Örebro universitet Musikhögskolan
Konstnärligt kandidatprogram i Musikalisk gestaltning Inriktning Musikalisk gestaltning: Musikproduktion årskurs 3
___________________________________________________________________________
BÄTTRE ÄN ORIGINALET
Ett recept för att göra en cover
___________________________________________________________________________
Kurs: Musikalisk gestaltning, Självständigt arbete, kandidatkurs Vårterminen 2020
SAMMANFATTNING
Författare: Ida StaakeHandledare: Jonas Ålander
Titel: Bättre än originalet – Ett recept för att göra en cover
Title in English: Better than the original – A recipe for making a cover song
Denna studie fokuserar på hur mitt skapande av en coverlåt kan påverkas och stödjas av in-formation hämtad från analyser av tidigare släppta coverversioner. Det är jag själv som valt ut och tolkat mitt material vilket gör att mitt arbete har en kvalitativ ansats. Jag har analyserat fem redan släppta coverversioner och sedan tittat på likheter dem emellan med originallåtarna som underlag. Resultatet visar att de valda coverversionerna var mer berättande i sin framtoning i jämförelse med originalet. Detta beror på en mindre instrumentering, sänkta originaltempon samt att instrumentala formdelar är borttagna så att sången och texten står i fokus. De gemen-samma nämnarna mellan de coverversionerna jag analyserat blev kriterier som jag höll mig till under skapandet av min egen cover. Det resulterade bland annat i att jag valde en annan låt än vad jag hade tänkt från början samt att jag inte kunde låta min kreativitet styra musikaliska val under skapandeprocessen. Förvånande nog gjorde kriterierna från mina analyser att jag blev mer kreativ och dessa begränsningar skapade ett lugn. Jag kunde luta mig mot kriterierna i de val som vanligtvis brukar vara svåra att ta. Därför ser jag att underlag från analyser av tidigare släppta coverversioner kan fungera som stöd i en skapandeprocess och hjälpa till att tänka an-norlunda.
FÖRORD
Tack, Pelle Håkman, för musicerande och tekniskt stöd vid inspelning. Tack, Jonas Ålander, för handledning längs med arbetet.
Tack, Anna Staake och Alexander Thielen, för att ni delat med er av era erfarenheter och tips kring uppsatsskrivande.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 6 PROBLEMFORMULERING ... 6 SYFTE ... 7 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7 DEFINITIONER ... 7 BAKGRUND / LITTERATUR ... 8 VAD ÄR EN COVER? ... 8 COVERLÅTENS HISTORIA ... 8 SKAPANDEPROCESS ... 8 ANALYSVERKTYG ... 9 Lager ... 9 Ljudbild ... 9 Timbre ... 9 Form ... 10 Sång och leverans ... 10 METOD ... 11 FORSKNINGSANSATS ... 11 Urval ... 11 SKAPANDEPROCESS ... 11 RESULTATPRESENTATION ... 13 ANALYS AV LÅTAR ... 13SHOW ME THE MEANING OF BEING LONELY ... 13
Lager och instrumentering ... 13
Ljudbild och timbre... 13
Form ... 14
Sång och leverans ... 14
TRUE COLORS ... 14
Lager och instrumentering ... 14
Ljudbild och timbre... 15
Form ... 15
Sång och leverans ... 15
CALIFORNIA DREAMIN´ ... 16
Lager och instrumentering ... 16
Ljudbild och timbre... 16
Form ... 16
Sång och leverans ... 17
BERLIN ... 17
Lager och instrumentering ... 17
Ljudbild och timbre... 18
Form ... 18
Sång och leverans ... 19
ABOUT YOU NOW ... 19
Lager och instrumentering ... 19
Ljudbild och timbre... 19
Form ... 20
Sång och leverans ... 20
RESULTATANALYS ... 21
GEMENSAMMA NÄMNARE ... 21
Lager och instrumentering ... 21
Form ... 21
Sång och leverans ... 22
Övriga gemensamma nämnare ... 22
Sammanställning ... 22
MIN SKAPANDEPROCESS ... 22
Låtval ... 22
Form ... 23
Lager och instrumentering ... 24
Timbre ... 24
Sång och leverans ... 25
Skapandeprocessen och flow ... 25
DISKUSSION ... 26
Att sätta ramar ... 26
Coverversionernas form ... 26
Förslag till fortsatt forskning... 27
Avslutande reflektioner ... 27
REFERENSLISTA ... 28
LÅTAR ... 30
INLEDNING
Jag lärde mig spela gitarr när jag var tretton år och har sedan dess skrivit egen musik men också spelat och sjungit andra artisters låtar. Jag tycker det är minst lika roligt att göra en cover då det är någonting speciellt med att tolka någon annans text och få göra den till sin egen. Att få tolka texten utifrån sig själv och kanske ge den en ny vinkel eller mening.
Jag är inne på mitt tredje och sista år på Musikhögskolan i Örebro med inriktning Musikalisk gestaltning, musikproduktion. Under det första året fick vi en uppgift att välja en valfri låt att göra en cover på. Uppgiften var att analysera skillnaderna mellan original och cover och jobba utifrån vår egen konstnärliga identitet. Denna kurs fick mig att göra ett djupdyk i hur man skapar en cover med mer medel än med en gitarr och en röst. Jag fick upp ögonen för hur mycket arrangemanget och låtens produktion spelar in för att göra en egen tolkning.
Coverlåten har en stor betydelse i musikbranschen idag och många artister slår igenom tack vare den. Den tar sig en väsentlig roll i branschen genom TV-programmet Så mycket bättre och reklamfilmer för till exempel bilmärket Volvo och glöggen Blossa (Volvo Car Sverige 2015; Folk o folk 2018) på TV. Den norska artisten Kamferdrops släppte en cover på Kikki Danielsson och dansbandet Ole Ivars låt Jag trodde änglarna fanns från 1999 och slog ige-nom stort i Norden då hon toppade listorna under sommaren 2019 (United Stage, 2020). Även på Spotify kan du se coverlåtens framfart genom listan Ultimate Covers (Spotify u.å) som har närmare en miljon följare. Det är också genom den listan som jag har gjort urvalet till min undersökning. Spotify har även ett koncept som heter Spotify Singles som går ut på att artister bjuds in till Spotifys studios för att göra en nytolkning på en av sina egna låtar samt göra en cover på en redan släppt låt. Några artister som medverkat är Markus Krunegård, Ed Sheeran och Taylor Swift (TT, 2018).
I denna studie skapar jag en egen cover, där skapandeprocessen tar stöd i en analys av andra covers gemensamma nämnare. Med gemensamma nämnare menar jag gemensamma musika-liska val som coverskaparna använt sig av i sina covers. Jag undersöker coverversionernas in-strumentering, form, ljudbild, timbre samt sångarnas insatser. Denna information får jag se-dan användning för i min egen cover. Därefter kommer jag att reflektera kring hur det har på-verkat min skapandeprocess.
Problemformulering
I en skapandeprocess är det lätt att fastna för att du inte känner någon kreativitet (Sparby & Våhlander, 2015). Jag upplever att jag ofta inte kommer framåt i min skapandeprocess när jag saknar inspiration eller kreativitet. Därför vill jag undersöka om ramar som byggts på inform-ation hämtad från tidigare släppta låtar kan underlätta i en skapandeprocess.
SYFTE
- Syftet är att undersöka hur skapandeprocessen av en cover kan stödjas av tidigare släppta covers.
Frågeställningar
- Vad finns det för gemensamma nämnare mellan de covers jag analyserar? - På vilket sätt påverkas min skapandeprocess?
