Kan hjälmanvändning hos vuxna cyklister förklaras utifrån "Theory of planned behavior" : resultat från en pilotstudie

VTI notat 2-1998

Kan hjälmanvändning hos vuxna

cyklister förklaras utifrån

Theory of planned behavior ?

Resultat från en pilotstudie

Författare

Sixten Nolén

FoU-enhet

Trafik och trafikantbeteende

Projektnummer

20261

Projektnamn

Studie av attitydmodell över

cykel-hjälmsanvändingen (FIAT)

Uppdragsgivare

Vägverket

Distribution

Fri

_{Väg- och}

transport-forskningsinstitutet

I

VTI notat 2-1998

Kan hjälmanvändning hos vuxna cyklister förklaras

utifrån Theory of planned behavior ? - Resultat från en

pilotstudie

Författare Sixten Nolén

FoU-enhet Trafik och trañkantbeteende

Proj ektnummer 20261

Proj ektnamn Studie av attitydmodell över cykelhj älmsanvändning (FIAT)

Uppdragsgivare Vägverket

FÖRORD

Vid VTI pågår ett projekt kallat FIAT där avsikten är att applicera den social-psykologiska teorin Theory of planned behavior på hj älmanvändning hos vuxna cyklister. Projketnamnet FIAT härstammar från föregångaren till den nämnda teorin, dvs. E_ishbein's och Ajzen°s _T_heory of reasoned action . Projektet görs på uppdrag av Vägverket och består av flera delar, dels en pågående huvudstudie, dels en separat litteraturgenomgång (Nolén, l998b), dels den pilotstudien som redovisas i detta VTI-Notat.

Projektledare och författare har varit Sixten Nole'n (VTI). Anders Nyberg (VTI) har hjälpt till med de telefonintervjuer som ingår i pilotstudien samt Ann-Sofie Senneberg (VTI) har svarat för textredigering.

Ett tack riktas till de intervjupersoner som pilotstudien baseras på, inte minst de sju personer från VTI som utsatts för såväl intervju som enkät.

Innehållsförteckning

1 BAKGRUND

2 SYFTE

3 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT 3.1 Theory of reasoned action (TRA) 3.2 Theory of planned behavior (TPB)

3 .2.1 Hur mäts de olika delarna i TPB och hur avgörs om ett beteende kan förklaras? 3.2.2 Fortsatt utveckling av TPB

4 UPPLÄGGNING AV PILOTSTUDIEN

4.] Del I - Intervjuer med vuxna cyklister 4.2 Del II - Test av enkätutkast

5 RESULTAT OCH DISKUSSION

5.1 Intervjustudien 5.2 Test av enkätutkast

6 SLUTSATSER

7 REFERENSER

bilaga 1: Intervjuguide (förminskad version) bilaga 2: Enkätutkast (förminskad version)

VTI NOTAT 2-1998 S Q -h å 10 11 11 11 12 12 15 19 21

1

BAKGRUND

Att cykla är Överlag hälsosamt och stärkande, men tyvärr finns också risken för negativa hälsoeffekter om man råkar bli inblandad i en trafikolycka. Uppskatt-ningsvis skadas minst 20 000 cyklister i trafiken varje år, varav ett 50-tal så svårt att de avlider (Nolén, 1998a). Skador hos cyklister utgör ett betydande trafiksäker-hetsproblem som vi måste försöka reducera med lämpliga åtgärder. Rent statistiskt är t.ex. risken för en cyklist att dödas eller skadas svårt i trafiken ca 10 gånger högre per färdad km än för en bilförare (Thulin, 1997). Ur ett rent statistiskt trafiksäkerhetsperspektiv är det alltså säkrare att ta bilen till arbetet istället för att cykla. Men att cykla är ett hälsosamt och miljövänligt transportmedel och därför bör man inte sträva efter ett minskat cyklande utan istället försöka reducera konsekvenserna av cykelolyckor, dvs. förebygga eller lindra skador hos cyklisten. En sådan åtgärd är tex. användning av cykelhjälm.

En cykelhjälm skyddar visserligen enbart mot skallskador, men just skallskador är ett vanligt problem bland cyklister. I många studier framgår att uppemot var tredje cyklist som skadas drabbas av just skallskador (Björnstig m.fl., 1992, Henderson, 1995). Detta betyder att ca 65001 cyklister drabbas av skallskador varje år. Det finns många studier som visar att man kan reducera antal skallskador genom att använda en cykelhjälm. Enligt Henderson (1995) varierar reduktionen i antal skallskador, men den ligger oftast i intervallet 45-85%. Det bör alltså finnas en stor potential att reducera antal skadade cyklister genom ökad hjälmanvändning. Man kan tex. jämföra med skador hos mopedister eller mc-förare där nästan samtliga idag använder hjälm, men där andelen skallskador är betydligt lägre än hos cyklister (Danielsson, 1987, McDermott, Klug, 1982, Huijbers, 1990).

I Sverige är det ännu ganska få cyklister som använder hjälm, även om det finns en uppåtgående trend sedan ett antal år. Den genomsnittliga användningen i Sverige kan uppskattas till 15-20 %, beroende på vilka källor som används (Nole'n, 1997, Vykander, 1997). Användningen varierar också med ålder. Barn använder t.eX. hjälm i betydligt högre grad än vuxna. Enligt Nole'n (1997) är hjälmanvändningen ca 55% hos yngre barn (0-10 år) medan användningen hos vuxna endast är ca 10%. Men eftersom vuxna cyklister svarar för merparten av det cyklande som sker i trafikmiljö, där de allvarliga olyckorna sker, är det extra vik-tigt att just vuxna börjar använda cykelhjälm i större utsträckning. Men hur påver-kar man vuxna cyklister till att börja använda hjälm?

Man kan visserligen ta till mer drastiska metoder, tex. att lagstifta om obligatorisk hj älmanvändning, men det är naturligtvis trevligare om användningen kan ökas på frivillig väg genom t.eX. information och utbildningsåtgärder. Men vilka argument bör man använda för att få fler att börja använda hjälm? Cyklister kan ha många skäl till att inte använda hjälm, men kanske är det vissa skäl som är vanligare eller viktigare än andra?

1 Skattningen baseras på att ca 20 000 cyklister skadas varje år. VTI NOTAT 2-1998

Det finns en hel del studier där man frågat vuxna cyklister varför man använder respektive inte använder hjälm. En genomgång av litteratur på området visar att nedanstående argument för och emot är vanliga (Nole'n, l998b).

0 Argument för hjälmanvändning

- Ökad säkerhet

- Förebild för andra cyklister 0 Argument mot hjälmanvändning

- Komfortproblem (varmt, kallt, obekvämt, tungt, etc.)

- Utseendeproblem (fult, förstör frisyr, känns töntigt, löjligt, mesigt, etc.) - Praktiska problem (besvärligt att bära med sig eller förvara, etc.)

- Sociala faktorer (känns avvikande, inga andra använder, etc.)

- Riskfaktorer (låg riskupplevelse, acceptabel risk, cyklar försiktigt, duktig cyklist, etc.)

- Övrigt (ovana, glömska, tar bort frihetskänslan, högt pris, etc.)

Utifrån litteraturen framgår att det finns betydligt fler skäl mot hj älmanvändning änför. Men ofta är det svårt att värdera de olika skälen som angivits eftersom de flesta studier inte möjliggör någon närmare analys av relationen mellan olika argument. Det räcker ofta inte med att veta vad icke-användare tycker om hjälm-användning. Det kan mycket väl vara så att en cyklist som aldrig använt hjälm motiverar detta med att det skulle bli för varmt och tungt och att hjälmar dessutom är dyra. Om en sådan cyklist skulle få prova en extremt lätt och väl ventilerad hjälm kan han mycket väl tycka att det inte är så varmt och tungt som han tidigare tyckte, men även om han därefter skulle få hjälmen gratis är det inte säkert att den

skulle användas. Strävanatt handla rationellt gör dock att motiveringen till varför

han ändå inte använder hjälmen sannolikt skulle vara något annat än det som angavs tidigare, tex. att det är besvärligt att förvara hjälmen när man cyklat fär-digt.

