Utlandsflyttar för skandinaviska landslagsspelare i fotboll

Fakulteten för lärande och samhälle - Idrottsvetenskap

Examensarbete i Sports Management

15 högskolepoäng, grundnivå

Utlandsflyttar för skandinaviska

landslagsspelare i fotboll

Tendencies of moving abroad among Scandinavian

internationals in football

Tobias Andersson

Oscar Sköld

Examen och poäng: Idrottsvetenskap examen 180hp

Datum för slutseminarium: 2018-05-29

Examinator: Tomas Peterson Handledare: Kutte Jönsson

1

Förord

Denna rapport är skriven som vårt examensarbete för Sport management-programmet på Malmö Universitetet. Vi båda upplever att vi haft ett positivt samarbete där vi delat upp stora delar av arbetet men där vi båda i slutändan fått säga sitt inom alla delar av arbetet. Det har varit en intressant och rolig process där vi fått skriva om ett ämne vi känner stort intresse för.

2

Abstract

The study ”Tendencies of moving abroad among Scandinavian internationals in football” wants to examine when Scandinavian internationals in football moves abroad for the first time in their career. Today it’s an ongoing debate in Sweden whether young football players

should stay and develop their football skills in their home country or strive for success abroad. With theories about globalization, professionalization and specialization we hope to provide you with the background info needed to understand the examined area. The material has been collected with a quantitative method and our results has been presented with diagrams, numbers and text. The result shows that there is a connection between representing your country (Sweden, Norway and Denmark) and a move abroad sometime in your career. One out of every five player in our examination moved to a foreign club before they turned 20 which is consistent with the share of players in the Swedish youth national teams that play abroad. This indicates that it’s not necessarily a bad move to go abroad in a young age.

Keywords: Globalization, Professionalization, Specialization, Scandinavian, Football, Internationals, Abroad

4

Sammanfattning

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur gamla landslagsspelarna i Danmark, Sverige och Norge, över de senaste tre mästerskapskvalen, var när de flyttade till en utländsk klubb för första gången. Arbetet grundar sig i debatten kring när unga svenska fotbollsspelare är redo för och bör flytta till en utländsk klubb. Undersökningen har gjorts med teorierna om

globalisering, professionalisering och specialisering som grund. Empirin har insamlats genom en kvantitativ metod där vi först tog reda på vilka spelare som representerat de tre landslagen i kval- och mästerskapsmatcher från och med hösten 2012 till och med hösten 2017. Därefter gick vi igenom spelare för spelare och tog reda på hur gamla de var första gången de flyttade till en utländsk klubb respektive en icke-skandinavisk klubb. Med den empirin insamlad började vi sedan att analysera datan och jämföra mönstren de olika länderna emellan. Det hela ledde till ett resultat som visade att majoriteten av spelarna lämnade sina hemländer i

åldersspannet 21–23. En femtedel av spelarna flyttade utomlands innan de fyllt 20 år. En förkrossande majoritet flyttade till utländska klubbar någon gång under karriären. Betydligt fler norska spelare stannade i Skandinavien hela karriären än de danska och svenska spelarna, och de norrmän som lämnade tenderade att göra detta senare än danskarna och svenskarna. Slutsatsen man kan dra av vårt arbete är att i förhållande till hur många av de svenska

ungdomslandslagsspelarna som har utländska klubbadresser ligger antalet spelare i landslaget som flyttat utomlands senast i 19-årsåldern i fas eller till och med lite i överkant.

Nyckelord: Globalisering, Professionalisering, Specialisering, Skandinavien, Fotboll, Landslagsspelare, Utomlands

5 Innehållsförteckning 1. Inledning ... 7 2. Syfte ... 8 2.1 Frågeställningar ... 8 2.2 Avgränsningar ... 8 3. Bakgrund ... 9

4. Metod och Genomförande ... 10

5. Teori och centrala begrepp ... 11

5.1 Teori ... 11 5.2 Centrala begrepp ... 13 6. Hypotes ... 15 7. Tidigare forskning ... 16 8. Etik ... 19 9. Resultat ... 20 10. Metoddiskussion ... 30 11. Diskussion ... 32 12. Slutsats ... 36 13. Referenslista ... 38

7

1.Inledning

I denna del kommer vi att leda in läsaren på varför vi valt att göra denna undersökning. Vi beskriver hur vi fick upp ögonen för just detta område och vad det är vi kommer att kolla närmre på i rapporten.

I dagens fotbollssamhälle pågår en ständig debatt om hur man som ungdomsspelare ska tänka för att nå så långt som möjligt. Ska man först etablera sig i den inhemska ligan eller är det bättre att ta chansen att bli ungdomsproffs utomlands? Vår gemensamma uppfattning, baserat på vad vi hört och läst av journalister, supportrar (egentligen fotbollstyckare i

allmänhet) pekar på att de flesta anser att man först och främst bör etablera sig i den inhemska ligan innan man satsar på en utlandskarriär. Således tycks det finnas ett relativt allmänt

intryck som säger att det helt enkelt skulle vara sämre för fotbollsspelare att bli

ungdomsproffs och gå utomlands i tidig ålder jämfört med att etablera sig som seniorspelare i Allsvenskan och därefter gå utomlands. Vi själva är dock inte helt säkra på att detta är fallet. Vi tror snarare att det kan vara till fördel att flytta utomlands i tidig ålder, givetvis utifrån att rätt förutsättningar finns osv. Utifrån denna tes vill vi således kartlägga landslagsspelares karriärer för att se om det går att urskilja ett mönster för när de flyttat utomlands för första gången i sin karriär. I en studie av Bring & Dohlsten (2012) visar de att spelare som lämnar Sverige från en SEF-klubb (Superettan + Allsvenskan) når längre i sina karriärer än spelare som lämnar från en icke SEF-klubb. Man skulle kunna tänka sig att spelare som lämnar från en SEF-klubb är äldre/mer etablerade än de som lämnar från en icke SEF-klubb men så behöver inte vara fallet. Vad vi vill testa är helt enkelt att omvänt kolla på de senaste årens herrlandslagsspelare i Sverige, Danmark och Norge för att se om det finns något mönster eller några skillnader mellan dessa länder för när spelare valt att gå utomlands.

Detta är som vi förstår endast en av flera parametrar som avgör om en spelare når till

landslaget, dessutom är det omöjligt att göra en generalisering då varje individ har sina egna förutsättningar. Utifrån tidigare forskning finns dock ett antal utgångspunkter som går att koppla till vår studie. Det rör sig dels om tidig specialisering men kanske framförallt om globalisering och professionalisering. Dessa begrepp kommer att diskuteras mer ingående längre fram som redskap i ett försök att förklara det kommande resultatet men även för att ge en bakgrund till dagens fotbollsmarknad. Anledningen till att vi valt att rikta in oss på

herrspelare och inte damspelare är för att vi är mer insatta och har tydligare uppfattningar om hur saker och ting fungerar inom herrfotbollen än i damfotboll.

8

2. Syfte

Syftet är att genom en kvantitativ metod ta reda på när fotbollsspelarna som deltog i de tre senaste mästerskaps-kvalen för A-herrlandslagen i Danmark, Sverige och Norge gick utomlands första gången i sin karriär för att kunna tolka och förstå när man bör flytta utomlands för att kunna nå landslaget.

2.1 Frågeställningar

Går det att se några tendenser när det gäller vilken ålder de spelare som lyckats ta sig till landslagen i Sverige, Danmark och Norge väljer att flytta utomlands för första gången?

Finns det några skillnader mellan de svenska, danska och norska landslagsspelarna när det gäller i vilken ålder de flyttar?

Hypotes: danska landslagsspelare flyttar utomlands tidigare än svenska och norska landslagsspelare.

2.2 Avgränsningar

I detta stycke presenteras arbetets avgränsningar. Denna del föll sig ganska naturligt redan från början och finns med för att ge en ökad förståelse.

