Omvårdnadsåtgärder för att främja viktnedgång hos vuxna som lever med fetma : en litteraturöversikt

OMVÅRDNADSÅTGÄRDER FÖR ATT FRÄMJA VIKTNEDGÅNG

HOS VUXNA SOM LEVER MED FETMA

En litteraturöversikt

NURSING INTERVENTIONS TO PROMOTE WEIGHT LOSS IN

ADULTS LIVING WITH OBESITY

A literature review

Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng

Examinationsdatum: 2020-10-12 Kurs: K54

Författare: Johan Ulrich Handledare: Lena Axelsson

SAMMANFATTNING Bakgrund

Fetma är ett frekvent och ökande problem i både Sverige och världen som helhet. Fetma har flertalet konsekvenser både fysiskt, psykiskt, och ekonomiskt. Då fetma är ett stort hälsoproblem kan det antas att de flesta personer inom hälso- och sjukvården kommer behandla patienter med fetma, då det påverkar samtliga organsystem. Goda kunskaper kring området krävs därför hos sjuksköterskan för att ge dessa personer bästa möjliga vård och förutsättningar för hälsa.

Syfte

Syftet med detta arbete var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar viktnedgång hos vuxna som lever med fetma.

Metod

Metoden litteraturöversikt användes i utförandet av studien. Databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) och Public Medline (PubMed)

användes för att samla in relevant data. Totalt inkluderades 15 kvalitetsgranskade

vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ studiedesign. Data analyserades med en integrerad dataanalys.

Resultat

De inkluderade artiklarna gav upphov till kategorierna Livsstilskonsultationer, Motiverande samtal och Hungerträning. Samtliga av dessa omvårdnadsåtgärder var effektiva för att främja viktnedgång hos personer som lever med fetma.

Slutsats

Ur resultatet kunde slutsatsen om att sjuksköterskan är en viktig del av

omvårdnadssystemet dras. De tre huvudresultaten, Livsstilskonsultationer, Motiverande samtal och Hungerträning, visade att Motiverande samtal var mer effektivt än

Livsstilskonsultationer utan en specifik samtalsmetodik. Hungerträning, som är en relativt ny metod, gav också goda viktminskningsresultat. För att få stopp på den uppåtgående trenden av fetmaepidemin bör alla dessa tre huvudresultat implementeras mer i den svenska sjukvården.

ABSTRACT Background

Obesity is a frequent and increasing problem in both Sweden and the world. Obesity has a variety of consequences both physically, mentally, and economically. Since obesity is a major health issue it can be assumed that most people within the healthcare sector will treat patients with obesity since all organ systems are affected. Good knowledge on the issue at hand is therefore needed by the nurse to give the best possible care and conditions for good health.

Aim

The aim of this essay was to describe nursing interventions that promote weight loss in adults living with obesity.

Method

The method literature review was used in the implementation of the study. The databases Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) and Public Medline (PubMed) were used for gathering the relevant data. In total 15 quality reviewed research articles were included, of both qualitative and quantitative study design. Data was analysed using integrated data analysis.

Results

The included articles resulted in the creation of three categories, Lifestyle consultations, Motivational interviewing and Hunger training. All of these nursing interventions proved effective at facilitating weight loss among people living with obesity.

Conclusions

From the result, the conclusion that the nurse is an important part of the nursing system, could be drawn. The three main results, Lifestyle consultations, Motivational interviewing and Hunger training, showed that Motivational interviewing were more effective than Lifestyle consultations without a specific conversation method. Hunger training, which is a relatively new method, also gave good weight loss results. To put an end to the upward trend of the obesity epidemic, all three of the main results should be implemented more in the Swedish healthcare system.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ... 1 BAKGRUND ... 1 Fetma ... 1 Fetma i världen ... 2 Konsekvenser av fetma ... 3

Fetma i sjuksköterskans proffesion ... 4

Teoretisk utgångspunkt - Dorothea Orems egenvårdsteori ... 4

Problemformulering ... 5 SYFTE ... 5 METOD ... 5 Design ... 5 Urval ... 6 Datainsamling ... 6 Kvalitetsgranskning ... 8 Dataanalys ... 8 Forskningsetiska överväganden ... 8 RESULTAT ... 9 Livsstilskonsultationer ... 9 Motiverande samtal ... 11 Hungerträning ... 11 DISKUSSION ... 12 Resultatdiskussion ... 12 Metoddiskussion ... 15 Slutsats ... 17 REFERENSER ... 18 BILAGA A-B

1 INLEDNING

Fetma är ett frekvent och ökande problem i både Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2020) och världen som helhet (Lindroos & Rössner, 2007). Fetma har flertalet konsekvenser för påverkade personer, både fysiskt (Megías et al., 2018), psykiskt (Jagielski et al., 2014), och ekonomiskt (Lundborg et al., 2014). Då fetma är ett utbrett hälsoproblem finns det relativt sett ingen inom vårdsektorn som inte kommer att vårda personer med fetma eftersom det påverkar samtliga organsystem (Lindroos & Rössner, 2007). Goda kunskaper kring området krävs därför hos sjuksköterskan för att ge dessa personer bästa möjliga vård och förutsättningar för hälsa.

Denna litteraturöversikt kommer därför att fokusera på sjuksköterskans möjlighet att hjälpa patienter som lever med fetma kring viktminskning. Författarna anser detta vara ett viktigt ämne för att främja sjuksköterskans potential att motivera personen till viktminskning. Då kirurgisk och medicinsk behandling av fetma är utanför sjuksköterskans expertisområde kommer det inte att behandlas i detta arbete.

BAKGRUND Fetma

Mätning och definition av fetma

Fetma kan mätas med bland annat BMI (Body Mass Index). Då mäts kvoten mellan en individs kroppsvikt i kilogram och kvadraten på samma individs kroppslängd i meter. I västerländsk population klassificeras BMI som överstiger 30 kg/m2 som fetma. IOTF (International Obesity Task Force) implicerar vikten av att användandet av enbart BMI kan vara missvisande då även fullt friska och muskulösa kan ha ett BMI över 30 kg/m2 och inte ha fetma. Därför är det viktigt att se till fettfördelningen på kroppen, midjemåttet och till den samlade metabola riskprofilen (Lindroos & Rössner, 2007).

Fetmas etiologi

Fetmaepidemin orsakas av många faktorer. Två av de största är minskningen av fysisk aktivitet bland människor (Ladabaum et al., 2014) samt en ökad konsumtion av

halvfabrikat (Swinburn et al., 2011).

Fetma och övervikt utvecklas efter att fettcellerna i kroppen inte längre kan lagra fler triglycerider och då börjar antalet fettceller att öka för att utrymme ska möjliggöras

(Lindroos och Rössner, 2007). Triglyceriderna bildas således av överskottsenergi som blir över när kroppens energiintag överstiger den energiåtgång som kroppen gör av med (Chooi et al, 2018). Sambandet mellan genetiska faktorer och fetma är ännu inte helt förstått men det är bevisat att det finns genetiska faktorer som går i arv vilka påverkar risken att utveckla fetma (Hu et al., 2018).

Bland matvanor kan en tydlig korrelation dras mellan konsumtion av snabbmat och fetma (Chit et al., 2020). Matkulturen har världen över fått en större mängd halvfabrikat med hög energimängd, massiv marknadsföring och med relativt låga priser vilket gör denna typ av mat lättillgänglig (Swinburn et al., 2011). Chit et al. (2020) påvisar även att de personer som konsumerar snabbmat en eller fler gånger i månaden har nästan fem gånger högre risk för att vara överviktiga eller feta än de som konsumerar snabbmat färre än en gång per månad.

2

Forskning visar på att färre människor är fysiskt aktiva på fritiden idag än för 30 år sedan vilket är en bidragande faktor till att kalorier inte förbränns i den takt som de konsumeras (Ladabaum et al., 2014). Personers fritidsintresse spelar stor roll för utvecklingen av övervikt och fetma då personer som föredrar stillasittande fritidsaktiviteter har cirka tre gånger högre risk att leva med fetma jämför med de personer som föredrar fysiskt aktiva fritidsaktiviteter (Chit et al., 2020).

Ålder och levnadsvanor så som rökning påverkar risken för fetma då personer som röker har mer än fem gånger så hög risk att utveckla fetma jämfört med icke-rökare. Personer över 32 års ålder har cirka fyra gånger så hög risk att utveckla övervikt eller fetma jämfört med yngre personer (Chit et al., 2020).

Fetma kan kopplas som en konsekvens av lägre utbildningsnivå. Folkhälsomyndighetens statistik från 2018 visar på att 22 procent av befolkningen vars högsta utbildningsnivå är grundskoleutbildning lever med fetma. Andelen personer som lever med fetma vars högsta utbildningsnivå är gymnasial utbildning är 20 procent, andelen personer som avslutat eftergymnasial utbildning och lever med fetma är 12 procent. Detta visar på en tydlig parallell mellan utbildning och fetma (Folkhälsomyndigheten, 2020). Detta styrks av Folkhälsomyndigheten (2020) som rapporterar att personer med låg socioekonomisk status lever oftare med fetma än personer med högre socioekonomisk status.

