Fakulteten för
lärande och samhälle Vidareutbildning av lärare
Examensarbete i fördjupningsämnet slöjd
15 högskolepoäng, grundnivåVisuellt stöd i slöjd
Visual support in slojd
Nils Palm
Fördjupningsämne: Slöjd Slutseminarium: 2020-06-02
Examinator: Dennis Augustsson Handledare: Pär Widén
Sammanfattning
Detta examensarbete är ett utvecklingsarbete med ämnesdidaktisk inriktning, där prövande av nya metoder för undervisning med visuellt stöd i slöjdämnet, står i fokus.
I mitt arbete som lärare i trä och metallslöjd upplevde jag att de kunskaperna som jag skulle bedöma, höll en för låg nivå hos allt för många elever. Jag såg svårigheter att nå fram med min undervisning. Jag beslöt att ta reda på om ett undervisningssätt med mer visuellt stöd och att arbeta med flippat klassrum skulle kunna höja kunskapsnivån. Syftet var att utveckla visuellt stöd för min slöjdundervisning i form av videofilmer och bildinstruktioner för att sedan undersöka och utvärdera användningen av dessa som stöd i slöjdsalen och även som delar av metoden flippade klassrum. Arbetet utgick från två frågeställningar där svaren skall tydliggöra elevernas och min egen uppfattning om förbättringar efter användandet av visuellt stöd. Jag beslöt att genomföra ett prov i början av mitt arbete för att synliggöra elevernas kunskaper. Detta prov genomförde jag även efter implementeringen av de olika former av bildstöd som jag använt mig av. Jag applicerade bilder på de verktyg vi använder, med namnet under, i det utrymmet där eleverna befinner sig i väntan på att lektionen skulle börja. Jag producerade ett tjugotal filmer med genomgångar, instruktioner och specifika moment. Jag genomförde också en enkät med fem frågor relaterat till de funderingar jag hade kring elevernas kunskaper. Jag realiserade också en idé om ett memoryspel, med verktyg, namn och begrepp, som komplement i undervisningen, när man var klar med sin uppgift eller hade tid över. Resultatet av min studie visar att ett arbete med visuellt stöd i slöjdämnet, skapar en miljö som för de flesta elever är mer pedagogisk och tillgänglig samt medför en förbättrad arbetssituation för slöjdläraren. Ett annat viktigt resultat i mitt
utvecklingsarbete är insikten kring utmaningar med den digitala tekniken som ständigt utvecklas och kontinuerligt används. Här ser jag ett behov av fortbildning och tydligare inslag i lärarutbildningen. Jag ser vidare utvecklingsområden inom ämnet. Arbetet med visuellt stöd i slöjden för nyanlända elever och elever med annat modersmål är något som kan utvecklas och behöver forskas mer om.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 3
1.2 Frågeställningar ... 3
2. Teoretisk förankring och tidigare forskning ... 3
3.
Metod ... 7
3.1 Aktionsforskning ... 7
3.1.1 Videofilmer ... 8
3.1.2 Bildstöd i LPP ... 9
3.1.3 Bildstöd på väggen/ Memory ... 9
3.2
Tvärsnittsstudier ... 10
3.2.1 Enkät ... 11 3.2.2 Prov ... 123.3
Etnografiska observationer ... 12
3.4 Forskningsetik ... 12
4. Resultat ... 13
4.1 Observationer och reflektioner ... 14
4.2 Enkäten ... 16
4.3 Provet ... 17
5. Diskussion ... 18
6. Referenser ... 19
Länkar till arbetets instruktionsfilmer ... 22
Bilaga 1: Prov i slöjd ... 23
Bilaga 2: 5 frågor om slöjd ... 32
Bilaga 3: Lpp Potatissticka ... 33
1. Inledning
Detta examensarbete är ett utvecklingsarbete med ämnesdidaktisk inriktning, där prövande av nya metoder för undervisning med visuellt stöd i slöjdämnet, står i fokus.
Att arbeta med visuellt stöd kan ses som en demokratisk utveckling av allt skolarbete, inte bara i slöjdämnet. Vi bör arbeta i en inkluderande skola där mötet med våra elever gör att vi ständigt stöter på stora olikheter som kräver olika anpassningar. Det är vårt uppdrag att se till att så sker.
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.
(Skolverket Lgr 11, skolans uppdrag)
Visuellt stöd utvecklades från början för elever med t ex språkstörningar,
neuro-psykiatriska hinder eller för elever med annat modersmål (Gibbons, 2009 A). Det var tydligt hur detta gav resultat och på skolor där man börjat använda sig av detta, såg man också att andra elever hade hjälp av det visuella stödet (Wallin, 2019). Man kunde se att det visuella avlastar arbetsminnet, stöttar i genomförandet av uppgifter och
synliggör begrepp på ett helt annat sätt. Som slöjdlärare använder jag visuellt stöd, till exempel i form av bilder på verktygen tillsammans med namnet för att underlätta lärandet. Min upplevelse är att de instruktionsbilder jag har underlättar, inte bara för eleverna med annat modersmål som jag haft, utan för alla.
Hela vårt samhälle är i dag så mycket mer digitalt och visuellt att vi inte kan bortse från detta i vårt utbildningsväsen. I dag förväntas dessutom lärare integrera digitala
hjälpmedel i sin undervisning på ett produktivt sätt. (Skolverket Lgr 11 Slöjd, centralt innehåll) Att utveckla användandet av visuellt stöd inom slöjdämnet är därför viktigt. Det handlar inte bara om att lära sig begrepp och arbetssätt utan om slöjdämnets alla mål och syften.
I mitt arbete i slöjdsalen upplever jag att flertalet elever har svårt att ta till sig innehåll och syfte med slöjdämnet. De allra flesta upplever ämnet mest som en avkoppling från de teoretiska ämnena, där man i stället kunde göra lite kul med sina händer.
När jag försöker implementera kunskapskrav, begrepp och termer stöter jag på svårigheter, inte minst bland elever med ett annat modersmål än svenska. Dessa problem måste förstås i relation till slöjämnets historiska utveckling.
De allra flesta som växt upp i Sverige under 1900-talet har haft slöjd, men det var inte förrän 1955 som slöjdämnet blev obligatorisk. Inriktningen på slöjden ändrades under tidens lopp. På 60-talet hamnade fokus ofta på det skapande i processen och om kunnande kring olika material. Från början var slöjden uppdelad efter kön. Flickorna hade textilslöjd och pojkarna träslöjd (senare även metallslöjd). Det skulle dröja ända till Lgr 69 innan beslutet kom att både pojkar och flickor skulle undervisas i båda slöjdvarianterna(Skolöverstyrelsen Lgr69 1969). På 80-talet var själva processen i arbetet den viktiga och inte slutprodukten i sig. I mål och riktlinjer i Lgr 80 ska eleverna i samtliga stadier kunna dokumentera sitt arbete (Skolöverstyrelsen Lgr 80 1980). På senare år har fokus på återanvändning och hållbar utveckling förstärkts.
