Arabvärlden

3-4

1997

Författarna ansvarar själva för innehållet i sina artiklar. För insända ej beställda ma-nuskript ansvaras ej.

Ansvarig utgivare: Mona Eliasson. Amnesredaktör: Kerstin W Shands. Redaktörer: Ulrika Johnsen och Gabriella

Ahmansson.

Redaktionskommitté: Cecilia Almlöv, Hedvig

Ekerwald, Margaretha Fahlgren, Görel Granström, Denise Malmberg, Anna-Karin

Referensgrupp: Sylvia Benckert, Johanna

Esseveld, Anita Göransson, Birgitta Holm, Tiina Rosenberg, Ulla Tebelius och Gert-rud Aström.

Kvinnovetenskaplig tidskrift utkommer med

fyra n u m m e r om året. Prenumerera ge-nom att sätta in 250 kr på pg 88 41 78-5. Stödprenumerationer å 300 kr eller mer är mycket välkomna.

Index över tidigare utkomna temanummer till och med -90 kan beställas från redak-tionen.

Tel.. 018-10 31 32, 10 31 33. Fax 018-10 35 11.

E-mail Redaktionen@KvT.uu.se Grafisk form: Leif Thollander. Omslag: Ulrika Spets.

Omslagsbild: Katja Bexar, Kerstin W Shand:

och Ulrika Spets.

Vinjetter: Ulrika Spets.

Tryckt på miljövänligt papper hos Wikströms, Uppsala.

ISSN 0348-8365.

© Författarna och Kvinnovetenskaplig tid-skrift.

Utgivningen har möjliggjorts av anslag från Humanistisk - Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet och Utbildningsdepartementet

Nr 3-4 1997 Årg 18

F r å n r e d a k t i o n e n 1 KATJA BEXAR

F r å n e n svensk h o r i s o n t i Kairo 5 GAIL RAMSAY

K v i n n o r n a liar fattat sina p e n n o r - U t b i l d n i n g o c h l i t t e r a t u r vid P i r a t k u s t e n 15 ÅSA EI.DÉN

S a d d a m s k v i n n o r - s t ö t t e p e l a r e o c h akilleshälar 24 RAWIA MORRA

V a d h a r d e varit m e d o m ? 45 NELLI KOPOLA

Lika eller olika?

K v i n n o o r g a n i s e r i n g e n i Algeriet o c h T u n i s i e n 4 7 GABRIELLA Å H MANSSON G r å t i n t e - forska! 58 BIRGITTA H O L M E n v a k e n o c h oavvislig viskning 58 GAIL RAMSAY En arabisk f ö r m o d e r 59 ANNIKA RABO K a m p e n o m slöjan - slöjan i k a m p e n 62 T E T Z R O O K E Liv i m a r g i n a l e n - u t m a n i n g m o t d e n falliska o r d n i n g e n ? 71 ULRIKA SPETS Vykort till v ä r l d e n 88 PERNILIA O U I S & A N N E SOFIE ROALD

Lyssna p å m ä n n e n : att leva i e n patriarkalisk m u s l i m s k k o n t e x t 91 M e d v e r k a n d e 110 U n d e r s t j ä r n h i m l e n 112 R e c e n s i o n e r 115

J e d d a h , S a u d i a r a b i e n .

Från Redaktionen

Att resa till S a u d i a r a b i e n var f ö r m i g s o m att flyga till e n m ö r k , o k ä n d sida av m i n e g e n ( m e t a f o r i s k a ) j o r d g l o b . J a g k o m till J e d d a h vid R ö d a Havet, till ett vidsträckt stadsland-skap m e d m u r o m g ä r d a d e palats, p a l m e r , kas-k a d e r av bougainvillea, o c h m i n a r e t e r m e d n e o n g r ö n a k o n t u r e r m o t e n f u k t m ä t t a d o r a n g e r o s a kvällshimmel. J e d d a h h a n n s e d a n bli e n v a r d a g j a g i n t e ville l ä m n a . Sverige kän-d e s a l l t m e r avlägset, o c h m i n syn p å västerlan-d e t b ö r j a västerlan-d e f ö r ä n västerlan-d r a s i g r u n västerlan-d e n . E f t e r åter-k o m s t e n till Sverige b e f a n n j a g m i g i ett pal-impsestiskt g r ä n s l a n d , d ä r självklarhetens av-t r u b b a n d e filav-ter av-tillfälligav-t ryckav-ts b o r av-t . D e n svenska m i l j ö n tycktes m i g p å vissa p l a n m e r t o r f t i g o c h fantasilöst rationalistisk ä n j a g m i n d e s d e n , o c h vissa västerländska avarter stack i ö g o n e n . L ö p s e d l a r n a visade Sveriges

p o s t m ä s t a r e p å party m e d avklädd strippa i f a m n e n , f ö r att ta ett e x e m p e l f r å n h y e n o r n a s j o u r n a l i s t i k ( s o m i n t e existerar i Saudiarabi-e n ) . På g r u n d v a l av m i n a Saudiarabi-e r f a r Saudiarabi-e n h Saudiarabi-e t Saudiarabi-e r i arab-v ä r l d e n b ö r j a d e j a g f u n d e r a öarab-ver, h u r långt västvärlden e g e n t l i g e n k o m m i t p å o m r å d e n , d ä r vi m e d s j ä l v g r a t u l e r a n d e e t n o c e n t r i s m an-ser oss ligga f ö r e vad vi an-ser s o m m i n d r e de-m o k r a t i s k a eller upplysta l ä n d e r . H u r l å n g t h a r vi e g e n t l i g e n k o m m i t i vår p å sekularistisk r a t i o n a l i s m b a s e r a d e h u m a n i s m o c h f e m i -nism? J a g l a d e m ä r k e till d e n stereotypa r a p p o r t e r i n g e n f r å n a r a b v ä r l d e n i västerländska m e dia o c h h u r d e n v e r k a d e försvåra m ö j l i g h e t e r -n a att se såväl d e -n a -n d l i g a o c h k u l t u r e l l a rike-d o m e n s o m rike-d e k o m p l e x a i n r e m o t s ä t t n i n g a r s o m finns i a r a b l ä n d e r n a idag. En artikel o m

S a u d i a r a b i e n i Svenska Dagbladet (10 nov. 1996, 6), till e x e m p e l , r a k o n t e r a d e r o a t h u r m u s l i m e r r å d f r å g a r t i d n i n g e n Arab News o m p r o b l e m k r i n g k r o p p o c h sexualitet, eller o m klädsel o c h etikett (en frågesida j a g själv läste i S a u d i a r a b i e n ) . "Fascinerande" o c h "overkligt exotiskt", tycker artikelförfattaren. Visst -livet i S a u d i a r a b i e n o c h a n d r a a r a b l ä n d e r kan tyckas b å d e overkligt och exotiskt för besöka-re f r å n Väst. Det är korbesöka-rekt, att livet i Saudia-r a b i e n måste levas enligt stSaudia-rikta shaSaudia-ria-lagaSaudia-r. Kvinnor k a n inte självklart b e s ö k a restaurang-er u t a n m a n l i g eskort. M e n isolrestaurang-erade uppgif-ter som dessa g e r ä n d å i n g e n rättvisande bild av livet i S a u d i a r a b i e n , ett land, vars g r u n d -l ä g g a n d e v ä r d e r i n g a r skarpt ski-ljer sig f r å n svenska. Av d e senaste d e c e n n i e r n a s utveck-ling s o m p å l å n g t g å e n d e o c h f ö r s a u d i e r n a själva inte alltid önskvärda sätt f ö r ä n d r a t Sau-d i a r a b i e n återstår i e n såSau-dan h ä r vinjett b a r a e n r o a n d e a n e k d o t . Vi i Väst h a r inget att lära av en (saudi)arabisk eller muslimsk kultur, blir (kanske oavsiktligt) k o n t e n t a n , vi kan ba-ra h ä p n a i n f ö r dess bisarba-ra o c h ofria livsstil.

I vinjetter som d e n n a är d e t ett kulturim-perialistiskt subjekt s o m talar, som konstitue-rar sig själv som f u n d a m e n t a l t olika och överlägset sitt exotiska objekt, o c h som g r u n d l ä g -g e r d e n e-gna, själv-klara i d e n t i t e t e n på d e t t a objekts b e k o s t n a d - m e n som d å också klip-p e r av m ö j l i g h e t e n till e n d j u klip-p a r e förståelse. Också e n kritisk analys måste ta sin b ö r j a n i ö p p e n h e t och respekt i n f ö r d e t t a 'andra', s o m ju konstitueras i och g e n o m vårt gensvar p å d e t s a m m a . Verklig k u n s k a p k o m m e r b a r a u r förbehållslösa m ö t e n m e d d e t 'andra', som kanske inte kan assimileras, kategoriseras el-ler etiketteras. Kanske undflyr d e t ständigt vå-ra försök till förståelse. Vi måste ändå försöka sätta våra hypoteser i n o m p a r e n t e s , m e d a n vi successivt reviderar o c h o m p r ö v a r d e bilder som växer f r a m .

N u är naturligtvis långtifrån alla väster-ländska bilder av a r a b v ä r l d e n f ö r e n k l a n d e el-ler f ö r k l e n a n d e . D e n k u n n i g a och reflekte-r a n d e reflekte-r a p p o reflekte-r t e reflekte-r i n g e n finns - étt e x e m p e l äreflekte-r Katja Bexars m å n g a artiklar f r å n Egypten i Svenska Dagbladet. I Sverige h a r vi också en mycket intressant f o r s k n i n g o m e n arabisk värld i f ö r ä n d r i n g . I n o m ä m n e n som arabiska,

egyptologi, teologi, statsvetenskap, a n t r o p o l o -gi och sociolo-gi - m e d flera - p å g å r e n nyanserad o c h n y d a n a n d e f o r s k n i n g som u p p e h å l -ler sig vid såväl ett tusenårigt religiöst, kultu-rellt o c h historiskt arv som vid m o d e r n i t e t e n s kollision m e d d e t t a kulturarv.