Fetma kan även ha grund i psykiska påfrestningar. I det svenska samhället ses en tydlig viktökning vid framför allt oro över arbete samt ekonomisk situation. En ökning i BMI med 0,35 kg/m2 kan ses hos både kvinnor och män vilket är en viktökning med ungefär 1,2 kg för varje enskild orosfaktor (Mehlig et al, 2019).

Fetma i världen

Världshälsoorganisationen (WHO) klassar övervikt och fetma som en onormal eller

överdriven mängd fettansamling som medför risker för hälsan (World Health Organisation, 2020). WHO uttalade sig om att världen var i en fetmaepidemi för första gången på en expertkonferens i Genéve 1997 (Lindroos & Rössner, 2007). År 2014 fastställdes det att fetma ett så stort hälsoproblem att fler dör av övernäring än av svält (Agerberg, 2014). Fetma leder till 2,8 miljoner dödsfall årligen med anledning av följdsjukdomar, främst hjärt- och kärlsjukdomar (Gupta & Garg, 2020). År 2013 var 37 procent av män och 38 procent av kvinnor i världen överviktiga (Ng et al, 2014). Om ökningen av fetma fortsätter i samma takt som den har gjort kommer hälften av världens befolkning vara överviktiga eller feta år 2030 (Tremmel et al., 2017).

Fetma i Sverige

Granström et al. (2016) uppvisar data för fetma i Sverige bland personer 25–34 år gamla under åren 2000, 2004, 2008 och 2012. Denna data visar på att bland män mellan åldrarna 25–34 ökade andelen som lever med fetma från 10,2 procent år 2000 till 11,3 procent år 2012. Bland kvinnor i samma åldersgrupp var trenden även där stigande från 10,2 procent år 2000 till 12,5 procent år 2012. Granström et al. (2016) visar även på att fetma stigit hos alla deltagande grupper oavsett utbildningsnivå men att ökningen varit störst bland de vars högsta utbildningsnivå är gymnasieutbildning.

Folkhälsomyndighetens undersökning Nationella folkhälsoenkäten från 2018 (http://fohm-app.folkhalsomyndigheten.se/Folkhalsodata/pxweb/sv/) visar att 15 procent av kvinnor samt 16 procent av män mellan 16–84 års ålder i Sverige lever med fetma. Detta är en markant ökning från år 2004 då andelen personer som levde med fetma var 11 procent hos

3

män och kvinnor. Detta är en ökning om cirka 36 procent hos kvinnor och ökning om cirka 45 procent hos män i Sverige till totalt 16 procent av Sveriges befolkning mellan 18–84 års ålder.

Konsekvenser av fetma Fysiska konsekvenser

Risken för att utveckla sjukdomar samt förkorta sitt liv ökar med fetma. Inte minst kan ett stort personligt lidande orsakas, psykiskt och fysiskt (Megías et al., 2018). Sa et al. (2020) konstaterar att fetma bidrar till för kort sömn (<7h/natt), för lång sömn (>9h/natt) och försämrad sömnkvalitet vilket i sin tur leder till försämrad livskvalitet.

I samband med fetma får kroppen automatiskt ett överstimulerat immunförsvar. Detta leder i sin tur till en låggradig kronisk inflammation som bland annat ger en ökad frisättning av makrofager och andra vita blodkroppar. Många sjukdomar har inflammation som en grundläggande variabel i sin sjukdomsbild. Dessa kan bland annat vara diabetes,

ateroskleros, astma och leversteatos (fettlever) (Lindroos & Rössner, 2007). Personer med fetma har även 14–71 procent högre risk att utveckla långvarig smärta jämfört med

normalviktiga personer (Bigand et al., 2018). Fetma ökar även risken för levercancer med 87 procent jämfört med personer med ett normalt BMI (Liu et al., 2019).

Psykiska konsekvenser

Fetma påverkar psykisk hälsa negativt för både män och kvinnor (Nichèle & Yen, 2016). Forskning har visat att det finns en stor utbredning av samsjuklighet mellan psykisk ohälsa och fetma. Fetma bidrar till bland annat depressiva störningar, sänkt livskvalitet och ångest (Jagielski et al., 2014). Psykisk ohälsa kan i sin tur också öka risken för viktuppgång (Staiano et al., 2016), den risken är dock mindre hos män än hos kvinnor. Däremot har män med fetma högre risk än kvinnor att utveckla psykisk ohälsa (Nichèle & Yen, 2016). Enligt Ciao och Latner (2011) är stigmatisering och diskriminering av personer som lever med fetma ett vidspritt fenomen inom arbetslivet, utbildning och även sjukvården. Personer som upplever att de diskrimineras påverkas negativt, både psykiskt och socialt (Ciao & Latner, 2011).

Ekonomiska konsekvenser

Ekonomiska konsekvenser kan ses på det individuella planet där sjukvårdskostnaden för en person som lever med fetma ökar med 36 procent och kostnaden för medicinering ökar med 77 procent jämfört med en normalviktig person enligt en studie från 2016 (Apovian, 2016). Enligt en studie från 2014 så har män som lever med fetma i tonåren i snitt en inkomst 18 procent under normalviktiga personer i vuxen ålder (Lundborg et al., 2014). Fetma medför ekonomiska svårigheter då den drabbade individen förlorar arbetsdagar på grund av sjukdagar relaterade till konsekvenser av fetman samt lägre produktivitet. I många studier har det framkommit en korrelation mellan ökande BMI och en ökande kostnad för fetma på individ- och samhällsnivå (Tremmel et al., 2017).

Under år 2014 var den ekonomiska påverkningen av fetma i världen 2,8 procent av bruttonationalprodukten (BNP), vilket är två trillioner amerikanska dollar. Fetma har därmed ekonomiska konsekvenser på individ- och samhällsnivå (Tremmel et al., 2017). Problematiken med viktnedgång

Vid utvecklandet av fetma sker permanenta ändringar i ämnesomställningen vilket senare kan motarbetar varje försök till viktnedgång (Kelesidis et al., 2010). Fettceller bildar ett mättnadshormon som heter leptin vilket ökar i takt med att fettdepåerna ökar. Vid exempelvis bantning, vilken är en relativt vanlig åtgärd bland människor som önskar gå

4

ned i vikt, sjunker fettdepåerna vilket medför att lipidproduktionen också sjunker och hjärnan erhåller akuta signaler om att fettdepåerna måste fyllas på igen vilket resulterar i en ökad aptit. Denna signal är svår att motstå då det är en del av vår överlevnadsmekanism. Genom majoriteten av människans historia har svält varit en stor faktor och den inbyggda mekanismen är svår att ignorera (Kelesidis et al., 2010). Att försöka gå ned i vikt genom bantning motsäger hela våran överlevnadsinstinkt och är därför svår att fullfölja. Andra större livsstilsförändringar så som exempelvis dieter och fysisk aktivitet som dessutom blir tyngre ju mer bekväma vi blir är också ett svårt hinder att klara, både psykiskt och fysiskt och varierar stort mellan olika individer (Kelesidis et al., 2010).

Fetma i sjuksköterskans proffesion

Sjuksköterskans professionella ansvar innefattar att främja hälsa och förebygga ohälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Detta innebär att också fetma är sjuksköterskans ansvar att behandla. För att adekvat förebygga fetma har sjuksköterskan ett ansvar att skaffa sig kunskap inom relevanta ämnesområden som kan främja hälsan hos patienter (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

Sjuksköterska är en profession patienten ofta möter vid första kontakt med sjukvård och som följer patienten under hela vårdförloppet med fokus på patienten (Svensk

sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskan skapar tillsammans med patienten ett vårdteam där olika professioner samlas. Sjuksköterskan har en överblick över patientens situation och vad som krävs för att främja hälsan hos hen. För att detta ska uppnås krävs ett tydligt ledarskap för att sammanställa vårdteam och ge en relevant vård för patienten (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

Fetma kan av sjuksköterskan behandlas med livsstilskonsultationer vilket inkluderar all kontakt mellan sjuksköterska och patient exempelvis i form av samtal och kontroller eller genom motiverande samtal (MI). MI är en specifik samtalsmetod där utövaren arbetar med reflektioner och öppna frågor för att motivera patienten till förändring (Socialstyrelsen, 2019).

Teoretisk utgångspunkt - Dorothea Orems egenvårdsteori

En passande teoretisk utgångspunkt för viktnedgång hos vuxna som lever med övervikt är Dorothea Orems egenvårdsteori. Varje människa ansvarar för sin egen hälsa,

välbefinnande samt livskvalitet och de åtgärder som människan gör för att underhålla dessa kallas för egenvård. Orem menar med sin egenvårdsteori att alla människor ständigt lär sig och utför de åtgärder som är nödvändiga för att människors fysiska och psykiska

funktioner samt integritet skyddas (Orem, 2003).

