PERSONLIG INTEGRITET OCH SÄKERHET EN STUDIE OM MÖJLIGHETER OCH INSTÄLLNINGAR TILL IOT

PERSONLIG INTEGRITET OCH SÄKERHET

EN STUDIE OM MÖJLIGHETER OCH

INSTÄLLNINGAR TILL IOT

INTEGRITY AND SAFETY

A STUDY ABOUT OPPORTUNITIES AND OPINIONS

TOWARDS IOT

AHMAD GAZZAWI

MEHAK KHURANA

Förord

Detta examensarbete har varit både lärorikt och utmanande på samma gång. Det har dessutom varit väldigt intressant att få använda lite av de kunskaper vi har samlat på oss under de senaste tre åren. Vi vill tacka vår handledare, Sissi Ingman, som väglett oss och hjälpt oss hantera de tuffa situationer vi har ställts inför under dessa månader. Vi vill även tacka alla respondenter som gjorde denna uppsats möjlig att genomföra.

Slutligen vill vi tacka varandra då vi har kämpat oss igenom detta tillsammans och motiverat varandra under arbetets gång.

Sammanfattning

Internet of Things har sedan 1990-talet varit ett hett ämne, men på senare tid har begreppet blivit allt viktigare medan teknologin utvecklas mer än någonsin. IoT används i dagsläget bland annat inom sjukvården, för att skapa smarta städer och i effektiviseringen av processer och verksamheter. I takt med att denna teknologi växer, uppstår frågor kring säkerhet och hantering av den massiva mängd data som samlas in.

Forskningen kring IoT, i samband med brottsbekämpning, är i dagsläget relativt begränsad då teknologin i sig fortfarande är ung. Den aktuella studien har, genom att intervjua experter inom området, utforskat möjligheter för att skapa ett tryggare samhälle med hjälp av IoT. Studien inkluderar dessutom samhällets perspektiv där vi genom en enkät samlat in information om vad människor känner inför att polisen använder IoT för att effektivisera brottsbekämpning. Vi ställer oss följande fråga:

Hur värderas frågor om integritet i förhållande till brottsbekämpning genom IoT?

Nyckelord

Abstract

Internet of Things has been a hot topic ever since the 1990s´ but lately the term has become more and more important as the technology is evolving more than ever before. Today IoT is used in order to improve healthcare, to create smart cities and in order to create more efficient businesses and processes. With the growth of this technology there is now new questions regarding safety and the handling of the massive amount of data that is gathered. The research within IoT, in connection to crime prevention, is quite limited since the technology itself is relatively young. This study has, through interviewing experts within the field, explored opportunities to create a safer society with the help of IoT. The study also includes the public´s perspective through the use of a questionnaire. This helped us gather data regarding what the public feels about law enforcement using IoT to become more efficient when it comes to crime prevention. We ask the following question:

Innehållsförteckning

5. ANALYS OCH DISKUSSION ... 24

5.1 Analys av intervjuerna ... 24

5.2 Möjligheter ... 25

5.3 Brottsförebyggande mekanismer ... 26

5.4 Etiska teorier ... 26

6. SLUTSATS OCH BIDRAG ... 29

6.1 Vidare forskning ... 30

Bilageförteckning

Bilaga 1: Enkätundersökning frågorna

Bilaga 2: Enkätsvar

1. INLEDNING

I detta kapitel förklaras bakgrunden till det aktuella ämnet, studiens problemformulering och syfte samt de frågor som ska besvaras under arbetets gång.

Ritz och Knaack (2017) förklarar att i dagens samhälle är teknik en grundläggande del av vår vardag. Teknik som mobiltelefoner och datorer har gett oss möjligheten att hålla reda på personliga ärenden och utföra arbete utanför vår arbetsplats. Utvecklingen av teknik har lett till att fler tillverkare och företag idag väljer att ansluta många andra produkter till internet. Exempel på sådana produkter kan vara smartklockor eller hushållsapparater. Denna utveckling av teknik kallas för Internet of Things. Internet of Things avser en infrastruktur där vardagliga föremål förses med små sensorer och processer, antingen saker i sig eller saker som är kopplade till andra objekt eller individer. Dessa är avsedda att spela in, bearbeta, lagra och överföra data i samband med att objekten används eller när det sker någon slags interaktion med diverse enheter och omvärlden. Kommunikationen med andra enheter möjliggörs först när sakerna är kopplade till unika identifierare. (WP 223, 2014)

Den ökade användningen av bland annat IoT inom informations- och kommunikationsteknik har lett till nya möjligheter för samhällsutveckling. Ett begrepp som används för att förklara städernas användning av digitalisering och teknik är så kallade smarta städer. Smarta städer handlar främst om att använda sig av digitalisering och teknik för att skapa en hållbar men effektiv stad. Det är ett sätt att lösa samhällsutmaningar med hjälp av IoT. Genom IoT kan man effektivt samla in och använda information från allmänheten för att förbättra kvaliteten på offentliga tjänster och välfärden bland medborgare. I flera städer runt om Sverige har man valt att använda teknik och digitalisering för att bli smarta städer. Lund och Malmö har exempelvis valt att satsa på smarta offentliga miljöer, att genomföra övervakning av elskåp, att samla in cykeldata, effektivisera odlingar av växter i gröna miljöer och hantera avfallshantering. (iotsverige, 2017).

Kan dessa smarta städer hitta nya innovativa sätt att använda IoT för att effektivisera brottsbekämpning? År 2017 var de anmälda brott som ökade mest brott mot person. Utvecklingen av samtliga brott som anmäls har ständigt ökat sedan 1975. Ökningstakten var högst fram till 90-talet, minskade fram till 00-talet och påbörjade sedan ytterligare en ökning. I de tre största städerna Stockholm, Malmö och Göteborg anmäls allt fler brott per 100 000 invånare. En förklaring till detta är den genomströmning av individer som inte är bofasta i respektive kommun. (Brå, 2018)

Enligt Wetterqvist (2017) anmäldes år 2016 totalt 1,51 miljoner brott, vilket är ca 6 800 fler än siffran från 2015. Gällande kategorin dödligt våld ser man en mindre minskning år 2016 i jämförelse med 2015. Siffran för dödligt våld är däremot den högsta under 2000-talet, bortsett från 2015 och 2007 Å andra sidan minskade antalet handlagda brott, år 2016, med 22 000 i jämförelse med 2015. Handlagda brott avser brott där polisen, eller en annan utredande myndighet, fattar ett beslut som innebär att brottets handläggning på något sätt avslutas.

1.1 Bakgrund

Entreprenören Kevin Ashton myntade begreppet IoT i slutet på 90-talet. Han la märke till att de flesta uppgifter på internet initialt hade lagts in i systemet av människor. Han menade på att man istället skulle kunna effektivisera denna process om systemet inte behövde mänskliga mellanhänder, utan använde sig av sensorer som kan registrera händelser omedelbart.