En central aspekt f ö r förståelsen av e n ara-bisk värld i f ö r ä n d r i n g h a n d l a r o m araara-biska kvinnors situation o c h deras verkliga, önsk-värda, eller symboliska roller. D e t är d e n n a as-p e k t vi vill u as-p as-p m ä r k s a m m a i d e t t a n u m m e r av Kvinnovetenskaplig Tidskrift. N å g o n e n h e t l i g bild kan vi inte ge, därtill är d e etniska, reli-giösa o c h historiska k o n t e x t e r n a alltför skilda. D ä r e m o t kan vi b j u d a p å n å g r a i n s p i r e r a n d e s m a k p r o v u r d e n nya f o r s k n i n g e n , som vi tror k o m m e r att leda till ett ökat intresse o c h e n m e r n y a n s e r a d förståelse för arabiska kvin-n o r s situatiokvin-n. U kvin-n d e r p r o d u k t i o kvin-n e kvin-n av d e t t a s p e c i a l n u m m e r h a r R e d a k t i o n e n fått in tips o c h i d é e r f r å n olika håll, inte m i n s t f r å n våra skribenter. Dessutom vill vi tacka SIDA i Stock-h o l m , M a l e n a R e m b e vid Utrikespolitiska In-stitutet i Stockholm, Frida Nilsson vid Socio-logiska I n s t i t u t i o n e n , U p p s a l a Universitet, samt I n g a Brandell, Statsvetenskapliga Institu-t i o n e n vid Uppsala UniversiInstitu-teInstitu-t, som bisInstitu-tåInstitu-tInstitu-t m e d r å d och tips. Vi tackar också Tidskrift för Mellanösternstudier för tillståndet att citera u r e n tidigare version av Tetz Rookes artikel.

Inte f ö r r ä n 1953 k o m u n d e r v i s n i n g e n av flickor igång i e m i r a t e t Sharja vid Persiska vi-k e n (eller Arabisvi-ka vivi-ken, som d e n h e t e r p å arabiska). S e d a n dess h a r mycket skett. Gail Ramsay b e r ä t t a r o m d e n revolution b e t r ä f f a n -d e kvinnors u t b i l -d n i n g o c h skrivan-de som skett i d e t tysta. I n k o m s t e r n a f r å n oljan k o m i stora m å t t u n d e r 1970-talet, varvid levnads-s t a n d a r d e n b ö r j a d e levnads-stiga p å o a n a d e levnads-sätt. I d e n situationen h a r kvinnor, som inte f ö r v ä n t a s h a n å g o n karriär u t a n f ö r h e m m e t , b ö r j a t ä g n a sig åt att skriva. Även o m d e n litteratur d e pro-d u c e r a r inte alltipro-d kan kallas f o r m e l l t sofisti-kerad, h a n d l a r d e t definitivt inte b a r a o m un-derhållningslitteratur u t a n o m ett helt nytt fo-r u m f ö fo-r ett tankeutbyte kfo-ring k v i n n o fo-r n a s si-tuation, o m k r o c k e n mellan tradition o c h mo-d e r n i t e t , o c h o m en längtan e f t e r f ö r ä n mo-d r i n g . Ramsays f o r s k n i n g visar, att " k v i n n o r n a tende-rar att i h ö g r e utsträckning än m ä n n e n

pro-blematisera o c h ifrågasätta d e t r a d i t i o n e r som reglerar d e r a s liv och ställning i samhället".

Från sin h o r i s o n t i Kairo f u n d e r a r Katja Bexar över h u r vi i väst ser på kvinnlig köns-stympning, kks - o c h h u r egyptier ser p å västs intresse. Varför är västerländska b e s ö k a r e i Egypten m e r intresserade av d e n n a fråga än av egyptiska b a r n s överlevnad? Varför rycker m a n d e n n a fråga u r d e t större kulturella sam-m a n h a n g , sosam-m e g y p t i e r n a själva vill se? M å n g a som ( m e d rätta) f ö r f a s a r sig över den-n a sedväden-nja (som e g e den-n t l i g e den-n är varkeden-n speci-fikt arabisk eller islamisk), är samtidigt märk-ligt o i n t r e s s e r a d e av arabisk k u l t u r och histo-ria. Beror intresset p å att kks är ett sensatio-nellt ä m n e som kan bli profitabelt? H a n d l a r d e t o m e n p r o j e k t i o n av västvärldens e g n a m ö r k a m i n n e n och olösta p r o b l e m , så att vi k a n bli av m e d b e s v ä r a n d e skuldkänslor o c h se oss själva som överlägset civiliserade? Kan-ske h a r västerländska kritiker inte insett, att deras m e t o d e r faktiskt k a n få motsatt effekt i k a m p e n m o t omskärelse o m d e d r a p e r a r sig i ö v e r l ä g s e n h e t s k o m p l e x o c h s t r u n t a r i att sätta sig in i o c h r e s p e k t e r a lokala sedvänjor. Vad vill vi ha - dialog eller ställningskrig? u n d r a r Bexar, som vill sätta in f r å g a n i ett större kul-turellt och maktpolitiskt perspektiv.

Såväl i E u r o p a som i USA h a r självbiografin varit e n m a n s d o m i n e r a d g e n r e , som utgått f r å n d e t felaktiga a n t a g a n d e t , att m a n l i g indi-vidualitet är d e t s a m m a som e n mänsklig o c h universell sådan. S a m m a föreställningar h a r varit gällande också i arabvärlden, d ä r verk av k v i n n o r ofta eliderats eller sorterats bort. Tetz Rookes "Liv i m a r g i n a l e n " ger sig u t p å d e n terra incognita som kvinnlig arabisk självbio-grafi utgör. Det finns e n lucka i d e n arabiska litteraturhistorien, skriver Rooke, som m e d sin artikel vill synliggöra arabisk kvinnlig själv-biografi. G e n o m Rookes artikel får vi stifta be-k a n t s be-k a p m e d sbe-kribenter vars p r o d u be-k t i o n h a r såväl historiskt som estetiskt intresse: 'Aisha A b d al-Rahman, Fatima Mernissi, H u d a Sha 'rawi, Latifa al-Zayyat och Fadwa T u q a n . Fri-hetslängtan och u p p r o r m o t tvång är centrala t e m a n , som ofta tvinnas s a m m a n m e d d e n an-tikolonialistiska k a m p e n .

I d e t pluralistiska Irak m e d m å n g a olika et-niska o c h kulturella g r u p p e r h a r n a t i o n e n ,

s n a r a r e än e n muslimsk f u n d a m e n t a l i s m , bli-vit d e n främsta s a m m a n h å l l a n d e f a k t o r n . Det-ta gäller d o c k inte familjelagstiftningen, ett o m r å d e som präglas av f u n d a m e n t a l i s t i s k a de-finitioner av kvinnans roll i familj och sam-hälle. Kvinnor h a r tilldelats e n speciell roll i Irak, n å g o t som Äsa E l d é n fick tillfälle att stu-d e r a u n stu-d e r e n resa till Irak 1996. Elstu-dén analy-serar S a d d a m Husseins tal till d e irakiska kvin-n o r kvin-n a , och fikvin-nkvin-ner d e t motsägelsefulla budska-pet att irakiska kvinnor visst ska h a full rätt till frihet, u t b i l d n i n g o c h d e l t a g a n d e i d e t o f f e n t -liga livet, m e n att d e n n a f r i h e t måste definie-ras av k o m p e t e n t a (läs: manliga) ledare, så att inte 'balansen' störs. Kvinnors f r i h e t får inte h o t a deras centrala roll i d e t av k ö n s d i k o t o m i o c h -hierarki p r ä g l a d e samhället, n ä m l i g e n d e n att hålla s a m m a n familjen och f ö d a h ä n -givna krigare. Kvinnor blir till "symboler f ö r n å g o t m e r ä n sig själva", skriver Eldén, "vilket blir ett a r g u m e n t för o c h e n legitimering av kontroll". Kvinnor blir b å d e stöttepelare och akilleshällar; d e u t g ö r samtidigt e n g r u n d f ö r k o n s t r u k t i o n e n av nationell identitet och dess svaga p u n k t - f ö r så snart kvinnor inte lever som d e 'bör' leva, blir d e ett h o t m o t själva na-t i o n e n .

I Algeriet p e k a r m å n g a kvinnor p å Tuni-sien som ett f ö r e g å n g s l a n d , d ä r m a n verkar h a k o m m i t så mycket längre n ä r d e t gäller kvinnors rättigheter. M e n o m m a n s e d a n frå-gar kvinnor i Tunisien, tycker m å n g a där, att m a n inte alls k o m m i t speciellt långt. I en pa-n o r a m i s k t överblickapa-nde artikel skriver Nelli Kopola o m kvinnors politiska protester i Alge-riet o c h Tunisien. Kopola j ä m f ö r strategier o c h faser, m o t s t å n d o c h f r a m g å n g a r i d e b å d a l ä n d e r n a , o c h u p p t ä c k e r b å d e likheter och skillnader i k v i n n o o r g a n i s e r i n g och i sättet att f ö r a en k v i n n o o r i e n t e r a d politik. H o n b e r ö r skillnader mellan religiösa o c h sekulära femi-nister, och f r a m h å l l e r att det b l a n d b ä g g e g r u p p e r finns krav p å en n y t o l k n i n g av d e re-ligiösa p r i n c i p e r n a . I b å d e Algeriet o c h Tuni-sien finns e n ö n s k a n o m en dialog m e l l a n de-mokratiska o c h islamistiska k v i n n o g r u p p e r .

Trots all feministisk aktivitet i arabvärlden och trots att hela d e b a t t e n o m kvinnorollen f ö r ä n d r a t s u n d e r d e senaste d e c e n n i e r n a , är det f o r t f a r a n d e e n realitet, att m ä n n e n s

åsik-ter o c h tolkningar väger absolut tyngst - h u r mycket m a n än kan ogilla d e t t a f a k t u m . Därför är d e t viktigt att s t u d e r a d e islamiska m ä n -n e -n s kvi-n-nosy-n. I e -n kritiskt g r a -n s k a -n d e arti-kel p r e s e n t e r a r A n n e Sofie Roald o c h Pernil-la Ouis tre samtida isPernil-lamister: H a s a n at-Tura-bi, M u h a m m a d al-Ghazzali, o c h J a m a l Bada-wi. S u d a n e s e n Turabi b e h a n d l a r b l a n d a n n a t kvinnors förvärvsarbete o c h d e l t a g a n d e i politiken, o c h f i n n e r i källorna hittills o u p p -m ä r k s a -m -m a d e historier so-m faktiskt berätti-gar kvinnors m e d b e s t ä m m a n d e r ä t t i samhäl-let. H a n b e h a n d l a r också k ö n s s e g r e g e r i n g e n o c h hävdar att b a r a m a n följer islams regler b e t r ä f f a n d e k o r r e k t klädsel o c h u p p f ö r a n d e så behövs i n g e n segregering! Kanske h a r e n sudanesisk, matrilokal k o n t e x t påverkat Tura-bis tolkningar i e n friare riktning? TuraTura-bis tankar förs vidare av Ghazzali, som b l a n d an-n a t kritiserat b r u k e t av aan-nsiktsslöjaan-n. (Vad Ghazzali e g e n t l i g e n är intresserad av är olika sätt att tolka ahacLith, m e n d e t intressanta är att h a n så g ä r n a h ä m t a r sina e x e m p e l f r å n ahadith som b e h a n d l a r k v i n n o r ) . Islamisten J a m a l Badawi a n v ä n d e r selektiva strategier, o c h talar hellre o m gender equity än gender equ-ality. H a n hänvisar b l a n d a n n a t till att G u d en-ligt K o r a n e n skapat allt i par, samt att A d a m o c h Eva anses h a lika skuld i syndafallet.