Teorin grundar sig i en egenvårdsbalans som består av egenvård, egenvårdsbrist samt ett omvårdnadssystem. I det fall då människan inte kan leva upp till de krav som har ställts för egenvården uppstår en egenvårdsbrist. Då egenvårdsbrist har uppstått måste kraven

justeras alternativt så måste människan få hjälp med att klara kraven för att bibehålla hälsan. Sjuksköterskans roll är att förbättra människans egenvårdskapacitet när

egenvårdsbrist uppstår. Då kraven för att bibehålla en god egenvård uppfylls, på egen hand eller med hjälp av andra, så innebär det en god egenvårdskapacitet. Sjuksköterskan har en stor roll i omvårdnadssystemet där hen ska ha en kontinuerlig omvårdnadsplan för hur människans egenvårdsbalans ska bibehållas eller återfås (Orem, 2003). Med denna teoretiska utgångspunkt som grund ska litteraturöversikten få en god stödpelare där människan som patient hamnar i fokus och hjälps av sjuksköterskan i sin egenvård för att bidra till hens hälsa, integritet och självständighet.

5 Problemformulering

Fetma är en stigande epidemi med globala och individuella konsekvenser. Andelen personer med övervikt och fetma i Sverige har stadigt stigit från 11 procent år 2004 till 16 procent år 2018. De personer som lever med fetma påverkas negativt både fysiskt,

psykiskt, ekonomiskt och socialt. Fetma kan kopplas till många socioekonomiska faktorer så som lägre utbildningsnivå, lägre inkomst och högre risk för fetma senare i livet.

På grund av den brett utspridda epidemin kommer sjuksköterskan i många varierade

vårdsammanhang träffa på och behöva utföra omvårdnadsåtgärder relaterade till fetma. Det ligger därmed i sjuksköterskans intresse att vara påläst inom ämnet för att kunna ge bästa möjliga vård till alla individer i samhället.

SYFTE

Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar viktnedgång hos vuxna som lever med fetma.

METOD Design

Detta arbetets metod var i form av en litteraturöversikt för att samla god och relevant kunskap inom ämnet i en mer överskådlig form på en plats. Inom det vårdvetenskapliga området är litteraturöversikter de mest användbara då de har tillgång till en bred grund för evidensbaserad vård (Kristensson, 2014). En litteraturöversikt innebär att kunskapsläget inom ett specifikt och tydligt definierat område kartläggs (Segesten, 2017). Denna kartläggning kan innefatta både kvalitativa och kvantitativa artiklar och genom en noggrann analys av det insamlade materialet kan en bild av kunskapsläget inom området bildas (Segesten, 2017). Detta innebär att litteraturöversikten innehåller redan tidigare inhämtad kunskap som ger en bild av forskningsläget som det ser ut idag då man använder sig av så ny forskning som möjligt (Polit & Beck, 2017).

Det finns två olika typer av litteraturstudier, systematisk och icke systematisk

litteraturöversikt. Den systematiska forskningen inkluderar all relevant forskning inom ämnet man granskar. Detta gör att risken för godtycke minimeras i översiktens slutsats. I den icke systematiska litteraturöversikten inkluderas endast, av författaren, valda studier vilket gör att litteraturstudien lätt kan vinklas efter författarens egna åsikter, förväntningar eller helt enkelt begränsas till de studier som författaren känner till (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2017). Genom att noggrant redovisa arbetsprocessen kan dock även en icke systematiska litteraturöversikt ger ett fullgott underlag för

evidensbaserad vård och bidra med värdefull kunskap samt översikt inom valt ämne (Kristensson, 2014). Båda de olika typerna av litteraturöversikt utgör en stark grund till evidensbaserad vård (Polit & Beck, 2017), men den systematiska har en något högre tillförlitlighetgrad då en litteraturöversikts vetenskapliga grund stärks med hur hög grad systematisk den är (Kristensson, 2014). Denna litteraturöversikt genomfördes med icke-systematisk metod.

6 Urval

För att en litteraturöversikt skall ses som högkvalitativ skall studien vara systematiskt utformad med väluttänkta urval för att försäkra sig om studiens reproducerbarhet (Polit & Beck, 2017).

Avgränsningar

Avgränsningskriterierna leder till att artiklar som inte är relevanta för studiens syfte sorteras bort och bidrar till en ökad kvalitet i litteraturöversikten (Polit & Beck, 2017). Artiklarna som ligger till underlag för detta arbete är vetenskapliga artiklar publicerade på engelska eller svenska, då dessa språk är de som författarna likvärdigt behärskar.

Artiklarna som användes var peer reviewed och samtliga inkluderade artiklar var publicerade mellan 2010-01-01 och 2020-08-01 då en litteraturöversikt alltid bör sträva efter att inkludera den senaste forskningen (Kristensson, 2014). Enbart primärkällor användes i resultatet.

Inklusionskriterier

Artiklar som behandlar uppsatsens syfte och bärande begrepp, Fetma (Obesity), Vuxna (Adult), Omvårdnad (Nursing) och Viktminskning (Weight loss) har inkluderats. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har inkluderats för att ge en god översikt med brett perspektiv (Friberg, 2017). Enbart artiklar som finns att tillgå i fulltext genom

Sophiahemmets bibliotek har inkluderats i sökningar och i den föreliggande studiens resultat.

Exklusionskriterier

Artiklar som behandlar personer under 18 års ålder eller gravida har exkluderats för att det är två områden där fetma tar andra uttryck och som kan behöva annan vård än personer utan komplicerande omständigheter. Reviewartiklar har exkluderats de ej är primärkällor. Artiklar som behandlar kirurgisk eller medicinsk behandling av fetma exkluderas då dessa områden inte är sjuksköterskans expertis och likaså har alla andra perspektiv som inte har med sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder att göra exkluderats.

Datainsamling

Datainsamlingen skedde i databaserna CINAHL och Pubmed. CINAHL är en

omvårdnadsdatabas (Friberg, 2017) och PubMed innehåller främst medicinska artiklar (Kristensson, 2014). Stöd från bibliotekarie erhölls genom kontakt med Karin Gåård den 2020-09-04 samt 2020-09-11 för att få en mer riktad och professionell

informationssökning (Forsberg och Wengstöm, 2016). Ämnesordlistan MeSH (Medical Subject Heading) användes för att lättare göra relevanta sökningar i databasen PubMed. Termerna gör att alla relevanta artiklar inom ämnet som söks visas utan att artiklarna i fråga nödvändigtvis behöver innehålla det specifika sökordet. Det är NML (U.S. National Library of Medicine) som producerar, underhåller och årligen uppdaterar med relevanta nya termer i MeSH (Karolinska Institutet, u.å.). I databasen CINAHL användes

ämnesordlistan CINHAL Subject Headings vilka bygger på MeSH-termer men har mer vårdrelaterade termer (Karolinska Institutet, 2020).

Sökningarna skedde med hjälp av de booleska operatörerna AND och OR för att få så relevanta resultat som möjligt. AND användes för att kombinera flera söktermer. OR användes för att vidga sökningen med fler närliggande begrepp (Kristensson, 2014). NOT användes inte i några sökningar för den föreliggande studiens sökningar. För sökningar i CINAHL användes CINAHL subject headings motivational interviewing, obesity, nursing

7

interventions, weight loss, counseling. Nursing, nurse, nurses och interventions söktes även separat vilket inte är CINAHL subject headings. För sökningar i PubMed används Medical Subject Headings-termerna (MeSH) Overweight, adult, weight loss, health education samt nursing interventions och motivational interviewing vilket inte är en MeSH-term.

Datainsamlingen skedde i tre omgångar, efter applicering av relevanta sökord valdes först alla artiklar av relevans baserat på rubrikerna. Därefter skedde en andra sortering baserat på läsning av abstract där irrelevanta artiklar sorterades bort. Den tredje sorteringen innebar att artiklar lästes i sin helhet varefter artiklarna då inkluderades eller exkluderades baserat på relevans (Friberg, 2017). Den färdigställda insamlingen innefattar 16 relevanta vetenskapliga artiklar.

Tabell 1. Presentation av datainsamling Databas Datum Sökord Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal inkluderade artiklar PubMed 2020-09-04 (((overweight[MeSH Terms]) AND (adult[MeSH Terms])) AND (weight loss[MeSH Terms])) AND (health education[MeSH Terms]) 251 51 7 1 PubMed 2020-09-09 (nursing interventions) AND (overweight[MeSH Terms]) 176 18 5 2 PubMed 2020-09-09 (motivational interviewing) AND (overweight[MeSH Terms]) 35 6 0 0 CINAHL 2020-09-04 (MH "Motivational Interviewing") AND (MH "Obesity") 65 8 4 1 CINAHL 2020-09-09 Nursing AND interventions AND (MH “Obesity”) 76 5 2 0 CINAHL 2020-09-09 (MH "Nursing Interventions") AND (MH "Obesity") 5 1 0 0 CINAHL 2020-09-10 (MH "Counseling") AND "nursing" AND (MH "Obesity") 7 4 1 0 CINAHL 2020-09-11 "nursing" AND (MH "Obesity") 182 18 10 2 CINAHL 2020-09-11 (MH "Weight Loss") AND ("nursing" OR "nurse" OR "nurses") 107 9 7 3

8 CINAHL 2020-09-11 (MH “Obesity”) AND nursing OR nurse OR nurses 339 10 6 4 Manuell sökning * - 14 7 2 TOTALT 1243 144 49 15 *Manuell Sökning

Den manuella sökningen genomfördes genom läsning av artiklar som fanns

rekommenderade av PubMed längst ned på sidan (Similar articles) efter att ha läst ett abstrakt från en artikel av intresse. Detta ledde till att två studier inkluderades, Jospe et al. (2017) samt de Bruin et al. (2019).