Definitioner
Sound – Hur olika delar av en produktion blir en ljudbild. Genrers kan vara förknippade till ett
visst sound
Panorera – Att flytta ett ljudspår från mitten till höger eller vänster högtalare för att skapa en
stereobredd
Autentisk – Någonting som upplevs som äkta Sampling – En digital ljudinspelning
Påläggsinspelning – Att spela in ett instrument i taget istället för alla samtidigt (ofta till
met-ronom)
Reverb/Rum – Artificiell rumsklang Delay – Ekotidseffekt
Distorsion – En ljudsignalbehandling som skapar en harmonisk förvrängning Snaps – Fingerknäpp i rytmsammanhang
Bpm – Antal slag per minut. En term för att mäta musikens tempo
Hook – En melodislinga som är återkommande och som ger karaktär till en låt Konstnärlig identitet – Personlig konstnärlig stil
BAKGRUND / LITTERATUR
Jag kommer i detta avsnitt gå in på coverlåtens historia och belysa litteratur som är relevant för min undersökning. Beskriva hur en skapandeprocess kan se ut samt ta upp litteratur som ligger till grund för mitt analysverktyg.
Vad är en cover?
En cover är en ny version av en redan utgiven låt. Att göra en ny version innebär att ändra på någon eller några av originallåtens byggstenar som till exempel tempo, tonart eller instrumen-tation. Dessutom kan du sätta låten i en helt ny kontext, beroende på vem det är som sjunger och vilken ålder sångaren/sångerskan har (Mikells, 2018).
I en artikel av Forss (2016) ges en liknande beskrivning av begreppet. Att en cover är en redan utgiven låt som omarbetas och släpps av en ny artist. Man kan göra en exakt kopia av originalet eller ändra den genom att tillföra någonting nytt eller ta bort någonting. Forss (2016) avslutar sammanfattningsvis med att en cover är ”någons annans låt som man gör någonting med själv”.
Coverlåtens historia
Enligt Bruce Mikells på radiostationen 973thedawg (2018) så kommer begreppet cover från tiden då skivbranschen växte sig stor och artister försökte dra nytta av redan släppta hitlåtar. I hopp om att kunna rida på hitlåtens framgång släppte artister en egen version av låten som man sedan hoppades skulle täcka, ”cover up” originalplattan i skivbutikerna.
Coverlåten växte i samband med rock´n´rollmusikens framfart på 50- och 60-talet då många artister tog inspiration från afroamerikanska bluesartister (Forss, 2016). På grund av segregat-ionen var radiokanalerna uppdelade i ”black radio stations” och ”white radio stations”. Då de inte kunde spela svart musik på de ”vita radiokanalerna” gjorde vita artister egna versioner som på grund av dåtidens politik och segregation oftast blev mer populära än originallåtarna (Ask metafilter, 2004).
Skapandeprocess
Skapandeprocesser ser olika ut från person till person. Vissa vill bestämma allting i förväg till minsta detalj och andra vill sätta igång med processen utan att förbereda någonting. Det finns inget rätt eller fel då skapandeprocessen handlar om personlig utveckling (Hobbyrian, 2019). Ankarberg, Berner, Teimouri, Wretlind, på Kultur i väst (2015) förklarar att en skapandepro-cess består av faserna definiera, utforska, idéer och urval, planera, producera samt resultat och reflektion. Dessa faser innefattar följande:
Definiera, hitta en riktning samt sätta ramar för arbetet. Utforska, fördjupa sig inom ämnet genom att ta in information och inspireras. Idéer och urval, i denna del av processen är det fritt tänkande kring arbetet där alla tankar är välkomna. Sedan görs ett urval av idéer som dykt upp genom bedömning och analys. Planera, här planeras utförandet av det färdiga resultatet. Som till exempel tidsram, antalet personer eller vilken utrustning som behövs. Resultat, detta är den mest konkreta fasen där du ska genomföra det som bestämts i de föregående faserna. Reflektion, en reflektion kring hela processen samt resultatet (Ankarbergs.et.al.,2015).
I en skapandeprocess är det lätt att fastna för att du inte känner någon kreativitet. Detta kan leda till att du blir omotiverad och en hel dag kan passera utan att du får någonting gjort. Sparby & Våhlander (2015) berättar om Mihaly Csikszentmihalyi, en ungersk professor i psykologi, som undersökt det mentala tillståndet flow. Flow uppstår när det skickas exalterande hormoner från hjärnans belöningssystem efter att du har klarat en uppgift du åtagit dig. Människor som varit i det mentala tillståndet flow beskriver det som inspirerande och att det gör arbetet roligare. För att kunna försätta sig själv i flow ger Sparby & Våhlander (2015) följande tre tips:
- Planera arbetet innan så att du får en tydlig överblick och kan avgöra hur långt du kom-mit under processen.
- Bryt ner arbetet i små sektioner så att du aktiverar hjärnans belöningssystem under pro-cessen och tar dig framåt.
- Att inte ha för stora uppgifter som tar för lång tid för dig att lösa. Att försöka hålla dem mellan 10 till 20 minuter.
Analysverktyg
Jag kommer här att redogöra för fakta som ligger till grund för mitt analysverktyg.
Lager
Moore (2012) anser att en låt består av fyra lager som låtens instrument är uppdelade i. Dessa lager är trumlagret (beat layer) som har den rytmiska funktionen i låten och består ofta av trum-mor eller percussion. Lager två är baslagret (functional bas layer) som består av precis det som det låter som, basregistret. Lager tre är melodilagret (Melodic layer) där sångmelodin innefat-tas. I detta lager befinner sig även riff, mellanspel eller annat som har en framträdande melodi. Sista och fjärde lagret är harmoniklagret (harmonic filler layer) som är ackordinstrumenten i låtens mellanregister. Det kan vara allt från piano, synth, gitarr och har ofta som funktion att binda ihop låtens lager.
Ljudbild
Ljudbild är en typ av modell som bestämmer olika elements placering i en inspelning. För att förstå ljudbilden kan man visualisera en soundbox som innehåller låtens instrument. Ett exem-pel som Moore (2012) beskriver är: sången längst fram i mitten, bas och trummor längre bak i mitten, Piano och tamburin panorerat till vänster och elgitarr och hi-hat panorerat till höger. Detta är ett exempel på en ljudbild som kan avgöra hur bred kontra smal den är (Moore, 2012).
Timbre
En banjo och en gitarr är båda stränginstrument och kan komma upp i ungefär samma ljudnivå men låter ändå inte likadant. De har olika timbre eller tone color som det också heter. Timbre är det som gör att vi kan identifiera en sångare eller visualisera ett instrument framför oss när vi lyssnar på en låt. Timbre spelar en stor roll när det kommer till att väcka en speciell känsla eller händelse genom musik (Chris Wright, 2016). Timbre kan även framkalla minnen och as-sociationer till tidigare släppta låtar (Moore, 2012).
Form
Ett musikstyckes struktur kallas för form. En låts form baseras på åtta formled som är intro, vers, refräng, stick, brygga, mellanspel, solo och outro. Vilken formtyp låten har beror alltså på vilka formled som finns med. Exempel på formled är den klassiska popformen som växlar mel-lan vers och refräng (Musikipedia, u.å)
I en formanalys vill du få en tydlig överblick av låtens struktur och hur låten är uppbyggd. Därför döper du först formleden till bokstavsnamn från A och så vidare. Om ett formled åter-kommer som till exempel en refräng har den samma bokstav hela låten. Instrumentala formled som intro och mellanspel namnges med | och ingen bokstav. Formled som är lika men inte helt identiska märks som A´. När låtens struktur är klar kan det vara bra att skriva ut vilken funktion formleden har. Därefter för att förtydliga strukturen ytterligare noteras metrik. Alltså antalet takter per formled (Musikipedia, u.å).
