgör delarna av innehåll i hur problemställningen preciseras till frågor. En teori, eller flera teorier hjälper till med att definiera vad man egentligen menar med den generella problemformuleringen. Teori kan ofta vara ett ganska luddigt begrepp. Det kan dels handla om en allmän uppfattning, dels om en gissning om hur saker och ting är samt en förförståelse som jag som uppsatsskrivande bär med mig i min uppsats. Enligt Lennart Lundquist kan teorin uttryckas som en abstraherad verklighet dvs. en formel, men också som en förförståelse av ett mer försiktigt slag, om hur det borde vara med ett visst fenomen. 27 Denna form av tankesätt gällande teori anser jag är en god definition. Det handlar alltså om vikten av att min teori/teorier är bra om den/dem är användbara och också om hur jag ska tolka mitt resultat. Nedan följer teorier som jag anser kan vara användbara i min uppsats.
Historiedidaktik
Begreppet historia har två olika betydelser som tas upp i historievetenskapliga böcker om metod och teori.28 Antingen är historia det förgångna eller så är det olika pedagogiska och vetenskapliga bearbetningar gällande syfte för att just förstå och förklara det förgångna.29 Historiedidaktik behandlar förmedling av historia. Jag anser att historiedidaktiken kan användas som en teori i den uppsats som jag skriver. Definitionen av historiedidaktik som Christer Karlegärd, svensk historiker, ger är ” vetenskapliga studier av människors möte med
27
Lundquist, s. 74
28
Karlsson Klas-Göran & Zander Ulf, Historien är nu – En introduktion till historiedidkatiken, Lund 2004, Studentlitteratur, s. 21
29
historien”. 30 Det handlar om vilken historia det är som har förmedlats, vem som har
förmedlat den samt till vilka eller vem man har förmedlat den till. I det här fallet handlar det om de 3 olika läroböcker från 3 olika decennier, där begreppet kolonialism har förmedlats på 3 olika sätt av olika författare till olika personer, i det här fallet elever som alla har levt under olika årtionden. Historiedidaktiken låter oss förstå att man inte kan analysera historia på ett tillfredställande sätt alla gånger, utan att de handlar om produktion och konsumtion av
historia.31 Man benämner historiedidaktiken i en konsumtionskedja där det finns personer som både avsänder, förmedlar och mottager historia. I den sistnämnda mottagarkategorin är det viktigt att belysa om att det handlar om hur olika människor är olika mottagliga för hur de tillgodogör sig historien. I min undersökning är detta en aspekt som är av yttersta vikt. Jag måste försöka förstå att en elev troligtvis på 1960-talet har en helt annan syn och inställning till kolonialism än vad en elev på 2000-talet har. Detta handlar i första hand om att den konsumtionskedja som benämnts, på en strukturell nivå har olika medier och kanaler där historien förmedlas. Dessa olika medier och kanaler är allt från traditionella såsom
utbildningssystem till film, massmedia och den datavärld som idag dominerar bland dagens elever. 32 Detta kan även benämnas som historiekultur. Det objekt som undersöks inom historiedidaktiken är historiekulturen och dess olika förändringar. 33 Hur kan jag då i mitt forskningsarbete operationalisera historiemedvetenheten gällande begreppet kolonialism i innehållet i läroböckerna under de fem olika decennierna? För att utröna detta mer krävs det en god definition av just begreppet historiemedvetenhet.
Historiemedvetenhet
Historiemedvetenhet går hand i hand med historiedidaktiken och historiemedvetenheten studeras av historiedidaktikerna gällande hur historiekulturen kommer till uttryck som helhet.