Exemplet ovan visar att det saknas en djupare förståelse för olika bakomliggande orsaker till att inte använda hjälm. En sätt att nå dit är att utifrån en teoretisk modell analysera olika faktorers samband med hjälmanvändning. Strävan är att försöka belysa vilka argument som är mer avgörande än andra för vuxnas hjälm-användning.

2

SYFTE

Pilotstudien är tänkt att utgöra ett underlag till en större huvudstudie där en socialpsykologisk teori, kallad Theory of planned behavior , appliceras på hjälm-användning bland vuxna cyklister.

Syftet med pilotstudien är följ ande:

1. att genom inteeruer komplettera tidigare känd kunskap om vilka argument som är vanliga för eller emot hj älmanvändning.

2. att utifrån tidigare studier och intervjuresultaten ovan ta fram ett grovt enkät-utkast som testas på vissa av de intervjuade för att se om den aktuella teorin är rimlig att använda på vuxnas hj älmanvändning, i detta fall vid cykling till och från arbetet2.

2 Skälet till preciseringen är att huvudstudien gäller vuxna som cyklar till och från arbetet. En rela-tivt snäv precisering av beteendet är viktigt med den aktuella teorin som utgångspunkt, vilket bl.a. framgår i avsnitt 3.

3

TEORETISK UTGÅNGSPUNKT

Syftet med Theory of planned behavior (TPB) är att försöka predicera och för-klara mänskligt beteende. Teorin är i sin nuvarande form relativt ny, se t.ex. Ajzen (1985, 1988, 1991), men är egentligen en vidareutveckling av a theory of reasoned action (TRA) som introducerades för ca 30 år sedan (Fishbein, 1967). Även om både TRA och TPB egentligen kan betraktas som två separata teorier är det inte så mycket som skiljer dem åt. Man skulle kunna säga att TRA är ett spe-cialfall av TPB eftersom den senare har utökats med några faktorer som gjort den mer generell. Innan TPB beskrivs är det därför lämpligt att först beskriva dess föregångare.

3. 1

Theory of reasoned action (TRA)

Ett centralt begrepp i TRA är attityder , vilket är ett vanligt och ofta använt begrepp inte minst i trañksäkerhetssammanhang. Men det är inte självklart vad en attityd egentligen är eftersom det är ett hypotetiskt begrepp som inte kan mätas direkt utan måste härledas indirekt utifrån andra mer observerbara mått. Det finns många olika definitioner av begreppet attityd, men ingen som är allmänt accep-terad som den rätta . Merparten av dagens socialpsykologer anser att begreppet attityd skall användas för att beskriva en relativt varaktig tendens att reagera på någon eller någontingpå ett sätt som rej7ekterar en positiv eller negativ värdering av personen ellerföremålet (Manstead, 1996).

Det är också vanligt att betrakta attityd som ett sammansatt begrepp bestående av följ ande tre komponenter eller dimensioner (Deaux, Wrightsman, 1984):

1. kognitiv komponent som handlar om kunskaper och föreställningar man har gentemot ett attitydobj ekt.

2. afektiv komponent som handlar om de känslor man har gentemot attityd-objektet.

3. konativ (beteende) komponent som gäller de tendenser till handling man har till attitydobj ektet.

Uppdelning av attitydbegreppet i tre dimensioner gjordes redan på 60-talet av Rosenberg och Hovland enligt figuren nedan.

Measurable independent Intervening variables Measurable dependent

variables variables

Sympathetic nervous

I AFFECT I responses. Verbal

statements of affect STIMULI (individuals,

situations, social issuses Perceptual responses.

social groups, and other -> _ | COGNITIONI Verbal statements of

"attitude objects") beliefs

Overt actions.

I BEHAVIOR] Verbal statements

concerning behavior

Figur 1 Multikomponentsyn på attitydbegreppet. Beskrivningen är hämtad

från Rosenberg och Hovland (1960) refererad i bl.a. Fishbein och Ajzen (1975)

Det har varit vanligt att man i olika studier haft problem med att kunna förutsäga beteenden utifrån attityder. En vanlig förklaring till problemen utifrån multi-komponentsynen ovan, är att man i sitt attitydmått endast tar hänsyn till en eller två av komponenterna i attitydbegreppet. Uppkomsten av Theory of reasoned action (TRA) var ett försök att öka graden av förutsägbarhet mellan attityder och beteenden, men Martin Fishbein och lcek Ajzen som är upphovsmän till TRA tror dock inte att problemet med låga samband beror på att man saknar någon kompo-nent i attitydbegreppet. (Fishbein, Ajzen, 1975; Ajzen, Fishbein, 1980). De menar istället att den affektiva-, kognitiva- och beteendekomponenten representerar tre alternativa mått på attityd, dvs. de ser det som olika aspekter på samma sak och därför bör inte sambandet mellan t.ex. intention och beteende påverkas av om man också mäter de övriga delaspekterna. Däremot får man en mer detaljerad informa-tion om hänsyn tas till de övriga aspekterna i attitydbegreppet.

Fishbein och Ajzen är noga med att i sin teori hålla isär de tre aspekterna i attityd-begreppet. Det blir dock lite förvirrande ibland eftersom de använder termen attityd till enbart den affektiva aspekten. Synen på attitydbegreppet enligt TRA kan grovt beskrivas så här:

Enligt Fishbein och Ajzen går det att med lämpliga mått på attityder hitta starka samband med enskilda beteenden, men de menar samtidigt att attityder till ett objekt (tex. en cykelhjälm) enbart kan förutsäga mer övergripande handlings-mönster. Vill man förutsäga ett specifikt beteende måste man mäta attityden till det faktiska beteendet (t.eX. cykelhjälmsanvändning) och inte till objektet. Dess-utom måste det finnas stor överensstämmelse mellan måtten på attityd och bete-ende vad gäller det de kallar action , target , context och time . Om man VTI NOTAT 2-1998

t.eX. vill veta Vilket samband attityder har med användning av cykelhjälm hos vuxna som i blandad trafik cyklar 3 km till arbetet en vacker sommardag, räcker det inte med att mäta attityder till cykelhjälm (objektet) generellt. Brister i precise-ringsgrad mellan måtten är en av förklaringarna till att man kan få låga samband mellan attityd och beteende menar Fishbein och Ajzen. En annan förklaring är att det inte bara är attityder som påverkar ett beteende. De faktorer som enligt TRA är viktiga för att förklara ett beteende framgår av figur 2.

ÅTheeepetsows-v beliefsipthat:

_

'thezbehavior.leadsto i' i ' I

"AttitUde-toward

- r

^

Icomply-.withf thgiispefcmc:;rgerems

*_-Figur 2 Faktorer som påverkar en persons beteende enligt Theory of

reasoned action (Ajzen, Fishbein, 1980)

En beskrivning av faktorerna i figur 2 ges senare eftersom de även finns med i den utökade Theory of planned behavior (TPB). Båda teorierna ser människan som en rationellt handlande varelse som systematiskt använder tillgänglig information i omgivningen som underlag till beteendet. Grovt förenklat kan man se det som att en individs beteende baseras på en slags Cost-Benefit-Analys som överväger olika för- och nackdelar med ett beteende. Denna process är ofta automatisk och

omed-veten för individen, även om den kan medvetandegöras med rätt ställda frågor,

t.ex. via inteeruer eller enkäter.

Den första teorin (TRA) är begränsad till beteenden som individen har full kon-troll över, dvs. sånt som man kan välja att göra, eller avstå från att göra. Hand-lingar som är starkt automatiserade eller som påverkas av annat än den egna viljan är svåra att förklara med TRA (Eagly, Chaiken, 1993). Exempel på sådana bete-enden kan vara rökning och vissa automatiserade delar av bilkörning. I teorins utökade version (TPB) tas även hänsyn till i vilken grad individen upplever kon-troll över sitt beteende, men i övrigt är det samma grundteori. Ju mer individen själv kan styra över sitt beteende desto mindre skillnad blir det mellan TRA och TPB. Om kontrollfaktorer har stor betydelse när det gäller cykelhj älmsanvändning hos vuxna återstår att se, men ett exempel skull kunna vara om hjälmar är för dyra för vissa personer som därför inte har råd att skaffa någon hjälm även om de vill.

VTI NOTAT 2-1998

3.2 Theory of planned behavior (TPB)

Företrädaren för TPB är enbart en av upphovsmännen bakom TRA, nämligen Icek Ajzen. De olika faktorerna i teorin framgår av figur 3.

