Hälsorelaterad livskvalitet efter en magsäcksoperation i viktminskningssyfte

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

Jan 2012

Hälsa och samhälle

HÄLSORELATERAD

LIVSKVALITET EFTER EN

MAGSÄCKSOPERATION I

VIKTMINSKNINGSSYFTE

EN LITTERATURSTUDIE

IRÉNE HANSSON

FRIDA KRAMER

HÄLSORELATERAD

LIVSKVALITET EFTER EN

MAGSÄCKSOPERATION I

VIKTMINSKNINGSSYFTE

EN LITTERATURSTUDIE

IRÉNE HANSSON

FRIDA KRAMER

Hansson, I & Kramer, F. Hälsorelaterad livskvalitet efter en magsäcksoperation i viktminskningssyfte. En litteraturstudie. Examenarbete i omvårdnad 15

högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde

omvårdnad, 2012.

Bakgrund: Fetma och övervikt ökar hos världens befolkning och är idag ett

globalt hälsoproblem. Det finns ingen skillnad för prevalensen av fetma mellan de båda könen i Sverige, men globalt sett ses en skillnad. Fetma kan leda till

följdsjukdomar, vilka kan ha en negativ fysisk och psykisk påverkan på individens hälsorelaterade livskvalitet. En allt vanligare behandlingsmetod av fetma är

viktminskningskirurgi. Att välja fetmakirurgi som behandlingsmetod är idag vanligare för kvinnor än för män.Syftet med denna litteraturstudie är att belysa

hur den hälsorelaterade livskvaliteten upplevs, minst sex månader efter en viktminskningsoperation. Metoden som valdes utgick från Goodmans sju steg. Vetenskapliga artiklar söktes i två databaser; PubMed och Cinahl. 36 artiklar granskades och slutligen valdes 10 artiklar till resultatet, varav samtliga

kvantitativa. Resultaten visade att den hälsorelaterade livskvaliteten påverkas av medicinska förändringarna som sker efter operationen. Vidare framkommer det att viktkirurgi ger ökad fysisk rörelseförmåga samt ökad självkänsla, vilket ger en ökad hälsorelaterad livskvalitet. Slutsats: Sjuksköterskans stöd kan komma att spela en viktig roll för patienten i deras förändring efter en

viktminskningsoperation. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om de olika aspekter som inverkar på dessa patienters hälsorelaterade livskvalitet för att kunna möta patienten i just den situation hon/han befinner sig i.

Nyckelord: Fetma, gastric bypass, hälsorelaterad livskvalitet, viktminskning,

HEALTH-RELATED

QUALITY OF LIFE AFTER

BARIATRIC SURGERY

A REVIEW

IRÉNE, HANSSON

FRIDA, KRAMER

Hansson, I & Kramer, F. Health-related quality of life after bariatric surgery. A review. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö

University: Health and Society, Department of Nursing, 2012.

Background: Obesity and overweight is increasing among the world's population

and is today a global health problem. There is no difference in the prevalence of obesity between the sexes in Sweden, but globally a difference is seen. Obesity can lead to co-morbidities which may have an adverse physical and psychological impact on an individuals’ health-related quality of life. An increasingly common method of treatment of obesity is weight loss surgery. Choosing obesity surgery as a treatment method is today more common for women than for men. Surgery as treatment is increasingly common for people with obesity. There are more women than men undergoing weight loss surgery. The purpose of this study is to find out

how the health-related quality of life is perceived, at least six months after a weight loss surgery. The method chosen was based on Goodman's seven steps. Scientific articles were searched in two databases, PubMed and Cinahl. 36 articles were reviewed, and finally 10 articles were selected for the result, of which all were quantitative.The results showed that the health-related quality of life is

affected by medical changes that occur after surgery. Furthermore, it appears that weight loss surgery provides increased physical mobility and self-esteem, which will increase health-related quality of life. Conclusions: Nurses support could play an important role for the patient in their change after weight loss surgery. It is important that the nurse has knowledge about the different aspects that affect these patients' health-related quality of life in order to meet the patient in exactly the situation he/she is in.

Keywords: Bariatric surgery, gastric bypass, health-related quality of life, loss of weight, obesity.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Behandling 2 Kostbehandling 2 Läkemedel 3 Kirurgi 3 Omvårdnad 4 Livskvalitet 4 Tidigare forskning 5 SYFTE 6 Hälsorelaterad livskvalitet 6 METOD 6 Steg 1 Problemprecisering 6 Steg 2 Inklusionskriterier och exklusionskriterier 6 Steg 3 Plan för litteratursökning 7 Steg 4 Litteratursökning 7 Steg 5 Kvalitetsgranskning 8 Steg 6 Rapportskrivning 9 RESULTAT 9 Medicinsk förändring 9 Fysisk funktion 10 Psykologisk påverkan 12 DISKUSSION 14 Metoddiskussion 14 Metod och litteratursökning 14 Granskningsprotokoll 15 Språkbegränsningar 16 Analys 16 Resultatdiskussion 16 Medicinsk förändring 16 Fysisk funktion 17 Psykologisk påverkan 17 SLUTSATS 18 REFERENSER 20 BILAGOR 23

1

INLEDNING

Övervikt och fetma är idag ett globalt hälsoproblem, enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU, 2002). I Sverige beräknades år 2002 att 8 procent av den vuxna befolkningen uppfyller kriterierna för fetma. Följdsjukdomar drabbar ofta de med övervikt och fetma och i vården står denna patientgrupp med sina följdsjukdomar för ungefär 2 % av sjukvårdskostnaden, vilket innebär en siffra på cirka 3 miljarder kronor per år (a a). En anledning till övervikt och fetma är tillgången tillmat, som idag är mer lättillgänglig (Elfhag, 2007). Energität mat finns i större utsträckning och finns ofta tillgänglig dygnet runt (a a).

Överviktsoperationer är idag ett allt vanligare behandlingsalternativ för personer med fetma (SBU, 2002). Som ett resultat av viktminskningsoperationer kan den hälsorelaterade livskvaliteten förändras (a a).

Enligt SBU (2002) finns det inom primärvården, hos både läkare och

sjuksköterskor, negativa attityder mot fetmabehandling. Enligt ICN: S etiska koder för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) ska sjuksköterskan alltid ha ett etiskt förhållningssätt i sin yrkesutövning och omvårdnaden som ges ska vara vetenskaplig samt bygga på beprövad erfarenhet. Eftersom denna patientgrupp ökar i vården är det av vikt att sjuksköterskan har kunskap i hur man kan undervisa och stötta dessa patienter i deras pågående förändring. Genom att sjuksköterskan förmedlar sina vetenskapligt baserade kunskaper om de problem som kan uppstå, kan hon/han på så sätt öka förståelsen i sjukvården och samhället samt hjälpa patienten i förändring. För att patienten ska kunna hantera de psykiska påfrestningarna som kan uppstå efter en viktminskningsoperation, är det viktigt att sjuksköterskan förstår hur patienterna upplever att deras hälsorelaterade

livskvalitet påverkats. Enligt Jahren Kristoffersen (2005) kan sjuksköterskan genom att stärka patientens psykiska funktioner, vilket kan vara patientens inre och yttre självbild, stödja patienten till att hantera de psykiska påfrestningar och upplevelser som följer en viktminskningsoperation.

BAKGRUND

Världshälsoorganisationen, WHO (2011), gjorde en uppskattning år 2008 att 200 miljoner män och drygt 300 miljoner kvinnor har fetma, vilket ungefär motsvarar en av tio personer av världsbefolkningen (a a). I Sverige ses ingen skillnad för fetmans förekomst mellan män och kvinnor (SBU, 2002). Siffran för individer med fetma har mer än en fördubblats sedan 1980-talet (WHO, 2011).

För att bedöma om någon har övervikt eller fetma används, enligt WHO (2011) måttet Body Mass Index, (BMI), vilken räknas ut genom att en persons vikt i kilogram divideras med dennes längd i meter upphöjt till två, (kg/m²). WHO’s

(2011) definition innebär ett BMI mellan 25-29 övervikt och ett BMI på 30 eller högre, innebär fetma. Detta mått ger endast en grov uppskattning av graden av fetma (a a).

Enligt SBU (2002) är en svaghet med BMI att det inte tar hänsyn till den relativa andelen av fett och muskler. Många av sjukdomarna som drabbar personer med fetma är relaterade till det fett som är ansamlat i buken (SBU, 2002). Som

2

komplement kan midjeomfång mätas och ett mått kallat midja/höftkvot, midjeomfånget i förhållande till höftomfånget användas (a a).