En f r å g a som väckt starka känslor i Väst är slöjans, eller h u v u d d u k e n s , vara eller icke-va-ra. Är slöjan e n symbol f ö r kvinnoförtryck el-ler är d e n tvärtom n å g o t som g e r muslimska kvinnor ö k a d rörlighet o c h självbestämman-de? Kan slöjan till o c h m e d m a n i f e s t e r a e n po-litisk protest? M e d Syrien som u t g å n g s p u n k t diskuterar A n n i k a R a b o k o m p l e x i t e t e n i vad s l ö j a n / h u v u d d u k e n står för. H e n n e s artikel visar vilken l a d d a d symbol slöjan är - inte ba-ra i Väst u t a n också i l ä n d e r d ä r en m a j o r i t e t av i n v å n a r n a är muslimer. D a g e n s konflikter går tillbaka till 1920-talets Turkiet. I n g e n s t a n s är klädseln e n privatsak, p å m i n n e r Rabo, inte ens i Väst: istället f ö r att provoceras av mus-limska kvinnors klädsel, måste vi, o m vi vill n å en d j u p a r e förståelse, "i sann systerlig a n d a va-ra tysta ett tag och b a r a lyssna p å våva-ra mus-limska medsystrar".

I detta n u m m e r s Krönika m i n n s f ö r f a t t a r e n och p o e t e n Rawia M o r r a kvinnor h o n m ö t t i

Palestina. Under stjärnhimlen v a n d r a r vi in i en i alla b e m ä r k e l s e r exklusiv kvinnovärld, belä-g e n i n n a n f ö r m u r a r n a p å kvinnouniversitetet i J e d d a h , Saudiarabien. Gail Ramsey presen-terar e n arabisk f ö r m o d e r och litterär p i o n j ä r f r å n d e n förislamiska p e r i o d e n .

I d e t t a n u m m e r d e b u t e r a r också KVTs eg-n a a eg-n o eg-n y m a o c h p a r o d i s k a gästkröeg-nikor m e d u p p g i f t att klättra u n d e r skinnet p å olika sven-ska samtidsröster o c h som u r d e n p o s i t i o n e n f ö r s ö k e r bedriva feministisk kulturkritik.

Missa inte Ulrika Spets m ö t e m e d M o z h g a n A f r a k u t e o c h deras vykort till världen!

Bland d e b ö c k e r vi a n m ä l e r i Recensionsav-delningen f i n n s flera t a n k e v ä c k a n d e b ö c k e r av svenska f o r s k a r e , s o m till e x e m p e l J o n a s Svenssons b o k o m Muslimsk feminism, J a n Sam-uelsson o c h Äsa B r a t t l u n d s Kärlek och familjeliv enligt islam o c h M a r i n a Staghs Modern Arabisk Prosa. En alldeles n y u t k o m m e n b o k f i n n s m e d : Gertie E n g l u n d s s p ä n n a n d e essäsamling o m d e t antika Egypten.

Så låt oss vara tysta ett tag, o c h b a r a lyssna! Kerstin W. Shands

Temaredaktör

Stöd Karin Westman Bergs stipendiefond för kvinnliga forskare vid Uppsala universitet Pg 488 41 14-2

Karin Westman Berg f 1 7 / 6 1914

d 1 6 / 1 0 1997.

KATJA BEXAR

Från en svensk horisont i Kairo

Den som utan större

förkunskaper kommer "utifrån "för att studera

kvinnlig könsstympning på plats, eller i största välmening är nyfiken på

det grymma ingreppet, kan lätt göra kvinnorna en björntjänst,

skriver Katja Bexar i sin artikel

Egyptier är trötta, m y c k e t trötta, p å att bli

beskrivna s o m primitiva o c h g r y m m a m i s s h a n d -lare av u n g a flickor. O c h d e f r å g a r s t ä n d i g t v a r f ö r västvärlden g j o r t kvinnlig könsstymp-n i könsstymp-n g , kks, till sikönsstymp-n h j ä r t e f r å g a . D e ifrågasätter syfte, k u n s k a p s n i v å o c h s m a l a perspektiv. Även b l a n d intellektuella f e m i n i s t e r d r a r sig

allt fler f ö r att ta e m o t västerländska b e s ö k a r e s o m vill tala o m k ö n s s t y m p n i n g .

A m i r a Bahy Eldin, advokat s o m a r b e t a r h å r t m e d att försvara k v i n n o r s rättigheter, säger:

- Det [omskärelse] är fruktansvärt, m e n det-ta är mitt h e m , mitt samhälle, så d e t är logiskt att j a g t ä n k e r p å o c h a r b e t a r m e d detta. M e n

att d u g ö r det, d e t förstår j a g inte. Varje vecka h a r j a g en u t l ä n n i n g s o m vill tala o m omskä-relse. Oftast säger j a g nej. J a g h a r inte tid.1

- D e flesta h ä r h a r t a n k e n att väst vill för-g ö r a oss, att d e är m o t vår reliför-gion, m o t våra v a n o r o c h t r a d i t i o n e r . N ä r vi, s o m egyptiska kvinnor, å k e r u t o c h talar o m o m s k ä r e l s e får vi h ö r a : d u är u t s ä n d av väst. I E g y p t e n ses vårt v ä s t e r l ä n d s k a intresse f ö r k v i n n o f r å g o r i a r a b v ä r l d e n , o c h kks speciellt, i ett b r e t t i n t e r n a t i o n e l l t maktperspektiv. D e t finns e n a l l m ä n u p p f a t t n i n g o m att västvärl-d e n västvärl-driver k a m p a n j e r f ö r att m i s s k r e västvärl-d i t e r a is-lam o c h a r a b e r o c h att intresset f ö r k v i n n o r o c h kks är e n d e l av d e m . Att avfärda d e t s o m k o n s p i r a t i o n s t e o r i e r är att g ö r a d e t f ö r lätt f ö r sig. D e t finns all a n l e d n i n g att se vad t a n k e n bygger på.

N ä r egyptier f r å g a r sig v a r f ö r västvärlden är så fientligt inställd svarar d e o f t a att syftet är att försvaga e n k u l t u r s o m är m o r a l i s k t m e r a h ö g t s t å e n d e . D e n ska ersättas m e d e n världs-o r d n i n g b a s e r a d p å d e n individualism s världs-o m le-d e r till s ö n le-d e r s l a g n a familjer, vålle-d, le-d r o g e r , självmord o c h ytterst till e n tillvaro m e d k o n -s u m t i o n i de-s-s olika v a r i a n t e r -s o m h ö g -s t a vä-sen. D e finner d a g l i g e n bevis f ö r d e t t a i sitt s a m h ä l l e d ä r d e n västerländska civilisationen o c h dess m a r k n a d s e k o n o m i t r ä n g e r allt d j u -p a r e in i folks vardag; m e r a r e k l a m , ö k a d kor-r u p t i o n , flekor-r skilsmässokor-r, a b o kor-r t e kor-r , ö k a t dkor-rog- drog-m i s s b r u k , ö k a d f a t t i g d o drog-m i d e n IMF-ledda pri-vatiseringens fotspår. O c h så vidare.

F ö r f a t t a r e n S o n a l l a h I b r a h i m , s o m finns översatt till b l a n d a n n a t svenska, säger:

- J a g försvarar d e t i n t e [ o m s k ä r e l s e ] , m e n j a g f r å g a r : v a r f ö r d e n n a k o n c e n t r a t i o n p å

des-sa p r o b l e m . J a g skulle vilja att ni var intresse-r a d e av a n t a l e t b a intresse-r n s o m döintresse-r, elleintresse-r n ä s t a n döintresse-r, av h u n g e r . I E g y p t e n är 50 p r o c e n t av b a r n e n a n e m i s k a . Varför? D ä r f ö r att ni, d e e u r o p e i s ka f ö r e t a g e n i s a m a r b e t e m e d våra e n t r e p r e -n ö r e r , e x p o r t e r a r m a t s o m o r s a k a r d e t t a . Egyptier k a n f å ett lån p å e n m i l j o n f ö r att köp a e n båtlast kycklingar s o m står i M e d e l h a -vet. I n g e n a n n a n vill h a d e m , d e är f ö r g a m l a .

Samtidigt lever egyptier m e d k o n f l i k t e n till Israel s o m dagligt d i s k u s s i o n s ä m n e . O c h d ä r h i t t a r d e g o t t o m e x e m p e l p å västvärldens d u b b e l m o r a l , p å att d e n b a r a bryr sig o m

m ä n s k l i g a r ä t t i g h e t e r n ä r d e t passar dess e g n a syften - o m intresset vore g e n u i n t o c h ärligt skulle Israel f ö r l ä n g e s e d a n h a tvingats följa FN:s k o n v e n t i o n e r . N ä r väst i h a n d l i n g d ä r vi-sat att d e n m e n a r allvar m e d allas lika värde, d å k a n d e n k o m m a m e d r e s t e n . Talet o m m ä n s k l i g a r ä t t i g h e t e r , o c h k ö n s s t y m p n i n g , faller i egyptiska ö g o n platt n ä r d e t sätts in i d e t t a m a k t p o l i t i s k a perspektiv.