Borg (2008) anser att slöjdämnet utmanar eleverna att arbeta med både problemlösning och kreativt skapande (Borg, 2008). Eleverna kommer i kontakt med olika typer av material, verktyg och redskap och får möjlighet att arbeta i en lokal som är anpassad efter ändamålet (Hasselskog & Johansson, 2008; Borg, 2008.) Alexandersson och Lanz-Andersson (Hasselskog & Johansson, 2008) anser att ämnet slöjd också stärker
elevernas tro på sig själva och hjälper dem att utveckla de sorters färdigheter som man på olika sätt har användning för i det verkliga livet. I dag ser man också att ämnet slöjd dessutom ger kunskaper om miljö- och säkerhetsfrågor. Alla dessa delar som utvecklats i slöjdämnet måste ges plats i undervisningen som från början varit en praktisk övning i hantverkstekniker. Delar av denna undervisning kan ske utanför slöjdsalen.
Jag ser också svårigheter att hinna hjälpa alla elever som inte klarat eller haft motivation nog att följa med under genomgångarna i slöjdsalen. Metoden med flippade klassrum och videoinstruktioner, skulle kunna vara ett sätt att lösa delar av dessa problem.
1.1 Syfte
Mitt syfte är att utveckla visuellt stöd för min slöjdundervisning i form av videofilmer och bildinstruktioner samt att undersöka och utvärdera användningen av dessa som stöd i slöjdsalen och som delar av metoden flippade klassrum.
1.2 Frågeställningar
Hur kan metoden för flippat klassrum och olika former av bildstöd förbättra en undervisning i slöjd
Hur uppfattar jag som lärare elevernas förståelse och måluppfyllelse i ämnet slöjd vid en systematisk användning av flippat klassrum och bildstod?
2. Teoretisk förankring
och tidigare forskning
In my traditional classroom, students had always been trapped between my faster-than-lightning-lecture mode, and their incomplete note taking. Now, my students can digest the essential concepts at their own speed – in other words, they can pause and rewind the professor (Slomanson, 2014)
Flippat klassrum, omvänt klassrum eller bending classroom bygger på en tanke att man som lärare ska få mer tid med eleverna och ägna mindre tid till genomgångarna.
Undervisningen ska innehålla filmmaterial med genomgångar, förklaringar och instruktioner. På så sätt förväntas interaktionen och aktiviteten i klassrummet att öka. Uttrycket ”flipped” står alltså för att man vänder på undervisningen. Uppgifter och diskussioner sker i klassrummet och genomgångar och instruktioner kan tas del av hemma i form av inspelade filmer. Genom detta kan eleven komma bättre förberedda och arbeta mer aktivt under lektionen. Filmerna kan också användas under lektionstid som extra stöd (Karlsson, 2014)
När man söker efter vetenskaplig forskning kring användandet av flippat klassrum i ämnet slöjd, är det svårt att finna något större urval, det finns gott om forskning i andra ämnen. (Bergman, 2012; Bishop & Verleger, 2013; Lage, Glenn& Teglia, 2000) De forskningsresultat som jag läst är framförallt hämtat från undersökningar av elever på High school. De slutsatser man dragit där kan jag bara till viss del applicera på mitt eget utvecklingsarbete.
Karlssons (2014) har studerat Anna Browns doktorsavhandling (Brown 2012), Jeremy Strayers avhandlingsstudie (2007) samt Simon Bates och Ross Galloway studie (Bates och Galloway, 2012). Anna Brown undersökte främst lärarnas upplevelser av
användandet av ett flippat klassrum medan Strayer tittade på elevernas upplevelser. Detta gäller även Bates och Galloway.
Enligt Karlson menar Brown att det lärarcentrerade sättet att undervisa endast har fokus på hur lärare lär ut i stället för på hur eleverna lär sig. I ett flippat klassrum ändras lärarens roll från att vara den som förmedlar kunskapsinnehåll till att bli en handledare då eleverna blir en aktiv deltagare i en lärandeprocess i stället för en passiv mottagare. Karlsson beskriver hur Brown i sin undersökning såg ett ökat lärande hos både lärare och elever. Lärarna upplevde hur man förbättrade sin digitala undervisning och blev tryggare i användandet av denna. Den största vinsten rent pedagogisk var att det gavs mer tid i klassrummet för diskussioner och stöttande av elever i behov av det. Man upplevde också en större flexibilitet både i och utanför klassrummet. Eleverna kunde själva välja när de ville/behövde ta del av föreläsningarna och återigen såg man att lektionstiden kunde användas mer effektivt till gemensamma aktiviteter. Brown kunde konstatera att lärarna som deltog i undersökningen upplevde ett ökat lärande för sin egen del, då de nu fick ta del av nya pedagogiska metoder samt fick lära sig att använda de nya digitala hjälpmedlen på ett effektivt sätt.
Strayer (2007) som i första hand tittade på elevernas upplevelser av flippade klassrum, såg att eleverna hade både positiva och negativa upplevelser. Flera elever upplevde att det ledde till mer samarbete under lektionerna, att man kunde vara mer flexibel. Andra elever kunde tycka att det ibland kändes förvirrande med de många olika aktiviteter som
De resultat som Bates och Galloway kom fram till i sin enkät visade att det till övervägande stor del upplevdes positiv med undervisning i flippat klassrum jämfört med en traditionell undervisning.
Karlsson redovisar också de utmaningar i undervisningen som de forskningsresultat han tittat på har visat. Brown (2012) delat upp dem i två kategorier.
1. Ett visst motstånd mot den nya undervisningsmodellen. Man upplevde alltså ett visst motstånd från vissa elever mot det nya sättet att undervisa. Man såg att det troligen berodde på att eleverna nu tvingades ta ett större eget ansvar än tidigare. Ansvaret flyttades från den undervisande, föreläsande läraren till den enskilda eleven. En utmaning i sig kring dessa elever var att få dem att göra de
uppgifterna hemma som de förväntades att utföra inför lektionerna (Brown 2012).
Detta kan vara en utmaning vid användandet av flippade klassrum i slöjdämnet. I slöjden har eleverna redan ett stort ansvar för sitt eget lärande under lektionerna, och huvuddelen av undervisningen i slöjdsalen består av deras praktiska arbete. På ett sätt är problematiken omvänd. Hemma har de har inte tillgång till material och verktyg från slöjden, på samma sätt som de har i andra ämnen. Att låta eleverna se genomgångar och instruktioner hemma kan dock göra dem mer förberedda och skapa en större
förförståelse för kommande slöjdlektion. Det skapar mer tid till deras eget arbete i slöjdsalen.
2. Det stora arbetet med att producera och utveckla eget kursmaterial. Lärare upplevde att det ligger ett stort arbete med att producera och utveckla det egna kursmaterialet innan lektionerna.
