Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
A
RBETE OCH STUDIER EFTER
GYMNASIET
En studie om koppling mellan elprogrammet och dess gotländska elevers yrken och studier efter gymnasieutbildningen.
Work and studies after upper secondary school
A study about the connection between electrical program and the Gotland pupils working and studying experiences after upper secondary school
Jörgen Benzler
Lärarexamen 180 hp Gy Yrk
Ange datum för slutseminarium ex. 2011-06-xx
Examinator: Jan Härdig
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad som yrkes- och studiemässigt hänt de elever som slutat på elprogrammets inriktningar elektronik och datorteknik vid Christopher Polhemgymnasiet och vilken koppling man utifrån det kan göra av vilken betydelse deras val av program på gymnasiet har haft. Metoden jag valt är att göra en kvantitativ undersökning genom en enkätundersökning. Enkäten sändes ut till samtliga personer som slutat på programmet mellan 2002 till 2009. I den här undersökningen besvaras vad som, yrkes- och studiemässigt, har hänt med de elever som avslutat sina gymnasiestudier vid elprogrammet på Christopher polhemgymnasiet i Visby på Gotland och dess inriktningar elektronik och datorteknik. Eleverna avslutade sina studier mellan 2002 och 2009. Dessutom visar undersökningen i vilken utsträckning det finns en koppling mellan deras yrkesutbildning och de faktiska jobb eller studier de ägnar sig åt efter gymnasiet. Undersökningen visar att ungefär hälften av de svarande som jobbar är yrkesmässigt aktiva inom ett jobb som de själva knyter till deras yrkesutbildning på gymnasiet. Vid undersökningstillfället var en femtedel arbetslös. Ju längre sedan det var eleven tog studenten desto lägre arbetslöshet. Arbetet visar även att ungefär en femtedel av eleverna studerar eller har studerat på högskola. Nästa sex av tio har erfarenhet från någon form av utbildning efter att de avslutat sina gymnasiestudier. Undersökningen visar även att det finns en högre andel datorteknikstudenter med förankring på arbetsmarknaden i ett arbete som anknyter till gymnasieutbildningen om man studerat någonting efter gymnasieåren.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 2
1 Inledning 5
1.1 Syfte och frågeställning 6
1.2 Avgränsningar och förtydligande 6
2 Kunskapsbakgrund 7
2.1 Förändrad arbetsmarknad och eftergymnasiala studier ... 7
2.2 Om unga vuxnas värderingar kring arbete och studier. ... 7
2.3 Yrkesutbildning på gymnasiet ... 8
2.4 Nationell statistik elprogrammet ... 9
2.5 Förankring på arbetsmarknaden ...10
2.6 Programmål för elprogrammets inriktningar datorteknik/elektronik. ...12
2.7 Kommunala och skolans styrdokument...12
2.8 Situationen på Gotland. ...13 2.9 Sammanfattning – kunskapsbakgrund...14 3 Metod 16 3.1 Val av metod ...16 3.2 Enkät ...17 3.3.1 Bortfallsanalys ...17
3.3.2 Bearbetning och analys ...18
3.4 Urval ...18
3.5 Etiska reflektioner ...19
3.6 Genomförande ...19
3.7 Tillförlitlighet ...19
4 Resultat 21 4.1 Var bor man och hur är förankringen på arbetsmarknaden ...21
4.2 Inriktning och år för examen ...22
4.3 Koppling mellan gymnasieutbildning och arbetsmarknad ...23
4.3.1 Koppling mellan utbildning och någon erfarenhet från yrkeslivet . 23 4.3.2 Koppling mellan utbildning och aktuellt arbete ... 24
4.4 Koppling mellan inriktning och studier ...28
4.4.1 Vad studenterna har studerat ... 28
4.4.2 Vad studerar de nu och vilken koppling har det till gymnasiet? ... 29
4.4.3 Koppling mellan vidareutbildning och arbetslöshet ... 30
4.4.4 Koppling mellan vidareutbildning och jobb ... 30
5 Tolkning och diskussion 32 5.1 Vad gör eleverna idag ...32
5.2 Koppling mellan gymnasieutbildningen och yrke ...33
5.3 Studier och koppling till yrkesutbildningen ...35
5.4 Studiernas koppling till yrkesämnet ...35
5.5 Krävs det vidareutbildning för att jobba inom yrket ...36
5.6 Synpunkter utanför frågeställningarna ...36
6 Litteraturförteckning 38
1 Inledning
Rektorn på Christopher Polhemgymnasiet har givit sitt tillstånd att jag använder skolans namn i detta arbete Jag har arbetat som lärare på Elprogrammet på Christopher Polhemgymnasiet i Visby och de båda inriktningarna elektronik och datorteknik i flera år. Jag har träffat många av mina gamla elever efter att de tagit studenten. Några berättar om sina pågående studier på högskolan, andra pratar om sina jobb på IT-avdelningar på företag eller som reparatörer inom larm, ljud eller elektronik. Andra före detta elever berättar om att de är arbetslösa eller jobbar med arbeten som inte kan kopplas till yrken som finns inom det teknikområde vi utbildar till. Många elever har jag inte träffat efter att de tagit studenten. Ofta beror det på att de flyttat från Gotland. Ibland blir man glad när man ser att man bidragit till elevernas yrken eller utbildningar. Ibland funderar man ”Vad lärde man honom egentligen”? ”Vad kunde jag ha gjort annorlunda?”
Gotland är ingen stor plats, åtminstone inte om måttstocken är antal invånare och antal löne-arbeten. Det är inte många arbetsplatser på Gotland där elever från vår inriktning har möjlighet att lönearbeta med arbeten inom vårt teknikområde. Vilken nytta har egentligen Gotland av vår utbild-ning? Hur många före detta elever arbetar eller studerar och bor utanför Gotland?
Utifrån dessa funderingar anser jag att det kan vara intressant att ta reda på vad som hänt med de före detta eleverna på vår inriktning. Var har de tagit vägen? Vad jobbar de med? Har de studerat? I så fall med vad? Bor de på Gotland? Jobbar de i yrken eller studerar i utbildningar där de har nytta av de kunskaper som de inhämtat i inriktningarnas karaktärsämnen?
Gymnasieskolan står inför förändringar. 2011 träder den nya gymnasieskolan i kraft. I det riksdags-beslut som togs 2009-10-21 betonas att yrkesutbildningar ska leda till jobb eller vidareutbildning, främst på yrkeshögskola. Då våra elever hör till ett yrkesförberedandeprogram innebär den nya gymnasieskolan att de inte blir behöriga att söka högskoleutbildning. Om denna undersökning skulle visa att våra gamla elever behöver utbildning på högskola för att få arbete inom vårt yrkes-område då har det betydelse för hur utbildningen i framtiden ska organiseras.
Hur ska utbildningen på vår inriktning organiseras efter 2011? Vad ska vi ha för mål? Vilka yrkes-utgångar är aktuella för våra elever? Det finns många faktorer för Gotland att ta hänsyn till när den framtida utbildningen ska organiseras. Ett bra underlag skulle kunna vara kunskap om vilken yrkes- eller studienytta de senaste årens elever haft av sin utbildning på vår inriktning.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad som yrkes- och studiemässigt hänt de elever som slutat på elprogrammets inriktningar elektronik och datorteknik vid Christopher Polhemgymnasiet och vilken koppling man utifrån det kan göra av vilken betydelse deras val av program på gymnasiet har haft.
Examensarbetet ska söka svar på nedanstående frågor:
Vad gör idag de elever som sedan 2002 slutat på Elprogrammets inriktning datorteknik/elektronik vid Christopher Polhemgymnasiet i Visby i sitt yrke eller i sina studier?
I vilken omfattning behöver elever som slutat vid ovanstående inriktning en eftergymnasial-utbildning för att lönearbeta inom de teknikområden skolan utbildar inom?
1.2 Avgränsningar och förtydligande
Examensarbetet handlar inte om hur elprogrammet vid Christopher Polhemgymnasiet ska organi-sera sin verksamhet i den nya gymnasieskolan. Arbetet kan möjligen ge ett underlag för skolan att göra det arbetet. Frågeställningarna handlar om de aktuella gotländska ungdomarna och de arbets-marknadsförhållanden som finns där. Därmed är det tveksamt vilken nationell betydelse arbetet har för alla elever i Sverige som lämnat elprogrammets inriktningar elektronik- eller datorteknik.
