Talrädsla

(1)

Självständigt arbete i fördjupningsämnet

Svenska och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Talrädsla

Fear of speech

Nadja Feyli

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9, 270 högskolepoäng

Självständigt arbete i fördjupningsämnet. 15 högskolepoäng 2020-01-13

Examinator: Lisa Källström Handledare: Cecilia Olsson Jers

(2)

Förord

Svårigheten att tala var ett ämne som lades märke till under min verksamhetsförlagda utbildning. Många elever skakade och var nervösa när de visste att de behövde framföra en individuell muntlig presentation. Detta var en utmaning både fysiskt och psykiskt för vissa elever. Speciellt för en viss elev. Den eleven upplevde en konstant rädsla och oro under den förberedande processen. När det var dags att presentera för klassen tog känslorna över och eleven valde att avsluta sin presentation mitt under framförandet. Detta gav mig tillbakablickar från min egna upplevelse av muntliga presentationer under högstadiet. Där jag upplevde liknande känslor som eleven. Rädslorna fick jag handskas med på egen hand och ämnet lyftes aldrig fram. Detta ämne är därför viktigt att tala om och värt att lyfta fram. Både för att sprida kunskap om ämnet till lärare och elever samt sprida kunskap om de olika tillvägagångssätt som kan underlätta det för elever i högstadiet.

(3)

Sammanfattning

I detta arbete vill jag undersöka vad forskning säger om vad som påverkar elevers talrädsla och hur lärare kan arbeta för att hjälpa de elever som upplever det. Fokuset här är åk 6-9, motsvarande högstadiet. Detta är viktigt att få svar på för att elever ska kunna uppnå kunskapskraven då svenskämnets riktlinjer kräver att elever utvecklar muntlig kompetens. Jag har försökt besvara mina frågor genom att läsa artiklar och böcker som behandlar ämnet. Dessa texter har jag funnit bland annat genom sökning i skilda databaser. Jag har läst källorna för att sedan sammanfatta dem och valt ut resultat som är relevant för frågeställningarna.

Utifrån den forskning som jag har läst kan talrädsla bero på flera faktorer. Några typiska faktorer som forskning visar är klassrumsmiljön, brist på intresse för ämnet och låg kunskapsförmåga. Talrädslan kan även påverka en elev både psykiskt och fysiskt vilket kan läsas av både genom tal och kroppsspråk. Forskningen visar att det finns flera olika arbetssätt som kan hjälpa en individ med talrädsla att motarbeta talrädsla. Sådana arbetssätt kan användas både av eleven med talrädsla men även av människor som stöter på andra med talrädsla. Dessutom kan dessa arbetssätt vara till nytta både i skolan och utanför.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning………..……….………….5

2. Syfte och frågeställning………...………..7

3. Metod………....………...8 3.1. Sökprocessen………....……….………..……...8 3.2. Urvalskriterier…….…....……….10 3.3. Utvalda källor………..………..………...11 3.4. Metoddiskussion…….……….14 4. Resultat……….………...………...15 4.1. Fysiska svårigheter………....………....………15 4.2. Psykiska svårigheter…………....……….………16 4.3. Arbetssätt……….………..….……….18 5. Diskussion………...………...…………..21 5.1. Talrädsla……….……….………21 5.2. Arbetssätt…………..………...…………22

5.3. Vidare forskning och yrkesprofessionen….………..……..………..23

6. Källförteckning…….………..……….26

(5)

1. Inledning

Att tala inför andra är en del av skolvardagen. Svenskämnets kursplan för åk 9 säger att undervisningen ska främja den enskilda elevens förmåga att tala inför andra, samt förmåga att delta i förberedda samtal och diskussioner. Det står även att elever ska kunna utforma muntliga framställningar (Skolverket, 2011a). Detta kan vara en utmaning för vissa elever som av olika orsaker undviker att presentera i klassrummet. Säfström understryker i boken “Börja tala” (2005) att alla människor kan bemästra sin talrädsla.

Psykologen Michael Linden (2005) håller med Säfström i boken “Börja tala”. Utifrån kvalitativa intervjuer bland informanter på universitetsnivå säger han att rädslan att tala inför andra kan leda till att elever i framtiden slutar studera. Han understryker hur viktigt det är att på ett tidigt stadium ta sig an de svårigheter som talrädsla bidrar till. Med rätt verktyg kan lärare enklare samarbeta med eleverna för att anpassa undervisningen och innehållet efter gruppens behov. För en lärare kan det vara viktigt att vara med när eleverna förbereder sina presentationer. Både för att förbereda eleven på bästa sätt så att hen kan arbeta på egen hand och för att finnas tillgänglig och hjälpa eleverna ifall de skulle be om hjälp.

Även Olsson Jers betonar hur viktigt det är att lärare behöver hjälpa eleven överkomma sin talrädsla. Samtidigt visar hon hur svårt det är för den enskilda läraren som inte riktigt vet hur hen ska göra. Hon menar att det finns en medvetenhet om att det finns elever som behöver stärkas i att tala framför klassen. Men det som saknas är själva verktygen. Detta är särskilt problematiskt med bakgrund att skollagen säger att alla elever ska få de stöd som de behöver för att kunna utvecklas (Skollagen, kap 3 § 3). Om lärare saknar verktyg att hjälpa elever kan de ha svårt att följa skollagen.

I en rapport, skriven av Skolverket (2005), talas det om att de verktyg som behövs är fler resurser. Resursbrist handlar inte bara om en ovana hos läraren att lära ut muntlig färdighet utan det kan även handla om brist på material. Utöver det krävs det att både lärare och elev samarbetar vilket kan bli svårt om eleven tvivlar på sig själv. Då kommer eleven inte vilja ta emot den hjälp som erbjuds. Enligt Kåver (2016) kommer de negativa tankarna ifrån kognitiva beteendemönster som hen omedvetet följer. Det kan vara mönster som att eleven undviker situationer som kräver en att göra saker utanför sin trygghetszon. Eller andra mönster som att

(6)

skapa självkritiska tankar. Att följa de beteendemönster blir en trygghet och en vana.

Det fanns få artiklar som kopplades till den svenska skolan eller högstadiet. Därför fick jag bredda målgruppen och presentera internationella artiklar. Framförallt har undersökningarna som författarna framför i artiklarna genomförts på universitetsnivå. Det kan därför vara svårt att använda tipsen och arbetssätten på högstadienivå. Lärare kan därför använda sig utav lättlästa böcker dels för att enklare förstå talrädsla och dels för att hitta arbetssätt som kan appliceras på högstadiet. “Klassrummet som muntlig arena- att tala fram sin trovärdighet” _{, skriven av Cecilia} Olsson Jers (2012) samt “Mod att tala” skriven av Istvan Pusztai (2012) är böcker som kan användas som hjälpmedel. I boken “Mod att tala” ger Pusztai tydlig bakgrundsinformation om talrädsla. Detta gör han genom att framföra olika teorier om talrädsla. Han talar om hur individen tänker och känner när hen upplever talrädsla. Han förklarar även varför det är på det viset. Det stödjer han med forskning grundad i psykologi och filosofi.

