Gamla pedagoger i den nya moderna skolan

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Uppsats

Gamla pedagoger i den nya moderna

skolan

Old educationalists in the new modern school

Sigurd Johansson

Lärarkunskap för lärare i yrkesämnen, 60 p Fristående kurs

2008-05-30

Examinator: Marie Leijon

Malmö Högskola

Lärarutbildningen 60 poäng Skolutveckling och ledarskap Vårterminen 2008

Sammanfattning

Johansson, Sigurd (2008) Gamla pedagoger i den nya moderna skolan. Old educationa-lists in the new modern school. Distansutbildning av gymnasielärare lärarutbildningen. Lärarutbildningen Malmö Högskola.

Syftet med mitt examensarbete är att få förståelse för John Deweys pedagogik och dess nutida betydelse i relation till en grupp lärares uppfattning om pedagogik, undervisning och demokrati.

Syftet är också att utröna huruvida yrkeslärare och ämneslärare skiljer sig åt i dessa av-seenden.

För att uppnå mitt syfte har jag valt att göra en kvalitativ studie. Jag har då använt mig av enkäter med ett antal frågeställningar och har även genomfört några intervjuer. Resultatet visar vissa skillnader mellan de olika lärarkategorierna vad gäller sättet att undervisa. Yrkeslärarna visade sig ha större tilltro till Dewey och hyllar liksom han te-sen ”Learning by doing”

Slutsatsen i min undersökning är att det finns skillnader mellan de olika lärarkategorier-na, men det som verkligen fångade mitt intresse för Dewey är att hans pedagogik fortfa-rande är fullt gångbar i den svenska skolan.

Innehållsförteckning

1. Inledning 6

1.1 Bakgrund 6

1.2 Syfte och frågeställning 7

1.3 Avgränsningar 7 2. Litteratur 8 2.1 Inledning 8 2.2 John Dewey 8 2.3 Vad är utbildning? 9 2.4 Vad är skolan? 10 2.5 Undervisningens innehåll 11 2.6 Metodikens natur 12

2.7 Skolan och den sociala utvecklingen 12 2.8 Skolan och det sociala framåtskridandet 13 2.9 Moderna pedagogers reflektioner kring John

Deweys pedagogik 14 3. Metod 16 3.1 Metodval 16 3.2 Intervju 16 3.3 Enkät 17 3.4 Urval 17 3.5 Genomförandet 17 3.6 Frågeställningar 18

3.7 Sammanställning av intervjuer och enkäter 20 3.8 Etik 21 4. Resultat 22 4.1 Undervisningsmetod 22 4.2 Förändring 22 4.3 Uppfattningar om mål 23 4.4 Demokratibegreppet 24 4.5 Individuella programmet 24 4.6 Social miljö 25

4.7 Särskilda kurser i demokrati 25

4.8 Inflytelserik pedagog 26 4.9 Avslutande reflektioner 27 5 Diskussion 28 5.1 Inledning 28 5.2 Social miljö 29 5.3 Demokratibegreppet 29 5.4 Demokratisk fostran 30 5.5 Individuella programmet 31

5.6 Morgondagens skola i demokratibegreppet 33

5.7 Avslutning 34

1. Inledning

Det här en studie om John Deweys betydelse för olika lärarkategorier och deras dagliga arbete i skolan. Om det är lika aktuellt för ämneslärarna med Deweys pedagogik eller om det är vi yrkeslärare som har tagit hans pedagogik ”learning by doing” till vår prak-tiska pedagogik.

Som yrkeslärare är det största problemet i min undervisning att anpassa mina kunskaper till elevernas, att aldrig ta för givet att en elev förstår något bara för att jag förstår. Jag kan rita och berätta inne i klassrummet om hur en viss maträtt skall se ut och smaka. Men när jag väl är ute i köket kan jag få tio olika maträtter från tio elever! Det absolut bästa resultatet menar jag, är när vi förlägger hela lektionen till köket, där man på ett mer realistiskt och påtagligt sätt kan göra maträtten. Att använda oss av elevens tidigare erfarenhet och sedan lägga till en viss professionell inriktning på matlagningen ger en-ligt min uppfattning det bästa resultatet.

1.1 Bakgrund

Vid mina studier på högskolan har jag vid ett flertal tillfällen stött på John Dewey och då fastnat för ”Learning by doing”. Hans pedagogik är för oss yrkeslärare fortfarande väldigt gångbar mer än 100 år efter att den nedtecknades. Detta gäller sär-skilt hans tankar om lärandet i den demokratiska skolan: att alla har sin plats i samhället och att alla har olika förutsättningar på arbetsplatsen. Det gäller för oss utbildare att ta vara på alla elevers förmåga att utveckla sig till goda samhällsmedborgare och tillgodo göra sig undervisningen så att det passar den enskilde individen.

I skollagen från 1985 2 § står det:

Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållande, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. (Skollagen, 1985:2)

I skollagen står det dessutom att utbildningen skall ta hänsyn till elever som behöver särskilt stöd och att alla som arbetar inom skolan skall främja aktning för människans egenvärde och respekt för den gemensamma miljön, allt i Deweys anda

Även i 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Läroplan för de frivilliga skol-formerna, Lpf, 1994:1) tas de grundläggande demokratiska värderingarna i skolarbetet upp.

Pedagogiken som utvecklades av John Dewey kan enligt min uppfattning funge-ra som inspifunge-ration för många läfunge-rare i dagens moderna samhälle. För det var inte enbart för skolan han skrev sin pedagogik, eftersom han ville att skolan skulle fostra eleverna till att bli ansvarstagande demokrater i samhället. Detta gällde för alla människor, oavsett kön, religion eller ras.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med detta arbete är att försöka förstå John Deweys pedagogik i relation till en grupp lärares uppfattningar om pedagogik, undervisning och demokrati. Följande frågor ställs:

Hur uppfattar de olika lärarna de aktuella begreppen? Det vill säga pedagogik, undervisning och demokrati.

Finns det skillnader i undervisningen mellan yrkeslärare och ämneslärare? I så fall, vilka är dessa?

1:3 Avgränsningar

Jag har dessvärre fått begränsa mitt arbete om John Dewey och hans pedagogik i da-gens svenska skola. Ju mer jag har läser om denne pedagog inser jag att detta arbete kan göras hur stort som helst.

Jag har koncentrerat mitt arbete till att undersöka om det finns några skillnader mellan ämneslärarens, yrkeslärarens uppfattning om John Deweys pedagogik.

2. Litteratur

2.1 Inledning

I det här kapitlet ger jag en bakgrund till min undersökning genom att återge huvuddra-gen i de tankar som Dewey anförde och huvuddra-genom egna kopplingar till nutidens skola även visa hans aktualitet för dagens pedagogik.

Finns det paralleller till de intervjuer och enkätsvar som jag har fått, till Deweys idéer? Att hitta till olika pedagogers tankar om John Dewey och hans pedagogik var ganska lätt. Det svåraste var att välja ut de som jag tycker bäst representerar Deweys tankar. .

2.2 John Dewey

”Pedagogisk vetenskapsman, aktivitetspedagogikens portalgestalt, en amerikansk före-gångare….”. Aldrig tidigare har jag stött på så många superlativer som i mitt sökande efter vad det är som har gjort John Dewey så betydelsefull som pedagog. Hans betydel-se och tankar lever kvar 50 år efter hans död. Hans idéer och förhållningssätt finns fort-farande i läroplaner och bland kollegor, han är fortfort-farande högaktuell.

John Dewey levde ett långt liv som han tillbringade i den akademiska världen. Han var väldigt produktiv som författare av pedagogisk litteratur. Hans skriftspråk förändrades beroende på vilken tidsperiod av sitt författarskap han befann sig i. Detta författarskap omfattar tiden 1882 till 1953 och består av 37 tjocka band.