Jag har valt att använda enkäter som metod. De skickas ut till alla som avslutat sina studier 2002 eller senare. Anledningen till att jag drar en gräns vid 2002 är flera. Dels blir antalet enkäter hanter-ligt och dels förändrades förutsättningarna för utbildningen runt 2002. Det stod då klart att elektronikindustriföretaget Flextronic (tidigare Ericsson) lade ner sin tillverkning på Gotland. Innan 2002 började många av inriktningarnas före detta elever arbeta där.
2 Kunskapsbakgrund
Under min tid som lärare har jag mött en rad ungdomar, med olika förkunskaper, intresse och för-måga för karaktärsmomenten i vår inriktning. Samtidigt noterar jag den snabba tekniska utveck-lingen inom vårt teknikområde och därmed nya och annorlunda kunskaper och krav som ställs på utbildningen, men framförallt på eleverna. Det är mycket de ska kunna när de söker sitt första jobb inom vårt teknikområde.
2.1 Förändrad arbetsmarknad och eftergymnasiala studier
Sedan mitten av 1970-talet har antalet ungdomar i Sverige mellan 16-19 år som lönearbetar sjunkit kraftigt. Enligt Skolverkets rapport, Fransson-Lindh (2004) lönearbetade 1976 40 % av männen i den åldern. År 2002 var det 11 %. En viktig anledning till det är att gymnasieutbildningen förlängts och de flesta ungdomar inte slutar gymnasiet förrän det år de fyller 19 år. I ovanstående rapport visas också att antalet arbeten med låg krav på utbildning och tidigare yrkeserfarenheter har minskat stort under samma tid. Kunskapskraven för att få ett arbete har vuxit.
Antal eftergymnasiala utbildningar inom det område som våra elever främst är utbildade för är stort. Med det ger samhället uttryck för uppfattningen att den utbildningsnivå gymnasieskolans inriktning elektronik och datorteknik når ofta inte är tillräcklig för att kunna få en anställning. Det krävs ofta en högskoleutbildning eller någon annan form av eftergymnasialutbildning för att kunna konkurrera om jobben.
Samma utveckling kan konstateras på Gotland. Stora tillverkande industriföretag med elektronik som grund finns inte längre på Gotland. Ericsson/Flextronic lade ner sin verksamhet 2004. Tidi-gare var elprogrammets elektronikinriktning en viktig rekryteringskälla till den arbetsplatsen. Idag är det främst olika typer av servicejobb, ofta med hög kunskapsnivå, som finns inom vårt teknik-område. Möjlighet till vidareutbildning inom vårt område på Gotland har de senaste åren minskat. Högskolan på Gotland ger färre utbildningar som lämpar sig för studenter med en utbildnings-bakgrund från de båda inriktningarna. I praktiken behöver man ofta flytta från Gotland för att kunna studera vidare.
2.2 Om unga vuxnas värderingar kring arbete och studier.
Nästan alla som deltagit i denna studies enkätundersökning påbörjade sina studier vid el-programmet när de vara 16 år. De flesta var 19 år när de slutade sina studier. Det hände mycket i
inriktningar. Den nationella forskning som finns bland annat Fransson och Lindh (2004) om hur ungdomar i årskurs nio tänker när de väljer till gymnasiet visar att det inte bara är intresse för kunskapsinnehållet som utgör grund till beslutet. Även sociala motiv som kompisar och var skolan finns har betydelse för de val man gör. Man kan därmed tro att flera av de som deltagit i enkätundersökningen inte bara studerat på elprogrammet för att de haft ett stort intresse av pro-grammets karaktärsundervisning.
De som studerade i gymnasieskolan under 2000-talets första årtionde var naturligtvis en del av sin tids ungdomsgeneration och de värderingar som präglade denna tid. I bilaga 4 till Gymnasieutredningen (SOU 2008:27) visar Jonas Olofsson och John Östh att under 1990-talet steg etableringsåldern starkt när 75 % av en åldersgrupp är sysselsatt. 2001 var den 26 år för män och har efter det legat kvar där. Undersökningar som ungdomsstyrelsens ”De kallar oss unga” (2003) menar att ungdomstiden förlängts inte bara vad gäller förankringen på arbetsmarknaden och att fler väljer att studera, man väntar även längre tills man bildar familj. De män som ingår i enkätundersökningen tillhör denna generation vars ungdomstid blivit längre. Ungdomsstyrelsens undersökning menar att ungdomar från denna generation i stor utsträckning anser att ”vad som är viktiga mål i livet sammanfaller i stor utsträckning med vad som är viktigt i deras liv just nu” (sid 9) I Fransson och Lindhs (2004) sammanställning, sid 51 över aktuell forskning kring bland annat ungas syn på arbete beskrivs på en av Ulla Arnell-Gustavssons forskningsresultat om att det utvecklats någon form av ”ungdomsarbetsmarknad”. Dels utgörs den av många tillfälliga jobb samt att det vid nedskärningar av personal i företag ofta är de yngre som först får sluta. Men hon menar att även den förlängda utbildningstiden och den förändrade och växande ungdomskulturen med ökat inslag av ”individuallitet och krav att var och en finner det rätta för just sin personlighet” har betydelse för den förändrade ”ungdomsarbetsmarknaden”.
2.3 Yrkesutbildning på gymnasiet
I bilaga 4 till Gymnasieutredningen (SOU 2008:27) behandlar Jonas Olofsson och John Östh yrkes-utbildningens betydelse för unga vuxnas etablering på arbetsmarknaden. I den texten behandlas frågan om vilken betydelse yrkesutbildningen i gymnasieskolan har för att man ska kunna få en förankring på arbetsmarknaden. Man jämför tre grupper, de som saknar gymnasieutbildning, de som har slutbetyg från ett APU-program och de som studerat ett teoretiskt program. Med hjälp av statistik från SCB:s AKU visar de att de 20 – 24 åringar som saknar slutbetyg från gymnasiet fått se
sin förankring på arbetsmarknaden försämras sedan början av 1990-talet. Förankringen på arbets-marknaden underlättas om man har avslutat en gymnasieutbildning.
Samma rapport visar att andelen 20 - 24 åringar med en gymnasial yrkesutbildning är över-representerad bland de arbetslösa i denna åldersgrupp. Men, den visar också att denna grupps för-sörjningssituation är ett mindre problem jämfört med de övriga två grupperna. En viktig anledning att arbetslösheten tycks vara större i gruppen med slutbetyg från ett APU-program är att betydligt färre personer ur den gruppen studerar på högskola än de med en bakgrund från ett studieförbere-dande program. Sammantaget menar bilagans författare att yrkesutbildningen har haft en gynnsam effekt på sysselsättningen och försörjningsmöjligheten för de mellan 20-24 år med slutbetyg från ett APU-program.
Samma mönster visar undersökningen för de något äldre, mellan 25-30 år. När gruppen utan en färdig gymnasieutbildning jämförs med de med ett slutbetyg från ett APU-program visar det att den sista gruppen har en betydligt starkare förankring på arbetsmarknaden och en högre inkomst. I samma undersökning visas också att etableringen på arbetsmarknaden underlättas ännu mer om man har ett slutbetyg från ett APU-program med extra tydlig yrkesprofil. Elprogrammet anses i denna undersökning höra till dessa program. Undersökningen visar att arbetslösheten är lägre för elever från elprogrammet än från de flesta av de övriga APU-programmen.
Den relativt positiva bilden av yrkesutbildningens betydelse vad gäller förankring på arbets-marknaden som syns i ovanstående text (SOU 2008:27) delas inte av alla. Landsorganisationen har i en rapport från Wennemo (2004) en mer negativ bild på APU-programmen. Hon menar att det är en alltför stor andel av eleverna som hamnar i arbetslöshet efter utbildningen och att avhoppen från utbildningarna är för stora. Hon menar att de praktiska färdigheterna inte är tillräckliga när eleverna ska ut och konkurrera om jobben. Det Wennemo och (SOU 2008:27) ändå tycks vara överens om är att yrkesprogram med en tydlig koppling till en bransch, och krav från dessa på utbildningen, gör att eleverna från dessa program klarar sig bättre på arbetsmarknaden. Båda lyfter fram elprogrammet som ett sådant positivt exempel.
2.4 Nationell statistik elprogrammet
Den nationella statistik som går att finna rör hela Elprogrammet, även med inriktningarna elteknik och automation. Problemet här är att skillnaderna mellan inriktningar är stora. Elteknik ger ett
rela-tivt tydligt yrkesval, du blir elektriker. Här finns ett samarbete med en bransch och ett utarbetat system av eftergymnasial lärlingstid. Jobb efter denna inriktning är ofta styrt av den aktuella bygg-konjunkturen. Elever som läst på inriktningarna elektronik eller datorteknik har inte samma tydliga arbetsmarknad, på Gotland har man har ingen tydlig bransch sedan Ericsson/Flextronic upphörde med sin verksamhet, inte heller finns någon form av lärlingstid efter gymnasiet. Traditionen är mer att arbetsgivaren förväntar sig att den före detta eleven ska göra ett fullgott arbete redan från början. Det gör att steget mellan gymnasiet och arbetslivet blir större för en elev från dessa inriktningar.
