Sociala fotspår på Internet: Jag vet vad du gjorde... just nu

Examensarbete

Sociala fotspår på Internet: Jag vet vad du gjorde… just nu

En djupdykning i integritet på sociala nätverk och i positionsbaserade tjänster med

fokus på konsekvenserna av vårt frikostiga delande och vår nyfunna transparens.

Digital footprints on the Internet: I know what you did...right now

A thorough examination into privacy and the consequences of our newfound transparency and sharing on social networks and in location-based services.

Richard Persson

Examen: Kandidatexamen 180 hp Handledare: Göran Hagert

Huvudämne: Datavetenskap Examinator: Bengt Nilsson

Program: Informationsarkitekt

Förord

Det här är en kandidatuppsats i Datavetenskap vid Malmö Högskola. Uppsatsen är skriven våren 2011 vid utbildningen Informationsarkitekturprogrammet tillhörande institutionen för Teknik och samhälle. Jag vill rikta ett speciellt tack till min handledare Göran Hagert som har varit ett starkt stöd under hela processen och som alltid fungerar som ett bollplank för nya idéer och infallsvinklar. Jag vill även rikta ett speciellt tack till de personer som agerat testobjekt genom att besvara min kvantitativa enkät.

Malmö,

Resumé

När sociala nätverk blir en del av vår vardag öppnas uppenbara möjligheter till interaktion och nätverkande på Internet med vänner, kollegor och bekanta. Samtligt som sociala nätverk erbjuder användare intressanta redskap, med många fördelar, för att kunna interagera utsätts samtidigt användares personliga integritet för risker och hot. Denna uppsats undersöker vad som oroar användare mest på Internet, värdet av en skyddad privat sfär utan insyn, varför vi delar med oss av privat information på sociala nätverk, vad kan man ta reda på utifrån den information som finns tillgänglig samt hur kan vi bära oss åt för att inte förlora vår integritet på Internet. Utöver ett stort fokus på sociala nätverk behandlas även positionsbaserade tjänster och hur dessa tjänster kan användas utan att integriteten går förlorad. Med detta i åtanke genomfördes en enkätundersökning av svenska studenters syn på integritet och medvetenhet i sociala nätverk samt deras inställning och vanor i positionsbaserade tjänster. Slutsatserna av undersökningen resulterade i reflektioner och diskussioner om vår syn på integritet och antaganden inför framtiden.

Abstract

When social networking becomes a part of our everyday life opportunities for interaction and networking with friends, colleagues and other acquaintances opens up. While social networking offers and interesting approach to interacting it exposes users' personal privacy to external threats. This thesis examines elements that worries users on the Internet, the value of having a protected personal sphere, why we disclose personal information on social networks, what information can be obtained through data mining of personal profiles and how we can carry on with our online presence without losing our online privacy. Beyond the immediate focus on social networks, privacy in location-based services gets a review and a closer look into how it can be used without forfeiting privacy. With this in mind, a survey including Swedish students' views on privacy and general awareness on social networks and attitudes towards location-based services was conducted. The conclusion of the survey resulted in reflections and discussions about outlooks on privacy and assumptions about the future.

Nyckelord:

Innehållsförteckning

Resumé ...

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte och problemformulering ... 1

1.2 Målgrupp... 1

1.3 Avgränsningar ... 1

1.4 Disposition ... 1

2 Teori ... 3

2.1 Orosmoment kring integritet på Internet och vad delar vi med världen ... 3

2.2 "Information is not knowledge", behovet av en privat sfär ... 5

2.3 Varför delar vi frivilligt med oss av privat information? ... 8

2.4 Vad kan man ta reda på utifrån den information som finns tillgänglig? ... 11

2.5 Hur ska vi bära oss åt för att inte förlora vår integritet på Internet? ... 13

3 Metod ... 16

3.1 Datainsamlingsmetod ... 16

3.2 Urval ... 16

3.3 Enkätens utformning ... 17

3.4 Reliabilitet och validitet ... 18

3.5 Metodkritik ... 18

4 Resultat och analys ... 19

4.1 Demografi ... 19

4.2 Sekretess och integritet ... 20

5 Slutsats och diskussion ... 29

5.1 Framtida forskning ... 29

7 Litteraturförteckning ... 30 Bilagor ... A

1

1

Inledning

2011 är det mer sällsynt än någonsin att stöta på en yrkesverksam person som inte har ett aktivt konto på ett socialt nätverk. Det finns något för alla vare sig om man vill dela med sig av sitt jobb, fritidsintressen, blogga eller dela bilder. Enligt webbstatistik från Alexa [1] innehar sociala nätverk sju platser på topp 20 av de webbplatser vi svenskar besöker flitigast varje månad. En siffra som är än högre globalt.

Vi nätverkar och exponerar oss alltmer flitigt på Internet för varandra och hela världen. Den genomsnittliga användaren på Facebook skapar och gör nittio unika avtryck på nätverket, varje månad [10].

Vi gör allt detta självmant, utan att fullt ut förstå implikationerna och konsekvenserna utav vårt delande och om hur vår nyfunna öppenhet och transparens eventuellt kan skada oss i det långa loppet. Utöver traditionella Sociala nätverk har positionsbaserade tjänster, så kallade "geo-tag" applikationer som t.ex. Foursquare, Gowalla, Twitter och Facebooks nylanserade Places, blivit omåttligt populära i takt med att smartphones popularitet ökat och blivit allt vanligare hos gemene man. Uppkomsten av dessa sociala geo-tag applikationer skapar nya förutsättningar när det kommer till integritet på Internet.

I början av 2010 skapade Barry Borsboom, Boy van Amstel och Frank Groeneveld webbplatsen PleaseRobMe med syftet att öka medvetenheten och uppmärksamhet om fenomenet "oversharing" i sociala nätverk [20].

Genom att summera alla publika "tweets" från Twitter om när och var användare lämnat sina hem och "checkat in" på annan plats ute i världen, lyckades de med att skapa en skrämmande bild över de negativa effekterna med att delge sin position [17].

Den uppenbara faran med att delge sin aktuella position med världen är den restinformation som följer med ett sådant budskap: "Jag är inte hemma".

Resultatet är en intern konflikt där vi på ena sida ställer lampor i våra hem att tändas vid specifika tider på dygnet för att vilseleda förbipasserande och samtidigt som vi låter grannen ta hand om vår post när vi åker på semester. Å ena sidan berättar vi över internet, för hela världen, att vi åkt på semester.

2

1.1

Syfte och problemformulering

Syftet med den här kandidatuppsatsen är att djupdyka i, informera om och undersöka:

 Våra största orosmoment när det kommer till integritet på Internet och vad vi berättar om oss själva.

 Värdet av privat information kontra fullständig transparens.  Varför vi delar privat information.

 Vad man kan ta reda på utifrån den information som finns tillgänglig.

 Vad kan vi göra för att inte förlora vår integritet på Internet och i positionsbaserade tjänster.

Diskussionen och problemställningarna bottnar i om vi faktiskt är medvetna om implikationerna av våra digitala fotspår i sociala nätverk och på Internet i allmänhet; samt vad man kan ta reda på utifrån den information som medvetet delats ut och finns tillgängligt på Internet.

Förhoppningarna är stora om att 2011 års Internetanvändare har nått en grad av Internet-mognad där de aktivt granskar konsekvenserna utav sina fotspår, aktivt ifrågasätter och kräver en viss grad av integritet från sina nätverk samtidigt som en förståelse för behovet av det "privata kontra publika" förekommer.

Uppsatsen anses färdig när målen om att granska vår syn på integritet, kunskap om digitala fotspår på Internet och dagliga vanor har kartlagts, analyserats och diskuterats; samtidigt som fenomenet integritet på Internet utförligt beskrivits genom en teoristudie om värdet av data och information.

