Examensarbete Malmö högskola
HT 02 Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
Januari 2005 e-post:info@hs.mah.se
Hälsa och samhälle
LIKA INFÖR VÅRDEN?
En litteraturstudie om västerländska
sjuksköterskestuderandes attityder till
HIV-positiva patienter
Maria Eriksson
LIKA INFÖR VÅRDEN?
En litteraturstudie om västerländska
sjuksköterskestuderandes attityder till
HIV-positiva patienter
Maria Eriksson
Håkan Hohenacker
Eriksson, M & Hohenacker, H. Lika inför vården? En litteraturstudie om västerländska sjuksköterskestuderandes attityder till HIV-positiva patienter.
Examinationsarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och
Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005.
HIV och AIDS förknippas fortfarande, mer än 20 år efter de första fallen, med fördomar och skam. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka attityder till HIV-positiva patienter som fanns bland västerländska sjuksköterskestudenter, samt hur dessa attityder påverkade
sjuksköterskestudenternas omvårdnad av dessa patienter. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visade att positiva åsikter övervägde, även om negativa också förekom. I många fall berodde sjuksköterskestudenternas attityder på hur patienten hade ådragit sig smittan. Resultatet visade även att det
fortfarande fanns alarmerande brister i kunskapen om HIV/AIDS. Sammanfattningsvis påvisade föreliggande studie ett behov av
utbildning/information om HIV/AIDS på sjuksköterskeutbildningarna i västvärlden.
EQUAL CARE?
A literature review on western nursing students’
attitudes towards HIV-positive patients
Maria Eriksson
Håkan Hohenacker
Eriksson, M & Hohenacker, H. Equal Care? A literature review on western nursing students’ attitudes towards HIV- positive patients. Degree project, 10
Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society,
Department of Nursing, 2005.
HIV and AIDS are still, more than two decades after the first diagnosed cases, associated with prejudice and shame. The purpose of this literature review was to investigate what kind of attitudes existed among Western nursing students, and to what extent these influenced the care of HIV-positive patients. Ten scientific articles were analysed and the result showed that positive attitudes dominated, even though there also existed negative ones. In many cases the nursing students’ attitudes depended on how the patient had contracted the virus. The result also showed that there still is an alarming lack of knowledge about HIV/AIDS. In summary, this study stresses the need for further education and information about HIV/AIDS in western nursing educations.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION 5
BAKGRUND 5
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 8
METOD 8
Litteratursökning och genomförande 8
Artikelgranskning 9 Dataanalys 9 RESULTAT 9 Generella attityder 9 Positiva attityder 9 Negativa attityder 10
Attityder relaterade till smittvägen 10
Vilja att vårda 10
Effekten av utbildning/information 11 Kunskap 12 DISKUSSION 12 Metoddiskussion 12 Resultatdiskussion 13 REFERENSER 16 BILAGOR 19
Bilaga 1: Mall för artikelgranskning 20
Bilaga 2: Artikelsammanfattning 21
Bilaga 3: Artikelgranskning 27
INTRODUKTION
”Under hela mänsklighetens historia har vi haft sjukdomar som har varit
förknippade med rädsla och fördomar. Så har det förhållit sig under århundraden med lepra och fram till vår tid, då tuberkulosen har representerat fattigdom och skam. HIV-infektion och aids har i viss mån blivit vår tids stigmatiserande sjukdom, med associationer till fördomar och skam. AIDS berör vissa av de starkaste tabuna i vår kultur, som sexualitet, narkotika och död” (Almås, 2001, s. 1107)
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) 2004 fanns det vid utgången av år 2003 ca 38 miljoner HIV smittade i världen och ca 1/3 av dessa lever i västvärlden. Dessa alarmerande fakta ligger till grund för ämnesvalet i föreliggande studie.
BAKGRUND
HIV står för Human Immunodeficiency Virus (humant immunbristvirus) och AIDS står för Acquired Immuno Deficiency Syndrome (förvärvad
immunbristsjukdom)
De första fallen av HIV-infektion konstaterades i USA 1981 (Almås 2001). Patienterna fick bland annat lunginflammation på grund av nedsatt immunförsvar och samtliga smittade var homosexuella män (a a). Eftersom det i början bara upptäcktes fall bland homosexuella män fick sjukdomen namnet Gay Related Immunodeficiency (GRID). År 1983 lyckades man hitta viruset som då fick namnet HTLV III och 1986 ändrar man namnet till HIV. (RFHP, 2004) I Sverige upptäcktes de första fallen 1982 men antalet personer med HIV-infektioner har fram tills nyligen legat ganska konstant på ca 250 nya fall per år (Almås 2001). Enligt smittskyddsinstitutet (2004) ökar alla sexuellt överförbara infektioner (STI) och även HIV i Sverige. År 2003 rapporterades 379 nya fall, vilket kan jämföras med 282 året innan. Under första halvåret 2004 rapporterades 216 nya fall av HIV-smitta till smittskyddsinstitutet. Den största ökningen utgörs av personer som var smittade före immigration till Sverige. Detta antal är för första halvåret 2004, 141 personer, vilket kan jämföras med 83 under hela år 2003
(Smittskyddsinstitutet 2004).
Fram till och med första halvåret 2004 hade 6503 fall av HIV-infektion
rapporterats till smittskyddsinstitutet varav 72 % är män. Bland HIV-positiva i Sverige har 38 % smittats genom homosexuella kontakter, 40 % heterosexuella, 14 % intravenöst missbruk, 3,4 % av blodprodukter, 1,1 % genom mor till barn-smitta och i 3,5 % av fallen är smittvägen en annan eller okänd
Surlis et al (2001) visade i en kvalitativ där tio tidigare inneliggande HIV–positiva patienter intervjuades att denna patientgrupp upplever sig utsatta för
stigmatisering av sjuksköterskor. Informanterna bestod av tre kvinnor och 7 män i åldrarna 29-50 år. Det framkom även att graden av stigmatisering till stor del står i relation till hur patienterna blivit smittade av HIV där intravenösa missbrukare hamnade längst ner på ”listan”. Många sjuksköterskor hade även den åsikten att de som smittats av HIV fick skylla sig själva (a a).
Det finns fortfarande exempel på stor kunskapsbrist angående HIV/AIDS och stigmatiserande inställning till homosexuella i västvärlden. I en amerikansk studie av Earl & Penney (2003) så kommer det fram att det fortfarande finns
sjuksköterskestudenter som tror att HIV kan smittas via myggor och att
inställning till personer med HIV/AIDS är djupt fördömande såvida inte patienten har fått infektionen via blodprodukter (a a).
Serlo & Aavarinne (1999) har i en studie undersökt universitetsstuderandes attityder till HIV/AIDS. Urvalet bestod av 173 studenter och svarsfrekvensen var 73% . Det framkom att de flesta studenterna hade en positiv attityd till
HIV/AIDS men att de manliga studenterna generellt sett var mer negativt inställda till HIV/AIDS än de kvinnliga. De manliga studenterna tyckte att de hade fått vad de förtjänar och att det var ett straff från gud. Det fanns inte stora attitydskillnader mellan de olika fakulteterna på universitetet. Dock var studenterna på utbildnings-och medicinfakulteterna något mer negativt inställda till patienter med
HIV/AIDS. De andra tre fakulteterna i studien var tekniska, naturvetenskapliga och humanistiska (a a).
Det finns mycket rädsla kring omvårdnaden av HIV-smittade patienter, både bland sjuk- och undersköterskor samt studeranden. (Röndahl et al 2002) Urvalet i denna studie bestod av 85 sjuk- och undersköterskor och 268 sjuk- och
undersköterskestudenter. Svarsfrekvensen var 67 % för sjuk- och
undersköterskorna och 62 % för studenterna. Andelen kvinnor var av sjuk- och undersköterskorna 90 % och av studenterna 86 %.
Denna rädsla bottnar i sociala, moraliska och etiska faktorer, inte nödvändigtvis i risken att bli smittad. I Röndahls et al (2002) studie uppger 36 % av sjuk och undersköterskor att de skulle låta bli att vårda HIV positiva patienter om
möjligheten fanns, motsvarande siffra för studenter var 26 %. Negativa attityder bottnar i de egna värderingarna och i osäkerhet gällande den egna sexualiteten (a a). Det finns ett klart samband mellan kunskap och rädslan för att bli smittad (Välimäki et al 1998), rädslan beror dock inte bara på okunskap, utan även faktorer som kön och kulturell bakgrund kan spela roll.