Pusztai (2012) ger också förslag på retoriska övningar som kan vara till hjälp för en elev med talrädsla. Liknande tips hittar man även i Cecilia Olsson Jers bok. Hon talar om olika övningar som appliceras i praktiken. Dessa övningar går ut på att förbereda eleverna på ett mer kreativt sätt för att motverka talrädsla i klassrummet. De båda forskarna talar också oberoende av varandra om de orsaker som kan skapa oro eller rädsla inför olika muntliga framställningar. För att ta udden av denna oro gäller det för läraren att skapa en trygg klassrumsmiljö.

(7)

2. Syfte och frågeställning

Syftet i detta arbete är att undersöka vad forskning säger om vad som påverkar elevers talrädsla. Kopplat till detta syfte vill jag veta hur jag som lärare kan hjälpa den enskilda eleven att motarbeta sin rädsla. Lärare behöver verktyg för att kunna hjälpa till. Men hur kan dessa verktyg se ut? Den enskilda eleven behöver hjälp att motarbeta sin talrädsla. De behöver också verktyg att tala om sin talrädsla och reflektera över den. Vare sig om målet är att få ett högre betyg på muntliga presentationer eller att våga hålla muntliga presentationer framför klassen eller kanske ett mål som att våga tala hemma när hela familjen samlas. Mina frågeställningar är:

● Vad hindrar elever från att prestera i muntliga presentationer?

● Vilka verktyg behövs för att hjälpa elever överkomma svårigheterna med muntliga presentationer?

(8)

3. Metod

I den här delen kommer jag redogöra för sökprocessen, vilka urvalskriterier jag har utgått ifrån när jag valt ut lästa forskningsartiklar. Dessutom kommer jag presentera de artiklar som jag valde.

3.1 Sökprocessen

Sökprocessen började i SwePub i hopp om att hitta svenska artiklar med en koppling till det ämnet Svenska. Jag gjorde flera sökningar i SwePub med olika nyckelord som var relevanta för mitt ämne, så som (“muntliga presentationer”) och (“talrädsla”). Utbudet av refereegranskat material i SwePub var dock mycket litet. Resultatet som jag fick av sökordet “muntliga presentationer” ansågs vara irrelevant för mina frågeställningar. Sökningarna (“talrädsla”) och (“talängslan”) gav inga resultat. Efter ytterligare sökningar i SwePub bestämde jag mig för att fortsätta sökningen i andra databaser.

Sökningen fortsatte i databasen ERC (Education research complete) med sökorden (“oral presentation” OR “public speaking” OR “speech”) AND (“performance anxiety” OR “speech anxiety”) vilket genererade 53 artiklar. Tre av artiklarna ansågs vara relevanta med tanke på deras sammanfattning. De tre artiklar som valdes ut är artiklarna skrivna av Bodie (2010), Nash, Crimmins och Gail (2016) och Knight, Johnson och Stewart (2016). Alla dessa artiklar behandlar olika sätt att arbeta med muntliga moment i klassrummet. Men även olika sätt man kan arbeta med elever som upplever talrädsla i samband med muntliga presentationer.

Jag använde mig av samma sökord som i första sökningen i ERC, när jag sedan sökte i databasen ERIC. Sökningen i databasen ERIC gav mig 14 stycken artiklar. En av de valdes ut efter att jag hade läst artikelns abstract. Artikeln som valdes ut är skriven av Tekşan, Mutlu och Çinpolat (2019). Den andra sökningen i databasen ERIC med sökorden (“oral speech”) AND (“anxiety”) gav tolv artiklar. En av tolv artiklar valdes ut återigen efter att jag hade läst artikelns abstract. Artikeln som valdes ut är skriven av Altunkaya (2018).

Sökningen fortsatte sedan i ERC med sökorden (“public speaking anxiety”) vilket genererade 60 resultat, varav fem artiklar valdes ut efter att jag hade läst artikelns abstract. Artiklarna som valdes ut är skrivna av Ireland (2020), Tsang (2020), Quinn och Goody (2019) och Shadinger

(9)

(2020). Tabellen nedan visar de sökningar som gjordes och de artiklar som valdes ut till den här kunskapsöversikten.

Databas Sökord Begränsningar Antal träffar

ERC (Education research complete)

("oral presentation" OR "public speaking" OR

"speech") AND ("Performance anxiety" OR "speech anxiety") Peer-review 2010-2020 53 ERIC (Education Resources Information Center)

"oral presentation" OR "public speaking" OR

"speech" AND "Performance anxiety" OR "speech anxiety" Peer-review 2011-2020 14 ERIC (Education Resources Information Center)

(“oral speech”) AND (“anxiety”) Peer-review 2011-2020 12 ERC (Education research complete) (“public speaking anxiety”) Peer-review 2010-2020 60

(10)

3.2 Urvalskriterier

Vid valet av artiklar till den här kunskapsöversikten utgick jag ifrån en rad urvalskriterier. Urvalskriterierna som jag utgick ifrån var:

● Artikeln ska ta upp frågor som är relevanta för min frågeställning. Eftersom detta arbete handlar om talrädsla måste den också behandla detta tema.

● Källan ska behandla information som är relevant för åldersgruppen. I mitt fall handlar det om att söka artiklar som diskuterar högstadiet eftersom jag kommer undervisa på denna nivå. Från början var tanken att sortera bort källor som utgick ifrån åldersgrupper som är äldre eller yngre. Men under sökningsprocessen insåg jag att de flesta artiklarna berörde andra åldersgrupper som exempelvis universitetsstudenter. Jag bestämde mig då för att vidga kriteriet till att innefatta källor som utgår från andra åldersgrupper med villkoret att innehållet ska vara relevant för frågeställningarna.

● Artiklarna som jag valde skulle vara publicerade så nära dagens datum som möjligt. Under sökningsprocessen i databaserna har artiklar som är äldre än 10 år sorterats bort för att arbetet ska utgå ifrån så ny forskning som möjligt. Detta gäller endast artiklarna.

● Jag har avstått att utgå ifrån det övre kriteriet när jag har valde ut böckerna eftersom utbudet av information om talrädsla är vagt. Om en bok är relevant för mina

frågeställningar så kan den vara äldre än 10 år.