Exempel på formanalys:
Struktur: | A B
Funktion: Intro Vers Refräng
Metrik: 2 takter 4 takter 8 takter
Sång och leverans
Some cover versions can really show us how the meaning of the lyrics is connected to the feel of the music. (Sparby & Våhlander, 2015, s.330)
Vi uppfattar låtars budskap olika beroende på vem det är som sjunger. Enligt Moore (2012) finns det fyra aspekter av en sångare att titta på när det kommer till varför budskapet kan variera. Den första aspekten är ton. Den syftar på om sången kommer från till exempel magen, halsen, bröstet eller näsan. En annan aspekt är register. Hur ljus respektive mörkt kan sångaren sjunga? Att sjunga mörkt kan förmedla en allvarlig och melankolisk känsla medan en ljus röst kan för-medla glädje och upprymdhet. En tredje aspekt är timing. Där tittar man på hur sångarens rytm-känsla är. Alltså om hen sjunger precis på slaget och är väldigt taktfast eller hänger på tonerna för att få ett sväng i sången. En del sångare sjunger även före slaget vilket bidrar till en annan känsla. Den fjärde och sista aspekten är pitch. Där tittar man på hur rent sångaren sjunger. Tonerna kan vara låga, höga eller precis på tonen så att sångaren sjunger helt rent. Moore (2012) påpekar att det inte alltid är det bästa att sjunga helt rent då det mänskliga i att inte vara perfekt kan hjälpa till att förmedla låtens känsla.
METOD
I detta avsnitt ger jag en beskrivning av vad konstnärlig forskning är och hur jag kopplar mitt arbete till det. Jag beskriver även hur jag har planerat och genomfört min undersökning samt hur jag har gjort mitt urval till den. Jag kommer även att steg för steg redogöra min skapande-process.
Forskningsansats
Sociologen Lars-Göran Karlsson menar att konstnärlig forskning ”är den forskning som har konstnärlig praktik som kunskapsobjekt och som bedrivs med konstnärlig praktik som grund”. (Lilja, 2015). Vidare menar Dyrssen (2015) att konstnärlig forskning bland annat handlar om att belysa en konstnärlig skapandeprocess eller interaktion med musikaliskt objekt eller material. Detta gör jag i min egen studie genom att analysera redan producerad och släppt musik för att sedan applicera det på mitt eget musikskapande. Mitt arbete har en kvalitativ ansats eftersom det är jag som person som tolkar mitt undersökningsmaterial (Christensen, Engdahl, Grääs & Haglund, 2016). Dessutom är mitt analysverktyg öppet och innehåller inga slutna frå-gor eller svarsalternativ (SurveyMonkey, u.å). Detta innebär att mina egna subjektiva åsikter skapar och påverkar studiens skriftliga och klingande resultat.
Urval
Jag valde att göra mitt urval till min analys genom ett systematiskt urval och regelbundna in-tervaller från Spotifylistan Ultimate covers (Christensen, et al, 2016). Mitt val av regelbundet intervall landade på var sjätte låt. Mina fem valda coverversioner blev alltså nummer sex, tolv, 18, 24 och 30 i listan (Information hämtad 2020-03-22). Valet av regelbundet intervall baserade jag på att jag hade en relation till de fem första låtarna sedan innan och ville minska risken för att det skulle påverka min tolkning och analys. Ultimate covers är en bra utgångspunkt för min analys då den ger en tydlig överblick över populära covers samt att den har närmare en miljon följare.
Trots ett systematiskt urval kvarstår det faktum att coverversionerna är slumpmässigt valda och att dessa fem låtar påverkar studiens analys och resultat. Fem helt andra coverversioner, från exempelvis andra genres hade gett en annan utgångspunkt och så även ett annat utfall vad gäller analys och resultat.
Skapandeprocess
Jag kommer här att beskriva min skapandeprocess genom användning av Ankarbergs.et.al. (2015) fem olika faser.
.
Jag började med att definiera och reflektera kring vilken metod jag skulle använda för att kunna planera mitt arbete. Reflektionen landade i att jag skulle göra analyser på fem redan släppta coverversioner med originallåten som underlag för att sedan sammanställa gemensamma näm-nare coverversionerna emellan. Detta skulle jag sedan använda som stöd kring egna musika-liska val i skapandeprocessen av min egen coverversion. Jag skapade även en checklista där jag bröt ner arbetet i små sektioner i hopp om att förenkla processen och försätta mig i flow. (Sparby & Våhlander, 2015).
analys-och timbre analys-och lager analys-och instrumentering (Moore, 2012 analys-och Chris Wright, 2016) analys-och form (Musikipedia, u.å). När jag samlat information till mitt analysverktyg genomförde jag analyser på totalt tio låtar, fem coverversioner och fem original.
Vidare till idéer och urval. I denna fas reflekterade jag kring informationen jag fått ut från mina analyser. Jag gjorde även ett urval kring vilka gemensamma nämnare som var relevanta för min studie.
Nästa steg var planeringen där jag tittade på det slutgiltiga urval som jag sammanställt från den tidigare fasen idéer och urval. Utifrån det började jag planera för genomförandet och inspel-ningen av min egen cover. De gemensamma nämnarna från mina analyser blev ramar som jag förhöll mig till. Utifrån dessa ramar gjorde jag mitt val av låt att tolka, vilka instrument den skulle innehålla, vilka lager den skulle bestå av samt hur formen skulle vara. Jag planerade även för plats, med hur många personer och under hur lång tid inspelningsprocessen skulle äga rum. Jag gjorde en cover på The Beatles låt Help!.
Resultatfasen började med att jag och Pelle Håkman träffades i hans studio, Upriver Recording Studio, i Karlstad för att börja spela in min coverversion. Under den första dagen spelade vi in elgitarr och akustisk gitarr. Vi använde oss av en SM57 och en Mojave Ma-300 mikrofon på elgitarren och ett stereopar av Neumann KM 184 på den akustiska gitarren. Dagen därpå spe-lade vi in piano, synth, sång och körer. Pianot är i midi från Session Keys Upright biblioteket. Sång och körer spelades in i en Neumann TLM 102 mikrofon. Synthen heter Soft Analouge från Analouge Dreams biblioteket. Under dag tre spelade vi in en solo-elgitarr och använde samma uppmickning som på den tidigare inspelade elgitarren. Under samma dag mixade och mastrade vi även låten och kunde slutföra den. Under inspelning, mix och master använde vi oss av Pro Tools som DAW.
RESULTATPRESENTATION
Jag kommer i detta avsnitt att presentera resultatet av mitt analysverktyg och titta närmare på mina valda coverversioner och originallåtar. Vidare i arbetet kommer detta resultat sammanfat-tas och ligga till grund för skapandet av min egen cover.
Analys av låtar
Mina analyser är uppdelade per låt och sedan formade av de fyra underrubrikerna lager och instrumentation, form, ljudbild och timbre samt sång och leverans. Varje rubrik är uppdelad i original och cover.
Show me the meaning of being lonely
Originalartist: Backstreet boys Coverartist: Anna Ternheim
År: 1999 År: 2015
Spotify :68,8 miljoner (2020-03-22) Spotify: 11, 5 miljoner (2020-03-22)
Bpm: 85 Bpm: 85
Tid: 3:55 Tid: 4:09
Lager och instrumentering
Original:
Rytm: Trummor och percussion (snaps, ägg, tamburin) Bas: Bas
Melodi: Sång, akustisk gitarr, körer Harmonik: Stråkar, kör, rytmisk synth Cover:
Rytm: Nylongitarr Bas: Nylongitarr Melodi: Sång, såg
Harmonik: Nylongitarr, stråkar
Ljudbild och timbre
Originallåtens ljudbild är bred med mycket reverb på trummor och percussion. Körerna är pa-norerade till vänster och höger. Detta bidrar till den breda ljudbilden. Trummorna och sången ligger långt fram i ljudbilden vilket skapar ett djup till resten av instrumenten som är längre bak. Den breda ljudbilden och det tillrättalagda soundet gör det svårt att peka ut ett speciellt timbre men det instrument som tar mest plats förutom sången är stråkarna.