Ytterligare en studie av McCann och Sharkey (1998) visar att det finns mycket rädsla bland sjuksköterskor för att bli smittad av HIV-positiva patienter. I denna studie deltog 65 sjuksköterskor vilket motsvarar en svarsfrekvens på 88 %. De flesta deltagarna var under 35 år och hade mindre än 10 års yrkeserfarenhet som sjuksköterska. Resultatet visade att de var mer rädda för att bli smittade ju mer invasiva ingrepp som skulle utföras trots vidtagna skyddsåtgärder (a a). Risken för att smittas är dock mycket liten. Vid en stick- eller skärskada där bevisligen HIV-infekterat blod är inblandat beräknas risken till ca 0,3 % (Aboulafia, 1998). Från USA finns tydliga instruktioner för vilka åtgärder vårdpersonal skall vidta för att undvika smitta i det dagliga omvårdnadsarbetet av patienter med
världen. De går under benämningen ”Universal precautions for prevention of transmission of HIVand other bloodborne infections”. Dessa är skrivna redan 1987 och reviderade 1999 (CDC, 1987) I Sverige har liknande instruktioner givits ut av arbetarskyddsstyrelsen (AFS 1986:23) med föreskrifter om skydd mot blodsmitta.
I 2 § i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763) står det: ”Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.” (HSL 1982:763). HSL genomsyras av en humanistisk människosyn och ett antagande om människors lika värde och att detta innebär bland annat att ett etiskt förhållningssätt ingår i kraven på god vård. (SOSFS 1993:17)
Enligt svensk sjuksköterskeförening (SSF) (2004) har sjuksköterskan fyra grundläggande ansvarsområden: att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa samt att lindra lidande. Vidare betonar man att behovet av vård är universellt och att i vårdens natur ligger respekt för mänskliga rättigheter,
däribland rätten till liv, till värdighet och till att behandlas med respekt.
Omvårdnad ges utan hänsyn till ålder, hudfärg, trosuppfattning, kultur, handikapp eller sjukdom, kön, nationalitet, politisk åsikt, ras eller social status.
I en australiensisk studie (McCann, 1997) undersöktes vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors villighet att ge denna patientgrupp omvårdnad. Många deltagare tog under intervjuerna upp just plikten att vårda som en viktig
komponent. Andra faktorer som kommer fram är att sjuksköterskorna upplever vårdandet av HIV-positiva patienter som belönande, samt att de upplever ett behov av att inte vara fördömande mot människor (a a).
” För sjuksköterskan är det speciellt viktigt att bli medveten om vilka attityder och fördomar som man eventuellt kan ha och att arbeta medvetet med att förändra dessa. Medvetenhet om egna attityder och fördomar är det första, nödvändiga steget i riktning mot en positiv förändring och utveckling. För professionella hjälpare är det därför särskilt viktigt att eftersträva en sådan självinsikt.” (Jahren et al, 2001, s 216)
Med tanke på vad forskningen kommit fram till de senaste åren och att sjukdomen i och med bromsmedicinerna i västvärlden numera kategoriseras som en kronisk istället för en dödlig (Läkemedelsboken, 2003) så upplevs att det är viktigt att undersöka sjuksköterskestudenters attityder till att vårda HIV-positiva patienter.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet är att undersöka sjuksköterskestuderandes attityder till HIV-positiva patienter.
Frågeställningar:
• Vilka attityder till HIV-positiva finns bland sjuksköterskestuderande i västvärlden?
• Hur påverkar dessa attityder viljan att ge omvårdnad till denna patientgrupp?
• Förändras sjuksköterskestuderandes attityder till HIV-positiva patienter under utbildningens gång?
Definition av begreppet attityd
”En attityd är en relativt varaktig organisation av tankar, känslor och
beteendebenägenhet som är knuten till värderingar i samhället, till en etnisk grupp eller till något annat fenomen. Utvecklingen av attityder är en del av
socialisationsprocessen, genom att attityder både är ett resultat av samspel med andra och inverkar på vårt sätt att umgås med andra.” (Bunkholdt, 2004, s 201)
METOD
Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie där resultaten baseras på vetenskapliga artiklar.
Litteratursökning och genomförande
Sökning har gjorts i följande databaser på hälsa och samhälles bibliotek:
CINAHL, PubMed, Blackwell Synergy och ELIN. Sökorden HIV, attitude, care, prejudice, students och nursing har använts. Inklusionskriterier var att artikeln fanns att tillgå i fulltext i databaser eller tidskrifter på Malmö högskolas bibliotek. Studien har begränsats till de senaste 10 åren och en geografisk avgränsning till Europa, Nordamerika och Oceanien har gjorts. Artiklarna skulle vara på engelska och från västvärlden för att resultatet så långt som möjligt skall vara relevant för den situation som råder i Sverige. Av de 37 artiklar som granskats var det 10 som uppfyllde inklusionskriterierna och svarade på frågeställningarna.
Tabell 1. Sammanställning av sökresultaten
Databas Avgränsningar Sökord Antal träffar Antal granskade
artiklar Antal använda artiklar Blackwell Synergy 041115
- HIV AND attitude
AND nurs* AND student
132 0 0
041115 - HIV AND prejudice
AND Nurs* AND student
20 1 0
041115 endast i Journal of Advanced Nursing
HIV AND attitude AND nurs*
CINAHL 041112
1995 och framåt
HIV AND attitude AND nurs* AND student*
358 1 1
041112 - HIV AND prejudice
AND nursing
75 1 1
041109 - HIV AND attitude
AND student
282 7 6
041111 - HIV AND prejudice
AND nursing AND student 17 0 0 ELIN@malmö 041110 1995 och framåt, endast fulltext
HIV AND attitude AND nurs* AND student
0 0 0
041110 1995 och framåt, endast fulltext
HIV AND attitude AND student
7 0 0
041110 1995 och framåt
HIV AND attitude AND nurs* AND student
0 0
PubMed 041116
- HIV AND nursing
AND attitude
572 16 1
041116 - HIV AND care AND
nursing
1553 9 1
Totalt 3141 37 10
Artikelgranskning
Artikelgranskning och analys har skett enligt Polit et al (2001), se bilaga 1:1
Dataanalys
Artiklarna delades upp mellan oss för att spara tid och skrev sammanfattning av fem artiklar var. Efter detta lästes den andres artiklar för att kontrollera att inte något väsentligt resultat översetts. Vid artikelanalysen eftersöktes svar på våra frågeställningar och dessa jämfördes sedan artiklarna emellan. Vid analysen visade det sig att de kategorier som framkom sammanföll väl med
frågeställningarna. Svaret på första frågeställningen vann på att delas upp i två delar och ett bifynd, som inte är ett svar på någon frågeställning hittades också.
RESULTAT
Tio kvantitativa artiklar har analyserats och granskats. Resultatet från analysen presenteras under de fem rubrikerna generella attityder, attityder relaterade till
smittvägen, vilja att vårda, effekten av utbildning/information samt kunskap.
Generella attityder
Resultatet från artiklarna visade generellt både positiva och negativa attityder till HIV smittade personer.
Positiva attityder
Det framkom att 76 (55 %) respektive 117 (67 %) av studenterna från studier utförda i Storbritannien samt Tyskland inte var oroliga när deras familjer eller vänner var i kontakt med en person med HIV/AIDS (Peate et al, 2002; Lohrmann et al, 2000). Lohrmann et al (2000) kom även fram till att 91 (52 %) av
studenterna inte kände rädsla inför att själva ha kontakt med personer med AIDS. Den Brittiska studien av Stewart (1999) visade att sjuksköterskestuderande kände lika mycket sympati/empati för personer med HIV infektion som med personer
som har leukemi. Även i en australiensisk studie visade Ward (1998) positiva resultat vad beträffar positiv inställning till HIV positiva patienter samt att sjuksköterskestuderande lägger stor vikt till att vårda alla på lika villkor oavsett medicinsk diagnos.
Negativa attityder
Det visade sig att manliga studenter var mer negativt inställda till HIV- positiva patienter än kvinnliga (Ward, 1998). Snowden (1997) visade att 55 (49 %) av studenterna var osäkra i sina attityder till HIV-positiva patienter.
Den Tyska studien av Lohrmann et al (2000) visar att 81 personer (46 %) anser att det skall vara frivilligt att arbeta med patienter med HIV/AIDS. Liknande resultat framkommer i Peates et al (2002) studie. Skuld och ansvar förknippades i hög grad med HIV/AIDS, och Stewart (1999) fann signifikant (p = 0,0001) ökning av skuld och ansvar förknippat med HIV/AIDS jämfört med leukemi hos
sjuksköterskestudenterna. Det fanns även fler fördomar mot HIV/AIDS än mot leukemi (a a).
Attityder relaterade till smittvägen
Det finns i de olika studierna en ganska genomgående tendens hos sjuksköterske-studeranden att se olika på HIV-positiva patienter beroende på hur de
smittats.(Cole, 1996; Peate et al, 2002 och Leasure et al, 1996, Lohrmann et al, 2000). Då det finns en sådan rangordning av patienterna är de som stigmatiseras mest de som smittats genom intravenöst drogmissbruk. Därefter kommer de som smittats genom homosexuella kontakter, sedan heterosexuella kontakter och allra sist de som smittats genom blodprodukter eller mor till barn-smitta (a a). I studien av Cole (1996) anger studenterna på en skala från 5 till 35 hur positiva attityder de har, där attityden är positivare ju högre siffra som anges. Personer som har smittats via blodprodukter får högst medeltal (24,70) och sedan personer som smittats via heterosexuell kontakt (21,38), personer som har smittats via homosexuell kontakt (18,47) och sist personer som smittats via intravenöst missbruk (13,03)(a a).