Detta är särskilt relevant inom slöjdämnet då de filmer som ska produceras ska visa olika hantverksprocedurer och material. Ove Nordemar är en slöjdlärare som genomfört liknande utvecklingsarbete som mitt (Nordemar, 2017) Han beskriver hur han ofta producerar sina filmer tillsammans med eleverna. Han genomför en traditionell genomgång samtidigt som han låter några elever filma den. Detta blir ett dubbelt
lärande, samtidigt som han själv sparar tid. Nordemar upplever att hans egna slöjdfilmer, som han systematiskt använder från åk 3, har gett honom en bättre överblick på varje elevs arbetsprocess och mer tid att hjälpa de som är behov av stöd. Han har också upplevt att eleverna nu arbetar mer självständigt. Nordemars erfarenhet är att de instruktionsfilmerna som visar verktyg och metoder mm, är de som är mest användbara. Eleverna använder sina lärplattor och kan sedan själva se instruktionerna igen vid behov. Han är också noga med att använda rätt begrepp och namn när han filmar sina genomgångar. Nordemar ser sina instruktionsfilmer som en extra lärare i slöjdsalen.
Jag kommer att producera mina instruktionsfilmer utan hjälp av eleverna, men Nordemars arbete i övrigt och slutsatser är viktiga utgångspunkter för mitt utvecklingsarbete.
Larson (2014) menar att ett flertal lärare anser att tiden för en grundlig genomgång tar stor del av lektionstiden i anspråk jämte att många elever ändå måste ta hem material för att förstå det läraren gått igenom. Även här tar man fram de stora fördelarna med att en genomgång via film som eleven tar till sig hemma, frigör tid under lektionen till gemensamma aktiviteter, t ex diskussioner och gemensam problemlösning (Larsson, 2014). Larsson nämner även Vygotskij, som talar om hur eleverna lär sig genom aktivt deltagande i sociala aktiviteter i klassrummet, vilket ett flippat klassrum bidrar till. Larsson citerar en lärare i sin studie:
När jag håller en vanlig genomgång i klassrummet gör jag det i ett tempo som passar en person, nämligen mig. Med en förinspelad videofilm kan eleven följa min
genomgång i sitt eget tempo. Det är bra för alla elever, tror jag. (Larsson, 2014 s.15)
Det säger väldigt mycket om fördelarna med den här metoden. I Larssons undersökning kom han fram till att den främsta anledningen till att lärare valde att arbeta med flippade klassrum var att frigöra tid under en lektion till annat än genomgångar. Flera lärare insåg också att många elever ofta tappade uppmärksamheten efter ett tag, under lärarens genomgångar. Detta fick de att söka efter andra metoder. Många såg då flippade
den här typen av undervisning var att inte endast göra en rad videoinspelningar, utan framförallt uppföljning kring dem. Att låta eleverna reflektera över det de sett och ställa frågor samt att låta innehållet i lektionen vara strikt kopplat till inspelningen. Det är detta jag vill pröva i utvecklingsarbetet med visuellt stöd i slöjdundervisningen.
3. Metod
För att producera och pröva olika bildstöd och flippat klassrum består
utvecklingsarbetet av produktion av videofilmer och visuellt stöd samt observationer, en enkät och ett prov före och efter implementeringen för att svara på forskningsfrågorna. Arbetet är grundat på tre metodologiska ansatser; Aktionsforskning, Tvärsnittsstudier och etnografiska observationer.
3.1 Aktionsforskning
Aktionsforskning är från början inte en akademisk term utan något som utvecklats efterhand från en rad olika områden. Inom utbildningsvetenskapen har aktionsforskning blivit populärt då det kombinerar vetenskap och praktiskt utvecklingsarbete.
Aktionsforskningen har två mål, att lösa ett problem och att skapa ny kunskap. Aktionsforskning som metod innebär att forskare samarbetar med praktiker, för att tillsammans synliggöra ett problem och utveckla, genomföra och utvärdera en lösning. I samband med en aktionsforskning kan man också involvera andra personer, i mitt fall, eleverna. (Koshy, E. Koshy, V. Waterman, H, 2011). Aktionsforskning utgår ifrån
deltagarnas dagliga praktik (steg 1) I steg 2 identifierar forskare och praktiker
tillsammans problem och möjligheter till förändringar I steg 3 görs efterforskningar på vetenskaplig grund och man jobbar fram koncept att använda i förändringsarbetet. I steg 4 planeras implementeringen och genomförs i steg 5.
I de bästa av världar ska alltså de som arbetar med forskningen och de som ”används” i forskningen tillsammans genomföra förändringar i praktiken och samtidigt skapa en kunskap om praktiken. I mitt arbete står jag ju som både forskare och praktiker. Det blir naturligtvis ett annat sätt att förhålla sig till metoden, men principen att kombinera utvecklingsarbetet med vetenskapliga perspektiv och analyser är densamma. (Brinkkjaer, U och Höjen, M 2013)
I mitt fall är det praktiska arbetet min dagliga praktik. För att identifiera problem och möjliga förändringar, observerade jag det arbete som föregick i klassrummet i nuläget. Jag identifierade att flertalet elever hade svårigheter att förstå begrepp och identifiera namn på verktyg.
Jag har funderat över på vilket sätt jag kan förändra detta. Efterforskningar kring teorier och tidigare forskning resulterade i att jag undersökte möjligheterna att
spela in genomgångar, lägga ut filmer och använda bilder tillsammans med text för att synliggöra namn och verktyg. I processen utvecklades även ett memoryspel.
3.1.1 Videofilmer
Jag beslöt att filma olika genomgångar till olika slöjdföremål som eleverna förväntas tillverka. Tanken är att det skulle vara kortare instruktionsfilmer för ett ytterligare stöd och ett tydliggörande av utförandet. Dessa kunde eleverna titta på hemma inför
kunde underlättade inspelningarna. Problem är att inspelningen kommer i ett filformat som ej är kompatibelt med Youtube eller datorns bildbehandlingsprogram. Detta skulle leda till ett stort merarbete. Jag kom slutligen fram till att det förmodligen blir ett bättre resultat genom att använda en Iphone, då kameran är bra och stativ finns att tillgå. Ipadens kamera är betydligt sämre varför jag uteslöt den. Valet av teknik är viktigt för att göra produktionen så smidig och tidseffektiv som möjligt.
3.1.2 Bildstöd i LPP
I min slöjdplanering använder jag en LPP, (Lokal Pedagogisk Planering) där syfte, mål och kunskapskrav tydligt framställs. Här har jag också velat prova att använda mig av bilder vid dessa skriftliga instruktioner för att ta reda på om detta kan underlätta förståelsen för vissa elever.
3.1.3 Bildstöd på väggen/ Memory
Det uttrycks i kunskapskraven att ord, begrepp och verktyg inom slöjdämnet ska kunna förstås och beskrivas av eleven. Jag tänker tillverka bilder med namn på våra verktyg och sätta upp på väggen i klassrummet för att öka möjligheterna till inlärning och igenkänning. Vygotskijs (Strandberg, L 2014) teorier om att vi lär oss genom ett interaktivt förhållningssätt gav mig idén om ett memory med dessa bilder/namn för att se om detta ytterligare kan befästa namnen.
