1
Självständigt arbete i bild
15 hp, grundnivå
En bildlärare för alla - Specialpedagogik i bildklassrummet
A teacher for everyone - Special education in visual
education
Andrea José Correa
Johannes Packalén Rosberg
2 Bildlärarexamen
med inriktning mot arbete i årskurs 7-9, 330 högskolepoäng
SAG- Självständigt arbete i Bild 15 hp
2021-01-18 Examinator: Dennis Augustsson Handledare: Pär Widén
3
Förord
Kunskapsöversikten har skrivits gemensamt då vi träffats kontinuerligt under skrivandets gång. Sökandet har gjorts på ERIC, Swepub, Libsearch samt Google Scholar av båda parterna. De skrivna textdelarna i kunskapsöversikten har inte delats upp utan har skrivits gemensamt. Vi har setts i verkligheten såväl som på Zoom och har haft kontinuerliga Zoom-möten med vår handledare. Vi har haft många olika sökomgångar och har även fått revidera våra sökningar en gång då vi inte hade funnit tillräckligt med forskning, detta ledde till att vi hamnade i referenslistorna på våra sökträffar och valda texter och därefter drog nytta av ‘snöbollseffekten’ för att finna nya relevanta källor. Vi har sökt både på svenska och på engelska men har övervägande funnit resultat på engelska.Vi har valt att fokusera på specialpedagogiska styrkor i bildämnet och har även tittat på lärares syn på bildämnet ur ett internationellt perspektiv och därför har ett urval av internationell forskning gjorts. Johannes har dokumenterat sökningarna och Andrea har skrivit anteckningar och annotationer som sedan sammanställts i kunskapsöversikten.
4
Sammanfattning
Denna kunskapsöversikt ämnar identifiera forskning som visar på styrkor eller svagheter inom bildämnet i specialpedagogiskt syfte samt att få syn på lärares
inställningar/föreställningar om bildämnet som specialpedagogiskt verktyg. Genom begränsade sökningar genom ERIC, Google Scholar och Libsearch har vi funnit exempel som visar på styrkor inom bildämnet vad gäller specialpedagogik, internationella attityder vad gäller konst som specialpedagogiskt verktyg samt lärare och lärarstudenters uppfattning om bildämnet och dess specialpedagogiska egenskaper. Ur sökningarna framkommer det i resultatet att bildämnets visuella aspekter är en av huvudstyrkorna sett ur ett
specialpedagogiskt perspektiv. Det visar sig att grundskollärare känner sig oförberedda inför att ha bildlektioner med elever med speciella behov vilket kan ses som en indikation om att de inte fått se värdet av bildämnet som specialpedagogiskt verktyg, samtidigt blir det tydligt att rektorer ser det specialpedagogiska värdet i konst / bildämnet men föredrar att konst/ bildlärares huvudkompetens är konst / bild. Det förefaller att bildämnet uppfattas lika viktigt som andra ämnen samt att att estetiska ämnen anses fungera kompensatoriskt och ha terapeutiska inslag. Forskningen visar tydligt att barn gärna använder sig av bilder för berättande av egna erfarenheter och det visar sig att konst och bildskapande anses ha ett socioemotionellt värde. Vidare syns att grundlärarstudenter går att förbereda vad gäller bildkunskap samt att lokalerna där konst / bildundervisningen sker har stor inverkan på elevens uppfattning av sin egen kreativa förmåga.
Nyckelord: Anpassningar, Bildämnet, Inkludering, Konst, Lärarperspektiv, Lässvårigheter, Specialpedagogik, Visualisering
5
Innehållsförteckning
Förord 3
Sammanfattning 4
Syfte och fråga 7
Metod 8
Metoddiskussion 9
Presentation av källorna 11
The influence of visual arts education on children with Asd 11
Att skapa ordning för det estetiska i skolan 11
Examining Preservice Teachers’ Preparedness for Teaching Art 12 Students with Disabilities in the Art Classroom: How Prepared Are We? 13 “I Am Artistic”: Mixed Method Case Study Research of Preservice Generalists’
Perceptions of Arts in Education 13
Reading is seeing: using visual response to improve the literary reading of reluctant
readers 14
The arts: a precious part of special education? How principals value and organize arts education in compulsory school for pupils with intellectual disability in Sweden 15 I think the arts are as prominent as any subject”: A study of arts education in two
Scandinavian schools 15
Translanguaging through Visual Arts in Early Childhood: A Case Study in a Hong Kong
Kindergarten 16
The Role of Visual Art Instruction in the Special Education Classroom 16 Narrative Learning as Theory and Method in Arts and Museum Education 17 i3 Everyday Arts for Special Education Impact Studies 17
Analys och diskussion 19
Bildämnet som kompensatoriskt 19
Lärares syn på specialpedagogik i bilden 20
Avslutning och framtida forskning 21
Brister i undersökningen 23
Källor: 24
Bilaga 1 26
Bilaga 2 27
6
Inledning
Den första Januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag. Det finns otaliga vinklar av hur detta påverkar oss som blivande lärare men en genomgripande aspekt är en av konventionens fyra grundprinciper; barns lika rättigheter och värde (UNICEF, 2009). Detta betyder att när det exempelvis gäller olika stödinsatser så kommer skolan behöva se till så att stödet blir individanpassat, alltså kommer generella åtgärder för klassen och skolan inte att räcka då barnkonventionen handlar om det enskilda
barnets rättigheter.