1.2

Målgrupp

Uppsatsen riktar sig till samtliga individer som har ett intresse för eller fascineras av hur integritet och vår syn på integritet har förändras med uppkomsten av sociala nätverk och positionsbaserade tjänster. För att förstå och uppskatta uppsatsen och tillhörande studie fullt ut krävs det en baskunskap från läsaren i sociala nätverk och positionsbaserade tjänster, "geo-tag".

1.3

Avgränsningar

Integritet är ett ofantligt stort begrepp som spänner över olika medier. I den här uppsatsen behandlas integritet endast på Internet och traditionella lagar och bestämmelser som personuppgiftslagen (PuL) frånses eftersom de inte effektivt kan upprätthållas på dynamiska sociala nätverk och i positionsbaserade tjänster.

1.4

Disposition

Med syftet att skapa en helhetsbild av ämnesområdet för närmare granskning har en omfattande teori- och bakgrundsundersökning i tidigare forskning utförts. Denna information presenteras i det deskriptivt analytiska teoriavsnittet, "2 - Teori", där en ansats görs till att förklara och analysera begrepp samt utvärdera vårt uppträdande i sociala nätverk och positionsbaserade tjänster.

3 I det efterföljande avsnittet, "3 - Metod", utförs en kvantitativ enkätsunderbyggd undersökning som syftar till att utforska svenska studenters medvetenhet och beteende i sociala nätverk och positionsbaserade tjänster med integritet som fokus.

2

Teori

2.1

Orosmoment kring integritet på Internet och vad delar vi med världen

2002 utfördes en amerikansk studie med syftet att granska vilka integritetsfrågor som oroade användare mest på Internet [39]. Resultatet visade på att användare var mest rädda för informationsöverföring, lagring och den faktiska medvetenheten om att man gör ett avtryck på Internet. År 2008 itererades studien [40] av samma forskare och resultatet var intressant nog oförändrat, förutom på en punkt; det förekom ett större engagemang bland användare kring integritetsfrågor.

Detta fenomen kan inte minst observeras på Facebook. När företaget under februarimånad, 2009, gjorde ändringar i sina användarvillkor över hur personlig information kan användas och distribueras, hördes ett massivt ramaskri från en stor grupp användare samtidigt som nyheten framhölls i ett stort antal medier världen över. Facebook svarade med att omgående dra tillbaks den nya policyn [9]. Sociala nätverk och Facebook i synnerhet har på bara ett par år växt till att bli en viktig del i många personers liv och dagliga nätvanor. Forskning och branschinformation visade redan under 2007 att 87% av alla studenter använde olika sociala nätverk i sina dagliga rutiner samtidigt som en genomsnittlig användare spenderar sju timmar av sin aktiva internettid på Facebook, varje månad [54,33]. Siffror som idag är ännu högre med introducerandet av Twitter och den större spridningen av smartphones och tillhörande sociala mobila applikationer.

De senaste årens frammarsch för sociala nätverk pekar på att användare är mer villiga än någonsin att exponera sig och att dela med sig av privat information [10].

För att delta i dessa nätverk och för att få ut deras fulla potential krävs det att man tillhandahåller och delger personlig information så som t.ex. namn och adress. I grund och botten är det ytterst lite information som krävs för att registrera sig på dessa nätverk men sociala mekanismer belönar användare som flitigt delar med sig av information.

4 Den information som finns på sociala nätverk kan delas in i tre segment:

 "Self-identifying information" (personnummer, bankkonton).  "Access-enabling information" (lösenord, email, lokalisering).  "Expressive information" (åsikter, synpunkter).

Tillsammans bildar dessa tre delar en onlineidentitet som till mångt och mycket representerar den granskade individen [48].

Många användare säger sig beröras på ett personligt plan av integritet och att de har ett stort

engagemang i dessa frågor. Tyvärr agerar de dock ofta motsägelsefullt genom att t.ex. tydligt exponera sig på sociala nätverk med starka åsikter och synpunkter samtidigt som deras personliga profilsida är publik och kan nås utan restriktioner [43].

Fynd som styrker Facebooks grundare, Mark Zuckerbergs, åsikter om integritet [15]:

"People have really gotten comfortable not only sharing more information and different kinds, but more openly and with more people. That social norm is just something that has evolved over time."

5

2.2

"Information is not knowledge", behovet av en privat sfär

En djupdykning i hur smutskastning och övrig exponering kan eskalera med Internets hjälp samtidigt som en studie redovisar hur naiva vi är på sociala nätverk i vårt ständiga strävande efter nya kontakter. En aningslöshet som inte bara kan skada oss själva utan även våra allra närmaste.

Innan en djupdykning görs i varför vi delar med oss av privat information, information som endast vi själva eller våra allra närmaste borde känna till om oss, med hela sociala nätverk, är det viktigt att fastställa det faktiska värdet av privat information.

Rubrikens citat är från Albert Einstein och beskriver på ett ypperligt vis relationen mellan information och kunskap. Däremot kan information i sig vara skadligt, utan att vara förankrat i faktiskt verifierbar kunskap.

Det finns otaliga exempel på hur information med hjälp av Internet kan få fasansfulla konsekvenser för enskilt och ibland helt ovetande individer. Ett av dessa är ett fall är hämtat från en tunnelbana i Sydkorea som i början av tvåtusentalet spreds som en löpeld med hjälp av Internet och dess frenetiska användarbas.

Upphovet till det hela är en ytterst vardagligt förekommande händelse; en ung dam vägrade att plocka upp efter sin hund på ett tåg och när andra passagerare manade henne, svarade hon med att nonchalera uppmaningen. Som ett resultat av händelsen tog en av passagerarna en bild med sin kamera och delade den på Internet. Närmare bestämt på en populär koreansk blogg. Denna handling blev en katalysator för ett flöde av händelser som inte gick att hejda. Den unga damen rubricerades omgående med namnet "Dog Shit Girl" på nätet och inom ett par dagar hade hela hennes identitet och förflutna avslöjats. Storyn uppmärksammades snart av radio och TV och blev därigenom en nationell angelägenhet. Som ett direkt resultat av all offentlig förneding, hoppade hon av sina studier på universitetet [35].

Stacy Snyder, en tjugofemårig student läser till lärare vid Millersville University School of Education med aktiv praktik på Conestoga Valley High School i Lancaster. Stacy publicerade en bild på det sociala nätverket MySpace från en fest där hon poserade drickandes med en pirathatt på huvudet med texten "Drunken Pirate". Hennes föreståndare på skolan uppmärksammade bilden och berättade för henne att bilden var av ytterst oprofessionell karaktär och frammanade inställningen att bilden uppmuntrade till alkoholanvändning hos Stacys minderåriga elever. Resultatet blev att Stacy med bara dagar före sin examen nekades sin lärarexamen [18].

Exemplen ovan kan spontant kännas som extrema och unika företeelser men faktum är att det på en daglig basis förekommer liknande händelser. Chefer granskar sina anställda och arbetssökande på sociala nätverk och din dejt ”Googlar” dig innan ni går ut en fredagskväll.

"You already have zero privacy. Get over it." är myntat av Sun Microsystems VD, Scott McNealy [65]. Integriteten är död, acceptera det, det finns ändå ingenting som du kan göra åt det; är en allmän inställning hos många idag och de må ha rätt.

6 Integritet är ett brett ämne där det är enkelt att tappa fokus och börja famla runt i mörkret. Här avgränsas studien till att fokusera på integritet i sociala nätverk och på Internet. Det är dock värt att nämna att även om vår integritet må vara mindre skyddad än på länge finns det fortfarande de som gör sitt yttersta för att skydda vårt anseende på Internet och vår onlinenärvaro.