Av alla elever i Sverige som studerade i årskurs två eller tre på elprogrammet läsårets 2006/2007 läste 55 % av alla elever på inriktningen elteknik och 29 % på inriktningarna datorteknik och elektronik. 11 % av de som slutat någon av elprogrammets inriktningar 2003/2004 med slutbetyg studerade senast våren 2007 på högskolan (tabellbilaga, SOU 2008:27).
2.5 Förankring på arbetsmarknaden
SCB har 2008 i ett särskilt temablad sammanställt statistik över hur väl förankrade eleverna är på arbetsmarknaden tre år efter att de slutat i gymnasieskolan. Undersökningen handlar om de elever som slutat gymnasiet läsåret 2001/2002.
SCB (2008) visar i detta temablad att elever från elprogrammet tillsammans med övriga tekniska APU-programmen hade det bästa läget på arbetsmarknaden 2005. För elprogrammet var 65 % av alla elever förankrade på arbetsmarknaden om man räknar bort de som studerade. Nästan 18 % av eleverna studerade på högskolan eller andra studier. Endast en mycket liten del av eleverna stod helt utanför arbetsmarknaden. SCB visar att en stor andel av de arbetande eleverna var verksamma inom yrken som kan anses finnas inom de teknikområden elprogrammet undervisar inom. Även de som valt att studera vidare på högskola har i stor utsträckning valt studier inom elprogrammets teknikområden.
te redo
Figur 1: Figuren visar arbetsmarknadsstatus fyra år efter examen (Det var 51 kvinnor och 3240 män som
slutade elprogrammet 2001/2002.)
Källa: SCB Temablad 2008:2, ”Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan”, 2008.
isas.
Figur 2:Figuren visar vilken typ av högskoleutbildning elever som lämnat Elprogrammet 2005 läser. Källa: SCB Temablad 2008:2, ”Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan”, 2008.
I en tidigare undersökning från Skolverket år 1999 om de som slutade gymnasiet 1995 visade att 40 % av eleverna yrkesarbetade ett och ett halvt år efter avslutade studier. 4 % av eleverna studerade på högskola vid denna tid.
2.6 Programmål för elprogrammets inriktningar datorteknik/elektronik.
I de nationella programmålen för elprogrammet menar staten att utbildningens mål är att eleverna ska ges tekniska och teoretiska kunskaper inom elektronik och datorteknik. Utbildningen ska också ge goda förutsättningar för vidare studier och förmåga till självständig kunskapsinhämtning i yrkes-rollen. Man menar att den tekniska utvecklingen inneburit att allt fler yrken med kompetenskrav från elektronik och datorteknik tillkommit. Ovanstående förtydligas dessutom i skolverkets kommentarer till programmål. Det är inriktningar som i första hand inte ska leda till ett tydligt yrke, i stället betonas de allmänna tekniska och teoretiska kunskaperna inom elektronik och datorteknik.
2.7 Kommunala och skolans styrdokument.
När Gotlands kommun 1994 startade den tre åriga gymnasieskolan fanns två viktiga argument till varför man startade dessa inriktningar, dels den allmänna viljan att ha ett brett utbildningsprogram i gymnasieskolan och dels den lokala arbetsmarknadens behov. Vid den tiden hade industriföretaget Ericsson en omfattande elektronikverksamhet på Gotland. Det beslut som finns idag är dels att de båda inriktningarna ska ges vid Christopher Polhemgymnasiet och dels hur många elever som tas in varje år. Utöver de båda inriktningarna har skolan under den tid studien omfattar även bedrivit ut-bildning i elprogrammets inriktning elteknik. Den fjärde nationella inriktningen automation finns inte och har aldrig funnits på Gotland.
Under huvuddelen av de år studien omfattar har skolan organiserat verksamheten så att de båda inriktningar har mycket undervisning tillsammans. En större andel av eleverna har läst datorteknik och en mindre del elektronik. I praktiken har eleverna själva fått välja vilken inriktning de vill stu-dera. Någon fastslagen gräns för hur många elever varje inriktning ska ha finns inte. Antal elever per inriktning har varierat. Under de undersökta åren har för de båda inriktningarna vissa år två klasser med 14 elever i varje antagits till årskurs ett. Andra år har en klass med 14-16 elever börjat i årskurs ett. Ungefär två tredjedelar av eleverna har valt datorteknik och en tredjedel elektronik. De valbara karaktärskurser man valt att genomföra har präglat skolans syn på programmålen. Några exempel på kurser eleverna läst i karaktärsundervisningen är analogteknik, digitalteknik, styrteknik,
datorkommunikation, programmering och reparation av persondatorer. Med andra ord har eleverna fått en bred teknisk utbildning inom elektronik och datorteknik. Man har inte utbildat eleverna till ett speciellt yrke, det är bredden och elevens förmåga att kunna ta in ny kunskap som betonats. Via APU, egna kontakter och egen jobbsökning får eleverna efter avslutade studier ge sig ut och söka arbete.
2.8 Situationen på Gotland.
Det finns ingen speciell statistik på Gotland under perioden som visar vad elever som studerat vid de båda inriktningarna på Christopher Polhemgymnasiet gör idag. Däremot finns en hel del statistik om enkätundersökningens åldersgrupp. Den senaste sammanställningen finns i Sveriges kommuner och landstings sammanställning ”öppna jämförelser 2009 – gymnasieskolan” (2009) . Statistiken i undersökningen handlar om elever som slutade gymnasieskolan läsåret 2007/2008, eller om de som slutade 2004/2005 (det gäller förankring på arbetsmarknaden samt vidare studier). Undersökningen ger en bild som stämmer överens med andra typer av regionala utvecklingsrapporter om Gotland. Det finns därmed ingen stor skillnad mellan den årgång som undersökningen främst berör jämfört med någon annan årgång som finns i detta examensarbetes enkätundersökning. Skolan på Gotland har varit organiserad på ungefär samma vis. Arbetsmarknaden på Gotland under 2000-talet har förändrats en hel del, inte minst de jobb som finns för elever från elprogrammets elektronikinriktning. Dels har Ericson/Flextronic lagt ner sin verksamhet och dels har de omfattande nedläggningarna av militära förband påverkat arbetsmarknaden. Det fanns många tekniker, med elektronik som en viktig del, anställda hos försvaret på Gotland. Däremot har det totala utbudet av jobb inte påverkats lika mycket under 2000-talet. De förlorade jobben ovan har tagits igen inom andra näringar, inte minst turismen. Det är först under de senaste årens ekonomiska kris som arbetslösheten ökat även på Gotland.
Vad visar då siffrorna från ovan nämnda undersökning? Det mest intressanta är kanske att Gotland tillhör de län som lyckas bäst med att ge flest elever grundläggande behörighet till högskolan samtidigt tillhör man de län med flest före detta elever som inte fått någon förankring på arbetsmarknaden eller studerar vid högskola. 49,8 % av eleverna i gymnasieskolan på Gotland stu-derade på ett yrkesförberedande program. Av dessa nådde 94,4 % av eleverna grundläggande behörighet för högskolestudier. Genomsnittet för Sverige är 85,9 %. Trots dessa siffror är det inte många gotländska ungdomar som påbörjar högskolestudier. I den åldersgrupp SKL:s undersökning berör, ungdomar som slutat gymnasiet 2004/2005, kommer Gotland först på 260 plats bland Sveri-ges 290 kommuner vad gäller den andel som påbörjat högskolestudier inom tre år efter att de slutat
gymnasiet. Av de elever som slutat ett yrkesförberedande program studerade 11,3 % vid någon högskola två år efter examen.
När det gäller förankringen på arbetsmarknaden visar inte heller denna undersökning särskilt posi-tiva siffror för Gotland. Det är 40,3 % av de ungdomar som slutat ett yrkesförberedande program som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter sin examen. I Sverige som helhet är det 45,5 %. Andelen ungdomar som inte är etablerade på arbetsmarknaden och som inte studerar är två år efter examen 42,4 % av de som lämnat en yrkesförberedande utbildning. Om man räknar med alla ung-domar på Gotland som två år efter examen inte har en fast plats på arbetsmarknaden eller studerar på högskola kommer Gotland först på 244 plats bland Sveriges 290 kommuner.