Figur 3 Faktorer som påverkar ett beteende enligt Theory of planned behavior

(Ajzen, 1985, 1988, 1991)

Enligt TPA kan ett beteende bäst förutsägas utifrån intentionen till det beteendet. Ju kortare tid som går mellan tidpunkten när intentionen mäts och beteendet utförs desto starkare är ofta sambandet. Om det går lång tid kan det inträffa saker som gör att man ändrar sig och då försvagas sambandet. Tidsfaktorn är dock mindre känslig om man har data på gruppnivå eftersom förändringar då tenderar att ta ut varandra.

Men är man intresserad av varför man gör som man gör räcker det inte med att veta att man gör som man säger att man skall göra, dvs. om man vill förklara ett beteende är det inte tillräckligt med ett starkt samband mellan intention och bete-ende. Man behöver också veta vad som påverkar intentionen, nämligen:

0 Attityden till beteendet som enligt teorin är en övergripande affektiv aspekt, dvs. om man som helhet är positiv eller negativ till det aktuella beteendet. 0 Subjektiv norm som enligt teorin är ett slags uppfattning av det sociala

trycket , dvs. hur man som helhet upplever vad andra personer i ens närhet tycker om ens beteende.

0 Subj ektiv beteendekontroll som enligt teorin är en uppfattning av hur väl man tror sig klara av att utföra beteendet i en given situation, dvs. om man som hel-het tycker att beteendet är lätt eller svårt att utföra. Uppfattningen av beteende-kontroll påverkar framför allt beteendet indirekt genom intentionen, men det finns ofta också en direkt påverkan beroende på hur väl ens upplevda kontroll stämmer med den faktiska kontrollen. Om två personer t.ex. har samma inten-tion till ett beteende och samma faktiska förmåga att utföra beteendet, men en av dom upplever större beteendekontroll, kan detta öka sannolikheten för att VTI NOTAT 2-1998

beteendet utförs eftersom den personen då sannolikt lägger ned mer möda på att försöka.

De tre ovanstående faktorernas relativa betydelse för intentionen till ett beteende kan variera mellan olika beteenden och mellan olika situationer. Enligt TPB är både attityd, subjektiv norm och subjektiv beteendekontroll en slags helhetsupp-fattningar, som bestäms av summan av ett antal olika föreställningar om beteen-det. Det är egentligen dessa föreställningar som är mest intressanta om man med information vill försöka påverka ett beteende som t.ex. cykelhjälmsanvändning. Föreställningsnivån utgörs av följ ande:

0 Beteendeföreställningar + värdering av dessa innebär föreställningar om att beteendet leder till vissa konsekvenser samt hur man värderar dessa konsek-venser för en sj älv. Man kan t.ex. tycka att en cykelhjälm är mycket obekväm, men att det egentligen inte gör så mycket.

0 Normativa föreställningar + vilja till anpassning innebär föreställningar om vad olika personer eller grupper av personer tycker om ens beteende samt hur benägen man är att rätta sig efter vad dessa personer tycker. Exempelvis kan ens fru tycka att man borde använda cykelhjälm, men det är kanske inget man bryr sig om.

0 Föreställningar om beteendekontroll + upplevda resurser3 innebär före-ställningar om vilka faktorer man tror kan hindra eller underlätta ens beteende samt vilka möjligheter man har att hantera detta. Man kanske tycker att pass-formen på en hjälm är besvärlig att justera, men det gör inte så mycket eftersom man klarar av det och det är inget som behöver göras så ofta.

Vad gäller de tre föreställningsnivåerna ovan är det viktigt att man lyckas få med föreställningar som är relevanta och viktiga för det aktuella beteende man vill stu-dera (sk salient beliefs ), annars riskerar man att få en dålig anpassning av modellen till det aktuella beteendet. Enligt Ajzen och Fishbein (1980) gäller det därför att innan en huvudstudie startar skaffa sig kunskap om dessa salient beliefs , vilket lämpligast sker genom pilotstudier på ett urval av den målgrupp man avser studera.

Slutligen antar TPB att externa variabler som ålder, kön, personlighet, etc. visser-ligen påverkar beteendet, men att detta sker indirekt genom att först påverka de faktorer som inkluderats i teorin. Det är därför ingen större vinst att också ta hän-syn till en mängd externa variabler eftersom teorins förklaringsvärde inte skulle öka.

3 Faktorerna om upplevd beteendekontroll och resurser är tyvärr inte lika väl beskriven i littera-turen som övriga faktorer i teorin. Enligt Manstead (1996) råder det fortfarande diskussion om hur de på bästa sätt skall mätas.

3.2.1 Hur mäts de olika delarna i TPB och hur avgörs om ett bete-ende kan förklaras?

Teorin testas empiriskt genom att ställa speciella frågor till den målgrupp som är aktuell och därefter analysera svaren statistisk. Frågorna skall vara strukturerade i förväg och ha fasta svarsalternativ vilket gör att enkäter lämpar sig väl, men

strukturerade intervjuer går säkert också bra. I Ajzen och Fishbeins bok

Understanding Attitudes and Predicting Social Behavior (1980) ges utförliga beskrivningar på frågeformuleringar till teorins olika delar4.

Faktorerna Intention, Attityd Subjektiv norm och Subjektiv beteendekontroll mäts ofta med endast en eller några få frågor. De Övriga tre faktorerna i teorin består av många enskilda föreställningar, vilka ofta vägs samman till ett sammanfattande indeXS. När det tex. gäller föreställningar om beteendets konsekvenser (beliefs) och värdering av dessa (evaluation) bildas ett föreställningsindex på följande

sätt:

Z biei = föreställningsindex ; där; bi = enskilda beliefs och ei = enskilda evaluations

En attityd antas enligt teorin vara direkt proportionerlig mot detta föreställ-ningsindex. På motsvarande sätt bildas index av normativa föreställningar och föreställningar om beteendekontroll. För den senare är det dock inte så väl beskri-vet hur de enskilda föreställningarna skall mätas. Hittills har det varit vanligast att man nöjt sig med ett helhetsmått på subjektiv beteendekontroll (Manstead, Parker,

1995).

Det tycks också variera mellan olika studier när det gäller om man använder hel-hetsmåtten på attityd, subjektiv norm och subjektiv beteendekontroll för att predi-cera intention eller om man istället gör prediktioner utifrån föreställningsbaserade index. I vissa studier används inte ens några frågor om helhetsintryck utan istället är det något som bildas i den statistiska analysen.

När det väl är dags att analysera svaren på frågorna konstrueras sammanfattande statistiska mått för respektive faktor i teorin. Därefter mäts sambanden mellan faktorerna med hjälp av korrelationsmetoder. Ofta redovisas en sk. kvadrerad multipel korrelation (R2) som en beskrivning av hur mycket av variansen i faktorn Intention som förklaras av Attityd, Subjektiv norm och Subjektiv beteendekontroll tillsammans. Målet är att komma så nära 100% som möjligt, något som i praktiken är nästan omöjligt. Enligt Aj zen och Fishbein (1980) kan man betrakta ett förkla-ringsvärde på 25% eller mer som högt. Enligt Manstead och Parker (1995) finns det ett starkt stöd för TPB i empiriska studier, bl.a. nämner de en litteraturgenom-gång där teorin applicerats på allt ifrån intention att delta i politiska val till inten-tion att spela videospel. Det genomsnittliga förklaringsvärdet var 50%, vilket kan betraktas som mycket högt.

4 Boken behandlar dock enbart Theory of reasoned action (TRA).

5 När det gäller konstruktion av sammanfattande index tycks det inte finnas någon absolut sanning i hur enskilda frågor skall kodas. Ibland används två-poliga svarsskalor från +3 till -3 och ibland en-poliga skalor från 1-7 eller 1-4. En kombination av dessa skalor förekommer också, vilket för övrigt har använts vid analysen av enkätutkastet enligt del II i denna pilotstudie (avsnitt 4.2). VTI NOTAT 2-1998

lO

Studier har också visat att det ofta finns starka samband mellan intention och fak-tiskt beteende. Forward (1996) redovisar samband mellan intention och beteende från ett flertal studier, om allt från att röka marijuana till att göra abort.