Efter en kurs i specialpedagogik blev vi som blivande bildlärare varse om olika aspekter som kan påverka bildklassrummet och som kan sätta käppar i hjulen för läraren som vill främja utveckling. Däribland belystes att problem med motoriken, bekymmer med abstrakt tänkande, kognitiva svårigheter samt språksvårigheter kan påverka elevens uppfattning av ämnet. Svårigheter med dessa aspekter kan medföra stor problematik i bildklassrummet då ämnet vilar just på elevens utnyttjande och utvecklande av dessa förmågor. En styrka som bildämnet för med sig är att det bringar ett annat sätt att kommunicera; att kommunicera visuellt. Detta kan vara ett attribut som elever med exempelvis språksvårigheter kan dra nytta av. Enligt
forskning utförd av Karen G. DeJarnette (1997; 2002, R. J. Deasy) så presterade alla elever bättre då de fick kommunicera i både skrift och bild, detta speciellt för elever med språksvårigheter och andra modersmål. En annan styrka som bilder och bildämnet för med sig är att de kan vara av stor hjälp vad gäller visualisering av text. I en studie gjord av Jeffrey D. Wilhelm (1995) framkom att två elever med
ospecificerade funktionsvariationer och lässvårigheter förbättrade sin läsförmåga efter nio veckors ‘visualisations träning’- alltså övade eleverna på att visualisera och rita det de läste. Att finna styrkorna i bildämnet och hur det kan hjälpa elever att
utvecklas och integreras i skolan är av stor vikt, inte enbart för att legitimera ämnets existens, men även för att se dess potential vad gäller specialpedagogik och
7
Syfte och fråga
Denna kunskapsöversikts syfte är att undersöka hur forskningen beskriver
vilka styrkor och möjligheter bildämnet/konstämnet besitter som specialpedagogiskt verktyg. Vi gör detta genom att beskriva hur forskning belyser lärarens egen
förståelse och uppfattning om länken mellan specialpedagogik och bild. Vi har studerat forskningen med ett ämnesdidaktiskt fokus på hur och varför bildämnet är viktigt för elever med behov av anpassningar, samt med en praktisk dimension där vi granskat metoder och aspekter bildämnet för med sig som kan ses som styrkor ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Vi har även tittat på lärares attityder och
uppfattningar om bildämnet för att få en överblick av specialpedagogikens plats i bildämnet ut ett lärarperspektiv. Då vi anar att det finns didaktiska styrkor i bildämnet vill vi få syn på dessa.
Frågan som vi ämnar besvara är således:
Vilka specialpedagogiska styrkor identifieras i bildämnet som specialpedagogiskt verktyg och hur uppfattas länken mellan specialpedagogik och bild/konst av lärare
8
Metod
Utifrån vår frågeställning har vi sökt på ord och fraser som varit relevanta, vi har använt oss av ERIC, Google Scholar och Libsearch samt Swepub. Vi har begränsat sökningarna till Peer Reviewed. Det har inte funnits så mycket material och därför har vi valt att inte avgränsa en tidsperiod då vår förhoppning även varit att finna en progression över tid. Vi har sedermera gjort ett urval av texter för att skapa oss en översikt av specialpedagogikens roll i bildsalen.
Basen till sökorden har vi hämtat ur boken Specialpedagogik i professionellt lärarskap, synsätt och
förhållningssätt (Bruce, Rubin, Thimgren, Åkerman, 2016) som vi läst i samband med en
kurs i specialpedagogik. Extra fokus och relevans har lagts vid det andra kapitlet som handlar om synsätt och förhållningssätt av specialpedagogik. Sökorden har haft olika funktioner, exempelvis har ord som ‘bildämnet, bild, bildklassrummet’ och ‘bildlärare’ använts för att avgränsa inte enbart till bildämnet men även till svenska resultat. Därefter har dessa ord kombinerats med ord som ‘specialpedagogik, adhd, autism,
funktionsvariationer, språksvårigheter’, ‘möjligheter, utmaningar’ och ‘problembarn’ för ringa in vår frågeställning ytterligare.
Vidare har vi sökt på engelska då sökresultaten på svenska varit en aning begränsade. Problematiken med att söka på engelska har varit att bildämnet är ett tämligen svenskt fenomen och inte alltid är synonymt med engelskans “Arts”. Konsekvenserna av detta har blivit att vi fått tänja på definitionen ”bild” och inkludera ”arts” i våra sökningar. De engelska sökord som använts har varit: ‘arts-classroom, arts, visual arts,’ och ‘creative subjects’, tillsammans med ord såsom ‘special education, special needs, adaptations’, ‘extra adjustments, possibilities’ och ‘second language’. Vi fann att våra sökningar genom swepub inte gav användbara utslag vilket gjorde att vi utökade sökningarna till ERIC, Google scholar och Libsearch.
De urvalskriterier vi senare haft kan delas in i två kategorier:
1. Forskning som visar på bildämnet / arts / estetiska ämnen som kompensatoriska till andra ämnen där också ämnets styrkor vad gäller specialpedagogik går att se 2. Forskning gjord på lärare och lärarstudenter för att få syn på lärares upplevda
9
Metoddiskussion
Vid första söktillfället dök det mestadels upp examensarbeten och sammanställningar av artiklar. Dessa hade ett värde då de påvisade att det inte fanns så mycket forskning inom området samt så fick vi syn på en kultur och ett synsätt som hjälpte oss framåt i våra sökningar, exempelvis det kompensatoriska inslaget där ämnet ämnar att kompensera för skillnader mellan elever samt det relationella perspektivet där man ser elever i svårigheter och inte med svårigheter (Bruce et al, 2016). Då bildämnet är ett rätt så “svenskt” och ett ganska nytt ämne så är det inte så konstigt att det är svårt att finna forskning på området, speciellt när en avgränsar sig ytterligare och lägger ett specialpedagogiskt perspektiv på sökningen. Vid det andra och tredje söktillfället insåg vi att det var dags att testa nya sökstrategier då våra sökresultat inte var direkt användbara. Vi gick då in på djupet i sammanställningar av forskning och fingranskade referenslistor vilka tog oss i rätt riktning. De initiala sökningarna resulterade i många examensarbeten gjorda i Umeå samt andra universitet i Sverige vilket visar på ett stort intresse för detta ämne inom vår tids lärarutbildningar. Många av dessa examensarbeten har refererat till samma källor
(exempelvis Monika Lindgrens “Att skapa ordning för det estetiska i skolan” från 2006) vilket gjorde det lätt att använda dessa resultat som bas för vidare sökningar. Många av dessa arbeten hade även gjort egen forskning vilket inte gick att använda i denna
kunskapsöversikt då nivån inte varit tillräckligt hög. Vår initiala intention var att inte använda forskning som var äldre än 10 år gammal för att översikten skulle kännas relevant men vi blev sedermera tvungna att öppna upp för att inkludera forskning gjord tidigare än 2010 då det helt enkelt inte fanns tillräckligt med ”peer-review; ad” forskning på området. Resultat är därför en kunskapsöversikt med forskning som publicerats mellan 1994 - 2019. Vi ville ursprungligen få syn på styrkor och svagheter i bildämnet ur ett specialpedagogiskt perspektiv men pga. brist på underlag har vi fått fokusera på styrkor och lärarperspektiv istället. Vi har i vår diskussionsdel benämnt några svagheter som vi kan förutse baserat på våra egna erfarenheter i bildklassrummen under våra praktikperioder. Urvalet är menat att representera olika vinklar av mötet mellan specialpedagogik och bildämnet ur ett
internationellt perspektiv. Därför inkluderas forskning från: Hong Kong, Australien, USA, Sverige/Norge och Turkiet. Konsekvenserna av detta har varit att vi tydligare fått syn på det svenska bildämnet och dess speciella kvaliteter, exempelvis inkluderingen av digitala medier och ansatsen att arbeta ämnesöverbryggande.