● Alla artiklar sorteras i databaserna så att de enbart ger resultat som är peer-reviewed.

(11)

3.3 Utvalda källor

I artikeln “A racing heart, rattling knees, and ruminative thoughts: defining, explaining, and treating public speaking anxiety” (2010) granskar Bodie olika texter som lyfter olika perspektiv på talrädsla. Det finns tre perspektiv som framstod vara de mest väsentliga kännetecken. Den första är hur talrädsla visas genom kroppsspråk. Den andra är hur talrädsla påverkar en individ psykiskt. Den tredje är hur olika sociala situationer kan påverkar en person med talrädsla. Artikeln valdes för att den lägger en bra grund för hur forskning kring talrädsla kan och har sett ut. Artikeln ger också en bra översikt över ämnet.

Nash et al. undersöker i artikeln “If first-year students are afraid of public speaking assessments what can teachers do to alleviate such anxiety?” (2016) i en fallstudie om hur en grupp med elever upplever att det är att tala inför publik. Elevgruppen fick gå igenom olika övningar som skulle stärka deras muntliga kompetens. Därefter skulle de svara på olika enkäter som handlade bland annat om övningarna men även om hur de upplevde processen. En stor del av undersökningen var att prova på olika muntliga övningar som skulle ge eleverna möjlighet att förstärka sig på muntliga presentationer. Artikeln ger ett elevperspektiv som visar vad elever känner och tänker om muntliga framställningar i skolan. Vilket jag anser är väsentligt för frågeställningen: “Vilka arbetssätt finns det som kan hjälpa elever överkomma svårigheterna med muntliga presentationer?”.

I artikeln “Reducing student apprehension of public speaking: evaluating effectiveness of group tutoring practices“ (2016) undersöker Knight et al. hur talundervisning i grupp påverkar elevernas sätt att tala. Men också hur talundervisning i grupp påverkar elevernas talrädsla. Eleverna fick lära sig olika tillvägagångssätt för muntliga presentationer. De fick sedan öva på att använda det de lärt sig i mindre grupper. Artikeln har valts ut för att Knight et al. ger olika träningsmetoder och talar om hur de påverkar elevers kommunikationsförmåga och talrädsla.

I artikeln “The examination of the relationship between the speech anxiety and speaking skill attitudes of middle school students and the opinions of teachers on speech anxiety” (2019) undersöker Tekşan et al. elevers inställningar till muntliga framställningar. I artikeln ges det flera exempel på vad som kan påverka elevers talrädsla, både i och utanför klassrummet. Dessa exempel är också relevanta för en av frågeställningarna eftersom jag vill visa på orsaker till talrädsla. Tekşan et al. menar bland annat att tidigare erfarenheter har stor betydelse för om en person kommer att uppleva talrädsla. De pekar alltså på det sociokulturella betydelse för hur lätt

(12)

eller svårt eleven kommer uppleva att det är att tala i klassrummet. Det är ett viktigt perspektiv att tänka på i en mångkulturell skola, och därför har jag valt ut artikeln.

I artikeln “Speech anxiety in guidance and psychological counselling department students” (2018) ger Altunkaya flera exempel på faktorer som kan påverka elevens upplevelse av att tala i klassrummet. Altunkaya beskriver även hur talrädsla kan visas som exempelvis att eleven kan börja stamma eller rodna. Ett annat viktigt perspektiv som Altunkaya tar upp är att personens inställning till ämnet kan påverka hur eleven upplever sin rädsla. Exempelvis om en elev är ointresserad av ämnet eller ser de muntliga framställningarna som meningslösa kan det skapa en distans mellan elevens vilja och lärande. Artikeln valdes eftersom Altunkaya belyser centrala perspektiv på ämnet som bidrar till relevant information för frågeställningarna. Hon ger konkret information som belyser både det fysiska och psykiska kännetecken som både påverkar och påverkas av talrädsla.

I artikeln “Apprehension felt towards delivering oral presentations: a case study of accountancy students” (2020) undersöker Ireland vad olika personers nivå av talrädsla beror på. Undersökningen gjordes genom enkäter som studenterna fick svara på. Enkäterna handlade om studenternas upplevelser kopplat till muntliga framställningar, som deras tidigare erfarenheter och vad de tror att deras talrädsla beror på. Ireland ger flera exempel varför olika personer upplever talrädsla, vilket är relevant för mina frågeställningar.

I artikeln “The relationship between tertiary-level students' self-perceived presentation delivery and public speaking anxiety: A mixed-methods study” (2020) undersöker Tsang relationen mellan elevers talrädsla och deras uppfattning av deras egna prestationer i muntliga framställningar. Artikeln har valts ut för att det ges flera exempel på vad som påverkar elevers sätt att prestera. Dessutom för att det ges exempel på hur lärare kan arbeta för att hjälpa de elever som upplever svårigheter. Sådan information kan anknytas till undersökningens syfte eftersom författaren belyser de verktygen lärare kan använda sig utav för att kunna hjälpa elever motarbeta sin talrädsla.

I artikeln “An evaluation of a course aimed at reducing public speaking anxiety among university students” (2019) undersöker Quinn och Goody elevers upplevda talrädsla under en frivillig kurs i

(13)

muntlig framställning riktad till elever med talrädsla. Under kursen fick studenterna under olika moment öva på muntlig framställning och diskutera över hur de upplever presentationerna. Artikeln har valts ut för att undersökningen ger ett exempel på olika sätt som lärare och elever kan arbeta för att minska talrädsla.

I artikeln “The impact of positive, self-talk statement on public speaking anxiety” (2020) undersöker Shadinger et al. hur ett positivt uttryck i grupp påverkar elevens talrädsla. Eleverna fick tillsammans säga några olika påståenden i stil med “ Jag är redo att hålla mitt tal” innan de skulle presentera. Shadinger et al. visar ett intressant och enkelt exempel på ett arbetssätt som kan underlätta talrädsla för elever, därför har artikeln valts ut.

I boken “Klassrummet som muntlig arena: att tala fram sin trovärdighet” (2012) skriver författaren Cecilia Olsson Jers om olika arbetssätt som lärare kan använda sig utav för att underlätta processen. Dessutom lyfter Olsson Jers fram ethos, pathos, logos, som är tre av de viktiga faktorer som påverkar hur en muntlig framställning kan föras på ett professionellt och trovärdigt sätt. Vilket kan besvara frågeställningen: “Vilka arbetssätt finns det som kan hjälpa elever överkomma svårigheterna med muntliga presentationer?”.