Korrela-tionskoeñcienterna varierade mellan 0.72 och 0.96, vilket innebär ett

förklaringsvärde på ca 50-90°/o. Det bör alltså vara fullt tillfredsställande att enbart mäta intention om det är omöjligt eller besvärligt att mäta faktiskt bete-ende.

3.2.2 Fortsatt utveckling av TPB

Teorin skall inte ses som någon fulländad teori. Tvärtom kan utvecklingen från TRA till TPB ses som ett naturligt steg och som ett resultat av empiriska tester. Yttersta målet med teorin är att försöka predicera så mycket som möjligt av

intentionen till ett beteende. Tillägget av kontrollfaktorer har ökat

förklaringsgraden något, men det pågår fortfarande diskussioner om hur den kan ökas ytterligare.

Det förekommer ibland att man även lägger till frågor om tidigare erfarenhet av beteendet, speciellt gäller det om TRA används. Ofta är tidigare beteende en bra indikator på framtida beteende eftersom man tenderar att göra sådant som man gjort tidigare och kanske blivit en vana. Men om tidigare beteende ökar förkla-ringsvärdet utöver modellens ordinarie faktorer är detta ju en indikation på att relevanta faktorer saknas i teorin, t.ex. någon variabel som förklarar varför tidigare beteende kan förutsäga framtida beteende. Detta var bl.a. en av orsakerna till att TRA kompletterades med faktorer om subjektiv beteende/control] och därmed utvecklades till TPB (Ajzen, 1991). I detta sammanhang kan det också vara väsentligt hur van eller ovan man är vid beteendet. Är man mycket van att bete sig på ett visst sätt kanske ens handlande blivit mer eller mindre automatiserat och därmed svårare att förändra (Eagly, Chaiken, 1993).

Enligt Manstead och Parker (1995) är TPB fortfarande väldigt kognitivt inriktad. Även om individen kanske inte alltid har kontroll över sitt beteende så antas man alltid handla rationellt. Det kan därför saknas en mer affektiv dimension i teorin. Ibland har det gjorts försök med att lägga till faktorer som benämnts Personlig

norm och Förväntade affektiva reaktioner . Tanken är då att fånga upp

känslo-mässiga reaktioner som inte nödvändigtvis är knutna till specifika beteenden. Det är svårt att avgöra hur viktiga dessa tilläggsfaktorer är när det gäller cykel-hjälmsanvändning, men kanske finns det personer som inte använder hjälm av

personliga principer eller för att det känns spännande att cykla utan hjälm.

11

4

UPPLÄGGNING AV PILOTSTUDIEN

Datainsamlingen består av två delar där första delen utgörs av intervjuer med totalt 17 vuxna cyklister. I del två har sju av intervjupersonerna också fått besvara ett frågeformulär. Urvalet till pilotstudien utgörs av vuxna cyklister från Stock-holm (7 st), Malmö (3 st) och Linköping (7 st) eftersom det år de orter där huvudstudien genomförs. De 10 personerna från Stockholm och Malmö har erhål-lits genom att stoppa ett antal cyklister och be om namn och adress, men intervju-erna har skett via telefon vid ett senare tillfälle. De sju personintervju-erna från Linköping utgörs av anställda vid VTI som först blivit intervjuade och några dagar senare besvarat ett frågeformulär.

4. 1 Del I - Intervjuer med vuxna cyklister

Som nämnts tidigare är avsikten med intervjuerna att få ökad kunskap om s.k. salient beliefs hos målgruppen, dvs. relevanta föreställningar kring hjälman-vändning hos vuxna cyklister. Detta har skett genom att låta samtliga 17 intervju-personer besvara öppna frågor (utan fasta svarsalternativ) rörande deras före-ställningar om:

1. positiva och negativa konsekvenser av deras eventuella hjälmanvändande 2. vilka personer/grupper i deras närhet som kan ha åsikter om deras eventuella

hj älmanvändande

3. faktorer som skulle underlätta eller försvåra deras eventuella hj älmanvändande Varje intervjuperson har besvarat frågorna utifrån ett givet hypotetiskt scenario som i korthet innebär att de en försommardag cyklar ca tre km till arbetet. Cyk-lingen sker delvis där det förekommer biltrafik. lntervjufrågorna och scenariot framgår av bilaga 1.

4.2 Del II - Test av enkätutkast

De olika faktorerna i Theory of planned bahavior mäts i huvudstudien genom olika frågor i en enkät. Som nämnts tidigare är det då viktigt att i enkäten få med alla relevanta föreställningar målgruppen kan tänkas ha om cykelhjälmsanvänd-ning. Första delen av pilotstudien utgör, tillsammans med kunskap från andra stu-dier, ett underlag till att konstruera en enkät. I den andra delen testas förutsätt-ningarna för ett enkätutkast att fånga upp de olika faktorerna i TPB.

Det enkätutkast som testades var avsiktligt konstruerat utifrån svaren från de sju intervjupersonerna från Linköpingö. Detta gav möjlighet att få med alla föreställ-ningar som är relevanta för just dessa individer. Några dagar efter intervjun fick samtliga sju personer också besvara enkätutkastet, vilket ger möjlighet att jämföra vissa intervju- och enkätsvar på individnivå.

Samtliga enkätfrågor har fasta svarsalternativ. Enkäten skall dock ses som ett grovt utkast där inget arbete lagts ned på layout eller ñnjustering av frågorna. Enkätutkastet återges i bilaga 2 där det också anges vilka frågor som avser att mäta de olika faktorerna i TPB.

6 Samtliga dessa intervjupersoner utgjordes av anställda vid VTI. VTI NOTAT 2-1998

12

5

RESULTAT OCH DISKUSSION

5. 1 Intervjustudien

Intervjupersonerna bestod av sju män och tio kvinnor. Medianåldern ligger i inter-vallet 31-40 år och de kan betraktas som vana cyklister eftersom de flesta cyklar varje dag under sommarhalvåret (alla cyklar åtminstone varje vecka). Fem av intervjupersonerna uppgav att de brukar använda cykelhjälm.

Redovisningen av intervjustudiens resultat följer samma uppdelning som intervju-guiden och utgörs av de olika typer av föreställningar som intervjupersonerna uppgett på tre olika typer av frågor, som alla relaterats till scenariot nedan (se även bilaga 1).

Tänk dig in i följ ande situation

Det är vardag en försommardag och du skall cykla till jobbet, en sträcka på ca 3 km. Vädret är fint med lagom temperatur och lite vind. Mesta av cyklingen mer att ske där det mest förekommer fotgängare och cyklister, men ibland kom-mer du även att cykla där det finns biltrafik.

Svaren på frågorna, dvs. de olika föreställningarna, har i sammanställningen grupperats i övergripande kategorier. Någon kvantitativ information om hur många intervjupersoner som uppgett en viss föreställning ges däremot inte efter-som det är mindre viktigt i detta sammanhang.

A. Föreställningar om konsekvenser av cykelhjälmsanvändning i den aktu-ella situationen

Fördelar/positiva konsekvenser

0 Säkerhet

- minskad risk för skallskada - känsla av trygghet/säkerhet - ökad säkerhet 0 Förebild - förebild för barn - förebild/föredöme för alla Nackdelar/negativa konsekvenser 0 Komfortproblem - varmt, svettigt

- hjälmen skaver och sitter åt - obehagskänslor av hakbandet

- obekvämt med mössa och hjälm på vintern - obekvämt

13 0 Praktiska problem

- otympligt ha med sig när man ej cyklar - besvärligt förvara när man cyklat klart - jobbigt att släpa på extra grej

- tungt släpa på 0 Utseende problem

- förstör frisyren

- ser töntig, löjlig, fånig ut 0 Övrigt

- minskad frihetskänsla, skönare utan

- känns läst och instängt - lätt att glömma

B. Normativa föreställningar, dvs. personer/grupper man tror har åsikter om ens eventuella hjälmanvändande i den aktuella situationen

Personer/grupper som tvcker att man bör använda cvkelhjälm

0 Familj/släktingar - familj en

- maken, maka, sambo - barn - barnbarnen - föräldrar - morföräldrar - småsyskon 0 Vänner, bekanta 0 Arbetskollegor