Detfaktum att processer effektiviseras över tid, genom att de får tillgång till data som samlats av sensorer, har dock diskuterats innan Kevin Ashton definierade IoT och detta brukar kallas

sensornätverk. Å andra sidan bedömde Ashton att IoT och sensornätverk inte är samma sak

då olika föremål inte alltid behöver ha sensorer samt att sensornätverk inte alltid behöver anslutas till internet. (Waher, 2015)

Waher (2015) hävdar att både forskare och användare är överens om att IoT är en massiv tillgång att ha då det kan effektivisera arbetsprocesser vilket organisationer och myndigheter kan få stor nytta av. Detta leder självklart till en omfattande konkurrens och år 2014 uppskattades antalet IoT-enheter i världen till 16 miljarder. År 2020 beräknar man att antalet kommer att öka till ca 50 miljarder enheter. Vidare förklarar Waher (2015) att diverse företag har skapat nya termer i samband med IoT för att illustrera deras överlägsna kunskap. Detta har lett till att det numera förekommer flera nya definitioner av IoT. Vissa av dessa nya begrepp lägger fokus på det som blir anslutet i IoT, andra fokuserar istället på de IT-relaterade aspekterna av IoT. Ytterligare en definition kring IoT har att göra med diverse utmaningar som möts i IoT-processen vilket exempelvis kan avse lagring av information. Enligt Weinberg et al (2015) talar man dessutom om flödesoptimering, förebyggande underhåll, realtids inventeringar samt spårning av tillgångar inom den smarta industrin. Det är relevant att ta upp de termer som är relaterade till IoT för att kunna urskilja de begrepp som i vissa fall kan förväxlas. Dessa begrepp kan exempelvis vara Big Data och

Maskin-till-maskin (M2M). Big Data avser hantering samt lagring av enorma mängder data. Med tanke

på att varken fysiska ting eller program inte krävs för att spara eller generera data så skiljer sig Big Data från IoT. M2M avser maskiner som kommunicerar med andra maskiner. Skillnaden mellan M2M och IoT är att M2M inte förlitar sig på IP-baserade nätverk som IoT gör. (Waher, 2015)

1.1.1 Lagrådsremiss

I mars 2018 överlämnade regeringen en remiss till Lagrådet som innebär att man förnyar lagar om kamerabevakning. Regeringen föreslår att man förbättrar möjligheterna till att använda sig av kamerabevakning samtidigt som man förstärker integritetsskyddet. Dessa regleringar anpassas dessutom till GDPR, som är nya EU-regler om dataskydd. Förslaget från regeringen innebär bland annat följande.

• Den nya lagen kommer bara att vara tillämplig när kameror används på ett sätt som

innebär personbevakning.

• Kravet på tillstånd begränsas till myndigheter och vissa andra som utför uppgifter av allmänt intresse.

• Det blir lättare för Polismyndigheten och kommuner att få tillstånd till

kamerabevakning på offentliga platser, i brottsbekämpande eller trygghetsskapande syften. Offentliga platser avser i denna bemärkelse runtom i städer, vid busshållplatser och olika stadsdelar.

• Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får utökade möjligheter att tillfälligt använda kamerabevakning utan tillstånd vid risk för allvarlig brottslighet.

• Möjligheterna att få tillstånd till kamerabevakning bland annat på tågstationer och inom hälso- och sjukvården effektiviseras.

• En upplysning införs om att det vid arbetsgivares kamerabevakning av arbetsplatser finns bestämmelser om förhandlingsskyldighet i lagen om medbestämmande i arbetslivet. (Hultqvist & Törngren, 2018)

1.2 Syfte

Vårt syfte och intresse handlar om hur massövervakning, med hjälp av IoT, kan skapa en känsla av säkerhet i samhället. Detta leder till frågor om hur dessa möjligheter påverkar den personliga integriteten i ett samhälle som övervakas i en allt större utsträckning. Vi har i denna undersökningen även avgränsat oss till frågan om övervakningskameror sätts upp på offentliga platser såväl som att diverse sensorer används för datainsamling. I samband med detta uppstår frågor kring etik och moral. Vi vill således ta reda på hur människor värderar ökad säkerhet i relation till inskränkningar i personlig integritet och privatliv. Författarna ämnar behandla dessa frågor genom att samla in sekundärdata och producera primärdata i form av intervjuer och enkäter. Studien ska bidra till nya insikter kring säkerhet i samband med IoT, både utifrån allmänhetens perspektiv och relevanta experters perspektiv.

1.3 Problemformulering och forskningsfråga

Det finns en ökad vilja att samla in och dela information som verkar gå hand i hand med dagens teknikutveckling. Även om dessa tycks komplettera varandra finns det däremot ett motstånd. Enligt vissa undersökningar tycks det finnas tvivel bland den svenska befolkningen mot just IoT där över 40 % menar på att datasäkerheten i produkterna är problematisk. (TT, 2016). Det finns dessutom undersökningar som visar på att befolkningen är orolig över massövervakning från både staten såväl som företagens sida. (SOU 2014:13)

Den aktuella studien ämnar att undersöka vad experter och invånare i Sverige anser om ett samhälle där sensorer och kameror påverkar vår personliga integritet. I studien ska vi dessutom utforska olika möjligheter och användningsområden för IoT som kan öka känslan av trygghet i vårt samhälle. Experters åsikter samlas in genom tre intervjuer, och allmänhetens åsikter samlas in genom en enkätundersökning. Dessa är tänkta att komplettera och validera varandra.

Studiens övergripande forskningsfråga är; Hur värderas frågor om integritet i förhållande till

brottsbekämpning genom IoT? Genom studien har vi arbetat med följande fyra utforskande

delfrågor;

(1) Vilken typ av inställning har allmänheten till säkerhet och integritet? (2) Vilken typ av inställning har experterna till säkerhet och integritet?

(3) Vad tror experterna om allmänhetens inställning gentemot IoT och integritet? (4) Vad finns det för möjligheter genom IoT som kan förebygga och lösa brott?

1.4 Intressenter

De primära intressenterna för vår studie är studenter och forskare inom informatik. Dessutom bör studien vara intressant för IoT-utvecklare och myndigheter som arbetar med brottsbekämpning. Slutligen ämnar vi att öka förståelsen för ämnet generellt och vi förhåller oss till den personliga integriteten genom hela studiens gång.

1.5 Avgränsning

Vår studie behandlar etiska teorier i samband med massövervakning genom IoT men undviker en fördjupning i diverse lagar, tekniska aspekter samt ekonomiska aspekter. Studien begränsar sig dessutom inte till ett användarperspektiv eller utvecklarperspektiv. Istället ämnar vi att skapa en förståelse utifrån de olika perspektiven för att finna samband och analysera eventuella konsekvenser av olika handlingar som kan genomföras för att öka trygghet. När vi studerar det polisiära arbetet får vi en inblick i användarperspektivet, när vi studerar begreppet IoT och dess möjligheter får vi en inblick i utvecklingsperspektivet och

slutligen inkluderar vi personlig integritet för att få en inblick i samhällets perspektiv och åsikter.

Gällande enkätundersökningen har vi avgränsat oss till enbart Sverige, däremot har de flesta respondenterna varit invånare i Malmö stad. Baserat på studiens tidslängd och omfattning hade det inte varit rimligt att sprida enkätstudien runt om i landet. Istället har vi spridit denna via sociala medier där vårt kontaktnät är begränsat utanför Malmö. Däremot har vi inte avgränsat oss när det gäller vilken typ av individer vi vill ha svar ifrån.

1.6 Disposition

Uppsatsen är uppdelad i följande avsnitt: Inledning (1), Metod (2), Teori (3) Resultat (4), Analys och Diskussion (5), Slutsats och bidrag (6).

I avsnittet inledning tar vi upp bakgrund till vår studie samt presenterar vår forskningsfråga. och presenterar relaterad forskning tar vi upp forskning och relevanta vetenskapliga artiklar som bidrar till begreppsanvändning och olika perspektiv. I metodavsnittet redogör vi för vår materialinsamling, vi argumenterar för våra val av strategier och förklarar våra metoder för dataanalys. I avsnittet resultat presenterar vi resultat av både enkätstudien och intervju. Diskussionsavsnittet behandlar det vi har kommit fram till, vilket i sin tur kopplas till avsnittet om relaterad forskning. I slutsats och bidrag kopplar vi samman diskussion med de frågeställningar som studien har.

1.7 Relaterad Forskning

Efter vårt jobb att hitta relaterad forskning har det blivit tydligt att det finns ett begränsat antal studier som genomförts med en liknande problemställning som den aktuella studien har. Det faktum att den relaterade forskningen inte finns i överflöd beror troligtvis på att teknologin i sig är relativt ung. Vi tror att ju mer olika polismyndigheter använder sig av IoT för att förebygga och lösa brott, desto mer forskning och diskussioner kommer det att leda till. Denna typ av teknologi är ett nytt redskap för vårt rättsväsende vilket så småningom bör leda till nya frågor som tidigare inte har behövts ställas av allmänheten .Den aktuella studien har dock hittat flera vetenskapliga artiklar som behandlar begreppet IoT och massövervakning på olika sätt.