34
Vi människor har ett medvetande gällande historia som vi använder, reflekterar över och integrerar i vårt formande av vår egen identitet. De diskussioner som fördes under 1980-talet
30
Karlsson Klas-Göran & Zander Ulf, Historien är nu – En introduktion till historiedidkatiken, Lund 2004, Studentlitteratur, s. 34
31
Karlsson & Zander, s. 34
32
Karlsson & Zander, s. 34
33
Karlsson & Zander, s. 35
34
gällande ”historielöshet” handlade mycket om hur kunskapsnivån i skolan gällande historia var tämligen svagt och uttryckslöst. Debatten pekade på hur människor saknade bestämda kunskaper om det förgångna i den grad att historiemedvetandet inte fick spela ut sin roll i bästa möjliga mån.35 Denna aspekt är viktig att belysa i min uppsats då jag behandlar ett avsnitt ur en lärobok från 1980-talet. Historiedidaktikern Bernard Eric Jensen har erinrat om historiemedvetandet i förhållande till ett språk som verkar i det dolda där vi inte som
människor har insikt i dess funktionssätt och dess mindre i hur vi uttalar dess grammatik. Detta är en fin beskrivning på hur pass dolt vår historiemedvetenhet kan uttryckas. Hur tolkar vi det förflutna, hur förstår vi en situation nu och hur ser perspektivet på framtiden ut? Dessa frågor är intressanta att se närmre på i de texter som jag ska analysera. Hur ser förbindelsen mellan den sentida människan och det sentida samhället i förbindelse med dåtiden ut? Vidare är det viktigt att förstå att historiemedvetandet definieras som heuristiskt, dvs. att påminna om att man aldrig kan förstå historien enbart med hänvisningar till det förflutna. 36 Läser jag avsnittet om kolonialism från 1960-talets lärobok måste jag hela tiden bära med mig vetskapen om att världen såg annorlunda ut då och jag måste i bästa mån skaffa mig en helhetssyn för att kunna få en sådan abstrakt syn som möjligt på insikten om hur förändring kan förstås. Ska jag vidareutveckla begreppet måste jag dock ställa frågan om
historiemedvetandets karaktär. Den behandlar hur man känner igen historiemedvetande i en didaktisk text? Svaren söker man enklast i typiska tidsöverskridande föreställningar där de troligtvis kan finnas. 37 Ser man till det tankesätt som Jensen förespråkar gällande
historiemedvetenhet visar det på frågorna ” Vem är jag?” och ”Vem är den/ de andra?”. 38 Det senare begreppet, pekar Jensen på, är dock av större vikt eftersom det berör annat än vad som har med individer och gruppers karaktär att göra. En annan aspekt som är viktig att ta upp är frågan ” Vad kan jag/vi lära av historien nu inför framtiden?” Det handlar inte här enbart om ärftliga perspektiv i traditionell mening utan även om diskussionen om alternativ, bedömning samt ansvar gällande den väg man väljer. 39 Historiemedvetande kan förmodligen underlätta min undersökning i de texter som jag valt att analysera eller kanske om inte annat
framställningen i den tankeprocess som ska kunna jämföra nu och då mina texter. I mitt arbete väljer jag att omformulera begreppet historiemedvetenhet och benämner istället
35
Karlsson & Zander, s. 45
36
Karlsson & Zander, s. 47
37
Karlsson & Zander, s. 49
38
Karlsson & Zander ff
39
historieförståelse dvs. hur kolonialism som begrepp har uppfattats vid olika tider och i det här fallet i de tre olika läroböcker jag valt att studera.
Eurocentrism
En annan teori som är användbar i min uppsats är eurocentrism. Begreppet myntas av Robert B. Marks i hans bok om den moderna teorins ursprung. Begreppet innebär att historien ses utifrån en europeisk utgångspunkt där den europiska västerländska kulturen har en överlägsen ställning, men den ger även en universell relevans. Den är inte enbart begränsad till Europa utan har under hela 1900-talet spritt sig och omfattar även resten av världen.40 Kritiker hävdar visserligen att den inte endast är en etnocentrisk livsåskådning, dvs. att det finns olika folk och kulturer runtom i världen, men att ”mitt är bättre och därför att det uppstår från min kultur och mitt folk”. Kritiker pekar vidare på hur att uppfattningen om hur västerlandet har någon unik historisk fördel, någon särskild raskvalitet eller miljö och kultur som gett en ständig överlägsenhet gentemot alla andra, är en ren och fullkomlig myt, en eurocentrimens myt.41 Vidare handlar det om att sätta eurocentrism i motsats till någon annan etnocentrisk livssyn, men detta ter sig tämligen ganska svårt. Hur ska vi kunna veta om eurocentriska idéer är fel och om västerlandet som begrepp är fel? Metoden här ligger i att gå utanför detta tankesätt och på detta sätt förklara hur världen har kommit att se ut som den gör och att på andra sätt försöka tänka ut och förstå de stora förändringar som format vår värld till vad den är idag.42
Hur finner man då en förklaring av icke-europeisk karaktär för att finna en värld med europeiska egenskaper frågar sig Marks i sin bok? Svaret ligger i att bredda berättelserna historiskt och försöka inviga det som förbisetts eller utelämnats. På detta vis kan man börja och avsluta berättelserna på ett annat ställe där Europa inte är inpassat i centrum.
Denna form av synsätt är en intressant aspekt att tillämpa i uppsatsen och ger också utrymme för en ny globalt berättelsemönster. Hur ser afrikanerna på begreppet kolonialism? Teorin kan till viss del anses lite luddig, men så länge den är användbar kan den tolkas på rätt sätt i resultatet.
40
Marks B. Robert, Den moderna världens ursprung, Maryland, USA, 2002, Rowman & Littlefield, s. 21
41
Marks, s. 22
42
Orientalism
Om eurocentrism handlar om Europa så finns det en term som kan ses som dess motsvarighet och det är orientalism. Att ställa dessa två begrepp mot varandra i mitt arbete kan vara en intressant och jämförande studie av två helt olika teorier där öst möter väst. Dessa två vill jag tillämpa i min analys gällande begreppshistoria.