När det gäller utbildningsnivån för alla gotlänningar mellan 25-64 år visar den en lägre nivå en genomsnittet i Sverige. 29,3 % har någon form av eftergymnasial utbildning på Gotland, mot-svarande värde för hela Sverige är 36,8 %. När det gäller arbetsmarknadsstrukturen på Gotland så skiljer den sig lite från Sverige som helhet. Nedanstående bild visar aktuell statistik.
Figur 3: En översiktsbild över antal arbetsställen efter näringsgren. Källa: SCB, företagsregistret, 2008.
2.9 Sammanfattning – kunskapsbakgrund
Siffrorna ovan visar att utbildningsnivån på Gotland är lägre än i Sverige som helhet. Den visar också att det på Gotland finns en normal omfattning vad gäller antalet elever som studerar på ett APU-program. Förankringen på arbetsmarknaden bland unga vuxna är sämre än genomsnittet för
Sverige. Detsamma gäller eftergymnasiala studier. När vi sedan tittar på resultatet från detta arbete gäller det att komma ihåg att Gotland är ett eget samhälle. Att söka jobb och arbeta i grannkom-munen är av naturliga skäl inte så enkelt. För många unga människor på Gotland är det ett stort steg att lämna sin ö och flytta till fastlandet. Detta tillsammans med den låga generella utbildnings-nivån och avsaknaden av en bredare möjlighet till högskoleutbildning på Gotland är nog en viktig anledning till att relativt få unga gotlänningar börjar studera på högskola.
3 Metod
3.1 Val av metod
Både Ejlertsson (2005) och Andersson (1994) skriver i sina båda böcker om metoder för vetenskapliga undersökningar och betonar där att det är syftet med undersökningen som ska avgöra den metod man väljer att använda. ”Det finns ingen allround metod, utan olika metoder ger olika slag av information.” enligt Andersson (1994).
Om jag valt att använda intervju som metod skulle undersökningen säkert kunna nå djupare svar på frågor om hur man upplevt skolan och dess betydelse för de studie- och/eller yrkesval de gjort efter sin tid på gymnasiet. Att jag inte gjort detta val av metod beror främst på frågeställningarna och syftet med undersökningen. Dessutom skulle det ta alltför lång tid att genomföra. Resultatet av examensarbetet skulle möjligen kunna vara ett underlag för en fördjupning av frågeställningarna och med det som grund använda intervjuer som metod i en annan undersökning.
Ett annat alternativ skulle kunna vara att ta hjälp av centrala register och se vilken utbildning de undersökta personerna har. Denna metod skulle bara fungera väl när det gäller just personernas studier. Det skulle vara svårt, nästan omöjligt, att få reda på vilken yrkeserfarenhet de har och fram-förallt vad de anser om den nytta de haft av sin gymnasiala utbildning. Möjligen skulle denna metod fungera som ett komplement till den metod jag valt. Att via register ta reda på vilka eftergymnasiala studier personerna har skulle möjligen kunna visa på trovärdigheten vad de själva svarat på dessa frågor. Jag tycker dock att värdet av detta inte motiverar den tid detta skulle ta.
Den metod jag valt är att via en enkät söka svar på undersökningens frågeställningar och syften. Av syftet framgår att det främst är en kvantitativ undersökning som behöver genomföras. Ejlertsson (2005) rekommenderar en kvantitativ undersökning om resultatet ska kvantifieras och till viss del generaliseras. Det passar bra in på syftet med denna undersökning. Det är inte den enskildes svar som är det mest intressanta utan det är den generella bild undersökningen ger som är det viktigaste.
3.2 Enkät
Undersökningen omfattar en enkät med fjorton frågor, enkäten finns med som bilaga. De första sju frågorna är bakgrundsfrågor. Syftet med dessa är att se vilken förankring personerna idag har på Gotland och deras generella förankring på arbetsmarknaden. Med dessa frågor vill jag se om de har jobbat och/eller studerat efter studenten och om de anser att jobbat haft någon anknytning till deras utbildning på gymnasiet.
De sista sju frågorna rör det centrala syftet med undersökningen. Vilken nytta anser de att de haft av utbildningen på elprogrammet i sitt yrke eller i sina nuvarande studier? De får själva avgöra vilken nytta de anser att de haft av utbildningen. Dessutom ställer jag frågan om vad de jobbar med eller studerar. Ett syfte med det är att det inte är säkert att personen och jag har samma uppfattning om hur pass väl knuten arbetsplatsen/utbildningen är till vår utbildning.
Det skulle kunna finnas ett problem med en enkätundersökning som denna. Det är inte alltid så att de svarande tolkar frågorna på samma vis och kanske inte heller på det viset jag har haft för avsikt. Jag tror dock att detta eventuella problem blir mindre genom att det är en enhetlig och homogen åldersgrupp med i princip samma gymnasiala utbildningsbakgrund som tillfrågas. Då arbetsmarknaden efter utbildningen är mycket varierad vad gäller innehåll har jag valt att gradera ja alternativen utifrån en stark respektive en delvis knytning till gymnasiets karaktärsundervisning. De utbildningsmål som finns för inriktningarna handlar inte om att utbilda till ett speciellt yrke utan betonar allmän bred teknisk kompetens inom det breda yrkesområdet.
3.3.1 Bortfallsanalys
Ett visst internt bortfall finns, till exempel saknas ibland studentår eller om man varit arbetslös under de senaste 12 månaderna. Någon enkät är bara ifylld på ena sidan, på den andra finns inga svar alls. Jag har inte fått någon förklaring på någon enkät om varför en viss fråga inte är besvarad. Inte heller kan jag se några mönster i det interna borfallet eller att en viss fråga är särskilt vanlig bland de som saknar svar. Jag har dock använd de svar som finns på de enkäter som är ofullständiga då jag bedömer dessa svar som relevanta. Det är anledningen till att siffrorna i resultat delen av arbetet inte alltid tycks stämma överens med varandra. Jag har vid varje tillfälle använt de enkäter där fullständiga uppgifter funnits i de frågor i enkäten som används i just den jämförelsen.
3.3.2 Bearbetning och analys
Jag har bearbetat materialet genom att sammanställa svaren i en gemensam fil. Dessa svar har sedan redovisats i resultatdelen av rapporten. I främst analysdelen har jag sedan delat upp enkäterna i för den aktuella analysen lämpliga grupper och därefter jämfört siffrorna med varandra. Ett vanligt exempel är att jag delat upp de svarande i två grupper, en grupp med de som slutade skolan 2007 eller tidigare och den andra gruppen med de som slutade 2008 eller 2009. Det har jag gjort därför att den äldre gruppen ibland är mer intressant, inte minst eftersom de har haft fler år på sig att skaffa sig erfarenheter av arbete och utbildning. En annan anledning till uppdelning enligt ovan är att det är fler enkäter som kommit in från 2008 och 2009 års elever vilket främst beror på att det är fler elever som tagit studenten dessa år eftersom skolan tog in fler elever dessa årgångar. Även andra uppdelningar av enkäterna har gjorts vilket redovisas när så sker.
Som framgår av tidigare avsnitt i detta arbete finns en hel del nationell statistik rörande vad som hänt ungdomar som slutat gymnasiet. Eftersom jag gör en undersökning om en mycket speciell del av dessa ungdomar, de har lämnat en av två inriktningar på elprogrammet på CPG i Visby, har jag inte velat vara lika generell som ovanstående nationella undersökningar varit. Men flera av mina frågor är ändå konstruerade så att resultatet går att jämföra med resultatet av de undersökningar som är berörda i avsnitten om bakgrunden för detta arbete.
3.4 Urval
Jag har valt att sända enkäten till alla som slutat på utbildningen år 2002 eller senare. Gruppen är inte större än att det är praktiskt möjligt att genomföra. Jag slipper göra ett statistiskt urval. Efter-som hela gruppen tillfrågats borde svaren ha en högre tillförlitlighet än om jag behövt göra ett be-gränsat urval ur populationen.
Den första grupp av elever som tog studenten under den nuvarande gymnasieskolans form tog studenten år 1997. Varför har jag valt att begränsa urvalet till de som tog studenten år 2002 eller senare? Främst beror det på att före år 2002 kunde en stor del av eleverna från undersökningens inriktningar söka och få jobb på Gotlands då största privata arbetsgivare, Ericson/Flextronics industri i Visby. Denna verksamhet avvecklades under de första åren av 2000 talet och försvann helt i början av år 2004. Jag bedömer att de som slutat år 2002 och senare har haft en radikalt annorlunda arbetsmarknad att arbeta på och det är då intressantare att se vad de anser att de haft för nytta av sin gymnasiala utbildning. Dessutom har jag varit verksam som lärare sedan år 2001 på
elprogrammet i Visby och har mer eller mindre haft de personer som undersökningen omfattar som elever under deras tid på elprogrammet.