Den huvudsakliga anledningen till att drabbas av övervikt och fetma är en obalans mellan kaloriintag och kalorier som förbränns (WHO, 2011). Det konsumeras mer energität föda som har höga halter av fett, salt och socker och som innehåller för lite av de mineraler och vitaminer människan behöver. En sekundär anledning är att människor engagerar sig i fysisk aktivitet i mindre utsträckning än förr. Enligt WHO (2011) kan det finnas ett samband mellan dessa ändrade livsvanor och dagens välfärdssamhälle. Idag är det globalt sett mer förekommande att

människor dör på grund av överkonsumtion av livsmedel än att de dör av svält (a a). Enligt SBU (2002) kan viss läkemedelsanvändning påverka utvecklingen av fetma genom att de ger en viktökning. Vid behandling med höga doser av insulin och kortison samt vid behandling av kroniska och psykiska sjukdomaranvänds läkemedel som har denna påverkan på vikten (a a).

Enligt SBU (2002) drabbar fetma oftare de som redantillhör en utsatt samhällsgrupp. I denna grupp räknas bland annat de personer som ej har högskoleutbildning, är arbetslösa, har en bakgrund med sociala problem eller är invandrare (a a).

Fetma leder till följdsjukdomar, vilket är den egentliga faran med tillståndet (WHO, 2011). De sjukdomar som tar flest liv till följd av fetma är

kardiovaskulära sjukdomar, som hjärtsjukdom och stroke. Ytterligare sjukdomar som kopplas till fetma är diabetes, belastningsskador och då främst artros. Ett för högt BMI ökar också risken för endometrit-, bröst- och tarmcancer (a a). Enligt SBU (2002) leder fetma också till psykisk ohälsa och följdsjukdomar så som barnlöshet, gallsten och sömnapné. Dessa följdsjukdomar kan påverka den hälsorelaterade livskvaliten (a a).

SBU (2002) beskriver att psykisk ohälsa, särskilt psykosociala problem, är vanligt förekommande hos människor med fetma. Personer med kraftig fetma uppskattar sin hälsorelaterade livskvalitet lika låg som den livskvaliteten vissa patientgrupper med exempelvis svår cancersjukdom eller kronisk smärta uppger (a a). Enligt Elfhag (2007) är det ofta de yngre, de med högre BMI, de som mår sämre psykiskt och de som har en mer negativt kroppsuppfattning än övriga personer med fetma, som upplever sig stigmatiserade i samhället. Upplevelsen av

stigmatisering är mer förekommande hos kvinnor än hos män (a a). Psykosociala problem som drabbar personer med fetma kan innebära att de får utstå

omgivningens attityder, okunnighet och kommentarer (SBU, 2002). Det är vanligt att personer med fetma bemöts med fördomar och negativa attityder, dessa förekommer även inom hälso-och sjukvården (a a).

Behandling

Det finns ett antal behandlingsmetoder att tillgå för behandling av fetma. Nedan nämns de vanligast förekommande.

Kostbehandling

Den behandlig som ofta tillämpas som ett första steg till viktminskning är

kostbehandling, då ges kostråd och vanligtvis råd om ökad fysisk aktivitet (SBU, 2002). En negativ energibalans eftersträvas, vilket innebär att fler kalorier

3

Kostråden avser portionsmängd och sammansättning av livsmedel. Råden

inbegriper minskad fettkonsumtion och ökad konsumtion av kostfibrer, frukt och grönsaker (a a).

Läkemedel

I Sverige finns det, enligt Fass (2011-09-29) hemsida, två läkemedel att tillgå i viktminskningssyfte, kallat Alli, som är receptfritt och Xenical, som är

receptbelagt.

Den verksamma substansen i Alli och Xenical är Orlistat (Fass, 2011-09-29). Den verkar genom att hämma de enzymer som bryter ner triglycerider till fettsyror, vilket leder till minskat upptag av dessa i mag-tarmkanalen och ökad transport av fett till tjocktarmen (SBU, 2002). Det medför biverkningar främst från mag-tarmkanalen såsom oljiga flytningar från mag-tarmkanalen, gaser vid tarmtömning, trängning till tarmtömning och ökad tarmtömning. Även kolesterol och fettlösliga vitaminer hindras att upptas av mag-tarmkanalen (a a).

Kirurgi

Det finns tre olika grupper av fetmakirurgi, restriktiva, malnutritiva och en operationsmetod där dessa två görs i en kombination (Eriksson, 2009). De restriktiva operationsmetoderna lämnar kvar endast en liten del av magsäcken med ett trångt avflöde, vilket tidigarelägger mättnadskänslan och gör så att födointaget minskar. Detta ger ett restriktivt kaloriintag (a a). Vid de malnutritiva operationsmetoderna förbikopplas en bit av tunntarmen, vilket gör att en mindre mängd näring och kalorier från födan tas upp av tarmen (Näslund & Granström, 2007).

Obesitaskirurgi, dvs. fetmakirurgi, ses som en sista utväg till viktminskning (Näslund & Granström, 2007). För att få genomgå ett sådant kirurgiskt ingrepp i Sverige krävs det att patienten har ett BMI som är minst 40 (Järhult & Offenbartl, 2006). Har patienten utvecklat följdsjukdomar relaterade till sin fetma, så som kardiopulmonella komplikationer och/eller diabetes, krävs endast ett BMI på 35 för att få genomgå denna operation (a a). Patienten måste ha varit överviktig en längre tid, ha gjort uppriktiga försök att gå ner i vikt med de andra metoder som finns tillgängliga (Näslund & Granström, 2007). I Sverige ska patienten vara mellan 18-60 år och kunna samarbeta och förstå konsekvenserna av ingreppet (a a).

Enligt Järhult & Offenbartl (2006) är gastric banding och gastric bypass de vanligaste operationsmetoderna. Ericson & Ericson (2008) skriver att gastric bypass är den metod som används mest. SWLI (surgical weight loss intervention) är en benämning på de operationsmetoder som används i kirurgiskt

viktminskningssyfte (Sutton & Raines, 2008).

Gastric banding är en restriktiv operationsmetod enligt Järhult & Offenbartl (2006). Med hjälp av ett band spänns den övre delen av magsäcken åt och bildar en liten ficka där matstrupen mynnar ut. Detta gör att patienten känner mättnad fortare än tidigare då fickan endast rymmer 1 dl (a a).

Vertikal bandad gastroplastik (VBG) är en variant av gastric banding (Näslund & Granström, 2007). Denna operation utförs genom att ett hål stansas ut i ventrikeln

4

och en liten ficka på 30 ml bildas. Ett band placeras kring ventrikelns övre högra del, vilket bildar en passage på 1 cm i diameter(Näslund & Granström, 2007). Detta leder till att patienten inte kan äta för fort eller för mycket eftersom födan får det svårare att passera ner till den nedre delen av magsäcken. Vid VBG föreligger en risk att bandet blir för långt eller för kort. Blir det för kort kan detta ge upphov till uppkastning och blir det för långt är risken att inte gå ner i vikt påtaglig (a a). Det finns också en justerbar variant av denna metod, kallad

adjustable silicone gastric banding (ASGB) (Näslund & Granström, 2007). Denna metod går ut på att justera utflödet från magsäcken genom att injicera vätska så att bandet runt magsäcken fylls. En biverkning vid dessa metoder för gastric banding är att mat kan fastna i magsäcksfickan och orsaka uppkastning hos patienten (a a). Gastric bypass (GBP) är en restriktiv operationsmetod i kombination med

malnutrition (Näslund & Granström, 2007). Ventrikeln delas på tvären, vilket gör att en ficka skapas av den övre delen av ventrikeln, med en volym på ca 30 ml (Järhult & Offenbartl, 2006). Denna del kopplas sedan ihop med en bit av jejunum, vilket innebär att den bortkopplade delen av ventrikeln samt den

proximala delen av jejunum, där galla och bukspott mynnar ut, kopplas förbi (a a). Denna koppling kallas Roux-en-Y (Victorzon, 2008).

Omvårdnad

För att sjuksköterskan ska kunna ge det stöd som patienten behöver efter en viktminskningsoperation, krävs det att hon/han har en helhetssyn på människan och att bemötandet utgår ifrån hur patienten upplever sin situation (Jahren Kristoffersen, 2005). Om sjuksköterskan har en holistisk inställning vid

bemötandet av patienten, kan hon/han hjälpa patienten att fokusera på möjligheter istället för begränsningar (a a). När sjuksköterskan bedömer patientens

fysiologiska behov är det viktigt att ta i beaktning att de psykiska, sociala och kulturella aspekterna påverkar behoven. Exempelvis påverkas valet av livsmedel av bland annat religion, kultur, ekonomi och tillgång (a a). Vissa patienter påverkas av sina känslor och äter när de känner sig nedslagna eller är ensamma. Att äta tillsammans utgör för många en social samhörighet därför bör detta tas i beaktande i bemötandet med denna patientgrupp (a a).