Vad är då orientalism? Edward W. Said som skrivit boken Orientalism, visar på dess
föränderlighet, men också på dess kärna. En kärna som handlar om relationen mellan öst och väst. Där öst blir den Andra, det annorlunda och främmande som västerlandet kan spegla sig i och bekräfta sig själv. Orientalism är en generaliserande områdesstudie där västerlänningar har skapat kunskap som blivit en etablerad sanning om orientaler.43 Kort sagt kan man säga att de mystifieringar och förutfattade meningar västerlänningar haft om österlänningar har hållits upp som fakta och skapat en bild som de blivit tvungna att leva upp till, en mall att anpassa sig efter. Idén om orienten kan vara romantiserande, men oftast har den varit grovt nedvärderande och rasistisk.
Det går inte att förbises av det faktum att vi fortfarande idag lägger våra värderingar och normer på resten av världen, framför allt den muslimska. Vi förfäras över att kvinnor i dessa länder tvingas bära slöja och förtrycks av fundamentalistiska muslimska män som är redo att när som helst kapa ett plan och dö för Usama-bin Laden eller någon annan djävulsk ledare. En okunskap hos oss individer i väst gror sig allt starkare eftersom det inte handlar om muslimer utan om små grupper av fanatiska personer som i oskyldiga människors namn dödar och förstör.
Denna syn på muslimer och på vår egen självklara kulturella, politiska och moraliska
överlägsenhet förblindar och hindrar oss från förståelse. Detta påverkar även litteraturen. Den som ges ut är den som stämmer in i vårt västerländska och humanistiska tänkande, och är också en god utgångspunkt i de lärobokstexter som jag ska analysera. Dessa avsnitt speglar
43
våra västerländska värderingar och normer i allra högsta grad och är om än mer tydliga i de läroböckerna fram till och med 1980-talet.
Läroböckerna
Jag ska i kommande avsnitt presentera de böcker jag arbetat med och göra en jämförande läroboksanalys utifrån begreppshistoria. Jag väljer att första presentera de olika läroböckerna för att sedan slutligen göra en analys mellan de olika texterna. Som jag tidigare beskrivit i min inledning anser jag att det är av yttersta vikt att förklara bakgrunden till den hegemonisträvan som växer sig stark i form av Europas kolonier världen över. Därför väljer jag att här ovan kortfattat beskriva vad varje läroboksförfattare har för förberättelse till de kapitel där de verkligen beskriver kolonialismen. Detta för att försöka se till huruvida de som använder böckerna har en sådan god förförståelse som möjligt. Historieförståelsen spelar här en central och stark roll. Jag har även valt att bifoga en text som jag inte analyserar, men som jag vill visa som exempel på hur det kunde se ut i en lärobok bara för 100 år sedan.44
Historien och Samhället – Läroboken från 1960-talet
Historien och Samhället är en lärobok som vänder sig till det som vi förr kallade
Enhetsskolans mellanstadium och är utgiven på AVCarlsons Bokförlag 1960 i Stockholm . Boken är skriven av fyra författaren; Wilhelm Tham, Gunnar Ander, Erik Holmberg och Yngve Berg. Boken är fylld av diverse kartor och bilder som är skapade av bildredaktör Eric Arne Ericson. Det är en lärobok som lämpar sig för elever i åldrarna 10-13 år, och används även i undervisningen på högstadiet. Denna lärobok är en blandning av svensk- samt
världshistoria och huvudmotorn ligger i behandling av historien i mer utförlig version fram till 1720, och tiden därefter i form av illustrationer och enstaka berättelser. Dock är
utgångspunkten den svenska historien boken igenom, men som författarna själv beskriver i inledningen, krävs det förklaringar ur den allmänna historien för att ge en bakgrund till
44
utvecklingen i Sverige samt i Norden.45Framställningen av boken är uppbyggd på en
inledning med några historier och illustrationer till som avser att ge exempel på den historiska forskningens problemställningar och metoder. För att eleverna ska kunna få så mycket hjälp som möjligt avslutas varje kapitel med en kort sammanfattning uppställd i form av punkter. Dessa, pekar författarna på, kan även användas som underlag för repetition. Vidare förklarar författarna i inledningen att frågor och arbetsuppgifter ofta ifrågasätts gällande deras placering i läroboken. I Historien och Samhället har man valt att efter varje årskurs forma
rekommendationer samt alternativa förslag till hur arbetsuppgifterna kan se ut, än att framställa mer fasta uppgifter eftersom sådant alltför lätt kan bindas till undervisningen.46 Eftersom denna lärobok i första hand syftar till svensk historia är spridningen gällande kolonialism ganska bred i boken. I kapitlet Maktkamp och trosföljelser behandlas
kolonialismen i form av beskrivningen av Hollands inflytande och makt som en av de mest betydande staterna i Europa under 1500- och 1600-tal.47 Några sidor fram tas Englands betydelse under senare hälften av 1500-talet upp och läget för den brittiska flottans möjligheter till långväga sjöfärder beskrivs. Möjligheten för Storbritannien att skapa sig inflytande i främmande världsdelar nämns. Efter denna beskrivning i några få korta meningar slutar beskrivningen fort och går istället in på personbeskrivning av Drottning Elisabeth och hennes betydelse. I sammanfattning som punktvis radas upp i slutet av kapitlet nämns Holland som anläggare av kolonier i främmande världsdelar. 48 I kapitlet Några bilder från tiden efter
1720 som är det sista kapitlet i läroboken tas kolonialiseringen åter upp. Svensk ostindiska
kompaniet beskrivs närmre och dess betydelse för svensk handel världen över. 1700-talet beskrivs i boken som tiden då nya handelsvägar öppnas upp. Inledningsvis beskriver
författarna långseglingarna som spanjorer och portugiser påbörjat 200 år tidigare runt Afrika och till Amerika och som sedan följdes upp av fransmän och holländare. Efter det lägger författarna vikten på England och pekar ut landet som ledande inom kolonialväldet runt hela jordklotet. 49 Författarna nämner även i slutklämmen av avsnittet hur Sveriges ostindiska kompani står sig obetydligt mot England och andra ledande stormakters kompani.