ReputationDefender är ett företag som kontrollerar och upprätthåller din image på Internet. Förekommer det något skadligt mot din person på Internet är de fort där och tar bort informationen [25]. Tjänsten kan närmaste liknas vid en trogen kompanjon som rider runt i vilda western och försvarar din ära och heder genom att duellera mot hörsägnen och ryktesspridare.

För att återgå till ursprungstanken om ett behov av en privat sfär av vad man delar med sig på Internet kan en undersökning från IT-säkerhets och datasäkerhetsföretaget Sophos illustrera detta behov väl [31].

I slutet av 2009 utförde Sophos ett experiment med syftet att se hur enkelt det var att få tag på Facebook-användares personliga information. Sophos skapade två fiktiva användare med namn sprungna från anagrammen "false identity" och "stolen identity". 21 åriga "Daisy Felettin" och 56 åriga "Dinette Stonily" föddes som ett resultat. Sophos använde de båda fiktiva användarna till att skicka ut 100 vännerförfrågningar var till slumpmässigt utvalda Facebook-användare i deras respektive åldersgrupper. Inom två veckor hade totalt 95 främlingar blivit vänner med Daisy eller Dinette, vilket var ännu fler än vid deras undersökning två år tidigare [29]. Den betydande skillnaden i den itererade undersökningen mot tidigare var däremot att åtta personer valt att bli vän med Dinette utan att själv fått en vänförfrågan. Ett svårförklarigt resultat.

Sophos tog för givet att användare den här gången, till skillnad mot undersökningen två år tidigare, var mer uppmärksamma när det kom till integritet på Internet. Ett antagande som inte stämde överrens med det slutgiltiga resultatet.

Paul Ducklin, teknikansvarig på Sophos i Sydney utvecklar: "Our honeymoon period with social networking sites ought to be over by now - but many users still have a 'couldn't care less' attitude to their personal data.".

Sophos fann att 46% av användarna accepterade samtliga av sina vänförfrågningar per automatik samt att 89% av användare i 20 års åldern angav sin fulla födelsedag och runt hälften delade med sig av sin födelsestad. Det mest oroande var dock att omkring 50% av användarna i tjugoårsåldern delade med sig av privat information om sina vänner och familj.

"People aren't just handing over their own life story to criminals" säger Ducklin. "They're betraying people close to them, too, by helping those cybercrooks build up a detailed picture of their life and their milieu. This is an identity scammer's dream."

Sophos tillägger att det för tio år sedan skulle tagit flera veckor för en bedragare eller identitetstjuv att samla in all denna information om en enskild privatperson [30].

7 Facebook är hjärtat i de sociala nätverken. Information som finns tillgänglig för dina vänner här är av högt värde inte bara för bedragare och identitetstjuvar utan även för tredje parts företag som kan komma att använda din Information i reklamsyften eller nyttja dina uppladdade bilder för egna ändamål. I och med introduktionen av Facebook Places och andra geo-tag applikationer som mer ofta än sällan, kopplas till ett Facebook konto, kan dina "vänner" även alltid se var du befinner dig.

En ACM Workshop om integritet i den elektroniska åldern slog fast att 77.7% av användarna på Facebook delade med sig av tillräckligt mycket information för att bli offer för förföljelse i riktiga livet [53].

Workshopen är från 2005, flera år före geo-tag applikationernas genomslag hos allmänheten och i dagens alltmer transparenta samhälle kan vi anta att procentsatsen stigit ytterligare som följd.

8

2.3

Varför delar vi frivilligt med oss av privat information?

Människans sociala natur gör att vi älskar att dela och ansluta till ett enormt nätverk av människor. Sociala nätverk gör det enkelt att upprätthålla och underhålla relationer. För att få ut all potential krävs det en profil och en nyans av informationsavslöjande. Att aktivt delta i dessa nätverk är en ständig kamp för användaren mellan de fördelar och nackdelar som utvinns ur närvaron.

Vi har slagit fast värdet av privat information och behovet av en privat sfär, utan fullständig transparens och insyn. Varför delar vi då med oss så frikostigt av just denna information?

Sociala nätverk attraherar oss genom att erbjuda möjligheter att digitalt konversera med vänner, dela idéer och att ansluta till ett enormt nätverk av människor [42]. Människan är en social varelse och dessa möjligheter är alltför lockande att tacka nej till. En studie från juni 2010 använde sig av kvalitativa fokusgrupper för att utforska fenomenet sociala nätverk och delandet av privat information och deras resultat förstärker dessa påståenden. Användare ser enkelheten av att uppehålla relationer som den största fördelen med sociala nätverk, följt av det direkta nöjet och glädjen som utvinns av att uppehålla dessa relationer [59].

För att få ut all möjlig potential och tänkbara fördelar av att finnas på sociala nätverk krävs det en viss nyans av informationsavslöjande i form av en personlig profil på nätverket som representerar och även presenterar dig som person. En profil som i regel gärna fylls med för mycket än med för lite information. En testperson i en studie om öppenhet i sociala nätverk förklarar:

"What’s the use of maintaining a profile if you don’t tell people enough about who you actually are?" [53].

För varje iteration av Facebook anpassas nätverket till att ackommodera mer delning av information och vi användare äter upp det med råge. Vi kan idag berätta för Facebook om vår religiösa åskådning, politiska åsikt, favoritmusik, filmer och våra intressen, för att nämna ett axplock. Facebook blir bättre och bättre på att extrahera vår personliga information genom att, okänsligt beskrivet, förmedla budskapet: "Hey, the more you share here, the better your chances are at getting laid" [13]. Saker som inte ens din bästa vän vet om dig, vet troligtvis Facebook.

Som vi behandlade i kapitlet ovan (”2.2 - Information is not knowledge”, behovet av en privat sfär) kan data från sociala nätverk missbrukas. Vad är det som motiverar oss att dela? Vad är det som får oss att fortsätta? En teori som försöker besvara detta fenomen menar att svaret ligger i hur vi uppfattar olika former av risker och hur vår hjärna i sin tur besvarar dem.

Risker delas in i två olika kategorier, acceptabla och oacceptabla [68]. En oacceptabel risk är att t.ex. köra motorcykel utan hjälm eller att bergsklättra utan sele och certifierad utrustning.

I den gemenskapen kategoriseras att finnas på Internet och i sociala nätverk som en acceptabel risk, för oss allra flesta. Jämförelsen om vad som är acceptabelt och inte förekommer på ett högst individuellt plan och forskare tror att resultatet av denna jämförelse härstammar från vår tonårstid och hur våra hjärnor utvecklats [26].

9 Tonårstiden är för många en tid av uppror, ilska, ångest och rastlöshet och ju snabbare man kommer ur den här perioden har en påverkan på vad vi ser som acceptabla risker respektive oacceptabla [60]. Användare på sociala nätverk för en ständig kamp med att balansera de kalkylerade fördelarna med sin onlinenärvaro mot riskerna av att finnas där [67]. Den största fördelen med att underhålla sin profil och att aktivt nätverka är den "sociala kapital" eller förmögenhet, som är ett direkt resultat av upprätthållandet av relationer och vänskap i dessa nätverk. Ett bevarande av denna förmögenhet byggs systematiskt upp av ett frivilligt och kontrollerbart avslöjande av privat information till en virtuellt outtömlig skara av användare [50].

Sociala nätverk har kategoriserats som delaktiga risksamhällen där personlig information blir ett socialt kapital som kan handlas och utbytas med andra användare [56]. Det kan därför antas att den förväntande tillfredställelsen motiverar användarna att tillhandahålla och aktivt uppdatera personlig information som de flesta av dem omedelbart skulle vägra att avslöja i andra sammanhang som t.ex. i en telefonundersökning.