10 Sammanfattningsvis så finns bland de tolv texterna: en doktorsavhandling, ett kapitel ur en bok samt tio artiklar publicerade i olika pedagogiska tidskrifter. Sökningarna gjordes mellan 13/11/2020- 20/12/2020.
11
Presentation av källorna
The influence of visual arts education on children with Asd Ayşe Çevirgen , Burcu Aktaş , Mehtap Koti
Detta är en kvalitativ studie gjord i Turkiet av Ayşe Çevirgen , Burcu Aktaş , Mehtap Kot från Abant İzzet Baysal University. Studien gjordes i 2015–2017 och publicerades 2018 i European Journal of Special Education Research. Metoden består av intervjuer med en elev med ASD dennes föräldrar och lärare över 7 månader samt en portföljanalys. Studien visar även att föräldrarna ansågs ha en positiv inställning till bildämnets inverkan på deras son. Resultaten visar att eleven blivit lugnare och gladare och att denne börjat måla mer och att en av favoritlektionerna varit ”konst”. Föräldrarna har uttryckt att slututsällningen hade inflytande på hur andra människor såg och förhöll sig till eleven. Läraren uttryckte att det skett en positiv social förändring och att eleven slutat sitta själv och börjat interagera mera med klasskamraterna efter studien och implementeringen av konst i dennes vardag. Då studien visar på effekten av konstskapande har för eleven med ASD samt föräldrarnas, lärarens och mentorns attityder är den av relevans då den ger en kvalitativ indikation om bildämnets styrka vad gäller specialpedagogik. En svaghet med denna studie är att den enbart innefattar en elev men då vi även inkluderat annan forskning som visar på liknande resultat känns den relevant. Även att föräldrarna får komma till tals känns av vikt och är en intressant vinkel att ta i beaktning.
Att skapa ordning för det estetiska i skolan Monica Lindgren
En kvantitativ studie där datainsamling genomfördes under två skilda perioder, varav den första skedde under hösten 2002 – våren 2003 och den andra under våren 2004.
Avhandlingen publicerades 2006. Empirin består av bandade intervjusamtal med lärare och skolledare i sju svenska grundskolor. De skolor som deltagit i studien benämns utifrån sin regionala placering: Landsortskolan; Huvudortskolan; Kustortskolan;
Kranskommunskolan; Bruksskolan; Småstadsskolan samt Byskolan. Monica Lindgren visar i sin kvantitativa studie att lärare tycker att estetiska ämnen har en kompensatorisk roll för elever som ‘“inte mår så bra” eller för elever som beskrivs som “problembarn”. Estetiska ämnen lyfts även fram som “effektiva medel” för ett slags specialundervisning som
12 innehåller terapeutiska verktyg. Resultaten visar att det finns ett slags barriär mellan
specialpedagogerna och lärarna i de estetiska ämnena. Det ges även exempel på en elev med läs och skrivsvårigheter som skriver noter utan problem och musikämnet lyfts som en “unik metod att hjälpa barnen” och likheter kan dras till bildämnet och dess visuella kommunikation. Estetiska ämnen framställs som kompensatoriska för elever i behov av extra stöd / anpassningar. Studien belyser vissa elevers behov av estetiska ämnen och vi kan använda oss av resultaten för att titta vidare på bildämnets styrkor vad gäller
specialpedagogik. Monica Lindgren beskriver vidare att dessa elever anses ska kompenseras för tillkortakommanden i andra ämnen via estetiska ämnen och det kan göras en koppling till estetiska ämnens styrka vad gäller specialpedagogik. Dessa elever beskrivs som elever med
olika typer av problem i skolan (Lindgren, 2006) och den estetiska verksamheten antas fungera
som specialpedagogik med terapeutiska inslag. Studien visar även på lärares uppfattning av dem själva i det estetiska klassrummet och hur lärarna ser på sig själva utifrån olika
perspektiv såsom “Läraren som terapeutisk pedagog” och “Läraren som vuxen “ vilket även hjälper oss att få en glimt av lärarens perspektiv i bildklassrummet.