Med tanke på arbetets förväntade storlek och tidsramen för processen har vi valt att avgränsa arbetet på ett antal områden. Vi har bland annat begränsat oss till att undersöka de tre

skandinaviska länderna. Undersökningens underliggande mening grundar sig någonstans i huruvida det kan vara en för- eller nackdel att gå utomlands i tidig ålder och om det går att urskilja ett tydligt mönster. I denna typ av undersökning, för att ta den till nästa nivå, hade det även varit intressant att ta hänsyn till alla de fotbollsspelare inom dessa tre länder som någon gång gått utomlands, även om de inte nått landslagsspel. Detta skulle dock innebära en alldeles för stor arbetsbörda och kan i den mening ses som ett eventuellt framtida projekt för att bygga vidare på vår studie.

9

3. Bakgrund

Nedan förklarar vi bakgrunden till vårt arbete, vilka artiklar osv som väckt intresset för just detta område. Vi förklarar att det finns artiklar som förespråkar båda sidor gällande en tidig eller sen utlandsflytt. Vidare förklara vi varför arbetet skrivs och hur vår studie kanske kan hjälpa till att bidra till en ökad förståelse i frågan.

I Göteborgsposten kunde man läsa artikeln “antingen blir man ungdomsproffs eller så blir man seniorproffs” (Tivemo, 2017, 5 juni). Utan att djupdyka kan man tänka sig att

ungdomsspelare som sticker utomlands och blir ungdomsproffs har fördärvat sina chanser till att lyckas som seniorer. Givetvis är så inte fallet. Poängen med artikeln syftar dock till att framhäva att det inte alls behöver vara någon fördel att sticka utomlands i tidig ålder. Tvärtom framhävs informationen att det är betydligt tuffare att lyckas och majoriteten som så

småningom vänder hem har tuffare att hitta tillbaka efter ett eventuellt misslyckande. Som vi tidigare nämnt är vi själva inte riktigt av samma uppfattning. Vår utgångspunkt är att det är väldigt individuellt och det är svårt att generalisera vad som är bäst för en hel grupp. Vi har samlat artiklar och läst forskningsrapporter som pekar både upp, ner, höger och vänster. Den svenska modellen är ganska tydligt förknippad med att exempelvis en sen specialisering ska vara bättre än en tidig. I andra studier har man funnit att andelen som lyckas är större vid en tidig specialisering. Det finns alltså förespråkare för båda sidor. Sammantaget för de flesta studier som genomförts är att det mesta utgår ifrån majoriteten, d.v.s. de spelare som

misslyckas med att bli elitspelare. Inte så konstigt egentligen eftersom det är betydligt fler spelare som misslyckas med sina elitsatsningar än de som lyckas. Vad vi däremot vill fokusera på är uteslutande de spelare som lyckats nå framgång i sina karriärer (sett till att de nått landslagsnivå). Givetvis är det flera faktorer som spelar in om man ska lyckas som elitidrottare. Det kan handla om timing, talang, träningsvilja, miljö, tur, skadebenägenhet och så mycket mer. I vårt fall vill vi kolla närmare på om tidpunkten för när en spelare som nått hela vägen flyttar utomlands spelar någon roll. Måste man överhuvudtaget flytta utomlands från dessa tre länder för att nå landslagsspel? Finns det någon uppenbar fördel sett till det statistiska i att flytta i tidig ålder respektive sen ålder? Vi vill helt enkelt ta reda på om man kan urskilja ett mönster för nutidens skandinaviska landslagsspelare och på så vis antingen ge stöd eller till viss del slå hål på befintliga teorier huruvida man ska se på att flytta i tidig ålder men även om sen/tidig specialisering, professionalisering och i viss mån även globalisering.

10

4. Metod och Genomförande

Som rubriken lyder förklarar vi under denna del hur vi har gått tillväga i vårt arbete. Hur vi samlat in empiri, vilka sökord vi använt oss av för att hitta artiklar osv.

Redan innan vi påbörjade arbetet blev det tydligt för oss att vi utifrån syftet skulle sikta in oss på att göra en kvantitativ undersökning. Enligt Bryman (2011) är den kvantitativa

forskningsprocessen starkt beroende av att man avgränsar sitt arbete för att faktiskt få svar på just det man vill undersöka. I syftet begränsade vi oss därför till att undersöka länderna Sverige, Norge och Danmark. Detta eftersom förhållandena mellan länderna är ganska likvärdiga och att landslagen de senaste åren varit ungefär lika framgångsrika. Vidare begränsade vi oss till att endast behandla statistik från de senaste tre mästerskaps-kvalen. Detta för att hålla oss i så modern tid som möjligt utan att för den delen få ett för litet urval. Det första vi gjorde när detta var fastställt var att söka efter tidigare forskning via EBSCO och SportDiscuss. Sökorden bestod främst av “professionalization”, “specialization” och

“globalization” med tilläggsord såsom “sport, football och youth development”. Även sökningar på svenska genomfördes på googlescholar. Även här med samma sökord. Utifrån funna artiklar kunde vi sedan välja de artiklar som verkligen berörde vårt område för att sedan ta del av deras referenser. Efter att ha läst in oss på området påbörjades insamlingen av

empiri.

För att samla in den empiri vi var ute efter vände vi oss först till de tre ländernas respektive fotbollsförbunds hemsidor. Väl där letade vi matchresultaten för respektive A-landslag Herr. Därefter klickade vi in på varenda tävlingsmatch (det vill säga VM, EM eller anslutande kval till dessa) sedan starten av kvalet 2012 som inleddes i september fram till sista VM-kvalmatchen 2017 i november. Därefter skrev vi upp varenda spelare som funnits med i minst en matchtrupp till dessa matcher. Efter det sökte vi upp alla dessa spelare i fotbollsdatabasen

www.transfermarkt.co.uk där spelarnas födelsedatum samt klubbövergångar finns att tillgå. Utifrån den informationen kunde vi sedan ta reda på när spelarna gjorde sina första

utlandsflyttar respektive första flytt till en klubb utanför Skandinavien (i det flesta fallen var detta samma sak) samt hur gamla de var vid den tidpunkten. Denna information samlade vi sedan i ett Excel-dokument där vi tog fram statistiken och diagrammen vi kommer presentera under resultat.

11

5. Teori och centrala begrepp

Här går vi igenom de teorier vi valt att använda oss av för att framförallt förklara att spelare flyttar utomlands. Även ett par centrala begrepp som återkommer i vår studie kommer här att förklaras. Teorierna i sig hjälper till att öka förståelsen kring just detta område och nedan presenteras de på ett sätt som är relevant för vår studie. Vi djupdyker inte kring hur teorierna vuxit fram utan förklarar kort vad de innebär och varför de passar in för oss.

5.1 Teori

Syftet med vår undersökning är relativt begränsat och har brutits ned till en väldigt liten del av ett väldigt stort område. Ämnet vi behandlar grundar sig i debatten hur unga manliga

fotbollsspelare ska agera för att nå eliten. Som svensk, dansk eller norsk fotbollsspelare krävs idag med största sannolikhet en flytt utomlands för att nå den yttersta eliten. Ligorna i

Skandinavien är långt ifrån dåliga men vägen till de bästa fotbollsklubbarna runt om i Europa är fortfarande lång. Debatten finner sin bakgrund i det heta ämnet talangutveckling och det finns mängder av forskningsrapporter som hävdar olika saker. Som vi ser det är det

huvudsakligen tre teorier/begrepp som kan appliceras på vår studie som hjälpmedel för att dels förklara resultatet men även för att ge en bakgrund till den moderna fotbollen.

Dessa tre är globalisering, professionalisering och specialisering där den sistnämnda kanske är mest intressant sett till just vår studie. Globaliseringen och professionaliseringen ligger främst till grund som förklaringsfaktorer till att spelare överhuvudtaget rör sig utomlands.