Anna Ternheims version är avskalad och smalare i sin ljudbild. Lyssnar man på det fria introt är det svårt att gissa sig till att det är Show me the meaning of being lonely man snart ska få höra. Det är mindre instrument än i originalet vilket gör att det är enklare att urskilja dem och visualisera musikerna framför sig. Ett exempel är nylongitarren som det ibland skorrar i sträng-arna på. Någonting som länkar originalet och coverversionen samman förutom text och melodi är stråkarna som finns med i båda versionerna.
Form
Original:
Struktur: B | A A B | A A
Funktion: Refräng Intro Vers Vers Refräng Mellanspel Vers Vers
Metrik: 2 takter 2 takter 6 takter 6 takter 8 takter 2 takter 6 takter 6 takter
B C | | B B
Refräng Stick Mellanspel Solo Refräng Refräng
8 takter 6 takter 4 takter 8 takter 8 takter 8 takter Cover:
Struktur: | | A A´ B | A A´ B
Funktion: Intro Intro Vers Vers Refräng Mellanspel Vers Vers Refräng
Metrik: Fritt 4 takter 6 takter 7 ½ takt 8 takter 4 takter 6 takter 6½ takt 8 takter
| C B´ |
Mellanspel Stick Refräng Outro
4 takter 8 takter 10 takter 2 takter
Coverversionen har bytt plats på mellanspel och stick efter andra refrängen. Soloformdelen är borttagen och sista refrängen är halverad.
Sång och leverans
I originalet är det fyra sångare. De sjunger från bröstet och halsen och alla fyra har liknande register. Någon har lite mörkare röst och en annan lite ljusare. Alla fyra sjunger rent och med samma timing som är tajt precis på slaget.
Anna Ternheim sjunger från halsen och näsan. Precis som killarna i Backstreet boys sjunger hon rent och växlar mellan att sjunga tajt precis på slaget och att hänga på tonerna. Det blir speciellt tydligt i sista frasen på refrängen där hon tar en liten paus innan hon sjunger sista ordet ”heart”.
True Colors
Original: Cyndi Lauper Cover: Ane Brun
År: 1986 År: 2008
Spotify : 98 miljoner (2020-03-22) Spotify: 22 miljoner (2020-03-22)
Bpm:88 Bpm: 86
Tid: 3:46 Tid: 2:20
Lager och instrumentering
Original:
Rytm: Trummor och Percussion (bongo) Bas: Synthbas
Harmonik: Atmosfärsynth, synthblås och kör Cover: Rytm: Piano Bas: Piano Melodi: Sång Harmonik: Piano, kör
Ljudbild och timbre
Originallåtens ljudbild är bred och har mycket reverb och delay på allting men framförallt på trummorna. Alla ljud är torra i sin grund med ett stort typiskt 80-tals reverb. Alla instrumenten är samplade vilket gör det svårt att visualisera instrumenten framför sig i ett rum. Ett exempel är den samplade gitarren som spelar introslingan. Den låter som en gitarr men ändå inte då den är väldigt statisk.
Ane Bruns version är avskalad med endast sång, kör och piano. Även om pianot har en stereo-bredd med rum och reverb så känns ljudbilden smal eftersom sången ligger långt fram i mitten. Ljudbilden är äkta med riktiga instrument vilket gör det lätt att visualisera dem framför sig.
Form
Original:
Struktur: | A B | A B
Funktion: Intro Vers Refräng Mellanspel Vers Refräng
Metrik: 6 takter 8 takter 9 takter 4 takter 8 takter 9 takter
A B B |
Vers Refräng Refräng Outro
8 takter 9 takter 9 takter 4 takter
Cover:
Struktur: | A B | A B
Funktion: Intro Vers Refräng Mellanspel Vers Refräng
Metrik: 4 takter 8 takter 10 takter 4 takter 8 takter 10 takter
Coverversionen har kortat ner de flesta av originallåtens formdelar. Tagit bort vers tre samt halverat sista refrängen och uteslutit outroformdelen.
Sång och leverans
Cyndi Lauper har en kraftfull röst. Hon sjunger från magen och halsen så att det distar i rösten när hon tar i under vissa partier. Hon sjunger rent men inte hela tiden. Hon har en ljus röst i verserna och lite mer botten i refrängerna. Hennes timing pendlar mellan att vara precis på slaget och att hänga på slaget.
vilket gör att hennes timing är fri. I många fraser snabbar hon på orden i mitten för att sedan landa på slaget. Ibland hänger hon också precis som Cyndi Lauper.
California dreamin´
Original: The mamas and the papas Cover: Amason
År: 1966 År: 2016
Spotify: 225 miljoner (2020-03-22) Spotify: 8,5 miljoner (2020-03-22)
Bpm: 113 Bpm: 111
Tid: 2:42 Tid: 3:08
Lager och instrumentering
Original:
Rytm: Trummor och tamburin Bas: Bas
Melodi: Sång, flöjt, akustisk gitarr, kör Harmonik: Piano, elgitarr,
Cover:
Rytm: Trummor och percussion Bas: Bas
Melodi: Sång, xylofon, kör
Harmonik: Piano, elgitarr, orgel, synth
Ljudbild och timbre
Originallåten är släppt 1966 vilket har satt sin prägel på låtens sound med banddistortion och hög brusnivå. Sången är panorerad med två killröster till höger och två tjejröster till vänster stora delar av låten. I vers tre sjunger en röst leadsången i mitten (lite panorerad till höger) med tjejkörerna som svar på samma ställe i ljudbilden. Med tanke på tiden då låten släpptes är det troligt att allting är inspelat samtidigt och inte i en påläggsinspelning som är vanligt idag. Det låter äkta och man får upp en tydlig bild av bandet.
Covern har ett rent och högupplöst ljud. Den är rak och är troligen inspelad till metronom. Ljudbilden är bred och djupare än originalversion. Det beror dels på att leadsången ligger i mitten genom hela låten och att stämmorna inte är lika hårt panorerade vilket skapar ett djup bakåt från leadsången. Svarsstämmorna för associationerna till originallåten. Det är en autentisk ljudbild.
Form
Original:
Struktur: | A A A A |
Funktion: Intro Vers Vers Vers Vers Mellanspel
| A A A´
Mellanspel Vers Vers Vers
8 takter 8 takter 8 takter 4 takter
Cover:
Struktur: | A A A A |
Funktion: Intro Vers Vers Vers Vers Mellanspel
Metrik: Fritt 8 takter 8 takter 8 takter 8 takter 8 takter
A A | | |
Vers Vers Outro Outro Outro
8 takter 8 takter 8 takter 8 takter 8 takter (fade) Coverversionen och originallåten är identiska formmässigt fram till mellanspelet. Coververs-ionen halverar mellanspelet som följs av nästa vers. Dessutom är en outroformdel tillagd som repeteras i 24 takter.
Sång och leverans
I en stor del av låten är sången uppdelad i två körer som är panorerade. Till höger är det två killar och till vänster två tjejer. För killarna är tonarten relativt hög och de tar i från magen och halsen. För tjejerna är tonarten relativt låg och de sjunger från halsen och magen i en mörkare kraftfull röst. I vers tre sjunger en av killarna själv med svar från tjejkören. Alla sjunger väldigt rytmiskt med markeringar på slagen och det är rent sjunget.