Mitt pedagogiska credo (My Pedagogic Creed) publicerades första gången 1897. Den

intar en särställning i Deweys produktion.(Hartman, Lundgren och Hartman, 2004, sid 45). I de texterna ställer Dewey frågor till andra pedagoger. Vad är utbildning? Vad är skolan? Han ställer också frågor om undervisningens innehåll, metodikens natur, sko-lan, den sociala utvecklingen och framåtskridandet.(a.a, sid 46)

2.3 Vad är utbildning?

Deweymenar att ”all utbildning innebär att individen får ta del av mänsklighetens

so-ciala medvetenhet. Denna process börjar omedvetet, nästan vid födelsen, och formar individens begåvning” (a.a, sid 46).

Enligt min uppfattning är uttrycket lära för livet, ett uttryck som dagligen speglar arbetet i skolan: Vilka erfarenheter har du som elev när du börjar skolan, vilka sociala värde-ringar har du som elev med dig in i klassrummet. Uppväxten och miljön runt omkring dig det är den som formar din utbildning och ditt lärande. Har i mitt arbete haft elever som bara har 3 års skolgång bakom sig och jag har haft elever som har universitet exa-men. Har de olika förutsättningar att klara av de teoretiska kurserna? Tyvärr blir svaret ja, de skall läsa samma kurser och oftast på ett språk som inte är deras, och de har olika förutsättningar som startade redan vid deras uppväxtmiljö.

Denna utbildningsprocess har, enligt Dewey två sidor; ”en psykologisk och en social

och ingen av dem kan underordnas den andra eller försummas utan att det får negativa följder. Utan insikt i individens psykologiska struktur och aktiviteter blir utbildnings-processen slumpmässig och nyckfull”.(a.a, sid 46).

För mig som arbetar med olika människor från olika kulturer är det viktigt att lära känna de olika elevernas förutsättningar för att klara av kurserna. Med den stora delen ny-svenskar vi arbetar med är det av största vikt att ta reda på de olika utbildningskulturella skillnader som finns, att det finns skillnader i genusperspektivet har jag förstått, att i vissa länder är det inte nödvändigt för kvinnorna att ha en utbildning.

Med nutidens snabba utveckling av teknik och samhälle är det omöjligt att förutse hur elevens framtid kommer att te sig de närmaste tjugo åren. Dewey hade även han denna insikt om att osäkerheten inför framtiden gör att man i stället måste låta barnet möta framtiden med öppet sinne.(a.a, sid 48).

Dewey betraktar sinnena som redskap färdiga att användas ”Barn har sina egna

instink-ter och benägenheinstink-ter, med vi vet inte vad det innebär, förrän vi kan översätta dem till deras sociala motsvarigheter”.(a.a, sid 47).

Utbildning bör, börja med en insikt om barnets kapacitet, intressen och vanor. Man mås-te hela tiden ta hänsyn till dessa insikmås-ter. Dessa talanger, intressen och vanor måsmås-te hela

tiden tolkas, vi måste veta vad de betyder. De måste översättas till ett socialt samman-hang där nyttan av dem kan tas till vara.

2.4 Vad är skolan?

Skolan är enligt Dewey ”i första hand en social institution, utbildning är alltså en social

process. Skolan är helt enkelt den form av samhällsliv dit alla krafter skall koncentre-ras. Alla krafter skall samverka när det gäller att delge barnen människosläktets sociala arv och utifrån detta låta dem få använda sin egen energi i social utveckling”.(a,a sid

48).

Min uppfattning är den att vi som utbildare har en stor social funktion att förmedla, att kunna samarbeta mellan kön, religion och ålder. Det är en viktig detalj när det gäller lärandet att låta demokratibegreppet alltid vara närvarande vid undervisningen att alltid stävja olika former av mobbing inom skolan. Att visa för eleverna att alla är välkomna till skolan och att det är en demokratisk rättighet att kunna tillgodogöra sig en utbildning som gör en ekonomisk oberoende. Det är skolan viktigaste mål, att forma eleverna till goda demokrater och som ser sin medmänniska som en medarbetare.

Dewey skriver ”Den bästa och mest djupgående moraliska fostran är just den man får

genom att tvingas till att gå in i ändamålsenliga relationer med andra, där arbete för-enas med tänkande (a.a. sid. 50)

Jag som lärare är inte i skolan för att förmedla vissa idéer eller forma vissa vanor hos eleverna, utan vara en i gruppen som genom bättre erfarenhet skall ge tips och råd, hur vissa arbetsmoment skall genomföras. Jag som utbildare skall upplysa om vad eleven bör tänka på under pågående arbete men skall inte avbryta undervisningen förrän eleven inte längre genom sina egna erfarenheter och kunskaper kan komma längre i sitt arbete. Oftast klarar eleven av arbetet bara han får i lugn och ro fundera på olika lösningar på problemet, det bästa är när en grupp elever kommer på lösningar utan att be läraren om hjälp. Det ökar värdet för eleverna och ökar deras självförtroende.

Ju mindre jag styr och ställer i undervisningen desto bättre resultat blir det vid det slut-giltiga resultatet. Eleverna är i skolan för att lära sig att utföra vissa sysslor ihop med andra elever. Detta gör att eleven blir en god medarbetare, inte till någon som motarbe-tar ens arbete.

2.5 Undervisningens innehåll.

”Den fundamentala grunden för lärande utgörs av barnets förmåga att arbeta i samma

allmänt konstruktiva banor som de som fört civilisationen framåt” (a,a. sid 51).

Att koppla ihop teoretiska studier med praktiskt arbete tror jag är den absolut bästa vä-gen för eleven att lära sig och att utveckla de olika evä-genskaperna för att bli en duktig yrkesmänniska. Det är också viktigt att eleverna känner att de går framåt i sin utveck-ling och att man försöker hitta olika signaler på om eleverna stagnerar i sin utveckutveck-ling. Det gäller för mig som utbildare att se till att eleverna har de bästa förutsättningarna för att lyckas i sitt dagliga arbete i skolan och att rätt miljö, rätt utrustning finns till hands när själva lärandet börjar.

Det gäller för mig som utbildare att hitta de olika elevernas förmåga att tillgodo göra sig undervisningen, att alla skall få chans att hänga med. Även när eleverna utvecklas olika gäller det för mig att fånga upp dem som behöver extra hjälp.

Jag tror att om inte jag är lyhörd för olika elevers förutsättningar, kommer en del att inte kunna tillgodo göra sig undervisningen och följa sina studiekamrater. Att den sociala och kulturella bakgrunden kan orsaka att en del kommer efter i sina studier är nog en faktor man får räkna med i dagens Malmö. Eftersom en del elever kommer från förhål-lande som uppmuntrar till studier, när deras kamrater inte har samma förutsättningar till studier. Stimulansen hemifrån, vänner och miljö har en stor betydelse för studieresulta-tet

Framsteg i lärandet kommer när man utvecklar sina attityder och intressen för att skaffa sig nya erfarenheter. Utbildning måste ses som en fortgående rekonstruktion av erfaren-heter, att utbildningens process och mål är en och samma sak.

Det sämsta jag kan göra som lärare är att sätta upp mål för lärandet som inte är relevanta i förhållande till elevernas förmåga, det gäller för mig att hela tiden finna den rätta vä-gen för lärandet.

2.6 Metodikens natur

Dewey menar att ”Barnen tvingas in i en passiv och receptiv roll. Förhållandena är

sådana att barnen inte tillåts att följa lagen i sin egen natur. Resultatet blir konflikter och slöseri med tid och kraft”(a.a. sid 53).

Jag tror att bilden eleven har är det bästa hjälpmedlet i undervisningen. Det som eleven får ut av de ämnen som presenteras för honom, är helt enkelt de begrepp som han för-väntar sig om ämnet.