0 Övriga

Personer/grupper som tycker att man inte bör använda cykelhjälm

0 Familj/släktingar - tonårsdotter - broder 0 Övriga - vissa ungdomar VTI NOTAT 2-1998

14

C. Föreställningar om faktorer som skulle underlätta eller försvåra ens cykelhjälmsanvändande i den aktuella situationen

Faktorer som skulle underlätta/förenkla 0 Bättre komfort

- lättare, luftigare, svalare hjälmar med bekvämare remmar och bättre pass-form

- hjälm som ej känns instängd 0 Bättre utseende/design

- snyggare och sportigare design

0 Mindre praktiska problem med förvaring - om man slapp släpa på hjälmen

- kunna läsa fast hjälmen på cykeln 0 Pris

- billigare hjälmar - gratis hjälm 0 Övrigt

- om det blev en vana

- om man hade ansvar för barn

Faktorer som skulle hindra/försvåra 0 Komfortproblem

- om det är varmt är det ej skönt med hjälm

- obekvämt och trångt. Svårt få hjälm att sitta behagligt 0 Praktiska problem med användningen

- besvärligt ta på sig hjälmen

- problem att ställa in och justera hjälmens hakband 0 Praktiska problem med förvaring

- besvärligt bära med sig när man cyklat färdigt. - skrymmande och i vägen

- förvaringsproblem 0 Övrigt

- sett information om att vissa hjälmar kan vara farliga. Blir tveksam till användning.

- brist på pengar - glömska - lathet

- tar bort frihetskänslan - förstör frisyren

15

Resultatet av de intervjuer som gjorts i pilotstudien speglar relativt väl de argu-ment för och emot hjälmanvändning som man finner i andra studier på området enligt den litteraturstudie som tidigare refererats till (Nolén, 1998b).Av intervju-svaren att döma saknas dock vissa typer av argument som brukar förekomma i andra studier, nämligen Riskfaktorer (låg riskupplevelse, att man cyklar försiktigt, etc.) och Sociala faktorer (att det känns avvikande, inga andra använder, etc.). Tittar man på resultatet av den refererade litteraturstudien kan en förklaring vara att denna pilotstudie bygger på intervjuer med vuxna cyklister i Sverige. Sociala faktorer tycks ofta vara mer avgörande för barn och ungdomar än för vuxna och Riskfaktorer tycks vara vanligare som argument mot hjälmanvändning bland vuxna i utomnordiska länder.

5.2 Test av enkätutkast

Som nämnts tidigare har sju av intervjupersonerna ovan också fått besvara ett enkätutkast baserat på bl.a. deras egna intervjusvar. Enkätrespondenterna består av tre män och fyra kvinnor med en medianålder i intervallet 41-50 år. Nästan alla cyklar varje dag under sommaren och fyra av personerna uppgav att de brukar använda hjälm.

l resultatsammanställningen redovisas svarsmönstren för varje individ, men upp-delat i hjälmanvändare respektive icke-hjälmanvändare för att se om man kan skönja tendenser till skilda svarsmönster. Av tabell la och b framgår personernas svar på alla övergripande faktorer i TPB, dvs. de fem faktorer som ligger när-mast beteendet i modellen (se figur 3). Varje faktor representerar en enskild fråga i enkäten (se bilaga 2).

Tabell la Enkätsvar på Övergripande faktorer i Theory of planned behavior

(TPB). Faktorernas kodning framgår av tabellen

1 7 7 3 3 3 Anv. 2 6 7 2 2 1 3 7 7 3 2 3 4 7 7 3 3 3 5 1 1 O O 3 Ej. anv. 6 1 2 3 3 -1 7 1 1 -3 O 2

Tabell lb Genomsnittliga enkätsvar för Användare och Ej användare

Ej. anv.

5-7

1,0

1,3

0,0

1,0

1,3

16

Man ser ganska tydliga tecken på skilda svarsmönster i tabellerna ovan, vilket antyder att man i en huvudstudie bör finna samband mellan hjälmanvändning, intention och attityd, subjektiv norm och subjektiv beteendekontroll. Användarna tycks ha en mer positiv attityd till hjälmanvändning, uppleva ett större socialt tryck och också lite större kontroll över beteendet. Detta gäller framför allt på gruppnivå. På individnivå är inte sambandet lika tydligt för alla. Ett exempel är individ nr 6 vars intention till hjälmanvändning skulle vara svår att förutsäga uti-från enbart attityd, subjektiv norm eller subjektiv kontroll. Förmodligen skulle man gissat fel. Individ 6 är t.ex. maximalt positiv till att använda hjälm och upp-lever ett maximalt socialt tryck, men uppupp-lever samtidigt ett hinder och en svårig-het att använda hjälm7. För denna individ blir det upplevda hindret och svårighe-ten med att använda hjälm den avgörande faktorn för beteendet. Ur ett individuellt perspektiv har dock person nr 6 svarat helt logiskt.

I tabell 2 a och b nedan framgår den sk. föreställningsnivån i TPB, dvs.

1. föreställningar om konsekvenser av hj älmanvändning ochvärdering av dessa

konsekvenser

2. normativa föreställningar och viljan till anpassning 3. kontrollföreställningar och hur vanliga dessa är.

I tabellerna framgår också tre olika föreställningsindexg, vilket egentligen är de mått som enligt TPB skall korrelera med Attityd, Subjektiv norm och Subjektiv beteendekontroll.

Enkätsvar på ° föreställningsfaktorerna i TPB. Poängen för varje individ utgör medelvärden över flera olika frågor, vilket framgår av bilaga 2 Tabell 2a 1 , 2 3 , 4 2 4 4,8 12,2 1 5 1,0 1,5 2,2 6,0 12,2 5 0,3 4,8 0,8 0,5 4,8 2,5 1,7 4,8 8,2 Ej. anv. 6 2,4 3,4 6,8 1,5 3,5 9,0 0,5 4,8 2,5 7 0,8 3 1 0,8 4,5 3,5 1,5 5,5 7,5

7 Jämför man individ nr 6 enkätsvar med vad som framkom under intervjun framgår tydligt att orsaken till att personen inte använder hjälm är en obehagskänsla av cykelhj älmens hakrem, vilket även framgår av Vissa enkätfrågor. Obehagskänslan upplevs som tillräckligt stark för att avgöra beteendet, trots en i grunden positiv attityd till hj älmanvändning

8 Exempelvis innebär index (BPka) att varje föreställning om hjälmanvändning (positiv eller negativ) multipliceras med hur viktig man anser att föreställningen är. Därefter summeras samtliga produkter och ju viktigare en föreställning anses vara desto större genomslag får den i den totala sammanslagningen. Om alla ens föreställningar om hj älmanvändning är mycket positiva och man också värderar samtliga som mycket viktiga blir totalpoängen i sammanslagningen +21p, men om man är maximalt negativ blir totalpoängen -21p.

17

Tabell 2b Genomsnittliga enkätsvar för Användare och Ej användare .

Ej. anv. 5-7 1,2 3,7 2,9 0,9 4,3 5,0 1,2 5,1 6,1

Utifrån tabellerna ovan tycks det även finnas skillnader i föreställningar mellan användare och icke-användare. Återigen är det tydligast på gruppnivå, där samt-liga föreställningsmått går i förväntad riktning, även om det inte alltid är så stora skillnader. Precis som tidigare finns också variation mellan individer, tex. avviker svarsmönstret hos individ nr 2 ganska mycket från de Övriga användarna och påminner nästan mer om en icke-användare bortsett från att personen tycks uppleva ett visst socialt tryck att använda hjälm. I tabell 1 kan man dock se att person nr 2 har en positiv attityd till hjälmanvändning, vilket inte stämmer med personens föreställningsindex (Bkaf) i tabell 2. För just denna individ tycks alltså inte Ajzens TPB vara tillräcklig som förklaringsmodell. Likaså påminner föreställningarna hos individ nr 6 mycket om svaren i användargruppen bortsett från en lägre upplevd kontroll. Detta innebär att om man kunde undanröja de hin-der eller problem som person nr 6 upplever med sin hjälmanvändning är förutsätt-ningarna goda att han/hon skall bli användare.

I tabell 3a och b har vissa enskilda föreställningar om hj älmanvändningens konsekvenser lyfts fram för att visa att gruppernas svar kan skilja mer eller mindre mellan olika enskilda föreställningar.