Amanda Bergman har en mörk röst med mycket luft och sjunger från halsen. Hon sjunger rent och när det kommer till tajming sjunger hon rakt men hänger även på tonerna i vissa partier. Lyssnar du på körerna så är det en kille panorerad till höger och en tjej panorerad till vänster. Till skillnad från originalet sjunger killen med en mörk stämma och tjejen i en falsett.
Berlin
Original: Ry X Cover: Adna
År: 2013 År: 2015
Spotify: 109,5 miljoner (2020-03-22) Spotify: 1,5 miljoner (2020-03-22)
Bpm: 137 Bpm: 146
Tid: 2:54 Tid: 3:49
Lager och instrumentering
Original:
Rytm: Akustisk gitarr Bas: Synthbas
Melodi: Sång och kör
Harmonik: Akustisk gitarr och synth Cover:
Bas: Bas
Melodi: Sång och kör
Harmonik: Piano, elgitarr, akustisk gitarr och synth
Ljudbild och timbre
Originallåtens ljudbild är djup och bred. Den mörka synthbasen är en stor anledning till djupet och reverb och rum skapar stereobredd. Alla instrument känns igen och det går att föreställa sig dem framför sig. Dock är många dränkta i reverb vilket försvårar att höra deras timbre. Coverns ljudbild liknar originalet med mycket reverb och liknande instrumentering. De två största skillnaderna är att i Adnas version är pianot som är det bärande kompinstrumentet och att sången är längre fram och kommer närmare lyssnaren. Förutom melodi och sång så finns det ett starkt timbre i körerna som återkommer i intro och mellanspel i både original och cover.
Form
Original:
Struktur: | C A B A B
Funktion: Intro Mellanspel Vers Refräng Vers Refräng
Metrik: 4½ takt 3 takter 4½ takt 3 takter 4½ takt 3 takter
B | C A B B |
Refräng Mellanspel Mellanspel Vers Refräng Refräng Outro 3 takter 4½ takt 6 takter 4½ takt 3 takter 3 takter 4 takter (fade) Cover:
Struktur: | C A B A
Funktion: Intro Mellanspel Vers Refräng Vers
Metrik: 4 takter 6 takter 4½ takt 3 takter 4½ takt
B´ B A B´ B
Refräng Refräng Vers Refräng Refräng
2 takter 3 takter 4½ takt 2 takter 3 takter
C A´ B A B´
Mellanspel Vers Refräng Vers Refräng
9 takter 3½ takt 2 takter 4½ takt 2 takter
B A B´ B
Refräng Vers Refräng Refräng
3 takter 4 takter 2 takter 3 takter
Coverversionen hoppar över mellanspelet efter tredje refrängen och fortsätter istället direkt på vers. Efter femte refrängen kommer det en outroformdel i originalet. Denna formdel är
borttagen i coverversionen som efter femte refrängen följs av mellanspel och en upprepning från vers ett till refräng fem.
Sång och leverans
RY X sjunger i falsett med en ljus röst från halsen och huvudet. Han sjunger rent men på grund av att han sjunger väldigt luftigt i falsett är det inte rent hela tiden. Hans timing är fri och hängig förutom i refrängen då han bland annat sjunger ”Tell me I´m not going home”. Då sjunger han precis på slagen.
Adna sjunger från halsen och magen. Hon har en djup och mörk röst. Hon sjunger med mycket känsla och hänger mycket på tonerna. Hennes pitch är inte ren genom hela låten.
About you now
Original: Sugarbabes Cover: Meadowlark
År: 2007 År: 2017
Spotify: 56 miljoner (2020-03-22) Spotify: 9,9 miljoner (2020-03-22)
Bpm:165 Bpm: 125
Tid: 3:32 Tid: 3:47
Lager och instrumentering
Original:
Rytm: Trummor Bas: Bas och synthbas
Melodi: Sång och sågtand-synth
Harmonik: Elgitarr, kör, synth-stråk och synth-svep Cover:
Rytm: Elgitarr, piano Bas: Elgitarr
Melodi: Sång
Harmonik: Piano, elgitarr, orgel, xylofon, körer
Ljudbild och timbre
Originallåten har en smal ljudbild som är hårt komprimerad. Mixen är torr och har inget tydligt reverb. Det är ett digitalt akustiskt sound som avviker från resten av låtarna jag analyserar då de är mer organiska. Elgitarr och sång är det som har tydligast timbre och därför lättast att identifiera.
Coverversionen är bred med mycket reverb och rum. Ljudbilden är äkta med spelade instru-ment. Alla instrument känns igen vilket gör det lätt att föreställa sig musikerna framför sig.
Form
Original:
Struktur: | A A C C
Funktion: Intro Vers Vers Brygga Brygga
Metrik: 2 takter 8 takter 8 takter 8 takter 8 takter
B B | A C B B D
Refräng Refräng Mellanspel Vers Brygga Refräng Refräng Stick 8 takter 8 takter 8 takter 8 takter 8 takter 8 takter 8 takter 8 takter
D B B B B B
Stick Refräng Refräng Refräng Refräng Refräng
7½ takt 8 takter 8 takter 8 takter 8 takter 7 takter Cover:
Struktur: | A A C C B B A C
Funktion: Intro Vers Vers Brygga Brygga Refräng Refräng Vers Brygga
Metrik: 8 takter 8 takter 8 takter 8 takter 8 takter 8 takter 8 takter 8 takter 8 takter
B B D D B B B´
Refräng Refräng Stick Stick Refräng Refräng Refräng 8 takter 8 takter 8 takter 8 takt 8 takter 8 takter 3 takter Coverversionen har tagit bort mellanspelet in till vers två samt halverat sista refrängen som repeteras 39 takter i originalet.
Sång och leverans
Sugarbabes är en grupp med flera sångare. Deras timing är rytmisk på slagen och orden i texten hålls inte ut längre än så lång takten är. Alla sjunger rent och deras röster skiljer sig lite i ton vilket används i refrängen då en sjunger ljust, en mörkt och en där emellan.
Meadowlarks sångerska sjunger från halsen i en ganska ljus klang. I refrängerna sjunger hon i falsett från huvudet och näsan. Hon sjunger rent med en hängig timing och håller ut slutorden i många meningar.
RESULTATANALYS
Jag kommer i detta avsnitt besvara mina två forskningsfrågor.
Gemensamma nämnare
I detta avsnitt besvaras min första frågeställning, ”Vad finns det för gemensamma nämnare mellan de covers jag analyserar?”
Lager och instrumentering
Utifrån Moores (2012) fyra lager så har fyra av coverversionerna inte trummor i rytmlagret trots att alla originallåtar förutom Berlin har det. Dessutom är det tre som till skillnad från ori-ginallåtarna inte innehåller bas i baslagret.
Tittar jag på instrumenteringen i låtarna kan jag se att det finns körer i alla fem coverversionerna och piano i alla utom Show me the meaning of being lonely. Elgitarr är någonting som återkom-mer i tre av låtarna.
Form
I alla coverversionerna har det tagits bort eller kortats ner instrumentala passager och i vissa av dem har dubbelrefrängen på slutet halverats. I Show me the meaning of being lonely är solot borttaget och istället för dubbelrefräng spelas den en gång med en upprepning på sista frasen. True colors är över en minut kortare än originalet och har tagit bort den instrumentala versen och omtaget på sista refrängen. About you now går 40 bpm långsammare än Sugarbabes version men även här har instrumentala delar och refränger kortats ner. Mellanspelet in till vers två är kortare och istället för fem refränger på slutet är det två med en upprepning på sista frasen. I California dreamin´ är mellanspelet halverat och i Berlin är mellanspel och outro borttaget. Originalen av California dreamin´ och Berlin är båda under tre minuter långa. Ingen av dem har något stick utan pendlar endast mellan vers, refräng och mellanspel. Dessa två covers är längre än originalet och i California dreamin´ har de lagt till ett outro som rullar i 24 takter. Berlin har lagt till tre takter och fem refränger.