Livskvalitet

Livskvalitet är individens egen upplevelse av sin fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsa (SOU 1995:5). Det är alltså inte personens livssituation,

funktionsduglighet eller sjukdom som bestämmer dennes livskvalitet. En individs livskvalitet kan därför förändras under dennes liv, allt eftersom hon värderar och omvärderar situationer hon ställs inför. Andra människor, så som

sjukvårdspersonal, kan inte bedöma vare sig en frisk eller sjuk persons livskvalitet utifrån ex. graden av handikapp eller sjukdom (a a).

Jahren Kristoffersen (2005) beskriver att ett begrepp vuxit fram för att kunna mäta och forska kring hur en människas livskvalitet ändras och påverkas av till exempel sjukdom eller en behandling. Det finns ett flertal mätinstrument i form av

frågeformulär och självskattningsskalor för att värdera den hälsorelaterade

livskvaliteten. Det finns mätinstrument som inriktar sig på att mäta hälsorelaterad livskvalitet (HRQL) utifrån en specifik sjukdom samt de instrument som mäter HRQL i allmänhet. Nedan nämns några mätinstrument som förekommer ofta i studier om hälsorelaterad livskvalitet i samband med en viktminskningsoperation. Dessa mätinstrument anses vara både valida och pålitliga ( Jahren Kristoffersen,

5 2005).

Socialstyrelsen presenterar på sin webbsida (2011-09-29) ett instrument, kallat Short Form 36 frågor (SF 36). Denna självrapporterade hälsoenkät kan användas bland annat till att mäta hälsorelaterad livskvalitet (HRQL), vilket avser funktion och välbefinnande vid ohälsa, sjukdom och behandling (Jahren Kristoffersen, 2005). Fördel med SF 36 är att den omfattar funktion och välbefinnande och används internationellt (a a). Domänerna som ingår under fysisk hälsa är fysisk funktion (aktiviteter som exempelvis gå upp för trappor), fysisk roll (upplevd nivå av prestation), kroppssmärta (smärtpåverkan vid aktivitet) och generell hälsa ingår under. Domänerna som ingår under psykisk hälsa är vitalitet (energimängd), social funktion (påverkan på sociala aktiviteter), emotionell roll (självkänsla) och mental hälsa (allmänt välbefinnande) (The SF Community, 2011-12-27).

Utformningen av SF-36 visas i bilaga 3.

BAROS (the Bariatric Analysis and Reporting Outcome System) är ett mätinstrument som avser att mäta HRQoL hos patienter som genomgår en magsäcksoperation i viktminskningssyfte (Moorehead et al, 2003). Morrehead-Ardelt quality of life questionnaire (M-A QoLQ) är utvecklat för att vara en del av BAROS (a a).

Tidigare forskning

Att ha fetma innebär förutom ökad risk att drabbas av följdsjukdomar, även negativa psykosociala faktorer. I artikeln av Burgmer et al (2007) presenteras dessa som bland annat fysisk funktion, sexuell funktion, självkänsla och arbetsliv och påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten (HRQL).

En överviktsoperation kan bidra, inte bara till viktminskning och förbättring av de somatiska följdsjukdomar som fetma medför, utan även till att förbättra den mentala hälsan och fysiska funktionen, vilka är två områden som inverkar på en individs livskvalitet (Burgmer et al, 2007). Alla patienter som genomgått ett sådant ingrepp upplever inte dessa positiva effekter. Bidragande orsaker som att viktminskningen inte sker i den grad som är önskvärd kan påverka den

psykologiska faktorn negativt och professionell psykologisk hjälp kan komma att behövas efteråt oavsett viktnedgång (a a).

Syftet med Burgmer et al (2007) studie var att utvärdera viktkurvan och depressions- och ångestsymtom, självkänsla och HRQL ett år samt två år efter restriktiv överviktsoperation (Burgmer et al, 2007). Studiens resultat visar en signifikans gällande depressiva symtom, enligt Hospital Anxiety and Depression Scale, som sjönk märkbart efter det första postoperativa året. Efter det andra året minskade antalet patienter med dessa symptom något ytterligare. Även den fysiska aspekten av HRQL visade på signifikant förbättring ett år efter ingreppet som sedan stagnerade under det andra uppföljningsåret. Den psykiska aspekten av HRQL visade inte på några större förändringar under uppföljningsåren (a a). Fetma betraktas idag som en av de främsta dödsorsakerna i USA (Sears et al, 2008). I artikeln presenteras både objektiva och subjektiva resultat. Studien syftade att kartlägga hur en Gastric bypass operation påverkade patienternas livskvalitet samt undersöka om den överviktsrelaterade användningen av läkemedel minskade (Sears et al, 2008).

6

Resultatet i studien visade en signifikant viktminskning ett år efter operation (Sears et al, 2008). En signifikant skillnad sågs även i minskning av användandet av överviktsrelaterade läkemedel samt förbättrad livskvalitet hos dem som genomgått en gastric bypass (a a).

Sears et al (2008) såg att patienterna kunde uppleva förbättrad hälsorelaterad livskvalitet utan att ha minskat i vikt postoperativt, eftersom följdsjukdomarna samt läkemedelsanvändningen minskade. Studien visar även att

läkemedelsanvändningen minskade efter denna behandlingsform till exempel analgetika samt att en del laboratorieprover förbättrades, till exempel blodfetter (a a).

En sjuksköterska behöver planera omvårdnaden för att kunna stödja patienter i den fysiska och psykiska förändring som kan ske efter en

viktminskningsoperation. Eftersom denna patientgrupp ökar inom vården och vi som snart färdiga sjuksköterskor kommer att möta dessa patienter ute i olika verksamheter, vill författarna uppmärksamma deras specifika behov. Därför anser författarna till denna litteraturstudie att det behövs uppmärksammas i

sjuksköterskeutbildningen om hur patienter upplever sin hälsorelaterade livskvalitet efter en viktminskningsoperation.

SYFTE

Syftet med studien är att belysa hur den hälsorelaterade livskvaliteten upplevs av patienter som genomgått magsäcksoperation i viktminskningssyfte, minst sex månader efter ingreppet.

Hälsorelaterad livskvalitet

Hälsorelaterad livskvalitet (HRQL) är ett begrepp som innefattar människans funktion, välbefinnande och individens uppfattning av den egna hälsan (Jahren Kristoffersen, 2005).

METOD

För att finna relevanta artiklar på ett lämpligt sätt användes Goodmans sju steg som metod såsom de är beskrivna av SBU (1993). Steg 1-6 användes, men steg

sju exkluderades, då det innebar att skriva rekommendationer med studieresultaten som grund, vilket inte var denna studies avsikt.

Steg 1 Problemprecisering:

Ett syfte formulerades för att ge en tydlig definition och avgränsning av området som denna allmänna litteraturstudie behandlar.

Steg 2 Inklusionskriterier och exklusionskriterier

Inklusionskriterierna var vuxna personer, både män och kvinnor, mellan 19-64 år och som genomgått någon form av magsäcksoperation i viktminskningssyfte. Minst sex månader skulle ha förflutit efter magsäcksoperation, vilken skulle ha genomförts i viktminskningssyfte. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar har inkluderats. Artiklar som var skrivna på engelska eller svenska och behandlade

7

hälsorelaterad livskvalitet sex månader efter en viktminskningsoperation inkluderades.

Exklusionskriterier var alla artiklar som handlade om barn under 18 år samt Reviews. Artiklar där patienter genomgått re-operationer har exkluderats, eftersom de kan ha påverkat resultatet. Om det gjorts ytterligare en operation, exempelvis viktminskningsoperation eller bukplastikskirurgi, i syfte att ta bort överskottshud, kan eventuellt ett annat resultat ha framkommit än vid endast en utförd viktminskningsoperation.

Steg 3 Plan för litteratursökning

I planeringen inför denna studie gjordes pilotsökningar för att få en översikt över materialtillgången i de databaser som ansågs innehålla lämpliga studier. Utifrån dessa sökningar valdes sedan lämpliga sökord.

För att finna vetenskapliga artiklar som var relevanta till studiens syfte, genomsöktes två databaser, PubMed och Cinahl, vilka tillhandahåller vårdvetenskapliga studier. Databassökningen utfördes som en allmän

litteratursökning med strävan att göra den systematisk. Sökorden som använts för att nå studiens syfte var Quality of Life, Bariatric Surgery, Obesity, Weight Loss samt Gastric Bypass. Dessa har sedan använts i olika kombinationer (se tabell 1). I databassökningen användes Booleska sökoperatorer, vilka enligt Willman et al (2011) hjälper till att få fram så mycket relevant material som möjligt för det specifika sökområdet. I databasökningen användes AND som den enda Booleska sökoperatören, med syftet att täcka in alla sökordens område till ett specifikt område (a a).

I PubMed översattes sökorden till Medical Subject Headings (MeSH-termer) via Karolinska Institutets hemsida (2011-11-15) för att uppnå ett så områdesspecifikt resultat som möjligt. Enligt Willman et al (2011) anses sökning med MeSH-termer öka möjligheten att få ett gott resultat. I Cinahl användes ”Cinahl

Headings”, vilka har en identisk funktion som MeSH-termer (a a). I sökningarna användes de översatta sökorden som fritext för att få ett större material.