Vygotskijs teorier innebär att vi genom att interagera med andra, lyssna på andra och lär av andra också får nya bilder av verkligheten. Den lärandeteori benämns som den sociokulturella lärandeteorin. Vanligt är att man framhäver det delade
inlärningstillfället. Här ser man ett flertal olika delar. Om man kan förklara det man kan och vet för någon annan ökar och fördjupas kunskapen. Om man dessutom diskutera ämnet och det man gör tillsammans, kan man hitta olika infallsvinklar som befäster kunskapen ytterligare. Dysthe, O. (2003).
In development, however, the child finds himself in a constant encounter with the social environment. This environment demands an adjustment to adult thinking. Here the child it taught language. Language dictates the strict partitioning of thought, requiring the formation of socialized thought. In the social environment, the child´s behavior demands the capability of understanding the thought of others, of responding to that thought, and of communicating ones own thought. (Vygotskij, 1987, s.317)
Vygotskij beskriver här hur man interagerar socialt med andra människor redan som barn. Att förstå varandra, kunna diskutera, förklara leder till kunskap. Ett memoryspel kan vara ett sätt att skapa möjligheter för interaktion och delade inlärningstillfällen.
Utöver själva framarbetandet av visuellt stöd och videofilmer, så rymmer
utvecklingsarbetet också en praktisk prövning av materialet i min egen slöjdsal, samt en utvärdering av detta.
3.2 Tvärsnittsstudier
Empirisk forskning innebär att man söker nödvändig information från relevanta människor, platser och deras personliga erfarenheter och bakgrunder (Denscombe, 2014).
Tvärsnittsstudier söker svar på hur läget ser ut under en specifik tidpunkt, snarare än under en längre tidsperiod. I tvärsnittsstudier kan man genomföra en omfattande och bred täckning av på ett område som ska undersökas. Därför kan det bli ett högt antal deltagare i studien. Tvärsnittsstudier kan också undersöka områden i djupare detalj, vilket då kan ge en mer detaljerad bild av nuläget men då från ett mindre antal
deltagare. (Denscombe, 2014) Jag beslöt att söka information från de elever som fått ta del av mina filmer och arbetat med bildstödet. Jag ville ha svar hur det såg ut direkt efter att vi arbetat med de nya strategierna. Jag fokuserade på ett fåtal elever (ca 30 st.) och valde att samla in empirin via en enkät och ett prov.
3.2.1 Enkät
För att pröva resultaten med mina nya arbetssätt, sammanställde jag en enkät bestående av fem frågor där jag ville försöka ta reda på hur pass insatta eleverna är i verktyg och maskiners namn och i begrepp som jag använder och som står i kunskapskraven. Jag ville också undersöka hur de ser på slöjdämnet i allmänhet.
Jag ville också få svar på hur de resonerar kring den praktisk-estetiska utbildningen de får i grundskolan d v s slöjd, musik, bild och hemkunskap. Inom dessa områden bör Sverige anses vara väl representerade i världen. Kan eleverna se att man kan dra någon slutsats av detta? (Forsberg 2015)
Resultatet analyserades för att se om mina filmade genomgångar och
bilddokumenterade moment och verktyg påverkat elevernas kunskaper och förståelse. Eftersom dessa nya arbetssätt inte var det enda källan till lärande är det svårt att dra exakta slutsatser om bildstöd och filmers påverkan. Analysen kan ändå ge en tydlig indikation på arbetssättets resultat.
Dessa frågor ingick i enkäten:
Fråga 1. Vad betyder det att du ska kunna tolka ett slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.
Fråga 2. Beskriv vilka kunskaper om arbetsmiljö och säkerhetsfrågor du har samt hur man väljer och hanterar material för att främja en hållbar utveckling
Fråga 3. Varför har du slöjd som ämne i skolan?
Fråga 4. Vilka fördelar anser du att det finns med att ha slöjd som ämne i skolan? Fråga 5. Varför tro du att Sverige är så väl representerat i världen i de estetiska yrkena?
3.2.2 Prov
Jag beslöt att ha ett prov innan implementeringen av mina bildstöd och
instruktionsfilmer för att ta reda på hur väl förankrat termer, begrepp, verktyg, moment vi arbetat kring var. Jag ville även få in reflektioner kring ämnet som sådant, meningen med det och dess historia. Efter implementeringen gav jag eleverna samma prov för att utröna hur väl en kunskapsutveckling skett. Precis som med enkäten kan denna före och efterkontroll ge en indikation på arbetssättets eventuella meriter, även om användandet av videofilmer och bildstöd inte är den enda faktorn för kunskapsutvecklingen.
3.3 Etnografiska observationer
Den etnografiska forskningsstrategin är framförallt lämplig för forskningsfrågor där man vill undersöka hur medlemmar i en grupp eller kultur beter sig, hur de ser och förstår saker, och hur de uppfattar sin verklighet (Denscombe, 2014).
I den etnologiska forskningen har man inga förutbestämda frågor. Däremot finns
genomarbetade frågeställningar och funderingar med i arbetet, men dessa justeras under tiden. Under mitt eget arbete ska jag observera elever med olika utgångslägen att kunna förstå och genomföra slöjduppgifterna. Då det framförallt handlar om att observera elever med annat modersmål, förbereder jag mina utgångspunkter kring förståelse och mottagande av instruktioner. Observationer blir ett viktigt instrument, då dessa elever inte har de språkliga förmågorna att ge mig svaren. (Kullberg, 2014)
Under hela utvecklingsarbetets gång har jag observerat och samtalat med eleverna om deras upplevelser. Anteckningar från dessa observationer har använts som stöd i analysen och utvärderingen av arbetet.
3.4 Forskningsetik
Vid utformningen av mitt utvecklingsarbete har jag tagit del av forskningsetiska regler som utarbetats av Vetenskapsrådet (Vetenskapsrådet 2020). Skriften förklarar vilka krav som ställs för forskning och forskningens innehåll samt de principer som ligger till
grund för en god forskningssed. Jag har alltså sett till att eleven/målsmän informerades om utvecklingsarbetes uppgift och syfte och att deltagandet var
frivilligt. Eleven/målsmän har muntligt gett sitt samtycke att delta i utvecklingsarbetet och de har bestämt om de vill medverka eller inte samt att de får hoppa av när som helst. Elevens ålder, namn eller skola framgår inte i utvecklingsarbetet för att säkerhetsställa deras anonymitet. Det framgår inte heller i vilken kommun i Sverige eleven går i skola. Jag har låtit eleven/målsman godkänna det citat jag har använt i utvecklingsarbetet samt fingerat namnet. Jag kommer att förstöra alla transkriberingar av samtal efter avslutad examen.
4. Resultat
Jag har gjort ca 20 filmer som jag använt och testat i mitt klassrum. I de flesta filmerna visar jag arbetets gång från början till slut. Jag har även utvecklat mina filmer med mer informativa filmer till exempel beskrivning av olika verktyg och filmandet av svårare moment. På bilderna som jag har satt upp i slöjdsalen finns text med svåra ord och termer i A3 format och på en vägg utanför slöjdsalen hänger foton på verktyg med dess namn, placerad så att man kan träna medan man väntar. Memoryspelet där bilder på verktyg och material och ord ska passa ihop har använts som extrauppgift när man blivit färdig, eller väntar på hjälp. Under elevernas arbete, diskussioner och utvärderingar ser jag att begrepp och termer hos många elever använts på ett mer påtagligt sätt än tidigare. Lpp: er (Lokal pedagogisk planering) med bilder på de arbetsområden vi arbetar med har använts frekvent genom hela årskursen för att öka förståelse av kunskapskraven. De har också varit till hjälp vid kontakt med vårdnadshavare och deras förståelse för arbetet i slöjd.