Examining Preservice Teachers’ Preparedness for Teaching Art Peter Hudson, Sue Hudson
En kvalitativ studie där 87 lärarstudenter med inriktning mot grundskolan deltagit och som genomförts i samband med ett avslutande kursmoment och som publicerades 2007. Insamlandet av information gjordes vid ett tillfälle och bestod av ett anonymt
frågeformulär med flervalsfrågor i form av likert - scale. Formuläret hade för avsikt att samla in information kring hur pass redo studenterna ansåg sig vara för att lära ut bild i grundskolan efter avlagd kandidatexamen vid NSW regional University (Queensland University of Technology Australia). Hudson & Hudson visar i sin studie att en majoritet av studenterna ansåg sig vara redo att lära ut bildämnet och följa de olika steg som
kursplanen hade utstakat trots att det är uppenbart att ämnet inte är en prioritet och heller inte ett område där skolorna väljer att lägga pengar på material och liknande. Studien visar tydligt att specialpedagogik och specialpedagogiska dimensioner och koppling till
bildämnets styrka vad gäller specialpedagogik helt saknas i lärarstudenternas utvärdering av sin utbildning. Studien ger en fingervisning på hur bild/konst- ämnet lärs ut i olika delar av världen och hur förberedda bild/konst- lärare är när de väl kommer ut i arbetslivet. Studien
13 visar även på avsaknaden av en specialpedagogisk dimension vad gäller konstämnet i
Australien och detta är en relevant studie då den kan användas som en kontrast till den amerikanska studien om EASE som vi också har som källa på hur bildämnet och konst används i specialpedagogik runt om i världen. Denna studie är den enda vi kudne hitta som visar att lärarstudenterna faktiskt kände sig redo att lära ut konst, i kontrast till Guay (1994) och Leonard (2016). Detta väcker ett intresse för hur den australiensiska läroplanen i konst ser ut samt hur den är utformad.
Students with Disabilities in the Art Classroom: How Prepared Are We? Doris M. Guay
En kvantitativ studie som utgjordes av 227 deltagare där en uppdelning skedde mellan verksamma konstlärare och konstlärare som just tagit examen. Studien publicerades 1994. De tillfrågade svarade på frågeformulär uppdelade mellan 4 områden med stängda
frågeformulär, och ett femte område med öppna frågor beträffande deras förmåga till att tillgodose ett utbildningsbehov för personer med särskilda behov. Studien visade att 123st, alltså en majoritet bestående av 58% av de tillfrågade konstlärarna inte kände att
utbildningen förberedde dem för att undervisa elever med särskilda behov. Studien är relevant då den ytterligare belyser brister i lärarutbildningen vad gäller specialpedagogiska dimensioner i bildämnet och att det finns ett behov av implementering av
specialpedagogiska kursmoduler i syfte att förbereda blivande bild och konstlärare att undervisa elever med särskilda behov samt lyfta fram bildämnet styrka som
specialpedagogiskt verktyg.
“I Am Artistic”: Mixed Method Case Study Research of Preservice Generalists’ Perceptions of Arts in Education
Alison E Leonard
Forskning om konstämnets inverkan på lärarstudenter samt klassrummets inverkan på studenternas uppfattning av deras egna förmågor. Detta ät en kvantitativ studie gjord på 120 lärarstudenter där data samlats under tre terminer genom enkäter samt har analyser gjorts på lärarstudenternas “portföljer”/ “portfolios”. Studien publicerades 2016. Alison E
14 Leonards kvantitativa studie om konstämnets inverkan på lärarstudenter samt
klassrummets och lärarens inverkan på studenternas uppfattning av deras egna förmågor visar att studenterna haft en negativ uppfattning om konstämnet och att de även tvivlat på sina egna konstnärliga förmågor som lärare men att de ändrat uppfattning över studiens tid. Studien visar även att lokalerna där konstundervisningen skett haft en stor inverkan på lärarstudenternas uppfattning av deras egna kreativa förmågor. Denna studie visar
på konstämnets styrka att påverka lärarstudenterna och deras uppfattning om sig själva på ett metakognitivt plan då det även går att applicera på deras framtida elever. Studien belyser även vikten av att ha ett bra klassrum eller en passande miljö för att eleverna ska känna sig inspirerade, och på vikten av att studenterna känner att de dominerar/behärskar miljön. Studien är även intressant då den ännu en gång belyser lärarstudenternas egna erfarenheter och deras uppfattning om konst / bildämnet vilket också ger en indikator om ämnets status och hur länken mellan specialpedagogik och bild uppfattas av (blivande) lärare.
Reading is seeing: using visual response to improve the literary reading of reluctant readers
Jeffrey D.Wilhelm
Detta är en kvalitativ studie där gensvar från två elever med lässvårigheter har analyserats före och efter att de fått hjälp att visualisera delar av historier och situationer genom visuell konst. Studien är gjord 1992–1993 och utfördes under 27 veckor. Studien publicerades 1995. Urvalsprocessen startade med 10 elever och slutade med två elever med
lässvårigheter / motvilliga läsare. Studien visar på den positiva effekt som bilder har på elever med lässvårigheters förhållande till att förstå och utveckla sin litterära förmåga. Studien pekar även på hur de två elevernas långtidsminne blev bättre av att jobba med visualiseringprocesser. I denna studie visas det tydligt att det visuella skapandet har en otrolig förmåga att bistå mindre starka elever med lässvårigheter att komma närmre
litteraturen och textens inneboende mening och visar på bildens dimension som stödämne. Att det inte endast är till gagn för de eleverna med svårigheter utan är fördelaktigt för samtliga i klassen. Vidare visar studien på att det är möjligt att främja läsning genom skapandet av bilder i större utsträckning än tidigare trott och detta är relevant då det visar på bildämnet specialpedagogiska styrkor.
15 The arts: a precious part of special education? How principals value and organize arts education in compulsory school for pupils with intellectual disability in Sweden
Anna Sjöqvist, Kerstin Göransson, Karin Bengtsson, Susanne Hansson
Detta är en kvantitativ studie där rektorer i Sverige svarat på en digital enkät med multipla svarsalternativ men med förbestämda svarsmöjligheter. Studien fokuserar på de rektorer som har CSID (CSID - compulsory school for pupils with intellectual disabilities) klass i sin skola. Studien är gjord 2018. De rektorer som valde att delta i studien fick via mail ett digitalt frågeformulär skickat till sig. Målet med frågeformuläret var att se hur
bildundervisningen övergripande var anpassad mot CSID och frågeformuläret var designad för att extrapolera information rörande detta. Denna studie visar på rektorers attityder och uppfattningar om bildämnet och dess styrkor vad gäller specialpedagogik, samt hur rektorer upplever vikten av att lärare har specialpedagogisk kunskap kontra ämneskonception. Studien visar hur bildundervisningen övergripande varit anpassad mot CSID och hur rektorer upplever att det är viktigare att lärare har kunskap i bildämnet istället för
specialpedagogik. Då studien visar att bildämnet ses som ett synnerligen starkt ämne vad gäller sina specialpedagogiska styrkor med sina många olika möjligheter till uttryck (visuellt, känslomässigt, taktilt) är den relevant för vår kunskapsöversikt. Studien visar även på att lärares kompetens i dennes estetiska ämne ofta prioriteras över kunskap inom det specialpedagogiska fältet av rektorer.