Peate et al (2002) beskriver att 73 studenter (53 %) uppger att de känner mer sympati för personer som har smittats genom blodprodukter än de som smittats genom intravenöst missbruk. Samma resultat visas i Lohrmann et al (2000) där 82 studenter (47 %) beskriver samma åsikter. Vidare framkommer att 32 (18 %) studenter känner lite sympati för intravenösa missbrukare (Lohrmann et al, 2000). Leasures et al (1996) resultat följer i stort sett ovanstående artiklar med undantag för att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad mellan homosexuell smitta och heterosexuell smitta.
Studien av Ward (1998) visar på direkta motsatsen. Här är studenternas attityder och vilja att vårda oberoende av smittväg. Resultatet i denna studie visar på ett synsätt där det viktigaste är att vårda alla och att behandla alla lika (a a).
Vilja att vårda
Två studier har visat att sjuksköterskestudenter helst skulle slippa att vårda dessa patienter om det fanns en valmöjlighet (Peate et al 2002, Lohrmann et al 2000). Enligt Peate et al (2002) ansåg 54 studenter (40 %) att de borde ha rätt att välja huruvida de skulle vårda patienter med HIV/AIDS och enligt Lohrmann et al (2000) tyckte 63 (36 %) samma sak. Även om många studenter är av åsikten att
man borde få välja om man vill vårda dessa patienter är det inte fullt så många som faktiskt skulle vägra när situationen verkligen uppstår (Peate et al 2002, Lohrmann et al 2000). I Peate et al (2002) uppger 4 (3 %) att de faktiskt skulle vägra och i Lohrmann et al (2000) uppger 14 studenter (8 %) samma sak. I studien (Stewart, 1999) som jämför attityder till HIV/AIDS med attityder till leukemi fanns ingen signifikant skillnad mellan dessa två.
Sjuksköterskestuderanden var lika villiga att interagera med HIV/AIDS-sjuka som med leukemisjuka och villigheten för båda sjukdomarna var hög. Det lägsta medeltalet var 43,3 på en skala från 8 till 56 (a a).
I en Amerikansk studie av Cole (1996) kom författaren fram till att ju mer rädsla studenten hade för HIV/AIDS desto mindre villig var studenten att delta i
omvårdnaden av en patient med HIV/AIDS. Medeltalet för vilja att ge fysisk omvårdnad var 35,05 på en skala från 8 till 40 och viljan att ge psykosocial omvårdnad 14,12 på en skala på 3 till 15.
Viljan att utföra en viss omvårdnadsåtgärd på en HIV-positiv patient beror till stor del på hur invasiv omvårdnadsåtgärden är. Det har framkommit i två olika studier att det som ger mest obehagskänsla är att sätta dropp, ge blodprodukter och byta operationsförband (Durkin, 2004 och Lohrmann et al, 2000). I Durkins (2004) studie angav studenterna på en skala från 1 till 5 hur bekväma de är med att utföra vissa specifika omvårdnadsåtgärder på AIDS- patienter. Att starta dropp är den åtgärd som upplevs som mest obehaglig och medeltalet för denna åtgärd är 2,98. Minst obehag upplevs inför att visa en närstående hur man kan hjälpa patienten med personlig hygien i hemmet (4,51) (a a). I Lohrmann et al (2000) var 88-96 % villiga att utföra allmänna omvårdnadsåtgärder, såsom att tvätta, bädda och mata patienten, medan 71 % var villiga att starta dropp förutsatt att de använder handskar och 55 % var villiga att administrera blodtransfusioner med handskar (a a).
Effekten av utbildning och information
I tre (All & Sullivan, 1997, Snowden 1997 och Valois et al 2000) av fem studier där effekten av utbildning och information på sjuksköterskestudenternas kunskap, rädsla och attityder undersökts har resultaten varit positiva. I en av dessa studier (Snowden, 1997) var effekten dock betydligt mindre än artikelförfattarna hade hoppats. Av förstaårsstudenterna var det 3 personer (5 %) som var negativt inställda till personer med HIV/AIDS. Av tredjestudenterna var det 1 person (2 %) som var negativt inställd. Antalet förstaårsstudenter som var positivt inställda till personer med HIV/AIDS var 22 personer (37 %) och antalet positiva
tredjeårsstudenter var 26 personer (48 %). Resterande studenter svarade att de var osäkra. I All och Sullivan (1997) reducerades studenternas allmänna oro från ett medeltal på 44,92 till 39,08 i samband med utbildning/information om
HIV/AIDS. Oron för den specifika situationen att vårda en person med HIV/AIDS sjönk från i medeltal 38,00 till 36,03 i samband med utbildningen/informationen (a a). Valois et al (2000) visade att studenterna var villiga att vårda denna patientgrupp i större grad än tidigare efter det att de hade exponerats för upprepade argument/påståenden om vikten av att ge vård på lika villkor (a a). I de andra två studierna (Stewart, 1999 & Ward 1998) hittades ingen signifikant skillnad mellan studenter i början respektive slutet av sjuksköterskeutbildningen. I Stewart (1999) var medeltalet på skalan som undersöker studenternas nivå av fördomar mot AIDS patienter 20,90 på en skala från 12-84 för förstaårsstudenter
och för tredjeårsstudenter 19,73 på samma skala. Tredjeårsstudenterna har alltså en tendens till lägre nivå av fördomar än förstaårsstudenterna (a a). I Ward (1998) är medeltalet på attitydskalan 1,8 för både studenter på termin 1 och studenter på termin 7.
Kunskap
Peate et al (2002) visade att det finns avsevärda luckor i sjuksköterskestudenters kunskap om HIV/AIDS. Hela 24 deltagare (18 %) visste inte att HIV/AIDS inte smittar genom vanlig kroppskontakt, 12 (9 %) visste inte att AIDS inte går att bota, 16 (12 %) kände inte till att infektioner är en vanlig komplikation till AIDS och det var inte alla, utan endast 132 (98 %) kände till att HIV/AIDS smittar via blod och blodprodukter. Dock visste alla 135 studenterna att HIV/AIDS påverkar immunförsvaret (a a).
Även i Lohrmann et al (2000) visste samtliga studenter (175) att AIDS är en sjukdom som påverkar immunförsvaret. Det var 161 studenter (92 %) som visste att det inte finns något botemedel mot AIDS, 174 (99,5 %) visste att HIV/AIDS smittar via blod och blodprodukter och 154 (88 %) visste att det inte smittar vid vanlig kroppskontakt. Vidare var det endast 112 personer (64 %) som visste att en person kunde smitta andra med HIV utan att själv ha symtom.
I Snowden (1997) fanns en signifikant skillnad i kunskapsnivå mellan
förstaårsstudenter och tredjeårsstudenter. På en skala där maxpoängen är 10 fick tredjeårsstudenterna ett medelvärde på 4,87 och förstaårsstudenterna ett
medelvärde på 3,02. Dessa resultat är enligt författarna alarmerande låga. I Cole (1996) redovisas ett positivare resultat än i Snowden. I denna studie svarade studenterna rätt på i genomsnitt 12,02 av 13 frågor om HIV/AIDS.
DISKUSSION
Diskussionen är uppdelad i metod- och resultatdiskussion
Metoddiskussion
Initialt i litteratursökningen söktes artiklar som fanns att tillgå på Malmö högskolas bibliotek i fulltext. Det stod snart klart att det inte skulle finnas tillräckligt antal artiklar med detta arbetssätt. Därför beställdes artiklar som verkade vara relevanta för frågeställningarna. Snart visade det sig också att det inte fanns så stort antal artiklar som svarar på frågeställningarna och uppfyller kraven att inte vara äldre än 10 år samt vara från västvärlden. Slutligen uppstod en situationen då samma artiklar dök upp gång på gång i vårat sökresultat och inga nya tillkom.
Initialt i arbetet hade föreliggande studie bara två frågeställningar: Vilka attityder som finns samt hur dessa påverkar viljan att vårda patientgruppen. Under
artikelsökningens gång upptäcktes att en del artiklar även belyste effekten av information/utbildning. Eftersom det kändes viktigt att belysa även detta beslöts att lägga till en frågeställning om just utbildning/information. Artikelsökningen skedde dock inte utifrån denna nya frågeställning vilket kan ha påverkat resultatet och ledde till att materialet om just detta blev begränsat.
Vi har under arbetets gång kommit till insikt om att det är intressant att redovisa sjuksköterskestudenters kunskapsnivåer om HIV/AIDS. Denna insikt kom dock så sent under arbetet att vi valde att redovisa det som ett bifynd istället för att lägga till en frågeställning.