Fundberg (2009) nämner Bosmandomen från 1996 som en stor förändring för den

professionella fotbollen. En följd av detta var att klubbar skrev längre kontrakt med med sina spelare och framförallt i tidigare åldrar. I koppling till samhällets utveckling gällande

globalisering där fotbollsländerna närmar sig varandra allt mer och mer har detta öppnat upp möjligheten för ungdomar att livnära sig på sin fotboll redan i tidig ålder. Med bara ett par knapptryck kan man idag ta del av höjdpunkter, övergångar, resultat osv. Scouter kan via sociala medier och tack vare tillgängligheten mellan länderna runt om i världen sprida och ta del av information om spelare på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Dessa faktorer ligger som en del i bakgrunden till varför fotbollsspelare idag överhuvudtaget funderar på att flytta utomlands. De ekonomiska vinsterna ihopkopplat med ett liv som kretsar runt fotbollen snarare än tvärtom nämns även av Fundberg (2009) som starka orsaker till varför spelare vill flytta utomlands och bli ungdomsproffs.

12

För att titta mer på specialiseringens innebörd i frågan kan man snabbt slå fast att det finns två läger. De som hävdar att specialisering ska ske så tidigt som möjligt, lite kring principen “du blir bra på det du tränar på” medans andra är inne på att en senare specialisering är bättre. Denna diskussion är intressant för vårt arbete eftersom en flytt utomlands i tidig ålder, till proffsliv och en vardag som kretsar kring fotbollen, på sitt sätt kan ses som en väldigt tydlig specialisering. Ett sätt att se på specialisering kan vara det klassiska fenomenet att man som 14-15 åring “måste” välja sin sport. Vi själva var i den sitsen för ett antal år sedan där tränarna för respektive sport (vi sysslade med fotboll, ishockey och innebandy) bad oss välja vad vi ville satsa på. Idag är det helt omöjligt att säga om det var bra eller dåligt, vi båda är och har varit framgångsrika inom vår idrott men huruvida vi kunnat bli bättre på annat håll om vi inte tvingats välja är det omöjligt att svara på. Peterson (2007) som är för en senare specialisering menar på att det finns fyra verksamhetsprinciper som talar för att en senare specialisering ska vara bra ur flera perspektiv. Dessa är för att citera:

“1. så många som möjligt skall vara med så länge som möjligt. Detta är ju en självklar målsättning från samhällets sida, men jag menar att idrottens målsättning gynnas lika mycket av att ha detta som grundförutsättning. I de flesta andra sammanhang tas det ju som självklart att en selektion (likt den mellan ungdoms- och seniorverksamhet) blir mer ändamålsenligt ju större urval man kan välja mellan. 2. Varje individ skall utvecklas enligt sina egna, unika förutsättningar. Det är när de lämnar

ungdomsverksamheten, vid 19-års-åldern, som de skall vara fullärda, färdigvuxna och redo att konkurrera på lika villkor. Vägarna dit är lika många som det finns individer. Det gäller att ha is i magen, att alltid tänka långsiktigt och att ha grundinställningen att varje individ kan bli den bästa till dess att motsatsen är bevisad.

3. Varje individ skall i sin utveckling endast jämföras med sig själv. Vilka resultat gjorde du förra året, vilka resultat har du gjort i år, vilka resultat vill du åstadkomma nästa år? Att jämföra individer med olika fysiska förutsättningar är i grunden som att jämföra äpplen och päron. Tävlingar för ungdomar är i regel blott samma sak som premiering av tidig pubertetsutveckling.

4. Ge alla en bra grenspecifik utbildning”.

Ur ett idrottsperspektiv kan detta tolkas som att ingen ska exkluderas innan den har fått alla förutsättningar till att kunna lyckas. Vilket i sig verkar låta klokt även om vi inte lägger några värderingar kring vad som är rätt eller fel.

Om man ska koppla ihop detta med att gå utomlands i tidig ålder kan man se på

specialiseringen ur ett ännu större perspektiv. Som ungdomsspelare i Norge, Sverige och Danmark går man troligtvis i skolan och har ett tydligt socialt liv med många likasinnade kompisar i sin närhet. De flesta bor troligtvis hemma under goda levnadsförhållanden med en trygg social närhet. Att bli ungdomsproffs kan ses som ytterligare ett steg från den

13

inkomstkälla innebär plötsligt en helt ny typ av specialisering, livet kretsar numera kring fotbollen.

Ford och Williams (2011) genomförde en studie där man undersökte fotbollsspelare i England som spelat på ungdomselit-nivå och jämförde spelare som senare blev proffs med de som inte blev det för att se hur deras specialisering och aktivitetsgrad skiljde sig åt i barn- och tidiga ungdomsåren. Slutsatsen blev att de som blev professionella fotbollsspelare börjat spela fotboll i tidigare ålder och tidigare specialiserat sig på fotboll än de som inte blev proffs. Det finns alltså två sidor av myntet även i denna fråga och det är omöjligt att säga vad som är rätt eller fel. Faktum är att det troligtvis inte finns något tydligt rätt eller fel i frågan.

Vidare kommer vi att behandla vår studie utifrån de teorier som menar på att det ska vara en dålig sak att gå utomlands i en tidig ålder.

Avslutningsvis går det alltså att konstatera att området vår studie kretsar kring är relativt utforskat och det finns tydliga teorier och förklaring på varför utvecklingen blivit som den blivit. Det finns såklart fler faktorer än just de vi nämner men för att hålla oss inom ramarna för vad som kan anses väsentligt har vi gjort bedömningen att det vi diskuterat är mest relevant.

5.2 Centrala begrepp

Ett begrepp som återkommer flera gånger i vår studie är specialisering. I den tidigare forskning vi tagit del av brukar det definieras som att man slutar med andra idrotter och aktiviteter för att istället enbart ägna sig åt fotboll. I det skede av karriären vi riktar in oss på har de flesta av spelarna redan genomgått den processen och vi syftar därför till en slags ytterligare och extremare specialisering som innebär att man inte bara begränsar sig till fotbollen på sin fritid utan att hela ens tillvaro börjar kretsa kring fotbollen. Det innebär att man exempelvis lägger skolan åt sidan och eventuellt flyttar ifrån sin familj och vänner för att fullt ut fokusera på fotbollen.

Ett annat förekommande begrepp är ungdomsproffs. Vi väljer att definiera det som en spelare som flyttar utomlands och spelar professionellt i juniorlag, B-lag och så vidare hos

14

den klubb de tillhör. När spelaren ifråga blir uppflyttad till A-laget övergår han från att vara ungdomsproffs till att helt enkelt bara vara proffs enligt dess definitioner.

Slutligen tänkte vi även redogöra vår tolkning av vad det innebär att vara etablerad. Vi väljer att definiera det som att man befinner sig på en nivå där man får regelbunden speltid, helst i form av att vara i startelvan, och presterar på en hög nivå i förhållande till den standard som råder i den liga man befinner sig i, oavsett ålder.

15

6. Hypotes

Här presenterar vi hypotesen vi antog innan vi påbörjade undersökningen.

Innan vi påbörjade vårt arbete var vi båda överens om att det danska landslaget, enligt oss, har mer individuellt skickliga spelare än Sverige och Norge. Detta är baserat framförallt på klubbadresserna för spelarna i respektive landslag. Vi antog att ett uppenbart mönster skulle förekomma där spelarna i Norge generellt sett tillhört lägre rankade klubbar än spelarna i Sverige som i sin tur, generellt sett, tillhört lägre rankade klubbar än de Danska spelarna. Utifrån vår uppfattning om att det inte behöver vara en nackdel att flytta utomlands i tidig ålder tänkte vi oss således att danska spelare flyttar utomlands första gången i en tidigare ålder än vad svenskarna och norrmännen gör.

16

7. Tidigare forskning

Här går vi igenom tidigare forskning som vi tagit del av utifrån ett beskrivande perspektiv. Så kort och koncist som möjligt tar vi upp innehållet i varje artikel. Stycket avslutas med en liten beskrivning av vad artiklarna gett oss.