I think the arts are as prominent as any subject”: A study of arts education in two Scandinavian schools
Cecilia Ferm-Almqvists
Cecilia Ferm-Almqvists etnografiska dubbel-case-study gjordes på två skolor. En i Norge (åk 1-7) och en i Sverige (åk F—6) (2015). Studien innefattade musik, bild och slöjd.
Underlag för datakollektion var observation, enskilda intervjuer med lärare och ledare, samt gruppintervjuer med elever och lärare. De har även studerat skolornas styrdokument. Data har sedan analyserats för att få syn på förutsättningar och åsikter om de olika ämnena. Syftet med studien har varit att undersöka bildämnets status och betydelse i skolan.
Resultaten visar på konst/bildämnets relevans och menar att det uppfattas lika viktigt som alla andra ämnen. Studien visar även bildämnet som kompensatoriskt, ett sätt att närma sig andra ämnen exempelvis teknik (klippa klistra bygga) eller som att lära sig genom skapande.
16 Den belyser konstämnet som inkluderande med ett holistiskt tillvägagångssätt och stärker vår idé om den naturliga specialpedagogiska dimensionen i bildämnet, exempelvis det ständigt visuella och de många olika metoder som presenteras för uttryck. Detta verkar inte ha några konsekvenser i denna studie men man kan tänka sig att det kan hjälpa till att legitimera bildämnet och det är ett av de ämnen som ständigt riskerar att falla bort. Studien belyser även vikten av en välutbildad och engagerad bildlärare samt cementerar bilden av bildämnet som kompensatoriskt.
Translanguaging through Visual Arts in Early Childhood: A Case Study in a Hong Kong Kindergarten
Suzannie K. Y. Leung
Detta är en fallstudie som gjorts på 88 barn i åldrarna 5–6 i Hong Kong. Studien gjordes 2017 och publicerades 2019 och undersöker hur visuell konst kan ha en inverkan på barns kommunikation och läs-förmågor samt om translanguaging förekommer visuellt. Forskarna har utformat en uppgift och resultatet i form av barnens konstverk och teckningar har analyserats för att få syn på integrationen av barnens visuella och verbala språk. Studien visar att barnen med lätthet kommunicerar på flera språk visuellt då de använt både
kantonesiska och romanska tecken. Translanguaging i bilder visar på bildens styrka vad gäller kommunikation över språkbarriärer. Studien visar på bilders styrka vad gäller
kommunikation och på bildämnets tyngd som specialpedagogiskt verktyg att arbeta med både vad vad gäller skrivsvårigheter och bildämnet som stödämne till exempelvis
förberedelseklasser.
The Role of Visual Art Instruction in the Special Education Classroom Bingham, A., Hubbard, H. L., & Pennington, J. L.
Detta är en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer. Nio lärare deltog i studien som pågick i 3 månader och den publicerades 2012. Under 3 månader samlades information in genom frekventa intervjuer om hur mycket bild används i specialanpassade klassrum. I samband med intervjuerna blev lärarna observerade i klassrummet för att se hur dessa förhöll sig till studenter men också det material som tilldelats dem. Studien visar på tre områden som extra viktiga för elevers utveckling och lärande: a) beteende b)
17 kommunikation c) lärande. De medverkande lärarna dokumenterade under projektets gång positiva resultat i samtliga tre områden gällande konst/bildämnet.Studien visar på bildens funktion och dess multimodala möjligheter samt hur detta ger elever möjlighet att lyckas i andra ämnen. Denna studie är relevant då den visar på bildens förmåga att överbrygga ämnen och genom nya synsätt förmedla kunskap och skapa engagemang bland eleverna. Denna studie understryker därför bildämnets specialpedagogiska styrkor vilket är av vikt för denna kunskapsöversikt.
Narrative Learning as Theory and Method in Arts and Museum Education Danielle Carter
Danielle Carters kvalitativa fallstudie (2018) sammanställer både data, etnografiska
intervjuer och observationer gjorda på åtta 4-5 åriga barn och deras lärare och ämnar att få syn på “berättande lärande” via visuella medel. Barnen har observerats före, under och efter de besökt ett av 4 museer i Stockholm. Barnens teckningar, diskussioner,
konstskapande och lekande är det som legat till grund för observationerna. Studien visar på att barnens erfarenheter (som de upplevt på museet) byggs på deras tidigare egna
erfarenheter och uttrycks som berättelser genom teckningarna. Berättande lärande visar sig vara en ett användbart verktyg för barnen att uttrycka sig genom och viktig lärdom är att klassrummet blir en inkluderande plats för barnen då det var de som “leder” lektionen framåt genom sitt skapande och berättande av de upplevda visuella erfarenheterna. Detta är relevant för det implicita lärandet (alltså det som sker inuti huvudet på en elev som inte går att ta på) men är inte fullt applicerbart på vår åldersgrupp då dynamiken i klassrummet är en annan.