Det gäller för mig som utbildare att fånga elevens intresse och att anpassa undervisning-en så att dundervisning-en överundervisning-ensstämmer med deras tankar och förväntningar. Det gäller för mig att göra utbildningen så intressant så att alla tycker att det känns meningsfullt och att alla eleverna känner att deras förmåga och intresse utvecklas.

Man måste låta eleven försöka att skapa det han med sin erfarenhet tror att han skall göra, Jag med längre erfarenhet skall endast ingripa när eleven frågar eller när slutresul-tatet inte blir det förväntade.

Det gäller att träna elevens förmåga att skapa sig föreställningar och att se till att de ständigt bildar sig klara, tydliga och utvecklingsbara begrepp i sitt lärande. Ett ökat in-tresse är ett tecken på växande förmåga och det representerar ett fortsatt framåtskridan-de i läranframåtskridan-det.

2.7 Skolan och den sociala utvecklingen

Dewey menar ”att utbildning är den grundläggande metoden för sociala framsteg och

reformer” (a.a. sid 55).

Varför är skolan en viktig social fostrare? Skolan är viktig för eleven när han skall ut-bilda sig till samhälls medborgare i världen, vår viktigaste uppgift är att se till att ele-verna går framåt i sitt agerande gentemot andra människor. Att göra eleven till en god arbetskamrat och kollega, lära eleven att samarbeta för att lösa uppgifter i det dagliga arbetslivet. Det finns inte någon som har kunskaper till att lösa alla problem som upp-står på en skola eller arbetsplats, utan ett gemensamt problem lösning på arbetet är den bästa vägen för att hitta lösningar på arbetet.

Kan vi ge eleverna en god utbildning som gör att hon är behövd på arbetsplatsen, så kommer vi att se en social utveckling oss individen. Hon känner sig behövd och efter-frågad och det egna självförtroendet kommer att öka, detta gör att hon kommer att an-passa sig i den sociala samhörigheten och bli en god arbetskamrat.

Genom utbildning kan samhället formulera sina mål och behöver inte genom lagar och paragrafer styra samhället. Genom att ge en så bred utbildning som möjligt till så många som möjligt, kommer många sociala problem att upphöra. Ju fler som har en utbildning och ett arbete som det går att försörja sig på, kommer att lösa många sociala problem. Och har vi som utbildare lyckats att förmedla demokratibegreppen så kommer många fler människor att känna sig som nyttiga individer i ett fritt samhälle. Där man själva kan styra sina tankar och arbete utan påverkan från en auktoritär ledare, genom utbild-ning och ett bra socialt liv kan vi ge våra elever en bra grund att stå på i sitt arbete.

2.8 Skolan och det sociala framåtskridandet

Dewey skriver ” Den värld som de flesta av oss lever i är en värld där var och en har

en kallelse och ett arbete, något att uträtta. Några är arbetsgivare och andra är arbets-tagare. Men det viktigaste för såväl den ene som den andre är att var och en har fått en utbildning, som gör det möjligt för honom att i sitt dagliga arbete se allt som däri finns av stor betydelse för människan”(a.a. sid. 69).

Jag vet att den gamla skolan har försvunnit och ett nytt sätt att undervisa har tagit form, läraren är inte längre en auktoritet och kunskapsbank. Läraren är en i kollektivet, som skall finnas tillhands när problem uppstår han skall vara en medlem i kollektivet och han skall uppmuntra och styra undervisningen i den riktningen som är den bästa.

Att det har blivit ett annat sätt att undervisa på, kan jag med egen erfarenhet intyga. Skillnader från när jag gick i skolan till dagens skola är mycket stor, tyvärr har det i vissa skolor inte blivit så bra med den nya pedagogiken. Kan det möjligtvis ha med lä-rarnas inställning till sina elever att göra eller är det andra krafter som styr i skolan. Att vissa grupper inte tycker att det skall vara en fungerande demokrati i skolan att det har blivit för slappt, att vissa grupper av elever gör som de själva vill? Tyvärr är det nog så att demokratibegreppet inte går att förmedla till alla elever på tidiga stadier i

utbild-ningen. Alla har inte blivit fostrade till att hylla demokratibegreppet, av olika anled-ningar har de under uppväxten fått en sned bild av sina medmänniskor.

Tyvärr är ett sätt att mäta framgång i skolan jämförelserna vid provskrivningar för att se vem som har lyckats bäst. Min erfarenhet är den att ett skrivet resultat per automatik inte gör att eleverna i praktiken kan tillgodogöra sig kunskaperna, skolan har sig själv att skylla när man hela tiden ger provskrivningar till elever som fäster allt för stor vikt på poäng och betyg.

Vad jag tycker är det viktigaste att lära eleverna är samarbete och gemenskap och att genom ett samarbete och gruppens gemenskap kan flera problem lösas. Att få ett kollek-tiv som alla strävar mot samma mål, och att kollekkollek-tivet efter avslutat arbete fortsätter samarbetet. Att genom samarbete i skolan och arbetslivet fortsätta med det ute i samhäl-let och bli en god demokrat.

2.9 Moderna pedagogers reflektioner kring John Deweys pedagogik

Många superlativer har jag mött i mitt sökande hos andra pedagoger och i vad de har skrivit om John Dewey. Ingen pedagog som i dag undervisar eller diskuterar pedagogik kan undgå John Deweys pedagogiska texter.

Egidius (2003). Var den författare som fick upp mina ögon för pedagogiken genom världshistorien. Hur de gamla grekerna diskuterade demokrati i samhället och i under-visningen och hur demokratibegreppet växte fram både i samhället och i skolan, be-grepp som John Dewey vidareutvecklade.

Hartman, Lundgren och Hartman (2004) har valt ut ett antal utbildningsfilosofiska tex-ter av John Dewey. Textex-ter som väl speglar det invandrarsamhälle som John Dewey un-dervisade i, något som överensstämmer med det samhälle Malmö stad också blivit, ett samhälle där 50 % av eleverna har invandrarbakgrund.

Karlsson (1998) har i sitt arbete om John Dewey försökt att ta fasta på den vetenskapli-ga demokratin och hur den påverkade några av dåtidens politiker. Han försöker på ett bra sätt att redovisa de demokratiska tankarna och helt avskriva varje tendens till miss-tanke om kommunismens teorier.

Andersson (2001) kallar John Dewey den amerikanske föregångaren, han tar upp vikten av att ta vara på barnets förutsättningar och intresse och med utgångspunkt från detta initiera lärandeprocessen. Något som Rousseau betonade 200 år tidigare.

3 Metod

3.1 Metodval

För att förstå John Deweys pedagogik i relation till en grupp lärares uppfattningar om pedagogik, undervisning och demokrati har jag valt i mitt examensarbete intervjumeto-den ”Den kanske mest använda metointervjumeto-den för att samla in data till kvalitativa

undersök-ningar är intervju” (Jan Hartman, 2004, sid 281). Jag har intervjuat mina kollegor på

Lernia och försöka utforska om det finns någon större skillnad i pedagogiskt tänkande mellan ämneslärare och yrkeslärare. Vad jag är mest nyfiken på är om John Deweys pedagogik är lika gångbar bland yrkeslärarna som ämneslärarna. Om alla yrkeslärare instämmer i min uppfattning om John Deweys pedagogik som den mest gångbara på den praktiska yrkesutbildningen, eller om det finns avvikelser.

3.2 Intervju

En av metoderna för min undersökning gjorde jag utifrån Jan Hartmans tankar kring kvalitativa undersökningsmetoder:

”En ostrukturerad och ej standardiserad intervju, är det man använder i kvalitativa undersökningar. Den karaktäriseras av att frågorna inte är färdiga från början, och dels att den intervjuade till stor del tillåts själv bestämma vad som diskuteras. Idén bak-om detta är att bak-om man vill veta vad sbak-om karaktäriserar en grupp individer, så får man bara reda på vad som är viktigt för dem om de får tala om det som de tycker är viktigt”

(Hartman, 2004, sid 281)

Utifrån detta resonemang blev mitt val att använda så öppna frågeställningar som möj-ligt för att kunna följa de två gruppernas fria resonemang och därifrån kunna utröna vad som skiljer och förenar dem. Detta för att få fram en större bredd och utrymme för de tillfrågades egna tankar.