Steg 4 Litteratursökning

Sökningarna som gjorts i PubMed och Cinahl är presenterade i tabell 1. Samtliga sökningar har gjorts gemensamt, så att en diskussion kunnat föras och därav öka möjligheten att få fram relevant material. Alla titlar har lästs, de som ej ansågs passa syftet exkluderades. Då titeln indikerade att artikeln handlade om

hälsorelaterad livskvalitet lästes även abstraktet. Ansågs artikeln på något sätt behandla hälsorelaterad livskvalitet utifrån abstraktet, sparades artikeln till ett första urval. De artiklar som ansågs stämma överens med föreliggande syfte, men som inte fanns tillgängliga i fulltext beställdes. Därefter gjordes ett andra urval där dubbletter sorterades bort. En översiktlig granskning gjordes för att undersöka möjligheten att använda artiklar skrivna de senaste fem åren. Resultatet visade att studierna som publicerats de senaste fem åren till stor del liknade de äldre

studierna. Därav togs ett gemensamt beslut att avgränsa urvalet till studier publicerade de senaste fem åren. Detta ansågs föra fram den senaste forskningen inom området och möjligtvis öka styrkan i litteraturöversikten.

8

Tabell 1. Databassökning

Databas Sökord Begränsningar Träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal utvalda artiklar PubMed 2011-11-15 Quality of life AND bariatric surgery AND obesity 10 year, abstract available, humans, English, Swedish, adults 19-44 and 45-64 293 293 78 10 4 PubMed 2011-11-16 Quality of life AND bariatric surgery AND obesity AND weight loss 10 year, abstract available, humans, English, Swedish, adults 19-44 and 45-64 235 235 110 21 3 CINAHL 2011-11-16 Quality of life AND Bariatric surgery English, Swedish, research article, abstract available, humans, 010101 – 111131 34 34 13 2 3 CINAHL 2011-11-15 Quality of life AND Gastric bypass English, Swedish, research article, abstract available, humans, 010101 – 111131 25 25 5 3 0 587 587 206 36 10 Steg 5 Kvalitetsgranskning

I sin helhet lästes 36 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas kvalitet granskades enskilt av författarna, för att ge mer tyngd åt granskningen, enligt Willman et al (2011). Sedan jämfördes och diskuterades granskningsprotokollen gemensamt. Den gemensamma bedömningen föranledde den slutliga inkluderingen eller exkluderingen av funna artiklar. Tio kvantitativa artiklar valdes ut för analys. Resterande artiklar valdes bort på grund av att de visade sig inte passa syftet, inkluderade barn under 18 år, var otydliga, handlade enbart om kvinnor eller bedömdes vara av kvalitetsgrad tre.

Artiklarnas kvalitet värderades genom poängsättning i två modifierade

granskningsprotokoll, ett för kvalitativa studier samt ett för kvantitativa studier (se bilaga 1). Granskningsprotokollen som legat till grund för de modifierade

protokollen är hämtade från Willman et al (2011). Det kvantitativa granskningsprotokollet modifierades så att de frågor gällande

9

randomiseringsförfaranden uteslöts. Det kvalitativa granskningsprotokollet

modifierades genom att frågan angående resultatet redovisades i förhållande till en teoretisk referensram och frågan om teori genereras i artikeln uteslöts.

Poängen räknades sedan om till en procentsats, som visade vilken kvalitetsgrad artiklarna ansågs ha. Enligt Willman et al (2011) tilldelas 1 poäng per fråga med positivt svar och 0 poäng för ett inadekvat eller negativt svar (a a). En

procentbaserad kvalitetsgradering användes, enligt Willman et al (2006), vilka består av tre graderingar. Grad 1: 80-100 %, innebär hög kvalitet, grad 2: 70-79 %, innebär medel kvalitet och grad 3: 60-69 %, innebär låg kvalitet (a a).

Steg 6 Rapportskrivning

Tio kvantitativa artiklar som har bedömts vara av kvalitetsgrad 1 och 2 har analyserats och därefter har dessa sammanställts i resultatet. Artiklarna som valts ut för analys är presenterade i en artikelmatris (se bilaga 2). Triangulering

utfördes vid analysförfarandet av artiklarna, vilket enligt Polit & Beck (2006) ökar resultatets trovärdighet och minskar risken för bias. Detta innebar att artiklarna lästes enskilt och fynd markerades. Sedan skedde ett gemensamt analysförfarande där fynden diskuterades. Resultatet redovisas nedan under olika teman, vilket enligt Axelsson (2008) skapar en mer lättöverskådlig struktur för

datapresentationen.

RESULTAT

De teman som utifrån de framtagna artiklarna tydligast framträder gällande hälsorelaterad livskvalitet är medicinsk förändring, fysisk funktion och psykologisk påverkan.

Medicinsk förändring

Rubriken syftar till de medicinska aspekterna som kan påverka den hälsorelaterade livskvaliteten, vilka kan vara läkemedelsanvändning, fetmarelaterade följdsjukdomar och somatiska besvär.

Chang et al (2010) beskriver i deras studie att 69 % av deras 23 patienter rapporterar en signifikant förbättring av deras livskvalitet efter en operation i viktminskningssyfte. Medeltalet för patienternas vikt 14 månader efter en

laparoscopic adjustable gastric banding var 108,5 kg, jämfört med ett medeltal av patienternas vikt pre-operativt på 134,9 kg (a a). I studien av Titi et al (2007) återgick de fetmarelaterade följdsjukdomarna helt för 29 patienter av de 71 patienter som pre-operativt var diagnostiserade med fetmarelaterade följdsjukdomar. Stora förbättringar rapporterades av 41 patienter, utifrån Moorhead-Ardelt självrapporteringsenkät, angående deras livskvalitet efter en viktminskningsoperation i jämförelse med en pre-operativ mätning. 23 patienter uppgav förbättrad livskvalitet post-operativt. 11 patienter uppgav små

förbättringar av livskvaliteten, för en patient minskade livskvaliteten och för fyra patienter minskade livskvaliteten kraftigt post-operativt. Vid studiens slut hade 52 av 81 patienter förlorat mer än 50 % av sin övervikt (a a). Love et al (2008) visar med deras studie att en signifikant viktminskning sker post-operativt oavsett om patienten behandlas med antidepressiva läkemedel eller om de inte behandlas med dem. I studien anges det att depression har en signifikant association till

10

depression pre-operativt inte påverkar de positiva effekterna av en

viktminskningsoperation, det vill säga procenten av förlorad övervikt och hälsorelaterad livskvalitet (Love et al, 2008).

I en kohortstudie av Chang et al (2010) var syftet att undersöka sambandet mellan viktnedgång och livskvalitet efter en laparoscopic adjustable gastric banding. Könsfördelningen var pre-operativt 8 män och 18 kvinnor. Patienternas ålder var en median på 47,5 år. Resultatet av BAROS (som tidigare beskrivits) visar på en signifikant förbättring av de fetmarelaterade följdsjukdomarna för de patienter som genomgått en viktminskningsoperation. Några följdsjukdomar hade återgått helt post-operativt hos de patienter som varit diagnostiserade med följdsjukdomen före ingreppet, exempelvis diabetes typ 2 (a a).

Titi et al (2007) hade för avsikt att undersöka livskvalitet och förändringar av följdsjukdomar efter en laparoskopisc adjustable gastric banding. I studien ingick 14 män och 67 kvinnor där medianen för åldern var 43 år vid operationstillfället. Patienter som genomgått en viktminskningsoperation utvärderade sin livskvalitet med BAROS. Titi et al (2007) bekräftar i sin studie att följdsjukdomarna har förbättrats efter laparoscopic adjustable gastric banding och att de hos vissa patienter även gått i remission. Ett symptom som upplevdes som förvärrat av en del patienter efter viktminskningsoperationen, var gastro-eosophaegal reflux (halsbränna/sura uppstötningar). En övervägande del av dessa patienter, med gastro-eosophageal reflux, upplevde att besvären återgått eller förbättrats efter operationen i viktminskningssyfte (a a).

Syftet med en studie gjord av Love et al (2008) var att undersöka sambandet mellan viktnedgång, hälsorelaterad livskvalitet och diagnostiserad och behandlad depression. Patienternas medelålder var 40 år. I gruppen som behandlades med antidepressiva läkemedel var 95,1 % kvinnor och i gruppen med patienter som inte behandlades med antidepressiva läkemedel var 94.1 % kvinnor. Det

huvudsakliga intresset var att se om resultatet av operationen blev annorlunda om patienterna behandlas med antidepressiva läkemedel jämfört med patienter som inte hade en indikation för läkemedelsbehandling av depression. Resultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad av effekterna efter operationen mellan dessa två patientgrupper. Båda grupperna visade på signifikant förbättring av den hälsorelaterade livskvaliteten, både i de mentala och fysiska domänerna (a a).