- D e t är i n t e logiskt f ö r oss att ni k o m m e r f ö r att visa sympati m e d våra sexuella p r o b l e m n ä r ni i n t e visar sympati m e d vårt vara eller in-te vara. Ar d e t viktigast att p r a t a o m omskä-relse eller o m Q a n a d ä r ett h u n d r a t a l k v i n n o r o c h b a r n d ö d a d e s , o m s k u r n a eller inte, d e f ö r l o r a d e livet? säger o c h f r å g a r A m i r a Bahy Eldin.2

F r å g a n o m Israel k a n l ä m n a s d ä r h ä n . D e t finns a n d r a e x e m p e l . Ett o f t a f r a m f ö r t är att västvärlden låter e n halv m i l j o n s p ä d b a r n d ö i Irak, till o c h m e d m e d v e r k a r till d e t g e n o m e m b a r g o . O c h d e t t a sker u n d e r f ö r k l ä d n a d av att vilja bevara m ä n s k l i g a rättigheter. F ö r folk i E g y p t e n går e k v a t i o n e r n a i n t e i h o p . D e k a n i n t e se n å g o n h ö g r e t a n k e i att kritiken m o t S a d d a m H u s s e i n går u t över s p ä d b a r n e n .

Hövlighet och makt

Tal o m o c h k a m p a n j e r f ö r m ä n s k l i g a rättighe-ter o c h m o t kks m o t t a s följaktligen m e d största m i s s t ä n k s a m h e t i stora befolkningslager. U n -d e r FN:s b e f o l k n i n g s k o n f e r e n s i Kairo 1994 spreds effektivt i d é e r o m västvärldens f u l a pla-n e r b a k o m fagert tal o m f a m i l j e p l a pla-n e r i pla-n g . Syf-tet sades vara västs vilja att m i n s k a a n t a l e t muslimer o c h a r a b e r i v ä r l d e n . U n d e r k o n f e r e n -sen visade C N N i e n k o r t filmsekvens h u r e n egyptisk flicka stympades. F i l m e n rullar fortfa-r a n d e i fortfa-r ä t t s k v a fortfa-r n a fortfa-r n a , o c h d e n äfortfa-r o f t a d e t föfortfa-r- för-sta ä m n e s o m k o m m e r u p p i diskussioner o m kks. I stort sett alla egyptier j a g p r a t a t m e d an-ser att d e n var förfärlig, o c h g j o r d i syfte att svartmåla l a n d e t . D e försvarar sig. Egyptier, k v i n n o r s o m m ä n , är stolta över sin historia o c h sin kultur. I ett fall s o m m e d C N N - f i l m e n r å d e r d e t i n g e t tvivel o m att n a t i o n e l l stolthet är viktigare ä n s t y m p n i n g av flickor. U p p m ä r k -s a m h e t e n flyttade-s f r å n d e n av j o u r n a l i -s t e n av-s e d d a till att bli e n f r å g a o m reav-spekt. Att viav-sa

e n liten flickas könsdelar i TV är, m e d egyptis-ka ö g o n sett, p o r n o g r a f i . D e t är också en över-trädelse av n o r m a l a regler kring hövlighet. Även i Sverige finns d e t gränser för h u r långt f r ä m l i n g a r är tillåtna att gå i sin kritik. N ä r g r ä n s e n är överskriden blir d e t e n provoka-tion, sårande, och e f f e k t e n ställningskrig istäl-let för dialog. Detta är e n naturlig reaktion som får s a m m a följd världen över.

F ö r f a t t a r i n n a n Nawal El-Saadawi skrev i ar-tikeln "Imperialism o c h sex i Afrika" i Al-Ah-ram Weekly d e n 8 augusti 1996: "Kvinnlig om-skärelse i Afrika h a r blivit e n p r o f i t a b e l affär f ö r imperialister. D e t k a n bli ett sensationellt ä m n e i CNN. Sex i Afrika kan diskuteras som e n kulturell eller multikulturell fråga. Imperi-alisterna är e x p e r t e r på att s e p a r e r a könsfrå-gor f r å n e k o n o m i s k a , politiska o c h makt-rela-tioner. D e t ligger i n g e n fara i att o r g a n i s e r a k o n f e r e n s e r o m afrikansk kultur, d ä r vi ser afrikanska danser, lyssnar till afrikansk musik o c h tittar p å d e n vackra svarta k v i n n a n o c h n j u t e r av virtuell "sexuell frigörelse" - allt det-ta i n a m n av att e r f a r a diversitet o c h kulturel-la skillnader. Kön, kultur, afrikanska festivaler o c h k o n f e r e n s e r blir e n utställning, ett spek-takel, e n k o n s u m t i o n s p r o d u k t . M e n afrika-n e r s f r a m t r ä d a afrika-n d e roll i daafrika-ns, musik och s p o r t är lika stor som d e r a s f r å n v a r o i besluts-processen o m militär o c h e k o n o m i s k makt."

(Min översättning)

Systerskap och klassgränser

De egyptier som a r b e t a r m e d kvinnofrågor, m e d att försöka s t o p p a kks, d r a r mycket t u n g a lass. T i d s a n d a n är inte för d e m , utvecklingen går i konservativ riktning. D e s s u t o m tillhör de, givetvis m e d u n d a n t a g , e n liten klick av d e t egyptiska samhället. D e t är d e som h a r te-lefoner, talar engelska o c h åker p å internatio-nella k o n f e r e n s e r . O c h som A m i r a Bahy Eldin sa ovan, blir d e o f t a a n k l a g a d e för att sprida västerländska i d é e r n ä r d e åker ut och talar o m kks o c h a n n a t kvinnoförtryck. Detta är ett p r o b l e m , ett a n n a t att Egypten är ett g r u n d -m u r a t klassa-mhälle. Systerskap över klass-g r ä n s e r n a är ett relativt o k ä n t f e n o m e n .

Ta e n scen s o m n ä r landets k v i n n o g r u p p e r är samlade till m ö t e . En av d e t o n g i v a n d e

fe-m i n i s t e r n a är i n b j u d e n f ö r att e n g a g e r a fler g r u p p e r i k a m p e n m o t våld m o t kvinnor. F e m g r u p p e r h a r a n m ä l t intresse i n n a n h o n b ö r j a r tala, n ä r h o n talat färdigt vill t j u g o f e m delta. H ä l f t e n av d e s o m k o m m i t till anser att o m en m a n slår sin h u s t r u h a r h o n gjort fel och h a n h a r rätt att tillrättavisa h e n n e m e d våld. Detta vill d e n u försvara. Felet f ö r e l ä s a r e n g j o r d e var att a n v ä n d a o r d som är tabu i dessa kvin-n o r s språk. H o kvin-n försökte vara e kvin-n av d e m . D e t a c c e p t e r a d e s inte, så egyptiska h o n var.

Ett e x e m p e l på motsatsen k o m m e r f r å n e n kyrka d ä r en kvinnlig läkare talar o m kks. In-n a In-n h o In-n b ö r j a r ses d e t till att i In-n g e In-n m a In-n , iIn-ng- ing-e n p o j k ing-e stor n o g att förstå, finns n ä r v a r a n d ing-e i salen. H o n talar sedan hela tiden m e d e n lä-kares auktoritet, håller sig till d e m e d i c i n s k a a s p e k t e r n a o c h sin publik f å n g e n . En livlig diskussion utbryter, m e n intet o r d o m kvin-n a kvin-n s rätt till sikvin-n sexualitet. H a d e h o kvin-n kvin-n ä m kvin-n t n å g o t s å d a n t h a d e h o n fått hela f ö r s a m l i n g e n e m o t sig. De lyssnade till e n r e s p e k t e r a d läka-res e r f a r e n h e t e r . D e t var i d e n n a e g e n s k a p h o n k u n d e n å d e m i e n mycket känslig fråga.

Internationellt och lokalt

Sex talar m a n inte o m ö p p e t i e n by p å d e n egyptiska landsbygden. D e t g ö r m a n på inter-nationella k o n f e r e n s e r och d e t är d ä r d e t be-stäms vilka f r å g o r som är viktiga, eller kanske rättare sagt vad givarorganisationer vill satsa p e n g a r på. K v i n n o g r u p p e r h a r att anpassa sig o c h g ö r a d e t bästa av situationen, vilket kan tolkas som att tänja p å givarens r a m a r eller satsa p å att p r e s e n t e r a en b r a r a p p o r t vid näs-ta s a m m a n k o m s t . Det s i s t n ä m n d a för att få m e r p e n g a r till, tyvärr i m å n g a fall, e n fortsatt karriär i n o m d e n i n t e r n a t i o n e l l a kvinno- eller mänskliga rättighetsrörelsen. Att möjligheter-n a till gräsrotsorgamöjligheter-niserimöjligheter-ng är h å r t krimöjligheter-ngskur- kringskur-n a b i d r a r självklart till d e t t a mökringskur-nster. O c h d e t gör d e n gränslinje m e l l a n att stödja o c h styra som givarorganisationer h a r att b a l a n s e r a på, mycket t u n n o c h lätt att falla av. Ta ett exem-pel som o r g a n i s a t i o n e n som ställer u p p m e d p e n g a r f ö r e n w o r k s h o p kring kvinnors juri-diska r ä t t i g h e t e r i e n provins i mellersta Egyp-ten. Forskare finns p å plats, p r e s e n t e r a r sina p a p p e r och h ä p n a r över r e a k t i o n e n . Lokala

g r u p p e r vill p r i o r i t e r a f r å g o r s o m r ä t t e n att slippa b ä r a t u n g a b ö r d o r u n d e r graviditeten.

D e t t a är i n g e t nytt. U n d e r k v i n n o k o n f e r e n -sen i K ö p e n h a m n 1980 t r ö t t n a d e Nawal El-Saadawi o c h m å n g a m e d h e n n e p å att h ö r a p å d e b a t t e n o m vad s o m var bäst, vaginal o r g a s m eller klitorisorgasm. De h ä v d a d e att f ö r m a j o -r i t e t e n k v i n n o -r i v ä -r l d e n ä-r p -r o b l e m e n att fin-n a r e fin-n t vattefin-n, b r ä fin-n s l e o c h att h a r å d att k ö p a grytor. H e n n e s k o m m e n t a r g e n e r a d e m å n g a k v i n n o r f r å n väst, o c h d e n s ä n d e klara signa-ler g e n o m d e t i n t e r n a t i o n e l l a n ä t v e r k e n . M e n kritiken är d e n s a m m a idag.