I boken “Mod att tala” (2012) talar Istvan Pusztai om de olika faktorer som kan påverka eller skapa talrädsla hos en individ. Han för fram det genom olika forskare och psykologers teorier som ger vetenskapliga bevis på hur individen psykiskt och fysiskt påverkas av talrädsla. Pusztai ger även svar på vilka arbetssätt det finns som läraren kan arbeta utifrån och hur eleverna kan arbeta. Denna boken är mycket gynnsam för författaren visar tydligt hur psyket är kopplat till kroppen och det kognitiva samt ger förslag på vilka arbetssätt det finns som kan underlätta det för elever med talrädsla.

Börja tala är en annan källa, en bok skriven av Charlotte Rudenstam (2005) som ger lite bakgrundsinformation kring talrädsla. I boken framstår det om hur man kan öva på att skapa mod inför att tala framför andra. Det talas inte mycket om hur talrädsla förekommer i klassrummet. Men den informationen som förekommer är relativt användbar för detta arbetet, därför valdes denna källan.

Kbt i utveckling, skriven av Anna Kåver (2016) ger komplexa vetenskapliga bevis på hur talrädsla är negativt för en individ. Skribenten talar om varför talrädsla skapas, hur det påverkar individen

(14)

och vilka konsekvenser det kan leda till. Den ger en allmän inblick i hur talrädsla fungerar och hur det styr individen. Det anser jag är relevant eftersom det förstärker påståendena på vetenskaplig psykologi.

3.4 Metoddiskussion

Redan i början av sökningsprocessen upptäckte jag att det fanns lite forskning om talrädsla eftersom jag fick mycket få träffar. Framförallt var det få artiklar kopplat till den svenska skolan eller högstadiet. Jag var därför tvungen att göra en bredare sökning. Studier som handlade om andra målgrupper än högstadiet togs med. Dessutom togs undersökningar som gjorts i länder med annorlunda skolsystem än det svenska med. Exempelvis kom en artikel med utgångspunkt i det turkiska skolsystemet till nytta för min uppsats. Vilket jag inte hade förväntat mig. Undersökningen visar resultat som kommit från personer som talar utifrån sin turkiska bakgrund och det turkiska skolsystemet. Det fick mig först att ifrågasätta hur relevant artikeln är för svenska högstadieelever. Det är också möjligt att fråga sig om övningarna som framgår i artikeln skulle fungera lika bra i Sverige. Däremot kan jag tänka mig att lärare som möter elever som är uppvuxna i andra länder med andra skolsystem än det svenska, kan ha nytta utav artikeln. Med ett stort urval kan lärare ställa fler arbetssätt mot varandra för att få en djupare förståelse för ämnet och enklare kunna hjälpa elever som upplever talrädsla.

(15)

4.Resultat

I den här delen kommer jag gå igenom källorna som jag har valt utifrån mina frågeställningar. Jag kommer att berätta de svaren jag har fått som är relevanta för mina frågor. Frågeställningarna är :Vilka svårigheter finns det som hindrar elever från att prestera i muntliga presentationer? Vilka arbetssätt finns det som kan hjälpa elever överkomma svårigheterna med muntliga presentationer?

4.1 Fysiska svårigheter

Alla artiklar talar om att talrädsla är en av de rädslorna som elever upplever som mest. Inte bara i skolan men även utanför. Talrädsla beskrivs av Quinn och Goody (2019), Ireland (2020), Altunkaya (2018), Teksan et al (2019) och Bodie (2010) vara en typ av ångest som skapas när man ska kommunicera. Det kan påverka personers vardag på ett sätt där elever upplever skoluppgifter som svåra. Det kan därför hindra elever från att kunna delta i muntliga presentationer. Författarna i artiklarna talar om att talrädslan grundas av i tankesättet som sedan påverkar deras förmåga att hantera saker. Det kan få personen att känna att mycket är svårt. Enligt Altunkaya (2018) kan man tydligt se svårigheterna som personen med talrädsla upplever. Exempelvis kan det blir svårt att organisera och planera inför muntliga presentationer. Sådana svårigheter kan leda till att personen får obehagliga känslor under en presentationen. Exempelvis att pulsen ökar, att man stammar, att man får ont i magen eller att man skakar.

Detta tas även upp av Nash et al. (2015). De tar upp att eleven kan börja tala för snabbt, himla med ögonen, andas tungt eller känna sig varm. Några andra konsekvenser skulle kunna vara att eleven glömmer vad den vill säga, ifrågasätter manuset som hen har skrivit, eller gör överdrivna rörelser, talar Tekşan et al. (2019). Dessa konsekvenser har artiklarnas skribenter analyserat för att få fram olika studietekniker som ska hjälpa personer med talrädsla. Altunkaya (2018) berättar i sin artikel om att talrädsla alltid kan överkommas. Det kan överkommas genom att man ständigt övar på att ha muntliga presentationer.

Merleau-Ponty (2012) talar likadant i boken “Mod att tala”. Han påstår att en person med talrädsla som ständigt övar kan skapa modet att tala, men utan träning kan det enkelt försvinna.

(16)

Därför måste personen regelbundet öva dels för att skapa modet att tala och dels för att kunna utveckla sina presentationer. Dock kan det vara svårt för lärare att veta vem det är som upplever talrädsla och hur man kan hjälpa eleven. För att det kan visas på olika sätt och bero på olika saker, enligt Merleau- Ponty (2012). Det innebär att även om talrädsla kan överkommas så måste personen förstå vad det kan bero på innan hen kan ta hjälp av lärare.

Psykologen Carl Rogers från boken “Mod att tala “ (2012) tar upp en teori. Han talar om en kompetens som heter “performativ habitus”. En person som har kompetens i performativ habitus kan enkelt föra en professionell, välstrukturerad och bra muntlig presentation. Men då behöver personen ständigt öva på att presentera för att personen ska kunna hantera obehagliga känslor. En elev som inte har kompetens i performativ habitus riskerar att sticka ut ur mängden vilket personen med talrädsla vill helst undvika. Men mycket handlar om elevens inställning. Enligt psykologen Merleau- Ponty (2012) hänger psyket och kroppen ihop. Han påstår att kroppen måste uppleva uppgångar och nedgångar i livet för att kunna hantera olika svårigheter. Desto oftare man hanterar svårigheter, desto mer kompetens har man i performativ habitus. Då kommer personen kunna anpassa sitt talspråk och kroppsspråk när hen ska presentera utan att bli rädd.