Hela mitt filmbibliotek finns att se på Youtube kanalen NISSEWOOD:
(https://www.youtube.com/channel/UC1MyZP119EceZke5DLQJEQw/videos) Slöjdprovet är bifogat som bilaga 1.
Enkäten med 5 frågor om slöjd är bifogad som Bilaga 2. Exempel på lpp finn i bilaga 3.
4.1 Observationer och reflektioner
I mina observationer och samtal med eleverna upplever jag att de använder bilderna på väggen, instruktionsfilmerna och de fotograferade moment som de också har tillgång till och upplever fördelar med det. Jag har också sett att de eleverna med hög motivation definitivt dragit stor nytta av filmer och bilder. Detta gäller i stor utsträckning elever med annat modersmål. Ett exempel på detta är en observation kring Asid (fingerat namn), en nyanländ elev i klass åtta. Han har gått i skolan ett par dagar. Det är en ganska orolig klass med en hel del elever som det inte alltid är lätt att motivera, som gärna ”tramsar” och helt enkelt har svårt att bruka allvar. I deras värld är slöjd
fortfarande ett ämne där man ofta måste påminna dem om uppgiftens mål och syfte. Det lyckas ofta, men vägen dit får jag forma på olika sätt. I elevens värld fanns det bara en målmedvetenhet, en iver och ett allvar. Han såg på sina ”flamsande” klasskamrater som om de vore småbarn i en sandlåda. Utan språk men med en stark vilja att lyckas och att förstå tog han till sig mina instruktionsfilmer, tittade på bilderna på mina skriftliga instruktionsblad, pekade och frågade. Upprepade begrepp och termer och utförde den praktiska uppgiften näst intill felfritt.
Instruktionsfilmerna har visat sig vara ett viktigt hjälpmedel. Jag har upplevt en avsevärd förbättring i elevernas förmåga att förstå mina instruktioner och i deras förmåga att enskilt eller tillsammans med en kompis ta ansvar för sitt arbete, utveckla och slutföra det. Ofta har jag upplevt att eleverna har ett behov av att ”pausa” mig, så kan nu ske.
Eleverna kan dessutom se genomgångarna om och om igen. De kan stanna där det är svårare, spola förbi det som är enkelt och på sätt få en anpassad genomgång. Detta kan ske både innan, under och efter lektionen. Detta upplever jag har en stor påverkan på den direkta undervisningen. Den utökade flexibiliteten har jag upplevt på många plan. Där jag har elever som tagit del av filmerna och som är benägna att använda dem under lektionerna ger ju mer utrymme för mig att gå in och stötta de elever som inte lyckats med detta än.
Strayer (2007) rapporterade om att vissa elever kunde tycka att det ibland kändes förvirrande med de många olika aktiviteter som kunde förekomma på samma gång i klassrummet vid användande av instruktionsfilmer. I slöjdsalen arbetar alla med sina egna projekt i olika moment samtidigt så det är en skillnad. De jämförelser jag själv kan göra här är att många elever trots allt fortfarande är beroende av den tydliga struktur som ofta följer på en traditionell lärarstyrd undervisning. De har svårt att motivera sig själva till de egna initiativ som ändå behövs. Detta är kopplat till det motstånd som Brown (2012) beskriver kring nya undervisningsmodeller och utmaningar att få elever att göra uppgifter hemma som de inte behövt tidigare. Detta såg jag även i mitt eget arbete. Det kan bero på att mina elever är betydligt yngre än de elever i de olika undersökningarna som jag jämfört med. Då blir utmaningen än större. Jag har vårdnadshavare som inte alltid inser varför deras barn inte ”längre får undervisning i skolan som vanligt”. Att nå dem är också en utmaning.
Jag har arbetat väldigt likt Ove Nordemar (2017) och har kunnat dra liknande slutsatser. När han pratar om hur en genomgång ofta sker i lärarens tempo, men att en filmad genomgång kan ske i elevens eget blev väldigt tydligt under utvecklingsarbetets gång. Jag har ju också upplevt att inför nya arbetsområden behöver jag ha klart för mig vad eleverna redan kan, vad de behöver veta för att komma vidare och om de har de nödvändiga kunskaper. Här ser jag liksom Nordemar att instruktionsfilmerna hjälper eleverna att komma igång och ge dem en förförståelse för att kunna arbeta vidare. Nordemar har också i likhet med mig sett att elever som har problem med skriftliga instruktioner ofta har lättare att ta till sig en instruktionsfilm. Nordemar menar att man även kan använda filmer för att beskriva estetiska uttryck, färg och form och på så vis hjälpa till att kunna individualisera. Eleverna ska få möjlighet att utifrån filmer hitta sina egna metoder och infallsvinklar. Jag delar helt Nordemars uppfattning att filmerna kan fungera som en extra lärare i slöjden.
Att arbeta med visuellt stöd i ett ämne som slöjd är enligt min uppfattning egentligen en självklarhet. Bilder är en del av slöjdämnet. De kan/bör ge inspiration, ge förklaringar, förändra synvinklar. De kan och ska användas när det gäller att beskriva estetiska uttryck och kulturella gestaltningar. Att se till att ha bilder på verktyg och även moment med text till, underlättar självklart, det har mitt utvecklingsarbete visat. Det som mitt
arbete dock tydliggjort för mig är att bilderna inte arbetar själva. Som pedagog måste man ständigt vägleda, påpeka, poängtera, upprepa tills det för eleverna blir en
självklarhet att bilderna är en del av deras eget arbete, en del av undervisningen. Filmerna och bilderna fungerar som en extra lärare som dock inte kan ersätta mig. Min närvaro och direkta stöd behövs fortfarande för att undervisningen ska fungera.
Om mina filmade genomgångar används som ett hjälpmedel bidrar det till en rad fördelar. Jag kan hinna hjälpa elever i behov av mer konkret stöd på plats, elever kan samarbeta genom att titta tillsammans på en genomgång. Jag anser dock att jag behöver titta lite självkritisk på resultaten. Jag tror fortfarande på att detta är rätt väg, men med det elevunderlaget jag just nu har, behöver jag förmodligen använda mig av denna undervisningsmetod på ett än mer utvecklat sätt. Om jag använder filmerna i ett flippat klassrum är förutsättningen att jag kan vara säker på att eleverna tittar hemma och kommer förberedda till lektionen. Så är det tyvärr oftast inte. Här kan man behöva informera och utveckla arbetet med vårdnadshavare och elever för att tydliggöra nyttan av detta arbetssätt. Att göra bra undervisningsfilmer handlar inte bara om digital teknik utan kunskap och erfarenhet kring filmens berättarkomponenter. Detta är en kompetens som måste utvecklas för att stödmaterialet ska vara effektivt.