I artikeln The European football market, globalization and mobility among players beskriver Eliasson (2009) hur fotbollens transfermarknad och spelarövergångar påverkats av

globaliseringen. Hon utgår här ifrån hur utvecklingen sett ut från 80-talet och framåt inom svensk fotboll för såväl herrar som damer. För vår undersökning är det slutsatsen kring herrfotbollen som är relevant. Herrfotbollen i Sverige har påverkats av inträdet i EU och framförallt av Bosmandomen då detta gjort att svenska spelare allt mer sökt sig utomlands till finansiellt starkare länder. Internationella framgångar för svenska landslag och klubblag har inneburit att svenska spelares värde på transfermarknaden ökat och således har fler spelare flyttat utomlands. Här får vi alltså en tydlig bild av hur globaliseringen påverkar svenska spelares möjligheter och intresse av att flytta utomlands.

I artikeln Tankar om svensk fotbolls position och framtid (2010) skriver Carlsson om olika faktorer som varit bidragande till att svensk klubblagsfotboll under 2000-talets första

decennium tappade i slagkraft och således föll allt längre ner i den europeiska

fotbollshierarkin. Slutsatsen kring varför utvecklingen såg ut som den gjorde under dessa åren var att man inte enbart kunde skylla på Bosman-domen, även om den givetvis spelade in, utan i själva verket var det snarare en mix av flera olika variabler. En av dessa variabler är det faktum att svenska spelare flyttar utomlands i allt tidigare ålder vilket är extra intressant för vår studie. Men man kan också dra slutsatsen att fenomenet med spelare som flyttar allt tidigare och negativ utveckling i kvalitéten hos klubbarna går hand i hand. Därför är flera av de andra variabler som Carlsson listar intressant för att förklara varför spelare flyttar tidigare. Dessa variabler inkluderar framförallt införandet av elitlicens, ofördelaktiga skatteregler gentemot andra länder, den ideella basen (svenska idrottsmodellens bakgrund), 51 % regeln. Sammantaget kan man säga att begränsningarna som det skandinaviska fotbollslivet medför gentemot det europeiska fotbollslivet är påtagliga, framförallt ekonomiskt.

Detta kan alltså förklara varför spelare väljer att flytta utomlands tidigare och är intressant i vår undersökning eftersom det hjälper oss att förstå bakgrunden till varför spelare flyttar.

17

För att skapa en ännu större förståelse dels kring varför unga spelare väljer att flytta utomlands så tidigt och dels varför det går som det går för dessa spelare har vi använt oss av artikeln Idrott, globalisering och professionalisering (2009) skriven av Jesper Fundberg. Den är baserad på ett forskningsprojekt om fenomenet ungdomsproffs i fotboll. Den baseras på flera intervjuer med svenska fotbollsspelare som i ung ålder lämnat Sverige för att ansluta till en akademi hos en utländsk klubb. I artikeln framgår det att alla intervjuade upplever att de kommit till en professionaliserad verksamhet med hög kvalité på såväl träningar som matcher samt att de tjänar mycket pengar i den nya klubben. Det målas också upp en bild av en vardag som helt och hållet kretsar kring fotbollen. Precis som Carlsson (2010) är inne på verkar alltså helhetskonceptet med den ekonomiska fördelen och möjligheten till utveckling vara de största faktorerna till varför spelare vill utomlands.

För att gå vidare kan man således konstatera att ungdomar som flyttar till ett annat land för att spela fotboll onekligen tar ytterligare ett steg i specialiseringen av sin idrott. Även om denna process ofta påbörjats flera år innan man väljer att flytta utomlands kan det ändå vara intressant att beröra delar kring en tidig specialisering. Därför har vi använt oss av artikeln ”Några argument för sen specialisering” (2007) av Tomas Peterson. Där argumenterar författaren kring varför man inte ska satsa på tidig specialisering. Han förklarar bland annat att det inte finns några garantier för att de som är bäst i 11-års ålder också kommer vara bäst som seniorspelare. Han anser att man med fyra enkla verksamhetsprinciper kan skapa en verksamhet som både uppfyller samhällets mål och idrottens mål. Dessa fyra principer är att “så många som möjligt ska vara med så länge som möjligt”, “varje individ skall utvecklas enligt sina egna, unika förutsättningar”, “varje individ skall i sin egen utveckling endast jämföras med sig själv”, “ge alla bra grenspecifik utbildning”. Flera av de spelare som ingår i vår undersökning har lämnat sina hemländer och därmed tagit ett stort steg i specialiseringen av sitt fotbollsutövande redan vid 15–16-års ålder då spelarna fortfarande är långt ifrån färdigutvecklade, inte minst fysiskt och i enlighet med Petersons artikel kan man alltså fråga sig i vilken ålder denna specialisering bör ske.

Vår hypotes grundar sig ju delvis i att det inte behöver vara en nackdel att flytta i tidigare ålder. Denna artikel vill alltså hävda motsatsen vilket blir intressant framförallt ur ett diskussonsperspektiv när de bakomliggande faktorerna till resultatet ska analyseras.

18

På samma tema har vi även tagit del av artikeln The developmental activities engaged in by elite youth soccer players who progressed to professional status compared to those who did not (Paul R Ford, A Mark Williams, 2011) där man undersökt fotbollsspelare i England som spelat på ungdomselit-nivå och jämfört spelarna som senare blev proffs med de som inte blev det för att se hur deras specialisering och aktivitetsgrad skiljde sig åt i barn- och tidiga

ungdomsåren. Slutsatsen blev att de som blev professionella fotbollsspelare börjat spela fotboll i tidigare ålder och tidigare specialiserat sig på fotboll än de som inte blev proffs. Denna slutsats går alltså emot Peterssons (2007) tes och ger oss således möjligheten att själva skapa oss en uppfattning om vilken teori som stämmer mest överens med verkligheten i vårt fall.

Fotbollskanalen publicerade den 18 januari 2018 en kartläggning över de spelare som representerat Sverige ungdomslandslag under 2017 (Hansson, 2018, 18 januari).

Kartläggningen syftade till att ta reda på vilka klubbar spelarna tillhör och därmed få fram vilka klubbar som bidrog med flest spelare. I kartläggningen framgick även hur många spelare som tillhörde utländska klubbar.

Majoriteten av våra artiklar behandlar ungefär samma problemområde som vår

undersökning grundar sig i med den gemensamma nämnare att dem hjälper oss att förklara varför vårt resultat ser ut som det gör. Utan att ge exakta svar på våra frågor kan litteraturen snarare ses som ett verktyg för att vägleda oss genom diskussion och slutsats. De berör först och främst professionalisering, globalisering och specialisering och det är framförallt kring dessa tre teorier nästa stycke kommer att handla om.

19

8. Etik

Ett kort avsnitt som behandlar etikdelen i vår studie.

Hela vår undersökning har grundat sig på offentlig information hämtad från det Danska, Svenska och Norska fotbollsförbundet. Alla siffror som presenteras i vår undersökning är tillgängliga för allmänheten och av denna anledning anser vi att vi i vår undersökning inte ställts inför något större etiskt dilemma. Personerna ifråga kan genom deras status som professionella fotbollsspelare anses som offentliga personer och att nämna dessa spelare vid namn hade troligtvis inte varit något problem. Vi har dock valt att endast presentera datan i form av siffror då det är relevant för undersökningen.

Innan vi påbörjade vår undersökning uppdaterade vi oss kring vilka etiska riktlinjer vi behövde förhålla oss till. I samklang med dessa riktlinjer har vi arbetat utifrån

individskyddskravet som innebär att man ska förhålla sig till dess fyra olika underkategorier informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.

20

9. Resultat

Nedan kommer vi att redogöra för resultatet i vår undersökning. Vi kommer att presentera de siffror vi fått fram och visa diagram som tydligare framställer vårt resultat.

Vi har hämtat in vår empiri via de tre fotbollsförbundens respektive hemsidor, dvs

www.svenskfotboll.se, www.dbu.dk samt www.fotball.no. Utöver det har vi även använt oss av www.transfermarkt.co.uk som är en databas över fotbollsspelare. Eftersom alla spelare inte har flyttat utanför Skandinavien i sin karriär har vi valt att också göra en separat undersökning där vi väljer att inkludera flyttar till ett annat land inom Skandinavien. Här nedan kommer resultaten av båda dessa undersökningar att redovisas.