Genom öppna frågor ger man också plats för en mer öppen diskussion och undviker frågor där undersökningsgruppen bara kan svara ja eller nej. Med hjälp av detta tillvä-gagångssätt skulle jag få ta del av mina kollegers upplevelser och erfarenheter i deras försök att förmedla kunskaper.

3.3 Enkät

Jag har också valt att använda mig av enkätmetodik som jag använt till kolleger inom andra utbildningsområden inom Lernia ”Genom den kan man samtidigt nå många

per-soner och de svar man får in är redan från början skriftliga och därmed lättare att be-arbeta” (Rolf Ejvegård, 2003, sid 53). Nackdelen med enkätfrågor var i mitt fall att det

blev en stor variation i innehållet i svaren, vilket i sin tur gjorde det svårt att samman-ställa informanternas olika uppfattningar.

Frågorna som jag först formulerade och sammanställde lästes igenom av några av mina kollegor. De hade vissa synpunkter och framförallt gällde detta en fråga om det s.k. IV-programmet gagnar den demokratiska processen i skolarbetet. Denna fråga tyckte en del var mycket viktig, själv hade jag inte reflekterat över det problemet.

3.4 Urval

Mitt urval av informanter består av 12 kollegor, varav 6 stycken är yrkeslärare och 6 stycken är ämneslärare. Jag har även försökt att få en så rättvis könsfördelning som möj-ligt för att se om det skiljer på svaren mellan könen, dock lyckades jag inte med detta eftersom yrkeslärarna fördelar sig på 2 kvinnor och 4 män, medan samtliga ämneslärare var män. Dessutom har jag tagit hänsyn till längden på var och ens lärarbana för att få med de som har en lång yrkeskarriär, likväl som de med betydligt kortare erfarenhet. Att intervjua ämneslärarna ansåg jag vara av största vikt, då jag som yrkeslärare är starkt övertygad om att John Deweys ”Learning by doing” är den absolut bästa metoden att använda sig av i ett praktiskt ämne. Hur ställde de sig till detta? Delade de min upp-fattning?

Att få en så stor yrkes- och åldersmässig spridning som möjligt på de utfrågade, ansåg jag vara av största vikt. Detta för att erhålla en så heltäckande bild som möjligt. Ålders-spannet var från 25 till 55 år.

3.5 Genomförandet

Det stod ganska snart klart att intervjuer av var och en i gruppen skulle ta för lång tid. Jag tryckte upp enkätfrågorna och delade ut dem till mina kollegor, för att de skulle få tid att begrunda frågeställningarna

De som ville fick fylla i svaren själva och de som valde att diskutera frågorna och sva-ren med mig bokade jag in en tid med så att det skulle stämma tidsmässigt.

Det var 2 stycken ämneslärare som valde att bli intervjuade, resterande 10 yrkes- och ämneslärare valde att fylla i frågorna i enkäten. Att 10 valde enkäten gjorde att jag spa-rade tid, för det visade sig svårt att hitta en lämplig tidpunkt för intervju eftersom den krävde minst en och en halv timme att genomföra.

De 2 kollegor som valde att bli intervjuade hade undervisat kortare än 5 år. Däremot de kolleger med längre lärarerfarenhet (mer än 5 år) som valde enkäten verkade vara klara över syftet och säkra på att kunna lösa det på egen hand.

Enkäterna hade den trevliga tendensen att droppa in efter hand, i en jämn ström. Varje eftermiddag kunde jag i lugn och ro sätta mig ner och gå igenom svaren. Jag fick in ett nätt antal svar varje eftermiddag och detta gjorde att det inte blev några större problem med att hinna analysera svaren i lugn och ro. Intervjuerna genomfördes över en kopp kaffe i lärarrummet, oftast i en trevlig och avslappnad miljö då jag antecknade löpande under hela intervjun

3.6 Frågeställningar

a. Min första fråga till kollegorna är vilken undervisningsmetod de använder sig av, här förväntade jag mig stora skillnader mellan de olika lärarkategorierna.

b. En fråga som jag var nyfiken på var huruvida de bedriver undervisningen annorlunda idag än när de började undervisa. Jag förväntade mig att alla skulle svara att de föränd-rat och moderniseföränd-rat sin undervisning.

c. Den tredje frågan var: Har pedagogiken förändrats under åren eller har den stagnerat? Är det till det bättre eller sämre? Här antog jag att flera äldre kollegor skulle anse att lite mer disciplin och ordning vore på sin plats.

d. I nästa fråga undrar jag om de upplever förbättringar eller försämringar i dagens sko-la. Är det något de vill ändra på? Om de går i förändringstankar kring skolarbetet, vilka förändringar skulle de då vilja göra?

e. Myndigheten för skolutveckling (Myndigheten för skolutveckling, elektronisk källa) har sammanfattat fyra punkter om vad det demokratiska uppdraget går ut på.

2) Arbeta demokratisk

3) Arbeta med demokratiska värderingar

4) Motarbeta alla former av kränkande behandling

Tycker du att dessa mål fungerar i dagens skola eller är det något som inte fungerar? (http://www.skolutveckling.se/demokrati_jamstalldhet_inflytande/demokrati_vardegrund) Demokratibegreppet genomsyrar senare års läroplaner. Är det något som du tänker på i din undervisning? Givetvis trodde jag inte att någon skulle påstå motsatsen. Men jag har tagit med frågeställningen, för att se om det finns någon som tycker att demokratibe-greppet har blivit för omfattande till fördel för eleven, med följd att det påverkar lära-rens förmåga att undervisa. Frågan om demokratibegreppet i dagens skola är nog den viktigaste frågan i enkäten, med tanke på att i en skola där 50 % av kursdeltagarna är invandrare ställs sådana frågor ofta på sin spets. Kan vi lärare lätt förmedla de demokra-tiska värderingarna till våra elever, eller måste vi diskutera dessa frågor djupare med hänsyn tagen till de olika erfarenheter och synsätt våra elever bär med sig?

g. I Malmö finns det stora sociala skillnader mellan olika stadsdelar. Segregationen är ett klart faktum i Malmö. Frågan jag ställde var om det finns likvärdigt stöd i alla stads-delar så att eleverna kan klara av sina studier. Denna högaktuella nyckelfråga förvänta-de jag mig en förvänta-del rätt så intressanta synpunkter på. Har förvänta-den sociala miljön någon påver-kan för studieresultatet, anser mina kollegor att den sociala miljön har någon inverpåver-kan på studieresultatet?

h. En annan fråga som väcker många känslor är den om det individuella studiepro-grammets vara eller inte vara. Här var jag ganska säker på att meningarna skulle gå isär. i. Upplever du som lärare att du inte enbart undervisar utan försöker att skapa en social samhörighet i din grupp av elever? .

j. I Göteborg kommer gymnasieelever att erbjudas en kurs i elevdemokrati, vilket ger 50 poäng och betyg i ämnet. Behövs särskilda kurser i demokrati i vårt samhälle?

k. Sista frågan var den enklaste, jag frågade om det finns någon pedagog som har haft ett speciellt inflytande på deras undervisning. Här var jag intresserad av om mina

yrkes-kollegor som undervisar i praktiska ämnen hade samma övertygelse som jag. Att det skulle bli mera varierade svar från ämneslärarna förutsatte jag.

3.7 Sammanställning av enkäter och intervjuer

Att gå igenom och sammanställa de olika enkät- och intervjusvaren tog betydligt längre tid än vad jag hade planerat. Jag läste igenom svaren på samtliga enkäter och lyssnade igenom de bandade intervjuerna. Så långt inga problem.

