Masteruppsats
Hälsa och livsstil 120 hp
Hur klimat och levnadsvanor förändrar den upplevda hälsan
En intervjustudie med svenskar som har flyttat till Australien
Examensarbete hälsa och livsstil 30 hp
Göteborg 2020-06-01
Paula Skoglund
Hur klimat och levnadsvanor förändrar den upplevda hälsan
En intervjustudie med svenskar som har flyttat till Australien
Författare:
Paula Skoglund
Ämne Hälsa och livsstil
Högskolepoäng 30 hp
Stadochdatum Göteborg 2020-06-01
Sammanfattning
Klimat och levnadsvanor är faktorer som kan påverka människors upplevda hälsa.
Denna studie har utforskat hur svenskar som har flyttat till Australien upplever att deras hälsa har förändrats efter flytten. En kvalitativ studie har gjorts genom 10 semistrukturerade intervjuer, med svenskar som numera bor i Australien. Syftet med studien var att utforska hur klimat och levnadsvanorna fysisk aktivitet, kostvanor samt alkoholvanor har förändrat den upplevda hälsan hos svenskar som har flyttat till Australien. Resultatet visar att miljön i Australien möjliggör mer fysisk aktivitet och att vädret och framförallt längre och ljusare dagar har en påverkan på både mående och aktivitetsnivå. Vidare visar resultatet att alkoholvanorna skiljer sig åt i Australien och Sverige på det sättet att de i Australien har en mer avslappnad inställning till alkohol och dricker oftare tillskillnad från Sverige där de dricker mer sällan, men istället större mängder alkohol per gång. Dessutom framkommer det att levnadsvanor, mental hälsa och mentalitet samtliga är faktorer som påverkar välmåendet.
Titel Hur klimat och levnadsvanor förändrar den
upplevda hälsan
En intervjustudie med svenskar som har flyttat till Australien
Författare Paula Skoglund
Akademi Akademin för hälsa och välfärd
Handledare Kristina Ziegert och Lars Kristén
Examinator Eva-Carin Lindgren
Tid Vårterminen 2020
Sidantal 47
Nyckelord Australien, Hälsa, Klimat, Levnadsvanor,
Sverige
Abstract
Climate and lifestyle habits are both factors that can affect peoples experienced health.
This study has explored how Swedes who have moved to Australia experience that their health has changed after the move. A qualitative study was done with 10 semi- structured interviews, with Swedes that now live in Australia. The purpose with the study was to explore how climate and the lifestyle habits physical activity, diet and alcohol use has had on the experienced health on Swedes who have moved to Australia.
The result shows that the environment in Australia makes it possible to be more physically active and that the weather and especially longer and lighter days affects both the mental wellbeing and the activity level. Furthermore the result shows that alcohol habits are different in Australia and Sweden in the sense that people in Australia have a more relaxed attitude towards alcohol and drink more often in comparison to the people in Sweden who drink less often, but larger quantities each time. The study also show that lifestyle habits, mental health and mentality are all factors that affect the wellbeing.