74 danska spelare, 78 svenska spelare och 80 norska spelare har funnits med i minst en matchtrupp för respektive land under de tre senaste mästerskapen/kvalen (Hösten 2012 - Hösten 2017). I vår undersökning har vi dock tagit bort en dansk spelare då det visade sig att han aldrig representerat någon dansk klubb och således befunnit sig utomlands ända sedan han påbörjade sin fotbollskarriär. Även en norsk spelare har tagits bort då han påbörjade sin karriär i ett annat land och flyttade till Norge först som 21-åring och sedan inte flyttat utomlands igen. Således är det 73 danska spelare, 78 svenska spelare och 79 norska spelare som ingår i undersökningen.

21

Räknar vi bort de spelare som aldrig lämnat Skandinavien blev medelåldern vid första flytten utanför Skandinavien 21,97 bland de danska spelarna, 22,19 bland de svenska spelarna samt 22,28 bland de norska spelarna. Medianåldern vid första flytten utanför Skandinavien var 22 för de danska spelarna och 23 för såväl de svenska som norska spelarna. Skillnaderna

länderna emellan är alltså relativt små både vad gäller medelålder som medianålder vid första flytten till en klubb utanför Skandinavien.

Vi har även delat in spelarna i olika åldersspann baserat på deras ålder när de flyttade utanför Skandinavien första gången. Här har vi valt att räkna bort vissa spelare i enskilda åldersspann då de ännu inte flyttat till en klubb utanför Skandinavien men som fortfarande är tillräckligt unga för att hinna göra det inom det aktuella åldersspannet.

Diagram 2

Det första åldersspannet är senast 17 år, det vill säga de spelare som flyttat utanför

Skandinavien vid senast 17-års ålder. Bland de danska spelarna hade 7 av 73 spelare, eller 9,6%, flyttat innan de var 18 år. 8 av 78 svenska spelare hade flyttat innan de fyllt 18 år, vilket innebär 10,3%. Antalet norska spelare som flyttat innan denna ålder var 7 av 79, således 8,9%.

Det andra åldersspannet har vi bestämt till flytt vid senast 19-års ålder. Av de danska spelarna hade 18 spelare flyttat senast när de var 19 år gamla vilket innebär 24,7%. Antalet svenska spelare som flyttat utanför Skandinavien vid den åldern var 13 stycken vilket ger en

22

procentuell andel på 16,7%. 14 norska spelare eller 17,7% hade flyttat utanför Skandinavien vid senast 19-års ålder.

Vid nästa ålderskategori som vi lagt vid senast 22-års ålder vid första flytten utanför Skandinavien kommer vi börja plocka bort vissa spelare från det totala antalet spelare som ingått i undersökningen. Det beror som sagt på att de ännu inte flyttat utanför Skandinavien men fortfarande är så pass unga att de skulle kunna hinna flytta innan de fyllt 23 år. Vi har valt att göra så då vi anser att resultatet skulle kunna bli missvisande om vi räknat med dessa spelare till det totala antalet. 39 danska spelare av 73 hade flyttat när de fortfarande var 22 år eller yngre vilket innebär 53,4%. 32 av de numera 77 svenska spelare vi räknar hade flyttat vid denna ålder vilket ger 41,6% och 27 av 78 norska spelare hade flyttat vilket ger 34,6%.

Slutligen satte vi också en kategori vid 25-års ålder. Där visade det sig att 58 av 72 danska spelare hade flyttat utanför Skandinavien när de var 25 år vilket är 80,6%. 63 av 75 svenska spelare hade hunnit flytta vid samma ålder vilket var exakt 84%. Av de norska spelarna hade 51 av 76 spelare hunnit lämna Skandinavien vid 25 år vilket är detsamma som 67,1%.

Avslutningsvis har vi undersökt hur många spelare som flyttat utanför Skandinavien överhuvudtaget oberoende av hur gamla de var vid flytten. Här har vi valt att inkludera alla spelare (med undantag för de två spelare som räknats bort helt och hållet som vi nämnde tidigare), även de som ännu inte flyttat. Det gör att den procentsats vi kommer fram till för de olika länderna troligtvis kommer öka framöver om vi skulle göra samma undersökning över samma spelare vid ett senare tillfälle. Vi kom fram till att 66 av de 73 danska spelarna hade flyttat till en klubb utanför Skandinavien vid något tillfälle i sina karriärer vilket är 90,4%. Av de svenska spelarna var antalet uppe i 70 av 78 spelare, således 89,7% och slutligen hade 60 av 79 norska spelare hunnit flytta vilket ger 75,9%.

23

Diagram 3

Lägger vi ihop alla danska, svenska och norska spelare hade 9,6% flyttat utanför

Skandinavien vid senast 17-års ålder. Vid senast 19-år hade 19,6% flyttat, vid 22-års ålder hade 43% flyttat och vid 25 år var andelen som flyttat uppe i 77,1%. Totalt hade 85,2% av spelarna vi undersökte flyttat till en klubb från ett land utanför Skandinavien vid något tillfälle i sin karriär.

Som vi nämnde tidigare har vi även gjort en undersökning där vi inkluderat flyttar till ett annat land inom Skandinavien, det vill säga från Danmark till Sverige eller Norge, från Sverige till Danmark eller Norge och från Norge till Danmark eller Sverige. Vi kom fram till att en dansk, fyra svenska och sex norska spelare aldrig flyttat till en klubb utanför

Skandinavien men däremot till ett annat än sitt eget land inom Skandinavien. Antalet spelare som flyttat till ett annat skandinaviskt land innan man flyttade utanför Skandinavien var sex danska, nio svenska och fyra norska spelare. Dessa totalt 30 spelare kommer på olika sätt påverka ovanstående siffror när vi nu inkluderar flyttar till andra skandinaviska länder. Siffrorna inom parentes är motsvarande värde vid ovanstående undersökning, dvs där endast första flytten till ett icke-skandinaviskt land räknades.

24

Diagram 4

När vi nu inkluderat flyttar till andra skandinaviska länder blev medelåldern vid första flytten utomlands 21,87 (21,97) för de danska spelarna, 21,84 (22,19) för de svenska spelarna och 22,41 (22,28) för de norska spelarna. Medianen för danskarna och norrmännen var oförändrad i förhållande till undersökningen där endast flyttar utanför Skandinavien räknades, det vill säga 22 respektive 23. För Sverige hade den däremot sjunkit från 23 till 22.

Diagram 5

Andelen spelare som flyttade senast vid 17-års ålder var även här oförändrat för de danska och norska spelarna i förhållande till ovanstående undersökning (9,6% respektive 8,9%).

25

Andelen bland de svenska spelarna ökade dock till 11,5% (10,3%) vilket motsvarar en spelare ytterligare. Det innebär alltså att en svensk spelare utöver de åtta som flyttade utanför

Skandinavien senast när de var 17 år, flyttade utomlands till en annan skandinavisk klubb vid som högst 17-års ålder.

Motsvarande siffror för flytt senast när de var 19 år var fortfarande oförändrade för danska och norska spelare i förhållande till ovanstående undersökning (24,7% respektive 17,7%). Siffran för de svenska spelarna ökade dock till 19,2% (16,7%), motsvarande två spelare varav den ena är samma spelare som flyttade senast när han var 17 år och den andra flyttade alltså efter att den fyllt 18 men innan 20 år.

Av spelarna som flyttat senast när de var 22 år ser vi nu även en skillnad i Danmark och Norge. 56,2% (53,4%) av de danska spelarna hade flyttat utomlands innan de fyllt 23 år. Skillnaden där består av två spelare som alltså valt att flytta till ett annat skandinaviskt land som första steg utomlands. Andelen svenskar som flyttat utomlands när de var 22 år är 51,9% (41,6%). Det innebär totalt åtta spelare som flyttat utomlands men inom Skandinavien senast vid 22-års ålder. Av de norska spelarna hade en flyttat till Danmark eller Sverige som första utlandsflytt senast när han var 22 år vilket gjorde att andelen norska spelare som flyttat utomlands vid den åldern blev totalt 35,9% (34,6%).