Det var sammanställningen av de olika svaren som blev det stora arbetet. Trots att en del svar vid första anblicken tycktes vitt åtskilda, kunde man vid grundligare analys ana att de olika personerna egentligen menade samma sak. På frågan om IV-programmets vara eller inte vara, fick jag t ex svaren: ”reformera programmet” och ”skrota program-met”. Var det två helt olika svar jag hade framför mig? Här upptäckte jag hur lätt det kan vara att tolka fel och lägga in egna gissningar och kanske smyga in egna värdering-ar.

Nej, det måste vara glasklart och fritt från spekulationer! I detta, och flera andra fall, fick jag gå tillbaka till de utfrågade och göra ”kortintervjuer” rörande de svar som var osäkra rent tolkningsmässigt. I ”fallet IV” visade det sig att de olika personerna egentli-gen tyckte att man bör behålla programmet, men kanske inte i dess nuvarande form – man ville se mera målinriktning och större krav på initiativ från elevernas sida.

Att efterarbeta de få intervjuerna krävde en hel del lyssnande och strukturering på grund av att följdfrågorna i flera fall gjorde att jag fick mer mångfacetterade svar med flera olika aspekter och detaljer att sortera in.

Hur som helst blev jag väldigt väl bemött även när jag kom tillbaka och ville ha mer utförliga svar och förklaringar. Mina kollegor visade stort intresse för mitt arbete och ställde upp över förväntan. Att deras åsikter i mångt och mycket går isär är egentligen bara en tydlig spegling av omvärldens syn på den nutida skolan.

Det tog mig ganska många försök och ändringar till utkast innan jag var nöjd och hade fått struktur på mitt samlade underlag, färdigt för en samlad resultatredovisning.

3.8 Etik

Givetvis fick mina kollegor reda på vad jag skulle använda svaren till, och alla blev po-sitivt inställda till detta, en kollega tog min hand och tackade för att fick vara med i min undersökning. Han var stolt över att ha blivit utvald, och lovade att svara i enlighet med sina känslor inför dagens skolarbete.

Jag bad mina kollegor att bortse ifrån att det var en yrkeslärares examensarbete. Jag ville att de skulle svara på frågorna från sin egen synvinkel och ge sin syn på hur de upplever dagens skolarbete. Etiken i dagens skola är något som berör alla, elever och lärare och dessutom föräldrar. Vi borde kunna ha en väl fungerande skola utan diskri-minering och utanförskap, men tyvärr är detta ett problem som vi nästan dagligen brot-tas med. Det är varje lärares skyldighet att förhindra kränkande särbehandling, det är vår skyldighet att ge alla elever samma möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen på ett adekvat sätt. ( www.vr.se )

4. Resultat

Resultatet från min undersökning skiljer sig en del mellan ämneslärare och yrkeslärare. Även kollegornas varierande erfarenhet avspeglar sig i svaren.

Däremot skiljer sig svaren mellan könen inte speciellt mycket åt, förutom när det gäller frågan om demokratibegreppet i genusperspektiv.

Jag kommer att redovisa frågorna med en del svar, jag har även tagit mig friheten att citera en del svar och kommentarer som mina kollegor har levererat.

4.1 Undervisningsmetod

Jag inledde med frågan om vilken undervisningsmetod de använder sig av i sitt arbete. I denna fråga fanns det en skillnad mellan yrkeslärarna och ämneslärarna. Yrkeslärarna var helt överens om att ”Learning by doing” var den klart bästa metoden att lära ut när det handlar om praktiskt arbete. Ämneslärarna däremot föredrog i viss mån katederun-dervisning, förmedlingsmetodik

Där tyckte en del yrkeslärare att katederundervisning inte fungerar i de praktiska mo-menten. Och som en av yrkeslärarna skrev: ”Intuition och känsla för varje lektion är det avgörande för hur du utvecklar undervisningen, att läsa av eleverna och lägga undervis-ningen så att den passar in så att alla blir delaktiga. Det är det som är varje lärares plikt att försöka att uppnå.”

”Ingen lektion är den andra lik, det gäller att läsa av klassen och därefter bestämma vil-ken undervisningsform som skall användas”

4.2 Förändring

Den andra frågan behandlar sättet att undervisa och om undervisningen bedrivs annor-lunda idag jämfört med den dagen de började undervisa.

Här var ämneslärarna och yrkeslärarna överens om att mer och mer borde lämnas över till eleven. Allt mer undervisning inriktas på individen och dennes behov, till fördel för eleven. ”Utbildningen är mer mål- och coachinriktad ” Detta citat är från en yrkeslärare.

Ämneslärarna lämnar över mer ansvar på eleverna att själva forma sin undervisning; ”Om man har en grupp elever som är motiverad så är detta det bästa sättet att bedriva undervisning”

Alla var rörande överens om att undervisningen bedrivs annorlunda idag. Att pedagogi-ken har blivit mer verklighetsanpassad och lyssnar mer till elevernas behov.

Ämneslärare:

”En anpassning till elevernas kunskapsnivå är en klar förbättring från den gamla peda-gogiken ”

Yrkeslärare:

”Lektionerna har blivit mer fria och inte så monotona” Yrkeslärare:

”Yrkeslärarna gav ett samstämning svar att dagens uppsökande i form av problemlös-ningar var ”mycket trevligare för elev och lärare”

Yrkeslärare:

”En yrkeslärare tycker att dagens pedagogik kräver ”en större flexibilitet av pedagogen” Ämneslärare:

”Men det gemensamma för yrkes- och ämneslärarna var att undervisningen var idag mer att söka lösa uppgiften själv än att undervisningen skall styras av läraren.”

4.3 Uppfattningar om mål De fyra målen

1) Kunskap om demokrati 2) Arbeta demokratiskt

3) Arbeta med demokratiska värderingar

4) Motarbeta alla former av kränkande behandling.

Dessa fyra mål har myndigheten för skolutveckling tagit fram. Tycker du att dessa mål fungerar i dagens skola?

Samtliga svarade att det delvis fungerade med det kunde bli bättre.

”Målen tycks variera p.g.a. skolan och lärarnas engagemang” Ämneslärarna pekade på att det varierade från skola till skola.

”Nej, målen fungerar ej, men behövs och måste diskuteras kontinuerligt både med ele-ver och arbetslag.” Yrkesläraren som skrev detta ville ha en öppnare debatt om dessa frågor på alla skolor.

”Högt satta mål men väldigt viktiga mål, för att vårt samhälle ska kunna fortsätta att vara demokratiskt” Även denna kommentar kom från en yrkeslärare. Han tyckte vidare att skolpolitiker skulle bli lite mer verklighetsmedvetna.

”Att sätta upp mål om demokratin när det borde finnas normalt oss varje människa, det bara visar på att man aldrig får anse att demokratin är något självklart, utan att man måste hela tiden kämpa med dessa mål.” Detta svar kom från en ämneslärare.

4.4 Demokratibegreppet

Demokratibegreppet genomsyrar senare års läroplaner, är det något du tänker på i ditt dagliga arbete?

Här var det ingen större skillnad mellan vad de utfrågade lärarna svarade. De ansåg att demokratibegreppet är väldigt viktigt i dagens skolarbete.

”En självklarhet med demokratibegreppet i dagens skolarbete. Finns det odemokratiska tendenser, är det lärarens skyldighet att agera”. (ämneslärare)

”Fascismens fula ansikte finns överallt, och dyker upp på platser där dom absolut inte hör hemma” (yrkeslärare)

”Ja, respekt för alla, förståelse och medmänsklighet, empati” (ämneslärare)

Jag skulle kunna fortsätta att skriva ner kommentarer från mina kollegor, men med detta lilla axplock visar jag att alla tar demokratibegreppet på största allvar.