i3 Everyday Arts for Special Education Impact Studies Dr Rob Horowitz
En kvantitativ studie där 23 000 studenter med olika typer av behov av specialpedagogik deltagit. Studien är gjord d 2010–2016 och publicerades 2016. EASE står för “Everyday Arts for Special Education Impact Studies” och är ett program som ämnar att integrera konst och kreativitet som ett specialpedagogiskt verktyg. Detta program har
18 implementerats på 10 ”special education” skolor i NYC under 5 års tid. På dessa skolar använder sig specialpedagoger av “arts-based teaching strategies” för att på så sätt öka elevernas socioemotionella lärande och akademiska prestationer. Provresultat samlade under ett års tid analyserades. Skolor där EASE implementerats och skolor där det var “business as usual” utan EASE kontrasterades och jämfördes. Resultaten visade att EASE hade meningsfulla effekter på elevernas läsande samt deras socioemotionella lärande. Provresultaten som innefattat läsförståelse har analyserats med hjälp av NYSAA och socioemotionellt lärande har analyserats med hjälp av SANDI. Resultaten visade att EASE hade meningsfulla effekter på elevernas läsande samt deras socioemotionella lärande. Denna studie visar på bildämnets styrka som specialpedagogiskt verktyg och även dess möjligheter vad gäller elevernas lärande i andra ämnen, studien visar även på ett tänkande i USA där en tydlig koppling mellan konst/bild och specialpedagogik syns och som validerar bilsämnets existens.
19
Analys och diskussion
Bildämnet som kompensatoriskt
Den definiering av kompensatorisk som vi använder oss av är den som framkommer i Bruce et al (2016) och som vilar på det relationella synsättet inom specialpedagogiken, alltså att ämnet ses som kompensatoriskt till andra ämnen, inte till eleven då det inte är eleven som behöver kompensation utan ämnet / ämnen i sig.
Forskningen i stort belyser att en av bildämnets styrkor vad gäller specialpedagogik är dess visuella språk samt dess terapeutiska egenskaper vad gäller det känslomässiga och taktila (Sjöqvist et al., 2020). Deestetiska ämnena anses även öka det socioemotionella lärandet och de akademiska prestationerna (Horowitz, 2017). Med exempel som Carter (2018) och Leung (2019) lyfts vikten av att elevernas får chansen att utgå från sina egna erfarenheter och bildklassrummet blir ett exempel på ett tillfälle då detta blir en möjlighet. Eleven får dominera bildklassrummet och känna sig inkluderad genom sitt visuella berättande. Eleven får även vara den som driver lärandet vidare då den utgår från de egna upplevda
erfarenheterna, någonting som de flesta lärare mycket väl vet är en viktig aspekt både ur specialpedagogisk synvinkel men även ur ett sociokulturellt och kognitivistiskt /
konstruktivistiskt perspektiv. Leung visar värdet av den kommunikativa aspekten av bilder och symboler då translanguaging förekommer i hennes forskning. Barn som kommunicerar med symboler på ett flerspråkigt plan och öppnar upp tolkning och tillfälle för lärdom för de andra barnen och även de vuxna. I vårt multikulturella klassrum, där elever behärskar fler än ett alfabet hade det kunnat ses som ett bra tillfälle att öva och träna de olika språkliga färdigheter som våra elever har. Bildämnet syns även som kompensatoriskt när forskningen tittat på användningen av det i andra ämnen (exemplet som ges är teknikämnet där det klipps och klistras och byggs, Ferm-Almqvists, 2015), då det dyker upp som en mycket användbar stödstruktur inte bara för att förstå uppgifter men även för att förstå fysiken och verkligheten bakom; alltså det påtagliga. Det påtagliga är någonting som
genomsyrar bildämnet och skulle kunna ses som en av dess absoluta styrkor. I bildsalen kan läraren synliggöra det abstrakta och uttrycka det immateriella i materia. Det påtagliga är någonting som går igen i visualiseringsprocessen vid läsning som uppmärksammas av J.D Wilhelm (1995) då elever med lässvårigheter visas ha mycket lättare att förstå innehållet i en text efter att de ombetts att illustrera och visualisera den med bilder. Detta är en strategi som lärare även skulle kunna applicera på elever med språksvårigheter eller som håller på att lära sig att läsa och skriva. Att ta vara på dessa styrkor inom bildämnet, och använda de
20 som stödstrukturer löpande och ämnesöverskridande kan visa sig ha stor positiv effekt för ämnets framtid samt våra elever med speciella behov. Bildämnet är ett ämne som är ständigt hotat att försvinna från läroplanen. Många menar att bildämnet inte har något värde eller någon funktion i dagens samhälle och detta kan vara en av styrkorna som kan legitimera bildämnets existens.
Lärares syn på specialpedagogik i bilden
Det visar sig att konst/bildämnet haft en negativ konnotation för blivande grundskollärare (Leonards, 2016) och att många blivande grundskollärare inte känt sig redo eller trygga med att använda sig av ämnet i sina klassrum. Vi ser även att den specialpedagogiska
dimensionen i många fall helt saknas (Hudson, 2007) i konst/bild/grundlärarutbildningen men att konst och bild är en stor del av de specialpedagogiska ansatserna exempelvis i USA (Horowitz, 2017). Detta anser vi vara beklagligt då vi anser att några av ämnets styrkor går förlorade genom att de inte belyses. Forskningen visar vidare på vikten av att ha
välutbildade konst/bildlärare (Sjöqvist et al, 2019) då det framkommer att lärarens självförtroende samt förmåga att förmedla konstens och bildämnets kärna, dvs olika tekniker och multimodala metoder samt kunskap i ämnet, vilar på fördjupad
ämneskunskap. Att lärare inte känner att de får tillräckligt med baskunskap, alltså teknisk och praktisk kunskap i ämnet, är en stor utmaning för att styrkorna i ämnet ska kunna gynna elever och speciellt de eleverna med speciella behov. Detta är någonting vi kan knyta an vid och reflektera över som blivande bildlärare. Har vi tillräckligt med ämneskunskap efter 4,5 år på universitetet? Att grundskollärare känner sig osäkra på bildämnet och dess kvaliteter (Leonards, 2016) är något som bör tas i beaktning och problematiseras då det kan argumenteras för att bildämnet förlorar sin styrka och sin potential som ett
kompensatoriskt verktyg. Forskningen visar också att grundskollärare väljer bort bilden till förmån för någon annan aktivitet då de känner att de tappar kontrollen o klassrummet (Leonards, 2016). Detta har kan komma att ha stora konsekvenser för oss som bildlärare på högstadiet då bildklassrumsetik är någonting vi förväntar oss att våra elever redan har när de väl kommit till högstadiet. Att lärare runt om i världen vidare ser att konst och
bildämnet inte prioriteras samt avsaknaden av specialpedagogiska perspektiv (Hudson, 2007) i lärarutbildningar ger en fingervisning om att bildämnet möjligtvis kan falla bort och dess specialpedagogiska verktyg med den. Doris M. Guays forskning från 1994 visar att konst / bildlärare redan då inte kände sig förberedda att arbeta med elever med särskilda behov och Hudson (2017) visar att så även var fallet 23 år senare. Att externa program
21 såsom EASE (Horowitz, 2017) implementeras kan ses som både positivt och negativt och ger oss ännu ett bevis på att bildämnet ej uppmärksammas för sina specialpedagogiska styrkor. Dock visar det att specialpedagogin mer och mer uppmärksammar och inkorporerar konst och bildämnet på grund utav dess många användbara verktyg. Ett problem med liknande externa program som appliceras på skolor kan vara att det kan ses som en anledning att inte ha med berörda områden i lärarutbildningen eftersom
kompetensen tillgodoses externt. Vi menar att det är av stor vikt att konst och bildlärare blir varse om den specialpedagogiska styrkan i ämnet de bemästrar och att detta är någonting som absolut borde inkluderas mer i retoriken omkring bildämnet både i lärarutbildningen och i media.