Fysisk funktion

Här under beskrivs den fysiska funktionsförmågan, vilket innefattar

arbetskapacitet, möjligheten att genomföra aktiviteter och kroppssmärta som påverkar sysselsättningen.

I studien av Tompkins et al (2008) förbättras patienters fysiska funktion efter en viktminskningsoperation. Patienterna ökade sin gångsträcka med 33 %, sex månader post-operativt, jämfört med sträckan de kunde gå före operationen. Det innebar att medelavståndet patienterna klarade av att gå ökade med 137 meter post-operativt. Vidare fann forskarna att en ökad funktionell kapacitet resulterade i förbättrad hälsorelaterad livskvalitet. Mathus-Vliegen & de Wit (2007) lyfter fram i sin studie att den viktigaste faktorn för allmänt välbefinnande och minskad oro över hälsa var lyckad viktminskning. Vidare beskrivs det att en förbättrad fysisk kondition gav patienterna en ökad arbetsproduktivitet med 50 % och arbetsfrånvaron minskade (a a). I en studie av Rea et al (2007) rapporteras det att

11

den hälsorelaterade livskvaliteten förbättrats ett och två år efter en

viktminskningsoperation, jämfört med en mätning som gjorts pre-operativt. Graden av förbättring av den hälsorelaterade livskvaliteten, efter en

viktminskningsoperation, blir inte lika omfattande om patienten drabbas av komplikationer eller om patienten förlorar mindre än 50 % av sin övervikt (Rea et al, 2007). Sutton & Raines (2010) beskriver i sin studie att ett minskad BMI ökar möjligheten för fysisk aktivitet. Studiedeltagarna uppskattade sin hälsorelaterade livskvalitet som utmärkt eller mycket bra efter en operation i viktminskningssyfte (a a).

Tompkins et al (2008) syftade att studera om funktionsförmågan hos överviktiga patienter förbättrades efter att de genomgått GBP och om det fanns ett samband med ökad hälsorelaterad livskvalitet. Deltagarna var 23 kvinnor och 2 män, med en medelålder på 44 år (Tompkins et al, 2008). I studien användes ett test kallat 6MWT, the 6 minute walk test, som mäter kardiorespiratorisk uthållighet. Efter sex månader ökade patienterna sin förmåga att promenera längre distanser på sex minuter jämfört med det resultat de uppnått pre-operativt. Patienter värderade sin upplevda ansträngning, enligt RPE1_{, varje hel minut under tiden testet utfördes. På}

en skala från 6 till 20 värderade patienterna sin upplevda ansträngning före operationen till 14±3, där 14 är ”ganska hårt”. Sex månader efter operationen värderade de sin upplevda ansträngning till 10±3, där 10 är ” mycket lätt” (a a). Mathus-Vliegen & de Wit (2007) utförde en studie med syftet att mäta den hälsorelaterade livskvaliteten hos sjukligt överviktiga efter en gastric bypass. Deltagarna i studien utgjordes av 16 män och 34 kvinnor, med en medelålder på 35 år. Patienterna deltog efter operationen i ett viktminskningsprogram. Patienter som genomgått en gastric bypass-operation har sedan jämförts med värden från en population bestående av normalviktiga personer matchade för ålder, kön,

utbildning etc. Första året efter operationen påvisades en fördubbling av fysisk aktivitet för den grupp av patienter som genomgått en gastric bypass, jämfört med de pre-operativa värden. Vid uppföljning efter 2,5 år var antalet fysiskt aktiva i operationsgruppen fortfarande högre än före gastric bypass-operationen. Aktivitetsfrekvensen vid uppföljning 2,5 år post-operativt var för

operationsgruppen liknande den som uppmättes ett år post-operativt och

tidsåtgången vid aktiviteterna hade ökat. Andelen patienter som var fysiskt aktiva hade i operationsgruppen minskat något från första uppföljningsåret till sista uppföljningen efter fem år (a a).

Rea et al (2007) syfte var att undersöka hur patienter som drabbats av post-operativa komplikationer upplevde sin hälsorelaterade livskvalitet utifrån SF-36 självskattningsenkät. Studiens deltagare bestod av 86,9 % kvinnor det första uppföljningsåret och 89,6 % kvinnor vid det andra uppföljningsåret. Medelåldern för deltagarna var 40 år. Resultatet visar att patienter som drabbats av

komplikationer efter en laparoskopisk Roux-en-Y gastric bypass uppskattar sin hälsorelaterade livskvalitet som förbättrad jämfört med de pre-operativa

mätningarna. I jämförelse med patientgruppen utan post-operativa komplikationer uppskattade den post-operativa gruppen med komplikationer sin hälsorelaterade livskvalitet lägre. Två år efter operationen sågs en signifikant förbättring, framför allt för den fysiska funktionen, hos den grupp som genomgått laparoskopisk

1 _{¹Rating of Perceived Exertion. En standardiserad skala där patienter själv}

12

Roux-en-Y gastric bypass, jämfört med standardvärden från år 1998 för den amerikanska populationen (Rea et al, 2007).

Psykologisk påverkan

Aspekterna som faller under psykologisk påverkan är mentalt välbefinnande, social funktion, självkänsla etc.

I en studie av Koloktin et al (2009) framkommer det att gradenav förändring av den hälsorelaterade livskvaliteten, i relation till viktnedgång, var stor för de som genomgått en viktminskningsoperation. De psykosociala aspekterna av den hälsorelaterade livskvaliteten efter operationen var måttliga till stora (a a). Sutton & Raines (2010) fann att den sociala funktionen hos deltagarna var låg post-operativt, vilket kan vara relaterat till avsaknaden av socialt nätverk och isolation före operationen. Studiedeltagarna uppskattade sin hälsorelaterade livskvalitet som utmärkt eller mycket bra, efter genomgången operation i viktminskningssyfte (Sutton & Raines, 2010). Shiri et al (2007) fann att den positiva inverkan av en viktminskningsoperation inte var beroende på patientens fysiska och mentala hälsa eller familjens sociala stöd (a a). Karlsson et al (2007) lyfter fram i sin studie att viktminskningsoperationer har en varaktig viktreduktion och en allmän varaktig förbättring av den hälsorelaterade livskvaliteten. I studien framkom det att vissa patienter hade svårigheter att gå ner i vikt och bibehålla en viktreduktion. Försämring och förbättring av den hälsorelaterade livskvaliteten var associerad med mängden av viktreduktion eller viktökning (a a).

I en studie av Kolotkin et al (2009) utvärderade man förändringen i patienternas hälsorelaterade livskvalitet, efter en laparoskopisk Roux-en-Y gastric bypass, två år efter operationen. Resultatet jämfördes med två kontrollgrupper. En

kontrollgrupp bestod av överviktiga amerikaner och en andra kontrollgrupp bestod av överviktiga personer som sökt för att få genomgå en

viktminskningsoperation, men som inte genomgått en viktminskningsoperation. Studien visar att viktnedgången efter ingreppet har en påverkan på det mentala välbefinnandet. En skillnad sågs mellan den populationsbaserade gruppen med överviktiga amerikaner och den grupp som genomgått gastric bypass, med avseende på den sammanslagna mentala domänen. Den mentala domänen innefattar fyra underkategorier såsom vitalitet, social funktion, känslomässig roll och mental hälsa. Den sammanslagna poängen visade att gastric bypass-patienter uppskattade sin sammanslagna mentala hälsa något högre än den

populationsbaserade kontrollgruppen. En patientgrupp som sökt men inte genomgått gastric bypass hade uppskattat sig ha en bättre sammanslagen mental hälsa jämfört med de som genomgått gastric bypass. Skillnaden för den

sammanslagna mentala hälsan mellan patientgruppen som sökt men inte

genomgått operation och patientgruppen som genomgått gastric bypass var liten och resultatet dem emellan var jämförbart (a a).

Sutton & Raines (2010) pilotstudie avsåg att studera hur patienter som genomgått en SWLI (surgical weight loss intervention) uppskattade sin hälsorelaterade livskvalitet med fokus på den psykiska funktionen. Antalet kvinnor som deltog i studien var 68 och antalet deltagande män var 19. Studiens författare lyfter fram att den mentala funktionen inte förbättrats i någon större utsträckning efter viktminskningsoperationen. I studien framgår det att de som genomgått SWLI uppskattar sin vitalitet, enligt SF-36, högre i jämförelse med allmänna värden för den amerikanska populationen, från år 2005. Vidare ses att social funktion och

13

känslomässig roll uppskattats lägre hos patienter efter SWLI jämfört med normvärden för den amerikanska populationen. Patienter som genomgått operation uppskattade sin mentala hälsa likvärdigt med gruppen med normalvärden för den amerikanska populationen (Sutton & Raines, 2010).