Title How climate and lifestyle habits change the
experienced health
An interview study with Swedes who have moved to Australia
Author Paula Skoglund
Department Academy for Health and Welfare
Supervisor Kristina Ziegert and Lars Kristén
Examiner Eva-Carin Lindgren
Period Spring 2020
Pages 47
Keywords Australia, Climate, Health, Lifestyle habits,
Sweden
Innehållsförteckning
Introduktion ...1
Teoretisk referensram...1
Levnadsvanor...2
Inspiration från hermeneutik och socialkonstruktionism...4
Diskussion...5
Metoddiskussion...5
Resultatdiskussion...6
Referenslista...7
Introduktion
Levnadsvanor har en stor påverkan på en individs hälsa (Folkhälsoguiden, 2017). I denna studie syftar levnadsvanor på fysisk aktivitet, kost och alkoholvanor. Enligt hjärtforskaren Katarina Steding Ehrenborg (2019) är det av stor vikt att vara fysiskt aktiv för hälsan och hon menar att det finns ett samband mellan vinter och minskad fysisk aktivitet. Klimatet människor lever i påverkar enligt Faskunger (2004) deltagandet i fysisk aktivitet och ett kallt klimat har en negativ inverkan på hur ofta individer är fysiskt aktiva. Då soltimmar har en inverkan på hälsan är det relevant att veta att Sydney i Australien har cirka 2600 soltimmar per år (World Weather & Climate Information, 2019) medan Göteborg i Sverige har cirka 1800 soltimmar per år (SMHI, 2017). Enligt United Nations Development Programmes (UNDP) index för mänsklig utveckling som mäter förväntad livslängd, genomsnittlig utbildning mätt i år och bruttonationalinkomst per capita befinner sig både Sverige och Australien bland toppen på en åttonde respektive sjätte plats vilket innebär att de har en hög mänsklig utveckling (United Nations Development Programme, 2019). Folkhälsomyndigheten (2020) menar att ur ett globalt perspektiv har Sverige en god folkhälsa som på flera plan utvecklas positivt i form av ökad medellivslängd, fler individer som upplever att deras allmänna hälsa är god samt att förtida död minskar. Både Sverige och Australien kan därmed ses som två utvecklade länder som är trygga att bo i. Då studier (Beecher m.fl, 2016; Thompson Coon m.fl., 2011; Wagner et al, 2019) visar att soltimmar och fysisk aktivitet har en stor påverkan på individers hälsa och välbefinnande går det att förstå att förutsättningarna till att vara fysiskt aktiv skiljer sig för svenskar och australiensare. Denna studie har därför utforskat hur svenskar som har flyttat till Australien upplever att deras hälsa har förändrats efter flytten till Australien.
Teoretisk referensram
Enligt Kardakis (2017) finns det flera olika sätt att definiera hälsa. En del fokuserar på frånvaro av sjukdom, sedan finns det andra mer komplexa synsätt där balans, funktionalitet, välmående, empowerment och hälsa alla är viktiga komponenter.
Folkhälsomyndigheten (2019b) beskriver folkhälsopolitikens åtta målområden som tillsammans syftar till att arbeta för en god och mer jämlik hälsa hos hela befolkningen.
Ett av målen är ”Boende och närmiljö” som handlar om att både ens boende och närmiljö är viktiga för att uppnå en god och jämlik hälsa. Bostaden är en plats där individer kan återhämta sig och vila och Folkhälsomyndigheten (2019a) anser att det är ett grundläggande mänskligt behov att ha en sund, trygg och trivsam boendemiljö.
Vidare ökar viljan till att befinna sig utomhus i närområdet om människor känner sig trygga i sitt boende (Folkhälsomyndigheten, 2019a).
Det finns olika definitioner av hälsa enligt Svensson och Hallberg (2010). Ur ett biomedicinskt perspektiv mäts hälsa genom faktorer som går att iaktta och mäta.
Genom ett holistiskt synsätt inkluderas även upplevelser, tankar och känslor till begreppet hälsa och enligt detta perspektiv är hälsa något som kan utvecklas och en
1
individ kan enbart nå full hälsa då de förverkligar samtliga av sina vitala mål. Vidare menar Svensson och Hallberg (2010) att de flesta människor tror sig veta vad en hälsosam livsstil innebär; bland annat att få i sig rätt kost, sova ordentligt, ha vänner, regelbundet vara fysiskt aktiv, lära sig hantera stress, gå på hälsokontroller och undvika för stora mängder alkohol. Trots denna kunskap är det inte alla som agerar i enlighet med detta. Något som kan förklara detta är att individers beteenden inte alltid är rationella. Det handlar inte bara om personers hälsa utan i lika stor grad om vem de vill vara. Ur ett globalt perspektiv skiljer sig människors hälsa markant beroende på var i världen de föds och fetma och överdriven alkoholkonsumtion är två av flera viktiga faktorer som påverkar människors hälsa (Svensson & Hallberg, 2010). I dagens samhälle har det skett förändringar i värderingar kring människans hälsa, livsstil, välbefinnande och livskvalitet. Individer är mer måna om att må bra och ta hand om sig själva genom att träna och ta hand om sin kropp, ha ett arbete som de trivs med och som stimulerar dem samt umgås med personer som de mår bra av. Hälsotrenden som finns idag har lett till att människor idag i större utsträckning aktivt söker information för att lära sig om vilka faktorer som bidrar till en bättre hälsa och välbefinnande (Svensson & Hallberg, 2010).