1.7.1 Smarta städer

En smart stad är en stad som använder informations- och kommunikationsteknik (IKT) för att effektivisera stadstjänster och övervakning. Jin et al (2014) presenterar ett ramverk för användningen av IoT för att skapa så kallade smarta städer. Ramverket tillämpas i en fallstudie där man kartlägger buller och ljud för att illustrera en ny metod för befintliga verksamheter som kan anpassas för effektivisering av viktiga stadstjänster. Med en kombination av både rörliga och stationära sensorer kan man öka noggrannheten i sitt mätande och i fallstudien använder de sig av olika sensorer på olika platser. De skapar 3 lager av sensorer där varje lager utför specifika uppgifter och har därmed olika förmågor.

1.7.2 Statiska undersökningar

April 2018 genomförde Lusax en undersökning för att mäta allmänhetens inställning till användandet av bevakningskameror på allmänna platser. Den data som användes i studien samlades in genom 1000 telefonintervjuer. Undersökningen visade att 90% av allmänheten var positiva till att bevakningskameror sattes upp på allmänna platser. 72% av respondenterna menade dessutom på att det borde sättas upp fler bevakningskameror, kontra 3% som ansåg att kamerabevakning borde minska. (Lusax, 2018)

Undersökningen som Lusax genomförde inkluderade, utöver bevakningskameror brottsavskräckande effekt, ytterligare två effekter som vanligtvis utelämnas i liknande studier. Dessa var möjligheten att upptäcka pågående brott samt att lagra och använda materialet för att utreda och lösa brott. 82% av respondenterna ansåg att bevakningskameror hindrar potentiella gärningsmän från att begå brott och 87% ansåg att bevakningskameror effektiviserar arbetet i att upptäcka pågående brott. 82% av respondenterna menade dessutom på att materialet från bevakningskameror kan användas till att utreda och lösa brott som hänt tidigare. Å andra sidan ansåg 60% av respondenterna att deras personliga integritet kränks om polisen själva får fatta beslut om kamerabevakning. (Lusax, 2018)

Heek, Arning och Ziefle (2015) genomförde en empirisk studie för att förstå de viktigaste drivkrafterna för övervakningsteknologi i stadsmiljöer, med hänsyn till säkerhet och integritet som framträdande faktorer. Forskarna skapade ett frågeformulär i fem delar. Den första delen handlade om deltagarnas demografiska egenskaper. Den andra delen handlade om individens uppfattning av kriminalitet och hot på olika platser, både dagtid och nattetid. Den tredje delen bedömde den uppfattade säkerheten som tillhandahålls av teknik och andra åtgärder. Den fjärde delen handlade om acceptans av övervakningsteknologi på olika platser. Den femte och sista delen handlade om avvägningen mellan ökad säkerhet och att skydda den personliga integriteten. När det gäller människors acceptans gentemot massövervakning var det allmänt accepterat att synlig teknologi var fördelaktigt jämfört med osynlig teknologi. En ökning av belysning med sensorer var mest efterfrågad, följt av kameror med rörelsedetektorer. Respondenterna var neturala gentemot lokaliseringsteknologier samt att de var relativt avvisande mot mikrofoner. Respondenterna upplevde att brottsövervakning har en positiv effekt på brottsförebyggande arbete. Utredning av brott uppfattades som den viktigaste fördelen. Däremot fann forskarna att acceptansen av övervakning varierade beroende på vilken typ av plats där teknologin används. Acceptansen är exempelvis låg där individen bor men väsentligt mycket högre på en tågstation. När det gäller avvägningen mellan trygghet och personlig integritet var även här ett fokus på vilken typ av plats som diskuterades. Vid privata platser, exempelvis individens vardagsrum, föredrog respondenterna sin personliga integritet. Å andra sidan föredrog respondenterna säkerhet framför den personliga integriteten vid frågor om offentliga platser som exempelvis ett köpcentrum. (Heek et al, 2015)

1.7.3 Massövervakning

Conti et al (2018) diskuterar bland annat allmänna säkerhetsutmaningar såväl som IoT i kriminalteknik. När det gäller kriminalteknik tar författarna först upp bevishantering som en utmaning när IoT används i kriminalteknik. Författarna förklarar att de flesta IoT noder inte lagrar någon metadata, inklusive tidsmässig information, vilket gör det hela komplicerat för utredare. I avsaknad av tidsmässig information blir det i princip omöjligt att skapa en korrelation mellan olika IoT enheter. Utöver de tekniska utmaningarna är den personliga integriteten en viktig aspekt att överväga när man analyserar insamlad data. Detta beror på att de flesta IoT-sensorerna samlar in personlig information som exempelvis telefonsamtal eller konversationer. Slutligen gör den stora volymen av data som samlas i IoT-miljöer det nära omöjligt att tillhandahålla en end-to-end analys av resterande bevis.

Lim och Wilcox (2017) undersökte hur effektiva CCTV kameror är för att förhindra brott genom att granska skillnaderna av effekterna mellan natt- och dag, vardagar och helger, olika typer av brott samt vart kameror sattes upp. Studien genomfördes i Cincinnati, Ohio där 34 kameror för att mäta och analysera resultatet. Analysen av det insamlade materialet visade att kamerornas effektivitet är begränsad och förhindrar inte brott så mycket som det förväntas i teorin. Under dagtid visade kamerorna större effekt i områden kring centrum och torg när

forskarna jämförde med bostadsområden. Detta resultat är baserat på att det förekommer helt enkelt fler brott under dagtid kring torg och centrum. Undersökningen visade dessutom att hur effektiva kamerorna är främst beror på platsen där den finns samt vilken typ av brott som är vanliga på platsen. Med hjälp av kamerorna såg man exempelvis en reducering av misshandel, rån och inbrott i bostadsområden men man såg ingen större minskning av bilstölder i några områden överhuvudtaget. Andra studier har visat att CCTV kameror är effektiva och forskaren av den aktuella studien tar upp ett par anledningar till varför just denna undersökning är annorlunda. Detta kan exempelvis bero på att implementering av CCTV är bristfällig och att det helt enkelt användes för få kameror, att det inte var tydligt nog för kriminella att det finns kameror i specifika områden och slutligen det faktum att polisen inte använde CCTV proaktivt för att förhindra brott.

År 2013 genomförde polisen i Chicago ett pilotprojekt för prediktivt polisarbete vars syfte var att reducera våld med skjutvapen. Programmet omfattade utvecklandet av en lista (SSL) med individer som uppskattades vara i riskzonen för brott med skjutvapen, som sedan skickades till poliskommandanter så att dessa kunde ingripa med förebyggande ingrepp. Metoden för det prediktiva arbetssättet innebär användandet av sociala nätverk från tidigare offer för att förutse sannolikheten att någon annan blir ett offer. Metoden fokuserar starkt på den senaste litteraturen som undersöker korrelationer mellan ett offer och andra som tidigare blivit mördade. Forskarna upptäckte att individerna på SSL inte var mer eller mindre benägna att råka ut för ett mord eller skjutning vid jämförelse med en annan grupp. (Saunders, Hunt och Hollywood, 2016)

1.7.4 Informationssäkerhet

Maras (2015) förklarar att fördelarna med IoT inte kommer gratis och kostar i form av säkerhet. Som en konsekvens av den hastiga utvecklingen av IoT har säkerhetsfrågan varit bortprioriterad. Maras (2015) hävdar att massvis med IoT-enheter utvecklas utan att säkerhet beaktas. Vidare förklarar hon att IoT-enheter som saknar lämpliga skyddsåtgärder kan utsätta hela IoT-systemet för ytterligare risker som exempelvis crackare och diverse cyberattacker. Detta innebär att data samlas in, lagras och därefter används på ett sätt som skadar användaren i fråga. Faktum är att de flesta IoT-enheter är bygga utan säkerhet i åtanke, samt att många av dessa enheter har bakdörrar som placerats där medvetet av den som skrivit koden. Maras (2015) menar att det i framtiden kommer finnas fler och fler enheter som är en del av IoT. Detta framgår av ökningen av ny teknik som är kopplad till IoT. Det är även uppenbart att det finns miljarder IoT-enheter vilka är avsedda att skörda, lagra och kommunicera en stor mängd data. Denna data kan enkelt användas för att samla information, i realtid, om en individ och dennes personliga information. Denna typ av data kan användas för att upptäcka och avslöja förändringar i en individs rutiner och vanor.