Shiri et al (2007) undersökte utkomsten av överviktsoperationer och dess positiva psykologiska effekter, som kan uppstå efter en viktminskningsoperation, ett år efter genomförd operation. De positiva psykologiska effekterna som patienter kan uppleva efter en viktminskningsoperation är en större uppskattning av livet, starkare upplevelse av inre styrka och en ökad social förmåga. Deltagarna bestod av 81 % kvinnor och 19 % män, med en medelålder på 40 år. Avsikten med studien var delvis att ta reda på om de psykologiska effekterna påverkade resultaten av en viktminskningsoperation (a a). I studien likställs en överviktsoperation med andra stressrelaterade och potentiellt livshotande

situationer (Shiri et al, 2007). En post-traumatiskt tillväxt-enkät (PTGI) användes med avsikt att mäta den positiva påverkan av en laporaskopic adjustable gastric banding. Höga PTGI-värden var förenat med positiv erfarenhet av den

traumatiska händelsen. Resultatet visar att patienter som genomgått

viktminskningsoperation får högre PTGI-värden i jämförelse med andra grupper som drabbats av en stressande eller potentiellt livsfarlig situation, så som patienter som överlevt prostata cancer, anhöriga till patienter som överlevt prostata cancer etc. Resultatet visade på att det inte fanns ett samband mellan de positiva

psykologiska effekterna och mental hälsa samt generell hälsa. I studien redovisas, efter utvärdering med SF-36, att patienter efter en laporaskopic adjustable gastric banding, uppskattat sin mentala hälsa som hög (a a).

I Karlsson et al (2007) landsomfattande studie undersöktes relationen mellan hälsorelaterad livskvalitet och viktförändring. Könsfördelningen var inte

specificerad och medelåldern för operationsgruppen var 47 år. Två olika grupper jämfördes. En grupp bestod av kirurgiskt behandlade patienter, det vill säga att de patienterna genomgått en magsäcksoperation i viktminskningssyfte, och en andra grupp bestod av patienter som genomgått konventionell behandling för att

åstadkomma viktreduktion. Vid den post-operativa uppföljningen ett år efter studiestarten sågs en positiv förändring angående social interaktion för den kirurgiskt behandlade gruppen. En förbättring med 60 % jämfört med

utgångsmätningen pre-operativt kunde utrönas. En gradvis återgång av de positiva effekterna kunde observeras efter sex- och tio år. I jämförelse med

utgångsmätningen pre-operativt sågs en förbättring gällande symptomen för depression vid uppföljning efter tio år. De positiva effekterna var 27 % högre jämfört med de pre-operativa mätvärdena. Gällande symptom för depression sågs en förbättring efter ett år post-operativt, för den kirurgiskt behandlade gruppen, på cirka 50 %. Efter tio år minskade den positiva effekten och en förbättring sågs på 27 % jämfört med de pre-operativa mätningarna. The Hospital Anxiety and Depression scale (HAD) klassifikationsskala visade att 24 % av patienterna i den kirurgiska behandlingsgruppen hade möjlig eller trolig sjuklig depression pre-operativt. Efter uppföljning tio år post-operativt var antalet som enligt HAD’s klassifikationer hade möjlig eller trolig sjuklig depression 15 %. I studien framkom det att symptomen för ångest, enligt HAD’s klassifikationer, minskade med 37 % ett år post-operativt för den kirurgiskt behandlade gruppen. Efter tio år sågs en ökning av symptomen för ångest och jämfört med de pre-operativa mätningarna, var förändringen 23 %. HAD’s klassifikationer för ångestsyndrom visade att 34 % av patienterna i den kirurgiskt behandlade gruppen hade möjlig

14

eller trolig ångestsyndrom pre-operativt. Tio år post-operativt hade antalet

patienter med möjlig eller trolig ångestsyndrom minskat till 24 %, jämfört med de pre-operativa mätningarna (Karlsson et al, 2007).

DISKUSSION

Nedan diskuteras den valda metoden och sedan följer en diskussion kring studiens resultat.

Metoddiskussion

Studiens syfte sågs som en möjlighet till att få en fördjupad kunskap om vad utkomsten av en magsäcksoperation i viktminskningssyfte kan ha för effekter på en människas hälsorelaterade livskvalitet. Inga frågeställningar formulerades, som kan hjälpa till att specificera resultatet. Istället användes ett mer specifikt begrepp, hälsorelaterad livskvalitet, för att göra en smalare definition av det annars breda begreppet livskvalitet.

Metod och litteratursökning

Den valda metoden att följa Goodmans sju steg ansågs ge en lättbegriplig struktur för studiens upplägg. Som tidigare nämnts exkluderades det sjunde steget, vilket innebar att formulera rekommendationer utifrån kvaliteten på de resultat

litteraturstudien redovisat. Detta ansågs inte vara studiens syfte.

En kunskapsbrist avseende användbara databaser ledde till att två databaser användes, PubMed och CINAHL, i litteratursökningen. En databas som kunde varit lämplig att använda var PsycINFO, som tillhandahåller artiklar innehållande psykologi etc. En sökning avseende begreppet livskvalitet i denna databas hade möjligtvis kunnat generera ett bredare material. Willman et al (2006) beskriver att bibliotekarien kan vara till hjälp för att identifiera användbara resurser som finns tillgängliga. Denna resurs har inte utnyttjats och kan anses vara en nackdel. Studiens syfte har under arbetets gång specificerats. Från starten var tanken att undersöka hur livskvaliteten påverkades efter en magsäcksoperation i

viktminskningssyfte. Enligt Axelsson (2008) är en förändring av syftet ibland nödvändigt för att kunna fördjupa kunskapen samt för att få en hanterbar mängd material.

I sökningarna har termen ”Quality of Life” använts. Livskvalitet som begrepp formades under studiens gång till en smalare definition; hälsorelaterad

livskvalitet. Trots att sökningarna inte genomförts med ”Health-related Quality of Life”, ansågs ”Quality of Life” ha kunnat täcka in för det mer specificerade syftet. Willman et al (2006) beskriver att en plan bör upprättas för hur sökningarna ska utföras och sökorden bör ha identifierats innan sökningarna genomförts. En adekvat plan för litteratursökningen upprättades aldrig, vilket kan ha påverkat det resultat som framkommit.

Enligt litteraturen (Järhult & Offenbartl, 2006; Ericson & Ericson, 2008) är gastric bypass den metod som används mest vid fetmakirurgi. Utifrån detta har ”gastric bypass” använts i sökningarna. De andra operationsmetoderna som utförs i

15

praktiken har täckts in genom att använda en term som innefattar alla metoder för fetmakirurgi, ”bariatric surgery”.Valet av sökord kan ha påverkats av författarnas förkunskap i ämnet och användbara sökord kan ha förbisetts.

Ett av inklusionskriterierna i studien var att artiklarna skulle beröra 19-64 åringar. I Sverige ska patienten vara mellan 18-60 år för att få genomgå en

magsäcksoperation i viktminskningssyfte (Näslund & Granström, 2007). Önskemålet var av den anledningen att söka artiklar med begränsningen att de skulle beröra vuxna personer mellan 18-60 år. Då detta inte gick att selektera som begränsning i de använda databaserna, valdes de begränsningar som låg närmast, 19-44 år och 45-64 år. De artiklar som sökningarna genererat och efter granskning visade sig beröra även 18-åringar har av ovan nämnd anledning inkluderats. Tillvägagångssättet under litteratursökningen var att först läsa titlarna på

artiklarna och om de var intressanta öppnades och lästes abstraktet. Då abstraktet behandlade hälsorelaterad livskvalitet och stämde överens med föreliggande studies inklusionskriterier, sparades artikeln för vidare granskning. En medvetenhet fanns om att relevanta artiklar kan ha sorterats bort vid detta tillvägagångssätt.

Artiklar som inte fanns i fulltext har till viss del sorteras bort på grund av den kostnad som tillkommer då de beställs. Under arbetsprocessen med föreliggande studie har det kommit till författarnas kännedom att en studie, som inte fanns tillgänglig i fulltext, var högt validerad och använd av en svensk myndighet. En diskussion fördes, vilket resulterade i att den nämnda studien beställdes. En andra artikel beställdes på grund av att en pilotstudie med samma författare redan erhållits och ansågs därför intressant för granskning.

I studien exkluderades artiklar som blivit publicerade före år 2007. Att artiklarna som används i resultatet var nyare forskning ansågs vara en styrka. Beslutet att utesluta artiklar äldre än fem år påverkade mängden av material och kan ha påverkat resultatet. Det finns en medvetenhet om att relevanta artiklar kan ha sorterats bort och att ett annorlunda resultat kunde ha framkommit om artiklarna inte sorterats bort. Endast primärkällor har använts i studien och reviews samt metaanalyser har exkluderat. Detta anses ge en större tyngd åt resultatets trovärdighet.