I samma avsnitt i det avslutande kapitlet finns underrubriken Indianer och blekansikten som syftar till hur den vite mannen bosätter sig i Nordamerika. Inledningsvis beskrivs landet som
45
Tham Wilhelm, Ander Gunnar, Holmberg Erik & Berg Yngve, Historien och Samhället – Enhetsskolans
mellanstadium 4-6, Stockholm 1960, Kungliga Boktryckeriet P.A. Nordstedt & söner, Förord av författarna
46 ff 47 Tham m.fl. s. 151 48 Tham m.fl. s. 156 49 Tham m.fl. s. 240
den röde mannens land.50 När sedan nybyggarna och börjar slå sig ner beskrivs läget till en början som mycket fredligt, men när ”blekansiktena”, dvs. de vita tränger sig längre in i landet blir förhållandet mellan indianer och vita alltmer spänt och en långvarig kamp sätter igång mellan rödansikten och blekansikten, som författarna väljer att nämna det.
Levande Historia – läroboken från 1980-talet
Den andra lärobok som jag har valt att använda mig av i min läroboksanalys från 1980-talet är
Levande Historia – Högstadieboken ·Version II skriven av Lars Hildingson för Natur och
Kultur. Levande Historia är en lärobok som än idag används mycket flitigt i den svenska historieundervisningen för högstadielever. Hela boken innehåller mycket text med
beskrivande bilder till. I inledningskapitlet frågar sig Hildingson hur vi får kunskap. Vad är historia, och vad betyder historia för oss? Vidare beskriver han vad historiker sysslar med och beskrivningen som följer är just den att historiker sysslar med att utforska och förklara det förflutna. Vidare beskriver Hildingson vikten av bilder, och det är verkligen något som denna historiebok tagit fasta på. På nästan varje sida finns det en illustration av hur det kunde se ut förr, och i inledningskapitlet pekar Hildingson på att texterna och bilderna är historikernas källor. 51 Vidare väljer Hildingson att under den avslutande rubriken i inledningskapitlet om vad historia är, förklara varför vi väljer att studera historia. Han pekar på att många av oss människor läser historia just för att det är roligt, och att vi får tillfälle att möta olika människor från olika tidsepoker som betytt mycket för mänskligheten, och hur historien i mångt och mycket kan bidra till att människor i samarbete kan lösa svåra problem.
Hildinsgon väljer att benämna kapitlet om kolonialism under rubriken “ Europa på marsch”. Han börjar med att beskriva portugisernas sjöväg till Indien. Han väljer att nämna Diaz och Vasco da Gamas betydelse för upptäckten av Afrikas sydspets samt resvägen till Indien. På en och en halv sida beskriver han vikten av portugisernas erövring för att sedan gå in på
spanjorernas frammarsch i Amerika där han detaljrikt beskriver spanjorernas frammarsch på cirka 6 sidor. Efter den mer djupdetaljerade beskrivningen av Spaniens framgångar kommer
50
Tham m.fl. s. 241
51
Hildingson in på England och dess betydelse som den nya sjömakt som tar över under 1600-talet. Det är även här som beskrivningen av handeln börjar bli mer djupgående. Lönande affärer på lång sikt skulle nu dominera istället för den plundring som funnits innan. Dock beskriver Hildingson hur denna effekt av långsiktiga affärer kom att präglas av våld, då slavhandeln ökade markant under hela 1700-talet som ledde till förödande våld mot människorna i Afrika. Denna beskrivning är inledningen till den kolonialismen som nu tar fart. 52 På resterande 6 sidor av kapitlet om Europas frammarsch beskrivs handeln detaljerat. Hildingson väljer att i små spalter berätta historien om tobaken, sockret samt bomullen. I slutet av kapitlet under delrubriken ”Afrika plundras” poängterar Hildinsgon de menlösa konsekvenser som slavhandeln tillfogar ett värnlöst Afrika. Han pekar på att historien här skapar en tillbakagång som än idag har effekt på hur Afrika ser ut som kontinent. Vidare pekar han på att vi aldrig kommer att få veta hur många som dödades under de fruktansvärda slavjakterna i inre Afrika. Vi kommer aldrig heller att i exakta siffror se till hur många som klarade de svåra marscherna ut till kusterna samt hur många lik som begravdes i havet från de slavskepp som sysslade med slavhandel. Sammanfattningsvis så ber Hildingson eleverna att göra en egen sammanfattning med hjälp av 13 stycken frågor och med hjälp av en tidsaxel fundera ut svaren.