Mäkinen (2015) förklarar att sekretessrätten, specifikt skydd av data, alltid varit nära bunden till den tekniska utvecklingen. Det krävs således att man forskar kring möjligheter och risker som IoT kan medföra för en individs personliga integritet eller privatliv i allmänhet. Den nuvarande huvudregeln är att de allmänna informationssäkerhetskraven bör gälla för IoT. IoT är dock fortfarande mer av en vision än en konkret och färdig teknik. Av den anledningen blir det mer komplicerat att noggrant definiera alla krav. Många frågor uppkommer kring sårbarheten hos IoT-enheterna som ofta används utanför en traditionell IT-struktur och saknar tillräckligt med säkerhet inbyggt. Riskerna inkluderar förlust av data, obehörig tillgång till personuppgifter, påträngande användning av bärbara enheter samt olaglig övervakning.

1.8 Diskussion kring relaterad forskning

Det ramverk som Jin et al (2014) presenterar för smarta städer är ett konkret exempel på hur IoT kan användas för att effektivisera stadstjänster. Denna teknologi och tankesätt kan appliceras på olika sätt för att skapa en smart stad. Enligt Waher (2015) beräknar man att antalet IoT-enheter kommer att öka till ca 50 miljarder år 2020. Detta är en ökning på 34 miljarder enheter på ca 6 år. Av denna anledningen ser vi det som en naturlig övergång för myndigheter som arbetar med brottsbekämpning och säkerhet att även dessa ökar användandet av dessa teknologier.

De studier och undersökningar som gjorts kring ämnet har hittills visat blandade resultat. När Liam och Wilcox (2017) undersökte CCTV och dess effektivitet för att förhindra brott, upptäckte forskarna att det i stor mån handlar om vart kameror placeras. Forskarna fann dessutom att kamerorna var mer effektiva när det gäller en viss typ av brott. Vi tror att någonting som kan komplettera kamerabevakning mycket väl vara olika sensorer som arbetar tillsammans med kamerorna för att underlätta polisens arbete. Conti et al (2018) menar dock att bevishantering är en utmaning som man behöver ta i beaktning när IoT används i kriminalteknik. De tre intervjuade respondenterna håller även med att, förutom den tekniska aspekten, den personliga integriteten är i farozonen när polisen samlar in material för bevishantering. Detta beror på att sensorerna och kamerorna samlar in information utan att ta hänsyn till om en individ är oskyldig eller inte.

Enligt Mäkinen (2015) har sekretessrätten alltid varit nära bunden till den tekniska utvecklingen. I dagsläget anses det att de allmänna informationssäkerhetskraven bör gälla för IoT. Mäkinen (2015) anser dock att IoT fortfarande är en vision och av den anledningen blir det mer komplicerat alla definiera kraven för teknologin. IoT-enheterna används ofta utanför en traditionell IT-struktur och saknar för närvarande tillräckligt med säkerhet inbyggt. Det krävs således att man uppdaterar både krav och säkerhet för att försäkra sig om dålig säkerhet inte skadar människor. Riskerna inkluderar förlust av data, olaglig övervakning, påträngande användning av bärbara enheter etc. Det krävs dessutom en större förståelse för de möjligheter och risker som associeras med IoT. Enligt Maras (2015) beror den svaga säkerheten med IoT på att utvecklingen av IoT har varit alldeles för snabb. Hon menar dessutom att IoT-enheter som saknar lämpliga skyddsåtgärder kan utsätta hela IoT-systemet för risker som exempelvis diverse cyberattacker. I vår mening krävs det att säkerhetsaspekten, som tidigare blivit bortprioriterad, prioriteras och utvecklas i samma takt som teknologin. Detta är å andra sidan inte ett enkelt krav då många företag som arbetar med IoT är ute efter att tjäna pengar. Detta har lett till en slags tävling i utvecklandet av själva teknologin där säkerhetsfrågan har hamnat i bakgrunden. Detta blir ännu viktigare i diskussionen om smarta städer, då säkerhetsbrister kan vara oerhört skadliga.

2. METOD OCH MATERIAL

I detta kapitel presenterar vi vår forskningsstrategi, hur vi samlade in data, hur denna data analyserades, hur vi hanterade validitet och objektivitet, samt hur vi hanterade den etiska aspekten.

2.1 Forskningsstrategi

Vi har valt att genomföra en explorativ undersökning för att studera möjligheter med IoT och brottsbekämpning. Vår studie inkluderar en enkätundersökning där syftet är att mäta allmänhetens inställning gentemot användningen av IoT för att skapa ett tryggare samhälle. Slutligen har vi i denna studie inkluderat intervjuer med experter inom IoT för att få ytterligare ett perspektiv och därmed en tydligare helhetsbild. (Denscombe, 2016)

2.1.1 Surveyundersökning för att få tillgång till allmänhetens åsikter

Syftet med vår surveyundersökning är främst att skapa kontakt med respondenter för att kunna samla in relevant information från allmänheten, som genomförs genom ett webbaserat frågeformulär. I och med att surveyundersökningar har tendenser att samla in ett bredare spektrum av information så brukar det vanligtvis bli relativt stora antal involverade respondenter. (Denscombe, 2016) Detta ansåg vi vara passande för vår studie då vi behövde samla in data från ett stort antal individer. Med hjälp av surveyundersökningen kan vi skapa en bild av hur saker och ting är i nuläget. Vår studie behandlar inget tidsperspektiv, utan fokuset ligger på allmänhetens inställning idag.

Vårt val att använda webbaserade frågeformulär innebär att respondenterna kan försäkras om sin anonymitet. (Denscombe, 2016) Detta faktum leder förhoppningsvis till att det är mer öppna och ärliga med sina svar. Då vi är begränsade tidsmässigt och resursmässigt valde vi att sprida frågeformuläret över internet och sociala medier, vilket är ett billigt och effektivt alternativ. (Denscombe, 2016).

En fördel med surveyundersökningar är det associeras med att samla in data från säkra

källor. (Denscombe, 2016) Det innebär att studien samlar in data från primärkällor och inte

från en sekundärkälla där forskaren kan ha tolkat materialet felaktigt eller där materialet har manipulerats på olika sätt. Detta gör det som ett självklart val för vår studie då vi får tillgång till data direkt från allmänheten utan någon tredje part som påverkar data och dess trovärdighet. Å andra sidan menar Denscombe (2016) att det finns nackdelar, exempelvis låg svarsfrekvens och brist på djup i datainsamlingen, som forskaren behöver beakta. Detta hanterar vi genom att komplettera med sekundärdata och liknande undersökningar.

Enligt Denscombe (2016) avser bekvämlighetsurval vad som är passande för forskaren och ligger nära till hands. Denna typ av urval var lämplig för oss då vi arbetat med ett småskaligt forskningsprojekt där vi haft en begränsad budget när det gäller både kostnad och tid. Urvalet baserades därmed på vårt kontaktnät över sociala medier då vi ansåg att detta handlingssätt var det snabbaste och mest effektiva för att nåt ut till respondenter.

2.1.2 Intervjuer för att ta reda på möjligheter med IoT för brottsbekämpning

I den explorativa delen av vår studie ackumulerar vi data för att svara på delfrågorna; Vad

tror experterna om allmänhetens inställning gentemot IoT och integritet? Vad finns det för möjligheter genom IoT som kan förebygga och lösa brott?