Enkätsvar på vissa enskilda föreställningar om konsekvenser av hj älmanvändningen Tabell 3a

Förebild Trygghets- Förstör Obehagligt Känns

för barn känsla frisyr Varmt Obekvämt hakband instängt

1 21 21 3 3 21 3 21 Anv. 2 18 12 0 -15 -14 -4 O 3 21 6 3 5 18 12 21 4 21 21 -2 10 21 10 10 5 21 -12 -18 -1 8 O -3 -12 Ej. anv. 6 21 21 2 2 6 -21 3 7 9 -21 0 -2 -3 3 -3

18

Tabell 3b Genomsnittliga enkätsvar för Användare och Ej användare

lllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll M F öreblld Trygghets- Obehagllgt Kanns

""""" för barn känsla frisyr Varmt Obekvämt hakband instängt

Anv. 1-4 20,3 15,0 1,0 0,8 11,5 5,3 13,0

Ej. anv. 5-7 17,0 -4,0 -5,3 -6,0 1 0 -7,0 -4,0

Av tabell 3b framgår ganska tydliga skillnader mellan gruppernas genomsnittliga svar på föreställningarna. Ett exempel på undantag är föreställningen om att man som hj älmanvändare är en god förebild för barn, vilket båda grupperna är positiva till. Av tabell 3a framgår återigen individuella variationer i svarsmönstren, t.ex. syns det tydligt att person nr 2 upplever det som varmt och obekvämt att använda hjälm, trots att han/hon brukar använda hjälm. Enkätsvaren ger inte någon till-fredsställande förklaring till detta något inkonsekventa svarsmönster, även om det av intervjun med person nr 2 framgår att säkerhetsmässiga argument överväger de negativa upplevelserna av hjälmen. I tabellen framgår också att individ nr 6 upplever ett starkt obehag med cykelhjälmars hakrem. Att döma av pilotstudien tycks dessa obehagskänslor vara enda skälet till att person nr 6 inte använder

hjälmg.

9 Utifrån svaren i tabell 3a borde både person nr 2 och 6 ges möjlighet att prova olika typer av hjälmar under en tid för att kanske hitta någon modell som inte stämmer med deras negativa före-ställningar.

19

6

SLUTSATSER

Av de genomförda intervjuerna i pilotstudiens första del kan man konstatera att svaren på frågorna om s.k. Beteendeföreställningar och Kontrollföreställningar överensstämmer väl med de argument för och emot hjälmanvändning som fram-kommit i andra intervjustudier på området enligt en litteraturgenomgång av Nolén (l998b). Intervjuerna har också givit information om s.k. Normativa föreställ-ningar, dvs. vilka personer och grupper i målgruppens närhet som eventuellt kan utgöra ett socialt tryck för hj älmanvändning. Denna typ av information saknas ofta i andra studier på området och är därför ett komplement till argumenten för och emot användning. Sammanfattningsvis resulterade intervjuerna i nedanstående övergripande föreställningar som, tillsammans med resultat från litterarutstudien, utgör underlag till en större huvudstudie:

0 Beteendeföreställningar, gällande: - ökad säkerhet

- förebilder för andra cyklister - komfortproblem

- praktiska problem med förvaring - utseendeproblem

- övrigt

0 Normativa föreställningar, gällande: familj/släktingar - vänner/bekanta kollegor övrigt 0 Kontrollföreställningar, gällande: - komfort - utseende/design

- praktiska problem med förvaring och användning pris på hjälmar

övrigt

I pilotstudiens andra del testas ett enkätutkast, varvid man kan konstatera att det tycks finnas goda förutsättningar för att applicera Theory of planned behavior (TPB) på hjälmanvändning hos vuxna cyklister. Konstaterandet baseras på jäm-förelse av svarsmönstren mellan användare och icke-användare av hjälmbland de sju testpersonerna. I samtliga jämförelser finns tendenser på gruppnivå som går i förväntad riktning. Däremot finns också vissa individuella variationer i resultaten som gör att man inte skall förvänta sig att TPB skall kunna förklara varje enskild cyklists eventuella hjälmanvändande, vilket inte heller är en realistisk ambition. Man kan visserligen inte dra generella slutsatser om användare och icke-använ-dare av hjälm utifrån pilotstudiens del två eftersom resultatet enbart baseras på sju fallstudier. Men en reflektion är att samtliga jämförelser på gruppnivå visar att det inte tycks finnas någon större polarisering mellan grupperna. Användargruppen visar genomgående en positivare attityd, ett högre socialt tryck för användning och VTI NOTAT 2-1998

20

en högre beteendekontroll än icke-användargruppen. Men de som inte använder cykelhjälm tycks snarare ha en neutral hållning till detta än att de skulle vara negativa, uppleva ett socialt tryck emot eller uppleva en låg kontroll. Vad gäller enskilda föreställningar tycks däremot finnas en viss polarisering mellan grup-perna. Det gäller bl.a. föreställningen kring Trygghetskänsla med hjälm , Obehag av hakband , Känsla av instängdhet samt om hjälmen Förstör

frisy-ren , Känns varm eller Obekväm . Det återstår att se om de reflektioner som

gjorts i denna pilotstudie också görs i en huvudstudie där Theory of Planned Behavior appliceras på ett större urval av vuxna cyklister.

21

7

REFERENSER

Ajzen I, Fishbein M. Understanding attitudes and predicting social behavior.

Englewood Cliffs, New Jersey, Prectice Hall, 1980.

Ajzen I. Attitudes, Personality and Behavior. Milton Keynes, UK. Open University Press, 1988.

Ajzen I. (1985). From intentions to actions: A theory of planned behavior. In Kuhl J and Beckmann J (Red). Action Control. From Cognition to Behavior. Heidelberg. Springer.

Ajzen I. (1991). The theory of planned behavior. Organizational behavior and human deciasion processes. 50, 179-211. 1991.

Björnstig U, Öström M, Eriksson A, Sonntag-Öström E. (1992). Skall och

hjälm-användning. Rapport nr 32. Olycksanalysgruppen. Umeå

universi-tet/Regionsjukhuset i Umeå. Umeå.

Danielsson K. (1987). Öka säkerheten. Kartläggning av olycksmönster i Sverige. Huvudrapport. Konsumentverket. Rapport 1986/87:1 1. Vällingby. Deaux K, Wrightsman L. (1984). Social psychology in the 80s. Brooks/Cole

Publishing Company. Monterey, California.

Eagly A H, Chaiken S. (1993). The psychology of attiudes. Harcourt. Fort

Worth, TX.

Fishbein M, Ajzen I. (1997). Belief, attitude, intention and behavior: An introduction to theory and research. Reading, MA Addison-Wesley.

Fishbein M. (1967). Attitude and the prediction of behavior. In: Fishbein M (Red). Redings in Attitude Theory and Measurement. New York.Wiley.

Forward S.E. (1996). What is the value in attitude studies? Paper presented at the International Conferense on Road Safety in Europe, Birmingham, UK, 9-11 september 1996.

Henderson M. (1995). The Effectiveness of bicycle Helmets - A Review. Report no. MAARE-010995. Motor Accidents Authority.

Huijbers JJW (1990). Utilisation of security helmets for two-wheeled wehicle riders. Institute for Road Safety Reseach (SWOV). Leidschendam.

Manstead A S.R. (1996). Attitudes and Behaviour. In Semin G R and Fiedler K (Red). Applied Social Psychology. Sage Publications.

Manstead A S.R, Parker D. (1995). Evaluating and Extending the Theory of Planned Behaviour. In Stoebe W and Hewstone M (Ed). European Review of Social Psychology, Vol 6. John Wiley & Sons Ltd.

McDermott FT, Klug GL. (1982). Differences in head injuries of pedal cyclist and motorcyclist casualities in Victoria. Medical Journal of Australia. Vol 2, No 1, pp 30-2.

Nolén S. (1997). Preliminära resultat från 1997 års observationsstudie Över cykelhjälmsanvändningen i Sverige. VTI-PM, Linköping.

Nolen S. (1998a). Trañksäkerhetspotential av ökad cykelhjälmsanvändning i Sverige. VTI-Notat Nr 34. VTI, Linköping.

22

Nolén S. (1998b). Vad tycker cyklister om hjälmanvändning? En litteratur-studie. Manus till VTI-Rapport 429. VTI, Linköping.