Historia – Ämnesboken 1999
SO Direkt Historieboken är en historiebok för grundskolans senare år som är skriven av fyra författare; Bengt Almgren, Berndt Tallerud, Hans Thorbjörnsson och Hans Tillman. I inledningen skriver författarna att de vill försöka ge eleverna en kronologisk framställning av hur historien sett ut.53 Av det har författarna i varje kapitel illustrerat med en världskarta för att eleverna ska få förståelse för hur det ser ut i olika delar av världen vid just den tidspunkt som det berättas om. Syftet är att åstadkomma ett historiskt utvecklingsperspektiv samlat hos eleverna. Författarna har valt att dela upp arbetsuppgifterna till kapitlen i tre olika nivåer. Tre olika färger får symbolisera vilken svårighetsgrad frågan har. Gul representerar att svaret kan hämtas ur texten, orange kräver att eleven drar slutsatser ur olika delar av texten eller bild/text och röd färg kräver att svaret har djupare analys och inlevelse och att man även kanske behöver söka i andra källor. Kapitlet om kolonialism beskrivs under rubriken ” Europa
52
Hildingson, s. 151
53
Almgren Bengt, Tallerud Berndt, Thorbjörnsson Hans & Tillman Hans, SO Direkt – Historieboken, Stockholm 1999, Bonniers, s. 2
behärskar världen”. En titel på ett kapitel som tydligt talar om vilken viktig roll Europa spelat ute i världen under historiens gång. Inledningsvis ger författarna en mycket kort beskrivning av utvecklingen från 1500-tal fram till 1880-talet. De beskriver Stormoguls rike som att från 1500-talet, varit litet, till att expanderat till i stort sett hela Indien, vara som störst på 1700-talet, för att sedan på några korta år falla samman och splittras upp i mindre riken. 54 Det första land som tas upp är Portugal, där portugiserna som även är de som finner sjövägen till Indien, och som även är de land som öppnar upp handeln mellan Europa och Indien. En inledning som skiljer sig från övriga böcker. Vanligtvis talar man om Vasco da Gamas upptäcktsfärd och detta brukar beskrivas under rubriker om upptäcktsresande, men här har man valt att väva in det i det som ska komma att bli Europas kontroll på övriga världsdelar. Vidare nämner författarna bildandet av Ostindiska Kompaniet och här kommer Englands roll i det världsliga maktspelet in i bilden. Författarna fortsätter med en grundlig förklaring av Sepoyupproret där de trycker på indiernas ilska gentemot engelsmännen och deras försök till omvandling av landet. Efter detta avsnitt kommer ett längre om Kinas betydelse för Europa, med en inledande beskrivning av mongolerna och det Kinesiska riket under 1200-talet. Vidare beskrivs Mingdynastin samt Opiumkriget. Avslutningsvis i det kinesiska avsnittet förklarar författarna följderna av den enorma befolkningsökning som Kina drabbas av och nämner kort naturkatastrofer som drabbar Kina i mitten av 1800-talet och tar livet av mer än 10 miljoner kineser. Efter kommer ett två sidor kort avsnitt om Japan och dess modernisering innan ett nio sidor långt avsnitt om Afrika tar vid. Varje avsnitt avslutas med frågor om den text som lästs och hela kapitlet avslutas med frågan; Vad vet du nu?
Analysen
Begreppshistoria handlar om hur man över tid har sett på olika begrepp. I det här fallet handlar det om en diakron analys som jag beskriver närmre i metod- och teoridelen av detta arbete. Den diakrona analysen behandlar historisk jämförelse av begreppets mening vid olika tider. I det här fallet är det tre olika decennier. Beskrivningen av kolonialism i de tre olika
54
läroböckerna är i grunden densamma, men fördjupningen av begreppet är olika och det är också detta jag väljer att lägga tyngdpunkten vid i denna analys. Gällande begreppshistoria är det även viktigt att se till hur språket används och det finns klara och tydliga skillnader i de olika läroböckerna som jag kommer att behandla lite längre fram i min analys. Om man ska se till en gemensam nämnare som de tre böckerna alla innehåller, så är det fokuseringen på Europa och hur de tre böckerna alla är skrivna utifrån ett europeiskt perspektiv. Detta ter sig tämligen sannolikt eftersom vårt land är en del av Europa och att författarna i de tre
läroböckerna har utgångspunkt Sverige då de beskriver historiens gång. I de tre läroböckerna är förklaringarna gällande orsaken till kolonialiseringen relativt densamma. Eleverna får läsa om hur européerna tar sjövägen för att upptäcka nya länder och de sociala faktorerna
redovisas väl, men sedan går förklaringarna isär och de olika läroböckerna presenterar följderna av kolonialismen. Det är dock viktigt att poängtera att hela tiden bära med sig vetskapen om att världen sett annorlunda ut för både fyrtio, tjugo samt tio år sedan och jag måste i bästa mån skaffa mig en helhetssyn för att kunna få en sådan abstrakt syn som möjligt på insikten om hur förändring kan förstås. Ska jag vidareutveckla begreppet måste jag dock ställa frågan om historieförståelsens karaktär.