Följaktligen av sin närvaro på dessa nätverk och genom sitt aktiva deltagande har användare på sociala nätverk funnits ha en attityd med högre grad risktagande än individer som inte deltar i sociala nätverk [51].

För de flesta användare är Facebook en plats av socialt nätverkande och allmänt behagliga upplevelser. Men under ytan döljs ett berg av detaljerad personlig information som kan filtreras och organiseras för andra syften än vad vi användare ursprungligen tänkt. Mer om detta i nästa avsnitt.

10 Vi har undersökt varför användare delar med sig av information i allmänhet på sociala nätverk men varför delar vi med oss av vår nuvarande position?

Det finns ytterst få empiriska studier som försöker beskriva fenomenet om varför det engagerar användare att delge sin position. Pusslar man ihop ett antal mindre studier kan man utläsa en helhet om varför det intresserar och sysselsätter användare.

Det mest grundläggande och kritiska som måste uppfyllas för att användare ska bli mottagliga för idéen om att delge sin position är att anledningen bakom förfrågan måste vara vettig och berättigad[45,58].

Ett användningsområde som identifierats genom studier är att positionsdelning indirekt indikerar för ens vänner och bekanta att man är ledig och öppen för sociala aktiviteter. Positionsdelning förmedlar även en social trygghet i att planeringar håller och sprider kunskap om att bekanta lyckades ta sig hem välbehållna från en social aktivitet. Detta beskrivs i en studie av Iachello m.fl. som "Okayness Checking" [55].

Ett annat besläktat begrepp myntat till "Coarse-Grained Coordination" hjälper oss att bedöma huruvida det är en god idé att t.ex. ringa personen i fråga. En bedömning som görs beroende på var den andra personen befinner sig [62].

En reflektion och slutsats som kan dras från tidigare studier är att positionsdelningstjänster kan vara nyttiga i att uppehålla relationer genom en ökad medvetenhet.

En ökad medvetenhet som även leder till bättre och mer genomtänkta sociala interaktioner. Ett samband som har antytts och grott, eftersom större medvetenhet från en större informationsmängd ger en ökad tro till socialt relaterade beslut [41]. Information strömlinjeformas och delandet av position ger en ökad tilltro till att en social interaktion kommer ske vid ett bra tillfälle för motparten, då personen har tid att konversera.

Sammanfattningsvis kan det beskrivas att användare under vissa omständigheter är öppna för att delge sin position och detta delande leder till en ökad social medvetenhet som i sin tur leder till bättre sociala interaktioner. Med detta utrett kan vi indirekt fastställa att positionsdelning har sina fördelar och kan utöver de nämnda fördelarna även fungera som en katalysator till att starta en konversation, ”Vad kul! Där har jag också varit!” eller att återuppta kontakten med gamla bekanta när de dyker upp på en plats nära dig.

11

2.4

Vad kan man ta reda på utifrån den information som finns tillgänglig?

Det finns idag flertalet tjänster på Internet utanför mitt huvudsakliga fokus på sociala nätverk som tillhandahåller direkt kontaktinformation, t.ex. Hitta.se och Eniro. För att få reda på mer nära och känslig personlig information är det möjligt att nyttja Ratsit som snabbt och enkelt ger tillgång till skatte och kreditinformation om privatpersoner och företag. Ratsits söktjänst erbjuder bland annat utförliga sökningar på parametrar som civilstånd, ålder och kön [22].

För att åter flytta fokus mot sociala nätverk, integritet och det alltmer uppkopplade samhället med smartphones och positionsdelande kan det vara intressant att utforska vad mobiloperatörer vet om sina kunder, oss.

En tysk politiker och integritetskämpe vid namn Malte Spitz valde att utforska detta närmare med syftet att informera och öka medvetenheten bland allmänheten [16]. Vad han fann var en ofantligt stor datamängd. Hans mobiloperatör hade sparat 35 831 unika avtryck om hans mobilanvändande mellan augusti 2009 till februari året därpå. Information som sparats visade bl.a. på när Malte Spitz tagit en sväng i centrum, när han åkt tåg och när han rest med flygplan. Det fanns även information om vilka städer han besökt. Vilka barer han gått till. Var han jobbade och var han sov. När han kunde nås via telefon och när han var otillgänglig. När han föredrog att prata i telefon och när han föredrog att skicka sms. Allt som allt, hans liv var kartlagt [37].

För att visa på datamängdens omfattning valde Malte Spitz att göra informationen tillgänglig för allmänheten [38]. Med Malte Spitz egna ord är den sparade informationsmängden kusligt exakt och precis.

Det är dock viktigt att punktera att Malte Spitz var tvungen att dra telekombolaget inför domstol för att få tillgång till all information. Telekombolagen hävdar att informationen inte analyseras i integritetskränkande syften men samtidigt sker likväl denna insamling för ingenting mer än för insamlandets skull.

Information är makt i dagens digitala informationsålder och ett begrepp som fötts ur denna hets är ”data mining” eller informationsutvinning på svenska. Data mining betecknar sökandet efter mönster i stora informationsmängder. Genom att observera relationer mellan olika informationsmängder och punkter försöker man visualisera komplex information [2].

Data mining används flitigt av företag på Internet för att samla in information om oss användare. Företag som specialiserar sig på att samla in samt distribuera och sälja vår information finns idag i var vartannat gathörn på Internet och affärerna blomstrar [34,21].

12 Att samla in och sälja personlig information är en gigantisk industri som omsätter ofantligt stora summor pengar. Det finns inget utbrett skydd för privatpersoner när det handlar om integritet på Internet och USAs senator John Kerry beskriver den prekära situationen: ”There’s no code of conduct. There’s no standard. There’s nothing that safeguards privacy and establishes rules of the road” [3]. Företag som fokuserar på data mining är även kända som ”information brokers”, informationsmäklare. De paketerar information från offentliga (körkort, statliga dokument), halv offentliga (sociala nätverk, register, kreditfirmor) och privata (databaser, undersökningar) protokoll som därefter sammanställs till en värdefull personlig profil av detaljerad information som säljs till högstbjudande. Information som har ett högt värde inte bara för reklamföretag utan även för svindlare: ”I know what you like”, identitetstjuvar: ”I know how to be you” och öppnar upp för förföljelse i riktiga livet: ”I know where

you live” [24].

Denna process sker i mångt och mycket utanför vår egen kontroll och behöver regleras från en högre nationell eller internationell instans.

Det finns däremot andra former av medvetet delande som vi själva är upphovsmän till och som leder till ett liknande resultat av kartläggning.

I en studie från 2010 myntar Gerald Friedland och Robin Sommer termen ”cybercasing” som innefattar hur geografiskt "taggad" information som finns allmänt tillgängligt på Internet kan användas för att iscensätta attacker mot användare i den riktiga världen [52].

Genom att ha följt en amerikansk programledare för en populär TV-show på Twitter lyckades de med att kartlägga personens rörelsemönster och även att få fram en adress till dennes privata bostad. Lagligt och utan större svårigheter. Hur gick de tillväga?

Genom att analysera bilder som personen självmant delat på Twitter med sin iPhone, som sparar GPS koordinater och information i sina bilder kunde Friedland och Sommer för varje uppladdat foto bättre triangulera personens rörelsemönster och fastställa dennes position.

Hur kan vi upprätthålla en aktiv social närvaro på Internet i en värld där varenda litet avtryck vi gör har potential att kränka vår personliga integritet genom företag och privatpersoner som utvinner vår information med hjälp av vår öppenhet?

13

2.5

Hur ska vi bära oss åt för att inte förlora vår integritet på Internet?