Granskningsprotokoll

Willman et al (2011) förklarar att om en forskningsgrupp utgår från ett befintligt granskningsprotokoll ska det modifieras så att det passar den aktuella studien. I föreliggande studie användes ett sådant modifierat granskningsprotokoll med Willmans et al (2011) granskningsprotokoll som grund. Det kvantitativa granskningsprotokollet ändrades med anledning av att inte alla studier var randomiserade. Därav kunde kvalitetsgraderingen bli missvisande då en icke-randomiserad studie hade kunnat få fler negativa svar och då uteslutits, även om artikeln i övrigt var av god kvalitet. Frågorna angående blindning av forskare, patienter och vårdare uteslöts av föregående anledning.

I granskningsprotokollet för kvalitativa studier, även det hämtat från Willman et al (2011), uteslöts frågorna angående teoretisk referensram samt frågan om teori genereras i artikeln. Detta ansågs inte vara relevant till föreliggande syfte. I brist på kunskap av vad som bör ingå i ett granskningsprotokoll, kan

16

granskningsprotokollen ha modifierats så att granskningens kvalitet påverkats. En strävan att likna originalet så mycket som möjligt fanns.

Språkbegränsningar

Sökningarna har utförts med begränsning att de ska vara på svenska eller engelska, då det är dessa språk författarna behärskar. Detta kan ha uteslutit värdefulla artiklar publicerade på andra språk. Ytterligare språkbegränsning har funnits angående att artiklarna som granskat har varit på engelska. Författarna kan ha brustit i de engelska språkkunskaperna, vilket kan ha lett till att översättningar och slutliga tolkningar kompromissats. En ansträngning har gjorts i ett försök att förhindra feltolkningar genom att översätta enstaka ord eller delar av artiklarna samt genom gemensam diskussion kring tolkningar.

Analys

Vid analysförfarandet av artiklarna utfördes triangulering, vilket enligt Polit & Beck (2006) anses öka resultatets trovärdighet och minska risken för bias. Enligt Axelsson (2008) kan en redovisning av artiklarnas resultat göras under funna teman, vilket gör att resultatet kan bli mer lättöverskådligt för läsaren. Detta har eftersträvats av författarna och kan ses som en styrka i studien.

Artikeln av Love et al (2008) som berör behandling med antidepressiva läkemedel har medvetet placerats under temat medicinsk förändring. Avsikten var att se om läkemedelsbehandlingen påverkade resultatet av en viktminskningsoperation, med avseende på den hälsorelaterade livskvaliteten. Studien hade kunnat placeras under temat psykologisk påverkan. Eftersom intresset låg för

läkemedelsanvändningen och inte för om förekomsten av depression före operation påverkade resultatet av viktminskningsoperationen, placerades den under valt tema.

Resultatdiskussion

Resultaten visar på att den procentuella viktnedgången påverkar de olika aspekterna av den hälsorelaterade livskvaliteten.

Medicinsk förändring

Det är allmänt känt att fetma kan leda till följdsjukdomar, exempelvis diabetes typ 2 och hypertoni (Nilsson & Attvall, 2007; Fagerberg, 2007). I två studier av Chang et al (2010) och Titi et al (2007) framkommer det att fetmarelaterade följdsjukdomar förbättras för de flesta patienter och i flera fall återgår, i takt med att patienterna förlorar sin övervikt. Detta är en faktor som påverkar den

hälsorelaterade livskvaliteten positivt. De kardiovaskulära riskfaktorerna minskar kraftigt efter en viktminskningsoperation, vilket även sömnapné och osteoporos gör (a a). En förbättrad sömnkvalitet kan göra mycket för den hälsorelaterade livskvaliteten. Även att kunna minska sitt läkemedelsanvändande, då övervikta personer inte så sällan behandlas för högt blodtryck och höga blodfetter, påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten positivt. Om patienter blir mindre beroende av sjukvården kan det bidra till att stärka deras autonomi. Sears et al (2008) påpekar även att patienter kan uppleva förbättrad hälsorelaterad livskvalitet, trots att de inte minskar nämnvärt i vikt, eftersom följdsjukdomarna förbättras och

läkemedelsanvändningen minskar. Love et al (2008) påvisar att behandling med antidepressiva läkemedel inte ger ett sämre resultat avseende viktminskningen efter en viktminskningsoperation.

17

Fysisk funktion

Den fysiska aktiviteten förbättrades för en övervägande del av patienterna efter en viktminskningsoperation. Arbetsförmågan förbättrades, men i mindre utsträckning jämfört med den fysiska aktiviteten (Titi et al, 2007). Detta bekräftar Mathus-Vliegen & de Wit (2007) även i sin studie. En minskad kroppsstorlek upplevdes ha en positiv påverkan på arbetsförmågan och den fysiska aktiviteten ökade kraftigt för patienterna. Tompkins et al (2008) beskriver att studiedeltagarna ökade sin förmåga att gå och upplevde en mindre mängd ansträngning. I takt med viktreduktionen, ökar den fysiska förmågan och känslan av ansträngning minskar. Rea et al (2007) såg också att den fysiska funktionen förbättrades när patienterna gick ner i vikt. Dessa effekter kan sedan resultera i ytterligare aktivering för patienterna, vilket i sin tur leder till ökad viktreduktion och rörlighet. Enligt FYSS (2008) kan frisättandet av endorfiner vid fysisk aktivitet öka välbefinnandet, vilket påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten positivt. Sutton & Raines (2010) påvisar ett samband mellan ökad fysisk aktivitet och minskad smärtpåverkan. Vid viktreduktion minskar belastningen på kroppen, vilket leder till att smärtan

minskar och benägenheten till fysiskt aktivitet ökar.

Rea et al (2007) belyser att om komplikationer uppstår efter

viktminskningsoperationen, påverkar de den hälsorelaterade livskvaliteten negativt. Dessa komplikationer ledde till att patienten upplevde sig ha en nedsatt fysisk funktion, men i själva verket hade de likvärdig fysisk funktion som de patienter som inte drabbats av komplikationer (Rea et al, 2007).

Psykologisk påverkan

Mathus-Vliegen & de Wit (2007) och Titi et al (2007) beskriver att förbättringar i den mentala domänen kunde ses. Framförallt sågs förbättringar av patienternas självkänsla efter viktnedgång. En ökad upplevelse av att vara attraktiv och att patienterna upplevde sig ha en bättre självbild, påverkade den hälsorelaterade livskvaliteten positivt. Denna effekt kommer efter att patienterna förlorat en del av sin övervikt. Shiri et al (2007) visar på att patienterna upplever att

viktminskningsoperationen påverkat dem positivt inom de psykologiska aspekterna. Detta innebär att patienterna kände en större uppskattning av livet, större känsla av inre styrka och en ökad social förmåga. Dessa effekter kan möjligtvis vara varaktiga, då de uppmättes ett år efter operationen. Patienter kan uppleva ökad kontroll över sin situation, vilket är till stor hjälp för sjuksköterskan i hennes/hans arbete att stödja patienten. Upplevelsen av kontroll grundar sig även på att patienten har fått kunskap om vad som sker och kan fatta egna beslut

(Jahren Kristoffersen & Nortvedt, 2005). Stödet som sjuksköterskan ger bör därför innefatta relevant kunskap om vad som kommer att ske och kan ske med patienten, så att patientens förväntningar blir realistiska under denna

förändringsprocess (a a).

Tompkins et al (2008) påvisar att studiedeltagarna uppskattar sin sammanslagna mentala hälsa, tre och sex månader post-operativt, högre än den allmänna populationen. Detta kan tänkas bero på ”the euphoria effect” (den euforiska effekten) som beskrivs, av Rea et al (2007), vara en vanlig effekt för patienter den närmaste tiden efter en viktminskningsoperation. De finner också att deras

studiedeltagare uppskattar ett år post-operativt sin hälsorelaterade livskvalitet högre än den allmänna populationen gör. Skillnaden mellan grupperna minskar sedan efter två år då operationsgruppen uppskattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än vid första uppföljningsåret. Karlsson et al (2007) bekräftar i sin studie att

18

patienters hälsorelaterade livskvalitet förändras i takt med viktnedgång, viktuppgång och viktstabilitet.

Sutton & Raines (2010) fann att den sociala funktionen inte är en självklarhet för alla patienter. En viktminskningsoperation erfordrar livsstilsförändringar, så som regelbunden kosthållning, mindre portioner och mer frekventa intag av mat. Att patientens sätt att äta ändras efter en viktminskningsoperation, kan påverka den sociala funktionen. Då patienten måste undvika feta livsmedel, socker och större kvantiteter av kolhydrater kan detta leda till att patienten undviker att delta i de sociala aktiviteter där mat är en samlingspunkt.