4.2 Enkäten
De fem frågor som jag satt samman besvarades av 31 elever i åk 9. Frågorna delades ut skriftligt och besvarades i skriftlig form. Samtliga elever svarade på samtliga frågor. Jag har sedan tittat på om eleven förstått frågan och hur pass utvecklade deras svar var.
I tabellen nedan visas svarsfrekvensen och om eleven förstått frågan och hur pass utvecklade deras svar var. Det visade sig att drygt hälften av eleverna uppvisade en hög förståelse och en förmåga att svara ganska utvecklande på frågorna som rörde
slöjdämnet i deras egen undervisning och ämnets nationellt tydliga profil. Lite lägre var förståelsen för frågorna som rörde estetiskt och kulturella uttryck samt säkerheten och hållbar utveckling. Högst resultat med utvecklade svar, i denna undersökning, hade frågan som rörde varför Sverige är så framträdande i de estetiska yrkena. Det här är en fråga som vi ganska ofta diskuterat och jag har också visat filmer och ett bildmaterial
som underlag. Detta kan man tolka som en koppling till användandet av det visuella stödet och elevernas utvecklade svar.
Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5
Svarar på frågan (%) 100 100 100 100 100 Har ej förstått frågan(%) 12 12 6 9 3
Ger ett kort svar(%) 51 40 40 48 37 Ger ett utvecklat svar(%) 37 48 54 43 60
Tabell 1: 31 elever har svarat på enkäten. Talen i % är avrundade.
Enkätresultatet visade att de eleverna jag då arbetat med en tid hade en grundläggande god syn på slöjdämnet, på begrepp, termer och därmed också på kunskapskraven. Min upplevelse var tidigare att en övervägande del av dessa elever hade en relativt dålig inblick i vilka termer och begrepp vi borde arbeta med och/eller vad de stod för. När enkäten genomfördes hade jag arbetat med mina filmade genomgångar och annat bildstöd en period. Jag kunde genom enkäten se att en tydlig förbättring skett och anser att en slutsats till att så skett kan härledas till mitt nya arbetssätt.
4.3 Provet
Jag genomförde proven i en klass på högstadiet där jag upplevde att elevernas
kunskaper kring namn på verktyg, begrepp och vanliga slöjdtermer var ganska dåligt. Min förhoppning med provet var att synliggöra ämnet och dess värde men främst var det ett test för att se om mitt arbete med visuellt stöd skulle kunna förbättra elevernas kunskaper. Det jag tog med var i första hand begrepp, namn på verktyg och de moment vi arbetade med. De första resultaten var -kanske väntat- ganska nedslående. Efter att jag sedan konsekvent använde bild/text, planscher och mina filmer under ett par
månader genomförde jag provet på nytt. Jag kunde då se att dessa elever i åk 7-9 nådde ett förbättrat resultat på provet. Jag såg att många begrepp och vanligt förekommande
verktyg nu tycktes vara förankrade hos de flesta. Detta kan tolkas som ett resultat av det nya arbetssättet med bildstöd och instruktionsfilmer.
5. Diskussion
Min tanke om att visuellt stöd i undervisning i ämnet slöjd är en framgångsfaktor är högst levande hos mig. Forskning, litteratur och andras upplevelser i ämnet har bara stärkt mig. Bilder och filmer har definitivt en mer självklar plats i vårt nutida samhälle. Man framställer och använder bilder och filmer på ett mer självklart sätt än man gjorde bara för bara 15 år sedan. I stort sätt alla, stora som små, har tillgång till en utmärkt (film) kamera. Överallt i samhället använder vi oss i dag av bilder och filmer. För våra elever är detta ett forum de är bekväma och trygga med. Självklart kan man dra nytta av detta. Det visuella fungerar dessutom var man än kommer ifrån eller vilket språk man talar.
Resultatet av min studie visar att ett arbete med visuellt stöd i slöjdämnet, skapar en miljö som för de flesta elever är mer pedagogisk och tillgänglig samt medför en förbättrad arbetssituation för slöjdläraren. Då forskning om resultat av visuellt stöd inom slöjdämnet i dagsläget är ett i stort sätt outforskat område, skulle en utökad studie fylla ett tomrum i allmän pedagogisk forskning. Samtidigt ser jag behovet av en mer omfattande studie av resultat kring arbete med visuellt stöd inom slöjden. I enlighet med den sociokulturella teorin kring elevers lärande och de perspektiv på anpassningar som genomsyrar skolans styrdokument, ska dessa anpassningar i första hand ske inom ramen för den ordinarie verksamheten. Här ser jag hur det visuella stödet inom slöjden kan utvecklas på fler plan. Min studie skulle kanske kunna utgöra en del av ett underlag för en mer omfattande studie av resultat av arbete med visuellt stöd inom slöjden med ett större antal elever i fler skolor? Jag vill också belysa att arbetet med visuellt stöd i slöjden för nyanlända elever och elever med annat modersmål är något som kan utvecklas och forskas mer brett om.
Ett annat viktigt resultat i mitt utvecklingsarbete är insikten kring utmaningar med den digitala tekniken som ständigt utvecklas och kontinuerligt används. Detta är ju i sig ett hantverk, men inget som man självklart hanterar bekvämt och säkert. Här ser jag ett
behov av fortbildning och tydligare inslag i lärarutbildningen., där digital kompetens och medieproduktion lyfts fram som viktiga faktorer.
6. Referenser
Alexandersson, M & Lantz-Andersson, M (2008): Konsten att göra någonting av något. Myter om kunskapsbegrepps karaktär Kapitel i bok. Kunskap och människans redskap: teknik
och lärande, Lund, Studentlitteratur.
Bates, S & Galloway, R (2012): The inverted classroom in a large enrolment introductory physics course: a case study. Konferenslitteratur presenterat på Higher Education Academy STEM Learning and Teaching Conference. London, United Kingdom.
(https://www2.ph.ed.ac.uk/~rgallowa/Bates_Galloway.pdf)
Bishop, J & Verleger, Matthew, A. (2013): The Flipped Classroom: A Survey of the Research. American Society for Engineering Education: (
http://www.studiesuccesho.nl/wp-content/uploads/2014/04/flipped-classroom- artikel.pdf)
Borg, K och Lindström, L. (2008): Slöjda för livet om pedagogisk slöjd. Författarna och Lärarförbundets förlag.
Brinkkjaer, U och Höjen, M (2013): Vetenskapsteorier för lärarstudenter. Lund: Studentlitterateur.
Brown, A. (2012): A phenomenological study of undergraduate instructors using the inverted or flipped classroom model.
(http://pepperdine.contentdm.oclc.org/cdm/ref/collection/p15093coll2/id/348)
Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide: For small-scale social research projects. Berkshire: Open University Press.
(https://forskningsstrategier.wordpress.com/aktionsforskning/)
Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide: For small-scale social research projects. Berkshire: Open University Press.
(https://forskningsstrategier.wordpress.com/etnografisk-strategi/)
Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide: For small-scale social research projects. Berkshire: Open University Press.