För att skydda vår integritet behövs det en gemensam förståelse och insikt hos användare. En form av läskunnighet med fokus på sekretess och integritet tillsammans med bättre och enklare utformade sekretessinställningar för att hjälpa och understödja deras beslut.

I mångt och mycket handlar det om att utbilda befolkningen i allmänhet om sociala nätverk och användare på dessa nätverk i synnerhet, om innebörden av att finnas på Internet och implikationerna av att göra och lämna digitala avtryck. Dana Rotman föreslår i ”Are you looking at me? – Social Media and Privacy Literacy” införandet av ”privacy literacy”, en form av läskunnighet med ett specifikt fokus på integritet.

Dana Rotmans modell innehåller fem stycken pelare av hur en social interaktion bör förhålla sig till en användare och hur denne vandrar från okunnighet till ett beslut baserat på sunt underbyggda fundament [63].

14 Efter att den allmänna förståelsen för hur integritet på Internet förvärvats rekommenderar IT och data säkerhetsföretaget Sophos en utvärdering av de man väljer att nätverka med på Internet, för att säkerställa att ens profil inte utsatts för data mining från bluffanvändare med det enskilda syftet i åtanke. Sophos rekommenderar användare att endast acceptera vänförfrågningar utifrån ordlistans definition av en vän: ”någon som du känner, gillar och litar på" [27].

Finns det möjlighet att begränsa insynen till din profil för de som inte är dina allra närmaste vänner bör detta även utnyttjas. Att ha samma fullständiga öppenhet mot ytligt bekanta som familjemedlemmar skapar mer problem än vad det är värt [49]. Den viktigaste tanken man bör ha med sig när man deltar i sociala nätverk och delar med världen är att ”What happens on Facebook, stays on Facebook…forever” [14].

Mer specifikt för positionsbaserade tjänster som t.ex. geo-tag applikationer föreslår Gerald Friedland och Robin Sommer i ”Cybercasing the Joint: On The Privacy Implications of Geo-Tagging” en ny modell där användaren har möjlighet att välja exaktheten av sitt positionsdelande. Resultatet blir mer diffust och generellt samtidigt som de fördelar som utvinns ur positionsdelande fortfarande finns kvar men till förmån för en ökad trygghet och integritet. Gerald och Robins koncept har även fördelen att ha en informerande faktor om exaktheten av positionsdata är precist ner till ”husnivå”. Information som kan bli en tankeställare för många användare som tidigare varit ovetande om tjänsternas faktiska noggrannhet och precision.

15 En modell som bygger på liknande värderingar återfinns i Kara P Tangs ”Sometimes Less is More” där en kartbaserad variant föreslås som saknar de karakteristiska och vanligt förekommande nålarna för karttjänster på Internet som i t.ex. Google Maps. Dessa nålar har bytts ut mot glorior där olika färger på glorian visualiserar hur länge personen vistats på en specifik plats [66].

Figur 2.5-3: Förslag till mer allmän modell av karta i positionsbaserad tjänst

Den geografiska integriteten innefattar att en individ ska kunna röra sig fritt ute i det offentliga med tryggheten att ens placering under normala omständigheter inte i hemlighet systematiskt sparas för senare användning. Många system som idag används i våra vardagliga liv (mobiltelefoner, elektroniska passerkort, digitala parkeringsautomater) kan skala bort vårt privatliv och öppnar även upp för utomstående att ställa (och besvara) påståenden till samlade databaser. Påståenden som t.ex. ”Checkade du in på ett hotell igår vid lunchtid?”, ”Varför var din sekreterare där med dig?”

I dagens och morgondagens värld samlas denna information stillsamt in av vanligt förekommande teknik och applikationer. Information som blir tillgängligt för analys av många olika parter som sinsemellan kan sälja och köpa denna information av varandra. Det är denna omvandling till en världsordning där en systematisk positionsinsamling präglar samhället som skapar oro [5].

Solove argumenterar i ”I’ve Got Nothing To Hide” att delandet av information på sociala nätverk och i positionsbaserade tjänster är mindre som övervakningssamhället i George Orwells ”1984” och mer som i Kafkas ”Processen” om människans utsatthet. Där information används för att fatta beslut snarare än för att kontrollera. Användare vill ha en möjlighet att styra vad som offentliggörs och till vem, i syfte att upprätthålla en viss identitet och kontroll över sina liv [64].

16

3

Metod

För att närmare granska användares beteende i sociala nätverk och medvetenheten av sina avtryck på Internet utfördes en empirisk undersökning.

Syftet med undersökningen var att få insikt i användares inställning till integritet om vilka digitala avtryck de lämnar efter sig samt hur de ställde sig till ett antal påståenden om integritet som användare dagligen ställs inför på sociala nätverk.

Undersökningen är ett underlag för att kunna uppnå uppsatsens mål om att granska svenska studenters integritetsvanor och kartlägga hur allvarliga avtryck de lämnar efter sig. För att nå detta mål behövdes en bred kunskap om hur användare upplever sin inställning och sitt beteende, framför en djup kunskap om ett fåtal individer. Med detta i åtanke valdes en kvantitativ ansats med ett större fokus på bredd än djup där företeelser analyseras och statistisk data produceras. Statistiken och analysen ligger till grund för resultat och analys avsnittet och därigenom indirekt för uppsatsens slutsats [70].

3.1

Datainsamlingsmetod

Undersökningen genomfördes tillsammans med en Internet-enkät från SurveyMonkey [32]. Dessa enkäter har på senare tid blivit allt vanligare och har många fördelar gentemot andra insamlingsmetoder då användare kan erbjudas interaktion från ljud och bilder samtidigt som deras identitet förblir anonym. Webbenkäter tillhandahåller även ett enkelt sätt för forskare och testperson att kommunicera och att ett större omfång av testpersoner kan samlas in, med internets tacksamma räckvidd.

En webbenkät valdes som kvantitativ metod på grund av [46].

 Smidighet: Slipper tryckkostnader som förekommer i pappersenkäter och respondentens svar samlas in direkt utan väntetid.

 Urval: Ett större antal respondenter kan utnyttjas och öppnar upp för fler svar och ett större spektrum av insamlade svar.

 Anonymitet: Respondenterna var fullständigt anonyma i sina svar vilket kan resultera i ett större deltagande och svarsfrekvens.

3.2

Urval

Integritet på Internet är ett ofantligt stort ämnesområde som kan attackeras från åtskilliga vinklar. I den här undersökningen ligger fokus på att granska användares personliga inställning till integritet.

Enkätens huvudsakliga urval riktar sig till svenska studenter i åldrarna 18-40. De flitigaste användarna av sociala nätverk, smartphones och positionsbaserade geo-applikationer.

Enkäten har genom intensivt arbete från volontärer spridits och delats på sociala nätverk som Facebook och Twitter och har frontats via studenter på Malmö Högskola, Lunds Universitet, Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet för att få uppnå ett brett urval av studenter med låg partiskhet.

17 Enkäten fanns tillgänglig i totalt sex veckor och besvarades totalt 410 gånger varav 390 av dessa slutförde enkäten, en svarsfrekvens på 93%.

3.3

Enkätens utformning

Att formulera och utforma frågeställningar och svarsalternativ är alltid en utmaning. Det finns ett antal tumregler som bör finnas i åtanke när frågeställningar formuleras. Kortfattat bör det eftersträvas en enkelhet i frågorna för att minimera osäkerhet hos respondenter samtidigt som ledande frågor bör undvikas. Dessa förhållningspunkter syftar till att hålla enkäten objektiv och saklig samtidigt som respondenten själv får ta ställning till de frågor eller påståenden som ställs.