81,9% (80,6%) av de danska spelarna hade totalt flyttat utomlands vid senast 25 års ålder. Bland de svenska spelarna var andelen som flyttat när de var 25 år uppe i 89,5% (84%) och för de norska spelarna låg denna siffra på 73,7% (67,1%).

Slutligen har vi räknat ut den totala andelen som flyttat utomlands under karriärens gång. Andelen för danskarna hamnar då på 91,8% (90,4%). Bland de svenska spelarna hade 94,9% (89,7%) flyttat och för de norska spelarna låg siffran på 83,5% (75,9%).

26

Diagram 6

Går vi igenom den totala andelen för alla tre länder tillsammans vid de olika

ålderskategorierna hade 10% (9,6%) flyttat senast när de var 17 år. 20,4% (19,6%) hade flyttat när de fortfarande var 19 år. Nästan hälften, 47,8% (43%) hade flyttat utomlands när de fortfarande var 22 år. Andelen som flyttat vid senast 25 år är 81,7% (77,1%). Totalt sett hade 90% (85,2%) av de undersökta spelarna flyttat från sitt hemland till en utländsk klubb någon gång under sin karriär.

För att ge en klarare bild över i vilken fas av karriären som varit vanligast att flytta utomlands för första gången har vi även gjort en sammanställning där vi delar in spelarna i ålderskategorierna -17, 18–20, 21–23, 24–26, 27–29, 30- samt “ingen flytt”, fortfarande baserat på hur gamla spelarna var när de flyttade utomlands för första gången. Även denna sammanställning är uppdelad i två olika, en där vi bara räknar första flytten till en klubb utanför Skandinavien och en där vi räknar på åldern vid första flytten utomlands

27

Diagram 7

Om vi börjar med att endast räkna flyttarna utanför Skandinavien och inleder med de danska spelarna kan vi konstatera att den största gruppen (37%) flyttade första gången när de var mellan 21 och 23 år. Det följdes upp av åldersgrupperna 24–26 år (21,9%) och 18–20 år (16,4%). 9,6% hade flyttat vid senast 17-års ålder och lika många hade inte flyttat utanför Skandinavien överhuvudtaget. Endast 4,1% flyttade när de var mellan 27 till 29 år och endast 1,4% flyttade när de hunnit fylla 30 år.

Även bland de svenska spelarna var det mest populärt att flytta när de befann sig i

åldersgruppen 21–23 år (42,3%) och precis som bland danskarna följdes det av gruppen 24– 26 år (21,8%). Därefter var det tre grupper som alla låg på 10,3%, det var de som flyttat när de var som mest 17 år, de mellan 18–20 år och de som inte flyttat alls. 5,1% flyttade mellan 27 och 29-års ålder medan ingen flyttade efter att de fyllt 30 år.

Bland de norska spelarna var den mest förekommande gruppen anmärkningsvärt nog de som inte flyttat utanför Skandinavien någon gång under sin karriär (24,1%). Därefter var det vanligast att flytta mellan 24–26 år (22,8%), tätt följt av gruppen 21–23 år (21,5%). 16,5% flyttade mellan 18–20 och 8,9% flyttade som senast när de var 17 år. Slutligen flyttade 3,8% mellan 27–29 och 2,5% tog flyttlasset från Skandinavien efter att de fyllt 30 år.

Lägger vi ihop länderna var det vanligast förekommande med en flytt mellan 21–23 år (33,5%), följt av åldersgruppen 24–26 år (22,2%). De som inte flyttat alls stod för 14,8% av

28

det totala antalet och 14,3% flyttade mellan 18–20. 9,6% flyttade redan vid 17 år eller tidigare, 4,3% mellan 27–29 år och 1,3% efter 30-årsdagen.

Diagram 8

Räknar vi med flytt till andra skandinaviska länder i undersökningen ser mönstret fortfarande ungefär likadant ut med endast några mindre skillnader. För Danmark låg åldersgruppen 21– 23 alltjämt på 37%, medan åldrarna 24–26 sjönk något till 20,5%. Första flytten mellan 18–20 ökade till 19,2% medan gruppen -17 stod för 9,6%. De som inte flyttat alls hamnade på 8,2% och både gruppen 27–29 samt 30- bestod av 2,7% vardera av de danska spelarna.

Knappt hälften (44,9%) av de svenska spelarna flyttade mellan 21–23. I övrigt var det alltjämt grupperna 24–26 (16,7%) och 18–20 (15,4%) som var vanligast förekommande, även om skillnaden dessa grupper emellan minskade. Gruppen -17 ökade lite till 11,5%, precis som 27–29-åringarna som nu representerades till 6,4%. De som inte flyttat alls halverades till 5,1% och det var fortfarande ingen svensk som flyttade från Sverige för första gången efter att de fyllt 30.

Bland de norska spelarna ser vi en viss skillnad nu då flera av de som inte flyttat utanför Skandinavien dock lämnat för Sverige eller Danmark åtminstone och således har kategorin “Ingen flytt” sjunkit till 16,5%. Nu var det istället mest förekommande att flytta mellan 24–26 år (25,3%), tätt följt av gruppen 21–23 (22,8%). Gruppen 18–20 stod för 17,7% av spelarna

29

och -17 för 8,9%. 27–29-åringarna ökade till 6,3% och det var fortfarande 2,5% av norrmännen som flyttade efter 30.

Totalt sett var fortfarande den vanligaste åldern att flytta i 21–23 (34,8%), följt av 24–26 (20,9%) vars andel dock sjönk lite. Gruppen 18–20 ökade till 17,4% medan de som inte flyttat alls sjönk rejält till 10%, samma andel som gruppen -17. Slutligen hade 5,2% flyttat mellan 27–29, en liten ökning och endast 1,7% flyttade utomlands första gången efter 30-årsdagen.

30

10. Metoddiskussion

Under metoddiskussion diskuterar vi valet av metod och om det finns något vi hade kunnat göra annorlunda. Vi bedömer även arbetet utifrån begreppet reliabilitet och validitet.

Vidare presenterar vi statistiken på två olika sätt. Vi har valt att göra så för att det ger oss svar på två olika saker. Den första metoden vi presenterade, där vi valt ut vissa övre

åldersgränser, valdes då diskussionen kring när man är redo att flytta utomlands inte brukar kretsa kring en viss specifik ålder. Det finns ingen som säger att man absolut inte bör flytta innan man är 18, 20, 23 osv. Istället brukar de flesta som kritiserar tidiga utlandsflyttar argumentera för att man bör ha etablerat sig på seniornivå och gärna vara en ledande spelare i den inhemska högstaligan innan man är redo för att flytta vidare. Eftersom spelare mognar i olika åldrar blir det därför svårt att konkretisera vid vilket tillfälle detta sker och det blir i många fall en högst subjektiv bedömning huruvida en spelare är tillräckligt etablerad för att anses mogen för en utlandsflytt. Därför ser vår första presentation av statistiken ut som den gör eftersom läsaren då på egen hand ges möjligheten att bedöma vilken ålder som vore lämplig att utgå ifrån. De åldersgränser vi valt ut upplever vi som rimliga eftersom den första lagts vid åldern då man blir myndig, den andra innan man blir 20 vilket brukar anses vara en tämligen stor milstolpe i livet, därefter ville vi ha ytterligare två gränser varav den högsta vid 25 då man är så pass gammal att eventuella flyttar efter det inte längre känns relevanta kring en diskussion om när man är mogen för en utlandsflytt.

Den andra metoden ger oss ett tydligare svar på frågeställningen när landslagsspelarna i Sverige, Danmark och Norge flyttat utomlands för första gången i sin karriär. Där har vi valt åldersgrupper som sträcker sig över tre olika åldrar, exempelvis innehåller gruppen 18-20 spelare som var 18, 19 och 20 år gamla vid flytten. Undantagen är den yngsta och den äldsta gruppen -17 och 30-, även om effekten blev den samma i gruppen -17 då ingen av spelarna var yngre än 15 år när de flyttade utomlands första gången. Detta ger oss ett tydligt mönster över när det är vanligast att ta första steget till en utländsk klubb.