Vi påbörjade denna studie utan några förutbestämda idéer om det undersöktas karaktärsdrag eller egenskaper. Istället har vi en målsättning att undersöka ämnet med ett öppet sinne. Vi anser dessutom att den redan befintliga kunskapen betraktas som provisorisk vilket avser att

vi möjliggör dess ifrågasättning. (Denscombe, 2016) Detta har varit vår preliminära utgångspunkt där vi påbörjade vår undersökning. Vi undvek att ha några förutbestämda tankar om vad för slags data intervjuerna skulle generera och lät istället respondenten leda intervjun under förutsättningarna att vi diskuterade möjligheter med IoT samt deras personliga syn kring allmänhetens åsikter.

När vi valt det som skulle ligga i fokus i undersökningen, följde vi en process för teoretiskt urval för att gå vidare i studien. Denna form av urval, skapad av Denscombe (2016), har sex viktiga huvuddrag:

• Vi har medvetet valt platser och experter att inkludera baserat på vad de kan bidra till att svara på forskningsfrågan. Detta innebär att ett teoretiskt urval, till skillnad från slumpmässigt urval, är en form av icke-sannolikhetsurval där forskaren avsiktligt väljer nya platser baserat på deras kännetecken. Begreppet platser avser vilka områden som studien väljer att fokusera på. För oss var det intressant att undersöka platser som exempelvis möjligheter och begränsningar med IoT, hur brottsbekämpning sker idag och hur det kan förbättras, vad allmänheten känner inför teknologi som gör det säkrare samtidigt som deras personliga integritet påverkas etc.

• Teoretiska urval är kumulativa vilket innebär att vi har byggt vidare på de platser som tidigare valts ut. Genom detta arbetssätt har vi kunnat bygga en stark grund för de begrepp och kategorier som vi arbetat med under studiens gång. Vi valde initialt att fokusera på brottsbekämpning och polisens arbete men under arbetets gång har fokuset skiftats till allmänhetens inställning till IoT i samband med brottsbekämpning.

• Våra teoretiska urval har inte varit tillfälliga eller slumpmässiga. De har istället valts ut baserat på deras relevans för att vi ska kunna hitta nya begrepp. Detta har gjort det möjligt för oss att jämföra nya begrepp och platser med de som använts tidigare i studien. Utifrån IoT och brottsbekämpning har vi arbetat med begrepp som exempelvis polis, smarta städer, sensorer och kameror, etik, big data etc.

• Vi började den initiala fasen av studien med att skapa olika begrepp som omfattar det fenomen som denna undersökning ska studera.Vi samlade således inte in material alltför specifikt då vissa begrepp förlorade sin betydelse för studien under arbetets gång. Begrepp som förlorade sin betydelse under studiens gång var exempelvis våldsbrott och segregering.

• Vi behöll flexibilitet i viss mån med vårt teoretiska urval. Detta ansåg vi vara nödvändigt för att kunna reagera på möjligheter under studiens gång. Dessutom kunde vi här tillåta nya forskningsvägar som har en relevans som vi möjligtvis inte kunnat förutse i tidigare faser. I den preliminära fasen av vår studie la vi mycket fokus på polisens arbete och segregering. I takt med att data samlades in kunde vi genom att agera flexibelt fokusera på IoT och de inställningar som allmänheten har gentemot brottsbekämpning med hjälp av IoT.

• Urvalets omfattning och de platser som vi skulle inkludera i studien valde vi att inte specificera då dessa var tänkta att växa fram under studiens gång. (Denscombe, 2016) Istället valde vi att börja samla in data för att sedan fatta beslut kring omfattning och urval. Detta resulterade i att vi strävade efter att inkludera hela Sverige för att komma fram till nya insikter. Däremot var detta svårt med begränsade resurser och tid så de flesta respondenterna till enkäten bor i Malmö stad. Även de individer som intervjuades arbetar i Malmö stad.

För vår studie har intervjuerna 3 primära roller. Dessa är att undersöka möjligheter med IoT, undersöka vad respondenten har för personliga åsikter och slutligen undersöka vad respondenten tror om allmänhetens åsikter kring IoT och brottsbekämpning. Respondenterna

valdes ut baserat på vilken typ av av kunskap de hade samt på vilket sätt de arbetade med IoT. Variationen i kunskap och synsätt gav oss en mer komplett bild över hur individer som arbetar med IoT ser på de frågor som vi ställde. Den första intervjupersonen, som var från Malmö stad, rekommenderas under ett samtal med en individ som arbetar på iotsverige. Från denna intervju fick vi ytterligare en rekommendation för den individ som vi intervjuade från trygghet och säkerhetsrådet. Slutligen fick vi rekommendationen att intervjua individen från Malmö universitet av andra studenter.

2.2 Datainsamling

2.2.1 Frågeformulär för att skapa en bild om allmänhetens åsikter

Vi har valt att utforma frågeformuläret utifrån forskningsfrågan; Hur påverkas allmänhetens

känsla av säkerhet? Utformningen av frågeformuläret är dessutom till för att få en tydligare

inblick i vad allmänheten känner inför att brottsbekämpning effektiviseras med hjälp av IoT. Vi skapade en identisk uppsättning frågor till alla respondenter för att förenkla bearbetningen av data. Genom denna metod kunde vi få information som var relevant för studien och på så vis samla in data direkt från källan. (Denscombe, 2016)

Utifrån Denscombes (2016) rekommendationer valde vi att inkludera en viss bakgrundsinformation om både studien och frågeformuläret. Denscombe (2016) menar på att varje frågeformulär bör innehålla information:

• Arrangören - Vi inkluderade information om vem vi är och hur respondenterna eventuellt kunde nå oss.

• Syftet - Vi inkluderade information om vilket syfte frågeformuläret har och hur vi ska använda denna information.

• Konfidentiell hantering - Vi försäkrade respondenterna om att informationen inte ska

spridas eller hamna i fel händer.

• Frivillighet - Det var tydligt att ingen respondent hade någon skyldighet till att svara på frågeformuläret.

• Tack - I inledningen tackade vi respondenten för hans eller hennes deltagande.

Vi inkluderade denna information i vårt frågeformulär då vi strävade efter att förenkla för respondenten i största möjliga mån. För oss var det nödvändigt att försäkra oss om att respondenten inte skulle behöva oroa sig för något eller känna sig tveksam inför att svara på frågeformuläret. Det fanns dock tveksamheter om att lämna ut en mail till respondenter för att de skulle kunna fråga eventuella frågor. Vi kände att det kanske skulle gå att få med all relevant information i formuläret och på så vis skulle respondenten inte känna att några frågor var nödvändiga. Vi bestämde oss dock till slut att lämna ut en mailadress till respondenten, främst för att täcka alla hål och ge möjlighet till frågande individer att snabbt få svar på olika typer av frågor om frågeformuläret. För att förenkla för deltagarna valde vi att eliminera frågor som upprepar sig för att undvika förvirring. Samtidigt inkluderade vi enbart frågor som vi ansåg vara relevanta för studien och forskningsfrågan.

Enligt Denscombe (2016) behöver forskaren utforma frågorna på ett sätt som inte avskräcker respondenten. För vårt frågeformulär låg den största utmaningen i att formulera frågorna rätt och bibehålla respondentens intresse. När det exempelvis handlar om att formulera frågor som inte går att missförstå blir det rätt komplicerat om ämnet som studien avser är nytt för respondenten. Det blir alltså vårt jobb som forskare att förenkla ett ämne som i många fall är invecklat. Dessutom valde inte vi någon specifik målgrupp vilket innebar att vi kunde inte riktigt anpassa frågorna till en specifik typ av individer. Vi hade inga större problem med att inte ställa samma fråga på två olika sätt då vi kände att vi var säkra på vad vi ville ha svar på

genom frågeformuläret. När frågeformuläret väl hade börjat ta form och vi började känna oss alltmer nöjda så valde vi att ändå ändra på detaljer och analysera frågorna noggrant. Detta berodde på att vi ville försäkra oss om att det inte fanns några ledande frågor som kunde påverka den data vi behövde samla in för studien.