Primitivt och civiliserat

M a r i e Assaad, p i o n j ä r o c h ledargestalt i n o m d e n egyptiska k a m p e n m o t kks p å m i n n e r o m s a m m a k o n f e r e n s :

- De västerländska k v i n n o r n a var mycket aggressiva o c h b e h a n d l a d e oss s o m primitiva, k o m m a n d e f r å n ociviliserade k u l t u r e r . Själv-klart p r o t e s t e r a d e vi: o m ni vill h j ä l p a oss, ge oss p e n g a r så att vi k a n a r b e t a . Vad vi säger n u är att ni m å s t e förstå oss, gå d j u p a r e o c h i n t e kallas oss n a m n . Vi säger: låt oss r e d a u t v a r f ö r d e t t a sker, d e t är i n t e primitivt, d e t f ö r s ö k e r bevara f a m i l j e n s h e l g d o c h g ö r d e t m e d stor r e s p e k t f ö r k v i n n a n o c h f ö r f ö r ä k t e n s k a p l i g kyskhet. D e t var ett misstag f ö r r i t i d e n att tro att d e t t a k u n d e ske g e n o m o m s k ä r e l s e .

- Vi lyssnar p å er, o m ni r e s p e k t e r a r oss. M e n m å n g a h a r t r ö t t n a t p å att bli stereotypi-s e r a d e av västereotypi-st. Ni vet alla stereotypi-svar. Vi vill i n t e h a e r a svar.

Även d e n n a kritik håller i sig. F ö r f a t t a r e n Salwa Bakr, e n allt o f t a r e a n l i t a d f ö r e l ä s a r e i k v i n n o f r å g o r i E u r o p a , säger:

- V a r f ö r är väst så intresserat av d e t t a [om-skärelse]? D e t är ett p r o b l e m , visst, m e n ä n d å . Det är n å g o t fel m e d folk d ä r [i väst], d e h a r p r o b l e m m e d sina r e l a t i o n e r - inte alla, m e n m a j o r i t e t e n s o m i n t e f ö r s ö k e r förstå d e a n d r a . D e t r o r att d e är bäst p å allt. O K d e är bäst p å mycket, m e n d e t b e t y d e r i n t e att alla a n d r a är dåliga.

- Vår e r f a r e n h e t av väst är att d e aldrig för-sökt förstå oss. O r i e n t a l i s k a s t u d i e r var t e x ba-ra till f ö r att u p p t ä c k a oss, i n v a d e r a oss, ocku-p e r a oss - i m ocku-p e r i a l i s m . M å n g a f o r s k a r e var

då-liga, m e n e n del var bra; d e s o m h j ä l p t e oss att förstå oss själva.

D e s o m a r b e t a r f ö r att s t o p p a kks välkom-n a r s t ö d o c h d i s k u s s i o välkom-n e r - så l ä välkom-n g e besöka-r e n äbesöka-r påläst o c h tydligt visabesöka-r att sensations-m a k e r i i n t e är syftet. En sak s o sensations-m avslöjar det-ta ä r o m d e n v ä s t e r l ä n n i n g s o m k o m m e r fo-k u s e r a r f a m i l j e n eller fo-k v i n n a n s o m individ. D ä r går e n gränslinje. Att se k v i n n a n i sitt fa-m i l j e s a fa-m fa-m a n h a n g är d e t egyptiska perspekti-vet, i n d i v i d c e n t r e r i n g e n i v ä s t v ä r l d e n vill mycket f å k o p i e r a . För a n d r a egyptier ä r h e l a f r å g a n o m kks så lösryckt u r alla s a m m a n h a n g att d e i n t e vill ödsla tid o c h k r a f t p å diskussio-ner. O c h f ö r d e allra flesta är vårt intresse bå-d e o b e g r i p l i g t o c h o b e h a g l i g t .

Förnekan och förfäran

F ö r r a s o m m a r e n m ö t t e j a g e n u n g svensk kvin-n a i S t o c k h o l m . H o kvin-n h a d e egyptiska arbetsgi-vare s o m sagt h e n n e att kks i n t e u t f ö r s i Egyp-t e n o c h h o n f r å g a d e m i g o m d e Egyp-t var sanEgyp-t. D e Egyp-t är förståeligt att d e f ö r n e k a r det, att d e egypti-e r s o m b o r i Svegypti-erigegypti-e är trötta p å att h egypti-e l a tidegypti-en ses s o m r e p r e s e n t a n t e r f ö r ett b a r b a r i s k t sam-hälle. ( H u r t r ö t t a n d e k a n d e t inte bli att i Egypten ständigt bli k o p p l a d till e n lika för-d o m s f u l l o c h kunskapslös syn p å för-d e n svenska kvinnan?) N ä r j a g själv är i Sverige ä r kks e n av d e absolut vanligaste f r å g o r folk vill diskutera. J a g m ö t e r svenskar s o m i detalj ocli m e d

förfä-ran i r ö s t e n k a n beskriva h u r o p e r a t i o n e n går till. Visst, i n g r e p p e t är förfärligt, r e a k t i o n e n naturlig, i n g e t kan sägas o m d e t t a o c h f i n g e r ska definitivt i n t e p e k a s m o t e n g a g e m a n g . D e s s u t o m h a r kks blivit ett svenskt p r o b l e m , d e t k a n ske h o s g r a n n e n o c h d e t ger f r å g a n helt a n d r a o c h helt svenska d i m e n s i o n e r . Go-d a i n t e n t i o n e r u t a n g r u n Go-d l ä g g a n Go-d e k u n s k a p kan d o c k i b l a n d f ö r a i helt fel riktning. Det s o m u p p r ö r m i g är inte att h ö r a att d e flesta svenskar s o m uttalar sig o m kks i Egypten ald-rig b e s ö k t ett a r a b l a n d o c h inte vet n å g o t o m arabisk k u l t u r o c h tradition. D e t som skräm-m e r är d e t totala ointresset av b ä g g e d e l a r n a , det vill säga av d e f ö r k l a r i n g a r som k a n leda till förståelse av v a r f ö r d e t t a g r y m m a i n g r e p p sker. Där tror j a g att f ö r f a t t a r e n S o n a l l a h Ibra-h i m Ibra-h a r e n p o ä n g n ä r Ibra-h a n säger:

- F ö r t i d n i n g s ä g a r n a o c h l ä s a r n a [i väst] är o m s k ä r e l s e n å g o t exotiskt s o m också b e f r i a r d e m f r å n e n känsla av skuld. D e t g e r d e m k ä n s l a n av att d e h a r d e t b ä t t r e ä n d e d ä r d u m s k a l l a r n a s o m stympar sina flickor. D e t spelar p å d e r a s b e h o v av att k ä n n a sig OK, lyckliga över att b o i d e t t a l a n d .

Kks är i n g e n arabisk eller islamisk tradi-tion, m e n k o p p l a s o f t a av o k u n s k a p till islam o c h tas t i l l s a m m a n s m e d d e t likaledes för-d ö m för-d a b r u k e t av slöjor s o m symbol f ö r för-d e n f ö r t r y c k t a arabiska k v i n n a n .

Motbild och medbild

Senast h ä r o m d a g e n m ö t t e j a g e n d a n s k femi-nist o c h aktivist p å f ö r s t a g å n g s b e s ö k i Egyp-t e n . H e n n e s s p o n Egyp-t a n k o m m e n Egyp-t a r h ö r j a g ofEgyp-ta: "Det är konstigt vad starka d e ser ut, d e egyp-tiska k v i n n o r n a . J a g t r o d d e att d e skulle se m e r a f ö r t r y c k t a u t . " O r i e n t a l i s m å la E d w a r d Said r i n g e r i m i t t i n r e , t a n k e n att d e n egyptis-k a / arabisegyptis-ka egyptis-k v i n n a n är vår segyptis-kapelse o c h i n t e finns, att vi skapat h e n n e s o m n å g o t a n n o r l u n d a o c h f r ä m m a n d e ; d e n a n d r a , vår m o t -bild.3 Vi vet h u r f ö r t r y c k t a svenska k v i n n o r ser

u t - tysta, blyga, k u v a d e - o c h t r o r p å n å g o t sätt att d e egyptiska ska se l i k a d a n a ut. D e t lig-g e r e n p a r a d o x i vår syn p å h e n n e s o m totalt olik oss själva, samtidigt s o m vi i n t e p å allvar t r o r att h o n är det.

D e t är svårt f ö r e n västerländsk forskare att p å plats f ö r s ö k a t r ä n g a in i d e n egyptiska kvinn o v ä r l d e kvinn , äkvinn m e r i e kvinn tid p r ä g l a d av f r a m -g å n -g a r f ö r islamistiska idéer, konservativt tän-k a n d e o c h ö tän-k a n d e misstro m o t väst. D e t t a g ö r f r å g a n o m h u r långt vi ska gå i våra f ö r d ö m a n -d e n , h u r svartvita vi k a n vara i våra u t t a l a n -d e n ä n viktigare. F r a m f ö r a l l t ska vi k o m m a ihåg att vi s o m svenska k v i n n o r i n t e är n å g r a f ö r e d ö -m e n i dagens Egypten. Dessvärre tror j a g -m i g k u n n a säga tvärtom: vi är avskräckande e x e m -pel i b r e d a folklager - vilket i n t e b e t y d e r att vi inte är v ä l k o m n a . O c h d e t finns egyptiska flickor o c h k v i n n o r i Kairo s o m lever i stort sett s o m vi, skillnaden är att d e är j u s t egyptiska.

D e t är d ä r f ö r mycket viktigt att d e n s o m k o m m e r i studiesyfte h a r synat sina avsikter u r flera p e r s p e k t i v o c h är b e r e d d att f ö r k l a r a sig o c h g ö r a d e t väl.

Underkjol och slöja

D e n s o m u t a n s t ö r r e f ö r k u n s k a p e r k o m m e r f ö r att s t u d e r a kks p å plats, eller i största väl-m e n i n g är nyfiken p å b a k g r u n d e n till d e t g r y m m a i n g r e p p e t , k a n lätt g ö r a k v i n n o r n a e n b j ö r n t j ä n s t . Det låter b a n a l t , m e n f ö r m i g h a r u n d e r k j o l e n blivit n å g o t av e n symbol f ö r d e t t a . J a g ska ta e t t e x e m p e l . E n b i s k o p f r å n e n p r o v i n s i m e l l e r s t a Egyp-t e n r i n g e r f ö r aEgyp-tEgyp-t b e m i g o m e n Egyp-tjänsEgyp-t. D e Egyp-t är känsligt d e t h a n vill säga, j a g m ä r k e r att h a n l ä n g e söker e f t e r o r d e n . H a n h a r b e s ö k av e n u n g svensk k v i n n a p å s t u d i e u p p d r a g .