4.5 Individuella programmet

Den fråga som splittrade gruppen mest var frågan om huruvida det Individuella pro-grammet gagnar demokratibegreppet. Någon skillnad mellan de två grupperna fanns

inte, antingen lovprisade man IV-programmet, eller så hade man mycket negativa syn-punkter det.

Det var den fråga som alla hade synpunkter på, antingen var man positiv eller negativ och alla hade sina klara argument för eller emot.

”Tveksamt om IV-programmet gagnar eleverna, det borde reformeras” Detta svar gavs av en ämneslärare.

”Det är klart att IV-programmet behövs, demokrati är inte att alla gör samma sak utan att alla får möjlighet att göra vad de vill” Så kommenterade en yrkeslärare frågan. ”Tveksamt med tanke på resultatet, stora brister uppstår i bildningen” Detta är också en kommentar från en yrkeslärare.

”Ja, på så sätt får alla dom svaga eleverna också en möjlighet till utbildning” Detta mänskliga svar gavs av en ämneslärare.

Helt klart väckte denna fråga många känslor och visade på djupt engagemang.

4.6 Social miljö

Om den förra frågan splittrade mina kollegor, så hade nästa fråga en klar samstämmig-het i svarsprotokollet. Frågan som ställdes var om huruvida den sociala miljön hade någon inverkan på studieresultatet.

”Absolut i första hand en trygg miljö och ett gott studieklimat är grunder-na.”(yrkeslärare)

”Utan tvekan, vana vid litteratur och diskussioner ökar förståelse och insikten samt får en ökad motivation för att lösa problemet”(ämneslärare)

”Klart att socialgruppstillhörighet delvis påverkar inställningen till studier.” (ämneslära-re)

”Rätt föräldrar som stimulerar till studier i en bra miljö, ger ett bra resultat” (ämneslära-re)

4.7 Särskilda kurser i demokrati

I Göteborg kommer gymnasieelever att erbjudas en kurs i elevdemokrati, vilket ger 50 poäng och betyg i ämnet. Behövs särskilda kurser i demokrati?

På denna fråga fanns det ingen generell skiljelinje mellan yrkeslärarna och ämneslärar-na. Majoriteten var klart positiv till sådana studier, men det var ett fåtal som påpekade att det skulle komma som ett naturligt inslag i utbildningen. Jag kommer att redovisa några synpunkter som mina kollegor hade på denna fråga:

”Absolut! Viktigare än någonsin med tanke på alla olika bakgrunder som våra nysvens-kar och infödda elever har, olika plan både kulturellt och förutsättningsmäs-sigt”(yrkeslärare)

”Vill vi ha ett fortsatt demokratisk samhälle, tror jag detta är en nödvändighet. Samhäl-lets struktur har förändrats genom olika kulturer med olika värderingsgrun-der”(ämneslärare)

”Egentligen inte, borde genomsyra alla ämnen och kurser” (ämneslärare)

”Varför inte? Man skall tydliggöra att man har både rättigheter och skyldighe-ter”(ämneslärare)

”Ja, varför inte om det saknas som inslag i andra kurser.”(ämneslärare)

4.8 Inflytelserik pedagog

Den sista egentliga frågan var om någon pedagog haft någon avgörande inflytande på dig och din undervisning.

Här var det en finns skillnad mellan grupperna med inte så stor, med Dewey var fram-trädande för yrkeslärarna. Men att pedagogiken kommer från många olika håll och un-dervisningen sker efter förhållanden.

Ämneslärarna hade ett betydlig större spridning när det gällde vem som hade inspirerat dem, allt från gamla magistrar till de nya moderna pedagogerna.

”Learning by doing” är ett begrepp som har påverkat mig mycket, inte bara som lärare utan också som person” Detta svar gavs av en yrkeslärare.

En ämneslärares svar var; ”Ingen enskild utan flera olika pedagoger”

”Under min utbildning på lärarhögskolan i Göteborg, var det många lärare som påver-kade mitt sätt att agera i klassrummet”

4.9 Avslutande reflektioner

Som avslutning bad jag mina kollegor att kommentera mina frågor och ge några syn-punkter på mina frågeställningar. Jag kommer här att återge något av vad de svarade mig.

Ämneslärare:

”Dessa frågor är något av det viktigaste man kan ge sig in på. Skolan skall förbereda för framtida studier/arbete, och man skall fostras i god anda. Detta jobb måste ligga till grund för det livslånga lärandet”

Yrkeslärare:

”Disciplinen i skolan, eller avsaknaden av den, dödar ofta ett engagerat lärararbete. För små resurser inom ny teknik stjälper möjligheten att förbättra pedagogiken”

Ämneslärare:

”Pedagogik och demokrati är för mig två vitt skilda begrepp som bör särskiljas i största möjliga mån. Generellt sett viktiga begrepp i dagens samhälle.”

Ämneslärare:

”En lärare med tydliga demokratiska värderingar kan betyda mycket för en elev” Yrkeslärare:

”Skolans uppgift är att få alla att utvecklas och växa, både kunskapsmässigt och som individ. Alla skall bli hörda och respekterade och få ökad självtillit, för att bli goda samhällsmedborgare och klara sig i det tuffa samhället. Min uppgift blir att skapa sådan miljö och olika tillvägagångssätt som möjligt, så att kunskap skall uppnås”.

Yrkeslärare:

”Ibland blir demokratidiskussionen så enkelspårig. Rättvisa för alla o s v är ett exempel på detta. Ibland är vi så rädda att alla inte ska få göra allting/studera vidare. Det vi måste inse är att alla varken vill eller kan göra allting, med alla ska ha chansen att göra det, det är det demokratiska samhällets dilemma. Vi skall bereda plats för alla i utbildningssy-stemet, trots att alla inte vill läsa teoretisk utbildning på högskolenivå. Det var ju tanken med att förlänga de 2-åriga gymnasielinjerna. Hur bra blev det? Samtidigt är det viktigt att befolkningen i ett demokratiskt samhälle är välutbildad eftersom det främjar fortsatt välstånd och god utveckling av hela världen”

5. Diskussion

5.1 Inledning

Syftet med mitt arbete var alltså att försöka förstå delar av John Deweys pedagogik i relation till mina kollegors uppfattningar om pedagogik, undervisning och demokrati. Jag ville också försöka utröna hur långt vi nått när det gäller Deweys tankar kring att ta tillvara på varje individs unika förutsättningar.

Vad är viktigt i dagens skola? Givetvis att ge eleverna så bra kunskaper som möjligt, att stimulera dem till att gå vidare i sitt kunskapssökande. Inspirera dem till att använda alla sina kunskaper för att nå upp till de mål de har. Detta i syfte att kunna få ett stimuleran-de arbete och förhoppningsvis ett innehållsrikt liv.

Finns det förutsättningar för detta med tanke på vad som förekommer i dagens svenska samhälle, med rasism, kriminalitet och utanförskap i ett samhälle som har haft rösträtt för alla sedan 1914 och inte haft krig på nära 200 år? Då blir jag inte så lite förvånad över att se att vi inte har kommit längre med empati och utveckling av de demokratiska normerna.

Mina kollegor visade tydligt på vilka demokratiska värderingar som borde vara led-stjärna i den svenska skolan, men uttryckte också tvivel över skolans förmåga att leva upp till dem.

I sina svar var det en del kollegor som pekade på att samhället har väldigt väl utformade normer på hur det skall fungera, i skolan och i samhället. Men verkligen ser enligt min uppfattning, helt annorlunda ut: I dagens Malmö har vi uppenbara problem med utan-förskap och segregering.

En del av mina kollegor arbetar med svenska för invandrare, där vissa elever kan ha högskolestudier i bagaget och en del kursdeltagare har en 3-årig skolgång från sina hemländer. Att i en sådan grupp värna om de demokratiska värderingarna upplevs av en del som väldigt svårt. Tar vi då verkligen vara på individernas unika förutsättningar? Har vi verkligen sonderat ut vilka förutsättningar de har och vilken väg som i så fall är den bästa? Eller skall alla bli taxi- och busschaufförer, oavsett utbildning och förutsätt-ningar? Här har vi lång väg att vandra innan vi kan leva upp till Deweys idealbild.