Kvalitetsgranskning

Kvalitetsgranskningen skedde i enlighet med Sophiahemmets Högskolas

bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering avseende studier med kvalitativ och kvantitativ metodansats (bilaga A) vilket är baserat på underlag från Berg, Dencker och Skärsäter (1999) samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Artiklarna som har använts i litteraturstudien har kvalitetgranskats för att säkerställa att resultatet är baserat på studier av god kvalitet och för att få en inblick i vilka studier som var relevanta för arbetet (Friberg, 2017). Kriterierna i underlaget utgörs av bland annat antalet deltagare, beskrivning av protokoll och metoder (bilaga A).

För att kvalitetgranska litteraturstudien ytterligare säkerställdes att metoderna i de artiklar som användes var till fullo beskrivna. Författarna genomförde gemensamt datainsamlingen för att sedan var för sig läsa samtliga utvalda artiklar i dess helhet och separat genomföra kvalitetsgranskning enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag (Bilaga A) och Kristensson (2014). Författarna jämförde och sammanställde sedan de två separata

kvalitetsgranskningarna och redovisade dessa i bilaga B.

I enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag har en tregradig skala använts för att gradera de artiklar som valdes att inkluderas i litteraturstudien. Artiklarna graderas med låg kvalitet, medel kvalitet och hög kvalitet enligt skalan. Detta för att kunna upprätthålla en god kvalitet på studiens inkluderande artiklar. I denna studie har artiklar med hög kvalitet primärt använts, men en artikel av medel kvalitet inkluderades också då de innehöll relevant forskning för litteraturstudiens ämne. En artikel av låg kvalitet sorterades bort vilket resulterade i att 15 artiklar inkluderades.

Dataanalys

Metoden som använts för detta arbete är en integrerad dataanalys. Dataanalysen består av tre steg (Kristensson, 2014). Det första steget innebar att de bägge författarna till denna litteraturöversikt läste de artiklar som inkluderats för att identifiera övergripande skillnader eller likheter i resultaten. Steg två bestod av att författarna separat identifierade kategorier vilka sedan användes som rubriker i resultatredovisningen. Det tredje steget innebar att författarna jämförde de kategorier som de identifierat och sedan sammanställde samtliga inkluderade artiklars resultat under de relevanta rubrikerna (Kristensson, 2014).

Forskningsetiska överväganden

I samband med forskning kan en del etiska problem uppstå. Genom att genomföra en systematisk analys kring dessa problem och diskutera dessa kan en högre trovärdighet

9

uppnås (Helgesson, 2015). Ett etiskt tillvägagångssätt har därför beaktats vid studiens genomförande. Litteraturöversikten baseras på en evidensbaserad och vetenskaplig grund med bibehållen objektivitet då studier och vetenskapliga artiklar inte har valts ut med önskan om att få ett specifikt resultat utan alla olika utfall har tagits i anspråk (Kristensson, 2014). De vetenskapliga artiklar som har valts ut till denna studie har blivit granskade och alla har fått etiska godkännanden innan genomförandet, vilket stärker översiktens etik. Helsingforsdeklarationen (WMA, 2020) och dess etiska koder har följts och därmed kan detta arbetes etiska integritet säkerställas.

I enlighet med Etikprövningslagen (SFS 2003:460) har litteraturöversikten även

genomförts utan att fabricera ett specifikt resultat. Ingen form av förvanskning, genom att modifiera forskningsprocessen eller resultatet, har utförts. Författarna avsäger sig även från all form av oredlighet (SFS 2019:504) där de medvetet skulle ha gjort avsteg från de vetenskapliga kraven samt gjort avvikelser från god forskningssed. Arbetet har utförts med god planering, genomtänkt genomförande samt rapportering för att undvika oaktsam eller medveten fabricering, förfalskning eller plagiering (Helgesson, 2015). I och med dessa forskningsetiska överväganden säkerställes denna litteraturöversikts etiska förhållningssätt.

RESULTAT

Femton vetenskapliga artiklar (se bilaga B), varav sex stycken utförda med kvalitativ metod och nio stycken utförda med kvantitativ metod, användes vid utformandet av denna litteratursöversikts resultat. Studierna kommer från Storbritannien, Sverige, Spanien, Nederländena, Nya Zeeland, USA, England, Thailand och Finland. Rubrikerna utgörs av de kategorier som har identifierats vid analysen av resultatens olika delar avseende omvårdnadåtgärder; Livsstilskonsultationer, Motiverande samtal och Hungerträning. Livsstilskonsultationer har utformats tillsammans med underkategorier för att lättare få en överblick över det breda omvårdnadsområdet medan Motiverande samtal och

Hungerträning står utan underkategorier då det är mer specifika omvårdnadsåtgärder. Livsstilskonsultationer

Patienter som hade kontakt med sjuksköterska för att få stöd med sin fetma och som erhöll livsstilskonsultationer åstadkom positiva viktnedgångsresultat. Patienterna hade också bedömt kontakten med sjuksköterskan som värdefull och motiverande (Bräutigam-Ewe et al., 2017; Little et al., 2016; Korhonen et al., 2014; van Dillen et al., 2015; Saeidi et al., 2013; Driehuis et al., 2012). Få återfall av viktökning efter den initiala viktnedgången noterades till följd av konsultationerna (Driehuis et al., 2012; Little et al., 2016; Fernández et al., 2018).

Otillräckligt stöd från sjuksköterska resulterade i små livsstilsförändringar (Bräutigam-Ewe et al., 2017). En större risk för viktuppgång trots livsstilskonsultation fanns hos

ensamstående, hos personer som levde med depressionssymtom och hos personer som i högre grad använde sig av läkemedel och/eller antidepressiva läkemedel (Korhonen et al., 2014).

Konsultationsmöjligheters tillvaratagande

Under mötet med patienten i samband med livsstilskonsultation visade det sig att fokus och närvaro från sjuksköterskan var av vikt för att ge bra råd och omvårdnad (Östlund et al., 2016; van Dillen et al., 2015). Sjuksköterskor som använde sig mer av öppna frågor och

10

komplexa reflektioner under mötet talade oftare om förändring eller bibehållande av förändring hos patienten. Sjuksköterskor som däremot använde färre öppna frågor och komplexa reflektioner talade mer sällan om förändring eller bibehållande av någon sådan (Östlund et al., 2016). Många chanser till att ge relevant livsstilskonsultation missades inom primärvården där tydliga mål för livsstilsförändring inte gavs, utlärningstillfällen om fetma och viktnedgång missades, mätvärden registrerades inte och frågor om livssituation relaterad till fetman ställdes inte (van Dillen et al., 2015).

Betydelsen av frekvent kontakt med sjuksköterska

Hur ofta och på vilket vis man träffade en sjuksköterska för livsstilskonsultationer påverkade resultat för viktnedgång (Bräutigam-Ewe et al., 2020; Little et al., 2016). I studien av Bräutigam-Ewe et al. (2020) jämfördes resultatet mellan två olika

intensitetsnivåer av interventioner mot fetma i primärvården. Deltagarna delades in i två grupper, lågintensiv intervention där deltagarna fick en kokbok, två föreläsningar kring kost, en föreläsning om träning, och ett möte med sjuksköterska för rådgivning. Den högintensiva gruppen fick också en kokbok, två föreläsningar om kost och en föreläsning om träning. De fick till skillnad från den lågintensiva gruppen fem besök i primärvården för klinisk uppföljning av blodprover och metabola markörer (HbA1c, kolesterol,

blodtryck), fyra motiverande samtal med sjuksköterska kombinerat med dietary advice on perscription (DAP), en föreläsning i en matbutik, en hemsida för kommunikation samt e-post varje vecka. Studien visar på att det inte framkom någon skillnad i viktnedgång eller de metabola markörer som mättes mellan den hög- och lågintensiva gruppen. Studien visar däremot att andelen deltagare som uppgav ångest, mätt med enkäten Hälsa på lika villkor (HLV), ökat i den lågintensiva gruppen och sjunkit i den högintensiva

interventionsgruppen (Bräutigam-Ewe et al., 2020).