Coverversionerna av Show me the meaning of being lonely, True colors och About you now har gjort om formdelen intro så att det passar den avskalade och berättande nya kontexten av låten. Tre av coverversionerna har sänkt originaltempot. Show me the meaning of being lonely har samma tempo som originalet och California dreamin´ har ökat med nio bpm. Alla coververs-ionerna, förutom True colors, är även längre än originalen.
Ljudbild och timbre
Alla fem coverversionerna har en verklig ljudbild med riktiga instrument vilket skiljer sig från originallåtarna som har ett artificiellt sound med fullproduktioner. Undantaget är Berlins ljud-bild där cover och original liknar varandra. Tre av coverversionerna är avskalade och innehåller få instrument vilket gör det lätt att identifiera deras timbre.
Cali-Sång och leverans
Gemensamt mellan coverversionernas sångare är att de hänger på tonerna och framför texten på ett berättande sätt. Vilket skiljer sig från sånginsatserna i originallåtarna som är raka och taktfasta.
Övriga gemensamma nämnare
För att underlätta mitt val av låt att göra en egen cover på och för att undvika att fastna och förlora kreativitet har jag tittat närmare på originallåtarna. Där har jag tittat på antalet spelningar på Spotify samt vilket år de är släppta.
• Alla originallåtarna har över 50 miljoner lyssningar på Spotify. Den med lägst streams är Show me the meaning of being lonely med 68.3 miljoner lyssningar och den med mest lyssningar är California dreamin´ 225 miljoner. (Siffror hämtade 2020-03-22).
• Tre av originallåtarna släpptes innan 2000-talet. About you now släpptes för 13 år sedan och Berlin för sju år sedan.
Sammanställning
Sammanställningen av gemensamma nämnarna visar att: De har ett lägre tempo och är längre än originalen
De har en avskalad instrumentering utan trummor och bas De innehåller piano, kör och elgitarr
Texten har en framträdande plats
De har en ljudbild som känns äkta med riktiga instrument Associationer går till originallåtarna
Instrumentala formdelar har tagits bort
Originallåtarna har över 50 miljoner lyssningar Originallåtarna är släppta innan 2000-talet
Min skapandeprocess
Jag kommer här att svara på min andra frågeställning, ”På vilket sätt påverkas min skapande-process?”
Låtval
Efter att ha genomfört min analys och samlat information kring lager och instrumentation, form, ljudbild och timbre och sång och leverans sammanställde jag de gemensamma nämnarna och gjorde ett urval i informationen för att få tydliga ramar kring inspelningsprocessen för min co-ver. Därefter kunde jag välja en låt att göra min tolkning på. Ett av kraven jag hade var att den skulle vara släppt innan 2000 talet då tre av originallåtarna som jag analyserat var det. Mina
första kandidater var Love grows (where my rosemary goes), (Släpptes 1970), av Edison Lighthouse och I don´t want to talk about it, (släpptes 1975) av Rod Stewart då det är låtar som tilltalar mig både text och melodimässigt. Jag kollade upp dem på Spotify och där kunde jag se att ingen av dem hade över 50 miljoner lyssningar vilket var fallet med alla originallåtarna som jag analyserat. Minst 50 miljoner lyssningar på Spotify var därför också ett krav. Jag letade vidare efter kända låtar av något äldre band. Till slut landade jag i The Beatles som har en stor låtskatt att välja från. Min första tanke var att göra en cover på Yesterday som jag tycker är en fantastiskt fin låt med en berättande text som väcker känslor. Jag provade att sjunga den och göra en egen tolkning men landade i att originalet är för karakteristiskt och att min version skulle bli en kopia av The Beatles version.
Jag letade vidare bland The Beatles låtar och fastnade för Help!. Precis som Yesterday har Help! en text som många kan känna igen sig i men på grund av att den har en fullproduktion i upp-tempo kommer den inte fram lika tydligt. Detta kunde jag även se i mina analyser genom Show me the meaning of being lonely, True colors och About you now där alla coverversionerna har en lägre bpm än originalversionerna som gör att texten blir tydligare och mer berättande. Base-rat på detta valde jag att sänka originaltempo i min version från 95 bpm till 66 bpm.
Help! släpptes 1965 och har 125 945 820 lyssningar på Spotify (siffra hämtad 2020-05-01) vil-ket fyllde båda mina krav.
Form
Formmässigt bestämde mig för att ta bort den halva refrängen som agerar som intro i original-versionen och börja direkt på första versen. Det fanns ett mönster av detta genom mina analyser och ett exempel är från Show me the meaning of being lonley som precis som Help! har en del av refrängen som intro i originalversionen. I Anna Ternheims version börjar låten med en plock-ande nylongitarr. Jag anser att det passar bättre att inte börja låten med refrängen i en version där texten har en berättande funktion mer än en hookfunktion som jag upplever att den har i båda originalversionerna av Help! och Show me the meaning of being lonely. Istället bör texten ha en kronologisk uppbyggnad som en berättelse.
Förutom introdelen har jag också valt att ta bort mellanspelet in till vers tre och gjort om den versen till en instrumental del med elgitarrsolo. I originalversionen är det vers ett som spelas en gång till och av samma inledning som jag precis lagt fram om texten och en kronologisk berättelse kändes det starkare att i en långsammare och avskalad version låta låten andas i ett solo med mycket reverb. Mina analyser på tidigare covers fick mig att tänka innan jag satte igång med inspelningsprocessen och ta beslut med grund i sig. Det är annorlunda från hur jag gör annars då jag gillar att det ska gå fort och inte tänka igenom det för mycket.
Help! i originalform:
Struktur: B A A B B | A
Funktion: Refräng Vers Vers Refräng Refräng Mellanspel Vers
Metrik: 8 takter 8 takter 8 takter 8 takter 6 takter 2 takter 8 takter
A B B | A A B B B´
Vers Refräng Refräng Mellanspel Vers Vers Refräng Refräng Refräng 8 takter 8 takter 6 takter 2 takter 8 takter 8 takter 8 takter 6 takter 4 takter
Min coverversions form:
Struktur: A A B B | A A
Funktion: Vers Vers Refräng Refräng Mellanspel Vers Vers
Metrik: 8 takter 8 takter 8 takter 6 takter 2 takter 8 takter 8 takter
B B | | B B B´
Refräng Refräng Solo Solo Refräng Refräng Refräng
8 takter 6 takter 8 takter 8 takter 8 takter 6 takter 3 takter
Lager och instrumentering
När formen var bestämd tog jag tre dagar i studion för att börja inspelningen av min cover. Jag hade tittat på de gemensamma nämnare mellan coverversionerna som jag analyserat och kunde utifrån det bestämma instrumenteringen innan inspelningsprocessen var igång. Jag bestämde att min cover inte skulle innehålla bas då endast två av coverversionerna jag analyserat hade använt sig av instrumentet bas i baslagret. Trummor kunde jag också utesluta då endast en av coverversionerna innehöll trummor i rytmlagret. Instrument som däremot var återkommande i mina analyser var sång, kör, piano och elgitarr. Dessa fyra instrument kunde jag därför fastställa i min produktion.