- Skulle d u k u n n a p r a t a m e d X X o c h för-klara f ö r h e n n e att h o n i n t e k a n gå u t så där. M a n ser j u allt. I vissa d e l a r av Kairo k a n d e t vara OK, m e n h ä r - d u vet h u r konservativa folk är. D e stirrar. Alla stirrar. O c h j a g vill så g ä r n a att d e ska få e n a n n a n bild av k v i n n o r i västvärlden, i n t e b a r a se d e m s o m sexgalning-ar. J a g k a n i n t e låta h e n n e gå u t sådär. Skulle d u k u n n a p r a t a m e d h e n n e ? J a g k a n inte. jag vill i n t e f ö r o l ä m p a h e n n e .

H o n h a r i n g e n u n d e r k j o l m e d sig, b a r a härliga indiska k j o l a r - långa, d e t h a r h o n för-stått, o c h utvalda f ö r att d e passar d e t h e t a kli-m a t e t . M e n att d e i d e n starka solen är lika m e d i n g e n t i n g h a d e h o n i n t e e n t a n k e p å . H o n h a r aldrig b u r i t e n u n d e r k j o l o c h v a d d å g e n o m s k i n l i g , d e t är väl i n t e så farligt? O c h h u r vet m a n o m d e n är g e n o m s k i n l i g ? (Håll u p p d e n m o t solen o c h se h u r d e n s k i n e r ige-n o m ! ) D e ige-n ige-n a g å ige-n g slutar d e t m e d att e ige-n egyp-tisk k v i n n a s ä n d s u t i d e n lilla s t a d e n f ö r att k ö p a u n d e r k j o l . A n d r a g å n g e r h a r d e t slutat m e d total v ä g r a n . U n d e r k j o l - aldrig! D e ( e g y p t i e r n a alltså) m å s t e lära sig h u r vi är. O c h d e t är väl i n t e så farligt o m d e t är lite ge-n o m s k i ge-n l i g t o c h u ge-n d e r k j o l blir f ö r v a r m t , f ö r klistrigt r u n t k r o p p e n . D e n n a i n s t ä l l n i n g visar p å n o n c h a l a n s , avsaknad av k u n s k a p o c h vilja till förståelse o c h d e n signalerar total brist p å r e s p e k t . Att g å i g e n o m s k i n l i g a k l ä d e r p å d e n egyptiska l a n d s b y g d e n o c h att ö p p e t tala o m k v i n n a n s sexualitet är t v ä r t e m o t ett effektivt sätt att u p p m u n t r a till kks. O m d e t är så icke s t y m p a d e k v i n n o r blir är d e t b ä t t r e att skära o r d e n t l i g t . . . D e t t a u p p f ö r a n d e är lika provo-c e r a n d e f ö r d e m s o m slöjor är i Sverige.

a k t i o n e r n a är d e s a m m a , h ä r s o m där, i n f ö r n å g o t f r ä m m a n d e s o m m a n i n t e tycker o m .

Dialog eller ställningskrig?

Det är också skillnad p å egyptisk l a n d s b y g d o c h Kairos turistkvarter m e n e n sak gäller överallt. Varje p e r s o n d e f i n i e r a s först e f t e r k ö n o c h n a t i o n a l i t e t , f o r s k a r e eller j o u r n a l i s t är e n s e k u n d ä r f r å g a . O c h d e n k v i n n a s o m b ö l j a r d i s k u t e r a sex m e d e n o k ä n d m a n h a r mycket svårt att bli r e s p e k t e r a d . M e d n å g r a f å u n d a n t a g ses d e t alltid s o m e n invit, eller s o m ett ytterligare bevis på vår omvittnade sexuel-la törst. D e t t a b e t y d e r i n t e att egyptier i n t e ta-lar o m sex. Det g ö r d e , mycket o c h detaljrikt, m e n d e vet v e m d e talar m e d . Precis s o m i Sve-rige. D e n arabiske m a n s o m k o m m e r m e d sin f ö r d o m s f u l l a bild av svenska k v i n n o r o c h dir e k t b ö dir j a dir p dir a t a sex m e d e n k v i n n a h a n m ö -ter h a r g j o r t b o r t sig. H o n v ä n d e r h o n o m ryg-g e n i avsmak.

N å g o n s t a n s går g r ä n s e r f ö r h u r långt m a n

ska a n p a s s a sig. Var d e g å r vet jag inte. G r u n d -f r å g a n ä r att k ä n n a s e d e n dit m a n k o m m e r , f ö r att sen k u n n a avgöra o m m a n vill ta d e n el-ler inte. Ett l e d o r d är r e s p e k t . D e n s o m visar

( o c h k ä n n e r ) r e s p e k t f ö r d e n egyptiska kvin-n a s o m stympar sikvin-n d o t t e r o c h förstår att det-ta i n t e sker av o n d s k a h a r k o m m i t e n g o d bit p å v ä g e n .

- Felaktiga f ö r e s t ä l l n i n g a r o m v a r a n d r a s k a p a r f i e n d s k a p . J a g var nyligen p å n å g r a m ö t e n m e d f o r s k a r e s o m f ö r s ö k e r bevisa att väst är dåligt, f ö r över dåliga i d é e r p å oss. M e n väst är i n t e e n sak, ett l a n d , d e t finns m å n g a ,

säger Salwa Bakr.

Det är d ä r n å g o n s t a n s vi m å s t e b ö r j a : Vi h a r f ö r d o m a r o m d e m , d e o m oss. D e t g å r p å ett ut. O m vi har, eller k a n s k a p a e t t ä k t a in-tresse f ö r att f ö r s t å v a r a n d r a h a r vi g r u n d f ö r e n d i a l o g v ä r d n a m n e t . Det finns d o c k ett stort m e n , o c h d e t f ö r tillbaka p å artikelns b ö r j a n ; m a k t b a l a n s e n . D e n h a r i n t e alltid sett u t s o m d e n g ö r i dag. N u ä r d e t egyptier s o m h a r att försvara sig i n f ö r vår d o m i n a n t a civili-Foto: Katja Bexar.

sation. Det h a r varit tvärtom. D e t g l ö m m e r vi g ä r n a . M e n d e k o m m e r ihåg. Kan vi t ä n k a oss att lyssna p å d e r a s kritik av vår a l k o h o l t r a d i -tion s o m l e d e r till såväl psykiskt s o m fysiskt li-d a n li-d e o c h li-d ö li-d ? O c h h u r skulle vi r e a g e r a o m e n egyptisk s t u d e n t , u t a n att k u n n a svenska o c h u t a n att veta n å g o t o m Sverige, m e n som h a d e läst o m s j ä l v m o r d e n i sin egyptiska tid-n i tid-n g , k o m f ö r att s t u d e r a d e t t a o c h ville b ö r j a m e d att i n t e r v j u a a n h ö r i g a ? Att e x e m p l e t lå-ter o m ö j l i g t b e r o r p å m a k t b a l a n s e n . T a n k e n är v ä r d att tänkas. Avslutningsvis, åter till g r u n d f r å g a n ; v a r f ö r är vi så i n t r e s s e r a d e av a r a b i s k a k v i n n o r o c h kvinnlig k ö n s s t y m p -ning? O c h p å d e n f ö l j e r e n a n n a n f r å g a tätt: Vill vi h a d i a l o g eller ställningskrig?

PS. Jag har slutat berätta för egyptier att den som flyr undan kks kan få asyl i Sverige. Första gången jag berättade det, för en aktivist i kampen mot kks, fick jag svaret: "Så naiva trodde jag inte att svenskar var." Över 90 procent av de gifta kvinnorna i Egyp-ten är könsstympade.

N O T E R

1 Citaten i artikeln är h ä m t a d e u r intervjuer gjorda i

s a m b a n d m e d en artikelserie o m könsstympning i

Svenska Dagbladet, Idag-sidan 11, 12, 13 och 15

novem-b e r 1996.

2 Intervjun gjordes strax efter att Israel b o m b a d e Q a n a i

L i b a n o n våren 1996. Ett h u n d r a t a l m ä n n i s k o r döda-des.

3 Edward W Said, Orientalism, Stockholm 1993

LITTERATUR

Svenska Dagbladet, Idag-sidan, 1996-11-11, 12. 13 och 15

Said, Edward W, Orientalism, Stockholm 1993

Katja Bexar 19 Mansour Mohamed, apt 33 Zamalek 11211, Cairo

Egypt email: katjabex@pacr.rom.eg

För s u m m a r y se sid 43!

Nytt nummer ute nu!

Prenumerera! 2 nr / år 60 kr

postgiro 11 34 38-6

Feminism och motstånd i de islamiska länderna

Om kulturell särartsideologi inom kvinnokampen Kultur ursäktar inte brott mot

mänsk-liga rättigheter

T U R K I E T

Kvinnor förlorar när Välfärdspartiet går fram

S V E R I G E

Röster om slöjan

B A N G L A D E S H

Rashidas hemgift

L E D A R E

Kampen mot sexism och

rasism måste föras parallellt

AFGHANISTAN

Våldtaget land Grotesk tillämpning av sharia

S V E R I G E

Misshandlade kvinnor får inte asyl

IRAN

Novell av Goli Taraqqi: Min själs

förnäma dam

F R A N K R I K E

Les Nanas Beurs - förortsfeminister i Paris

Kvinnor &

GAIL RAMSAY

Kvinnorna har fattat sina pennor

- Utbildning och litteratur vid

Piratkusten

I Förenade arabemiraten har kvinnorna

sedan 1970-talet generellt tillträde till skola och utbildning.

De har sedan dess i allt större omfattning börjat författa skönlitterär prosa.

Till att börja med tog de ofta fasta på sin egen roll i samhället och skrev kritiskt

för att uppdaga sådant de upplevde som svårt och orättvist. Idag kan

man skönja en utveckling mot en medveten granskning av normen

där litteraturen representerar en arena för

"det allmänmänskliga " och

"det universella."

I d e t lilla s c h e j k d ö m e t S h a r j a i d a g e n s Före-n a d e A r a b e m i r a t e Före-n , i Före-n l e d d e Före-n å g r a k v i Före-n Före-n o r e Före-n r e v o l u t i o n s o m passerat f ö r b i tyst i h i s t o r i e n . M e n i dess spår h a r k v i n n o r f r å n alla e m i r a t e n längs d e t s o m f ö r r kallades P i r a t k u s t e n , dvs Arabiska halvöns sydostkust f u n n i t v ä g e n till skola o c h u t b i l d n i n g .1 Det var f r u a r n a till

pa-lestinska o c h egyptiska l ä r a r e f ö r p o j k a r i emi-ratet S h a r j a vid Persiska viken s o m 1953 bör-j a d e u n d e r v i s a flickor.