3.5 Etiska reflektioner
I undersökningens enkätfrågor finns inga frågor som kan anses vara särskilt känsliga eller olämpliga att ställa ut etisk synvinkel. Alla som svarar är vuxna, 20 år eller äldre.
De personer som svarar på enkäten har fått information om syftet med undersökningen och att svarandet sker anonymt och att det inte går att i efterhand ta reda på vem som fyllt i ett visst for-mulär. Dessutom framgår det av brev till de svarande att det är frivilligt att delta.
3.6 Genomförande
Enkäten har sänds ut till alla personer som slutat vid elprogrammet på Christopher Polhemgymnasiets inriktningar elektronik och datorteknik från år 2002 fram till år 2009. Även de före detta elever som slutat något av dessa år men som inte uppnådde en gymnasieexamen under sin tid på elprogrammet har fått enkäten. Adresserna till personerna är hämtade ur folkbokföringsregistret.
Innan enkäten slutligen sändes ut fick 2010 års blivande studenter på elprogrammet besvara enkäten. Sedan diskuterades enkäten och alla förstod hur det var tänkt att enkäten skulle tolkas. Några mindre förändringar genomfördes efter elevernas test av enkäten.
Första enkäten sändes ut med brev i början på februari år 2010. I kuvertet hittade personerna inte bara själva enkäten och ett följebrev utan även ett frankerat svarskuvert. Tre veckor senare sändes en påminnelse ut även där fanns ett svarskuvert med.
3.7 Tillförlitlighet
Sammanlagt är det 116 elever som under de aktuella åren slutat i årskurs tre vid utbildningarna. Av dessa gick 109 brev fram till den adress som finns registrerad i folkbokföringsregistret. 7 brev kom tillbaka där adressaten inte gick att nå.
Av de 109 enkäterna gick 33 till elever som slutat på elektronikinriktningen och 76 till elever som slutat datorteknikinriktningen. Den totala svarsfrekvensen blev drygt 57 %, 48 % bland
elektronikeleverna och 58 % bland datorteknikeleverna. Se kapitel 4.2 för mer detaljer kring svarsfrekvensen.
Svarsfrekvensen är inte speciellt hög. Den borde varit högre. Påverkar det undersökningens pålitlighet? Till viss del gör det säkert det. Säkerheten i slutsatserna kunde vid en högre svarsfrekvens vara mer tillförlitliga. Jag tror dock att svarsfrekvensen är tillräckligt hög för att svaren på undersökningens frågor är tillräckligt trovärdiga. Jag har svårt att tro att de uteblivna svaren radikalt skulle förändra bilden.
Man skulle kanske kunna tro att de elever som känner sig mest misslyckade lämnar in enkäten i lägre omfattning. Visst kan det vara så. Med varje inkommet svarskuvert fanns en siffra så att jag innan kuvertet öppnades kunde registrera vem som svarat. Syftet med det vara att påminnelse inte skulle sändas ut till de som redan svarat. Självfallet gick det inte att identifiera vem som lämnat in vilken enkät när den väl var uttagen ur kuvertet. Ytterligare en fördel med detta är att det går att se vilka som inte svarat. Då jag och mina närmaste kollegor har haft alla personer som elever så ser vi vilken typ av elever som inte svarat. Vi kan inte se att det finns en överrepresentation av en viss typ av elever. Av de elever någon av oss träffat den senaste tiden och som inte lämnat in svar på enkäten finns fyra före detta elever som studerar till ingenjör eller studerar programmering.
En anledning till att svarsfrekvensen endast är 57 % är att det bara är unga vuxna som fått enkäten. Det är flera som inte bott, under tiden enkäten varit aktuell, på den adress de är skrivna på. En förälder som hört av sig och meddelat att sonen är på resa och inte finns hemma, är ett exempel. Varför det kommit in en mindre andel enkäter från elektronikeleverna är svårt att svara på. Förmodligen är det en tillfällighet. Vad som möjligen skulle kunna påverka siffrorna är att jag som lärare främst har haft datorteknikeleverna som mina elever. De känner nog mig bättre.
Utifrån ovan visar undersökningens svarsfrekvens att man inte kan ta resultatens exakta procentsiffror som den exakta sanningen. Däremot ger undersökningen en bra helhetsbild över vad eleverna gör idag och hur pass väl knutet deras yrkes- och eftergymnasiala studier är till den utbildning de fick när de läste på gymnasiet. En viss differens på procentsiffrorna påverkar inte nämnvärt resultatet och svaren på undersökningens frågor.
4 Resultat
4.1 Var bor man och hur är förankringen på arbetsmarknaden
Enkätens första fråga visar hur många av de svarande som idag bor på Gotland. Det är en ögonblicksbild när enkäten besvarades. Svaren säger ingenting om de tidigare bott på fastlandet men nu är tillbaka på Gotland eller om de bott på Gotland hela tiden sedan examen.
38 bor idag på Gotland och 23 bor på fastlandet. Av de som läst elektronik bor 12 på Gotland och 4 på fastlandet. Av de datortekniska eleverna bor 26 på Gotland och 19 på fastlandet.
Enkätens andra fråga handlar om de svarandes förankring på arbetsmarknaden. 27 har varit arbetslös vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna och 32 har inte varit arbetslös vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna. Om man ser på inriktningarna så finns nästan ingen skillnad mellan dessa. Om man tittar på hur stor andel som varit arbetslös vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna och som är bofast på Gotland är det 19 som anger det. Bland de som bor på fastlandet har 8 vid minst ett tillfälle varit arbetslös.
Om man endast tittar på de studenter som tagit studenten 2007 eller tidigare anger 10 att de varit arbetslösa vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna. Dessa studenter kan anses ha haft lite längre tid på sig att få fast förankring på arbetsmarknaden. Bland studenterna från 2008 och 2009 års studenter anger 17 att de varit arbetslösa motsvarande period.
4.2 Inriktning och år för examen
Av de 62 inkomna enkäterna har 16 läst vid inriktningen elektronik och 45 vid den datortekniska inriktningen (en har inte uppgivit någon inriktning och inget examensår, två har angivit inriktning men inte något examensår), en svarsfrekvens på 48 % respektive 59 % per inriktning. Den sammanlagda svarsfrekvensen är 57 %. Som framgår av nedanstående tabell har 33 elever under perioden tagit examen från elektronikinriktningen och 76 från datorteknikinriktningen.
Tabell 1: Av tabellen nedan visas dels vilket år de svarande har avslutat sina studier, och dels antalet utsända enkäter
och hur stor svarsfrekvensen är per år.
År Antal svar Elektronik
Antal svar Datorteknik
Totalt Antal enkäter elektronik Antal enkäter datorteknik Andel inkomna enkäter 2002 3 2 5 3 5 62 % 2003 0 1 1 1 5 17 % 2004 4 2 6 4 6 60 % 2005 0 8 8 1 15 50 % 2006 1 7 8 6 9 53 % 2007 0 5 5 2 10 42 % 2008 3 10 13 8 15 57 % 2009 5 8 13 8 11 68 % Ej exam. år 0 2 2 Ej inriktning 0 0 1 Summa 16 45 62 33 76 57 %
4.3 Koppling mellan gymnasieutbildning och arbetsmarknad
4.3.1 Koppling mellan utbildning och någon erfarenhet från yrkeslivet
Har studenterna vid åtminstone något tillfälle sedan de tagit studenten haft en anställning de själva anser anknyter till den inriktning de läst? Enligt enkäten har de haft fyra olika svars alternativ (Ja stark anknytning, ja delvis, nej möjligen en liten anknytning och nej ingen.)
Tabell 2: Tabellen visar hur stark koppling de forna studenterna anser att minst en anställning efter studenten varit i
förhållande till deras karaktärsundervisning på gymnasiet.
Inriktning Ja, stark Ja, delvis Nej, möjligen lite Nej, ingen
Elektronik 5 2 2 7
Datorteknik 14 7 7 17
Summa 19 9 9 24
Bland elektronikeleverna anser fem att de vid åtminstone något tillfälle sedan de slutade skolan haft en anställning med stark anknytning till utbildningen, två uppger ja delvis, två svarar nej möjligen en liten anknytning och sju tycker inte att de vid något tillfälle haft en anställning som kan knytas till karaktärsdelen av sin gymnasieutbildning.