Levnadsvanor
Enligt Folkhälsomyndigheten (2019c) är det viktigt att få i sig en hälsosam kost och att regelbundet vara fysisk aktiv för att ha och bibehålla en bra hälsa och välbefinnande.
Det är cirka 90 000 personer i Sverige som varje år drabbas av sjukdomar kopplade till kost och brist på fysisk aktivitet. Hur vi äter påverkas av flera olika faktorer som exempelvis utbud och tillgång samt social och kulturell miljö. Vidare menar Folkhälsomyndigheten (2019c) att personer med längre utbildning har mer hälsosamma kostvanor i jämförelse med de personer som har kortare utbildning. Dessutom är kvinnor mer måna om att äta hälsosamt i jämförelse med män. I Sverige beror de flesta sjukdomar kopplade till mat på ett högt intag av salt och ett lågt intag av fibrer, grönsaker och frukt (Folkhälsomyndigheten, 2019c). Johansson (2010) menar att kosten har en stor påverkan på flera olika sjukdomar och främst vällevnadssjukdomar, livsstilssjukdomar eller välfärdssjukdomar. Det är möjligt för individer att påverka förloppet av dessa sjukdomar genom maten de väljer att äta (Johansson, 2010).
Arnadottir (2010) menar att en person är fysiskt aktiv då den rör sig och lever på ett sätt där energi går åt och innefattar därmed inte enbart träning utan alla aktiviteter där energi förbrukas. Fysisk aktivitet mäts ofta genom följande tre kriterier: intensiteten på aktiviteten, varaktigheten på aktiviteten och hur ofta dessa aktiviteter utförs (Arnadottir, 2010). Livsstil och mängden fysisk aktivitet har en stor inverkan på människors hälsa. FYSS (u.å.) menar att vuxna människor rekommenderas att vara fysiskt aktiva i minst 150 minuter i veckan med minst en måttlig intensitet. Om de fysiska aktiviteterna är högintensiva är rekommendationerna att de ska utföras minst 75 minuter per vecka. Den fysiska aktiviteten ska ge en ökning av puls och andning vid måttlig intensitet och vid hög intensitet ska ökningen av puls och andning vara markant.
2
Vidare menar FYSS (u.å.) att fysisk aktivitet kan bidra till att minska risken för bland annat förtida död, hjärt- och kärlsjukdomar, metabola sjukdomar, cancer, benbrott och psykisk ohälsa. Deurloo (2018) menar att det borde vara en grundläggande mänsklig rättighet att ha möjligheten att delta i fysisk aktivitet. Ansvaret ligger inte bara hos individen utan även hos samhället som bör uppmuntra till en aktiv livsstil genom att underlätta och inspirera till fysisk aktivitet (Deurloo, 2018).
Enligt Brorsson, Lundgren och Olsson (2010) är människan skapad för att röra på sig och historiskt sett har fysisk aktivitet alltid varit en självklar del av människans vardag. Den senaste tiden har innovation, teknik och förändringar i samhället gjort att vi inte längre behöver vara lika aktiva. För många personer finns det inte längre någon naturlig fysisk aktivitet i vardagen. Flera av de vanliga kroniska sjukdomarna idag har ett samband med den inaktiva livsstilen som blir allt mer vanlig. Det absolut största hotet mot folkhälsa i Sverige och resten av världen beror på kroniska sjukdomar. De vanligaste formerna av kroniska sjukdomar i Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Vidare är fetma och diabetes mellitus typ 2 andra exempel på kroniska sjukdomar som är relaterade till kost och fysisk aktivitet och som leder till död i förtid.
Fysisk aktivitet i sig har visat sig skydda mot förtida död. Med fysisk aktivitet menas all typ av muskelaktivitet och inkluderar bland annat aktiviteter som trädgårdsarbete, transport i form av cykling eller promenad, friluftsliv, motion, träning och sport (Brorson, Lundgren & Olsson, 2010).