Ett inklusionskriterium för artiklarna i föreliggande studie var att de skulle vara från västvärlden eftersom resultatet skulle, så mycket som möjligt, reflektera situationen som råder i Sverige. Medvetenhet råder om att exklusionen av t ex Afrika och Asien kan ha fått konsekvensen att värdefull kunskap har gått förlorad, eftersom utbredningen av HIV/AIDS är så omfattande i dessa delar av världen. Tanken var initialt att resultaten i föreliggande studie skulle baseras på kvalitativa studier. Dock visade det sig att det bara fanns kvantitativa studier som mötte inklusions- och exklusionskriterierna.
Överlag var deltagarantalen i studierna små men eftersom det inte fanns några studier med större deltagarantal fick resultatet baseras på dem som fanns
tillgängliga. I Cole (1996) var svarsfrekvensen endast 43 %, vilket egentligen är för lågt för att resultatet skall kunna användas. Trots att vi är medvetna om studiens begränsningar valdes den att ingå i resultatet eftersom den är av intresse. Flera av artiklarna lever inte upp till kraven på en vetenskaplig artikel enligt Polit et al (2001). Det stod dock klart ganska tidigt i arbetet att om alla kriterier skulle tillämpas till fullo skulle det inte finnas någon artikel kvar att använda i
föreliggande studie.
I ett antal artiklar (Stewart, 1999, Ward, 1998, Durkin, 2004, Leasure et al, 1996, Valois et al, 2001) har författarna inte redovisat några etiska aspekter, vilket är en begränsning. Vi har valt att ha överseende med detta eftersom de trots allt har publicerats i vetenskapliga tidskrifter och således bör ha genomgått en etisk granskning.
Eftersom resultatet i föreliggande studie bygger på endast kvantitativa studier finns det inga citat att berika resultatdelen med. Under arbetet har vi stött på en mängd olika mätinstrument och skalor som har varit väldigt svåra att tolka och i vissa fall att översätta till svenska. Det hade varit omöjligt att på den korta tid vi haft till vårt förfogande sätta oss in i alla skalor och mätinstrument till den utsträckning som kanske egentligen hade varit önskvärt för att till fullo förstå resultaten. I två fall (Snowden 1997 & Ward 1998) har det dessutom varit omöjligt att utläsa skalornas referensvärden.
Resultatdiskussion
Det har visat sig att sjuksköterskestudenters attityder till HIV-positiva patienter överlag är ganska positiva. Detta kan bero på att det är en viss sorts människor som söker sig till sjuksköterskeyrket. Detta styrks av Snowden (1997) som visar att sjuksköterskestuderanden redan i början av utbildningen är mindre benägna att fördöma HIV-positiva personer än kontrollgruppen som bestod av
matematikstuderanden. Denna uppfattning delas även av Ward (1998) som menar att det positiva resultatet i hennes studie mycket väl kan bero på de specifika egenskaper som innehas av personer som söker sig till omvårdnadsyrken.
Cole (1996), Peate et al (2002), Leasure et al (1996) samt Lohrmann et al (2000) visar att sjuksköterskestudenter rangordnar HIV-positiva patienter efter hur de har smittats. Samma sak kommer Surlis et al (2001) fram till och det kan även utläsas i Earl & Penney (2003) där studenterna är djupt fördömande av HIV-positiva patienter såvida de inte fått sjukdomen genom blodprodukter. Vi ser
motsägelsefulla uppfattningar i studierna när det gäller sambandet mellan
homosexuella och HIV. I Leasure et al (1996) finns det ingen signifikant skillnad mellan attityder till personer som har fått smittan genom homosexuella kontakter och personer som fått den genom heterosexuella kontakter, vilket är tvärtemot vad som framkommer enligt Cole (1996), Peate et al (2002), Lohrmann et al (2000), Surlis et at (2001) och Earl & Penney (2003). Vi tror också att det kan vara en skillnad mellan studenter som bor på landsbygden och de som bor i
storstadsregioner. Detta stöds till viss del i studien av Lohrmann et al (2000) som gjordes på sju olika skolor i Berlin och där fanns övervägande positiva attityder. Enligt Earl & Penney (2003), som undersöker sjuksköterskestudenter i
mellanvästern i USA är studenterna betydligt mer fördömande och fördomsfulla mot HIV/AIDS samt homosexualitet. Det kan även vara så att det finns
attitydskillnader mellan Europa och USA både när det gäller attityder till HIV generellt och inställningen till homosexualitet.
I studien av Ward (1998) redovisades en mycket positivare syn på personer som smittats via intravenöst missbruk än vad som kan ses i Peate et al (2002),
Lohrmann et al (2000), Cole (1996) och Leasure et al (1996). Det kan bara spekuleras i vad det beror på men Ward (1998) själv menar att Australiensiska samhället fokuserar på att reducera skada vid drogmissbruk istället för att kriminalisera brukarna vilket kanske till större utsträckning är fallet i USA och Europa.
I Wards (1998) studie finns en signifikant (p≤0,002) skillnad mellan män och kvinnor i termin 1 i attityder till att vårda HIV-positiva patienter. Dock var inte skillnaden signifikant när man återigen jämförde män och kvinnor i termin 1 och 7. Här kan det bara spekuleras i om orsaken till detta resultat berodde på god utbildning/information om HIV/AIDS. Serlo & Aavarinne (1999) undersökte universitetsstuderandes syn på HIV/AIDS och visade att även bland
universitetsstuderande i allmänhet är attityderna mer negativa bland män. Röndahl et al (2002) anser att negativa attityder kan bottna i osäkerhet kring den egna sexualiteten. Vi tror att det kan vara så att unga män är mer osäkra på sin sexualitet än unga kvinnor och att eftersom HIV/AIDS, enligt vår erfarenhet, fortfarande till stor del förknippas med homosexuella män blir ämnet extra känsligt för just män.
Peate (2002), Lohrmann (2000) och Cole (1996) undersöker hur villiga sjuksköterskestudenter är att vårda HIV-positiva patienter. Stewart (1999) undersöker hur villiga sjuksköterskestudenter är att interagera socialt med HIV-positiva personer. Då det inte är exakt samma sak som undersöks är resultaten inte heller helt jämförbara. Vårt antagande är dock att villighet att vårda till stor del sammanfaller med villigheten att interagera socialt med en patient eller
patientgrupp, varför vi har valt att dra slutsatsen att inställningen till att vårda HIV-positiva patienter överlag är ganska positiv. Det framkommer dock att det finns en viss motvilja hos en minoritet bland sjuksköterskestudenterna vilket är oroväckande.
Risken att smittas med HIV vid en stick- eller skärskada där HIV-infekterat blod är inblandat är endast 0,3 % (Aboulafia 1998). Således är risken att smittas i omvårdnadsarbetet minimal. Trots detta känner sjuksköterskor och
sjuksköterskestudenter obehag inför vården av HIV-positiva patienter (Durkin, 2004; Lohrmann et al, 2000 & McCann & Sharkey, 1998). Obehaget ökar visserligen ju mer invasiva åtgärder som avses, men även för allmänna
omvårdnadsåtgärder såsom tvättning, bäddning, matning och liknande finns det en viss oro (Durkin, 2004 & Lohrmann et al, 2000). Detta obehag kan bero på en överdriven rädsla för att bli smittad, men det kan även bero på, vilket är mest troligt, osäkerhet och fördomar inför dessa patienter samt möjligen den egna dödsångesten.
Vid en granskning av den svenska Hälso- och sjukvårdslagen och de etiska riktlinjerna från svensk sjuksköterskeförening så framgår det tydligt att
vårdpersonal skall ge alla vård på lika villkor. Detta går stick i stäv med resultaten från Peate et al (2002) och Lohrmann et al (2000) där en stor del av studenterna var av den uppfattningen att de borde ha rätt att välja bort de patienter som de inte vill vårda. Det kommer dock även fram att det bara är en liten minoritet som faktiskt skulle vägra att vårda en HIV-positiv patient, vilket skulle kunna vara ett resultat av det som lagar och riktlinjer anger. Plikten att vårda är, även enligt McCann (1997) en stark drivkraft hos vårdpersonal att ge god omvårdnad åt alla. Vad gäller frågan om effekten av utbildning/information ska resultatet tolkas med försiktighet då förutsättningarna/design skiljer sig mycket mellan de olika
studierna. I Stewart (1999), Ward (1998) och Snowden (1997) undersöks
skillnader i attityder mellan de som är i början av sjuksköterskeutbildningen och de som är i slutet. I All & Sullivan (1997) undersöks skillnader före och efter en kurs om just HIV/AIDS och i Valois et al (2001) undersöktes effekterna av upprepande påståenden/argument angående vård av HIV/AIDS patienter. Vidare är studierna utförda i olika länder och innehållet i de olika
sjuksköterskeutbildningarna är väldigt olika. Det kan dock konstateras, utifrån resultaten i föreliggande studie, att undervisningen om HIV/AIDS på
sjuksköterskeutbildningarna runt om i västvärlden skulle kunna vara mycket bättre, mer omfattande och kanske fokusera mer på attityder.