Det går troligtvis att diskutera sättet vi har valt att presentera resultatet på. Vi hoppas och tror att vi har presenterat datan på ett sätt som gör den rättvisa. Att vi helt enkelt förmedlar den bild som faktiskt stämmer överens med verkligheten. Det är svårt att svara på om det finns en metod som är ännu mer korrekt för att visa på en tydligare bild av resultatet. I övrigt

31

känner vi oss trygga med valet av metod, en kvantitativ undersökning förekommer given i sammanhanget och vad vi ställt oss frågande till är om en komplettering i form av kvalitativa intervjuer kunnat ge oss mer. Det hade säkert kunnat förse oss med en del information som ökat förståelsen kring hela proceduren i att flytta utomlands, dock anser vi att tidigare forskning berör detta område tillräckligt mycket för att vi och förhoppningsvis ni läsare ska kunna sätta er in i problemområdet.

Enligt Ejvegård (2003) ska en vetenskaplig rapport vara både reliabel och valid för att den ska anses ha en vetenskaplig mening. I vårt fall innebär en hög reliabilitet att samma resultat kunnat påvisas om man gjort om samma undersökning på exakt samma spelare med likadana förutsättningar men vid en annan tidpunkt. Eftersom vi tagit del av statistik som är svart på vitt kan vi konstatera att vår undersökning har en hög reliabilitet. D.v.s. att resultatet blivit precis samma om undersökningen gjorts om sett till siffrorna. Vad som dock hade kunnat bli problematiskt är hur man väljer att tolka siffrorna, det finns nödvändigtvis inget som säger att siffrorna tolkats på exakt samma sätt om undersökningen gjorts av någon annan.

För att diskutera validiteten anser vi även här att den är hög. Vi har undersökt det vi ämnar att undersöka och besvarar både syfte och frågeställning. En hög validitet innebär enligt Ejvegård (2003) att man mäter det man säger att man ska mäta.

För att slutligen diskutera resultatets generaliserbarhet går det inte att dra för stora slutsatser. Vi har undersökt en väldigt begränsad grupp av fotbollsspelare inom en väldigt liten del av världen. Att säga att det fungerar på samma vis överallt är därför helt omöjligt, vad vi kan konstatera är därför att vårt resultat är icke generaliserbart då det inte går att applicera på en större population om populationen anses vara fotbollsspelare som någon gång representerat sitt A-landslag. Detta eftersom bakgrund, miljö, talangutveckling, kultur och ett flertal andra faktorer skiljer sig åt mellan länderna.

32

11. Diskussion

I följande stycke kommer vi att föra ett öppet resonemang kring varför resultatet ser ut som det gör. Utifrån vår studie går det att dra vissa slutsatser. Teorier om varför och hur det kommer sig att det ser ut som det gör kommer att presenteras men dessa ska i betraktarens ögon ej ses som ett facit. Snarare som ett redskap för att bilda en förståelse.

I resultatdelen presenteras en stor del siffror och de kan säkert vara svårtolkade vid en första anblick. För att förklara resultatet i skrift kan man dock urskilja ett par tydliga mönster.

Om vi inleder med att titta närmare på medelåldern vid första flytten utanför Skandinavien tycks inte skillnaden mellan länderna vara särskilt stor då endast 0,31 år skiljer mellan

danskarna vars medelålder vid första flytten var lägst av de tre länderna och norrmännen vars medelålder var högst. Räknar vi in flyttar till andra skandinaviska länder ökar den skillnaden till 0,57 år (mellan Norge och Sverige) men det är alltså fortfarande ingen iögonfallande skillnad. Även medianen håller sig på ett års skillnad mellan länderna med högst och lägst värde. Vad man dock ska ha i åtanke med dessa siffror är att de endast tar hänsyn till de som faktiskt har flyttat under någon punkt av karriären. De spelare som stannat i hemlandet respektive inom Skandinavien räknas av förklarliga skäl helt bort från denna uträkning. Således säger den något om de landslagsspelare som faktiskt har flyttat utomlands (eller utanför Skandinavien) men inte om alla landslagsspelare.

Resultatet säger att 9,6% av alla spelare i undersökningen flyttade till en klubb utanför Skandinavien innan de fyllt 18 år och 19,6% hade gjort detsamma innan de fyllt 20 år. Just dessa siffror anser vi vara av extra stort intresse angående debatten kring när spelare är redo för att flytta utomlands. Endast ett fåtal av de som flyttade innan de fyllt 20 var enligt vår bedömning etablerade i den inhemska högstaligan och endast någon enstaka av de som flyttade redan innan 18-årsdagen bedömer vi ha varit etablerad vid det tillfället. Av de som trots allt var etablerade redan i den åldern var det troligtvis ingen som kan ha ansetts vara en toppspelare i den inhemska högstaligan. Trots det står alltså spelarna som flyttade innan 18-årsdagen för knappt en tiondel, och spelarna som flyttade innan 20-18-årsdagen för knappt en femtedel av landslagsspelarna i Danmark, Sverige och Norge under denna perioden. Ska man tro den tidigare forskning vi tagit del av borde denna gruppen ligga närmare 0%. Att sätta detta i ett sammanhang kan vara lite problematiskt då det inte är helt givet vem man ska

33

jämföra med. Att sätta det i förhållande till alla licensierade fotbollsspelare i dessa länder vore givetvis orättvist då extremt få av dessa någon gång befunnit sig på en nivå där de skulle kunna vara aktuella för landslagsspel. Att jämföra med de spelare som faktiskt funnits med i ungdomslandslagen känns därför mest rimligt. Enligt Hansson (2018, 18 januari) fick totalt 206 spelare speltid i något av ungdomslandslagen under 2017, varav 29 tillhörde en utländsk klubb. 14% av de svenska ungdomslandslagsspelarna tillhörde alltså en utländsk klubb. Denna kartläggning innehåller dock även U21-landslaget där spelarna kan vara så gamla som 23 år när det är mästerskap. Det vore dock rimligt att anta att U21-landslaget är det av

ungdomslandslagen som innehåller flest spelare med utländsk klubbadress. Således bör de 14% vara något lägre om man bara tar hänsyn till landslagen för 15-19 åringar. Om vi sätter detta i kontext med vår egen undersökning visar det sig ligga i fas med vad vi kommit fram till eller till och med lite i underkant. Med reservation för att fotbollskanalens kartläggning och vår egen inte täcker samma spelare och åldersgrupper vågar vi ändå dra slutsatsen att de spelare som faktiskt flyttat utomlands innan de fyllt 20 år i större eller åtminstone lika stor utsträckning når A-landslaget än de som stannar hemma i den åldern. Således är det svårt att argumentera för att det skulle vara ett sämre karriärval att flytta utomlands i tidig ålder än att stanna hemma och etablera sig på seniornivå först.

I vårt resultat framgår det att utlandsflyttar fram till 20-årsåldern är ungefär lika vanligt bland alla tre länders landslagsspelare. I den efterkommande fasen 21-23 då majoriteten av spelarna från Danmark och Sverige flyttar är det dock betydligt färre norska spelare som lämnar för utlandet än danskarna och svenskarna. Istället flyttar den största gruppen hos de norska spelarna utomlands första gången i fasen 24–26. När vi endast räknade flyttar till klubbar utanför Skandinavien visade det sig dessutom att den vanligast förekommande gruppen hos de norska spelarna var de som aldrig lämnar Skandinavien överhuvudtaget, 24% i jämförelse med runt 10% för såväl de danska som svenska spelarna. Varför det ser ut på detta sättet är svårt att säga. En komplex förklaring behöver inte alltid vara den bästa men i vårt fall är det nog väldigt många faktorer som spelar in. Vi tror dock att den enkla

förklaringen ligger i att man skulle man kunna hävda att Norge helt enkelt inte lyckats fostra lika bra fotbollsspelare som Sverige och Danmark. Denna teori skulle stämma överens med nuvarande världsranking där Norge är rankade på plats 48 i världen i jämförelse med plats 12 och 23 för Danmark respektive Sverige (Fédération Internationale de Football Association [FIFA], 2018). Spelarna som sedermera representerar det norska landslaget befinner sig också på en lägre klubblagsnivå, generellt sett, än vad svenskarna och danskarna gör (Union of

34

European Football Associations [UEFA], 2018). Den enligt vår uppfattning sämre kvaliteten på fotbollsspelare i Norge gör troligtvis att de inte är lika attraktiva för utländska klubbar vilket gör att många helt enkelt stannar i Norge eller Skandinavien medan de som faktiskt flyttar gör detta i ett senare skede av karriären, i förhållande till svenska och danska spelare, då de är närmare sin peak. För att förklara varför norska spelare är sämre än motsvarande i Danmark och Sverige skulle man behöva studera talangutvecklingen på ett djupare plan samt titta närmare på vilka förutsättningar som finns för fotbollsspelare i respektive land, något som ligger utanför omfattningen av vår undersökning men som i sig självt skulle kunna bli ett eget undersökningsområde.