Svarsalternativ kan delas in i tre olika segment: kategorisvar, rangordnade svar och metriska svar. Kategorisvar syftar till att förse respondenten med tydliga svarsalternativ att välja mellan. Ett typ exempel på en fråga med ett kategorisvar är kön där man och kvinna anges som möjliga alternativ för respondenten. Rangordnade svar handlar däremot om att mäta intensiteten i ett påstående medan svar av metrisk natur har ett värde i form av siffror som t.ex. vid angiven ålder [74].

Vilket spann som ska användas vid svarsalternativ för rangordnade svar är inte självskrivet och är under debatt. Antalet kan variera och ett spann på fyra till fem är det absolut vanligaste. Fem val används ofta då man vill ge respondenten möjlighet att välja ett neutralt, ett mittalternativ och ett alternativ som representerar ett ”Vet ej”-alternativ. Ett fyra vals spann fungerar i sin tur väl när man vill tvinga respondenten att ta ställning i en fråga. Båda alternativen har sina för och nackdelar och personliga preferenser hos forskaren avgör vilket alternativ som används [70].

I den utförda enkätundersökningen har en fem vals princip använts, där de fyra värde alternativen frontats tuffare för att främja ett mer aktivt ställningstagande från respondenten.

Figur 3.3: Rangordnad fråga i enkäten.

Vid utformningen av frågorna låg ett stort fokus på att presentationen skulle kunna tillmötesgå alla potentiella respondenter genom ett enkelt och allmänt språk.

Innan enkäten distribuerades till respondenter genom de olika sociala nätverken utfördes ett antal pilottester. Dessa tester syftade till att testa funktionalitet och förståelsen för frågor och svar i enkäten. Resultatet av dessa test medförde att fel upptäcktes och kunde korrigeras. Pilottestet genomfördes tillsammans med fyra respondenter som alla var användare i sociala nätverk och studenter och därmed representativa för undersökningens representativa urval.

18

3.4

Reliabilitet och validitet

Reliabiliteten är ett mått på hur väl förankrade forskningsresultaten är till valet av tillvägagångssätt vid undersökningen samt vilka data som har samlats in. Neutralitet i insamlat material skall vara av sådan art att en annan forskare skall kunna få fram samma resultat om denna utförde undersökningen igen med samma ett liknande urval av respondenter [69].

För att öka reliabiliteten och validiteten i undersökningen utfördes en gedigen litteraturstudie innan arbetet på enkäten påbörjades. Syftet med litteraturstudien var att samla in ett brett spektrum av tidigare studier inom ämnesområdet och att förankra ståndpunkter och upptäcka generella påståenden inom integritet applicerat på Internet och sociala nätverk.

För ökad validitet av datainsamlingsmetoden genomfördes ett antal pilottester på enkäten innan den publicerades med det övergripande syftet att fånga upp felaktiga språkliga formuleringar och allmänna tvetydigheter samtidigt som en god dokumentation förekom under hela arbetet gång [71]. Gjorda val och metoder beskrevs utförligt med syftet att underlätta för läsaren och lotsa denne genom arbetet, från inledning till slutsats.

En ytterligare förstärkning av validiteten på studiens resultat hade varit att i en förlängd studie följt upp observationer där användare fått applicera sitt agerande i sociala nätverk genom rekommendationer och en nyfunnen kunskap för värdet av integritet på Internet som påvisats genom reflektion och eftertänksamhet från respondenten.

3.5

Metodkritik

Den kvantitativa ansatsen och valet att utföra en enkätundersökning passar väl in i det område som undersöks och användandet av en webbenkät underlättar även arbetsbördan avsevärt.

Det fanns länge planer på att utföra en kvalitativ uppföljning av ett representativt urval från enkätundersökningen. Denna kvalitativa ansats som då utformats som en intervju-uppbyggd workshop hade säkerligen gett en större insikt i hur användare tänker och agerar då fokus legat på att få fram personliga reflektioner och mer allmänna kommentarer; två element som saknas i den kvantitativa enkätundersökningen.

Däremot måste det framhävas att det stora antalet respondenter i enkätundersökningen har täckt igen de flesta ihåligheterna med sina omfattande statistiska möjligheter.

Det förekommer även ett bortfall bland respondenterna under enkätgenomförandet där det som mest försvann till antalet trettio stycken på vägen.

19

4

Resultat och analys

4.1

Demografi

Innan en djupdykning görs i statistik från enkätundersökningen måste först rådata om respondenter presenteras.

Tabell 4.1 Demografi

Ålder

Kön

18-21

22-25

26-30

31-40

Totalt

Statistik på demografin av enkätens respondenter

Könsfördelningen mellan respondenterna är relativt jämnt fördelade. Av de 390 respondenterna är 210 män och 180 kvinnor. En fördelning som får ses som god då enkätens datatekniska underton i huvudsak intresserar de teknikinriktade och fortfarande mansdominerade utbildningarna med tillhörande studenter.

Åldersfördelningen mellan respondenterna är av förväntade proportioner. Eftersom enkäten i huvudsak riktade sig till studenter är det logiskt att flest respondenter återfinns i spannet 22-25 år.

Ålders och könsfördelning av respondenterna visar på en jämn fördelning av män och kvinnor i segmenten, 18-21 och 22-25. Det förekommer ett större glapp i 26-30 där männen nästan var dubbelt så många och i 31-40 spannet är skillnaden än större till männens fördel.

20

4.2

Sekretess och integritet

Uppsatsens initiala teoriavsnitt med tillhörande litteraturstudie ligger till grund för den kvantitativa enkätundersökningen. Under varje rubrik i teoriavsnittet föreligger det en eller flera underbyggda hypoteser som direkt relaterar till resultatet från tidigare studier och undersökningar. I detta avsnitt undersöks och jämförs dessa resultat och hypoteser med hur svenska studenter ser och förhåller sig till liknande frågeställningar och situationer.

Hur man upplever integritet och vilka inställningar man har till begrepp inom ämnet är ytterst personligt och skiljer sig från person till person [44].

I enkätens första del undersöks respondenternas generella syn på integritet. Frågor som försöker besvaras är hur intresserade och engagerade respondenterna är när det handlar om integritetsfrågor. Utöver denna frågeställning ställs respondenterna inför en mer krävande uppgift där de tvingas ta ställning och värdera vilka frågor som berör dem mest.

De första frågorna som respondenterna ställs inför berör deras syn på integritet och vilka integritetsfrågor som oroar dem mest samt om de ändrat sina sekretessinställningar på Facebook, hjärtat av sociala nätverk.

Figur 4.2-1: Respondenters intresse för integritetsfrågor på Internet

Tabell 4.2-1 Integritet på Internet

Intresserar du dig för integritetsfrågor på Internet?

Alternativ Antal Procent

Ja 290 76%

21 Intresset för integritetsfrågor på Internet är stort bland respondenterna. 290 av de 380 respondenterna säger sig ha ett intresse för dessa frågor.

Samtliga av respondenterna i spannet 18-21 svarar att de har ett intresse i dessa frågor medan drygt 50% av respondenterna i årsgruppen 22-25 beskriver sig som ointresserade, vilket även visar sig vara den största delen ointresserade i undersökningen.

Resultatet av enkätundersökningen visar (se tabell 4.2-1) att 76% av respondenterna säger sig vara intresserade av integritetsfrågor. En siffra som ligger i linje med resultat som presenteras under rubriken ”2.1 – Orosmoment kring integritet på Internet vad vi delar med världen”.

Intresset för integritetsfrågor har stigit i takt med att ämnet frontats mer i media samtidigt som användare genom egen och större erfarenhet förskaffat sig ett bättre förstående för hur ens personliga information och integritet behandlas på Internet. Den höga procentsatsen visar på att intresset för integritetsfrågor är högt hos enkätens respondenter. Ett glädjande resultat. Ett stort intresse är första steget till att säkerställa sin sociala närvaro på Internet.