Att bestämma instrument och på så sätt skapa ramar som både Sparby & Våhlander (2015) och Ankarberg, et.al. (2015) förespråkar skiljer sig från hur jag annars jobbar kring musikprodukt-ion och låtskapande. Vanligtvis låter jag inspiratmusikprodukt-ionen styra skapandeprocessen och mina beslut kring produktionen. Instrumentationen brukar jobbas fram under processen och påverkas bero-ende på hur mycket inspiration jag har. Detta är någonting som jag upplever kan få en skapan-deprocess att stanna av. Att inte utgå från några ramar har skapat en osäkerhet i att jag inte vet om det jag vill spela in i stunden kommer att få plats i låtens ljudbild eller om det kommer att konkurrera om plats med något instrument jag inte spelat in ännu. Att bestämma instrumente-ringen innan och utesluta trummor och bas bidrog till min förvåning att processen kändes friare och min kreativitet ökade. Vetskapen om att varken bas eller trummor skulle spelas in, som tar en stor plats i ljudbilden, gjorde att jag kunde jag tänka friare och mer kreativt i de ramarna som var satta. Dock lät jag inte ramarna och de bestämda instrumenten utesluta att lägga till fler instrument under skapandeprocessen då jag inte ville förhindra att hamna i ett eventuellt flow-tillstånd.
Sång, kör, piano och elgitarr var den bestämda instrumenteringen och jag upptäckte under pro-cessen att det saknades rytmiska underdelningar i låten. Därför spelade jag också in en akustisk gitarr. Det tillkom även en synth i mellanspelet som skapade ett större djup till elgitarren som spelar ett solo.
Timbre
I resultatfasen (Ankarbergs.et.al. 2015) ingår även redigering och mixningsarbetet då det är steg i processen för att nå det slutgiltiga resultatet. Allting i låten är inspelat efter metronom för att jag sedan lättare skulle kunna klippa i det inspelade materialet och lägga det rätt i takt. Jag ville fånga det autentiska som varit återkommande i coverversionerna jag analyserat och valde därför att inte klippa lika mycket i den akustiska gitarren som i resten av instrumenten. Eftersom den
har en ganska stor plats i låtens ljudbild valde jag att låta den kännas spelad och mänsklig och på så sätt påverka låtens helhet. Jag klippte inte heller i sång eller körer för att få dem att låta så autentiska som möjligt.
Någonting som är väldigt karakteristiskt för originalet i Help! är körerna som svarar sången i verserna. Detta var någonting jag kunde se i mina analyser. Ett exempel är i California dreamin´ som innehåller svarskörer i verserna både i original och coverversionen. Detta ville jag föra in i min version då jag har ändrat sångmelodin i verserna och tänkte att kören kunde vara som en flört till originalet och få lyssnaren att koppla ihop min version med den.
Sång och leverans
När det kommer till min sånginsats kändes det självklart hur jag skulle sjunga den under inspel-ningen och jag tänkte inte så mycket på det som jag fått ut av mina analyser kring sång. Men kanske är det just det som väntas av en sångare som gör en cover och sjunger en annan artists låt. Att du gör den till din egen och inte övertänker. Originalversionen av Help! går som jag redan nämnt 31 bpm snabbare än min version vilket gör att min timing inte blir lika på slaget som i The Beatles version. Hur fort en låt går ger mer eller mindre utrymme för hur mycket du kan hänga på tonerna och ta pauser. Jag kan se samband mellan min sånginsats och coversång-arnas insatser. Det största sambandet är att alla har hängt på tonerna, om inte hela tiden så i någon del av låten. Alla har också haft en betydligt mer berättande sångstil än originallåtarnas sångare.
Skapandeprocessen och flow
Under hela skapandeprocessen kunde jag känna ett lugn i att de flesta av mina val kunde stärkas av mina analyser ramarna som de skapat. I allt från instrumentering, form och ljudbild. I vanliga fall finns det mycket tvivel och oro för om jag verkligen tar rätt beslut under processen men nu fanns det någonting jag kunde luta mig mot i mina beslut. Att inte hoppa direkt från ide till genomförande utan ha en planeringsfas mellan som Ankarbergs. et.al (2015) förespråkar har därför varit en hjälp för mig.
Sparby & Våhlanders (2015) tips kring att framkalla flow var också användbara under proces-sen och det var spännande att utforska kring det då flow är någonting jag kan längta efter i en skapandeprocess. Det första tipset var i linje med det jag beskrivit ovan kring planeringen av processen. Det andra tipset var att dela upp arbetet i små steg för att få hjärnans belöningssystem att sända ut hormoner när du klarat en uppgift. Detta använde jag mig av och skapande en checklista där jag kunde bocka av när jag klarat en uppgift. Jag upplever att det faktiskt fungerar och känslan av att klara en uppgift gör att du får mer energi till att fortsätta.
DISKUSSION
I denna del kommer jag att reflektera kring tankar som dykt upp under arbetets gång. Jag kom-mer att ta upp insikter som jag tror kan vara användbara för andra musikskapare i samma sits som jag. Jag kommer även att reflektera kring framtida forskning som går i linje med mitt ar-bete.
Syftet med denna studie är att undersöka hur min skapandeprocess kan stödjas av tidigare släppta covers. Avsikten med studien var att ta reda på gemensamma nämnare mellan de covers jag analyserat samt ta reda på hur min skapandeprocess påverkades. Resultatet visar att cover-versionerna var avskalade och mer berättande i sin framtoning än originalen. Med avskalad menas en mindre instrumentering samt ett sänkt tempo. Sånginsatserna har en mer berättande roll där texten framhävs. Resultatet visar även att instrumentala formdelar som mellanspel och solo plockats bort. Att ta stöd från sammanställningen av de gemensamma nämnarna resulte-rade till min förvåning att jag kände ett lugn jag inte annars känner under en skapandeprocess. Jag kunde basera mina beslut på fakta och på så sätt ta snabba beslut. Dessutom resulterade det i att jag tog beslut jag inte hade fattat annars och på så vis utmanade mig själv.
Att sätta ramar
Någonting som jag fick upp ögonen för under arbetet och som jag också tror kan vara nyttigt för andra i skapandeprocesser, är att sätta ramar innan start. Jag som annars är väldigt kreativt styrd har lätt att fastna i processen om jag inte känner mig inspirerad. Jag var skeptisk till att ha ramar när jag påbörjade min inspelningsprocess. Men de satta ramarna gjorde faktiskt att jag kunde slappna av på ett nytt sätt och tänka kreativt, precis som Sparby och Våhlander (2015) påvisade. Prestationsångesten som ofta uppstår i någon form vid inspelning kände jag inte av på samma sätt. Det faktum att jag spelar in min egen musik i vanliga fall och att jag nu spelade in en cover kan såklart vara en bidragande faktor till att pressen minskade. Kanske är man mer självkritisk gentemot sin egen musik.
Jag kommer i framtiden att testa att sätta ramar även när jag jobbar med min egen musik för att se om det funkar lika bra som det gjort under arbetet med min coverversion. Att jag i min undersökning valde att analysera och sätta ramar från just redan släppta coverversioner var för att det kändes intressant i sammanhanget i skapandet av min egen cover. I framtiden kan bara fantasin sätta gränserna för hur jag vill lägga upp mina ramar. Jag skulle till exempel kunna analysera några av mina egna redan släppta låtar och utifrån det skapa ramar som är tvärt emot från dem. På så vis skulle kanske mitt eget sound utvecklas och jag kanske skulle hitta nya tillvägagångssätt.
Coverversionernas form
Genom att titta på mina analyser och sett hur instrumentala formdelar som till exempel mellan-spel tas bort och refränger kortats ner började jag fundera kring varför detta var återkommande i de coverversionerna. Min reflektion är att det är för att du i en coverversion vill förvalta det som lyssnaren känner igen. Alltså låtens kärna, text och melodi. För att behålla lyssnarens in-tresse kan du ta bort instrumentala passager och fokusera på kärnan. Med tanke på all musik som släpps på Spotify och sociala medier idag är det svårt, speciellt som en okänd artist, att sticka ut och få lyssnaren att fastna för just din låt. Gör du en cover i hopp om att kunna glida på att låten är känd för att bygga en större publik finns det inte utrymme för instrumentala formdelar utan artisten måste presentera det lyssnaren känner igen. Det beror såklart på vilken genre coverlåten befinner sig i. Hade jag analyserat fem jazzcoversversioner hade kanske
instrumentala formdelar lagts till eller förlängts eftersom det är ofta förekommande med mentala solon i jazzmusik. En annan anledning till det gemensamma beslutet att ta bort instru-mentala formdelar, i mina utvalda coverversioner, kan vara på grund av att låten kanske har fått en ny kontext där låtens budskap blir tydligare. På så sätt som Mikkels (2018) beskrev att en låt kan ändra kontext bara genom att det är en ny sångare i en annan ålder än originalsångaren. I den nya kontexten kanske låtens budskap blir tydligt genom endast texten och sången och behöver därför inte förstärkas av de instrumentala formdelarna.