Som framkommer under rubriken kunskap, så finns det fortfarande ganska stora kunskapsbrister och missuppfattningar bland sjuksköterskestudenter när det gäller HIV/AIDS. Dessa resultat stämmer väl överens med Earl & Penney (2003) där till exempel det finns studenter som tror att HIV kan smitta via myggor. Vi
spekulerar i att det kanske tas förgivet att allmänheten har större kunskap om sjukdomen än vad de egentligen har och att man därför inte undervisar om de basala fakta om sjukdomen på sjuksköterskeutbildningen. Kunskapen hos allmänheten hålls inte längre uppdaterad på grund av färre kampanjer från t ex folkhälsoinstitutet än på 80-talet då sjukdomen var ny. Resultatet tror vi blir att sjukdomen har börjat falla i glömska vilket underbyggs av den ökande
förekomsten av STI under senare år (Smittskyddsinstitutet 2004).
Cole (1996) redovisar ett mycket positivare resultat än Snowden (1997) gällande HIV/AIDS-relaterad kunskap. Denna stora skillnad kan nog bara bero på
skillnader i mätinstrumenten. Det måste helt enkelt ha varit olika frågor som ställts till studiedeltagarna, då det verkar högst osannolikt att studenter i Texas skulle ha så mycket större kunskap än studenter i England.
I Snowden (1997) uppger endast 2 (5 %) av förstaårsstudenterna att de känner till och förstår termen universal precautions. Det som dock är lite mer alarmerande är att 9 (17 %) av tredjeårsstudenter uppger att de inte vet vad termen betyder och att hela 13 (24 %) är osäkra. Vi själva hade aldrig hört talas om vare sig universal precautions eller arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter innan arbetet med
föreliggande studie påbörjades, trots att vi kommer att vara färdiga sjuksköterskor inom sex månader och har varit ute i klinisk verksamhet upprepade gånger. Inte heller under den dryg tre timmar långa föreläsning som utgjort hela utbildningen om HIV/AIDS hittills nämndes något om ovanstående föreskrifter.
Resultaten i föreliggande studie svarar på frågeställningarna. Det kan konstateras att attityder i allmänhet är relativt positiva men att det finns stora utrymmen för förbättring på detta område. En sjuksköterska skall vara beredd på att hjälpa alla människor med deras smärtor, ångest, lidande och död. Detta ställer stora krav på sjuksköterskan både på det personliga och professionella planet. Ofta krävs en mobilisering av yttre och inre kraft, tålamod och barmhärtighet. Resultaten tyder även på att det fortfarande finns kunskapsbrister hos såväl allmänheten som blivande sjuksköterskor i västvärlden. Det verkar tas för givet att blivande sjuksköterskors kunskaper om HIV/AIDS är större än de faktiskt är.
Inom detta område finns mycket mer att utforska. En empirisk studie utförd i Sverige skulle antagligen tillföra mycket ny och intressant kunskap.
REFERENSER
Aboulafia D M, (1998), Occupational exposure to human immunodeficiency virus: What healthcare providers should know, Cancer Practice, 6 (6), 310-All A, Sullivan L (1997) The effects of an HIV/AIDS educational programme on
the anxiety level of nursing students, Journal of Advanced Nursing, 26, 798-803.
Almås H (red) (2001) Klinisk omvårdnad 2. Stockholm: Liber AB. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, AFS1986: 23
Bunkholdt V (2004) Psykologi. En introduktion för sjuksköterskor, socialarbetare och övrig vårdpersonal. Andra upplagan, Lund: studentlitteratur.
Center for disease control, CDC Precautions for prevention of transmission of HIV nad other bloodborne infections. (1987)
http://www.cdc.gov/ncidod/hip/BLOOD/UNIVERSA.HTM
Cole F L (1996) Factors associated with student nurses intent to provide physical and psychosocial care to persons with Acquired Immunodeficiency
Durkin A (2004) Comfort levels of nursing students regarding clinical assignment to a patient with AIDS, Nursing Education Perspectives, 25(1), 22-25.
Earl C E, Penney P J (2003) Rural nursing students knowledge, attitudes and beliefs about HIV/AIDS: A research brief, JOURNAL OF THE
ASSOCIATION OF NURSES IN AIDS CARE, 14 (4), 70-73.
HSL 1982:763, Hälso- och sjukvårdslagen.
Jahren N et al (1998) Allmän omvårdnad 1. Stockholm: Liber AB.
Leasure R (1996) Stigma: Baccalaureate nursing students attitudes toward persons living with AIDS, Journal of Nursing Education, 35 (5) 234-236
Lohrmann C, Välimäki M, Souminen T, Muinonen U, Dassen T, Peate I (2000) German nursing students’ knowledge of and attitudes to HIV and AIDS: two decades after the first IDS cases. Journal of Advanced Nursing, 31(3), 696-703.
Läkemedelsboken 2003/2004 (2003) Apoteket, Stockholm.
McCann T V (1997) Willingness to provide care and treatment for clients with HIV/AIDS, Journal of Advanced Nursing, 25, 1033-1039
McCann T V, Sharkey R (1998) Educational intervention with international nurses and changes in knowledge, attitudes and willingness to provide care to patients with HIV/AIDS, Journal of Advanced Nursing, 27, 267-273
Peate I, Souminen T, Välimäki M, Lohrmann C, Muinonen (2002) HIV/AIDS and its impact on student nurses, Nurse Education Today, 22, 492-501.
Polit D F, Beck C T, Hungler B P (2001) Essentials of nursing research Methods, appraisal, and utilization, Lippincott Williams & Wilkins, Philadelphia, PA,USA
Riksförbundet för HIV-positiva (RFHP) (2004) >http://www.rfhp.a.se/Historik.htm< 2004-11-16
Röndahl, G et al (2002) Nursing staff and nursing students’ attitudes towards
HIV-infected patients in Sweden and the wish to refrain from nursing. Journal
of Advanced Nursing 41(5), 454-461.
Serlo K J, Aavarinne H (1999) Attitude of university students towards HIV/AIDS,
Journal of Advanced Nursing, 29 (2) 463-470.
Smittskyddsinstitutet, 2003 års statistik
>http://www.smittskyddsinstitutet.se/SMItemplates/Article.aspx?id=2834< 2004-09-29
Snowden L (1997) An investigation into whether nursing students alter their attitudes and knowledge levels regarding HIV infection and AIDS following a 3-year programme leading to registration as a qualified nurse, Journal of
SOSFS 1993:17, Socialstyrelsens allmänna råd Omvårdnad inom hälso- och sjukvården.
Stewart D (1999) The attitudes and attributions of student nurses: do they alter according to a person’s diagnosis or sexuality and what is the effect of nurse training? Journal of Advanced Nursing, 30(3), 740-748.
Surlis, S et al (2001) HIV-positive patients’experiences of stigma during
hospitalization. Journal of the Association of Nurses in AIDS care Nov-Dec;
12(6): 68-77.
Svensk sjuksköterskeförening (SSF). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. >http://www.swenurse.se/admin/Documents/Etik.pdf< 2004-11-17 Valois P, Turgeon H, Godin G, Blondeau D, Cote F (2001) Influence of a
Persuasive Strategy on Nursing Students’ Beliefs and Attitudes Toward Provision of Care to People Living With HIV/AIDS, Journal of Nursing
Education, 40(8), 354-358
Välimäki M, Souminen T, Peate I (1998) Attitudes of professionals, students ant the general public to HIV/AIDS and people with HIV/AIDS: a review of the research, Journal of Advanced Nursing, 27, 752-759.
Ward C (1998) Caring by degrees, Contemporary Nurse, 7, 24-28. Världshälsoorganisationen WHO, A global view of HIV infection
BILAGOR
Bilaga 1: Mall för artikelgranskning 1:1 Bilaga 2: Artikelsammanfattning 2:1 – 2:6 Bilaga 3: Artikelgranskning 3:1 – 3:6 Bilaga 4: Förkortningar 4:1
Bilaga 1:1
MALL FÖR ARTIKELGRANSKNING
Vi har valt att granska våra artiklar enligt Polit et al (2001). Titel:
Bör bestå av högst 15 ord. Titeln skall beskriva studien övergripande.
Är studien kvantitativ innehåller titeln oftast en beroende och en oberoende variabel och gruppen man studerar.
Abstract:
Är en kortfattad beskrivning av studien på 100-200 ord. Abstractet skall innehålla forskningsfrågan/frågeställning, vilken metod som använts för att få svar på
frågeställningen, resultatet samt hur man kan tillämpa resultatet i klinisk verksamhet. Genom att läsa abstractet skall man kunna avgöra om studien är av intresse.
Introduktionen:
Tar upp de fenomen eller variabler som studeras, syftet med studien, frågeställningar eller hypoteser, en kortare sammanställning av relaterad litteratur för att visa att denna studie kan bidra med något och vara av betydelse i den kliniska verksamheten, finns det en teoretisk referensram i arbetet så beskrivs den oftast här.