4.2 Psykiska svårigheter

Bodie (2010) talar om att personer med talrädsla kan se yttre kritik från publiken som hot. Kritiken kan få personen att känna sig otillräcklig. Vare sig om det kommer i form av att någon säger något eller om det kommer i form av kroppsspråk. All kritik tas upp för att nedvärdera personen inför publiken. Det är så en person med talrädsla kan tänka. Sådana tankar kan i sin tur leda till att personen med talrädsla känner en oro inför muntliga presentationer.

Nash et al (2015) talar om att upp till 70% av universitetsstudenter som upplever talrädsla kopplar det till de förväntningar som publiken har. Det innebär att omgivningen kan vara påfrestande för eleven/studenten, vilket kan öka talrädslan. Detta skriver Ireland (2020) om i sin artikel. Han säger att det kan leda till “Illusion of transparency”. Illusion of transparency betyder att eleven med talrädsla känner att publiken kan höra ens tankar och känna ens känslor. Inklusive om personen är rädd. Vilket är pinsamt. Effekten blir att eleven får ett dåligt självförtroende och talrädslan kan enklare ta över.

(17)

Enligt Pusztai (2012) är det viktigt att publiken har ett gott och respektfullt bemötande när de är i ett rum med någon som upplever talrädsla. Annars kan ett dåligt bemötande skada personen med talrädsla. Då kan det leda till att personen förknippar muntliga presentationer med dåliga upplevelser. Ifall en elev skulle få en sådan tanke så är det viktigt att låta eleven själv avgöra om hen vill presentera eller inte. Pusztai (2012) talar om att vissa lärare kan tvinga elever med talrädsla att presentera även om de inte vill. Det sätter psykisk press på eleven som kan påverka elevens psykiska välmåendet negativt. Så småningom kommer klassrummet upplevas vara en otrygg plats.

Enligt Tekşan et al. (2019) bör klassrumsmiljön vara en trygg plats för både lärare och elever, med eller utan talrädsla. Flera olika studier visar att elever av olika orsaker undviker att tala inför andra, enligt Tekşan et al. (2019). Han lyfter fram att vissa elever kan vara så pass osäkra på sitt ordförråd att de hellre undviker att prata inför andra personer. De kan uppleva att publiken kommer lägga märke till de grammatiska felen och kanske kommentera det (Altunkaya, 2018).

Klassrumsmiljön är inte det enda som spelar roll. Studier som gjordes i Turkiet visar i sina resultat att hemmiljön kan påverka hur personen beter sig i skolan. En hemmiljö som utgår ifrån traditioner kan tala om att personer förväntas bete sig passivt. Detta kan leda till att eleven upplever talrädsla när hen måste stiga ur sin komfortzon och prata mer än vanligt. (Teksan et el., 2019). Jag anser att det därför kan vara viktigt för lärare att ha djupare förståelse och kunskap för olika traditioner.

Några ytterligare teorier är att om en undervisning upplevs vara meningslös eller ointressan så kan eleven undvika presentationer. Om eleven tycker att undervisningen är ointressant så kommer eleven sluta ta till sig informationen. Vilket kan leda till att eleven kommer ha för lite information för att kunna skapa en presentation. Altunkaya (2018) anser att en individ som saknar kunskap med stor sannolikhet undviker att föra muntliga presentationer. Sådana personer riskerar även att uppleva talrädsla. En elev kan också undvika presentationer om hen är genetiskt rädd ifrån att prata. Enligt Ireland (2020) finns det elever som kan vara blyga, introverta och känsliga och som är passiva i personligheten. För de är är det svårare, om inte omöjligt att framföra presentationer utan att bli rädda. Detta antagande kan värderas utifrån frågan huruvida personlighet är genetiskt eller socialt konstruerat. Att vara exempelvis introvert kan bero på olika sociala faktorer som påverkar hur individen beter sig i olika situationer. Det kan även leda till att personligheten förändras med tiden. Att vissa personlighetsdrag är genetiska kan därför enligt

(18)

min uppfattning vara möjligt, däremot är personlighetsdrag och känslan _rädsla _{två faktorer som} skiljs åt enligt mig. Därför kan det bli problematiskt att förstå Irelands motivering till att en elev kan vara genetiskt rädd.

4.3 Arbetssätt

Bodie (2010) diskuterar olika arbetssätt för att hjälpa elever att bli av med sin talrädsla. En av arbetssätten som han tar upp är Systematic Desensitization. Systematic Desensitization innebär att man i olika steg, som i en trappa, arbetar med muntliga presentationer genom olika övningar. Syftet med detta arbetssättet är att förändra elevers negativa tankar om muntliga presentationer. Exempelvis genom meditation.

När eleven känner sig avslappnad så går man vidare till nästa steg och så vidare. Bodie menar att detta arbetssättet fungerar eftersom eleven får göra något som hen är rädd ifrån tills det blir en vana. Ett annat arbetssätt som Bodie (2010) tar upp är Skicklighetsövningar. Skicklighetsövningar är små övningar som förbereder eleven för sin presentation. Genom skicklighetsövningar utvecklar eleven egna tekniker som hen kan använda sig utav. Eleven blir sedan mer bekväm för att hen blir mer säker på vad hen gör. Syftet med övningarna är att eleven ska bli mer självsäker eftersom självsäkerhet kan minska talrädsla. Det som är viktigt när eleven sedan har sin presentation är att det finns stöttande lärare och publik som kan ge konstruktiv feedback.

En tredje arbetssätt som Bodie (2010) tar upp är COM-therapy (communication-orientation modification therapy). COM-therapy betyder att man som lärare ska hjälpa eleven att se presentationen som ett vardagligt samtal. Istället för att eleven föreställer sig framträda på en “scen”. Detta ska leda till att eleven blir mindre nervös och rädd. Dock finns diskussioner om COM-therapy verkligen fungerar eftersom olika studier har kommit fram till olika svar. Detta motbevisar Bodie (2010). Han berättar att personer som tar tag i sina rädslor och gör saker de är rädda för överkommer i slutändan sina rädslor. Vilket är även det resultatet som Bodie har fått när han har använt sig utav COM-therapy.

Många av de artiklarna jag har läst berättar om kurser där elever fått lära sig att hantera sin talrädsla. Sådan kurs har Quinn och Goody (2019) använt sig utav. De fann att det hjälpte eleverna med talrädsla. Nash et al. (2016) fick liknande resultat när de använde sig utav en sådan kurs. De fann att eleverna var mindre talrädda i slutet av kursen jämfört med när de startade. I

(19)

en sådan kurs så sitter man i helgrupp, precis som i en klass. Knight et al. (2020) som också använde sig utav en sådan kurs lade märke till något annat. De märkte att när eleven med talrädsla fick sitta i grupp med andra som också är rädda så kunde de påverka varandra på ett positivt sätt. För att de fick mer kunskap om deras rädsla när de satt med andra som kunde relatera. Däremot var de mycket tydliga med att påpeka att det hade tagit mycket tid och att det krävdes mycket resurser för att få det att fungera.