I 1960-talets version är kolonialism väldigt utspritt i boken eftersom läroboken i första hand valt att inrikta sig mer på historiska personer och vad de har åstadkommit. I beskrivningen av Englands stormaktsimperium väljer författarna att kort beskriva hur England haft enorm betydelse, men väljer sedan att mer djupgående beskriva Drottning Elisabeths betydelse. Däremot kommer författarna mer inpå kolonialism i avsnittet om ostindiska kompaniets betydelse för handeln, och främst då för Sveriges räkning. Det blir dock aldrig en riktigt klar och tydlig beskrivning av varför kolonierna byggs upp och hur befolkningen i kolonierna lever. Detta skulle sannolikt stärka elevernas historieförståelse under denna tid. De vet ju efter att ha läst in sig på avsnitten om bl.a. England och dess starka imperium samt en del andra europeiska länder, att Europa haft en betydande ställning, men inte mer inåtgående vilka länder det är som berörts av europiska långvariga besök. Författarna väljer istället att koncentrera sig mer inåtgående på Nordamerika och striden mellan, som de benämner rödansikten och blekansikten. Dock är beskrivningen här typiskt eurocentrerad, anser jag, då författarna ger européerna en stor fördel genom att beskriva indianernas grymhet och hur deras olika stridstekniker sänker de vita. Detta är en för mig, dold form av
ut. Hur har då egentligen 1960-talets elever tolkat bilden av indianerna? Sannolikt ganska orättvis, då bilden av indianerna i inledningen av kapitlet är beskrivningen av hur livet i en indianstam kunde se ut, men där plötsligt författarna gör en helomvändning och i meningar som; ” indianerna grävde alltmer upp stridsyxan, överföll nybyggarna, skaffade eldvapen
osv.”, vilket gör att man som läsare blir alltmer förvånad ju längre kapitlet fortskrider.55
Avlutningen på stycket om indianerna blir hur de vita tvingas att bilda polisstyrkor och dra samman trupper för att ta upp kampen. Visst är detta historiskt känt, men att inte författarna väljer att visa på hur indianerna lider utav detta och tvingas bort från de landmarker de vuxit upp i för att förvisas till reservat, är något som saknas i boken. Läroboken saknar tolkningar för olika perspektiv av begreppet och det gör att historieförståelsen sannolikt inte är mer bred hos eleverna som använt sig av denna bok i undervisningen. Här kan man hoppas på att läraren bidragit med mer djupare diskussion om kolonialism.
I 1980-talets version av kolonialismen är detta avsnitt mer koncentrerat och mer kronologiskt och inte lika ostrukturerat som i 1960-talets lärobok. Till skillnad från Tham och de övriga författarna i Historia och Samhälle, väljer Hildingson att i sin beskrivning av kolonierna mer djupgående förklara hur det kunde se ut i en afrikansk koloni, samt visa betydelsen av de varor som européerna handlade med. Detta ger begreppet kolonialism en tydligare och mer nyanserad bild av hur det sett ut, men Hildinsgon är en aning begränsad i sina förklaringar även om det märks att läroboksförfattarens intresse för den afrikanska kontinenten är stor. Det är gott att Hildingson pekar på handelns betydelse och detta gör att begreppet kolonialism ger eleverna tolkningsmöjligheter, då beskrivningen är detaljerad om man ser till handeln som skedde i Afrika. Här nämns även hur den inhemska befolkningen lidit gällande följderna under det sista avsnittet i kapitlet, men hans poäng om de konsekvenser som den inhemska befolkningen fick lida av, skulle kunna utvecklas mer. Här ser man ett gott exempel på hur historiemedvetenheten tar större plats eftersom eleverna får en djupare inblick i hur det kunde se ut i en koloni, men ändå så berör Hildingson bara det på ytan även om de sociala
förhållandena diskuteras mer djupgående här än i 1960-talets lärobok. Om man ser till den sista av de tre läroböckerna skriven i slutet av 1990-talet, så är tonen och upplägget
annorlunda. Även om denna boks författare, precis som sina föregående kollegor, väljer att kronologiskt återge i kort form hur kolonialiseringen startar, finns här en djupare önskan om att inspirera eleven till att sträva vidare mot högre kunskapsmål. Detta visar sig i de
övningsuppgifter som finns, då dessa är indelade i svårighetsgrader. Detta ger ju eleverna
55
möjligheten till en bredare historiemeförståelse om de väljer att fördjupa sig. Dock är detta upp till läraren att se till. Vidare finns det en stor skillnad mellan SO-direkt och de två övriga böckerna i form av framställningen av Asiens koloniala historia. Detta är någonting som saknas fullständigt i de andra böckerna och som gör att eleverna som använt sig av 1999 års lärobok har fått en bredare syn på ”Vem är den/ de andra?”, som Jensen förklarar det gällande historiemedvetenhet.56
När man gör en begreppshistorisk analys måste man hela tiden använda sig av en interaktion mellan språk och social förändring. Språket och dess innehåll är något som förändras över tid. Däremot är det intressant att se hur författarna valt att lägga den språkliga nivån ganska analogt. 1960-talets bok har ett enkelt språk som är förståligt även om vissa ord inte förekommer i dagens språkbruk såsom neger och vita. Dessa ord skulle ses som etniskt kränkande om de förekommit i en lärobok idag. Vidare är de båda andra böckerna också tämligen lika gällande språket, men vad jag kan sakna i alla tre läroböcker är mer djupgående förklaringar.