För Dewey var begrepp som överlägsenhet/underlägsenhet eller begåvad/obegåvad me-ningslösa och absurda. Begåvad och obegåvad i vad? Det blev hans motfråga. I Deweys ögon var det självklart att bedöma varje individ för sig, inte efter klass, eftersom det finns lika många sätt att vara begåvad och obegåvad på som det finns positioner att uppnå och arbete att utföra.

Allt arbete är lika viktigt. Fungerar inte disken på en restaurang, får gästen randiga glas och smutsiga bestick till en måltid som kostar en avsevärd slant. Kunden kommer inte tillbaka och den restaurangen kommer inte att överleva länge. Då spelar det ingen roll om kökets matlagning är helt fantastisk och lokalerna uppfyller alla trendnissars önske-mål. Fungerar inte restaurangen på alla stationer, är den en säker förlorare.

Mina kollegor var väldigt samstämmiga när det gällde vikten av en adekvat utbildning som gagnade eleven bäst. De demokratiska värderingarna var något som alla satte upp som väldigt viktiga att uppnå. Med tanke på detta så är det av största vikt att eleverna får anknyta till sina intressen i skolarbetet, att ta vara på elevernas kunskaper och med utgångspunkt från dem, inleda skolarbetet.

5.2 Social miljö

Dewey menar att ”All utbildning är en styrning av den process som leder till

delaktig-het i en social medvetendelaktig-het. Anpassningen av individens aktivitet på grundval av den sociala medvetenheten är den enda säkra metoden för social reproduktion”(a,a. sid 55). Vikten av en bra social miljö för inlärandet kunde nog inte tillräckligt betonas av mina

kollegor. Många som svarade på frågan tyckte att lärmiljön var av största vikt, eleverna skall känna sig som hemma i sin skolmiljö. Det är vår skyldighet som lärare att skapa en så bra miljö som möjligt, för det är en väldigt viktig del i själva inlärandet.

5.3 Demokratibegreppet

Jag blev förvånad när jag läste att pedagogik och demokratibegreppet är två skilda saker som bör särskiljas. Detta svar fick jag från en ämneslärare. Jag har funderat en hel del på vad som får henne att särskilja dessa begrepp. För mig är det klart att bra pedagogik hyllar demokratibegreppet och ser det som en av sina största uppgifter att leda under-visningen så att demokratibegreppet alltid står i fokus.

Alla mina kollegor var överens om att undervisningen bedrivs annorlunda idag jämfört med när de började undervisa. De flesta tyckte att undervisningen nu är mer anpassad till verkligheten och att man mer lyssnar mer på elevernas behov. Undervisningen idag är mer behovsanpassad till fördel för eleverna. De svaga får mer hjälp och de duktiga får mer avancerade uppgifter. Vi är på god väg och har kanske kommit halvvägs mot målet att utnyttja var elevs potential till fullo.

Vid läsning av dagens svenska läroplaner upptäcker man att det vilar något välbekant över texten. Åtskilliga tankegångar och en och annan formulering från Deweys ”Credo” återfinns nämligen i senare års läroplaner. Detta är säkert ingen tillfällighet. Däremot är det svårt att säga hur direkt inflytandet har varit på de svenska läroplansförfattarna. Alla tillfrågade var överens om att demokratibegreppen inte kunde få tillräckligt med plats i dagens undervisning. En del tyckte att elevdemokratin ibland kunde få för stor plats, men vikten av den demokratiskt fostrande roll, som skolan har i dag, kunde inte nog påtalas.

Dewey ansåg att verklig utbildning endast kan uppnås genom att barnets begåvning sti-muleras av de krav som ställs i den sociala situation där det befinner sig. ”Genom dessa

krav stimuleras barnet att handla som en medlem av en gemenskap, att träda ut ur sin ursprungliga begränsning när det gäller handlingar och känslor och uppleva sig själv med utgångspunkt från det som gagnar den grupp barnet tillhör. Av de reaktioner man får som svar på sina handlingar lär man sig vad handlingar innebär socialt sett”(a,a.

sid 46)

Med de raderna av Dewey vill jag betona vikten av skolans sociala fostran, att hylla gruppen och att lägga egoismen bakom sig. Att bli en i gruppen eftersom man tillsam-mans kan åstadkomma betydligt mer än på egen hand, att hela livet är en enda lång so-cial fostran i demokratin tjänst, att skolan är en mycket viktig del av detta liv.

5.4 Demokratisk fostran

Angående frågeställningen kring undervisning och social fostran tyckte mina kollegor att den sociala samvaron i skolan och klassen var mycket viktig. Att skapa en social samvaro där alla är delaktiga, oavsett kunskapsnivå, är väldigt viktigt, att sträva mot att få klassen att gemensamt arbeta mot samma mål

Denna fråga tyckte yrkeslärarna var väldigt viktig, att gruppen skall sträva efter mål med gemensamma krafter. Vikten av att lära sig att arbeta i grupp tyckte alla yrkeslärar-na var mycket viktig, att lära eleveryrkeslärar-na att fungera i grupp för kommande arbetsuppgifter var av betydelse för skolarbetet och senare för arbetslivet.

Yrkeslärarna var mer benägna att framhålla gruppens arbete som viktig i det dagliga arbetet. Ämneslärarna tänkte i lite annorlunda banor. Det kan jag förstå, för deras upp-gift är ju att lära en mängd olika individer att t.ex. läsa och skriva svenska. Det är inte lika uppenbart med gruppsamverkan i klassrumsundervisning som det är i ett restau-rangkök.

5.5 Individuella programmet

Frågan om individuella programmets existens i den svenska skolan, väckte en hel del olika känslor. Jag blev personligen förvånad över att resultaten var så långt ifrån var-andra, allt från ”skrota eländet” till ”bygg ut och vidareutveckla programmet”. Här är det ingen skillnad på svaren från yrkeslärarna och ämneslärarna, men alla hade en per-sonlig åsikt i frågan.

En del av mina kollegor tyckte att IV- programmet borde reformeras, men att det har en stor betydelse i vårt demokratiska samhälle. Det bör finnas kvar och förbättras så att fler får möjlighet till denna form av undervisning. Några tyckte att det var vårt samhälles skyldighet att ge alla samma chans till studier och att IV programmet var ett bra led i detta arbete.

De som var mest negativa tog fram argument som att programmet inte utvecklade ele-verna utan tvärtemot gjorde de svagare eleele-verna ännu mer försvagade. ”Förödande för vårt konkurrensutsatta samhälle att skolan medvetet skapar en grupp människor som inte klarar av de sociala kraven på kunskap.”

I dag är kraven på kunskap betydligt större än för 20 år sedan. Då fanns en stor mängd arbeten som inte krävde någon större skolning. Det svenska samhället går mot mer bild-ning och specialutbildade människor, idag och i framtiden efterfrågas välutbildade, formbara arbetare och tjänstemän. Människor som efter en kort introduktion kan sättas in i produktionen och bli lönsamma medarbetare, arbeten som med låg utbildningsnivå har exporterats till låglöneländer.

Är det demokratiskt att inte ställa högre krav och som nu utbilda människor till arbets-löshet? Svaret vet vi först om ett par år. Men det verkar svårt för lågutbildade människor att få ett bra arbete i dagens svenska samhälle.

Är det riktigt att låta 7-8 % av befolkningen stå utanför arbetsmarknaden? Kommer vi att skapa ett samhälle med överklass, medelklass och en underklass? En underklass som har svårt att komma in på arbetsmarknaden och som bäst där få de lägst betalda arbete-na.