Några av författarna talar om hur viktigt det är med respons och självreflektion. Tsang (2020) påpekar att konstruktiv kritik. alltså respons som ges för att hjälpa, är mycket viktigt. Han menar att responsen som ges måste vara detaljerad för att det verkligen ska hjälpa. Då kan eleven utveckla sina kunskaper och bli mer självsäkra och mindre talrädda. Om läraren ej är detaljerad i sin respons kan responsen bli oklar för eleven vilket försvårar situationen för eleven som sedan kommer ha svårt för att utvecklas.

En annan sak som kan spela roll för hur personer upplever muntliga framställningar är personens självförmåga, vilket både Tsang (2020) och Nash et al. (2016) tar upp i sina artiklar. Tsang menar att det som framförallt orsakar personers talrädsla är deras tilltro till att de inte kan klara av att ha en presentation. Tsang menar att man som lärare kan fokusera på att hjälpa elever öka sin tilltro till sig själv.

Nash et al. fann, likt Tsang, att elevernas självförmåga har stor inverkan på deras talrädsla. Skillnaden är att när Nash et al. utförde sin undersökning och elevernas självförmåga ökade så upplevde eleverna att de presterade sämre. Vilket Nash et al. menar kan bero på responsen som de fick och den negativa inställningen de hade innan de skulle presentera.

I artikeln som är skriven av Tsang (2020) står det att varken erfarenheter eller övning spelar roll för deras rädsla. Han menar att eleven kan aldrig veta i förväg hur presentationen kommer gå till. Det kan ske saker under tiden hen presenterar som kan skapa eller förvärra talrädslan. Exempelvis som publikens reaktioner. Om den är negativ så kan det påverka eleven negativt.

Pusztai(2012) håller med om att saker som sker under en presentation kan spela roll. Han talar om att det är viktigt att det finns en fungerande relation mellan eleven som presenterar och den som lyssnar. Till det tar han fram ett arbetssätt som handlar om att man ska skapa empati för den som presenterar. Det betyder att publiken ska vara öppensinnade, ha respekt för talaren och försöka vara intresserad av det som eleven har att säga. Dock håller Pusztai inte med om att

(20)

tidigare erfarenheter inte spelar någon roll. Utan han anser att en elev med talrädsla måste öva för att våga hålla i en presentation. Det kan eleven göra genom olika förövningar som läraren ger. Ett exempel på en förövning är att “inte en social roll”. Vilket betyder att eleven låtsas ta en roll och tränar på att prata utifrån hur hen tror att rollen pratar, precis som i en teater.

Konsten att tala är en lärorik konst. Det kallas för retorik. Förövningar är bra retoriska övningar som sätter igång hjärnan hos eleven. Genom förövningar får läraren bestämma vad eleven ska prata om, var eleven ska föra sitt tal och när eleven ska göra det, säger Pusztai (2012).

Olsson Jers (2012) tar upp en annan retoriska arbetssätt som elever och lärare kan använda sig utav, nämligen ethos, pathos och logos. Ethos handlar om att tala trovärdigt. Det visas genom sättet man pratar på, kroppsspråket, elevens tankar och handlingar. Pathos handlar om att eleven måste försöka väcka känslor hos publiken, helst en berörande känsla. Vilket kan göras genom att lyfta fram något som publiken kan relatera till. Och logos handlar om att övertyga publiken till att ha samma åsikt som en själv. Då gäller det att välja rätt ord som kan visa hur smart man är. Ethos, pathos och logos är tre teoretiska tankemodeller. Det är modeller som eleven kan följa. Modellerna hjälper eleven att hitta strategier som hjälper en själv att bygga upp sin presentation. Men detta kan bli utmanande för en elev med dåligt självförtroende. Det som är utmanande är att tänka på hur modellerna ska fungera när man ska presentera. Vilken Olsson Jers (2012) säger att det är endast då det fungerar.

I många av artiklarna tas det upp att elever med talrädsla känner att de ofta inte vet hur de ska göra med kroppen och att det också skapar ett dåligt självförtroende. Exempelvis vet man inte hur man ska röra sig med händerna eller armarna när man ska står och ska presentera. Detta är viktigt att arbeta med för att eleven ska få bättre självförtroende. Det viktiga är då att träna kroppen att stå framför flera personer samtidigt som man pratar. Vilket är en process men en viktig process, enligt Pusztai (2012). Man kan föreställa sig att kroppen är som ett instrument som man måste använda för att kroppen ska automatiskt kunna anpassa sig efter olika situationer. En annan författare som gav intressanta diskussioner var Shadinger et al. (2020). Han påstår att elever som ger sig själva positiva kommentarer kan enklare slappna av och känna mindre oro. Däremot säger han att det inte spelar roll om eleven upprepar de positiva kommentarerna fler än en gång. Utan det kommer ge samma effekt.

(21)

5. Diskussion

I den här delen kommer jag att diskutera det jag har kommit fram till i resultatet. Det som tas upp är kopplat till mina frågor som är: “Vilka svårigheter finns det som hindrar elever från att prestera i muntliga presentationer?” och “Vilka arbetssätt finns det som kan hjälpa elever överkomma svårigheterna med muntliga presentationer?”. Jag kommer även att diskutera resultatet kopplat till läraryrket, och ge förslag på vad som kan forskas vidare.

5.1. Talrädsla

Talrädsla är en rädsla som orsakas av olika faktorer i en persons liv. Dessa faktorer skapar känslor som oro och nervositet. Sådana känslor kan påverka en person både fysiskt och psykiskt. En känsla som rädsla kan göra att personen upplever kognitiva svårigheter, alltså svårigheter att göra praktiska saker. Personen kan även uppleva fysiska svårigheter som att skaka eller stamma. I detta fallet kan en elev påverkas så pass mycket att hen inte kommer kunna eller vilja presentera. Problemet är så mycket större än vad man först kan tro. Forskning visar att talrädsla är ett problem för elever, men att denna rädslan också kan överkommas. Det som är tydligt är att det finns olika steg som en elev måste gå genom för att kunna hålla i en presentation utan att bli rädd. Dessa steg är praktiska steg, alltså krävs det att man gör fysiska saker. Dessutom finns det olika instruktioner och regler som man måste följa. Vägen dit skiljer sig från person till person.