För att knyta ihop vårt resultat med teorierna kan vi ju konstatera att de flesta spelarna föga överraskande flyttat utomlands, och i de flesta fall även utanför Skandinavien, någon gång under karriären. Det är givetvis en direkt konsekvens av den globalisering som skett som i sin tur ger klubbarna helt andra möjligheter att följa och samla in information om spelare från andra delar av världen. Eliasson (2009) nämner även EU-samarbetet som en stor anledning till den mobilitet som råder bland spelarna, vilket i sin tur också är en del av globaliseringen. Därtill har professionaliseringen gjort att klubbarna kunnat utnyttja denna möjlighet då de stora europeiska fotbollsklubbarna investerar mycket pengar i personal och teknisk utrustning just i syftet att hitta och scouta spelare de vill värva. I enlighet med diskussionen som

motiverat denna undersökning visar även vårt resultat att flera av dessa spelare är oerhört unga, i flera fall så pass unga som 15 år, vilket visar på att globaliseringen och

professionaliseringen gett storklubbarna möjligheten att scouta spelare som inte ens spelat på seniornivå ännu eller åtminstone bara på så låg nivå att matcherna inte visas på TV.

För de 10% i vår undersökning som flyttat utomlands innan de blivit myndiga har givetvis en väldigt tydlig specialisering gjorts. I flera fall tror vi dock att denna inletts redan ett antal år innan flytten blev av och med den professionalisering som trots allt skett även hos de stora skandinaviska klubbarna hade någon form av specialisering skett även om de stannat.

Däremot blir det säkert i vissa fall en annan sorts specialisering när man flyttar utomlands i så tidig ålder. Hos vissa klubbar blir man i princip heltidsproffs även om man inte spelar med a-laget vilket gör att hela ens vardag kretsar kring fotboll medan andra klubbar säkert har ett system som liknar det svenska med fotbollsgymnasium eller andra typer av studier parallellt med fotbollen. I de fall då man börjar spela fotboll på heltid påbörjas som sagt en

35

specialisering som sträcker sig utanför bara det sportsliga då man nu på sätt och vis specialiserar hela sin tillvaro mot fotbollen.

36

12. Slutsats

I detta stycke redogör vi för en kortare slutsats som visar på de mest väsentliga saker som vi kom fram till.

Förutom syftesbeskrivningen har vår undersökning som ändamål att bidra till en ökad kunskap om när man som skandinavisk fotbollsspelare bör söka sig utomlands. Man skulle kunna dra slutsatsen, utifrån vad vi kommit fram till, att det är bättre för en spelare att någon gång i sin karriär gå utomlands jämfört med att stanna i Skandinavien om man vill nå

landslagsspel. Väl medvetna om att en flytt utomlands inte per automatik behöver betyda en flytt till ett bättre fotbollsland eller bättre fotbollsliga så har spelarna i vår undersökning med endast ett fåtal undantag flyttat till en klubb eller ett land med högre fotbollsstatus än i hemlandet. Med en tydlig majoritet har 85 % av de undersökta spelarna någon gång i sin karriär flyttat utanför Skandinavien. Med detta sagt har dagens fotbollsmarknad utvecklats på ett sätt som gör att spelare från Skandinavien som håller landslagsklass för eller senare med största sannolikhet kommer att representera en klubb utanför Skandinavien.

Om vi utgår ifrån att ovanstående slutsats är korrekt är det dock betydligt svårare att säga när denna flytt bör inträffa. Var femte spelare som deltagit i undersökningen har flyttat utomlands innan 20 års ålder. Detta visar på att man nödvändigtvis inte behöver vara den inhemska högstaligans bästa spelare innan man “får lov” att flytta.

Med detta sagt kan vi alltså delvis slå hål på myten om att det ska vara karriärförödande att flytta i tidig ålder. De som flyttar innan de fyllt 20 år är förvisso alltjämt i minoritet men att de spelare som tillhör den gruppen står för en femtedel av alla som spelat i landslaget för dessa tre länder visar att det absolut inte är kört för att man väljer att flytta tidigt. Med det sagt bör man givetvis vara medveten om att de flesta som flyttar utomlands i ung ålder och blir ungdomsproffs kommer att misslyckas, men det gäller ju naturligtvis även de spelare som väljer att stanna kvar i sina hemländer. Oavsett vilken väg man väljer finns det inga garantier för att man kommer att lyckas som fotbollsspelare. Precis som människor i övrigt är även fotbollsspelare unika individer med olika förutsättningar. Spelarna mognar i olika åldrar, såväl som fotbollsspelare som människor och de hanterar definitivt motgångar och

utmaningar på olika sätt. En del spelare växer och utvecklas säkert när de ställs på prov i en utländsk, hårdare miljö med betydligt större press på sig. Andra spelare kanske inte hade

37

klarat av en sådan miljö utan mår bättre i sitt eget hemland där de ständigt är omgivna av sin familj och vänner.

38

13. Referenslista

Bring, M., & Dohlsten, J. (2012). Ungdomsproffs i fotboll: En studie om unga spelare som

lämnar svensk fotboll för en internationell karriär. (Examensarbete, Göteborgs Universitet).

Från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/30750/1/gupea_2077_30750_1.pdf

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Carlsson, B. (2010). Tankar om svensk fotbolls position och framtid. Svensk idrottsforskning (4). 1–4. Från https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Svensk-fotboll-position-framtid.pdf

Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. (3., omarb. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Eliasson, A. (2009). The European football market, globalization and mobility among players.

Soccer and Society, 10(3–4), 386–397. doi: 10.1080/14660970902771449

Fédération Internationale de Football Association. (2018). FIFA/Coca-Cola World Ranking:

Men’s Ranking. Hämtad 17 maj, 2018, från FIFA,

http://www.fifa.com/fifa-world-ranking/ranking-table/men/

Ford, P. R. & Williams. A. M. (2012). The developmental activities engaged in by elite youth soccer players who progressed to professional status compared to those who did not.

Psychology of Sport and Exercise 13(3): 349–352. doi: 10.1016/j.psychsport.2011.09.004

Fundberg, J. (2009). Idrott, globalisering och professionalisering: Om drömmar och vardag bland fotbollens ungdomsproffs. Svensk idrottsforskning (3): 1–5. Från

https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Idrott-globalisering-professionalisering.pdf

Hansson, J. (2018, 18 januari). Kartläggning: Malmö FF med flest spelare i de svenska ungdomslandslagen – AIK strax bakom. Fotbollskanalen. Hämtad från

39

Peterson, Tomas. (2007). Några argument för sen specialisering. Svensk idrottsforskning (1). 1–3. Från

https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Sen-specialisering.pdf

Tivemo, J. (2017, 5 juni). Antingen blir man ungdomsproffs eller så blir man seniorproffs.

Göteborgs-Posten. Hämtad från

http://www.gp.se/sport/fotboll/antingen-blir-man-ungdomsproffs-eller-s%C3%A5-blir-man-seniorproffs-1.4342787

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtad 15 maj, 2018, från Vetenskapsrådet,

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Union of European Football Associations. (2018). UEFA rankings for club competitions. Hämtad 18 maj, 2018, från UEFA,