Avslutning och framtida forskning
Utifrån våra sökningar har vi funnit att bildämnet har många styrkor som
specialpedagogiskt verktyg. Forskningen är relativt samstämmig vad gäller att belysa konstens och bildämnets styrkor sett från ett specialpedagogisk perspektiv. Vi har även fått syn på att lärarutbildningar runt om i världen har brister vad gäller
konst/bildämneskunskap och dess kvaliteter vad gäller specialpedagogik. Som blivande bildlärare har vi tagit stor nytta av vår kurs i specialpedagogik och har tack vare den sett en styrka i vårt ämne och vår kunskap som vi annars kanske inte hade sett. Vi ser även att detta skulle kunna gynna lärarutbildningar världen över. Nämnas bör att det under den specialpedagogiska kursens gång aldrig belystes att vi blivande bildlärare fått redskap som vi kunnat använda i specialpedagogiskt syfte. Därför vill vi även lyfta att detta hade varit av stort värde för våra klasskamrater och framtida bildlärarstudenter. Det hade även varit av värde att lyfta denna egenskap av ämnet till andra lärare så att vi kan arbeta mer
ämnesöverbryggande i framtiden. Kopplingen är för oss självklar och vi tycker att
forskningen pekar åt samma håll: Bildämnet och specialpedagogiken kan dra stor nytta av varandra. Konsekvenserna av att vi gjort denna kunskapsöversikt kommer att vara att vi båda kommer att kunna fördjupa oss i bildämnets specialpedagogiska aspekter samt fördjupa oss i kommande forskning i ämnet. Att belysa och särlägga de olika
beståndsdelarna i bildämnet kan hjälpa oss att få syn på tillfällen där specialpedagogiken kan behöva ta plats eller redan finns. Med tanke på att barnkonventionen nu är lag samt att en ny läroplan är på väg kan vi förvänta oss mer forskning vad gäller specialpedagogikens plats i alla klassrum. Att bildämnet ses som överflödigt och att det i Sverige finns många politiska partier som tycker att bildämnet kan slopas helt kan bero på avsaknaden av
22 forskning kring ämnet som kompensatoriskt. Alla ämnen är i sig kompensatoriska till varandra och det är däri deras styrka ligger, de är relevanta på ett större plan. Kanske det är det som behövs för att bildämnet ska få bättre status och mer resurser
23
Brister i undersökningen
Undersökningen har brister då det inte funnits tillräckligt med forskning på det svenska fältet. Därför har vi heller inte lyckats få syn på bildämnets brister vad gäller
specialpedagogik. En annan brist i undersökningen är emellertid att det är svårt att definiera begreppet ’bild’ och ’bildlärare’ då det är ett rätt så flytande koncept. När vi sätter oss ner och jämför våra praktikskolor och bildlärarna som varit våra handledare inser vi snabbt att det ej går att applicera en definition som kan representera alla bildklassrum och bildlärare i Sverige. Detta kommer förhoppningsvis att utvecklas och definieras i takt med att mer forskning görs på ämnet, samt att den stundande läroplanen möjligtvis kan vara lite
tydligare vad gäller ämnesdeskriptionen för Bild. En möjlig brist vad gäller specialpedagogik i bildämnet vi kan se från egen erfarenhet, skulle kunna vara brister i lokalerna då många av de är i undermåligt skick. Trasiga verktyg och kalla lokaler är distraktioner som kan ta stor plats om någon är extra känslig för externa stimuli. En annan aspekt kan vara att det i vissa bildklassrum kan vara rätt så högljutt och fritt och vi vet att elever med exempelvis autism och ADHD kan ha stora svårigheter att koncentrera sig i ett ”stökigt” klassrum. Klasserna är även ibland alldeles för stora för att kunna inrymma en specialpedagogisk dimension då det behövs tid och plats för att kunna stötta elever i sitt skapande och i sitt uttryck. Detta är inte en konstant då många skolor delar upp klasserna i mindre grupper samt har grupprum där elever som behöver det kan få sitta enskilt. Det blir tydligt att vidare forskning i ämnet behövs för att den svenska skolan och bildämnet ska kunna användas effektiv inom specialpedagogin samt att förutsättningar implementeras. Resurser bör läggas på att lokaler och verktyg rustas upp och klasser bör göras små. Andra brister i undersökningen skulle kunna vara att viss forskning är rätt så gammal, detta ser vi inte som ett problem då vi sett att den fortfarande refereras till i aktuella artiklar och annan forskning men vi inser att det kan anses vara problematiskt. Vi har jämfört den äldre forskningen med artiklar och aktuella diskurser i ämnet och har funnit att det inte har hänt så mycket de senaste 23 åren. Detta är i sig problematiskt då det visar på att det saknas utveckling inom området och förhoppningen är att framtidens bildklassrum kan få vila på specialpedagogiska principer. En annan aspekt som brister är undersökningen gjord av Çevirgen et.al (2018) där det gjorts studie på enbart en elev. Detta var den enda forskningen vi kunde hitta där föräldrar och elevens åsikter framfördes och vi tyckte att den gick att använda i relation till den andra forskningen som vi presenterat.