Metod:
Här beskrivs vilken metod som använts för att svara på forskningsfrågorna eller uppfylla syftet. I en kvantitativ studie beskrivs deltagarna och hur urvalet har skett, forskningsdesign, hur datainsamling och dataanalys gått till.
Resultat:
Här tar man upp det man har fått fram i den analyserade datan.
I en kvantitativ studie tar man här upp saker om den statistiska analysen såsom statistisk signifikans av resultatet.
Diskussion:
Här tas slutsatserna upp om studiens mening, betydelse och hur resultatet kan användas i verkligheten. Resultatet tolkas och man tar upp studiens styrkor och svagheter. Här tas även behovet upp av vidare studier.
Referenser:
Skall ange vilka böcker, artiklar, och rapporter som använts i artikeln.
Vi har även lagt till rubriken övergripande bedömning, där vi ser till helheten, läsbarheten och etiska principer.
Bilaga 2:1
ARTIKELSAMMANFATTNING
Artikel 1
Peate I, Suominen T, Välimäki M, Lohrman C, Muinonen U (2002) HIV/AIDS and its impact on student nurses, Nurse education today, 22, 492- 501.
Syftet med denna kvantitativa Brittiska studie var att beskriva Brittiska
sjuksköterskestuderandes kunskap, attityder till HIV/AIDS i allmänhet, grad av homofobi, viljan att vårda patienter med HIV/AIDS och attityder till sexuellt riskbeteende. Bakgrunden var att trots att det i Storbritannien stora summor på kampanjer för ett säkrare sexuellt beteende så har antalet Hiv fall ökat.
Man delade ut enkäter till 150 förstaårsstudenter vid ett Brittiskt universitet och fick tillbaka 138, vilket betydde en svarsfrekvens på 87 %. Enkäten var anonym och de svarandena fick muntliga och skriftliga instruktioner. Enkäten bestod först av en kunskaps del med 33 påståenden där man kunde svara antingen: ja, nej eller vet ej. Sedan kom en del med 26 generella attitydfrågor som kunde besvaras på en 5 gradig skala från: 1: Håller helt med till 5: Håller inte med alls. Man undersökte också graden av homofobi på samma sätt med 13 påståenden på den 5 gradiga skalan. Slutligen undersökte man studenternas attityder till sexuellt riskbeteende, också det med den 5 gradiga skalan. När man undersökte de svarande såg man att 83 % var kvinnor.
Resultatet redovisas under kunskap, generella attityder, homofobi, viljan att ta hand om en person med HIV/AIDS och attityder till sexuellt riskbeteende. Resultatet av studien visar att de brittiska sjuksköterskestudenterna hade en ganska god kunskap om HIV/AIDS och att de inte hade några större problem med att vårda homosexuella. Några intressanta siffror kom dock fram. Elva procent av de svarande uppgav att de inte ville arbeta på en avdelning med HIV/AIDS patienter eftersom de inte upplevde sig som kompetenta att sköta dessa fysiskt vårdkrävande patienter. Vidare uppgav sexton procent att man inte ville arbeta med dessa patienter på grund av den stora psykologiska belastningen.
Det framkom även att fyrtio procent av de svarandena skulle vilja ha rätten att välja att inte vårda dessa patienter, men bara tre procent verkligen skulle vägra om de blev tillfrågade.
Det framkom också att femtiotre procent upplevde att de kände mer sympati med de patienter som hade fått HIV viruset via blodtransfusion eller dylikt än med dem som t ex hade fått det genom intravenöst missbruk. Man hittade också ett samband mellan HIV/AIDS homofobi, ju mer positivt inställd personen var till AIDS ju mindre homofob var personen. Slutligen betonar författarna att det fortfarande finns brister i utbildning till sjuksköterska i Storbritannien.
Artikel 2
Lohrmann C, Välimäki T, Muinonen U, Dassen T, Peate I (2000) German nursing students’ knowledge of and attitudes to HIV and AIDS: two decades after the first AIDS cases, Journal of Advanced Nursing, 31(3), 696-703.
Bilaga 2:2 Studien beskriver tyska sjuksköterskestudenters kunskap och attityder gällande HIV/AIDS, deras homofobinivåer, vilja att vårda HIV-positiva patienter och deras inställning till sexuellt riskbeteende. Studien är kvantitativ och datainsamlingen skedde med hjälp av ett frågeformulär som delades ut till 180
sjuksköterskestudenter i Tyskland. Andelen män var 16 % och svarsfrekvensen var hög- 98 %. Resultaten visade att studenternas kunskapsnivå i stor var hög och att attityderna till AIDS och människor med AIDS var generellt positiva. 36 % av studenterna tyckte att man skulle ha rätt att vägra att ha med AIDS-patienter att göra men 92 % svarade att de inte skulle göra det. 88-96 % var villiga att utföra dagliga omvårdnadsåtgärder såsom att tvätta, raka, eller mata patienterna eller byta sängkläder åt dem. 71 % var villiga att, med handskar, starta dropp medan 55 % kunde tänka sig att ge blodtransfusioner med handskar.
Det fanns alltså ett starkt samband mellan attitydskalan och vårdvillighetsskalan: Studenter med positiva attityder var mer villiga att vårda HIV-positiva patienter än studenter med mer negativa attityder.
Artikel 3
Stewart D (1999) The attitudes and attributions of student nurses: do they alter according to a person’s diagnosis or sexuality and what is the effect of nurse training? Journal of Advanced Nursing, 30(3), 740-748.
Denna brittiska, kvantitativa studie bestod av 4 kohorter med ca 1 år mellan sig in i sjuksköterskeutbildningen. Varje kohort delades in i 4 grupper en grupp i varje kohort fick läsa en kort skildring om antingen en heterosexuell man med leukemi, en heterosexuell man med AIDS, en homosexuell man med leukemi eller en homosexuell man med AIDS. De fick sedan fylla i PESIS (The Prejudicial Evaluation and Social Interaction Scale).
Resultaten visar på att studenterna i alla kohorterna var mer fördomsfulla mot AIDS än mot leukemi. Dessa attityder påverkade dock inte deras vilja att interagera med HIV-positiva personer. PESIS är uppdelad i två delar. En del bedömer förekomsten av fördomar mot en viss grupp (Prejudicial evaluation scale) och den andra viljan att interagera med gruppen (Social interaction scale). Resultaten från den första delen visade en signifikant effekt för medicinsk diagnos, men inte för sexuell läggning eller för hur långt man kommit i sin utbildning. Deltagarna gjorde alltså skillnad mellan en person med AIDS och en person med leukemi, men inte mellan en homo- och en heterosexuell person och det spelade ingen roll hur långt deltagarna hade kommit i sin utbildning. När man delade upp resultaten kohort för kohort och bara tittade på medicinsk diagnos fanns det dock en signifikant skillnad för kohort 1. De som var precis i början av sin sjuksköterskeutbildning hade alltså mer fördomar mot en person med AIDS än en med leukemi. Vidare analys visade också att AIDS förknippades mer med ansvar/skuld än leukemi och att det dock fanns lika höga nivåer av
sympati/empati för patienterna oavsett medicinsk diagnos och sexuell läggning. Resultaten från den andra delen av skalan visade på att det inte fanns något samband mellan villigheten att interagera med en person och någon av de tre faktorerna diagnos, sexualitet och kohort. Deltagarna var alltså lika villiga att
Bilaga 2:3 interagera med en person med AIDS som en med leukemi och en homo- som en heterosexuell person och detta oavsett hur långt komna de var i utbildningen.
Artikel 4
Snowden L, (1996) An investigation whether nursing students alter their attitudes and knowledge level regarding HIV infection and AIDS following a 3 –year programme leading to registration as a qualified nurse, Journal of Advanced
Nursing (1997), 25, 1167-1174.
Syftet med denna kvantitativa Brittiska studie var att undersöka attityderna och kunskapsnivån hos sjuksköterskestuderanden under deras första respektive tredje och sista år i utbildningen. Hypotesen som skulle undersökas var om
sjuksköterskestudenter hade en större kunskapsnivå och annan attityd det sista året jämfört med det första.
Bakgrunden till denna studie enligt författarna var att det finns få studier gjorda just på sjuksköterskestudenters attityder och kunskaper om HIV/AIDS. Ingen egentlig urvalsprocess företogs utan författarna anger att de har försökt att få ett genomsnittligt urval på 50 % i de båda kurserna. Man tog 58 frivilliga första års studenter och 54 frivilliga tredje års studenter som fick fylla i ett anonymt
frågeformulär. Totalt 13 % av studenterna var män och frågeformuläret bestod av frågor och påståenden som berörde kunskap, attityder, uppfattningar och
beteenden. Resultatet av studien stödjer hypotesen till viss grad, tredje års studenterna hade mer kunskap om HIV/AIDS. Tredje års studenterna hade också mer kunskap om de så kallade ”Universal precautions” som center of disease control (CDC) I USA utfärdade 1987 och de beskriver hur man skall som hälso-och sjukvårdspersonal skydda sig. Men det framkom dock att 41 % inte visste vad dessa föreskrifter innebar. Avslutningsvis menar författarna att resultaten är nedslående. Man menar att tredjeårsstudenterna borde ha mer kunskap och mindre fördomar än vad denna studie visade.