Grundskola för pojkar

M e d f ö r t j ä n s t e r f r å n p ä r l h a n d e l n längs "Pärl-k u s t e n " s o m "Pärl-k u s t e n oc"Pärl-kså "Pärl-kallats, ö p p n a d e s skolor i n r i k t a d e p å religiösa s t u d i e r f ö r p o j k a r vid sekelskiftet. D e t var f r a m f ö r a l l t filantropis-ka och rifilantropis-ka pärlmagnater som bekostade ocli drev s k o l o r n a . L ä r a r e f r å n a n d r a arabiska län-d e r anställlän-des. Vilän-d 1900-talets b ö r j a n f a n n s så-d a n a skolor i D u b a i , A b u D h a b i o c h S h a r j a . F r å n o c h m e d slutet av 1920-talet h a m n a d e p ä r l h a n d e l n i e n allvarlig svacka p å g r u n d av d e stora k o s t n a d e r n a f ö r p ä r l f i s k e b å t a r m e d b e s ä t t n i n g , tjugotalets d e p r e s s i o n samt k o n -k u r r e n s e n f r å n d e o d l a d e j a p a n s -k a p ä r l o r n a . F ö l j d e n blev att m å n g a skolor fick läggas n e r

n ä r p ä r l f i s k e d e p r e s s i o n e n var ett f a k t u m f r å n o c h m e d 1930-talet. Det f a n n s h e l t e n k e l t inte p e n g a r i d e s m å fattiga ö k e n s a m h ä l l e n a att hålla s k o l o r n a vid liv. D e n h u v u d s a k l i g a nä-r i n g e n h a d e vanä-rit j u s t p ä nä-r l o nä-r n a o c h i övnä-rigt liv-n ä r d e m a liv-n sig p å fiske, d a d e l o d l i liv-n g o c h små-skaligt j o r d b r u k .

Först n ä r d e första o l j e k o n c e s s i o n e r a b ö r -j a d e ge i n k o m s t e r vid slutet av 1930-talet k o m

ett fåtal skolor i g å n g igen. Även o m m a n bort-ser f r å n d e t drygt tioåriga " g l a p p e t " i utbygg-n a d e utbygg-n av skolor m e l l a utbygg-n u utbygg-n g e f ä r 1927 o c h 1 9 3 7 / 3 8 h a d e p o j k a r n a ett rejält f ö r s p r å n g vad d e t gäller s k o l g å n g - d e fick gå i skola m e r ä n ett halvt sekel f ö r e flickorna.

Grundskola för flickor

E f t e r att i n k o m s t e r n a f r å n pärlfisket d a l a t var det i e m i r a t e t S h a r j a s o m skola o c h u t b i l d -n i -n g k o m i g å -n g först. S h a r j a h a d e e t a b l e r a t sig s o m k u l t u r e l l t o c h i n t e l l e k t u e l l t c e n t r u m b l a n d e m i r a t e n o c h b e t r a k t a s också n u s o m F ö r e n a d e a r a b e m i r a t e n s k u l t u r e l l a c e n t r u m . L ä r a r e f r å n a n d r a arabiska l ä n d e r r e k r y t e r a -d e s o c h så s m å n i n g o m k u n -d e -d e i n h e m s k a s t u d e n t e r n a m e d f u l l b o r d a d h ö g r e

utbild-D h i Ain.

Foto: Kerstin W S h a n d s .

n i n g f r å n g r a n n l a n d e t Kuwait å t e r v ä n d a till h e m l a n d e t f ö r att ta över u n d e r v i s n i n g e n själva. Det var d e " i m p o r t e r a d e " l ä r a r n a s f r u -ar s o m t o g initiativet till att u n d e r v i s a flickor-n a i S h a r j a 1953. Ett o å t e r k a l l e l i g t steg p å väg m o t skola o c h u t b i l d n i n g f ö r flickor h a d e ta-gits.

Ett resultat av initiativet var att al-Zahra g r u n d s k o l a f ö r flickor, d e n första g r u n d s k o -lan för flickor längs F ö r d r a g s k u s t e n - föreg å n föreg a r e till d a föreg e n s F ö r e n a d e A r a b e m i r a t e n -g r u n d a d e s . cÄyisha al-Sayyär2 var d e n första

k v i n n a n s o m e f t e r att h a b ö l j a t vid al-Zahra gick vidare till u n i v e r s i t e t s u t b i l d n i n g . D e n ge-n o m f ö r d e h o ge-n i Kairo 1969 v a r i f r å ge-n h o ge-n åter-v ä n d e till F ö r d r a g s k u s t e n s o m d e n f ö r s t a k v i n n a n d ä r i f r å n m e d h ö g s k o l e e x a m e n . M e n g e n e r e l l t k o m i n t e s k o l u t b i l d n i n g f ö r flickor i g å n g f ö r r ä n u n d e r 1960- o c h 1970-talen. 1971 finns låg- o c h m e l l a n s t a d i e s k o l o r i alla e m i r a t e n o c h s e d a n 1977 finns F ö r e n a d e ara-b e m i r a t e n s e n d a universitet i Al-Ain i A ara-b u D h a b i .

Från Fördragskusten till

Förenade Arabemiraten

N ä r Schejk Zayed b i n Sultan Al-Nihiyan for-mellt tog l e d n i n g e n i A b u D h a b i 1966 h a d e ol-j e i n k o m s t e r n a gol-jort m ä r k b a r a insteg i sam-h ä l l s e k o n o m i n (de tidigaste oljekoncessioner-n a var f r å oljekoncessioner-n 1937-9). Schejk Zayed såg till att skolor o c h u t r u s t n i n g m o d e r n i s e r a d e s m e d d e t nyaste p å alla o m r å d e n o c h b å d e flickor o c h p o j k a r u n d e r v i s a d e s av m a n l i g a lärare. N ä r d e sju e m i r a t e n vid F ö r d r a g s k u s t e n m e d brit-tiskt inflytande o m v a n d l a d e s till F ö r e n a d e ara-b e m i r a t e n ( 1 9 7 1 / 7 2 ) ara-blev Schejk Zayed lan-dets p r e s i d e n t . Det oljerikaste e m i r a t e t A b u D h a b i tog d e n e k o n o m i s k a l e d n i n g e n m e d sta-d e n A b u D h a b i s o m f e sta-d e r a t i o n e n s huvusta-dstasta-d.

Idag skriver kvinnor

M o t d e n nyss u t m å l a d e tablån k o n s t a t e r a r vi att idag, d e t vill säga d r y g t t j u g o år e f t e r att ol-j e i n k o m s t e r n a b ö r ol-j a d e s t r ö m m a in p å allvar

(de stora o l j e i n k o m s t e r n a k o m u n d e r 1970-ta-let) o c h m i n d r e än trettio år s e d a n d e n första k v i n n a n fick u n i v e r s i t e t s u t b i l d n i n g f a t t a r k v i n n o r i allt större u t s t r ä c k n i n g p e n n a n och skriver skönlitteratur. Tillgång till skola och u t b i l d n i n g och d e n h ö g a l e v n a d s s t a n d a r d e n h a r gjort d e t möjligt f ö r d e m att författa. Pa-r a d o x a l t n o g äPa-r d e t f a k t u m att k v i n n o Pa-r n a , n ä Pa-r d e väl gift sig f ö r v ä n t a s ta h a n d o m h e m m e t o c h d ä r f ö r ofta slår tankar p å h ö g r e utbild-n i utbild-n g eller yrkeskarriär u r h å g e utbild-n , utbild-n å g o t som bidragit till att d e h a r m ö j l i g h e t att skriva. De h a r sin skrivkunskap m e d sig f r å n g r u n d - och eventuell gymnasieskola o c h d e b o r i ett h e m u t r u s t a t m e d högsta s t a n d a r d p å allt vad hus-h å l l s u t r u s t n i n g e r b j u d e r . De hus-h a r också oftast tjänstefolk. H ä r f i n n e r kvinnor att d e n u kan ä g n a sig åt f ö r f a t t a n d e .

M e n d e t existerar o m möjligt e n ä n n u vik-tigare orsak till att kvinnor skriver enligt litte-r a t u litte-r f o litte-r s k a litte-r e n och klitte-ritikelitte-rn Anwalitte-r al-Khatlb. H a n m e n a r att d e t är först n u som k v i n n o r n a i Gulf-staternas samhällen h a r m ö j l i g h e t att m e d p e n n a n s h j ä l p kanalisera känslor och tankar som d e tidigare inte tillåtits uttrycka. Tidigare, u t a n u t b i l d n i n g o c h skolning neka-des k v i n n o r n a att ge u t l o p p f ö r sina känslor av sorg, kärlek, smärta, v r e d e osv. D e t är d ä r f ö r som d e n n y v u n n a f ö r m å g a n att uttrycka allt d e t t a i skrift givit u p p h o v till e n ström av litte-r a t u litte-r f ö litte-r f a t t a d av emilitte-ratiska kvinnolitte-r m e n a litte-r al-Khatlb. Samtidigt p å p e k a r h a n , h a r flera emiratiska kvinnor valt att skriva u n d e r pseu-d o n y m för att våga skära i g e n o m pseu-d e t täcke av tystnad som samhället av tradition lagt över k v i n n o r n a och som n u sakta b ö r j a r lyftas av, j u s t g e n o m k v i n n o r n a s f ö r f a t t a n d e . D e n

jor-d a n s k e f ö r f a t t a r e n o c h l i t t e r a t u r k r i t i k e r n Khalil al-Sawähri p r e s e n t e r a r u p p g i f t e r som säger att F ö r e n a d e a r a b e m i r a t e n j ä m f ö r t m e d a n d r a arabiska l ä n d e r h a r e n h ö g p r o c e n t u e l l a n d e l kvinnor r e p r e s e n t e r a d e i d e n totala för-fattarskaran.4 K v i n n o r n a skriver noveller,

essä-er o c h poesi.