Studien av Little et al. (2016) innehöll tre olika grupper som alla hade olika kontakt med sjuksköterska under 12 månaders tid. Mängden kontakt reflekterades i resultaten. Gruppen som hade minst kontakt, som endast fick information om var någonstans de kunde inhämta mer information om diet, träning och viktminskning, fick en viktminskning på 2,5 kg vid studiens slut varav 19 procent bibehöll minst 5 procent viktminskning av sin egen

kroppsvikt. Gruppen som fick livsstilskonsultationer med sjuksköterska på distans lyckades minska sin vikt med 4,5 kg det första halvåret och ytterligare 3 kg vid tolv månader, vilket var studiens slut. I denna grupp lyckades 32 procent av deltagarna

bibehålla sin viktnedgång med minst 5 procent av sin egen kroppsvikt. Den tredje gruppen fick livsstilskonsultationer med fysisk närvaro av sjuksköterska och erhöll mest resultat sett till viktreducering. Gruppen gick här genomsnittligt ner med 5 kg det första halvåret och ytterligare 4 kg det andra halvåret. Här lyckades 28 procent bibehålla minst 5 procents viktminskning vid studiens slut (Little et al., 2016).

Interdisciplinär intervention

Två studier har använt sig av interdisciplinärt teamarbete mer än de andra (Fernández et al., 2018; Saeidi et al., 2013). Studien av Fernández et al. (2018) delger hur viktigt det är med interdisciplinära interventioner där sjuksköterskans kompetens och ledarskap inom omhändertagandet av individer som lever med övervikt och fetma ingår.

Experimentgruppen i studien fick i tolv månader stöd från en interdiciplinär grupp som bestod av sjuksköterska, läkare, dietist, psykolog, fysioterapeut samt idrottsvetare. Sex månader in i studien hade experimentgruppen gått ned 4,7 kg. Efter tolv månader, vid studiens slut, kunde en genomsnittlig viktnedgång på 6,9 kg noteras. En ytterligare

mätning gjordes på studiedeltagarna efter tjugofyra månader och den genomsnittliga vikten hade fortsatt reducerats till 7,2 kg. Kontrollgruppen som endast hade erhållit

11

standardkontroller visade ingen viktmässig skillnad mellan studiens start och slut Fernández et al., 2018).

Saeidi et al. (2013) hade i sin studie låtit specialutbilda de tio sjuksköterskor som ingick i studien. Utbildningen skedde av en erfaren mentalvårdare med specifika kunskaper inom ätstörningar och en dietist med fetmahantering som expertisområde och innefattade bland annat fetma, viktnedgång, motiverande samtal och diet. Sjuksköterskorna rekryterade tio patienter var för att vara med i studien och alla dessa rapporterade positiva

livsstilsförändringar tack vare de erfarenheter och inlärningsmaterial de erhållit (Saeidi et al., 2013).

Träningsintensitetens påverkan

En studie av Williams et al. (2015) visar på resultatskillnader mellan personer som

rekommenderades låg eller medelhög träningsintensitet för att främja viktnedgång. De med lägre träningsintensitet fick ta promenader på 30–60 minuter minst fem gånger per vecka. Dessa erhöll större energiförbrukning (cirka 83 kcal/vecka) än gruppen som

rekommenderades medelintensiva promenader. Den medelintensiva gruppen skulle uppehålla en hjärtfrekvens på 64–74 procent av deras maximala åldersuppskattade hjärtfrekvens. Duration och mängd på promenaderna var sedan densamma för både den lågintensiva som den medelintensiva gruppen. Gruppen som rekommenderades

promenader av valfri intensitet uppnådde cirka 17 procent fler aktiva minuter per vecka jämfört med gruppen som hade krav på medelhög träningsintensitet. Studien visade även att det inte framkom några skillnader i kondition under studien mätt genom maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) (Williams et al., 2015).

Motiverande samtal

Rodriguez-Cristobal et al. (2017) gjorde jämförelser mellan att använda samtalsmetodiken MI och vanliga livsstilskonsultationer. MI gav bättre resultat vad gäller viktnedgång med kvarvarande resultat, större fysisk aktivitet, förbättrat hälsoansvar samt bättre diet

(Rodriguez-Cristobal et al., 2017). Även kortare konsultationer med sjuksköterska som använde sig av MI och som satte upp mål tillsammans med patienten gav

livsstilsförändrande resultat. Dessa möten visade sig också vara stressreducerande där patienten lärde sig att hantera sin stress på ett effektivare vis (Ritten et al., 2016). MI främjade resultat för viktnedgång och bidrog till ett ökat hälsofrämjande beteende (Bräutigam-Ewe et al., 2017; Rodriguez-Cristobal et al., 2017; Ritten et al., 2016; Saeidi et al., 2013). Träningsbeteenden och den fysiska hälsan i stort förbättrades i och med MI (Rodriguez-Cristobal et al., 2017; Ritten et al., 2016) och likaså erhålls en hälsosammare diet (Rodriguez-Cristobal et al., 2017; Ritten et al., 2016) då deltagarna i studierna

rapporterade att de konsumerade mer frukt och grönt vid studiens slut (Ritten et al., 2016). Hungerträning

Hungerträning i form av blodsockermätning varje morgon och inför varje måltid, för att avgöra om man bör äta eller avstå, gjordes av tre studier (Jospe et al., 2017; Gale et al., 2020; Bruin et al., 2019). I studien av Gale et al. (2020) användes metoden för

hungerträning av sjuksköterskor som skulle testa huruvida de tyckte om metoden kunde appliceras på patienter inom primärvården. Samtliga sjuksköterskor uppgav sig efter studien vara intresserade av att använda hungerträning med blodsockermätare med sina patienter. Av de deltagande sjuksköterskorna ansåg 60–70 procent att hungerträning med glukosmätare var ett utmärkt sätt att utbilda patienter kring aptit och hungerkänslor samt

12

för att se hur olika matval påverkar blodsockret då blodsockermätningen gav en klinisk parameter för behovet av att äta (Gale et al., 2020).

Studien av de Bruin et al. (2019) visar att deltagarna i hungerträningen gick ned i snitt 4 kg under sex månader. Deltagarna uppgav även att de kände en ökad egenmakt under studien då de fick en klinisk parameter för att mäta hunger. Den vanligaste orsaken till att

deltagarna åt när de ej var hungriga var uttråkning, vilket deltagarna uppgav sig få stöd med av blodsockermätningen.

Deltagarna i studien av Jospe et al. (2017) gick ned i snitt 4,9 kg under de första sex månaderna av studien och bibehöll denna vikt till studiens slut vid tolv månader efter studiens start. Deltagarna ombads endast mäta blodsockret inför varje måltid de första två veckorna, varefter blodsockermätning inför varje måltid var frivilligt. De deltagare som fortsatte att mäta blodsocker inför varje måltid, 29 av 34 deltagare, gick ned mer i vikt än de deltagare som slutade att mäta sitt blodsocker inför varje måltid efter två veckor. De deltagare som antecknade tid, hungerintensitet, typ av hunger och vad måltiden bestod av i anteckningsblocket under minst 60 dagar gick ned mer i vikt, 6,8 kg, jämfört med

kontrollgruppen. Anteckningsboken visar även på skillnader mellan män och kvinnor då män som använde anteckningsboken under minst 60 dagar gick i snitt ned 11,9 kg jämfört med kvinnor som gick i snitt ned 5,5 kg efter justering för initial kroppsvikt. Deltagare som avklarade 30 dagar eller mer av hungerträning åt då mer sällan av emotionella anledningar och upplevde en ökad självkontroll när det kom till mat jämfört med kontrollgruppen. Följsamhet till hungerträning påverkades inte av kön, ålder, utbildning eller hur gamla deltagarna var när de använde sig av en diet för första gången (Jospe et al., 2017).

DISKUSSION Resultatdiskussion

Denna litteraturstudie hade till syfte att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar viktnedgång hos vuxna som lever med fetma. De tre huvudkategorierna som framkom under den integrerade dataanalysen var livsstilskonsultationer, motiverande samtal (MI) samt hungerträning. Resultaten kommer att kopplas till Dorothea Orems teori om egenvård där sjuksköterskans uppgift är att vara ett stöd och finnas till hjälp där egenvårdsbrist uppstår hos patienten. Egenvårdsbrist kan bland annat uppkomma i och med fetma då individen fallerar med att bibehålla en hälsosam vikt och därpå erhåller konsekvenser som följd av detta.

Den vanligaste undersökta omvårdnadsåtgärden i den föreliggande studien var olika former av livsstilskonsultationer där sjuksköterskan samtalade med personen som levde med fetma, antingen med hjälp av samtalsmetoden MI eller utan en tydlig samtalsmetodik. Motiverande samtal (motivational interviewing, MI) är en typ av samtalsmetod som ger ett specifikt förhållningssätt för att bättre motivera till livsstilsförändringar (Socialstyrelsen, 2019). Resultatet visar att MI samt andra typer av samtalsmetodik kan användas med gott resultat för att främja livsstilsförändringar och viktnedgång. Samtalsmetodiken MI är dock vid jämförelse mot vanliga livsstilskonsultationer effektivare vad gäller viktnedgångar med kvarvarande resultat och ger även större livsstilsförändringar i en hälsosammare riktning. Detta resultatfynd stödjs även i en reviewartikel av Barnes och Ivezaj (2015) i vilken de fann att över en tredjedel av resultaten i deras inkluderade studier erhöll bättre

viktminskningsresultat med användningen av MI än kontrollgruppen som erhöll normal vård vid användningen av andra samtalsmetoder.