Thulin, H. (1997). Trafikanters exponering från trafiksäkerhetssynpunkt. Resultat från VTI/Vst kontinuerliga trafiksäkerhetsundersökning omfat-tande tiden april 1995 - mars 1996. Manus till VTI-Meddelande 812. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.

Vykander A. (1997). Undersökning avseende användande av cykelhjälm i tät-ort augusti-september 1997. Resultat och metodrapptät-ort. VV 1997:128. Väg-verket Borlänge.

Bilaga 1

Intervjuguide om föreställningar kring cykelhj älmar (förminskat utförande) Intervj udatum:

lpnr:

Bakgrundsfrågor

Kön: CIM CIK

Ålder: Cl-ZO 021-30 CBI-40 EMI-50 051-60

E161-Cyklar sommarhalvår: CIVarje dag DVarje vecka CIMer sällan CIAldrig

Cyklar vinterhalvår: CIVarje dag CIVarje vecka CIMer sällan EIAldrig

Brukar använda cykelhjälm: CIJa CINej

Scenario

Tänk dig in i följ ande situation

Det är vardag en försommardag och du skall cykla till jobbet, en sträcka på ca 3 km. Vädret är fint med lagom temperatur och lite vind. Mesta av cyklingen kommer att ske där det mest förekommer fotgängare och cyklister, men ibland kommer du även att cykla där det finns biltrafik.

1. Föreställningar om konsekvenser av beteendet

Om du skulle använda cykelhjälm i den situation som beskrivits a). Vilka fördelar skulle det innebära för dig? (Positiva konsekvenser) b). Vilka nackdelar skulle det innebära för dig? (Negativa konsekvenser) c). Skulle det innebära några andra för- eller nackdelar för dig?

2. Normativaföreställningar

Om du skulle använda cykelhjälm i den situation som beskrivits

a). Vilka personer eller grupper i din närhet tycker att du bör använda cykelhjälm i en sådan situation?

b). Vilka personer eller grupper i din närhet tycker att du inte bör använda cykelhjälm i en sådan situation?

0). Finns det ytterligare personer eller grupper i din närhet som bryr sig om ifall du använder hjälm eller inte i situationen ovan?

3. Föreställningar om kontroll

Om du skulle använda cykelhjälm i den situation som beskrivits

a). Vad skulle underlätta/förenkla för dig att använda hjälm i en sådan situation? b). Vad skulle hindra/försvåra för dig att använda hjälm i en sådan situation? c). Finns det ytterligare något som skulle förenkla eller försvåra för dig att

använda hjälm i situationen ovan?

Bilaga 2, sid 1

Enkätutkast som använts i pilotstudien (förminskad version)

Endast de frågor i enkätutkastet som behandlas i pilotstudien återges i denna bilaga. De frågor som använts för att mäta olika faktorer i Theory of planned behavior är följ ande:

Faktor Fråga

Sj älvrapporterat beteende l4b

Intention: l 5

Attityd:

2

Subj ektiv norm 5

Subj ektiv beteendekontroll 8

Beteendeföreställningar (Bf) 3 a-m

Värdering av Bf 4 a-m

Normativa föreställningar 6 a-d

Vilja till anpassning 7 a-d

Kontrollföreställningar (Kf) 9 a-f

Frekvens/förekomst av Kf 10 a-f

. . -wo . . _ , u-. . _-1 In na n du be sva ra r fr ågor na . För sök tän ka di g in if öl ja nd e si tua ti on De t är va rd ag en för so mm ar da g oc h du sk al lc yk la til lj ob be t, en st räc ka på ca3 km . Väd re t är fm t me d kl ar tväd er , la go m te mp er at ur oc h lit e vi nd Me st a av cyk li ng en ko mm er at ts ke där de tf räm st för ek om me rf ot gän ga re oc h cyk li st er , me n ib la nd ko mm er du äve n at t cyk la där de tf in ns bi lt ra fi k. 2. Va d är di n in st äl ln in g til la tt du sj äl v sk ul le an vän da cyk el hj äl m i ova ns tåe nd e si tua ti on . Myc ke t po si ti v 1 2 3 4 5 6 7 Myc ke t ne ga ti v 3. Ut gå if rån at t du an vän de r cyk el hj äl m id en si tua ti on so m be sk ri vs ova n (äve n o m du no rm al t in te sk ul le gj or t de t) . An ge ivi lk en gr ad du in st äm me r i föl ja nd e pås tåe nd en a) O m ja g an vän de r hj äl m id en na si tua ti on oc h råk ar ut för en cyk el ol yc ka , då mi ns ka r ri sk en at tj ag dr ab ba s av en sk al ls ka da . In st äm me r he lt l 2 3 4 5 6 7 Ta r he lt avs tån d b) O m ja g an vän de r hj äl m id en na si tua ti on är ja g en go d för eb il d för mi na eg na el le ra nd ra s ba rn _Inst äm me r he lt l 2 3 4 5 6 7 Ta r he lt avs tån d c) O m ja g an vän de r hj äl m id en na si tua ti on ko mm er ja g at t kän na mi g tr yg ga re än o m ja g in te an vän t hj äl m In st äm me r he lt 1 2 3 4 5 6 7 Ta r he lt avs tån d d) O m ja g an vän de r hj äl m id en na si tua ti on är ja g en go d för eb il d för an dr a cyk li st er In st äm me r he lt 1 2 3 4 5 6 7 Ta r he lt avs tån d e) O m ja g an vän de r hj äl m id en na si tua ti on för st ör s mi n fr is yr In st äm me r he lt l 2 3 4 5 6 7 Ta r he lt avs tån d i) O m ja g an vän de r hj äl m id en na si tua ti on mi ns ka r fr ih et sk än sl an me d at t cyk la In st äm me r he lt l 2 3 4 5 6 7 Ta r he lt avs tån d g) O m ja g an vän de r hj äl m id en na si tua ti on ko mm er de t at t bl i va rm t o m huvud et In st äm me r he lt 1 2 3 4 5 6 7 Ta r he lt avs tån d VT I-NO TA T 2-19 98 Bila ga 2, si d 3 h) O m ja gan vän de r hj äl m id en na si tuati on ko mm er ja g at t få ob ehag sk än sl or av ha kr em me n In st ämme r he lt l 2 3 4 5 6 7 Ta r he lt avs tån d i) O m ja g an vän de r hj äl mid en na si tua ti on ko mm er hj äl me n at tkän na s ob ek väm . Inst äm me r he lt l 2 3 4 5 6 7 Ta r he lt avstån d j) O m ja g an vän de r hj äl m id en na si tua ti on ko mmer de t at tk än na s i ns tän gt In st äm me r he lt l 2 3 4 5 6 7 Ta r he lt avs tån d k) O m ja g an vän de r hjäl m id en na si tua ti on ko mm er hj äl me n at tk än na s tun g In st äm me r he lt l 2 3 4 5 6 7 Ta r he lt avs tån d 1)O m ja g an vän de r hj äl m id en na si tua ti on ko mm er ja g at tk än na mi g ut ti tt ad In st äm me r he lt 1 2 3 4 5 6 7 Ta r he lt avs tån d rn ) O m ja g an vän de r hj äl m id en na si tua ti on ko mm er ja g at t se f ul oc h ro li g ut In st äm me r he lt 1 2 3 4 5 6 7 Ta r he lt avs tån d 4. Tän kdi g in id en si tua ti on vi be sk ri vi t ti di ga re oc h för sök vär de ra hur al lva rl ig t elle rvi kt ig t föl ja nd e pås tåe nd en är för di g. a) At t råka ut för en cyk el ol yc ka oc h dr ab ba s av en sk al ls ka da är Myc ke t al lva rl ig t l 23 4 5 6 7 In te al ls al lva rl ig t b) At t va ra en go d för eb il d för mina eg na el le ra nd ra s ba rn ge no m at ta nvän da cyk el hj äl m är Myc ke t vi kt ig t 1 2 3 4 5 6 7 In te al ls vi kt igt c) At t kän na mi g tr yg gnär ja g cyk la r är Myc ke t vi kt ig t l 2 3 4 5 6 7 In te al ls vi kt ig t d) At t va ra en go d föreb il d för an dr a cyk li st er ge no m at t an vän da cyk el hj äl m är Myc ket vi kt ig t 1 2 3 4 5 6 7 In te al ls vi kt ig t VT I-NO TAT 2-19 98