Fördelarna med att använda sig av ett frågeformulär väger, enligt oss, tyngre än nackdelarna. Detta stämmer särskilt på webbaserade frågeformulär som vi använde oss av. Genom arbetet med webbaserade frågeformulär kunde vi effektivisera arbetet utan att slösa på resurser. (Denscombe, 2016) Vissa hemsidor erbjuder dessutom en tilltalande layout vilket också gör det roligare för respondenten att slutföra frågeformuläret. De självadministrerade frågeformulären var också tänkta att locka fler människor till att svara på frågorna. Den stora nackdelen med frågeformulär ansåg vi främst vara kontrollen av ärlighet. Denna nackdel är svårhanterlig men vi försökte ha det i åtanke när vi spred enkäten och ansträngde oss för att dela den på seriösa sidor. Det går troligtvis inte att eliminera denna nackdel helt och hållet men vi försökte åtminstone minimera den. För säkerställa att det material som vi samlade in genom frågeformuläret var tillförlitligt så har vi jämfört med liknande frågeformulär som genomförts av andra institutioner.

Frågeformuläret spreds via sociala medier och med tanke på att både författarna av denna studie är bosatta i Skåne så begränsades urvalet i stort sätt till Skåne. Av respondenterna var det dessutom 91.5% mellan åldrarna 15-30. Detta beror på att de flesta människorna i vårt kontaktnät är i dessa åldrarna och det hade krävts mer tid för att nå ut till en större demografi. Vårt urval representerar de unga vuxna vilket är den generation vi betraktar som de som har störst kunskap inom det aktuella ämnet.

För vår studie inkluderade vi diverse variabler som exempelvis kön, ålder etc. Detta berodde på att vi ville kunna jämföra och analysera ur olika perspektiv. Vi valde redan tidigt i frågeformuläret att fråga respondenterna om de ansåg att kriminalitet var ett växande problem i Sverige. Denna frågan kan vara styrande till en viss mån men det var ett medvetet val för att hitta samband mellan åsikter kring ökad kriminalitet samt ett ökat behov av säkerhet. Detsamma gäller på frågorna om respondenterna känner sig säkra i stadsdelen de bor på och om de hade känt sig mer säkra ifall staten hade använt sig av massövervakning för att förebygga och lösa brott. Vi ansåg dessutom att det var lämpligt att inkludera en fråga om respondenterna litar på att staten använder informationen på ett ansvarsfullt sätt då man behöver ta hänsyn till informationshantering i samband med massövervakning. Slutligen inkluderade vi frågor kring det etiska perspektivet då detta var vårt huvudfokus i frågeformuläret. Vi ansåg att detta var de viktigaste frågorna då frågeformuläret initialt var tänkt att just svara på detta. Dessutom ställde vi separata frågor om respondenterna ansåg att de var okej med att övervakas för att öka tryggheten, dels på offentliga platser och dels på området de bor på. Offentliga platser avser exempelvis torg och centrum.

2.2.2 Intervju

Denscombe (2016) förklarar att i en intervju ligger fokuset på vad människor säger att de gör, vad de säger att de tror och vilka åsikter de säger sig ha. Det är således någon slags självrapportering. Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer då vi initialt kände att vår kunskap var relativt begränsad inom ämnet och därför var det bäst att låta de intervjuade få leda oss i olika riktningar. Vi valde individer med god kunskap inom ämnet och kände att det var lämpligt att dessa fick svara på frågorna så utförligt som möjligt. Målet för oss var nya insikter, om IoT och brottsbekämpning, och denna typ av intervjuer erbjöd precis det vi letade efter. Vi skapade ett flertal frågor som vi kände att vi behövde få svar på,

dock förväntade vi oss ingenting innan dessa ställdes och vi valde att agera flexibelt med frågornas ordning. Med denna metod fick de intervjuade möjlighet att utveckla vissa frågor som de kände att de hade mer kunskap om. Så länge vi lyckades hålla en röd tråd genom hela intervjun kunde vi få ut värdefull material som skulle bidra till att svara på forskningsfrågan. Denscombe (2016) förklarar att forskare som använder sig av ljudupptagningar vid intervjuer får tillgång till nästintill permanent dokumentation vilket förenklar för bearbetning av data, samt att andra forskare lättare kan kontrollera det insamlade materialet. Vi genomförde totalt 3 intervjuer med en individ från Malmö stad, en från trygghet och säkerhetsrådet i Malmö stad och slutligen med en nyckelperson från Malmö universitet. Vi ansåg att dessa hade kompetens att komplettera varandras kunskap och skapa en helhetsbild som sedan kunde stärka vår empiri. Den intervjuade från Malmö stad erbjöd insikter kring begreppet IoT och vilka möjligheter som finns med teknologin. Den intervjuade från trygghet och säkerhetsrådet erbjöd insikter om vad staden faktiskt, vilka planer man har samt hur brottsbekämpning ändras med tiden. Den intervjuade från Malmö universitet erbjöd insikter kring framtiden och vilka möjligheter som finns med IoT. Vi diskuterade med de intervjuade om vilka delar som skulle vara lämpliga att spela in och kom överens innan intervjun påbörjades. På så vis kunde de intervjuade vara bekväma med att svara öppet och fritt när ljudupptagningen sattes igång. När de intervjuade sa någonting som vi ansåg vara värdefullt kompletterade vi dessutom ljudupptagningen med fältanteckningar för att senare minnas vad vi behövde lägga fokus på. Intervjuer är primärt användbara när forskaren behöver samla in djupgående och detaljerad data. Denna data, särskilt från nyckelpersoner inom ett fält, bör dessutom leda till värdefulla insikter. (Denscombe, 2016) Det faktum att vi valde att genomföra flera intervjuer var självklart då den data som behövdes för studien var detaljerad och behövdes samlas in från ett flertal nyckelpersoner inom området. Beslutet möjliggjorde därtill att vi kunde kontrollera både sanning och relevans under tiden som intervjuerna pågick genom att googla och ställa följdfrågor under tiden som diskussionerna pågick. Vi fick även möjligheten att diskutera idéer och tankar med de intervjuade vilket vi kände var oerhört värdefullt för att gå vidare i studien. Vi räknade å andra sidan med att bearbetningen av data skulle ta lång tid och vi behövde arbeta effektivt för att hinna slutföra studien. Denscombe (2016) menar att man i semistrukturerade intervjuer kan tappa en slags röd tråd men vi diskuterade detta med den intervjuade på förhand och ansträngde oss under intervjun för att förhindra detta. Det faktum att intervjuer är baserade på vad människor säger, inte vad det gör, var inget riktigt hinder som vi behövde hantera i vår studie. Vi diskuterade trots allt möjligheter med IoT och behövde aldrig prata om vad den intervjuade gör eller inte gör. Fokuset låg istället på vilka möjligheter som IoT kan erbjuda vårt samhälle, idag eller inom en snar framtid.

Den första frågan som ställdes i våra intervjuer handlade framför allt om individen och dennes erfarenhet av IoT. Detta var användbart för att skapa en bild om respondentens kompetens och kunde dessutom bidra till att vi anpassade vissa frågor baserat på vad denne individ hade för bakgrund. Vi frågade respondenterna om hur de hade sett IoT användas för att förebygga och lösa brott för att kunna hitta exempel på olika metoder som används i dagsläget. Detta var framför allt användbart när vi genomförde den sista intervjun med forskaren från Malmö Universitet. Efter att intervjuerna inletts och kommit igång ställde vi den allra viktigaste frågan om vilka möjligheter som respondenten tror finns med IoT för att skapa ett säkrare samhälle. Denna var essentiell för att svara på vår forskningsfråga om möjligheter med IoT. Slutligen inkluderade vi tre frågor som var oerhört lika de vi ställt respondenterna i frågeformuläret. Dessa handlade om respondenternas personliga åsikter kring massövervakning, om de har tillit till staten i detta sammanhang samt vad de tror om

allmänhetens inställning kring IoT och integritet. Anledningen var att vi kände att det skulle vara användbart att jämföra allmänhetens åsikt och inställning med individer som faktiskt arbetar med IoT och trygghet.