I efterföljande steg ställs respondenterna inför uppgiften att bedöma och väga hur sju olika integritetskränkande frågor förekommande på Internet påverkar och oroar dem (se figur 4.2-2).

22 De integritetsfrågor som oroar respondenterna mest är att få sin identitet kapad på internet, följt av att

privata bilder sprids, att interaktion mellan dig och vänner lagras, att personlig information säljs vidare till tredje part. Det som oroar respondenterna minst är att det sprids falsk information och skvaller om dig på nätet.

Att få sin identitet kapad på internet hamnar i topp är mindre förvånande. Det är enkelt att förstå konsekvenserna utav ett intrång. En främmande person får tillgång till all ens publicerade information som t.ex. email, digitalt lagrade konversationer, bilder och inloggningsuppgifter till sociala nätverk och liknande tjänster. Att få sin identitet kapad på nätet kan vara förödande. Det är däremot uppseendeväckande att kopplingen mellan ”kapad på internet” och att personlig information säljs vidare till tredje part, inte görs av respondenterna i lika stor utsträckning.

Tabell 4.2-2 Integritetsfrågor som oroar

Vilka integritetsfrågor oroar dig mest?

(1 - Lite, 4 - Mycket)

Alternativ Lite (1) 2 3 Mycket (4) Oroar mig inte Medelvärde

Att personlig information används vid marknadsföring (t.ex. riktad livsmedelsreklam) 8,7% (33) 32% (122) 31,1% (118) 13,2% (50) 15% (57) 2,59 Att personlig information säljs vidare till tredje

part 12,6% (48) 24,2% (92) 25,5% (97) 32,4% (123) 5,3% (20) 2,81

Att all interaktion mellan dig och dina

vänner lagras 8,2% (31) 33,9% (129) 23,9% (91) 31,3% (119) 2,6% (10) 2,81

Att få din identitet

kapad på internet 5% (19) 23,4% (89) 26,8% (102) 40,3% (153) 4,5% (17) 3,06

Att ditt liv kartläggs utifrån din

personliga information (t.ex.

var du är och när) 16,8% (64) 28,9% (110) 27,4% (104) 22,9% (87) 4% (15) 2,61

Att det sprids falsk information och

skvaller om dig 21,3% (81) 25% (95) 19,7% (75) 18,4% (70) 15,5% (59) 2,44

Att dina privata bilder sprids på

23 Denna typ av intrång i den privata integriteten är minst lika allvarlig (se: 2.4 – Vad kan man ta reda på den information som finns tillgänglig) och resultatet från respondenterna visar på att denna information ännu inte är lika vedertagen.

En iakttagelse som möjliggörs genom att statistiskt presentera resultaten kategoriserade efter årsgrupp (se figur 4.2-2) är hur olika respondenter värdera och oroar sig för de olika integritetsfrågorna. Den yngsta målgruppen i undersökningen (18-21) och den äldsta (31-40) värderar frågeställningarna fullständigt olika och står vid varje enskild fråga på var sin sida om medianvärdet. En observation som gör sig som tydligast på tre av frågeställningarna: att personlig information säljs vidare till en tredje

part, att få din identitet kapad på Internet, att det sprids falsk information och skvaller om dig där

skillnaden mellan de två grupperna är en hel värdeenhet.

Resultat som visar på att skiftande årsgrupper värderar och lägger vikt vid olika saker när det gäller integritetsfrågor.

Resultatet från frågeställningen visar även på att en stor del av respondenterna tar lätt på sin geografiska integritet i att ditt liv kartläggs utifrån din personliga information (t.ex. var du är och när) vilket öppnar upp för förföljelse i det riktiga livet och en mjukare inställning till övervakning. Problem som diskuteras i ”2.5 – Hur ska vi bära oss åt för att inte förlora vår integritet på Internet?”.

Om blicken vänds mot de två frågeställningar med lägst medianvärde går det i att personlig

information används vid marknadsföring (t.ex. riktad livsmedelsreklam) utläsa att respondenterna tar

lätt på denna form av integritetskränkning. Riktade reklamens många fördelar om att presentera ”rätt produkt till rätt person vid rätt tillfälle” attraherar respondenterna och gör det till en acceptabel och godtagbar form av informationsdelning [12].

Under ”2.4 - Vad kan man ta reda på utifrån den information som finns tillgänglig?” diskuteras det att även den här formen av informationsavslöjande kan få negativa konsekvenser. En person kan kartläggas utifrån sina inköp och matvanor när information placeras i olika fack i en gigantisk informationsbank och kategoriserade efter sannolikheten att drabbas av olika sjukdomar och åkommor utifrån sin livsstil och sina inköp. Information som får ett högt värde och blir attraktiv för arbetsgivare likväl som för den offentliga planeringen avseende hälsa och sjukvård samt service.

Den frågeställning som oroar respondenterna minst är, att det sprids falsk information och skvaller om

dig, i jämförelse med ett par av de övriga frågeställningarna kan den kännas blek. Den ska dock inte

underskattas. I ”2.2 – 'Information is not knowledge', behovet av en privat sfär” kan ”dog shit girl” och Stacy Snyders livsöden påminna oss om att vår dödlighet och den skada som kan orsakas med hjälp av Internet och dess användare. Skada som kan orsakas utan att informationen som sprids är sann utan fabricerad och uppdiktat [23]. Skvaller är även ett problem för offentliga personer och ett ständigt dilemma i grundskolans begränsade miljöer där det för många är viktigt att inte sticka ut.

Generellt för frågeställningen som helhet kan man dra slutsatsen att respondenternas oro har en god förankring i den faktiska allvarligheten av respektive påståendes möjliga, i värsta fall, resultat. Det som skapar en viss oro och osäkerhet inför framtiden är det betydande antalet respondenter som för varje enskild frågeställning besvarar med att det inte oroar dem.

24 Efter att respondenterna tagit ställning till frågorna om integritet följer ett par frågor om Facebook. Det sociala nätverk där den största delen av informationsavslöjande sker.

Figur 4.2-3: 89% av respondenterna hade begränsat insynen till sin profil på Facebook.

Av de 360 respondenter som svarar att de har ett Facebook konto har 89% begränsat insynen till sin profil genom att ändra sekretessinställningarna på nätverket. I åldersgrupperna 26-30 och 31-40 har samtliga respondenter ändrat sina inställningar.

En hög siffra då värdet i tidigare studier ligger mellan 25-35% [4]. Siffran visar på en mognad bland respondenterna och ett ansvarstagande om vad de delar med sig och till vem. Ett resultat som ligger i linje med diskussionen i ”2.2 – ’Information is not knowledge’, behovet av en privat sfär” samt ”2.5 – Hur ska vi bära oss åt för att inte förlora vår integritet på Internet?” av förutsättningarna för ett sunt socialt nätverkande och säkerhetsbyrån Sophos rekommendationer för Facebook [28].

Det goda resultatet får till viss del krediteras Facebook själva som tagit ett större ansvar gällande integritet. Facebook manade i november 2009 sina användare till granska sina sekretessinställningar. En uppmaning som resulterade i att 35% av användarna gjorde ändringar i sina inställningar. Utöver denna uppmaning har Facebook även arbetat nära sin användarbas för att förbättra säkerheten och den personliga integriteten genom att hålla en öppen diskussion med syftet att förbättra och förenkla nätverkets sekretessinställningar [6]. En diskussion som ledde fram till en ny sekretessmodell som lanserades på Facebook i maj 2010 [8].

25 Tillsammans med uppkomsten av två officiella Facebook grupper (Facebook Safety och Facebook Security [7]) om trygghet och säkerhet visar Mark Zuckerberg och Facebook att de jobbar för att öka medvetenheten för säkerhet och integritet hos sina användare, samtidigt som möjligheterna till att begränsa sin profil blir allt fler.