Sammanfattningsvis kan man påpeka att de tre böckerna i grunden är likartade med en historisk kronologisk ordning, även om de två senare är mer utvecklade med mer konkreta exempel. Min uppfattning under min utbildning är att läroboken fått vara det dominerande läromedlet i undervisningen och denna tanke bekräftar det resultat jag kommit fram till. Begreppet är detsamma över tiden oavsett om det gått femtio eller tio år, men att begreppet kolonialism fått en bredare och djupare betydelse med tiden. Då, nu och sedan är de tre tempusformerna som gällande historiemedvetandet, i det här fallet historieförståelse, är ömsesidigt beroende av varandra och ser man till historieboken på 1960-talet så måste man komma ihåg att det inte bara finns mer historiskt innehåll att presentera utan att när nuet förändras så rör sig även framtiden och historien i detta ”nu”. Vi påverkar här och nu vår syn på vad som hänt under historiens gång, men här i nuet påverkas vi även av det som hänt i det förflutna genom att tolka just nuet.57
Det är av yttersta vikt att påpeka att problematiseringen av begreppet kolonialism blir tydligare i de senare böckerna, men det borde finnas mer utrymme för mer djupgående förklaringar. Läraren måste själv fylla i det tomrummet så att eleverna inte bara känner till historien, utan även kan dra egna slutsatser och reflektera. SO-direkt ger början möjligheten
56
Karlsson & Zander s. 49
57
till detta, men det kunde få vara ännu tydligare. Det är dock viktigt att poängtera att det inte alltid är säkert att läraren har den kunskap som krävs för att fylla upp tomrummen kring det som inte finns i böckerna. Läroboken får inte endast vara det material som bygger upp lektionen utan det måste finnas annat material tillgodo för att öka historieförståelsen så mycket som möjligt.
Avslutningsvis vill jag se till om det finns eurocentristiska samt inslag av orientalism i läroböckerna. Dessa teorier är mycket intressanta och det är teorier som jag i framtiden säkerligen kommer lyftas fram mer och mer. Det resultat jag kommit fram till är att alla tre böcker är skrivna utifrån ett europeiskt perspektiv, vilket säger sig själv eftersom det alla är författare som kommer från Europa. Dock skiljer sig 1980- samt 1990-års läroböcker sig en aning gällande eurocentrism. De försöker i viss form bredda sig genom att ge andra
kontinenters syn på historien. Hildingson genom förklaringen av Afrikas handel och Almgren, Tallerud, Thorbjörnsson och Tillman genom att ägna stor del av kolonialismens påverkan i Kina och Japan. Visserligen är avsnitten skrivna ur europeisk syn, men den universella relevansen finns och böckerna ger inte en syn av europeisk överlägsenhet som 1960-talets lärobok gör i form av exempelvis indianernas historia. Det kommer säkerligen ta tid innan historien skrivs av icke-europeisk karaktär i en värld med europeiska egenskaper, men för att åstadkomma detta kan orientalism kontra och ge en annan bild av historiskt för att bredda och inviga det som åsidosatts eller utelämnats. Orientalismen är som beskrivits tidigare en
kontrast till den västerländska historiesynen och man kan spåra den i SO-direkt och i viss mån i Hildingsons bok, men det är en teori som fortfarande stängs ute i största mån genom
förutfattade meningar som vi i väst har om österlänningar. Det är därför upp till läraren i klassrummet att utöver läroboken visa prov och exempel på hur historien kan se ut i andra än ett västorienterat perspektiv. Ett begrepp som kolonialism skulle bli mycket mer djupgående och intressant om det blivit förklarat ur ett perspektiv med orientalism som användbar teori. Kanske är det något vi får se i framtidens historieböcker.