2.3 Dataanalysmetod

Enligt Denscombe (2016) finns det ett flertal olika typer av analyser som forskare kan använda för att beskriva eller tolka data. I praktiken skiftar det däremot mellan kvalitativ och kvantitativ forskning. Då vi både använt oss av intervjuer och frågeformulär för att samla in data, har vi använt oss av en kvalitativ dataanalysmetod samt en mindre deskriptiv studie för att tolka och presentera data. Med frågeformuläret har vi samlat in data från en större mängd respondenter genom att fokusera på specifika variabler, d.v.s. vad allmänheten har för inställning gentemot IoT och dess användning för att att skapa ett säkrare samhälle. Genom intervjuer har vi arbetat med kvalitativ dataanalys då vi samlat in information om IoT och dess möjligheter genom att intervjua experter inom IoT.

2.3.1 Deskriptiv studie

I en deskriptiv studie samlas data in och presenteras utan att informationen manipuleras eller förändras. Denna typ av studier kan ibland kallas observationsstudier. (Denscombe, 2016) Informationen som samlades in genom vår enkätundersökning valde vi att analysera genom denna metod. Detta ansåg vi vara lämpligt då vårt intresse låg i att finna vad allmänheten känner inför de frågor som tas upp i den aktuella studien. Genom att enbart presentera denna data kunde vi visa läsaren vart allmänheten står inför användandet av IoT för brottsbekämpning.

2.3.2 Kvalitativ analysmetod

Analysen av kvalitativ data innefattar fem steg; 1. förberedelse av data

2. förtrogenhet med data 3. tolkning av data 4. verifiering av data

5. presentation av data. (Denscombe, 2016)

1. Förberedelse av data - Vi valde att skriva både fältanteckningar samt spela in intervjuerna för lättare kunna arbeta med det insamlade materialet. Varje bit av rådata identifierades dessutom med ett unikt serienummer för att göra det lättare för både läsaren och oss att att referera till en specifik intervju. Detta var dessutom användbart då respondenterna skulle behålla sin anonymitet.

2. Förtrogenhet med data - Efter att det insamlade materialet hade organiserats på ett lämpligt sätt gällde det att bli väl förtrogna med detta. Vi lyssnade på ljudinspelningarna flera gånger och skapade sammanfattningar av intervjuerna för att få ut det allra viktigaste.

3. Tolkning av data - Först och främst gav vi varje intervju sin specifika märkning eller etikett för att tydliggöra vad intervjun handlade om rent generellt. Intervju 1 definierades exempelvis som smarta städer, intervju 2 definierade vi som säkerhet

och trygghet och slutligen definierade vi intervju 3 som möjligheter. Begreppet etik

inkluderade vi i alla intervjuer. Data tolkades genom att vi tillsammans sammanfattade intervjuerna och sedan jämförde dessa med varandra för att skapa en tydligare helhetsbild för vår studie.

4. Verifiering av data - Detta gjorde vi genom att skicka det vi fått fram från intervjuerna tillbaka till respondenterna för att erbjuda dessa en möjlighet att verifiera materialet samt att eventuellt kunna tillägga något.

5. Presentation av data - Vi skapade olika kategorier i vår analys som exempelvis etik, säkerhet och möjligheter och sedan presenterade vi vad respondenterna hade att säga om varje kategori. Genom detta blev det dessutom lättare att jämföra respondenternas svar och därmed komma till insikter.

2.4 Etik

I forskningen är begreppet etik grundläggande då det avser hur individer som deltar i forskningen bör behandlas. Detta kan exempelvis vara respondenter för en enkät eller experter som intervjuas för att bygga empiri. (Vetenskapsrådet, 2011) Först och främst informerade vi de som intervjuades om att de fick avbryta intervjun när som helst och de fick dessutom välja att inte svara på vissa frågor. Vi garanterade att de intervjuade skulle vara anonyma och att de kunde svara fritt utan att känna sig obekväma. Vi använde ljudinspelningar under intervjuerna men detta skedde först efter att den intervjuade gett oss sitt tillstånd för detta. Vi försökte dessutom, innan intervjuerna, förklara hur och varför det insamlade materialet skulle användas i vår studie för att säkerställa att den intervjuade var bekväm med att dela med sig av värdefull information. För att förenkla för respondenterna av enkäten förklarade vi i informationstexten som inkluderades att alla svar var frivilliga och alla deltagare skulle vara anonyma. Enligt vetenskapsrådet (2011) är det viktigt att vi inte ignorerar den etiska aspekten, även om studien i sig inte måste prövas enligt lag. Vi har alltså som forskare en plikt att ta detta i beaktning och reflektera över det etiska perspektivet redan innan vi genomför insamling av data.

2.5 Validitet, Tillförlitligheten och Objektivitet

Inom kvalitativ forskning är validitet inte lika enkelt att bedöma som det är i kvantitativ forskning, vilket kan bero på att det inte finns konkreta kriterier som vi forskare kan följa. Däremot finns det ett flertal åtgärder som vi har kunnat använda oss av för att övertyga den som läser studien om att den insamlade data är trovärdig, sannolik och träffsäker. Först och främst genomförde vi en respondentvalidering, vilket avser att vi återvänder till deltagarna för att granska och bekräfta material. Efter att vi sammanfattat intervjuerna skickade vi dessa texter till intervjupersonerna för att säkerställa att vår tolkning av intervjun var korrekt samtidigt som vi gav respondenterna en möjlighet att tillägga något. Denscombe (2016) förklarar också att vårt arbete med kvalitativ forskning, som grundas i fältarbete, är en stor fördel för vår validitet efter vi själva samlat in denna information och säkerställer att denna är trovärdig genom att få feedback från de individer som intervjuats.

För att ytterligare hantera tillförlitligheten i vår studie har vi tydligt redovisat processen som genomförts för att samla in data och inkludera samtliga frågorna till frågeformuläret och intervjuerna. För att säkerställa att vår personliga identitet inte påverkat studien har vi följt Denscombes (2016) rekommendation att hantera jaget i studien; forskarens identitet,

värderingar och övertygelser spelar en roll i produktionen och analysen av kvalitativa data, och att forskaren därför bör redogöra för hur hans eller hennes personliga erfarenheter och sociala bakgrund har format forskningsprogrammet. Denscombe (2016) förklarar vidare att

vår identitet, värderingar och övertygelser inte helt kan elimineras vid analysprocessen av kvalitativa data.

För att hantera jaget frågade vi oss själva hur vår bakgrund kunde påverka hur vi tolkade det material som vi samlat in. Då vi båda har en bakgrund som informatiker hade vi redan stött

på och arbetat med begreppet IoT och dess möjligheter. Det innebar att vi redan hade en kunskapsgrund att stå på sen tidigare vilket i sin tur kan leda till bias. Med detta i åtanke var vi tvungna att hålla ett öppet sinne för att kunna genomföra den explorativa delen av studien utan att låta redan befintlig kunskap vinkla vårt arbete alltför mycket. Vi har även arbetat med olika etiska ramverk, i samband med informatik, vilket även det har inneburit att vi påbörjat denna studie med åsikter kring ämnet. Vi har bland annat hanterat detta genom att genomföra semistrukturerade intervjuer där respondenterna fått möjlighet att styra samtalet utifrån deras kunskap och åsikter.

Kvalitativa data, vare sig det är ord eller bild, handlar alltid om tolkning. Under våra intervjuer tolkar vi information som i sin tur producerar data för studien. Enligt Denscombe (2016) kan detta få konsekvenser när det gäller studiens objektivitet. För att hantera detta behövde vi hantera vår dataanalys med ett öppet sinne för att inte anklagas för bristande objektivitet. Detta gjorde vi genom att skicka vår tolkning av intervjuerna till respondenterna och gav dessa en möjlighet att ändra eventuella feltolkningar samt komplettera med ytterligare information.