Bland d e m a n l i g a f ö r f a t t a r n a finns n u m e r a e n h a n d f u l l r o m a n f ö r f a t t a r e - två som är kän-d a u t a n f ö r F ö r e n a kän-d e a r a b e m i r a t e n är CA1I

Abu al-RIsh och M u h a m m a d Hasan al-Harbi. En orsak till d e t f ö r h å l l a n d e t vågar vi kanske h ä n f ö r a till o m s t ä n d i g h e t e n vi p e k a t på ovan

- m ä n n e n h a r h a f t betydligt längre tid p å sig att lära sig f ö r f a t t a n d e t s konst. De h a r helt en-kelt haft tillträde till u t b i l d n i n g o c h intellek-tuella fora mycket l ä n g r e än k v i n n o r n a .

O m vi intar s a m m a position som al-Khatlb b ö r slutsatsen bli att kvinnors f ö r f a t t a n d e i F ö r e n a d e a r a b e m i r a t e n idag inte e n b a r t h a r som mål att vara r e n o c h skär u n d e r h å l l n i n g f ö r sina l a n d s m ä n och l a n d s m a n i n n o r . Kan-ske är d e t i första h a n d f r å g a o m att ge uttryck för u p p d ä m d a känslor ocb f r å g o r r ö r a n d e d e n e g n a situationen och samhället i stort. Min e g e n slutsats i d e n h ä r f r å g a n är för när-v a r a n d e i k o r t h e t : d e n skönlitteratur f ö r f a t t a d av kvinnor i F ö r e n a d e a r a b e m i r a t e n skulle k u n n a ses som o m d e n saknar m o g n a d o c h sofistikerad framställning, m e n att d e n n a av-saknad i så fall skulle k u n n a uppvägs av in-n e r l i g h e t e in-n , käin-nslain-n, o m e d e l b a r h e t e in-n o c h d e t i n n e b o e n d e r o p e t e f t e r f ö r ä n d r i n g . Någon låter d e r å d a n d e tusenåriga b e d u i n t r a d i -t i o n e r n a som b å d e avskärmar o c h skyddar k v i n n o r n a falla u n d e r skarpa strålkastarljus. En a n n a n p e k a r p å t o m h e t e n och isoleringen som d e t nya k o n s u m t i o n s s a m h ä l l e t m e d dess materialism f ö r t m e d sig — ett k o n s u m t i o n s -samhälle som i allt raskare takt b r e d e r u t sig m e d allt vad d e t i n n e b ä r av j a k t p å status, lyx och nyare och m o d e r n a r e p r o d u k t e r .

Överraskningen

I a n t o l o g i n Kullunä, Kullunä, Kullunä Nuhib-bu al-Baiir (Alla, alla, alla älskar vi havet) utgi-ven av emiratiska f ö r f a t t a r f ö r b u n d e t i S h a r j a ryms 26 noveller skrivna av emiratiska förfat-tare varav sju är kvinnor. En första u p p l a g a gavs ut 1985 och en a n d r a u p p l a g a k o m ut 1992. Antologin anses m a r k e r a avstampet f ö r F ö r e n a d e a r a b e m i r a t e n s första novellförfat-t a r g e n e r a novellförfat-t i o n . Värnovellförfat-t anovellförfat-tnovellförfat-t u p p m ä r k s a m m a är anovellförfat-tnovellförfat-t d e n tidigaste novellen i antologin är skriven av e n k v i n n a , S h a y k h a al-Näkhl ( 1 9 7 0 ) . Shaykha al-Näkhl är n u m e r a c h e f r e d a k t ö r för d e n emiratiska l i t t e r a t u r t i d s k r i f t e n Ashrica

(Segel) som ges u t av K v i n n o r n a s f ö r f a t t a r f ö r -b u n d i A r a -b e m i r a t e n . I antologin ingår al-Mujaja'a (Överraskningen) skriven 1984 av Sära al-Nawäf.5

n å g o t o m m å n g a kvinnors vardag m e d e n kri-tisk tagg i n l i n d a d i e n rejäl dos h u m o r . Novel-len b e r ä t t a r o m h u v u d p e r s o n e n , d e n ogifta Nura o c h h e n n e s bästa v ä n i n n a Salmä. Salmä är gift m e d °Abd Allah som inte tillåter sin h u s t r u att vistas u t a n f ö r h e m m e t u t a n att döl-j a ansiktet m e d e n khimär - tygstycket som

täcker h u v u d e t o c h ansiktet f r å n ö g o n e n och ner. N u r a själv h a r b ö r j a t få telefonsamtal av en h e m l i g b e u n d r a r e som kallar sig Khälid. Nura h a r aldrig träffat Khälid - d e t är h a n som tagit u p p t e l e f o n k o n t a k t e n . Över telefo-n e telefo-n utvecklas e telefo-n r o m a telefo-n s , m e telefo-n h u r få till s t å telefo-n d en träff? Nura kan inte r i n g a u t g å e n d e samtal f r å n familjens telefon d ä r f ö r att h e n n e s far "låst" d e n . Vi måste b e t r a k t a situationen m o t b a k g r u n d av f r a m f ö r a l l t två r å d a n d e traditio-ner: 1) Det är familjens överhuvud, i första h a n d f a d e r n , som h a r ansvar f ö r och kontroll över f a m i l j e n o c h 2) En kvinna b ö r inte ö p p e t visa intresse f ö r e n m a n o m h o n vill bli be-traktad som "respektabel", e n f ö r u t s ä t t n i n g f ö r att bli gift. Ä n n u m i n d r e k a n h o n e n s a m träffa en m a n som inte tillhör d e n n ä r m a s t e familjen.

M e n n ä r Khälid ringer nästa gång gör Nura u p p m e d h o n o m att h o n tillsammans m e d sin väninna Salmä k o m m e r att sitta och vänta p å h o n o m på e n speciell b ä n k i parken. Att gå u t i parken i sällskap m e d Salmä som är gift och dessutom anständigt klädd är i sin ordning. Så sitter flickorna på b ä n k e n och väntar. Nuras hjärta b a n k a r när h o n tänker på att h o n n u ska få träffa d e n å t r å d d e Khälid. H a n s b l ä n k a n d e vita Mercedes m e d svarta glasrutor glider f r a m till flickorna p å b ä n k e n , v ä n i n n o r n a lutar sig iv-rigt f r a m och där väntar d e m överraskningen. "Men det är j u cAbd Allah! Det där är m i n m a n

som tvingar mig att sätta på mig m i n khimär1."

u t r o p a r Salmä. D ä r p å sliter h o n av sig tygstyck-et, vänder sin väninna och m a k e ryggen och går d ä r ifrån. H ä r låter Sära al-Nawäf ridån fälla och m e r behöver h o n inte säga. H a r m s e n h e t e n över d e n o t r o g n e m a k e n som påtvingar sin f r u ofrihet för att behålla kontrollen över h e n n e är tydlig. 1 all sin oförarglighet och enkelhet riktas i novellen en tydlig sarkasm m o t d e n institutio-naliserade kontrollen som traditionellt utövas av m a k e n över h u s t r u n och av f a d e r n över fa-miljen, särskilt döttrarna.

Raseri

A m m a Bu Shihäb slår an e n m ö r k a r e ton i sin novell Hiyäj (Raseri).5 H o n riktar in sig på d e n

starka s p ä n n i n g e n m e l l a n tradition och mo-d e r n i t e t som uppstått i samhället s e mo-d a n oljeri-k e d o m a r n a b ö r j a d e s t r ö m m a in. I lioljeri-khet m e d f ö r f a t t a r i n n a n själv, Bu S h i h ä b tycks huvud-p e r s o n e n Ä m i n a stå m e d d e t e n a b e n e t i "ti-d e n f ö r e oljan" o c h "ti-d e t a n "ti-d r a i "ti"ti-den efter". S t r ä v s a m h e t e n o c h f o l k l i g h e t e n i h e n n e s b a r n d o m s enkla kvarter f r a m s t å r som ljus o c h fylld av g e m e n s k a p i j ä m f ö r e l s e m e d tillvaron i d e t lyxiga överklassområde h o n förts till som gift m e d °Abd al-Rahmän Musä, en stenrik o c h s k r u p e l f r i a f f ä r s m a n som g ö r a f f ä r e r m e d ut-ländska bolag. Mitt ibland h e n n e s r a d e r av

( o n ö d i g a ) prylar, dyrbara inventarier o c h lyx-artiklar k ä n n e r sig Ä m i n a e n s a m , isolerad o c h överflödig.

D e n d r a m a t i s k a u t v e c k l i n g e n , f r å n d e t "gamla" samhället baserat på m e r än tusenå-rig b e d u i n t r a d i t i o n m e d dess näringar, till det nya välfärdssamhället m e d mycket h ö g lev-n a d s s t a lev-n d a r d o c h g e lev-n o m s y r a t av avalev-ncerad teknologi o c h global, västerländsk masskultur h a r ägt r u m u n d e r e n eller två g e n e r a t i o n e r . F ö r v i r r i n g e n o c h o s ä k e r h e t e n över h u r tradi-tioner o c h s a m h ä l l s n o r m e r b ö r appliceras (el-ler ruckas) i d e n omvälvande tid som n u är ly-ser i g e n o m inte b a r a h o s kvinnliga f ö r f a t t a r e . D e n k ä n d e f ö r f a t t a r e n M u h a m m a d al-Murr f r å n Dubai g e r ett lysande e x e m p e l på situa-t i o n e n i sin novell Yasmln.1 D ä r är h u v u d p e r

-s o n e n Rä-shid in-ställd på att bryta d e n tradi-tionella n o r m e n att m a n gifter sig i n o m fa-miljen, exempelvis m e d e n kusin eller a n n a n släkting. Räshid h a r stor r ö r e l s e f r i h e t g e n o m att h a n (förstås) ä g e r e n fin bil. H a n får syn p å vackra Yasmln - e n f r ä m m a n d e flicka f r å n e n a n n a n släkt. Räshid övertalar sin f ö r a r g a d e och u p p r ö r d a familj att a n h å l l a o m h e n n e s h a n d för sin r ä k n i n g . Trots Räshids ansträng-n i ansträng-n g a r att m e d bileansträng-ns h j ä l p följa Yasmlansträng-n o c h leta rätt på h e n n e s familj o c h h e m o c h trots att h a n s familj slutligen går m e d på att anhål-la o m h e n n e s h a n d k o m m e r h a n s ansträng-ningar på skam. Yasmln är n ä m l i g e n utveck-lingsstörd o c h d ä r m e d blir det inget av m e d det bröllopet.

P e t r a , J o r d a n i e n . Foto: Kerstin W Shands,