Bland datorteknikeleverna är det 14 som tycker att de vid något tillfälle haft en anställning med stark anknytning till utbildningens innehåll, det är sju som svarar ja delvis, sju som svarar nej möjligen en liten och 17 som anser att de aldrig haft en anställning som på något vis kan knytas till sin inriktning på gymnasiet.
Sammantaget betyder det att 19 anger stark knytning, 9 anger delvis knytning, 9 svarar nej möjligen en liten anknytning och 24 anser att de inte har haft någon anställning knutet till utbildningens innehåll. Tittar man lite mer ingående på siffrorna och endast tittar på de studenter som slutat 2007 eller tidigare blir resultatet att 9 anser att de haft anställning med stark knytning till utbildningen, 7 delvis knytning, 6 möjligen en liten knytning och 12 ingen anknytning alls. Bland studenterna från 2008 och 2009 är det 10 som anger stark knytning, 2 som anger en delvis knytning, 3 som anger möjligen en liten knytning och 12 som säger att de aldrig haft en anställning med knytning till gymnasieinriktningens innehåll. Skillnaden mellan de båda inriktningarna är inte stor. En skillnad siffrorna visar är att av elektronikelever som slutat 2008 eller 2009 uppger 5 personer av totalt 8 att de inte haft någon anställning som de anser är knutet till utbildningens innehåll. För datorteknikeleverna är motsvarande siffra 7 personer av totalt 18, hos samma elever anser 8 att de haft en anställning med stark eller delvis knytning till utbildningen.
Tabell 3: Tabellen visar hur stark koppling de forna studenterna anser att minst en anställning efter studenten varit i
förhållande till deras karaktärsundervisning på gymnasiet uppdelat på hur nära i tiden deras examen ligger.
Inriktning Ja, stark Ja, delvis Nej, möjligen lite Nej, ingen
Slutat 2002-2007 9 7 6 12
Slutat 2008-2009 10 2 3 12
Summa 19 9 9 24
4.3.1.1 Vad har studenterna arbetet med
De svarande har också fått chansen att fylla i vilket jobb de syftar på när de svarat jakande eller nekande i frågan om vilken knytning deras anställning har till utbildningens innehåll. Ett av syftena med denna möjlighet är att få en viss möjlighet att kontrollera svaren på frågan ovan. Det skulle kunna vara så att någon inte ser frågan om knytning på det viset jag vill att de ska se det. Det kan vara så att man läst elektronikinriktningen men jobbat med datorteknik och då svarat att man inte har någon knytning till den inriktning man gått.
De som angivit sina jobb erfarenheter och även svarat jakande på frågan om knytningen till utbildningen har svarat: bredbandsinstallation, larminstallation, elektronik, elmotorman på fartyg,
elektronikservice, service- och ljudtekniker, it-tekniker, it-support, PC och server support, administration av servrar, programmering, webbdesign, elektronikmontör, spelutveckling, försäljning av hemelektronik, processautomation (industri) och elmätning. Bland de datortekniska eleverna finns flera som uppger att de arbetat med
likande jobb. Det är fyra som arbetat med programmering, nio med datornätverk/liknande hårdvara och fyra med olika typer av support.
De som angivit sina jobb erfarenheter och svarat nekande på knytning till utbildningen svarar:
butiksbiträde livsmedel, diversearbete kongresshall, bilplåtslagare, kalkstensindustri, elmontör, elektriker, turism, lagerarbete, biluthyrning, personlig assistent, servering, vaktmästare, glasmästare, tidningsbud, taxichaufför, väktare, telefonförsäljare, båtbyggare, byggarbetare, ekonomi och finsnickeri. Bland de som svarat nekande på sin
yrkeserfarenhet och dess koppling till utbildningen har 11 valt att inte ange vad de arbetat med. Bland de som svarar jakande är det en som inte angivit vilket yrke det handlar om.
4.3.2 Koppling mellan utbildning och aktuellt arbete
Enkäten ställde motsvarande frågor som ovan men nu riktat till de som arbetar och vilken koppling deras nuvarande anställning har till gymnasieutbildningens innehåll. De svarande hade samma svarsalternativ som ovan. De kunde ange om de ansåg att deras nuvarande arbetsuppgifter hade en
stark knytning till utbildningens innehåll, eller en delvis knytning, eller nästa ingen knytning eller ingen knytning alls.
4.3.2.1 Vad gör studenterna idag
En förutsättning för att veta betydelsen av svaren på ovanstående enkätfråga är att först reda ut vad de svarande gör idag. Här har de haft flera alternativ att markera i enkäten och de har uppmanats att fylla i flera alternativ om det varit aktuellt. 62 enkäter innehåller svar på denna fråga.
Tabell 4: Tabellen visar vilket förhållande till arbetsmarknaden den svarande har just när han fyller i enkäten.
Vad gör studenterna idag? Elektronik Datorteknik Summa
Arbetar heltid 6 21 27
Arbetar deltid 0 3 3
Har eget företag 1 1 2
Studerar heltid 2 10 12 Studerar deltid 1 5 6 Är arbetslös 6 9 15 Är föräldraledig 1 0 1 Gör värnplikt 0 1 1 Gör något annat 0 4 4
Bland de forna elektronikeleverna arbetar idag sex heltid, en arbetar i eget företag, två studerar heltid, en studerar deltid och sex är arbetslösa och en är föräldraledig. Bland de forna datorteknikeleverna arbetar idag 21 heltid som anställd, tre arbetar deltid som anställd, en arbetar i eget företag, 10 studerar heltid, fem studerar deltid, en gör värnplikten, nio är arbetslösa och fyra gör någonting annat.
För hela gruppen av elever innebär det att 27 arbetar heltid som anställd, 3 arbetar deltid, 2 jobbar i eget företag, 12 studerar heltid, 6 studerar deltid, 1 gör värnplikten, 1 är föräldraledig, 4 gör någonting annat och 15 uppger att de är arbetslösa.
Tittar man på de svarande som tog studenten 2007 eller tidigare anger 22 att de lönearbetar, 7 studerar och 4 är arbetslösa. Skillnaden mellan inriktningarna är att det är att var fjärde elektronikelev är arbetslös mot mindre en av tio hos de forna datorteknikeleverna. Ser man på de ungdomar som tog studenten 2008 eller 2009 anger 8 att de lönearbetar, 9 studerar och 9 är arbetslösa. Skillnaden mellan inriktningarna är att av elektronikeleverna anger hälften att de är arbetslösa mot mindre än en tredjedel av datorteknikeleverna. Fyra av tio datorteknikelever studerar idag, av elektronikeleverna studerar en av åtta .
4.3.2.2 Koppling mellan utbildning och arbete
Av de forna elektronikeleverna som lönearbetar anser tre att de har en stark knytning till utbildningens innehåll, ingen tycker de har en delvis knytning, tre anser att det möjligen finns en liten knytning och fyra anser att det inte finns någon koppling alls till utbildningen. Bland datorteknikeleverna anser nio att deras nuvarande anställning har en stark knytning till karaktärsundervisningen, sex anger delvis knytning, ingen anger möjligen en liten knytning och 17 anger ingen knytning.
I gruppen som helhet betyder det att 12 av de som försörjer sig på lönearbete anser att deras jobb har en stark knytning till yrkesutbildningens innehåll, 6 anger delvis knytning, 3 anger att det möjligen finns en liten knytning och 21 anser att deras nuvarande anställning inte har någon koppling till utbildningens innehåll. Jämför man de olika inriktningarna med varandra är det bland elektronikeleverna en tredjedel som anger att deras jobb idag helt eller delvis anknyter till deras gymnasieutbildning. Bland datorteknikeleverna är det drygt hälften som anger att jobbet helt eller delvis anknyter till deras utbildning.
Tittar man på de som tog studenten 2007 eller tidigare är det 10 som anser att deras nuvarande jobb kan knytas till gymnasieutbildningen. 16 anser det inte. Bland elektronikeleverna är det en som anger att han arbetar i ett yrke som han knyter till utbildningens innehåll. Knappt hälften av datorteknikeleverna anser att deras nuvarande jobb kan knytas till gymnasieutbildningens innehåll. Bland de som tog studenten 2008 eller 2009 är det 7 som anser att deras nuvarande jobb kan knytas till utbildningen. 8 anser det inte. (En enkät har inte angivit år för examen, men anger delvis knytning till utbildningen.)
Följande yrken har de svarande angivit att de idag är verksamma inom om de samtidigt angivit att de finns inom ett yrke med koppling till utbildningen (fler än en kan arbeta inom det angivna yrket):
bredbandsinstallation, larminstallation, service/ljud tekniker, IT-support, webbdesign, PC-support, nätverkstekniker, IT-tekniker, administration av servrar, elektronikmontör, spelprogrammering, processautomation, applikationsingenjör och elmätning.