Holm Ivarsson (2014) menar att kroniska sjukdomar till följd av ohälsosamma levnadsvanor leder till betydligt fler dödsfall än samtliga andra faktorer tillsammans.
Bland annat gäller det hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, kroniska luftvägssjukdomar och och typ 2-diabetes. Dessa är sjukdomar som inte smittar och kallas på engelska för noncommunicable diseases (NCD). Då det ofta finns ett samband mellan sjukdomarna och de fyra levnadsvanorna tobaksrökning, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och för lite fysisk aktivitet, kallas de inte sällan för livsstilssjukdomar. Dessa typer av sjukdomar är möjliga att förebygga (Holm Ivarsson, 2014).
Allvaret av dessa sjukdomar går att förstå bättre med statistik från WHO (2018b) som menar att NCD sjukdomar står för 90% av alla dödsfall i Sverige. Australien har en liknande siffra på 89 %. Dödlighet till följd av självmord är i Sverige 15 per 100 000 medan det i Australien är 13 per 100 000 (WHO, 2018b). Vidare visar statistik från WHO (2014) att vuxna över 18 år som inte utför tillräckligt med fysisk aktivitet i Sverige är 28,7 % medan den i Australien är på 23,8 %. Den totala alkoholkonsumtion per capita hos personer från 15 år, i liter ren alkohol per år, var 2016 i Sverige 9,2 och i Australien 10,6 (WHO, 2018a).
Folkhälsomyndigheten (2020) menar att det är cirka 300 000 svenskar som har ett beroende av alkohol. I Sverige är alkohol en av de främsta riskfaktorerna för sjukdom och tidig död och under 2018 var det 1941 personer som var 15 år eller äldre som dog till följd av diagnoser orsakade av alkohol (Folkhälsomyndigheten, 2020). I Australien visar statistik från the National Drug Research Institute (2018) att alkohol är orsaken
3
till att 5785 personer som var 15 år eller äldre miste livet under 2015. Då Sveriges befolkning ligger på cirka 10,090,310 personer (Worldometer, 2020b) blir 1941 dödsfall cirka 0,019 % av befolkningen och Australien som har en befolkning på cirka 25,458,753 (Worldometer, 2020a) personer innebär att 5785 dödsfall per år motsvarar 0,023 % av befolkningen.
Inspiration från hermeneutik och socialkonstruktionism
Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv som enligt Allwood och Erikson (2010) ofta förknippas med läran om tolkning samt hur vi kan förstå och skapa mening. Främst grundar sig hermeneutikens förhållande till tolkning, mening och kunskap i olika filosofiska antaganden och inom hermeneutiken finns det ett flertal teorier och förhållningssätt. Inom hermeneutiken har tolkningen en viktig roll för förståelse och kunskap (Allwood & Erikson, 2010). Denna studie syftar till att utforska hur deltagarnas upplevda hälsa har förändrats efter att de flyttat till Australien. Detta stämmer överens med det hermeneutiska perspektivet då utforskandet utgår från deltagarnas upplevelser och erfarenheter. Som tolkare av datamaterialet som samlats in från intervjuerna är författaren påverkad i den mening att hon har en förförståelse av hur klimat och levnadsvanor påverkar den upplevda hälsan vilket grundar sig i personliga upplevelser samt hur samhället idag beskriver och talar om detta fenomen.
Förförståelsen är ett dilemma inom hermeneutiken då det är en utmaning att förstå fenomen som de är utan att begränsas av den egna förförståelsen. Vidare inspireras studien även av socialkonstruktionism då den utgår från att samtliga intervjupersoner har individuella upplevelser och dessa påverkas av kontexten de lever i och de sociala konstruktioner som kan kopplas till deras världsuppfattning. Socialkonstruktionismen härstammar från relativismen som menar att det inte finns någon absolut sanning utan istället anser att kunskap är kontextuellt och kan variera från kultur till kultur och från person till person (Allwood & Erikson, 2010). Kritik som ofta riktas mot socialkonstruktionismen är att den å ena sidan är intressant som idé men att den å andra sidan inte bidrar till speciellt mycket fruktbar empirisk forskning sett utifrån kriteriet predicerbarhet. Dock utgår socialkonstruktionister från andra kriterier då forskningsfrågorna syftar till att belysa och synliggöra det som är outtalat.