(https://forskningsstrategier.wordpress.com/forskningssida/)
Dysthe, O. (2003). (red.) Dialog, samspel och lärande. Studentlitteratur, Lund, 2003.
Forsberg, A. (2015). BILD & FORMGIVNING. HUR EN HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE INRIKTNING BESKRIVS
(http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:844315/FULLTEXT01.pdf)
Gibbons, P. (2009 A): LYFT SPRÅKET LYFT TÄNKANDET SPRÅK OCH LÄRANDE. Hallgren och Fallgren Studieförlag AB
Gibbons, P. (2009 B): STÄRK SPRÅKET, STÄRK LÄRANDET, Hallgren och Fallgren Studieförlag AB
Högskolan i Halmstad Sektionen för lärarutbildning
Språkutvecklande metoder inom förberedelsegruppens slöjdämne. (2012): (http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:535216/FULLTEXT01.pdf) Johansson, M. Hasselskog, P. (2008): Slöjdämnet efter millennieskiftet
Kapitel i bok. Borg, K & Lindström, L (Red) Slöjda för livet – om pedagogisk slöjd, Stockholm, Författarna och Lärarförbundets förlag.
Karlsson, S. (2014): Flipp eller flopp? En fenomenografisk studie av lärares uppfattningar om undervisning i ett flippat klassrum.
(https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1262595/FULLTEXT02.pdf) Koshy, E. Koshy, V. Waterman, H (2011) Action Research in Healthcare
(https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=Vb1w8mKAbScC&oi=fnd&pg=PP1&dq=action
+research+in+healthcare&ots=K-AhxCjsGs&sig=R7uPn2JHaMN6B-QrqkeGk0Muv0M&redir_esc=y#v=onepage&q=action%20research%20in%20healthcare&f=fal se)
Kullberg, B (2014): Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Lage, Maureen J., Glenn J. Platt, and Michael Treglia. (2000): Inverting the classroom: A gateway to creating an inclusive learning environment. The Journal of Economic Education 31: s 30-43.
Larsson, J. (2014): Bättre undervisning med Flipped Classroom. Can Flipped Classroom improve teaching?
(http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18475/Jonas%20Larsson_Flipped%20classroomSV 2.pdf?sequence=2&isAllowed=y)
Nordemar, O. (2017): Slöjdfilmer som extra lärare i Slöjd i en digital skola.
Rylander; M. (red) Stockholm: Lärarförlaget Skolverket (2020). Lgr 11, Läroplaner ämnen och kurser. Grundskoleutbildningen grundskola
Slöjd: (2020)
( https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-
grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3 DGRGRSLJ01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f)
Skolverket (2020). Lgr 11, skolans uppdrag: (2020).
(
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet) Skolverket (2020). Lgr11, Centralt innehåll åk 7-9 Slöjd: (2020).
( https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-
grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3 DGRGRSLJ01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f)
Skolöverstyrelsen (1969). Lgr69. Läroplan för grundskolan. Svenska utbildningsförlaget LIBER AB
(https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/30902)
Skolöverstyrelsen (1980). Lgr 80. Läroplan för grundskolan. s, 129 – 132: Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget.
(https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/31016)
Skolverket, Skillnaden mellan extra anpassningar och särskilt stöd: (2020)
( https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/att-gora-extra-anpassningar-och-ge-sarskilt-stod-i-grundskole--och-gymnasieutbildning)
Skolverket, Alla ämnen ansvariga för elevers språkutveckling. (2020)
( https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/alla-amnen-ansvariga-for-elevers-sprakutveckling)
Slomanson, W. (2014): Blended learning: A flipped classroom experiment. Journal of Legal Education, 64, s.93-102.
Strandberg, L (2014). Vygotskij, barnen och jag: pedagogisk inspiration. Förlag Studentlitteratur.
Strayer, J. (2007): The Effects of the Classroom Flip on the Learningenvironment:
A Comparison of Learning Activity in a Traditional Classroom and a Flip Classroom that used an Intelligent Tutoring System.
(https://etd.ohiolink.edu/!etd.send_file?accession=osu1189523914&disposition=inline) Svensson, B. (2000): Hundra år i skolslöjden. Förlaget Form i Trä
Vetenskapsrådet (2020) etik i forskningen.
(https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html)
Rystedt, H Säljö, R (2008): Kunskap och människans redskap: teknik och lärande
Kapitel i bok. Kunskap och människans redskap: teknik och lärande, Lund, Studentlitteratur. Wahlstén, R. (2017): Magisteravhandling i slöjdpedagogik Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier Åbo Akademi.
(https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/146810/wahlsten_roland.pdf?sequence=2&isAllo wed=y)
Wallin, A. (2019): Bred satsning på visuellt stöd. Lika värde 3 - 4. Hämtad från:
Länkar till arbetets instruktionsfilmer
Nils Palm (2019). Youtube kanal NISSEWOOD.
(https://www.youtube.com/channel/UC1MyZP119EceZke5DLQJEQw/videos) Nils Palm (2020). Youtube kanal NISSEWOOD. Dab gubbe!
Modell docka av trä och tråd.
(https://www.youtube.com/watch?v=MDmnV2a36ag)
Nils Palm (2019). Youtube kanal NISSEWOOD. Fasning och Putsning av ramens sidor. (https://www.youtube.com/watch?v=bCyge28LPBA)
Nils Palm (2019). Youtube kanal NISSEWOOD. Filmen om verktygen. (https://www.youtube.com/watch?v=qZOtCTPX7lo)
Nils Palm (2019). Youtube kanal NISSEWOOD. Ljus lyckta Av Aluminiumburk (https://www.youtube.com/watch?v=rGPSjAC9x_E)
Nils Palm (2019). Youtube kanal NISSEWOOD. Montering av ram till låda. (https://www.youtube.com/watch?v=KoHu6pAuAfI)
Nils Palm (2019). Youtube kanal NISSEWOOD.
NISSEWOOD snackar om betygssystemet under 1900 talet. (https://www.youtube.com/watch?v=DYdQJGvfcXk)
Nils Palm (2019). Youtube kanal NISSEWOOD. Potatissticka. (https://www.youtube.com/watch?v=1Ls5TlrUudg)
Nils Palm (2019). Youtube kanal NISSEWOOD. Såglådan. (https://www.youtube.com/watch?v=DRhfiBCozUs)
Nils Palm (2019). Youtube kanal NISSEWOOD. TOOLS THE MOVIE PART 2! SLÖJDSALENS VERKTYG 2!
Bilaga 1: Prov i slöjd
Prov i slöjd
Namn______________________________________________Klass_______________ __
Nämn namnen på fyra olika tänger.
____________________ _____________________ ____________________ _____________________
Vad heter tången man drar upp spik
med________________________________________ Vad är en fogsvans för
något_________________________________________________ I viken ordning använder du dessa verktyg
1, Sandpapper 100. 2, Fil. 3, Såg. 4, Sandpapper 240. 5, 60/80. 6, Ytbehandling Olja/ Lack.
Nämn namnen på 4 maskiner i slöjdsalen.