13

Den föreliggande studien visar att MI också har en stressreducerande effekt då patienter lärde sig att hantera sin stress bättre. Samtalsmetodiken verkar även vara tidsbesparande då också kortare möten var av värde för patienten. Detta visar på att sjuksköterskor bör få utbildning i hur man använder sig av samtalsmetodiken MI, vilket idag inte är en

självklarhet i svensk sjuksköterskeutbildning trots att sjuksköterskans professionella ansvar innefattar att främja hälsa och förebygga ohälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Resultaten visar att en mer inriktad utbildning om samtalsmetodik och speciellt MI behövs då den är utformad för att hjälpa patienter med större livsstilsförändringar så som

viktnedgång, diet, fysisk aktivitet och olika typer av missbruk, exempelvis tobak, spel och droger med mera, vilket är av högsta relevans i de flesta möten som sjuksköterskan är med i inom vården (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

MI och andra typer av livsstilskonsultationer kräver att patienterna i fråga strävar efter egenvård, vilket innebär att varje patient, i den kapacitet som är möjlig, ansvarar för sin egen hälsa i enlighet med den teoretiska utgångspunkten av Dorothea Orem.

Egenvårdskapaciteten appliceras då sjuksköterskan hjälper till när egenvårdsbrist uppstår hos patienten, då det är sjuksköterskans roll att förbättra individens egenvårdskapacitet (Orem, 2003). Konsultationerna enligt föreliggande studies resultat ger en möjlighet att individanpassa metoder för livsstilsförändringar och därmed medföljande viktnedgång hos patienterna. Bättre följsamhet och större vilja att träna verkar finnas hos de som får

möjligheten att motiveras till träning utefter sin egen kapacitet än de som har ett hårdare träningsprogram att följa. Detta skulle kunna kopplas till patientens integritet och möjlighet att välja själv hur mycket hen ska anstränga sig. Att motivera till träning utanför patientens bekvämlighetszon fungerade till en början men gav inga långvariga resultat, enligt den föreliggande studiens resultat, vilket man alltid vill eftersträva. Studien av Swift et al. (2014) menar däremot på att enbart fysisk aktivitet inte ger många signifikanta

viktminskningsresultat utan måste även kombineras med ett minskat kaloriintag. Med det sagt förtydligar studien dock att fysisk aktivitet har mycket goda hälsofrämjande resultat för kroppen även om den inte resulterar i viktnedgång (Swift et al., 2014). Resultaten visar att sjuksköterskan alltså bör sträva efter att förbättra patientens egenvårdskapacitet i enlighet med Orems teori (Orem, 2003) men denna ska inte överstiga patientens förmåga och vilja till förändring vad gäller viktnedgång.

Individanpassade metoder för viktnedgång är enligt föreliggande studie av bärande vikt. Sveriges nationella riktlinjer rekommenderar dock minst 150 minuters träning i veckan av måttlig intensitet baserat på WHO:s rekommendationer (Folkhälsomyndigheten, 2020; WHO, 2010). Detta bör alltså övervägas om det är optimalt. Det är av yttersta vikt att lyssna på patienten under vårdmötet och individanpassa målsättningar och metoder för att faktiskt erhålla viktnedgång som dessutom ska hålla i längden. I resultaten framgick det att bättre bibehållande av viktnedgång erhölls av deltagare som fick

sjuksköterskekonsultationer på distans. I detta läge kan det vara bra att begrunda vad som orsakade att de deltagare som erhöll konsultationer på distans bättre höll kvar sina

livsstilsförändringar. Personliga variationer kan självklart ha varit en bidragande faktor till skillnaderna men även att en bättre självdisciplin skapades och tränades upp i och med distansen bör tas i beaktande.

Den föreliggande studiens resultat visar att metoden DAP (dieatry advice on prescription) i vissa fall var svår att följa på grund av livsstilssituation och bristande självdisciplin.

14

ett bra exempel på att metoderna bör individanpassas utefter patientens förmåga och möjligheter. Metod bör av sjuksköterskan väljas med omsorg utefter vad patienten har förmedlat under konsultationen. Metoden DAP kanske fungerar bättre med mer frekvent sjuksköterskekontakt eller med en kombination av något ytterligare hjälpmedel. Vikten av att få uppföljningar och kontinuerliga möten inom rimliga tidsramar verkar vara en

nödvändig faktor då de bidrar till motivation för livsstilsförändringar. Detta stämmer också överens med den teoretiska utgångspunkten där omvårdnadssystemet innefattar att

sjuksköterskan ska frambringa en kontinuerlig omvårdnadsplan för hur individens egenvårdsbalans ska upprätthållas eller återfås (Orem, 2003).

Resultaten i den föreliggande studien visar på att patienter som lever med fetma behöver fångas upp under vårdmötet för att ge dem livsstilskonsultationer av relevans för individen. I den föreliggande studiens resultat framkom att det är många tillfällen under mötet mellan patient och sjuksköterska som inte tas tillvara på där livsstilsrådgivning för viktminskning kunde ha skett. Det krävs tydliga och realistiska mål samt uppföljning av målen för att patienten ska kunna känna stöd och motivation för en så stor livsstilsförändring. I de fall som livsstilskonsultationer fallerar i att sätta upp relevanta mål innebär att sjuksköterskan misslyckats i sin upprättning av omvårdnadssystemet i enlighet med den teoretiska

utgångspunkten (Orem, 2003). Resultaten visar att MI med öppna frågor tillsammans med en bekräftelse av att sjuksköterskan har förstått det patienten förmedlar genom att uttala känslor ger god respons till förändringar så som viktnedgång. Öppna frågor är någonting som Baggens & Sandén (2015) lär ut att man ska använda i mötet med patienten för att inte rikta frågorna. Riktade frågor kan vinkla patientens svar efter det sjuksköterskan vill höra och därmed förhindra sjuksköterskans roll att förbättra individens egenvårdskapacitet (Orem, 2003), och kan i slutändan förhindra sjuksköterskans professionella ansvar att främja hälsa och förebygga ohälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).

I föreliggande studies resultat framkom att hungerträning är en god metod för att lära känna sin egen kropp och på det viset avgöra när man ska äta för att undvika att äta för ätandets skull. Patienterna har i studierna upplevt en större förståelse för sina hunger- och mättnadskänslor. Detta sammanfaller väl med Orems omvårdnadsteori om egenvård när deras autonomi stärks då de ansvarar för sin egen hälsa och en ökning av deras livskvalitet sker (Orem, 2003). Belfort-DeAguiar och Seo (2018) har i sin studie beskrivit att personer som lever med fetma har större hungerkänslor än normalviktiga personer. Hungerkänslor aktiverar och ger förändringar i hjärnan och i fysiska funktioner vilka startar ätbeteenden. Mekanismerna som ger hungerkänslor har hos personer som lever med fetma med tiden blivit kalibrerade att oftare ge hungerkänslor vilket resulterar i ett större näringsintag och sämre kontroll av viktminskning. I studien tar författarna upp åtgärder för viktnedgång så som läkemedel och kirurgi, men dessa innebär knapphändiga resultat med biverkningar eller är till för personer med extrem fetma. Det är enligt den studien viktigt att finna nya sätt att behandla övervikt på för att vända på den uppåtgående trenden av epidemin (Belfort-DeAguiar & Seo, 2018).

Hungerträning är ett relativt nytt forskningsområde vilken ger goda resultat enligt studiedeltagarna i den föreliggande studien, men då det ännu är så pass nytt verkar det ännu inte ha nått ut till den svenska sjukvården. I denna studies resultat framkom det att hungerträning tillsammans med livsstilskonsultationer är en effektiv kombination i

jämförelse med att enbart erhålla livsstilskonsultationer. Hungerträning har visat sig ha en kvarvarande effekt redan efter en kort period och tillsammans med livsstilskonsultationer bör metoden kunna impliceras inom svensk sjukvård. En applicering av hungerträning i

15

svensk sjukvård skulle gynna viktnedgång, livsstilsförändringar och minska belastningen på sjukvården.

I den aktuella litteraturstudiens resultat framgick det att bland annat depression,

överkonsumtion av alkohol och en stor användning av olika läkemedel ger sämre resultat för viktnedgång. Som det i bakgrunden står beskrivet så kan fetma orsaka depression (Jagielski et al., 2014) men man får inte överse det faktum att depressioner lika gärna kan vara en orsak till fetma (Staiano et al., 2016). Här måste sjuksköterskan göra upp en omvårdnadsplan för att kunna utröna vilken faktor som var orsak till vad (Orem, 2003). Kanske behöver patienten i fråga hjälp från andra kollegor innan man kan börja införa ordentliga omvårdnadsåtgärder för fetman, exempelvis psykolog för att få hjälp med depressionen.