2.6 Källkritik

Målet med källkritik är att försöka fastställa om en källas information är sant eller falskt och användbar eller oanvändbar för den aktuella forskningsfrågan. (Nationalencyklopedin, 2018) De källor vi har arbetat med har vi granskat för att först och främst kunna genomföra en bedömning om informationen är tillförlitlig eller inte. Sedan har vi använt oss av flertalet vetenskapliga artiklar som i sin tur är vetenskapligt granskade. Med detta faktum kan vi känna oss säkra med att dessa artiklar är pålitliga källor. Internetsidor är mer komplicerade och här har vi tittat på vem som har publicerat texten, att företaget eller organisationen verkar inom området som studeras och att texten inte uppdaterades alltför längesen. Vi valde här att begränsa oss till max 2-3 år. Om internetsidan hade uppdaterats tidigare än så ansåg vi att denna information troligtvis inte var giltig för vår studie.

3. TEORETISKT RAMVERK

I detta avsnitt har vi inkluderat de teorier som vi anser vara relevanta för den aktuella forskningsfrågan samt analysen.

3.1 Etiska ramverk

Vi har valt att skriva om dessa etiska teorier för att visa hur ett ämne, exempelvis vår forskningsfråga, kan både betraktas som etisk och icke etisk beroende på vilket synsätt man har.

Begreppet etik avser studerandet av moral. Det kan således definieras som ett system för att analysera människors beteende samt diverse principer för att bestämma vad som är rätt och fel eller gott och ont. (Tavani, 2013) Vidare förklarar Tavani (2013) att begreppet cyber-etik avser studerandet av moraliska, juridiska och sociala frågor som involverar cyber-teknologi. Cyber-etiken är till för att undersöka effekterna av inom det sociala, juridiska och moraliska systemet. Dessutom handlar det om sociala policys och lagar som är till för att svara på frågor som skapas genom utveckling och användning av teknologi. Etiska teorier har som syfte att skapa ett ramverk för att analysera diverse etiska frågor och dilemman. Dessa etiska teorier är således till för att agera som en slags guide för att analysera moraliska frågor. Tavani (2013) diskuterar fyra etiska teorier som han kallar konsekvensbaserad etik, pliktbaserad etik,

kontraktsbaserad etik och karaktärsbaserad etik.

3.1.1 Konsekvensbaserade etiska teorier (Utilitarism)

Det primära målet, genom åtgärder eller policies, är att producera önskvärda konsekvenser eller resultat för sina människor. Teorin bygger på att en enskild handling (x) eller en social policy (y) är moraliskt acceptabel om konsekvensen av (x) eller (y) leder till den största mängden nytta/värde för störst antal individer som berörs av handlingen eller policyer. (Tavani, 2013)

Det finns två typer av utilitarism:

• Handlings Utilitarism - En handling (X) är moraliskt acceptabel om konsekvenserna

resulterar i största möjliga nytta för det största antal individer som påverkas av handlingen.

• Regelutilitarism - En handling är moraliskt rätt om regler och lagar tillåter det och handlingen leder till den största nytta för det största antal personer.(Taiwan, 2013)

3.1.2 Kontraktbaserade etiska teorier

Enligt Tavani (2013) är denna etiska teori byggd på ett moraliskt system som baseras på avtal mellan individer. En av de tidigaste versionerna av denna teori, skriven av Thomas Hobbes, beskriver han ett tillstånd utan moral vilket han kallar för naturtillståndet. I detta tillstånd existerar inte moraliska eller juridiska regler. Varje individ är fri att agera på det sätt som tillfredsställer de naturliga begär som personen kan ha. I denna känsla av frihet i det naturliga tillståndet är förutsättningarna för vår existens, som vi känner till den, knappas idealisk. Enligt Hobbes etablerar vi, efter naturtillståndet, en formell lagsamling då vi människor i grund och botten rationella varelser. Hobbes menade människor är villiga att överge några av sina absoluta friheter för att leva i ett samhälle med regler och lagar. I gengäld får människor fördelar som inkluderar ett systemet med lagar och regler som är utformade för att skydda individer från att bli skadade av andra medlemmar inom systemet. En följd av teorin är att den ger oss motivation för att vara moraliska och att man utifrån detta perspektivet baserar etik och moral på de regler och lagar som råder i samhället.

3.1.3 Pliktbaserad etik

Pliktbaserad etik är bygger på att moral grundas i den plikt som människor har till varandra. Den innebär att vi människor är rationella varelser som kan resonera lugnt och sansat. Slutligen menar teorin att alla människor har samma moraliska värde och detta ska inte baseras på rikedom, intelligens eller omständigheter. (Tavani, 2013)

3.2 Mekanismer för att förebygga brott

Tilley och Sidebottom presenterar, i theory for crime prevention (2017), 9 generella mekanismer som kan användas för att förebygga brott: (1) skapa moraliska hinder för brottslighet; (2) reducera rekrytering till kriminella sociala miljöer och aktiviteter; (3) avskräckning; (4) störa kriminella handlingar; (5) invalidisera brott; (6) skydda sårbara mål för brottslighet; (7) reducera konsekvenserna av genomförda brott; (8) reducera potentiella fördelar med brott; och (9) rehabilitering.

4. RESULTAT

Vi har vi detta avsnitt presenterat resultat från enkätundersökningen och de intervjuer som har genomförts för att svara på forskningsfrågan.

4.1 Enkätundersökningen

Vår enkätundersökning fick sammanlagt 59 svar där 64,4% av respondenterna var kvinnor och resterande enbart män. (Se bilaga 2) Åldersmässigt var 91,5 respondenter mellan 15-30 år gamla, 9,8% av respondenterna mellan 31-45 och slutligen var 1,7% mellan 61-80 år gamla. (Se bilaga 2)

55,9% av respondenterna bor i Malmö medan 44,1% bor utanför. (Se bilaga 2) Respondenterna som bor i Malmö var relativt utspridda men de flesta svarade att de bodde i Rosengård. (Se bilaga 2)

Majoriteten av respondenterna ansåg att kriminalitet är ett växande problem i Sverige. Även om detta visade sig i olika grader så var det få respondenter som svarade att det inte höll med alls om att kriminaliteten växer med tiden. (Se bilaga 2) Däremot ansåg de flesta respondenter att de kunde känna sig säkra och trygga i stadsdelen de bor i. (Se bilaga 2) Angående frågan om respondenterna hade känt sig mer säkra ifall staten hade använt massövervakning för att förebygga och lösa brott var svaren oerhört blandade vilket visar på att det finns relativt blandade åsikter här. (Se bilaga 2)

Angående frågan om respondenterna litar på att staten använder känslig information på ett ansvarsfullt sätt så är även här svaren relativt blandade. (Se bilaga 2) Respondenterna hade därtill blandade åsikter om det är rätt ur ett etiskt perspektiv att staten använder sig av massövervakning för att skapa trygghet. (Se bilaga 2) Majoriteten av respondenterna hade ingen riktig åsikt gällande att den personliga integriteten påverkas om det istället skulle bli ett tryggare samhälle. (Se bilaga 2) Majoriteten hade dessutom ingenting emot att hamna på film när de befinner sig på offentliga platser om det ökar tryggheten. (Se bilaga 2) Det fanns däremot mer tvivel över att hamna på film i området respondenterna bor på även om detta eventuellt kan öka tryggheten. (Se bilaga 2)

Majoriteten av respondenterna hade ingenting emot att att staten samlar in information om dem när det händer någonting på offentliga platser och de befinner sig i närheten. (Se bilaga 2) När det gäller samma fråga, fast i området respondenterna bor i, var det dessutom här relativt blandat men 29,9% hade ingen riktig åsikt i frågan. (Se bilaga 2)

1. Jag är OK med att hamna på film när jag går på offentliga platser för att öka trygghet. 2. Jag är OK med att hamna på film i området jag bor i för att öka tryggheten.

3. Jag är OK med att staten samlar in information om mig, med hjälp av sensorer och kameror, när det händer någonting på offentliga platser och jag befinner mig i området.

4. Jag är OK med att staten samlar in information om mig, med hjälp av sensorer och kameror, när det händer någonting i mitt område och jag befinner mig i närheten.

1. Kriminalitet är ett växande problem i Sverige.

2. Det är rätt ur ett etiskt perspektiv att staten använder massövervakning för att skapa trygghet. 3. Jag litar på att staten använder den typen av information på ett ansvarsfullt sätt.