____________________ ______________________ ___________________ ______________________
Vad är Nubb för
Vad är skränkning på en såg för något? Stryk under det rätta svaret. 1. När tänderna på en såg lutar.
2. Ett slags skärande verktyg. 3. Ett annat namn på Svarvning.
Vad gör man när man basar trä (basning)? _________________________________
Namnge Träskivans 3 olika delar. __________________________________________ ______________________________ _________________________________
Skriv namnen på verktygen.
__________________________________________
__________________________________________
_____________________________________
______________________________________
________________________________________
_____________________________________
________________________________________
___________________________________
______________________________________
_____________________________________
___________________________________
________________________________________
Vad menar vi med begreppet ”Tolka ett föremål” i slöjden?
______________________________________________________________________ _____
Vad menar vi med begreppet ”du ska reflektera” i slöjden?
______________________________________________________________________ _____
Vad menas med ”ett föremåls estetiska uttryck”?
______________________________________________________________________ _____
Vad är förmåga?
______________________________________________________________________ _____
______________________________________________________________________ _____
Vad gör du när du motiverar?
______________________________________________________________________ _____
Vad gör du när du analyserar och värderar ett slöjdföremål?
______________________________________________________________________ _____
______________________________________________________________________ ____
Vad är dem blå skyltarna som sitter i slöjdsalen bra till och vad betyder de?
Varför ska man ha skyddsutrustning och vilka är de?
Vad är ett riskområde/riskzon och hur ser de ut?
Vad menas med kvalitet?
______________________________________________________________________ _____
Bilaga 2: 5 frågor om slöjd
5 Frågor om slöjd
Fråga: 1
Vad betyder det att du ska kunna tolka ett slöjdföremåls estetiska och
kulturella uttryck.
Fråga:2
Beskriv vilka kunskaper om arbetsmiljö och säkerhetfrågor du har samt hur
man väljer och hanterar material för att främja en hållbar utveckling.
Fråga: 3
Varför har du slöjd som ämne i skolan?
Fråga: 4
Vilka fördelar anser du att det finns med att ha slöjd som ämne i skolan?
Fråga: 5
Varför tror du Sverige är så väl representerat i världen i de estetiska
yrkena?
Bilaga 3: Lpp Potatissticka
Trä och Metall Slöjd Lpp Åk 4-6 ( Potatissticka)
Kursplan – Slöjd Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av
redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en
form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom
hantverkstradition och design utifrån behov i olika situationer. Slöjd
innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar
kreativitet, och stärker tilltron till förmågan att klara uppgifter i det dagliga
livet. Dessa förmågor är betydelsefulla för både individers och samhällens
utveckling.
Ämnets syfte Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna
utvecklar kunskaper i olika hantverk och förmågan att arbeta med olika
material och uttrycksformer. Eleverna ska ges möjligheter att utveckla sin
skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling
samverkar.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga
olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat. På så sätt ska
undervisningen bidra till att väcka elevernas nyfikenhet att utforska och
experimentera med olika material och att ta sig an utmaningar på ett
kreativt sätt.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
kunskaper om färg, form, funktion och konstruktion och om hur dessa
kunskaper kan kombineras med medvetna val av material och teknik.
Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet
med begrepp som beskriver arbetsprocesser, redskap och slöjdföremåls
estetiska uttryck. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper
om arbetsmiljö och säkerhetsfrågor och om hur man väljer och hanterar
material för att främja en hållbar utveckling.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om
estetiska traditioner och uttryck samt förståelse för slöjd, hantverk och
design från olika kulturer och tidsperioder.
Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis
ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
•
formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga
•
välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med
arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter,
•
analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av
slöjdspecifika begrepp, och
•
tolka slöjdföremålets, estetiska och kulturella uttryck.
Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker
•
Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras
användningsområden och kombinationsmöjligheter med varandra
och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända
material. Hur material kan kombineras med digital teknik.
•
Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de
används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
•
Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och
urholkning. Begrepp som används i samband med de olika
teknikerna.
•
Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och
arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur de kan
läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
Slöjdens arbetsprocesser
•
Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning
och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen
samverkar till en helhet.
•
Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.
•
Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, såväl med som
utan digitala verktyg.
Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer
•
Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som
inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
•
Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar
•
Hur symboler och färger används inom barn- och ungdomskulturer
och vad de signalerar.
Slöjden i samhället
•
Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt
och i nutid.
•
Resurshushållning, till exempel genom reparationer och
återanvändning av material.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och
framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. I arbetet
med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap och
maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Utifrån syftet med
slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och
ger enkla motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet bidra till att
utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Under
arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja
handlingsalternativ som leder framåt.
Eleven kan ge enkla omdömen om sin arbetsinsats och hur den har
påverkat slöjdföremålets kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls
uttryck och för då enklaresonemang om symboler, färg, form och material.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till
övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6. Eleven kan på
ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa
enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. I arbetet med några
hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner
på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och
någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och
ger utvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i
slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial.
Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ
Eleven kan ge utvecklade omdömen om sin arbetsinsats och hur den har
påverkat slöjdföremålets kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls
uttryck och för då utvecklade resonemang om symboler, färg, form och
material.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till
övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan på ett välutvecklat och väl genomarbetat sätt formge och
framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. I arbetet
med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap och
maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Utifrån syftet med
slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och
ger välutvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i
slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial och
sådant som eleven själv har sökt upp. Under arbetsprocessen formulerar
och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.
Eleven kan ge välutvecklade omdömen om sin arbetsinsats och hur den
har påverkat slöjdföremålets kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls
uttryck och för då välutvecklade resonemang om symboler, färg, form och
material.
Förmågor i slöjd Alltså ska du kunna.
• Skissa rita och skapa föremål med hjälp av olika material,
redskap, verktyg och tekniker.
• Välja och motivera hur du arbetar med hänsyn till kvalitet, miljö
och till målen i slöjd.
• Analysera och värdera (dokumentera) ditt arbete i ord och bild.
• Tolka vad ett slöjdföremål kan ge och berätta.
Potatissticka (Provsticka) Du ska tillverka en potatissticka.
Börja med att ta fram material samt samtliga verktyg. Rostfri tråd 1,5 mm. Stållinjal. Sidavbitare. Polygrip.
Spänn fast skruvstädet i bänken.
Håll fast tråden cirka 1cm på toppen av tråden.
Så att tråden blir så rak som möjligt.
Den raka tråden.
Så att det blir ca 30 cm kvar av tråden.
Sätt fast öglan ca 1cm ner i skruvstädet spänn så att öglan sitter fast.
Häkta fast skruvdragaren med kroken i öglan.
Tryck in knappen och håll i mot så att öglan tvinnas.
När du är nöjd med öglan och spiralen så tar du loss kroken. (Detta är svårt att få till. Så gör om från början tills du är nöjd.)
Ta loss potatisstickan från skruvstädet och klipp till en vass spetts. Genom att hålla sidavbitaren snett längst ner på potatisstickan.
Klar att prova hemma.
Du har gjort en fenomenal Potatissticka (Provsticka)