En intressant aspekt som Kolotkin et al (2009) lyfter i sin studie är att de deltagare som inte slutförde uppföljningen vid två år post-operativt, var yngre, hade färre år av utbildning bakom sig, tillhörde oftare en minoritetsgrupp i befolkningen och hade ett högre BMI pre-operativt. Det visade sig även att det var vanligare att patienterna var ogifta i den gruppen som inte slutförde uppföljningen. Detta kan tänkas bero på att de som är gifta har ett större psykologiskt stöd från

partner/familj. Patienter från någon av dessa grupper, som i studien inte slutförde uppföljningen, bör därför uppmärksammas och ges extra stöd och samtal vid behov.

Burgemer et al (2007) säger att det inte är alla patienter som genomgår en viktminskningsoperation, som upplever positiva effekter på sin hälsorelaterade livskvalitet. En orsak kan vara att patienterna inte får den viktnedgång som de förväntat sig. Professionellt psykologiskt stöd kan behövas oavsett om patienten får en lyckad viktminskning eller ej. Som sjuksköterska är det viktigt att observera hur patienten hanterar sin situation. Detta då patienten kan ha svårt att hantera den psykologiska omställning som sker efter operation, vilket kan innebära att

patientens självbild inte stämmer överens med bilden de ser i spegeln. I studierna är en övervägande del av de som genomgår en

viktminskningsoperation kvinnor. Enligt SBU (2002) kan en anledning vara att det är vanligare att kvinnor söker kirurgibehandling för sin fetma än män, även om fördelningen av förekomsten av fetma är lika mellan könen i Sverige.

SLUTSATS

Resultatet visar att patienter som genomgår en viktminskningsoperation i stor utsträckning förbättrar sin hälsorelaterade livskvalitet. Den förändring som sker ganska snart efter genomgången operation är i första hand relaterad till att

personen reducerar sin övervikt. För att förbättringen av patientens hälsorelaterade livskvalitet ska bli långvarig, finns det många aspekter som ska knytas samman. Sjuksköterskan måste ha ett holistiskt synsätt och ta dessa aspekter i beaktande vid bemötande och omvårdnad av patienten.

För att kunna ge en adekvat omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan har en helhetssyn av patienten. Det psykosociala bör tas i större beaktning och det är inte patientens viktnedgång som bör vara största fokus. Det är nödvändigt att använda sig av strategier för att förstärka människan som en helhet. Sjuksköterskan har en betydande roll i omvårdnaden för dessa patienter post-operativt. Därav behövs

19

mer forskning angående vad som händer med dessa patienter efter en

viktminskningsoperation. Framförallt kan en kvalitativ ansats frambringa ny kunskap om hur patienterna upplever sin hälsorelaterade livskvalitet efter

operation. Författarna önskar att denna litteraturstudie kan, genom ökad kunskap, bidra till att bland annat attityder från hälso- och sjukvården förbättras mot personer med fetma.

20

REFERENSER

Axelsson, Å (2008) Litteraturstudie. I: Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (Red).

Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur

AB.

Burgmer, R et al (2007) Psychological outcome two years after restrictive bariatric surgery. Obesity Surgery, 17, 785-791.

Chang, K. H et al (2010) Sustained weight loss and improvement of quality of life after laparoscopic adjustable gastric banding for morbid obesity: a single surgeon experience in Ireland. Ir J Med Sci, 179:23-27.

Elfhag, K (2007) Sociala och psykologiska aspekter. I: Lindroos, A-K & Rössner, S (Red). Fetma. Från gen till samhällspåverkan. Lund: Studentlitteratur, s 213-223.

Ericson, E & Ericson, T (2008) Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur AB

Eriksson, T (2009) Sjuklig övervikt – en kirurgisk sjukdom? Svensk kirurgi, 67,

28-31

Fagerberg, B (2007) Kardiovaskulär sjukdom. I: Lindroos, A-K & Rössner, S (Red). Fetma. Från gen till samhällspåverkan. Lund: Studentlitteratur, s 139-144. Fass, Fakta om läkemedel,

>www.fass.se/LIF/produktfakta/substance_products.jsp?substanceId=IDE4POFM UB3NRVERT1<, 2011-09-29.

FYSS (2008) Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.

Nr. 2008:4. Agneta Ståhle (Red). Stockholm, Liber AB.

Hellström, L (2007) Anvisningar för skrivande studenter. Handfast handledning för studenter som skriver rapporter och examensarbete. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle.

Jahren Kristoffersen, N et al (2005) Grundläggande omvårdnad. Del 1. Stockholm, Liber AB

Järhult, J & Offenbartl, K (2006) Kirurgiboken. Vård av patienter med kirurgiska,

urologiska och ortopediska sjukdomar. Stockholm, Liber AB

Karlsson, J et al (2007) Ten-year trends in health-related quality of life after surgical and conventional treatment for severe obesity: the SOS intervention study. International journal of Obesity. 31, 1248-1261.

Karolinska Institutet, Svenska MeSH-termer.

21

Kolotkin, R. L et al (2009) Two-year changes in health-related quality of life in gastric bypass patients compared with severely obese controls. Surgery for

Obesity and Related Diseases. 5, 250-256.

Love, R. J et al (2008) Impact of Antidepressant Use on Gastric Bypass Surgery Patients’ Weight Loss and Health-Related Quality of Life Outcomes.

Psychosomatics, 49:478-486.

Mathus-Vliegen, E. M. H & de Wit, L. T (2007) Health-related quality of life after gastric banding. British Journal of Surgery; 94: 457-465.

Moorehead, M. K et al (2003) The Validation of the Moorehead-Ardelt Quality of Life Questionnaire II. Obesity Surgery, 13. 684-692.

Nilsson, P. M & Attvall, S (2007) Typ 2 diabetes. I: Lindroos, A-K & Rössner, S (Red). Fetma. Från gen till samhällspåverkan. Lund: Studentlitteratur, s 129-138. Näslund, E & Granström, L (2007) Kirurgisk behandling. I: Lindroos, A-K & Rössner, S (Red). Fetma. Från gen till samhällspåverkan. Lund: Studentlitteratur, s 303-311.

Olsson, H & Sörensen, S (2001) Forskningsprocessen. Kvalitativa och

kvantitativa perspektiv. Stockholm, Liber AB

Polit, D. F & Beck, C. T (2006) Essentials of nursing research. Methods,

appraisal and utilization. (6th _{edition), Philadelphia: Lippincott, Williams &}

Wilkins.

Rea, J. D et al (2007) Influence of complications and extent of weight loss on quality of life after laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass. Surg Endosc. 21:

1095-1100.

SBU (1993) Litterature Searching and Evidence Interpretation for Assessing

Health Care Practices. Rapportnummer: 119E. Stockholm: Statens beredning för

medicinsk utvärdering.

SBU (2002) Fetma - problem och åtgärder. Rapportnummer: 160. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering av medicinsk metodik.

Sears, D et al (2008) Evaluation of Gastriv Bypass Patients 1 Year After Surgery: Changes in Quality of Life and Obesity-Related Conditions. Obesity Surgery, 18, 1522-1525.

Shiri, S et al (2007) Positive Psychological Impact of Bariatric Surgery. Obesity

Surgery. 17, 663-668.

Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen

Socialstyrelsen, Short Form 36 frågor, SF-36,

>http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/bedomningsinstrument/aldr e/sf-36<, 2011-09-29.

22 SOU 1995: 5, Vårdens svåra val.

Sutton, D & Raines, D (2008) Healt-Related Quality of Life: Physical and Mental Functioning after Bariatric Surgery. Bariatric Nursing And Surgical Patient Care.

3, 271-277.

Sutton, D & Raines, D (2010) Health-related quality of life following a surgical weight loss intervention. Applied Nursing Research. 23, 52-56.

Svensk förening för övre abdominell kirurgi. Nationella medicinska indikationer

för primär fetmakirurgi och kvalitetskrav på producenter av primär fetmakirurgi. Februari 2011.

>www.sfoak.se/wp-content/fetmakirurgi-nationella-medicinska-indikationer.pdf<, 2011-11-15.

Titi, M et al (2007) Quality of life and alteration in comorbidity following laparoscopic adjustable gastric banding. Postgrad Medical Journal. 83:487-491. Tompkins, J et al (2008) Changes in Functional Walking Distance and Health-Related Quality of Life After Gastric Bypass Surgery. Physical Therapy.88,

928-935.

Victorzon, M (2008) Kirurgisk behandling av sjuklig fetma. Finska

läkaresällskapets handlingar, 168, Nr 1, 22-29.

Ware, John, E. The short form Community.

>www.sf-36.org/tools/sf36.shtml#CONSTRUCT<, 2011-12-27. World Health Organisation (WHO, 2011). Obesity and overweight

>www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/ <, 2011-09-26.

Willman, A et al (2006) Evidensbaserad omvårdnad- En bro mellan forskning &

klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur

Willman, A et al (2011) Evidensbaserad omvårdnad- En bro mellan forskning &

23

BILAGOR

Bilaga 1: Modifierat protokoll för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier. Bilaga 2: Artikelmatris