Facebook kan dock fortfarande bli bättre på att presentera information och kommunicera. I en nyligen utförd studie från Columbia University (april 2011) delade samtliga 65 deltagare med sig av mer information med nätverket än vad de hade tänkt sig utifrån de sekretessinställningar de valt [61].

4.3

Smartphones och geo-applikationer

Enkätundersökningens andra fokus utöver att samla in tankar och orosmoment om integritetsfrågor på Internet är att kartlägga hur stor spridning smartphones har bland respondenterna och hur medvetna de är om överhängande integritetshot som följer med den nya tekniken.

Av studiens 390 respondenter svarar 210 (54%) stycken av dessa att de äger en smartphone och den största procentsatsen förekommer i 31-40 segmentet. I spannet 22-25 är det fler respondenter som svarade att de inte äger en smartphone än de som äger en.

26

Figur 4.3-2: Medvetenheten att geografisk information sparades i geografiska bilder var utspridd bland respondenterna.

160 stycken (59,3%) respondenter är medvetna om att geografisk information, med exakt meterprecision sparades i tagna bilder, information som görs tillgänglig när bilderna publiceras på Internet och den största delen ovetande i urvalet för 26-30. (se figur 4.3-1).

Tabell 4.3-1 Oro över att geografisk information lagras

Är detta något du oroar dig över?

Alternativ Antal Procent

Ja 40 14,8%

Nej 230 85,2%

Av det totala antalet smartphone användare i undersökningen (270 stycken) är det endast 40 stycken (14,8%) av dessa som oroar sig över den här formen av integritetskränkning. Ett bekymmersamt lågt resultat.

Problemet med att geografisk information sparas i bilder diskuteras i ”2.4 – Vad kan man ta reda på utifrån den information som finns tillgänglig?” och är ett fenomen som kan leda till förföljelse i riktiga livet och övervakning från okända parter.

Att detta inte oroar respondenterna beror med största sannolikhet på en okunskap i frågan och att integritet och sekretess i smartphones och ny teknik i allmänhet inte är lika vedertaget som säkerhet och sekretess i sociala nätverk har blivit med tiden.

27 En itererad studie med ett par års mellanrum bör kunna visa på ett resultat med ökad förståelse och oro bland respondenterna om hypotesen om att längre exponering med mediet ger en ökad medvetenhet och förståelse bland användare är korrekt.

Som ett sista moment i enkätundersökningen utvärderas respondenternas vanor inom geo-tag applikationer. Respondenterna ställs inför frågor om vilka tjänster de använder, varför de används och

hur ofta de används.

Av de 370 respondenter som tagit sig hela vägen till denna del av enkäten svarar 100 stycken (27%) av dem att de använder geo-tag applikationer som t.ex. Facebook Places, Foursquare eller Gowalla i sin vardag. Varav samtliga tre tjänster ovan används lika flitigt av respondenterna.

Populariteten för geo-tag applikationer ökar i takt med försäljningen av smartphones och ett större intresse för platsdelande. Facebook rapporterade i oktober 2010, endast två månader efter att tjänsten lanserats, att över 30 miljoner användare utnyttjat Places för att ”checka in”. Idag har tjänstens användare ökad exponentiellt sedan starten i höst. Men samtidigt vill Facebook inte rapportera färskare statistik om Places användarbas.

I Places kölvatten går även Foursquare raskt framåt. Ett faktum som inte minst kan observeras då antalet användare skjutit i höjden sedan Places lansering. Foursquare ökar med 35 000 användare per dag och har i skrivande stund drygt 8 miljoner användare som ”checkar in” världen över på mer än 2,5 miljoner platser var dag [11].

Samtidigt är det värt att notera att antalet webbanvändare som använder sig av positionsbaserade tjänster på sina smartphones fortfarande är ytterst få. En amerikansk studie från Pew Internet and American Life Projekt daterad till november 2010 uppmätte ett resultat av endast 4% [19].

Tabell 4.3-2 Geo-tag apps användning

Använder du geo-tag applikationer (Places, Foursquare m.m.)?

Alternativ Antal Procent

Ja 100 27%

Nej 270 73%

28 I enkätundersökningens sista frågeställning efterfrågas respondenterna om varför de ”checkar in” på positionsbaserade tjänster (se tabell 4.3-3).

Den obestridligen största anledningen för respondenterna är att dela med sig av sin aktuella position och var man befunnit sig. Ett resultat som ligger i linje med tidigare undersökningar (se 2.3 – Varför delar vi frivilligt med oss av privat information?) om varför man delar med sig av sin position till vänner och världen.

En undersökning gjord av Webroot under juli månad 2010 visar även på ett liknande resultat där användare redogör att de utnyttjar positionsbaserade tjänster för allmän positionsdelning internt bland vänner följt av att bli informerade om vad som händer i närheten samt att träffa och uppmärksamma vänner om aktiviteter [36].

Tävlingsmomenten om att låsa upp medaljer och att bli borgmästare ligger i botten även hos Webroots respondenter.

Tabell 4.3-3 Syfte med ”check ins”

Varför ”checkar” du in?

Alternativ Antal Procent

Dela min position 80 80%

Bli informerad om vad som

händer runt omkring mig 10 10%

Få tillgång till rabatter och

erbjudanden 10 10%

Bli associerad med en plats 30 30%

Tävlingsmomentet (emblem,

”mayor”) 10 10%

29

5

Slutsats och diskussion

Informationsmäklare och det ständiga hotet om informationsutvinning från företag och privatpersoner med dold agenda riskerar vår personliga integritet och vårt välbefinnande på sociala nätverk och på Internet i allmänhet. Möjligheterna till att digitalt interagera genom sociala nätverk och att synas på positionsbaserade tjänster har många fördelar men även nackdelar som enligt tidigare studier inte är lika uppenbara eller spridda bland de flesta användare.

Uppsatsens enkätundersökning visar på ett antal svenska studenters kännedom om var de allvarligaste integritetskränkningarna kan ske på Internet är utbredd och god bland studenter samtidigt som intresset och kunskapen om dessa frågor förekommer i stor utsträckning.

Den teoretiska kunskapen kan tillämpas på de sociala nätverken och i positionsbaserade tjänster i form av att sekretessinställningar ändras till en mer personlig nivå som ger en ökad tillfredsställelse och trygghet för varje enskild individ.

Undersökningen visar däremot på en oförståelse bland studenter om faran med att geografisk information lagras i positionsbaserade tjänster och hur denna information potentiellt kan skada och kränka den personliga integriteten.

Ett resultat som formar en hypotes om en omognad kring den positionsbaserade tekniken som likt integritet i sociala nätverk bör öka i takt med ett flitigare användande av dessa tjänster av ett större antal individer, samtidigt som frågor om integritetsskydd i tjänsterna väcks i mer allmän media.

5.1

Framtida forskning

Uppsatsens fokus har varit att genom en analytisk och deskriptiv studie förvärva och granska integritetsfrågor inom sociala nätverk och i positionsbaserade tjänster. Frågor och påståenden som genom den empiriska enkätundersökningen applicerats på ett antal svenska studenter med målet att studera deras vanor, oro och medvetenhet.

Vidare forskning rekommenderas att utföra en kvalitativ undersökning där testpersonernas mer personliga åsikter samlas in och systematiskt analyseras mot förutbestämda hypoteser.

Ytterligare forskning rekommenderas även till att konstruera en mer teknisk studie där användares synpunkter och oro kring integritet ligger till grund för framtida system.

En uppföljning av undersökningen om ett par år för att mäta hur mognad och utbredning påverkat synsätt på integritet i dessa tjänster rekommenderas.