Följande yrken har de svarande angivit att de idag är verksamma inom om de samtidigt angivit att de inte anser sig finnas inom ett yrke med koppling till utbildningen (fler än en kan arbeta inom det
angivna yrket): bilplåtslagare, elmontör, fotoassisten, motorman, personlig assistent, glasmästeri, väktare,
4.4 Koppling mellan inriktning och studier
Enkäten har, på likande vis som kopplingen till arbetsmarknaden, försökt att kartlägga studenternas studier efter sin gymnasieexamen och hur starkt deras studier kan kopplas till yrkesämnenas innehåll i de båda inriktningarna.
4.4.1 Vad studenterna har studerat
De svarande fick åtta olika alternativ att markera. De ombads att sätt en markering där de ansåg sig ha studieerfarenhet ifrån. Då samma person kan ha mer än en typ av studieerfarenheter så finns det några enkäter där mer än ett alternativ är markerat.
För elektronikeleverna är det en som har examen från högskolestudier i minst tre år och en som har studerat enstaka kurser på högskola. Vid gymnasial vuxenutbildning är det en som studerat, även på folkhögskola är det en student som studerat. Det är två som studerat vid eftergymnasial yrkesutbildning som inte är högskola eller komvux. Två anger att de gått utbildning som deras arbetsgivare har ordnat. 10 anger att de inte studerat något efter gymnasiet. Det är en student som läst både högskola, eftergymnasial yrkesutbildning (ej högskola) och studier arbetsgivaren har ordnat. Sammanlagt är det sex olika individer som studerat något efter sina gymnasiestudier. Det innebär att bland elektronikeleverna har nästa fyra av tio valt att på något vis studera efter sin gymnasieexamen och en tiondel har erfarenhet av högskolestudier. Bland de som tog studenten 2008 eller 2009 är det två som studerat något efter gymnasiet (en fjärdedel) För de med examen från 2007 eller tidigare har hälften erfarenheter av studier efter gymnasiet.
Högskolestudier med examen från minst tre år vid högskola har sex datorteknikelever och enstaka kurser vid högskola har fem. Gymnasial vuxenutbildning har 10 datorteknikelever ägnat sig åt, ingen har gått på folkhögskola och en har studerat en eftergymnasial yrkesutbildning. Sju anger att de gått utbildning arbetsgivaren ordnat och fyra anger att de har någon annan form av studier än som beskrivs ovan. Det är 16 som anger att de inte studerat någonting efter sin gymnasieexamen. Det är tre personer som angivit mer än ett svarsalternativ. Sammanlagt betyder det att det är 29 elever som studerat efter gymnasiet och 16 har inte gjort det. Det innebär att två av tre har studerat något efter sin gymnasietid, var fjärde har erfarenheter från högskolestudier. Bland de som tog studenten 2008 eller 2009 har hälften studerat något efter gymnasiet och en fjärdedel har erfarenheter av högskolestudier. De som tog studenten 2007 eller tidigare är det tre av fyra som har någon form av studier efter gymnasiet. Det är en av fyra som har erfarenhet av högskolestudier.
De som har studerat har angivit: gymnasiala kurser vid komvux, speldesign & kommunikation, civilingenjör
inom elektronik, avancerad webbprogrammering, systemtekniker, datorkommunikation, väktarutbildning, civilingenjör, juridik, historia, licensutbildningar till datorprogram, distributionstekniker, maskinservice utbildning, installationsingenjör, programmering, IP-tele och trådlösa nät, sjöingenjör, tekniker eldistribution, fotoutbildning, motorman, vindkraftstekniker och plast reparationsteknik.
4.4.2 Vad studerar de nu och vilken koppling har det till gymnasiet?
Enkäten ställde även frågan till de svarande om de studerar just nu och vilken knytning den svarande anser att dessa studier har till de karaktärsämnen de läste på sin inriktning på elprogrammet vid Christopher Polhemgymnasiet. Några har svarat att de studerar men valt att inte skriva vad de studerar.
Bland elektronikeleverna studerar tre idag. Två studerar till ingenjör och en läser på Komvux. Ingenjörerna läser till sjöingenjör och elektroteknik. En av dem anser att deras nuvarande utbildning har en stark koppling till innehållet i gymnasieutbildningen på elprogrammet. En anser att det delvis har det och en anser att utbildningen möjligen har en liten knytning. Bland de som tog studenten 2008 eller 2009 studera idag en person. Bland de som tog studenten 2007 och senare studerar två personer.
Bland datorteknikeleverna är det idag 17 som anger att de studerar. Fyra läser till ingenjörer (installationsingenjör, civilingenjör och högskoleingenjör), tre läser annan teknisk högskoleutbildning (webbprogrammering och innovativ programmering), en läser en teknisk utbildning utanför högskolan (systemtekniker försvaret), tre studerar vid annan högskoleutbildning än teknisk inriktning (juridik), fem läser idag på komvux och en studerar annan utbildning än det som ryms ovan. Bland de som tog studenten 2008 eller 2009 är det 10 av 19 som idag studerar någonting. Bland de som tog studenten 2007 eller tidigare är det 7 av 20. Av datorteknikeleverna som studerar idag anser 8 att utbildningen har en stark anknytning till gymnasieutbildningens innehåll, 3 anser att deras nuvarande utbildning delvis anknyter till gymnasiet, 4 anser att utbildningen möjligen har en liten knytning till gymnasiet medans 5 anser att deras nuvarande utbildning inte har någon knytning till de karaktärsämnen de läste på gymnasiet.
4.4.3 Koppling mellan vidareutbildning och arbetslöshet
Om man tittar på de studenter som studerat någonting efter gymnasiestudierna och jämför med deras förankring på arbetsmarknaden och gör detsamma med de som inte läst någonting efter gymnasiet visar sig följande siffror.
För elektronikeleverna är det sex som studerat någonting efter gymnasiet av dessa har en person varit arbetslös vid minst ett tillfälle under de senaste 12 månaderna. Fem har inte varit arbetslösa. Ingen av dessa sex anger att de är arbetslösa idag. Av de 10 studenter som saknar studier efter gymnasiet säger sig sex ha varit arbetslösa någon gång under de senaste 12 månaderna, fyra har inte varit arbetslösa. Sex anger att de idag är arbetslösa. Ingen är arbetslös idag för de med någon form av vidareutbildning medans sex av tio är arbetslösa av de utan vidareutbildning.
Bland datorteknikeleverna ser motsvarande siffror ut som så att av de som studerat någonting efter gymnasiet är 28 enkäter användbara som underlag av dess har 12 varit arbetslös vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna medans 16 inte varit arbetslös någon gång de senaste 12 månaderna. Fem anger att de är arbetslösa vid det tillfälle de fyllde i enkäten. Av de 15 enkäter som är användbara där de svarande angivit att de inte har någon utbildning efter gymnasiet svarade åtta att de varit arbetslösa någon gång de senaste 12 månaderna, sju har inte varit arbetslös.
Gemensamt för de båda inriktningarna betyder det att det är drygt hälften av de som saknar utbildning efter gymnasiet som varit arbetslösa någon gång under de senaste 12 månaderna. Motsvarande siffra för de med utbildning efter gymnasieexamen är knappt fyra av tio. Bland de utan utbildning anger drygt fyra av tio att de är arbetslösa när de fyller i enkäten. Motsvarande siffra för de med utbildning är en av sju arbetslösa vid enkät tillfället.
4.4.4 Koppling mellan vidareutbildning och jobb
Av elektronikeleverna anger en person av de totalt sex eleverna med någon form av vidareutbildning att han har yrkeserfarenhet från ett yrke med koppling till karaktärsämnet på gymnasiet. Fem anser det inte. Ingen av de sex anser att de idag arbetar inom ett yrke med tydlig koppling till gymnasieinriktningens innehåll. Bland de elektronikelever som inte utbildat sig efter gymnasiet anser sex av tio att de haft yrkeserfarenhet från ett yrke med koppling till gymnasieutbildningen. Fyra anser det inte. Tre av dem anser att de idag arbetar i ett yrke med koppling till yrkesämnet på gymnasiet, en anser det inte. Sex av dessa var arbetslösa vid enkättillfället.