24
Källor:
Bingham, A., Hubbard, H. L., & Pennington, J. L. (2012). The Role of Visual Art Instruction in the Special Education Classroom. The Researcher, 24(1), 1–13.
http://www.nrmera.org/wp-content/uploads/2016/02/Researcherv24n1Bingham.pdf
Bruce, Barbro; Rubin, Maria; Thimgren, Pia & Åkerman, Roger (2016). Specialpedagogik i professionellt lärarskap - synsätt och förhållningssätt. Malmö: Gleerups. (168 s.)
Carter, D. (2018). Narrative Learning as Theory and Method in Arts and Museum Education.
Studies in Art Education, 59(2), 126–144.
https://doi.org/10.1080/00393541.2018.1442548
Çevirgen, A., Aktaş, B., & Kot, M. (2018). THE INFLUENCE OF VISUAL ARTS EDUCATION ON CHILDREN WITH ASD. European Journal of Special Education Research, 3(2), 16–28. https://doi.org/10.5281/zenodo.1172070
Christophersen, C., & Ferm Thorgersen, C. (2015). “I think the arts are as prominent as any subject”: A study of arts education in two Scandinavian schools. InFormation - Nordic Journal of Art and Research, 4(1), 3–18. https://doi.org/10.7577/if.v4i1.1368
Deasy, R. J. (2002). Critical Links: Learning in the Arts and Student Academic and Social Development. Arts Education Partnership.
Guay, D. M. (1994). Students with Disabilities in the Art Classroom: How Prepared Are We? Studies in Art Education, 36(1), 44. doi:10.2307/1320347
Horowitz, R. (2017). Everyday Arts for Special Education: Impact on Student Learning and Teacher Development. Arts Evaluation and Assessment, 37-64. doi:10.1007/978-3-319-64116-4_3
25 Hudson, P., & Hudson, S. (2007). Examining Preservice Teachers’ Preparedness for Teaching Art. International Journal of Education & the Arts, 8(5), 1–25. http://www.ijea.org/v8n5/v8n5.pdf
K. Y. Leung, S. (2019). Translanguaging through Visual Arts in Early Childhood: A Case Study in a Hong Kong Kindergarten. Pacific Early Childhood Education Research Association, 13(1), 47–67. https://doi.org/10.17206/apjrece.2019.13.1.47
Leonard, A. E., & Odutola, A. O. (2016). “I Am Artistic”: Mixed Method Case Study Research of Preservice Generalists’ Perceptions of Arts in Education. Studies in Art Education, 57(3), 279–299. https://doi.org/10.1080/00393541.2016.1178019
Lindgren, M. (2006). Att skapa ordning för det estetiska i skolan: Diskursiva positioneringar i samtal med lärare och skolledare. Göteborg: Göteborgs universitet, Konstnärliga fakulteten.
Sjöqvist, A., Göransson, K., Bengtsson, K., & Hansson, S. (2020). The arts: a precious part of special education? How principals value and organise arts education in compulsory school for pupils with intellectual disability in Sweden. European Journal of Special Needs Education, 1–15. https://doi.org/10.1080/08856257.2020.1764809
UNICEF Sverige. (2018). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen
Wilhelm, J. D. (1995). Reading is Seeing: Using Visual Response to Improve the Literary Reading of Reluctant Readers. Journal of Reading Behavior, 27(4), 467–503. https://doi.org/10.1080/10862969509547896
26
Bilaga 1
Datum Databas Sökord träffar Antal
Begränsningar (år, peer-review) Valda artiklar (Utifrån relevans och frågeställning) 13/11/2020 Google Scholar Konst i bildklassrumet 29 Inga 2
26/11/2020 Swepub Specialpedagogik/special education, Bildsalen/art classroom, Utmaningar/challanges 1303 2010-2020, Ja 3 27/11/2020 ERIC Special pedagogik/special education, Bild klassrummet/ art classroom, extra
anpassningar/extra adjustments, möjligheter/possibilities 102 2011-2020, Ja 1 12/8 Libsearch specialpedagogik/ special education, bild/art, research/forskning 268,079 2011-2020, Ja 1
15/12/2020 Libsearch Visual arts, extra djustments, special education
ingen
tidsbegränsning,
Ja 1
17/12/2020 ERIC Arts-classroom, adaptions, second langugage
ingen
tidsbegränsning,
Ja 1
20/12/2020 Google Scholar special education, visual arts, adaptions, possibilities
ingen
tidsbegränsning, Ja
27
Bilaga
2
Begreppslista
Det relationella synsättet - Fokus ligger på relationer, kommunikation och samspel. Det är i situationen som svårigheter uppstår och inte hos individen.
Socioemotionellt värde - vikten av ditt agerande i sociala sammanhang.
Socioemotionella lärandet - återfinns i skolor som inte är hotfulla för eleverna och där de sporras att lära sig mer men lära sig på sätt som inte avskräcker dem från akademiska prestationer.
Sociokulturellt - I Vygotskij anda sker lärande genom socialt interagerande. Individen handlar med utgångspunkt från de egna kunskaperna och erfarenheterna, men även vad omgivningen kräver av dig som individ i ett visst sammanhang.
Kognitivistiskt / Konstruktivistiskt perspektiv - Utgår från att barnet har en inre vilja att utvecklas, söka nya erfarenheter och kunskap. Utveckling kommer inifrån och sker i samband med att individen mognar och växer.
Translanguaging - Handlar om att låta eleverna använda alla sina språk som resurs i lärandet, även bilder och bildskapande.