Förslag till fortsatt forskning
Nu när jag genomfört min studie väcks tankar kring nya sätt att forska vidare runt coverlåten. Jag tycker att det är intressant att det fanns så pass många gemensamma nämnare mellan alla fem coverversionerna jag analyserade och skulle vilja veta mer om hur och varför sådana mu-sikaliska beslut är vanliga i coverlåtar.
Ett förslag till undersökning är att låta flera personer göra cover på samma låt för att sedan titta på likheter och olikheter dem emellan. På så sätt behöver du inte ta hänsyn till olika originallåtar utan bara hur de olika personerna valt att förvalta en originallåt. Det centrala i undersökningen blir då likheter och olikheter mellan coverversionerna.
Avslutande reflektioner
Jag tycker att detta arbete har varit givande då det har fått mig att tänka annorlunda kring mu-sikproduktion. Dels har jag fått inspiration av att titta närmare på de låtarna jag analyserat. Det har skapat mycket tankar kring min egen musik och väckt ett behov av att skriva och spela in. Dessutom har jag fått insikten att förbereda och tänka igenom beslut innan jag börjar med min skapandeprocess. Att inte endast basera beslut under processen på min kreativitet utan reflek-tera kring hur det påverkar låten. Det är någonting som jag kommer att bära med mig i mitt kommande skapande och jag hoppas att jag med mitt arbete väcker nya tankar hos andra män-niskor.
REFERENSLISTA
973thedawg. (2018). THE REAL REASON THEY´RE CALLED COVER SONGS. Hämtad 2020-04-02 från https://973thedawg.com/the-real-reason-theyre-called-cover-songs/
Ankarberg, P, Berner, J, Teimouri, M & Wretlind, P. (2015). Att äga sin process. Hämtad från https://www.kulturivast.se/sites/default/files/att_aga_sin_process.pdf
Amuse. (u.å) Soundtracks, covers & remixes. Hämtad 2020-04-09 från
https://sup- port.amuse.io/hc/en-us/articles/360006517457-Soundtracks-covers-remixes?fbclid=IwAR2-ctdbwqC81RBz7jx40DGzRVWli83JBhh-fG45b2LVZ9M28g-k551ek7Y
Ask Metafiler. (2004). Why is a ”cover song” called a ”cover” song?. Hämtad 2020-04-02 från https://ask.metafilter.com/11636/Why-is-a-cover-song-called-a-cover-song
Chris Wright (2016, Januari 28). What is tone color? (Timbre) [Video file] Retrieved from https://www.youtube.com/watch?v=5tGEDgkZlC8
Christensen, L., Engdahl, N., Grääs, C., Haglund, L. (2016). Marknadsundersökning: en hand-bok. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Dyrssen, C. (2015). Konstnärlig Forskning – Årsbok. Från konstnärlig högskola till universitet. Vetenskapsrådet Stockholm. Hämtad 2020-03-23 från https://www.vr.se/down-load/18.2412c5311624176023d259fc/1529480561525/AarsbokKFoU_VR_2015.pdf
Folk o folk (2018, Oktober 26.) VINTERTID MED MISS LI OCH BLOSSA [Video file] Retrived from https://www.youtube.com/watch?v=inmppefGh-8
Forss, L. (2016-10-22). Original eller cover?. Yle. Hämtad från https://svenska.yle.fi/arti-
kel/2016/10/22/original-eller-cover?fbclid=IwAR0Ji-AsPpt0pzycMr5FNP9Ahm2c7HLC5ghfHjqwV9Lyz6tE6mkDtXbDxM30
Hobbyrian. (2019-06-18). Din skapandeprocess. Hämtad 2020-05-05 från https://hobby-rian.se/din-skapandeprocess/
Kristofferssen, W. (1999) Jag trodde änglarna fanns [Inspelad av Kamferdops] På Jag trodde
äng-larna fanns [Singel]. Stockholm: Universal music group. (2017)
Lilja, E. (2015). Konst, forskning, makt: en bok om konstnären som forskare. Stockholm: Ut-bildningsdepartementet, Regeringskansliet.
Lindham, E. (2011-03-08). Ingen ska stjäla öppna landskap. Aftonbladet. Hämtad från https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/ngW6EL/ingen-ska-stjala-oppna-landskap
Moore, A.F. (2012). Song means: Analysing and interpreting recorded popular songs. Burling-ton, VT: Ashgate Publishing Company
Musikförläggarna. (u.å). Att använda musik. Hämtad 2020-04-09 från http://musikforlag-garna.se/upphovsratt/att-anvanda-musik/
Musikipedia. (u.å). Formanalys. Hämtad 2020-04-22 från https://www.musikipedia.se/form-analys#1
United stage. (2020). Kamferdrops. Hämtad 2020-03-26 från https://www.unitedstage.se/se/ar-tister/kamferdrops.aspx
Volvo Car Sverige (2015, Januari 17.) Volvo – Made by Sweden – Vintersaga [Video file] Retrived from https://www.youtube.com/watch?v=3KquHpO2VWI
Sparby, J. & Våhlander, J. (2015) Songwriting: Get your black belt in music & lyrics, Part 1 Örebro: Iphigenia Publishing
Spotify. (u.å). Ultimate Cover. Hämtad 2020-03-26 från https://open.spotify.com/play-list/37i9dQZF1DXe5Q8muTQked
SurveyMonkey. (u.å). Skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ forskning. Hämtad 2020-05-09 från https://sv.surveymonkey.com/mp/quantitative-vs-qualitative-research/
STIM. (u.å) Upphovsrätt för musik. Hämtad 2020-04-09 från https://www.stim.se/sv/upp-hovsratt-musik
STIM. (u.å) NCB – Nordisk copyright bureau. Hämtad 2020-04-09 från
https://www.stim.se/sv/organisationen-stim/sa-ar-stim-uppbyggt/ncb-nordisk-copyright-bu-reau
TT. (2018-11-02). Krunegård gör Kjell Höglund cover. Vimmerby Tidning. Hämtad från
Låtar
Cuming, R. (2013) Berlin [RY X] På Dawn [Album]
Lennon, J & McCartney, P. (1965) Help! [The Beatles] På Help! [Album].
Luke, Dr & Dennis, C. (2007) About you now [Sugarbabes] På Change [Album].
Macaulay, T & Mason, B & Whittingham, S. (1970) Love grows (Where my Rosemary goes) [Edison Lighthouse] På Love grows (Where my Rosemary goes) & other gems [Album].
McCartney, P. (1965) Yesterday [The Beatles] På Help! [Album].
Martin, M & Crichlow, H. (1999) Show me the meaning of being lonely [Backsteet boys] På Millennium [Album].
Phillips, J & Phillips, M. (1965) California dreamin´ [The mamas and the papas] På If you can believe your eyes & ears [Album].
Steinberg, B & Kelly, T. (1986) True colors [Cyndi Lauper] På True colors [Album].
Whitten, D. (1971) I don´t want to talk about it [Rod Stewart] På Atlantic Crossing [Album].