Artikel 5
All A C, Sullivan L (1996) The Effects of an HIV/AIDS educational programme on the anxiety level of nursing student, Journal of Advanced Nursing (1997) 26, 798-803
Syftet med denna Amerikanska kvantitativa studie var att analysera effekterna av HIV/AIDS utbildningen och hur det påverkar elevernas rädsla inför dessa
patienter. För att kunna mäta detta har man använt Spielbergers State-Trait Anxiety Inventory som instrument. Det är en enkät som innehåller 20 påståenden om hur man generellt känner och 20 påståenden om hur man känner sig vid en precis tidpunkt. Man använde detta instrument före och efter ett
undervisningstillfälle som fokuserade på sjukdomens epidemiologi,
omvårdnadsprocessen och case management. Studenterna var i början och slutet av sin utbildning och författarna eftersträvade ett lämpligt urval av totalt 39 förstaårs och tredjeårs studenter.
Bilaga 2:4 Hypotesen består av två delar, den ena att det inte skulle vara någon skillnad på hur eleverna kände sig före och efter utbildningen i fråga om sin generella rädsla (Trait) och den andra att det skulle vara en lägre nivå efter undervisningen i fråga om rädslan vid en speciell tidpunkt (State). Resultatet av studien var att rädslan reducerades avsevärt i båda fallen i denna studentpopulation. Författarna menar här att utbildningen bidrar till att eleverna får ett mera positivt synsätt på dessa patienter, fördomarna blir mindre samtidigt som den epidemiologiska kunskapen ökar. Man menar att utbildning av detta slag är nödvändig för att alla
sjuksköterskor skall ge god omvårdnad till dessa patienter då andelen HIV/AIDS sjuka växer och att man också på så vis undviker en global kris.
Artikel 6
Ward C, 1998. Caring by degrees, Contemporary Nurse, 7(1) 24-28. Denna australiensiska, kvantitativa studie syftar till att utreda om det finns skillnader i attityder till att vårda HIV/AIDS-patienter inom de tre riskgrupperna homosexuella, drogmissbrukare och blödarsjuka bland sjuksköterskestudenter i början och i slutet av en 3,5 år lång utbildning. Studien hade ännu ett syfte och det var att kontrollera om det är någon skillnad i kunskap om HIV/AIDS mellan de två grupperna. Populationen bestod av 154 personer, varav 71 stycken gick på termin 1 och 83 stycken på termin 7. Av dessa var 88 % kvinnor.
Denna studie visar lika positiva attityder till alla tre riskgrupperna (homosexuella, drogmissbrukare och blödarsjuka) och det var alltså inte någon grupp som fick mer sympati än någon annan. Det gick inte heller att påvisa någon attitydskillnad mellan studenterna i termin 1 och de i termin 7. Överlag var attityderna som deltagarna i denna studie uttryckte positiva och det spelade alltså ingen roll hur den HIV-positiva personen hade smittats. Det spelade heller ingen roll om studenterna var i början eller i slutet av sin utbildning.
Artikel 7
Durkin A (2004) Comfort levels of Nursing students regarding clinical
assignment to a patient with AIDS, Nursing education perspectives (2004), 25, 22-25.
Syftet med denna kvantitativa Amerikanska studie var att undersöka inställningen hos sjuksköterskestuderanden när det gäller att utföra vissa omvårdnadsåtgärder. Författarna använde sig av modifierad version av ”Nursing care comfort scale”. Denna skala är designad att mäta 18 olika omvårdnadsåtgärder och hur
studenternas inställning till att utföra dessa är. Man plockade ut totalt 122 stycken studenter från tre olika skolor i nordöstra USA. Av dessa var 113 kvinnor och 8 män, och bortfallet var en person. Författarna kommer fram till att det finns en viss obehagskänsla för att göra omvårdnadsåtgärder hos AIDS patienter. Mest obehag känner studenterna inför att starta en intravenös infusion och minst obehag inför att visa en närstående hur man hjälper patienten med personlig hygien i hemmet. Slutligen framkom det att 18 % av eleverna inte hade fått någon utbildning eller information all om AIDS. Detta resultat är alarmerande anser författarna eftersom tidigare litteratur och studier påvisar positiv inställning till omvårdnaden av dessa patienter.
Bilaga 2:5
Artikel 8
Leasure R, Hawkins L A, Merill A (1996) Stigma: Baccalaureate nursing
students’ attitudes toward persons living with AIDS, Journal of nursing education (1996) 35, 234-236.
Denna korta kvantitativa Amerikanska studie beskriver huruvida
sjuksköterskestuderandes attityder ändras när sättet patienterna blev smittade på blev känt. Man använde sig av en ram, ”stigma theory framework” och hade tre forskningsfrågor. 1 Varierar studenternas attityder beroende på hur AIDS patienterna hade blivit smittade? 2 Varierar studenternas attityder i fråga om patienterna var värda mer eller mindre omvårdnad beroende på hur de hade blivit smittade? 3 Varierar studenternas nivå av respekt beroende på hur de hade blivit smittade?
Man valde ut 281 elever och slutligen hade man fått in 210 svar på sin enkät och av vilka 88 % var kvinnor. För att mäta en eventuella stigmatisering använde man sig av ”AIDS attitude scale” (AAS),( Kelly 1987) Den fokuserar på fem olika sätt på vilket man har fått sjukdomen, heterosexuellt, homosexuellt, intravenöst missbruk, mor till barn eller genom blodprodukter. Författarna kommer fram till svaret på de tre forskningsfrågorna och att det visst har betydelse hur patienten har blivit smittad och att beteendet hos studenterna ändrades efter det. Den mest negativa attityden uppvisades mot de patienter som hade smittats av HIV via intravenöst missbruk och den minst negativa attityden hos de barn som hade fått det via mor-barn smitta. Däremot kom det inte fram att det fanns någon negativare attityd mot dem som hade fått smittan via homosexuellt umgänge kontra
heterosexuellt, men att studenterna var negativa generellt sett mot osäkert sexuellt beteende. Slutligen kommer författarna fram till att det inte räcker med bara utbildning utan även positiva förebilder inom hälso- och sjukvården behövs.
Artikel 9
Cole FL, (1996). Factors associated with student nurses’ intent to provide physical and psychosocial care to persons with Acquired Immunodeficiency Syndrome, Journal of Professional Nursing, 12(4) 217-224.
Denna amerikanska studie undersökte olika faktorers påverkan på
sjuksköterskestuderandes avsikter att vårda inneliggande patienter med AIDS. Studien är kvantitativ och data samlades in med hjälp av frågeformulär. Antal svarande studenter var 125, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 43 %. Resultaten visar att sjuksköterskestuderandens attityder var mest positiva till personer som smittats av HIV genom en blodtransfusion. Efter detta följde personer som smittats genom heterosexuell kontakt, sedan personer som smittats genom homosexuell kontakt och sist kom personer som smittats genom
drogmissbruk. Variabler som hade samband med deltagarnas avsikter att ge fysisk vård till patienter med AIDS var attityder till personer som smittats genom
homosexuell kontakt och personer som smittats genom drogmissbruk. Studenter med mer positiva attityder till dessa patienter var mer villiga att ge dem vård.
Bilaga 2:6 Faktorerna homofobi, rädsla och mottaglighet för smitta hade ett inverterat
samband med viljan att vårda, vilket betyder att ju lägre halter av dessa faktorer studenterna uttryckte, desto villigare var de att vårda. Variablerna som påverkade avsikterna att ge psykosocial omvårdnad var samma som för fysisk omvårdnad. De faktorer som inte alls påverkade studenternas avsikter att vårda AIDS-patienter var kunskap om smittvägar, attityder till AIDS-AIDS-patienter som smittats genom heterosexuell kontakt och attityder till patienter som smittats genom blodtransfusion.
Artikel 10
Valois P, Turgeon H, Godin G, Blondeau D, Cote F. 2001, Influence of a
Persuasive Strategy on Nursing Students’ Beliefs and Attitudes Toward Provision of Care to People Living With HIV/AIDS, Journal of Nursing Education, 40(8) 354-358.
Denna kvantitativa, Kanadensiska studie undersökte effekterna av en Persuasive Strategy på sjuksköterskestudenters attityder och inställning till att vårda patienter med HIV/AIDS. Man har använt Elaboration Likelihood Model (ELM) som, enligt författarna, är en lämplig strategi för att ändra attityder. Detta instruments effektivitet har fastställts i flera tidigare studier. Experimentgruppen utgjordes av 27 studenter, varav fyra män, och det fanns en kontrollgrupp med 47 studenter, varav 10 män. Experimentgruppen tog vid tre tillfällen under fyra månader del av fyra påståenden om HIV/AIDS. Kontrollgruppen tog inte del av påståendena. Båda grupperna fyllde i ett frågeformulär före och efter interventionen.