Nash et al’s (2015) talar om att 70% av de flesta studenter och elever känner en rädsla över att hålla i presentationer. Trots att det är så många som lider av detta så pratar man inte om det i skolorna. Istället sopas det under mattan för att lärare och elever inte vet hur de ska hantera det.

Resultatet blir att ämnet sopas under mattan för att lärare och elever inte vet hur det ska hanteras. Detta gör att eleverna kan lätt hamna i en ond cirkel där man blir rädd över småsaker. Då kan lusten att vilja hålla i ett tal försvinna, enligt Pusztai (2012). Och lust är oerhört viktigt. För eleven behöver ha lust till att konstant öva för att förbättra sina presentationer. Vid sådana stunder är det väldigt vanligt att eleven börjar kritisera sig själv och må dåligt.

Något som kan öka talrädslan eleven har och hindra eleven från att försöka prestera är de negativa tankarna och det dåliga självförtroendet som eleven har. Ifall individen har negativa

(22)

tankar före än presentationen så är det större risk att hen inte klarar det. De negativa tankarna behöver inte handla om sig själv. Det kan även vara tankar som att publiken ses som ett hot vill förstöra för en. Därför är det viktigt att både lärare och elever som vill ge respons, är försiktiga med vad de säger. Då är konstruktiv kritik det som verkligen kan hjälpa eleven att utvecklas. Mycket av det som kan framkalla talrädsla kommer från klassrumsmiljön. Miljön i klassrummet kan påverka eleven väldigt mycket. Därför måste lärare och elever skapa en trygg miljö så att elever med talrädsla kan få bort de självkritiska tankarna och förbättra sina muntliga presentationer.

Självkritiken kan även grundas i annat. I vissa artiklar talar skribenterna, ex Tekşan et al. (2019) om att det finns andra saker i omgivningen som kan påverka eleven, såsom familjetraditioner. Då kan man ställa sig frågan ifall Tekşan et al.´s påstående är sant. Ifall alla verkligen kan överkomma talrädsla trots stora saker som traditioner. Man kan säga att det är allmänt viktigt att föra fram kunskap om talrädsla så att eleverna vet hur de ska hantera det. Men även så att eleverna känner sig trygga i klassrummet. Då kanske det även finns möjlighet att den procentuella andelen (70%) minskas. Dessutom att Säfströms (2005) påstående om att elever slutar studera på grund av talrädsla kanske ger en positiv vändning.

5.2. Arbetssätt

Forskning visar att en elev som allmänt får mer kunskap om själva presentationen kommer känna att processen är mycket enklare än vanligtvis. När en elev känner att hen har kunskap och har lärt sig olika strategier så ökas självförtroendet. Responsen är även oerhört viktig. Eleven kan se kritik som yttre hot så det gäller att vara noggrann med hur man är som lyssnare. Sättet man beter sig på skapar antingen en trygg eller en otrygg klassrumsmiljö. Utöver beteendet ger man konstruktiv respons om man vill kommentera. Responsen ska då förklara vad de behöver utveckla och hur de kan göra det (Tsang, 2020). Eftersom syftet är att hjälpa eleven. Beteenden som att skratta och håna kan enkelt förekomma. Men det är precis sådan respons som kan förstöra elevens presentation. Det är inte bara eleven som kan påverkas då utan även andra elever i publiken som också upplever talrädsla.

Källor som Pusztai (2012) och Bodie (2010) talar om att tidigare erfarenheter kan vara till nytta. Om eleven har övat tillräckligt mycket i förväg så kommer eleven överkomma sin rädsla och kunna veta vad hen ska göra i svåra situationer. Dock finns det motargument. Tsang (2020) påstår att elevens talrädsla kommer inte minskas även om de har förberett sig inför

(23)

presentationen. Det går emot det välkända talesättet “övning ger färdighet”, och man tvingas se på talrädsla med nya ögon. Det räcker alltså inte att bara uppmuntra eleverna att öva och tro att det ger någon betydelse. För kanske kan det bero på oföränderliga saker i omgivningen som att talrädslan kan vara genetiskt.

Flera av artiklarna utgår ifrån kurser som gjorts på olika universitet. Det kan därför ifrågasättas om resultaten blir desamma ifall samma arbetssätt används i svenskundervisningen i högstadiet? Kurserna som artiklarna utgår ifrån oftast kräver tid och flera resurser, som att kunna arbeta i små grupper med flera lärare. Dessutom var det även frivilligt att delta i kurserna. Vilket kan ge ett annorlunda resultat jämfört med elever i högstadiet som måste gå till en klass och göra saker som de kanske inte vill göra. Däremot finns det arbetssätt som kan användas som exempelvis förövningar och skicklighetsövningar. Sådana övningar kräver inte mycket resurser men det kan kräva tid. Däremot är det värt det om det visar positiva resultat och om eleverna utvecklar kunskap i performativ habitus.

Ett annat arbetssätt som inte kräver många resurser är en övning från Shaidinger el al. (2020). Att ge sig själv positiva kommentarer innan en presentation. Denna övningen är ett konkret och bra arbetssätt som lärare kan använda sig av i klassrummet. Det krävs varken mycket tid eller resurser för att det ska fungera. Dessutom är risken för att det ska ge negativa effekter litet. Lärare behöver inte heller oroa sig över att sociokulturella faktorer som ex genus eller hemmiljö ska kunna påverka arbetssättet. Eftersom övningen går ut på att endast påverka sig själv. Ett exempel på ett sådant påstående kan vara “Jag har modet att tala framför andra”.

5.3. Vidare forskning och yrkesprofessionen

Frågan är hur den forskning som jag har hittat som verkligen kan appliceras å det vardagliga arbetet med högstadieelever. Den forskning som redogjort för är till stor del internationella undersökningar, skrivna på engelska. Det är mycket forskning som utgår från ett svenskt perspektiv. Det finns en risk att den som läser artiklarna därför inte kan använda sig av deras resultat. Det skulle vara en fördel om det skrivs svenska artiklar som bygger på svenska undersökningar. I de artiklarna kan de jämföra internationella och svenska undersökningar för att visa om samma arbetssätt ger samma resultat.

(24)

Flera av artiklarna undersöker kurser som hålls på universitetnivå. Deras resultat kan därför vara svåra att använda i mitt framtida yrke som ämneslärare i högstadiet eftersom man utgår ifrån olika kunskapkrav och kunskapnivåer. Det skulle vara gynsamt för högstadielärare att hitta lika mycket forskning på högstadienivå som på universitetsnivå, vilket skulle kräva att det görs mer forskning kring talrädsla i högstadiet dels kring nya arbetssätt som kräver mindre tid och resurser, dels kring undervisning som är anpassad för högstadiet.