uA ÅW D w 4 -1 , uL u I e) Att mi n fr is yr för st ör s när ja g an vän de r hj äl m sk ul le va ra Myc ke t al lva rl ig t l 2 3 4 5 6 7 In te al ls al lvarl ig t t) At t uppl eva enf ri he ts kän sl a när ja g cyk la r är Myc ke t vi kt ig t l 2 3 4 5 6 7 In te al ls vi kt ig t g) At t kän na si gva rm o m huvud et när ma n ha r hj äl m är Myc ke t al lva rl ig t l 2 3 4 5 6 7 In te al ls al lva rl ig t h) At t få ob eh ag sk än sl or av hj äl me ns ha kr em sk ul le va ra Myc ke t al lva rl ig t 1 2 3 4 5 6 7 In te al ls al lva rl ig t i) At t an vän da en hj äl m so m kän ns ob ek väm är Myc ke t al lva rl ig t l 2 3 4 5 6 7 In te al ls al lva rl ig t j) At t de t kän ns i ns tän gt me d hj äl m sk ul le va ra Myc ke t al lva rl ig t 1 2 3 4 5 6 7 In te al ls al lva rl ig t k) At t en hj äl m kän ns tun g sk ul le va ra Myc ke t al lva rl ig t 1 2 3 4 5 6 7 In te al ls al lva rl ig t 1) At t kän na si g ut ti tt ad när ma n cyk la r är Myc ke t al lva rl ig t l 2 3 4 5 6 7 In te al ls al lva rl ig t m) At t se f ul oc h ro li g ut när ma n cyk la r sk ul le va ra Myc ke t al lva rl ig t 1 2 3 4 5 6 7 In te al ls al lva rl ig t 5. Va d tr or du an dr a pe rs on er id in om gi vn in g tyc ke r o m di tt eve nt ue ll a hj äl ma nva nd an de id en si tua ti on so m be sk ri vi ts ? An dr a pe rs on er im in om gi vn in g tyc ke r at tj ag Bör an vän da hj äl m l 2 3 4 5 6 7 In te bör an vän da hj äl m VT I-NO TA T 2-19 98 Bi la ga 2, si d 5 6. Va dtr or du ne da ns tåe nd e pe rs on er tyc ker o m di tt eve nt ue lla hj al ma nvän da nd e iden si tua ti on so m be skri vi ts ? (O m pe rs on erna in te är ak tuell a för di g ho pp aöve r jus t de n fr åg an). a) Mi na ar be ts ko ll egor tyc ke r at tj ag Bör an vän da hj älm l 2 3 4 5 6 7 Inte bör an vän da hj äl m b) Mi nfa mi lj el le rn är ma st e tycke r at tj ag Bör an vän da hj äl m l 2 3 45 6 7 In te bör an vän da hj älm 0) Mi nma n/ fr u/ sa mb o tyc ke r at tjag Bör an vän da hjäl m 1 2 3 4 5 6 7 In te bör använ da hj äl m (1) An dr acyk li st er im in om gi vn in g tyc ke rat tj ag Bör an vän da hj äl m 1 2 3 4 5 6 7 In te bör an vän da hj äl m 7. Hur vi kt ig t är de t för di g att för sök a an pa ss a di g ef te rva d ne da ns tåe nd e pe rs on er tyc ke r o m di n eve nt ue lla hj al ma nvän dn in g id en be sk ri vn a si tua ti on en ? (O m pe rs on er na in te ärak tue ll a för di g ho pp a Öve rj us t de n fr åg an ). a) Va d mi na ar be ts ko ll egor tyc ke r o m mi n hj äl ma nvän dn in g är för mi g Myc ke t vi kt ig t 1 2 3 4 5 6 7 In teal ls vi kt ig t b) Va d mi n fa milj el le rn är ma st e tyc ke r o m mi n hj äl manvän dn in g är för mi g Myc ke t vi kt ig t 1 2 3 4 5 6 7 In te al ls vi kt ig t c)Va d mi n ma n/ fr u/ sa mb o tyc ke r om mi n hj äl ma nvän dn in g är för mig Myc ke t vi kt ig t 1 2 3 4 5 6 7 In te al ls vi kt ig t d) Va d an dr a cyk li st er imin om gi vn in g tyc ke r o m mi n hj älma nvän dn in g är för mi g Myc ke t vi kt ig t 1 2 3 4 5 67 In te al ls vi kt ig t 8. Tyc ke r du re nt al lm än t at t de t sk ul le va ra lät t el le r svår t för di gat t an vän da cyk elhj äl m i de n si tua ti on s o m besk ri vi ts ? Myc ke t lät t l2 3 4 5 6 7 Myc ket svår t/ be svär li gt VT I-NO TA T 2-1998

9. N eda n an ge s et t an ta l fa kt or er s o m eve nt ue ll t ka n gör a de t lät ta re el le r svår ar e för di g at t an vän da hj äl m id en si tua ti on so m be sk ri vi ts . An ge i vi lk en gr ad de tst äm me r me d di n up pf at tn in g. a) At t :F ör va ra hj äl men när ma n cyk la t fär di gt sk ul le va ra Myc ke t lät t 1 2 3 4 5 6 7 Myc ke t svår t/ be svär li gt b) At tj us te ra hj äl me ns ha kr em sk ul le va ra Myc ke t lät t 1 2 3 4 5 6 7 Myc ke t svår t/ be svär li gt c) At t få hj äl me n at t si tt ab eh ag li gt på huvud et sk ul le va ra Myc ke t lät t 1 2 3 4 5 6 7 Myc ke t svår t/ be svär li gt (1) At t gl öm ma bo rt at tt ap å hj äl me n sk ul le va ra Myc ke t lät t 1 2 3 4 5 6 7 Myc ke t svår t e) At t sk af fa en hj äl m til lm ig sj äl v sk ul leva ra Myc ke t lät t 1 2 3 4 5 6 7 Myc ke t svår t/ be svär li gt t) At t kun na köp a en hj äl m åt mi g sj äl v sk ul le va ra Myc ke t lät t 1 2 3 4 5 6 7 Myc ke t svår t/ be svär li gt 10 . O m du an vän de r hj äl m id en si tua ti on so m be sk ri vi ts ii nl ed ni ng en . Hur va nl ig t el le r ova nl ig t sk ul le då föl ja nd e hän de ls er va ra för di g. a) At t be höva för va ra hj äl me n när du cyk la t fär di gt sk ul le va ra Myc ke t va nl ig t 1 2 3 4 5 6 7 Myc ke tova nl ig t b) At t be höva jus te ra hj äl me ns ha krem sk ul le va ra Myc ke t va nl ig t l 2 3 4 5 6 7 Myc ke t ova nl ig t 0) At t be höva jus te ra hj äl me n så at td en si tt er beha gl ig t på huvud et sk ul le va ra Myc ke t va nl ig t 1 2 3 4 5 6 7 Myc ke t ova nl ig t d) At t gl öm ma bo rt at tt ap å hj äl me n sk ul le va ra Myc ke t va nlig t 1 2 3 4 5 6 7 Myc ke t ova nl ig t VT I-NO TA T 2-19 98 Bi la ga 2, si d 7 e) At tbe höva sk af fa en hj älm til ld ig sj äl v sk ul leva ra Myc ke t va nl ig t 1 2 3 4 5 6 7 Myc ke t ova nl ig t t) Att be höva köp a en hj äl mtil ld ig sj äl v sk ul le va ra Myc ket va nl ig t 1 2 3 4 5 6 7 Myc ke t ova nl ig t 14 a. Hän de r de t at t du cyk la r inåg on si tua ti on so m påm in ne ro m de n so m be sk ri vi ts ii nl ed ni ng en . U Ja CI Ne j 14 b. O m ja , hur of ta br uk ar du då an vän da cyk el hj äl m? Al lt id 1 2 3 4 5 6 7 Al dr ig 15 . Hur tr ol ig t är de t at t du komm er at t an vän da cyk el hj "l m näs ta gån g du cyk la r o m cyk li ng ensk ul le sk e ie n såd an si tua ti on so m be sk ri vi ts i in le dn in ge n? Myc ke t tr ol ig t 1 2 3 4 5 6 7 In te al ls tr ol ig t VT I-NOTA T 2-19 98