Av datorteknikeleverna med någon form av utbildning efter gymnasiet anger 16 att de har yrkeserfarenhet från ett område med knytning till gymnasieutbildningen. Hälften av de med utbildning som lönearbetar idag anger att de är verksamma i ett yrke med koppling till gymnasiets karaktärskurser. Av de datorteknikelever som inte studerat något efter gymnasiet anger knappt fyra av tio att de vid något tillfälle haft en anställning med koppling till karaktärsämnet. Av de som idag arbetar och som inte har någon vidareutbildning anser drygt fyra av tio att de har en anställning med koppling till yrkesämnet. Om vi även räknar med de som är arbetslösa idag blir det en tredjedel av de utan vidareutbildning som anser att de har en knytning till yrkesutbildningen från gymnasiet.
5 Tolkning och diskussion
Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad som yrkes- och studiemässigt hänt de elever som slutat på elprogrammets inriktningar elektronik och datorteknik vid Christopher Polhemgymnasiet och vilken koppling man utifrån det kan göra av vilken betydelse deras val av program på gymnasiet har haft.
Vi som har arbetat som lärare med de elever som denna enkätundersökning omfattar har haft en bild av en relativt otydlig arbetsmarknad för eleverna. Vår bild har varit att det inte är särskilt många arbetsplatser på Gotland där man omedelbart efter examen från någon av våra inriktningar kan gå in i en anställning baserad på karaktärsundervisningen. En uppfattning vi haft är att det ofta kräver någon form av vidareutbildning för att kunna konkurrera om jobben. Ytterligare en bild vi har haft är den om elevernas intresse och förkunskaper inom utbildningens område. En del av eleverna har ett stort intresse och en stor vilja att läsa karaktärsämnena, en annan del av eleverna har ett mindre intresse men ändå en vilja att genomföra sina studier och en tredje grupp av elever har inte särskilt stort intresse för karaktärsämnet eller har sociala och/eller kunskapsmässiga bekymmer som påverkar deras förutsättningar för gymnasiestudierna.
I texten nedan har jag valt att komplettera de absoluta siffror som går att läsa i kapitel fyra med procent värden.. Min tanke med det är att det blir lättare att förstå hur stor andel det är av studenterna som anges. De siffror som hämtats från andra texter och som jag jämför med är i procent. Viktigt att notera är dock att de exakta procentsiffrorna inte är så intressanta, det är den generella bilden som är det viktiga. Det är ju trots allt många som inte svarat på enkäten.
Det är också en viktig synpunkt man kan ha på den metod jag valt. Att skicka ut en enkät till alla personer som slutat innebar att jag inte fick en särskild hög svarsfrekvens. Det kan delvis ifrågasätta resultatet och analysen. Jag anser dock att metoden och resultatet ger en bra generell bild var de elever som studerat på elprogrammets datorteknik och elektronik inriktningar i Visby har för typ av arbeten och studier och dess koppling till gymnasieutbildningen.
5.1 Vad gör eleverna idag
Den första frågan i detta examensarbete handlar om vad eleverna gör vid undersökningstillfället. 24 % eller 15 stycken är arbetslösa resten yrkesarbetar, studerar eller gör någonting annat. 46 %, eller 27 stycken, av alla som svarat uppger att de någon gång under de senaste 12 månaderna varit arbetslös. Några svarande har uppgivit att de både arbetar och studerar.
Det visar förmodligen att ett antal studenter arbetar med tillfälliga jobb eller utbildning varvat med viss arbetslöshet. Det motsvarar väl den forskning Fransson-Lindh (2004) beskriver om ungdomar i allmänhet och dess förankring på arbetsmarknaden. Värt att notera är också att undersökningen gjordes i januari/februari vilket är några av årets sämsta månader vad gäller arbetsmarknaden på Gotland. Gotland får ett uppsving under sommaren när turismen är som störst.
Den ovan citerade undersökningen SKL (2009) visar att 42 % av de yrkesutbildade eleverna på Gotland var arbetslösa två år efter examen. Examensarbetet pekar på att arbetslösheten är i nivå med denna siffra, snarare mindre än större för den undersökta gruppen. Inte ens om man bara tittar på de som tog studenten 2008 och 2009 kommer man upp i 40 % (17 stycken har varit/är arbetslösa). Ser man på anställningar så är det enligt SKL (2009) 40 % av de som slutat en yrkesutbildning på Gotland för två år sedan som har en fast förankring på arbetsmarknaden. De undersökta personerna i denna undersökning kan vi utifrån enkätsvaren anse att 43 – 47 % av eleverna har en fast förankring på arbetsmarknaden. Det motsvarar ungefär det värde som SKL (2009) visar är riksgenomsnittet för elever från ett yrkesförberedande program.
Även om vi jämför undersökningens resultat med SCB (2008) klarar sig dessa elever rätt så bra. SCB visar att 65 % av de som inte studerar vidare och tagit studenten från elprogrammet 2005 är förankrade på arbetsmarknaden. Undersökningens siffror visar att de som tog studenten 2007 eller senare så har 85 % en fast förankring på arbetsmarknaden om man räknar bort de som studerar. När det gäller förankringen på arbetsmarknaden finns en skillnad mellan de elever som läst elektronik och de som läst datorteknik. Det tycks vara något lättare att få fast förankring på arbetsmarknaden om man har examen från datorteknik. Det kan tolkas som att arbetsmarknaden är bredare för dessa elever, det finns mer jobb. Elektronikeleverna är dessutom förlorare på den gotländska arbetsmarknaden under 2000-talet med de omfattande nedläggningarna av ”deras” arbeten.
5.2 Koppling mellan gymnasieutbildningen och yrke
46 % av studenterna (28 st) anser att de har någon yrkeserfarenhet från ett yrke som åtminstone delvis knyter an till yrkesutbildningen. 43 % (18 st) av de som idag arbetar anser att den nuvarande anställningen åtminstone delvis kan knytas till karaktärsämnet. Hur detta ska tolkas, om det är bra eller inte är svårt. Det finns ingen nationell motsvarande statistik för elever från dessa inriktningar. Med tanke på att det inte är så lätt att veta vad man utbildar sig till när man ska välja
gymnasieprogram och ett yrke inom detta område kräver intresse och kunskaper så är kanske inte 43 % ett så dåligt resultat. Inte heller med tanke på att det finns så många olika typer av jobb som delvis har sitt ursprung ur den karaktärsundervisning som sker. De 43 % ska dessutom ses mot bakgrund av att arbetsmarknaden och aktuella yrken inte är så tydliga för studenterna. Ofta vill arbetsgivaren att man ska ha mer erfarenheter än gymnasieutbildningen ger. Jag skulle inte vara förvånad om man vid en ny undersökning skulle nå ett resultat där de studenter som varit mest intresserade av utbildningens innehåll och den starkaste drivkraften att inhämta kunskap också är de som ryms i de 43 %.
Den nationella forskning som finns till exempel (SOU 2008:27) visar att det är lättare för studenter från tydliga yrkesprogram att få en fast förankring på arbetsmarknaden. Ett exempel på en sådan utbildning är elprogrammet. Med det som bakgrund är inte undersökningens siffror om förankring på arbetsmarknaden särskilt imponerande. Då ska man komma ihåg att de flesta elever som tagit studenten från elprogrammet nationellt är elektriker. En yrkesgrupp som haft lätt på arbetsmarknaden under 2000-talet. De undersökta inriktningarna på Gotland motsvarar snarare det generella snittet för förankring på arbetsmarknaden för APU utbildningar i Sverige. Till och med lägre för elektronikinriktningen och dess elever.
Det finns en skillnad mellan inriktningarna, det är fler av eleverna från den datortekniska inriktningen som anger att de jobbar inom gymnasieutbildningens yrken. En viktig förklaring till det är att elektronikjobben idag är allt för få på Gotland. Av de som svarat är det bara tre personer som anser att de har en stark eller delvis knytning i sina arbetsuppgifter till elektronikinriktningen. En annan förklaring till skillnaden mellan inriktningarna kan också vara att en större andel av elektronikeleverna har stannat kvar på Gotland. Undersökningen visar att arbetslösheten är större hos de som är kvar på Gotland.
Det fanns en fara att studenterna skulle kunna tolka enkätens frågor om knytning mellan jobb och gymnasieutbildningen på annat sätt än som var avsett. Så tycks dock inte vara fallet när man ser vilka jobb de har, även om man kan fundera på varför man som programmerare eller elmontör inte anser att gymnasieutbildningen anknyter till yrket. I de få fallen ser man förmodligen inriktningen främst utifrån ”spets” kurserna och inte utifrån alla karaktärskurser där många är av grundläggande förståelse av elektricitetens funktion och användning.
Tar man hänsyn till detta och knyter även dessa personers yrke till yrkesutbildningen blir siffran för hur många som idag jobbar helt eller delvis i ett yrke knutit till yrkesutbildningen än högre. När