Ett problem som jag har upptäckt under tiden jag läste är hur lite konkreta och enkla arbetssätt det finns som även är smidiga att använda sig utav. De arbetssätten som jag har hittat har varit värdefulla för oss som kommande lärare. Men jag tycker att det finns utrymme för mer forskning som kan ge tips på arbetssätt som inte kräver mycket resurser. Utöver det så skulle det vara bra ifall man inkluderar hur eleven med talrädsla kan vara med och söka fram information om talrädsla. Både för att samarbeta med läraren och för att själv lära sig.

Annan information som saknas är _{hur man ska arbeta med de olika arbetssätten som artiklarna} ger. I artiklarna står det om att man borde arbeta med vissa saker men inte hur. Till exempel så skriver Tsang (2020) att man måste hjälpa eleverna att bli mer bekväma med sina hand och armrörelser. Men inte specifikt hur man kan arbeta med det. Något som skulle hjälpa är ifall de visar resultaten av olika skolor som har testat samma arbetssätt. Det är en bonus om skolorna sedan kan besvara frågor som “Vad fungerade?” “Varför fungerade det och vilka arbetssätt fick man använda sig utav?”.

Det är inte lätt att veta hur man ska arbeta med elever med talrädsla. Frågan är vilka arbetssätt som faktiskt fungerar och vilka som kanske kan ha negativa effekter. Denna fråga kan jag bära med mig till mitt examensarbete. Inom ramarna för en sådan framtida studie kan jag intervjua lärare för att få svar på hur de arbetar för att hjälpa elever som upplever talrädsla. Att jag inte har hittat mer forskning kan såklart bero på att jag inte har sökt tillräckligt eller att jag har valt fel sökord. Det kan även bero på att det är svårt att ta fram arbetssätt som fungerar för alla. Det är väldigt individuellt. Det som kan hjälpa en elev med talrädsla kanske inte fungerar för en annan elev.

Det skulle även behöva finnas forskning som talar specifikt om de svårigheterna som kan dyka upp i skolmiljön. Eftersom lärare och skolpersonal kan ha stor nytta av att se hur talrädsla skapas och hur omgivningen kan påverka rädslan. Detta kan kopplas till riktlinjerna i svenska för

(25)

högstadiet. Riktlinjerna talar om att undervisningen ska forma elevens förmåga att tala inför andra, samt förmåga att delta i förberedda samtal och diskussioner. Om skolpersonal då har kunskap om talrädsla kan de uppnå riktlinjerna. Olsson Jers (2012) menar att det är svårt att uppnå riktlinjerna eftersom det inte finns tillräckligt med verktyg (resurser).

Det är viktigt att jag i mitt framtida yrke kan hjälpa elever som upplever talrädsla. Både för att de ska kunna våga tala framför andra och uppnå kunskapskraven. Jag personligen har fått mer kunskap om vad som påverkar elevers talrädsla. Jag är även medveten om hur jobbigt presentationer kan vara för vissa elever. En del av de arbetssätten som jag har tagit upp kommer definitivt följa med mig in till mitt framtida yrke. Den forskning som jag kommer minnas och ta del utav är vilken sorts av respons som ges, och att lärare bör uppmärksamma klassrumsmiljön lite oftare.

(26)

Källförteckning

Altunkaya, H. (2018). Speech Anxiety in Guidance and Psychological Counselling Department Students. _{Cypriot Journal of Educational Sciences, 13, 328-339. [Hämtad: 2020-12-20.]}

Bodie, G. D. (2010). A Racing Heart, Rattling Knees, and Ruminative Thoughts: Defining, Explaining, and Treating Public Speaking Anxiety. _{Communication Education, 59, 70-105. [Hämtad:} 2020-12-20.] https://doi.org/10.1080/03634520903443849

Ireland, C. (2020). Apprehension felt towards delivering oral presentations: a case study of accountancy students. _{Accounting Education, 29, 305-320. [Hämtad: 2020-12-20.]} https://doi.org/10.1080/09639284.2020.1737548

Jers, O. C (2012). _{Klassrummet som muntlig arena: att tala fram sin trovärdighet (1 uppl.). Liber.}

Knight, M. L., Johnson, K. G., & Stewart, F. (2016). Reducing Student Apprehension of Public Speaking: Evaluating Effectiveness of Group Tutoring Practices. Learning Assistance Review, 21 _, 21-54. [Hämtad: 2020-12-20.]

Kåver, Anna (2016). _{KBT i utveckling (2 uppl). Natur Kultur Akademisk.}

Myndigheten för skolutveckling (2005). _{Elever som behöver stöd men får för lite.} https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a653d40/1553957082845/pdf1899. pdf

Nash, G., Crimmins, G., & Oprescu, F. (2016). If first-year students are afraid of public speaking assessments what can teachers do to alleviate such anxiety?. Assessment & Evaluation in Higher Education, 41_{, 586-600. [Hämtad: 2020-12-20.] https://doi.org/10.1080/02602938.2015.1032212}

Pusztai, Istvan (2012). _{Mod att tala: 160 övningar i retorik. Gleerups Utbildning AB.}

(27)

Anxiety among University Students. International Journal of Teaching & Learning in Higher Education, 31,_{503-511. [Hämtad: 2020-12-20.]}

Rudenstam, C. (2005). _{Börja tala. Ordfront Förlag.}

Shadinger, D., Katsion, J., Myllykangas, S. (2020). The Impact of a Positive, Self-Talk Statement on Public Speaking Anxiety. College Teaching, 68_, 5-11. [Hämtad: 2020-12-20.]https://doi.org/10.1080/87567555.2019.1680522

Skolverket. (2011a). _{Läroplan och kursplaner för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet.}

[Hämtad 2020-11-25] från https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan /laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731% 2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRSVE01%26tos%3Dgr&sv .url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f

Skolverket. (2011b). _Ämne -Svenska_. [Hämtad 2020-12-10] från https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymn asieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.ht m%3FsubjectCode%3DSVE%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3

Tekşan, K., Mutlu, H. H., Çinpolat, E. (2019). The Examination of the Relationship between the Speech Anxiety and Speaking Skill Attitudes of Middle School Students and the Opinions of Teachers on Speech Anxiety. Journal of Language & Linguistics Studies, 15, 1395-1412. [Hämtad: 2020-12-20.] https://doi.org/10.17263/jlls.668527

Tsang, A. (2020). The relationship between tertiary-level students' self-perceived presentation delivery and public speaking anxiety: A mixed-methods study. _{Assessment & Evaluation in Higher} Education, 45_, 1060-1072. [Hämtad: 2020-12-20.] https://doi.org/10.1080/02602938.2020.1718601