Metoddiskussion

Metoden som använts är en icke-systematisk litteraturöversikt. Litteraturöversikter

kartlägger en korrekt och rättvis överblick av kunskapsläget inom det valda området för att samla och omsätta kunskap i praktik (Kristensson, 2014). Metoddiskussionens fokus i en litteraturöversikt bör ligga på sökstrategin, granskningsprocessen samt de utvalda

artiklarnas relevants och kvalitet (Kristensson, 2014). Styrkan med denna icke-systematiska litteraturöversikt är att fokus lagts på att sträva efter systematik och reproducerbarhet för att säkerställa ett giltigt resultat och att litteraturöversikten inte påverkas av författarnas förutfattade meningar och förhoppningar. Författarnas

förförståelse kring ämnet påverkar även denna litteraturöversikt då denna förförståelse påverkade sökorden som användes. Förförståelsen påverkade dock inte inkluderingen av studier då även omvårdnadsåtgärder som för författarna av den aktuella litteraturöversikten inte var kända sedan innan inkluderades. Då studier som var av intresse för att besvara den föreliggande studiens syfte uppdagades gjordes även sökningar som var mer riktade och specifika för att identifiera fler studier inom det nyfunna ämnet. Litteraturöversikten är även utförd med ett systematiskt arbetssätt för att författarnas egna förväntningar och värderingar inte skall påverka resultatet och därmed bidra med så hög vetenskaplig tyngd som möjligt (Kristensson, 2014). Författarna av denna litteraturöversikt anser att

överförbarheten i detta arbete är god då möjligheter för dessa omvårdnadsåtgärder redan finns i svensk sjukvård då både livsstilskonsultationer och motiverande samtal redan används och hungerträning inte kräver nytt material eller avancerad kunskap utöver det som redan finns tillgängligt.

Litteraturöversikten har under hela processen granskats av andra studenter, handledare samt examinator för att säkerställa att en god metod, trovärdighet och kvalitet erhålls. En tabell upprättades för att redovisa de olika sökningarna i sökmotorerna för att ge en god överblick och möjlighet för reproducerbarhet. Sökorden som användes tillsammans med sökstrategin visade sig ge god sensitivitet då flertalet artiklar överlappade mellan de olika sökmotorerna. Med detta dras även slutsatsen att urvalskriterierna i den föreliggande litteraturöversikten var fullgott specifika och reproducerbara för att kunna besvara syftet om att identifiera omvårdnadsåtgärder för att främja viktnedgång hos vuxna som lever med övervikt (Henricson, 2017). Om denna studie genomförts i form av en systematisk

litteraturstudie är det möjligt att detta kan påverka resultatet då det är möjligt att forskning publicerad på andra språk än de som är behärskade av författarna kan bidra till andra resultat. Det är även möjligt att fler omvårdnadsåtgärder uppdagas då en systematisk litteraturöversikt ger mindre utrymme för författarnas bias och förkunskaper att omedvetet påverka arbetet.

16

Artiklar publicerade innan 2010-01-01 sorterades bort då författarna har som mål att

sammanställa den senaste forskningen eftersom litteraturöversikter alltid bör sträva efter att använda så ny forskning som möjligt (Kristensson, 2014). Litteraturöversikter och andra sekundärkällor sållades även bort för att minska risken för snedvridning av den

ursprungliga forskningen.

Denna litteraturöversikt innefattar 15 vetenskapliga originalartiklar varav 6 är kvalitativa och 10 kvantitativa i sin utformning. Författarna bedömde artiklarnas kvalitet enligt Sophiahemmets bedömningsunderlag (Bilaga A) varav 15 bedömdes vara av hög kvalitet och 1 av medelhög kvalitet. Den artikel som bedömdes vara av medelkvalitet var en pilotstudie av Saeidi et al. (2013) med ett lågt antal deltagare. Pilotstudien har inkluderats då den är högst relevant för den föreliggande litteraturstudiens syfte och teoretiska

bakgrund om egenvård. Det faktum att det är en pilotstudie ger dock en viss svaghet till litteraturöversikten enligt Forsberg och Wengström (2016).

Relevansen hos studien utförd av Gale et al., (2020) kan ifrågasättas då den inte behandlar patienters upplevelser eller resultat av viktnedgång utan sjuksköterskors upplevelser av hungerträning, men författarna beslutade ändå att inkludera denna studie då hungerträning är ett relativt nytt forskningsområde inom viktminskning med ett mycket litet antal

publicerade artiklar samt för att studien visar att de deltagande sjuksköterskorna anser hungerträning vara en lovande metod för viktminskning.

Flera av artiklarna som inkluderades under sökningar i CINAHL har även hittats i

sökningar i PubMed, vilket är en anledning till att fler av de inkluderade artiklarna är från CINAHL. Att samma artiklar dyker upp vid sökning i PubMed och CINAHL tyder på att relevanta sökord har använts, vilket stärker denna litteraturöversikts trovärdighet

(Henricson, 2017). Under sökningen gjordes valet att exkludera artiklar med avgift som ej var tillgängliga via Sophiahemmet Högskola. Detta påverkar den föreliggande studiens trovärdighet negativt då artiklar högst relevanta för studiens syfte kan ha uteslutits på grund av detta.

Författarna valde att utföra en manuell sökning då man ville finna och inkludera mer angående hungerträning, eftersom ytterst lite information gick att finna med de andra sökningarna. Detta påverkar denna litteraturöversikts reproducerbarhet då manuella sökningar kan påverkas av författarnas egna åsikter (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2017). Detta påverkar även resultatet genom att ge mer vikt till ett ännu dåligt beforskat ämne vilket påverkar arbetets reproducerbarhet (SBU, 2017).

Valet av inklusionsålder var ursprungligen 19–44 år men det ledde till svårigheter att hitta relevanta artiklar då många relevanta artiklar uteslöts på grund av ålder. Efter noga

konsultationer med både handledare och bibliotekarie hos Sophiahemmet Högskolas bibliotek ökades inklusionsåldern till alla vuxna över 19 års ålder.

Studien av Korhonen et al. (2014) redovisade ett mycket stort bortfall, 58 procent, vilket i studien förklaras av att alla personer med kardiovaskulära riskfaktorer i ett geografiskt område bjöds in till en första undersökning där samtliga deltagare som uppvisade

hypertoni, glukosstörning, metabolt syndrom, BMI ≥30 samt större risk än fem procent för kardiovaskulär död inom tio år uteslöts ur studien för att istället genomgå konventionell vård. Även om bortfallet var så stort togs beslutet att innefatta studien i arbetet då en stor deltagargrupp fortfarande fanns kvar och då dessa uteslutningar gjorde studien av mer relevans för litteraturöversikten och gav god trovärdighet.

17 Slutsats

Syftet med den föreliggande studien var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar viktnedgång hos vuxna som lever med fetma. I enlighet med Orem (2003) och hennes teoretiska utgångspunkt visar resultaten i den föreliggande studien att sjuksköterskan är en nyckelpjäs i omvårdnadssystemet för att kunna identifiera och utföra omvårdnadsåtgärder och metoder tillsammans med patienten för att förbättra patientens egenvårdskapacitet (Orem, 2003). Omvårdnadsåtgärder så som livsstilsrådgivning utan någon specifik samtalsmetodik, regelbunden kontakt med sjukvården och interdisciplinär samverkan i team visade goda resultat. Samtalsmetoden MI stod ut bland resultaten och har visat sig vara utomordentligt effektiv för en hållbar viktnedgång hos personer som lever med fetma. Hungerträning är en relativt ny omvårdnadsåtgärd som enligt författarna av den

föreliggande studien är av intresse och av värde att implementera i den svenska sjukvården då den ger positiva resultat för viktnedgång, är relativt simpel att genomföra och var uppskattad av de deltagare som medverkat där de lärde känna sin kropp bättre. Fortsatta studier

Denna litteraturöversikt bidrar till att samla relevant forskning kring sjuksköterskans arbete med fetma. Författarna till denna studie anser att fortsatta studier bör göras kring

hungerträning då effekterna av metoden var positiva och metoden är applicerbar och därmed av intresse i svensk primärvård för att främja viktnedgång hos patienter som lever med fetma. Likaså krävs fortsatta studier för att förbättra och utveckla fler

omvårdnadsåtgärder för fetma för att kunna stoppa den stigande epidemin och ohälsan av fetma i världen.

Klinisk tillämpbarhet och samhället

Denna litteraturöversikt är högst relevant då fetma är en folksjukdom i Sverige med ökande prevalens. Arbetet ger en överskådlig och koncis sammanfattning av relevanta omvårdnadsåtgärder, varav samtliga visat sig effektiva för behandling av fetma. Arbetet kan främst användas som stöd till sjuksköterskor i primärvården för att främja viktnedgång hos de patienter de möter som lever med fetma. Effektiv behandling av fetma är positivt för de personer som lever med fetma men även på samhällsnivå då fetma leder till ökade sjukvårdskostnader.