Litteraturförteckning
Bergström Göran & Boréus Kristina - Textens mening och makt – metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Studentlitteratur, Lund 2005
Bjereld Ulf, Demker Marie, Hinnfors Jonas, Varför vetenskap? Lund 2002, Studentlitteratur
Conrad Joseph (1902), Mörkrets Hjärta i Söndra och Härska, Henrik Wessling, Lund 2006 Historisk Media
Esaiasson Peter, Giljam Mikael, Oscarsson Henrik & Wängerud Lena, Metodpraktikan -
konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm 2004, Norstedts Juridik AB,
Karlsson Klas-Göran & Zander Ulf, Historien är nu – En introduktion till historiedidkatiken, Lund 2004, Studentlitteratur
Lundquist Lennart, Det vetenskapliga studiet av politik, Lund 1993, Studentlitteratur
Lpo 94
Marks B. Robert, Den moderna världens ursprung, Maryland, USA, 2002, Rowman & Littlefield
Said W. Edward, Orientalism, Columbia University, USA, Stockholm1978, Ordfront förlag
Selander Staffan, Lärobokskunskap, Lund 1988, Studentlitteratur
Wessling Henk, Söndra och härska – Uppdelningen av Afrika 1180-1914, Lund 2006, Historisk Media
Tham Wilhelm, Ander Gunnar, Holmberg Erik & Berg Yngve, Historien och Samhället –
Enhetsskolans mellanstadium 4-6, Stockholm 1960, Kungliga Boktryckeriet P.A. Nordstedt &
söner
Hildingson Lars, Levande Historia – Högstadieboken · Version II, Stockholm 1988, Natur & Kultur
Almgren Bengt, Tallerud Berndt, Thorbjörnsson Hans & Tillman Hans, SO Direkt –
Historieboken, Stockholm 1999, Bonnier Utbildning
Elektroniska källor
www.wikipedia.se/kolonialism hämtat från Internet den 16 december 2007
Föreläsningsanteckningar
Föreläsningsanteckningar från hösten 2004, Historiska Institutionen i Lund
Bilagor
Bilaga 1
Beskrivning från början av förra seklet
Utdrag ur två geografiböcker från 1896 och 1908 från handledare Kent Sunerius vid Ekenässkolan i Eslöv
Afrikas invånare
Negrerna
Ehuru negrerna mestadels är bofasta, stå de i allmänhet på en mycket låg bildningsnivå. Kläder bruka de föga i följd av det heta klimatet och deras boningar utgöras mest av hyddor av lera och halm, till formen ofta liknande en bikupa. Några varaktiga byggnader, något skriftspråk eller några större fartyg att befara haven med har de aldrig åstadkommit och de duga över huvud ej till något, som kräver uthållighet. De är mestadels barnsliga, godmodiga och grannlåtsälskande människor men lögnaktiga och opålitliga samt ha högst ofullkomliga religiösa begrepp. Bland negrerna är månggifte allmänt; människooffer och kannibalism är icke sällsynta.
Hottentotter och Buschmän
Hottentotterna är småväxta och fula människor med smutsgul skrumpen hy. Håret växer i spridda tappar och deras språk är uppfyllt av smackljud. Svaga till kroppsbyggnad och outvecklade tillsina begrepp har hottentotterna, jämte de nästan ännu lägre stående buschmännen blivit tillbakaträngda till öken – och stäpptrakterna.
Australnegrerna är svagt byggda varelser med stort huvud, långa, magra armar och en apartad klättringsfärdighet. Deras själsanlag har i följd av ytterst torftiga levnadsvillkor föga
utvecklats, så att australnegrerna räknas till jordens lägst stående folk.
Fast bostad och kläder är dem så gott som obekanta; nästan alldeles nakna ströva de omkring och söka vid oväder skydd i hålor eller göra sig tillfälliga kojor av trädgrenar och bark.
Bilaga 2
The white man´s burden by Rudyard Kipling
Take up the White Man's burden-- Send forth the best ye breed-- Go bind your sons to exile To serve your captives' need; To wait in heavy harness, On fluttered folk and wild-- Your new-caught, sullen peoples, Half-devil and half-child.
Take up the White Man's burden-- In patience to abide,
To veil the threat of terror And check the show of pride; By open speech and simple, An hundred times made plain To seek another's profit, And work another's gain.
Take up the White Man's burden-- The savage wars of peace--
Fill full the mouth of Famine And bid the sickness cease; And when your goal is nearest
The end for others sought, Watch sloth and heathen Folly Bring all your hopes to nought. Take up the White Man's burden-- No tawdry rule of kings,
But toil of serf and sweeper-- The tale of common things. The ports ye shall not enter, The roads ye shall not tread, Go mark them with your living, And mark them with your dead. Take up the White Man's burden-- And reap his old reward:
The blame of those ye better, The hate of those ye guard-- The cry of hosts ye humour (Ah, slowly!) toward the light:-- "Why brought he us from bondage, Our loved Egyptian night?"
Take up the White Man's burden-- Ye dare not stoop to less--
Nor call too loud on Freedom To cloke your weariness; By all ye cry or whisper, By all ye leave or do, The silent, sullen peoples Shall weigh your gods and you. Take up the White Man's burden-- Have done with childish days-- The lightly proferred laurel, The easy, ungrudged praise.
Comes now, to search your manhood Through all the thankless years
Cold, edged with dear-bought wisdom, The judgment of your peers!