Resultaten visar att experimentgruppen vid ifyllandet av det andra frågeformuläret visade upp mer positiva attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS. För kontrollgruppen var det ingen skillnad. Författarna poängterar att om budskapet är tillräckligt starkt och underbyggt så är chansen för en långvarig ändring av
Bilaga 3:1
ARTIKELGRANSKNING
Artikel 1
Peate I, Suominen T, Välimäki M, Lohrman C, Muinonen U (2002) HIV/AIDS and its impact on student nurses, Nurse Education Today, 22, 492- 501.
Titel: Innehåller 7 ord, beskriver fenomenet och gruppen som studeras. Väcker intresse
och ger en ganska bra beskrivning av artikelns innehåll.
Abstract: Innehåller 198 ord och beskriver studiens syfte, metod, resultat och
implikation. Väcker intresse för artikeln.
Introduktion: Tar upp studiens syfte, som dock är väldigt långt men i gengäld uppdelat i
tre delar, samt en sammanfattning av relaterad litteratur. Frågeställningar och teoretisk referensram saknas.
Metod: Tar upp datainsamling, bortfall, urval, instrument, etiska aspekter, dataanalys
och procedur
Resultat: Redovisas under 5 kategorier och samband mellan de olika temana diskuteras. Diskussionen: Innehåller tolkning av resultaten, studiens svagheter och exempel på
tillämpning.
Referenser: Är relevanta och up to date.
Övergripande bedömning: Lättläst artikel med bra och överskådlig resultatredovisning.
Artikel 2
Lohrmann C, Välimäki T, Muinonen U, Dassen T, Peate I (2000) German nursing students’ knowledge of and attitudes to HIV and AIDS: two decades after the first AIDS cases, Journal of Advanced Nursing, 31(3), 696-703.
Titel: Innehåller 18 ord och beskriver studien mycket väl.
Abstract: Innehåller 200 ord och beskriver metoden och resultaten väl. Syftet och
implikationen är lite vagare.
Introduktion: Relaterad litteratur, studiens syfte och frågeställningar beskrivs.
Metod: Beskriver instrumenten, proceduren, dataanalysen, och etiska aspekter. Nämner
ingenting om hur urvalet har gått till men redovisar bortfallet. De använda skalornas reliabilitet har testats.
Resultat: Redovisas I fyra kategorier och sambandet dem emellan undersöks.
Diskussionen: Redovisar en tolkning av resultaten, studiens begränsningar och förslag
Bilaga 3:2
Referenser: De allra flesta av referenserna är inte äldre än 10 år gamla, och de som är
det verkar relevanta för studien.
Övergripande bedömning: Bra, lättläst och intressant artikel. Urvalsförfarandet är inte
beskrivet.
Artikel 3
Stewart, D (1999) The attitudes and attributions of student nurses: do they alter according to a person s diagnosis or sexuality and what is the effect of nurse training?
Journal of Advanced Nursing, 30 (3) 740-748.
Titel: Lång titel på 25 ord som dock ger en bra hänvisning av artikelns innehåll. Abstractet: Detta långa abstract på 274 ord gör att artikeln framstår som komplicerad
för läsaren. Ingen klar forskningsfråga framgår men dock metod och resultat samt framtida nytta av studien. (Implikationen)
På grund av det långa abstractet så blir man inte omedelbart intresserad av denna artikel.
Introduktionen: I introduktionen tar man upp den situation som studeras och tidigare
studier med samma inriktning. Det finns ingen teoretisk referensram och ingen frågeställning.
Metod: Under rubriken "The study" tar man upp urvalet, datainsamling,
forskningshypotesen, metoden och designen.
Resultatet: Redovisas under olika kategorier, man anger statistisk signifikans. Diskussionen: Man tar upp resultaten och jämför med flera andra studier som
kommer fram till samma resultat och tolkar detta. Man tar upp vissa svagheter men inte några styrkor. Författarna betonar också vikten av att flera studier måste göra på samma ämne och att detta är viktigt för kommande studenter.
Referenser: Alla referenser är relevanta för artikeln även om några var mer än 10 år
gamla.
Övergripande bedömning: En ganska svårläst artikel som man inte direkt faller för.
Etiska aspekter saknas.
Artikel 4
Snowden L, (1996) An investigation whether nursing students alter their attitudes and knowledge level regarding HIV infection and AIDS following a 3 –year programme leading to registration as a qualified nurse, Journal ofAdvanced
Nursing (1997), 25, 1167-1174.
Titel: Denna långa titel innehåller 28 ord. Överensstämmer med syftet. Abstract: Innehåller 190 ord och beskriver syfte, metod, resultat och framtida
Bilaga 3:3
Introduktion: Här finns syftet och en hypotes med klart och tydligt. Dock beskriver man
kanske lite väl kort designen, medverkanden, frågeformulärets utformning och proceduren.
Metod: Innehåller design, deltagarbeskrivning, instrument och datainsamling. Det
nämns inte något om dataanalys.
Resultat: Presenteras med tabeller som även visar den statistiska signifikansen. Diskussion: Tar upp begränsningar, resultattolkning och hur resultaten kan användas i
verkligheten.
Referenser: Är relevanta och up to date.
Övergripande bedömning: Artikeln avviker i sin uppbyggnad en del från (hur det helst
ska vara) och resultaten och diskussionen är blandade, vilket gör det lite svårt att utläsa resultaten.
Artikel 5
All A C, Sullivan L (1996) The Effects of an HIV/AIDS educational programme on the anxiety level of nursing student, Journal of Advanced Nursing (1997) 26, 798-803
Titel: Innehåller 14 ord och beskriver vad och vem som studeras.
Abstract: Innehåller 162 ord och syfte, metod och resultat finns med, om än ganska
vagt.
Introduktion: Är lång och sammanfattar relaterad litteratur samt beskriver fenomenet,
syftet och bakgrunden väl.
Metod: Deltagarna beskrivs väldigt kort och urvalsförfarandet är lite vagt. Designen,
datainsamlingen, och hypoteser finns.
Resultat: Är kortfattat beskrivet och redovisas även i en tabell, som dock inte är så lätt
att tolka.
Diskussion: Innehåller en tolkning av resultaten och tillämpning i verkligheten, men
begränsningar nämns inte alls.
Referenser: Är relevanta. Två stycken är från 1970-talet, men de är relevanta för
studien.
Övergripande bedömning: Litet antal deltagare, deltagarna delas ej in i grupper efter
Bilaga 3:4
Artikel 6
Ward C (1998). Caring by degrees, Contemporary Nurse, 7(1) 24-28.
Titel: Innehåller endast tre ord och anger varken vilket fenomen eller vilken grupp som
studeras. Väcker dock intresse.
Abstract: Innehåller 192 ord och anger studiens syfte, resultat och, lite vagt,
tillämpningsmöjligheter. Metodbeskrivning saknas.
Introduktion: Innehåller fenomenet, relaterad litteratur, syfte och forskningsfrågor. Lite
om teoretisk referensram finns.
Metod: Designen, dataanalys, deltagarna och urvalsförfarandet står beskrivet.
Instrumentet är mycket väl beskrivet. Inget bortfall finns redovisat och det står inget om etiska aspekter.
Resultat: En tydlig tabell med statistisk signifikans, samt beskrivet i ord.
Diskussion: Tolkar resultaten, ger förslag till vidare forskning och tillämpning, samt tar i
viss mån upp studiens svagheter.
Referenser: Finns en del från 1960- och -70-talen, men dessa, såväl som de nyare,
verkar relevanta för studien.
Övergripande bedömning: Lättläst, intressant artikel. Trovärdig. Står inget om bortfall
eller etiska aspekter.
Artikel 7
Durkin, A (2004) Comfort levels of nursing students regarding clinical assignment to a patient with AIDS. Nursing Education Perspectives, 25 (1), 22-25
Titel: Innehåller 8 ord, beskriver fenomenet om än lite otydligt samt gruppen man
studerar. Men ger en god bild av artikelns innehåll.
Abstract: Abstractet är kort och innehåller 78 ord. Frågeställningen är inte klart
redovisad men metod och resultat finns med liksom implikationer för klinisk användning. Detta abstract väcker läsarens intresse.
Introduktion: Introduktionen finns under "The survey" och redovisar , metoden,
instrumentet, men syftet är inte klart angivet.
Metod: Finns också med under rubriken "The survey" i denna korta studie, och under
rubriken "Sample" finns urvalet liksom datainsamling och dataanalysen.
Resultat: Resultatet redovisas lättläsligt i tabellform.
Diskussion: Resultatet redovisas och tolkas utifrån tabellen under resultat. Författarna