Hållbar utveckling

Övervikt och fetma bidrar till flertalet fysiska (Lindroos & Rössner, 2007) och psykiska konsekvenser (Nichèle & Yen, 2016) med en lägre livslängd som konsekvens. Detta kan relateras till de Globala Målen punkt 3:4 (United Nations Development Programme [UNDP], 2020), minska antalet dödsfall till följd av icke smittsamma sjukdomar och främja mental hälsa. Denna litteraturöversikt bidrar därmed till hållbar utveckling då den främjar kunskap kring viktnedgång.

Författarnas bidrag

Författarna Magdaléna Suková och Johan Ulrich har i lika stor omfattning bidragit till alla delar av denna uppsats.

18 REFERENSER

Resultatartiklar är markerade med en asterisk *

Agerberg, M. (2014). Fetma - en global epidemi. Lund: Studentlitteratur

Apovian, C. M. (2016). Obesity: Definition, Comorbidities, Causes, and Burden. The American Journal of Managed Care, 22(7), 176–185.

https://bmjopen.bmj.com/content/9/12/e032248

Baggens, C. & Sandén, I. (2015). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2. uppl., ss. 522–525). Studentlitteratur.

Barnes, R. D. & Ivezaj, V. (2015). A systematic review of motivational interviewing for wight loss among adults in primary care. World Obesity, 16(4), 304–318.

https://doi.org/10.1111/obr.12264

Belfort-DeAguir, R. D. & Seo, D. (2018). Food cues and obesity: overpowering hormones and energy balance regulation. Current Obesity Reports, 7, 122–129.

https://doi.org/10.1007/s13679-018-0303-1

Berg, A., Dencker, K. &, Skärsäter, I. (1999). Evidensbaserad omvårdnad: Vid behandling av personer med depressionssjukdomar (Evidensbaserad omvårdnad,1999:3). Stockholm: SBU, SFF.

Bigand, T., Wilson, M., Bindler, R., & Daratha, K. (2018). Examining Risk for Persistent Pain among Adults with Overweight Status. Pain Management Nursing, 19(5), 549–556. doi:10.1016/j.pmn.2018.02.066

*de Bruin, W. E., Ward, A. L., Taylor, R. W., & Jospe, M. R. (2019). 'Am I really hungry?' A qualitative exploration of patients' experience, adherence and behaviour change during hunger training: a pilot study. BMJ open, 9(12), e032248. https://doi.org/10.1136/bmjopen-2019-032248

*Bräutigam-Ewe, M., Lydell, M., Bergh, H., Hildingh, C., Baigi, A., & Månsson, J. (2020). Two-year weight, risk and health factor outcomes of a weight-reduction intervention programme: Primary prevention for overweight in a multicentre primary healthcare setting. Scandinavian journal of primary health care, 38(2), 192–200. https://doi.org/10.1080/02813432.2020.1753379

*Bräutigam-Ewe, M., Lydell, M., Månsson, J., Johansson, G., & Hildingh, C. (2017). Dietary advice on prescription: experiences with a weight reduction programme. Journal of clinical nursing, 26(5–6), 795–804. https://doi.org/10.1111/jocn.13532

Chooi Chung, Y., Ding, C. & Magkos, F. (2018). The epidemology of obesity. Metabolismjournal – Clinical and experimental, (92), 6–10.

19

Ciao, A. C., & Latner, J. D. (2011). Reducing obesity stigma: the effectiveness of cognitive dissonance and social consensus interventions. Obesity, 19(9), 1768–1774.

https://doi.org/10.1038/oby.2011.106

Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur. Dahlborg-Lyckgage, E. (2017). Att analysera diskurser. I F. Friberg (Red), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. Uppl., ss. 153–171). Lund: Studentlitteratur.

*van Dillen, S. M., Noordman, J., van Dulmen, S., & Hiddink, G. J. (2015). Setting goal and implementation intentions in consultations between practice nurses and patients with overweight or obesity in general practice. Public health nutrition, 18(16), 3051–3059. https://doi.org/10.1017/S1368980015000075

*Driehuis, F., Barte, J. C., Ter Bogt, N. C., Beltman, F. W., Smit, A. J., van der Meer, K., & Bemelmans, W. J. (2012). Maintenance of lifestyle changes: 3-year results of the Groningen Overweight and Lifestyle study. Patient Education and Counseling, 88(2), 249–255. https://doi.org/10.1016/j.pec.2012.03.017

*Fernández-Ruiz, V. E., Armero-Barranco, D., Paniagua-Urbano, J. A., Sole-Agusti, M., Ruiz-Sánchez, A., & Gómez-Marín, J. (2018). Short-medium-long-term efficacy of interdisciplinary intervention against overweight and obesity: Randomized controlled clinical trial. International journal of nursing practice, 24(6), e12690.

https://doi.org/10.1111/ijn.12690

Folkhälsomyndigheten. (2020). Fysisk aktivitet – rekommendationer. Hämtad 25 september från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/

Folkhälsomyndigheten. (2020). Övervikt och fetma. Hämtad 24 augusti, 2020, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/overvikt-och-fetma/

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. (4. Uppl.). Natur & kultur.

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. Uppl., ss. 141–151). Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. Uppl., ss. 37–48). Lund: Studentlitteratur.

*Gale, J. T., Ward, A. L., de Bruin, W. E., Taylor, R. W., & Jospe, M. R. (2020). Translating hunger training research to primary health: a qualitative study of nurse attitudes towards a novel weight management intervention. Journal of Primary Health Care, 12(1), 79–87. https://doi.org/10.1071/HC19052

20

Gupta, H. & Garg, S. (2020) Obesity and overweight—their impact on individual and corporate health. Journal of Public Health, 28(2), 211–218.

doi:10.1007/s10389-019-01053-9

Henricson, M. (RED). (2017). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur

Hu, F. B., Chan, A. T., Giovannucci, E. L., Song, M., Zheng, Y., & Qi, L. (2018). Longitudinal Analysis of Genetic Susceptibility and BMI Throughout Adult Life. Diabetes, 67(2), 248–255. https://doi.org/10.2337/db17-1156

Jagielski, A. C., Brown, A., Hosseini-Araghi, M., Thomas, G. N. & Taheri, S. (2014). The association between adiposity, mental well-being, and quality of life in extreme obesity. PLOS ONE, 9(3), e92859. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0092859

*Jospe, M. R., Taylor, R. W., Athens, J., Roy, M., & Brown, R. C. (2017). Adherence to Hunger Training over 6 Months and the Effect on Weight and Eating Behaviour:

Secondary Analysis of a Randomised Controlled Trial. Nutrients, 9(11), 1260. https://doi.org/10.3390/nu9111260

Karolinska Institutet. (u.å.). Vad är nyttan med MeSH-termer? Hämtad 29 september, 2020, från https://mesh.kib.ki.se/info/vad-ar-nyttan-med-mesh-termer

Karolinska Institutet. (2020). Ämnesord och fritext. Hämtad 29 september, 2020, från

https://kib.ki.se/soka-vardera/soka-information/amnesord-och-fritext#:~:text=MeSH%20och%20Cinahl%20Headings&text=I%20Svensk%20MeSH%20 kan%20du,inneh%C3%A5ller%20betydligt%20fler%20v%C3%A5rdrelaterade%20termer Kelesidis, T., Kelesidis, I., Chou, S., & Mantzoros, C. S. (2010). Narrative review: the role of leptin in human physiology: emerging clinical applications. Annals of internal medicine, 152(2), 93–100. https://doi.org/10.7326/0003-4819-152-2-201001190-00008

*Korhonen, P. E., Järvenpää, S. & Kautiainen, H. (2014). Primary care-based, targeted screening programme to promote sustained weight management. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 32(1), 30–36. https://doi.org/10.3109/02813432.2014.886493

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur

Ladabaum, U., Mannalithara, A., Myer, P. A. & Singh, G. (2014). Obesity, Abdominal Obesity, Physical Activity, and Caloric intake in U.S. Adults: 1988-2010. The American Journal of Medicine, 127(8), 717–727. https://doi.org/10.1016/j.amjmed.2014.02.026

Lindroos, A-K. & Rössner, S. (Red.). (2007). Fetma: Från gen- till samhällspåverkan. Lund: Studentlitteratur.

*Little, P., Stuart, B., Hobbs, F. R., Kelly, J., Smith, E. R., Bradbury, K. J., Hughes, S., Smith, P. W., Moore, M. V., Lean, M. E., Margetts, B. M., Byrne, C. D., Griffin, S., Davoudianfar, M., Hooper, J., Yao, G., Zhu, S., Raftery, J., & Yardley, L. (2016). An internet-based intervention with brief nurse support to manage obesity in primary care