Håller vi i Sverige på att skapa ett odemokratiskt utbildningssystem, där vi medvetet låter de som inte orkar, ta en lättare väg? Vi låter vissa kunskapsluckor passera utan att reagera, kunskaper som varje människa behöver i det nya moderna samhälle vi befinner oss i.

Är det demokratisk att inte ställa relevanta kunskapskrav på våra elever, så att de kan få en bra utbildning och ett fungerande arbete? För i morgon krävs det mer bildning och kunnande för att kunna fungera på arbetsmarknaden.

Att inte från start försöka att ge varje individ en adekvat utbildning som leder till en bra skolning och senare ett arbete, som gör henne stolt, ser jag som ett svek från samhällets sida.

Är Sverige som ett demokratiskt föregångsland på väg att skapa ett odemokratiskt ut-bildningssystem, där vissa tillgodogör sig utbildningen och vissa släpps igenom med bristfälliga kunskaper? Varningssignalerna kommer med jämna mellanrum från vissa skolor i Malmö och övriga delar av Sverige. Våren 2007 var det 23,9% av grundskolans elever som saknade godkänt i ett eller flera ämnen enligt skolverket och andelen elever

med gymnasiebehörighet minskade. (SALSA–rapporten

http://www.skolverket.se/sb/d/1637).

En stor del av eleverna uppfyller inte kraven för godkända betyg i kärnämnena, något som är väldigt viktigt för fortsatta studier. Vad brister i vårt utbildningssystem? Är det bristande resurser eller är det brister i vår pedagogiska tolkning av eleverna.

Dewey tycker att ”det är en social nödvändighet, att skolan lyssnar på eleven och vilken

social fostran han har fått i hemmet, vilka värden barnet har med sig till skolan och vilka värderingar har grundlagts i hemmet” (a.a. sid 49)

Här tror jag att vi i Sverige kör på i gamla invanda mönster och inte lyssnar på signaler från människor som kommer från andra kulturer. Mötet med den svenska demokratiska skolan uppfattas av en del som slapp. Men den är inte slö, den kommer att med tiden ställa allt högre kunskapskrav. Det gäller för lärarna att förmedla detta till elever redan på ett tidigt stadium.

Att låta eleverna arbeta med sina egna erfarenheter och som utgångspunkt från dem försöka att lösa problemen, är en pedagogik som tilltalar en yrkeslärare. Skulle denna pedagogik fungera på låg – mellanstadiet? Jag tror det. Att aktivera eleverna till att för-söka lösa problemen själva, tror jag gagnar deras initiativförmåga.

Alla som intresserar sig för utbildning förstår nog hur viktig skolan är för den demokra-tiska utvecklingen. Det är vår skyldighet att som utbildare hylla demokratibegreppen så att det inte finns några tvivel om vad som gäller ute i samhället, där har skolan en mycket viktig uppgift.

5.6 Morgondagens skola i demokratibegreppet

Morgondagens skola i vårt samhälle lyckas vi att bevara demokratins utveckling, eller är vi på väg att återfå den gamla skolan. Jag tror att vi kommer att gå mot en öppnare och friare skola, där eleverna kommer att lära sig att ta ett större personligt ansvar för sin utbildning, där läraren är en mentor som hjälper eleven framåt i sin utveckling och i lärandet.

I morgondagens skola tror jag att vi som utbildare kommer att ta tillvara elevens tysta kunskap och lära eleverna att gemensamt bilda sig en uppfattning om hur de olika pro-blemen skall lösas. Jag hoppas att elever med praktiska kunskaper kommer att likställas med de elever som har fått en högre teoretisk kunskapsnivå.

Jag hoppas att vi på ett bättre sätt kan ta tillvara elevernas kunskaper så att var och en hamnar på rätt ställe i livet. Att vi på ett bättre sätt tillvaratar elevernas olika kulturella bakgrunder, så vi kan få ett mångfacetterat samhälle. Att vi blir bättre på att utbilda människor till en adekvat kunskapsnivå, så att alla kan känna sig delaktiga i vårt sam-hälle. Ingen skall känna sig sviken av skolan och samhället.

Att det skall vara en mänsklig rättighet att tillgodo göra sig en utbildning som fångar elevens intresse, så han kan utveckla sina sinnen tillsammans med andra människor i sitt dagliga arbete.

Morgondagens skola kommer hylla de demokratiska spelreglerna och förmedla de till alla elever så att dom kan fungera i samhället och tillskansa sig en ekonomisk och kultu-rell frihet. Det kommer att vara avgörandet för att skapa ett samhälle i harmoni med människan, kultur och miljö.

Jag tror att vi i morgondagens skola kommer att ta tillvara det mångkulturella samhälle Sverige är och kommer att bli i framtiden. Vi kommer att utveckla och lära mer om för oss främmande företeelser och sätta in dessa i vårt dagliga arbete och göra alla som bor i landet delaktiga i utvecklingen av vårt samhälle.

5.7 Avslutning

Fungerar en över 100- årig pedagogik i dagens svenska skola? Jag påstår att John De-weys pedagogik är den mest gångbara i dagens svenska yrkesskolor. Många yrkeslärare framhäver just den pedagogiken som den mest användbara vid sådan utbildning.

Ämneslärarna, å andra sidan, har John Dewey som en bland många pedagoger vilka har inspirerat dem i skolarbetet. Många ämneslärare framhöll att inspirationen många gång-er kommgång-er från lärare de har haft vid högskolan när de utbildade sig till lärare.

Att det skulle vara stor skillnad på svaren mellan de olika yrkesgrupperna, förvånade mig inte särskilt mycket. Det är stor skillnad på att ha en sittande grupp människor i förhållande till en grupp elever som hela tiden är på gående fot. Att John Deweys peda-gogik passar yrkeslärarna bättre är ganska självklart och att han har haft eller har ett så stort inflytande på dagens pedagogik och i dagens skola, är en sanning som jag nu anser mig ha fått bekräftad. Gamla pedagoger passar in i dagens skola. Vi har mycket att lära av dem.

Helt klart är att John Deweys inflytande är stort och med den utveckling vårt utbild-ningssamhälle befinner sig i kommer hans tankar att leva kvar och kan vara ledstjärna även för framtidens pedagoger.

Referenser

Litteratur

Andersson, Bengt-Erik, 2001, Visionärerna, Brain Books AB, Jönköping

Arfwedson, Gerd, & Arfwedson, Gerhard, 2002, Didaktik för lärare, HLS Förlag, Stockholm.

Dewey, John, 1997, Demokrati och utbildning, Daidalos AB, Uddevalla. Dewey, John, 1980, Individ, skola och samhälle, Natur och kultur, Stockholm. Dewey, John, 1897, My Pedagogic Creed, 1897

Egidius, Henry, 2003, Pedagogiken för 2000-talet, Natur och kultur, Stockholm Ejvegård, Rolf, 2003, Vetenskapligt metod, Studentlitteratur, Lund.

Enkvist, Inger, 2002, Feltänkt, SNS Förlag, Stockholm

Hartman, Jan, 2004, Vetenskapligt tänkande, Studentlitteratur, Lund.

Hartman, Sven, 2004, Individ, skola och samhälle, urval ur John Deweys pedagogiska skrifter, Natur och kultur, Stockholm.

Johansson Bo & Svedner, Per-Olof, 2001. Examensarbete i lärarutbildningen. Kun-skapsföretaget i Uppsala

Karlsson, Bo, 1998, John Dewey och den vetenskapliga demokratin, Linköpings uni-versitet, Linköping.

Maltén, Arne, 2002, Hjärnan och pedagogiken ett samspel, Studentlitteratur, Lund. Skolverket, Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94

Sveriges Riksdag, 1985, Skollagen; 1100, § 2 Utbildningsdepartementet, 1992:394, § 2

Elektroniska källor

http://www.skolutveckling.se/demokrati_jamstalldhet_inflytande/demokrati_vardegrund (SALSA–rapporten http://www.skolverket.se/sb/d/1637 ).