Socialkonstruktionismens filosofi kan tolkas som en metod för att fördjupa förståelsen för hur fördomar och förförståelse växer fram (Allwood & Erikson, 2010).
4
Diskussion
Metoddiskussion
För att säkerställa att studien uppnådde tillförlitlighet beaktades de fyra delkriterierna trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2011). Det bör poängteras att författaren till studien är ny till tematisk analys vilket kan ha påverkat fynden, dock har de olika analysstegen och checklistan enligt Braun och Clarke (2006) följts för att uppnå en god tematisk analys. För att öka studiens trovärdighet har de sex analysstegen tydligt beskrivits för att läsarna ska kunna följa hur datan har samlats in, bearbetats och analyserats. Dessutom har datamaterialet transkriberats ordagrant för att inte missa några viktiga detaljer, i enighet med checklistan, därav antecknades även längre pauser och skratt. All data har lästs igenom flera gånger och fått lika mycket uppmärksamhet under kodningsprocessen. Författaren till denna studie har ansvarat för datainsamlingen och dataanalysen vilket har säkerställt att de teman som tagits fram inte bara dykt upp (Braun & Clarke, 2006). Vid oklarheter under datainsamlingen har frågor som ”Förstår jag dig rätt när du säger att…?” ställts.
För att identifiera relevanta faser och frågor har de åtta stora kriterierna för kvalitativ forskning enligt Tracy (2010) övervägts.
Urvalet rekryterades från en facebookgrupp med cirka 15 000 personer där författaren till studien publicerade ett inlägg. De som var intresserade av att delta i studien ombads att svara privat på messenger. Trots uppmaningen att svara privat via messenger fanns det flera som kommenterade inlägget direkt. För att skydda deltagarna valdes intervjupersonerna som kontaktade författaren privat i första hand. Dessutom fick samtliga personer svar privat via messenger, även de som kommenterat inlägget.
Vidare togs inläggen och deras tillhörande kommentarer bort för att ingen i efterhand ska kunna gå tillbaka och se vilka som kommenterat och därmed eventuellt deltagit i studien. En annan aspekt som gör att urvalet kan ha påverkat resultatet av studien är då deltagarna tillhör en homogen grupp i den bemärkelsen att de är svenskar som har valt att flytta till Australien. Dessutom har alla sett inlägget, svarat på det och därmed velat ställa upp på en intervju, vilket skulle kunna betyda att de är en grupp av sociala människor som tycker det är kul med nya kontakter, något som kan ha påverkat studiens överförbarhet. Dock framkom det i intervjuerna att de alla har olika sociala behov vilket visar att de trots allt är olika varandra även i det avseendet. En styrka i urvalet är just bredden på individer som deltog i studien. Både kvinnor och män med ursprung från allt mellan södra och norra Sverige intervjuades och åldern på deltagarna varierade mellan 27 och 59 år och dessutom fanns det en stor variation i intervjupersonernas utbildning- och yrkesbakgrund. Genom breda beskrivningar av urval, tillvägagångssätt, bearbetning och analys samt flera citat från samtliga intervjupersoner får läsarna till studien en god utgångspunkt till att själv bedöma hur överförbar resultaten är till en annan miljö (Bryman, 2011).
I kvalitativ forskning är det djup som eftersträvas snarare än bredd vilket kan göra det svårt att styrka den externa validiteten (Bryman, 2011). För att öka pålitligheten har
5
resultaten diskuterats mellan författare och de två handledarna. Vidare har en fullständig redogörelse för alla steg i forskningsprocessen redogjorts för. Att agera i god tro som forskare, utifrån vetskapen att det inte är möjligt att säkerställa fullständig objektivitet i samhällelig forskning, är viktigt för möjligheten att styrka och konfirmera (Bryman, 2011). Då författaren till denna studie tidigare har bott i Australien och har en viss förförståelse till hur klimat och levnadsvanor påverkar den upplevda hälsan skulle det kunna påverka objektiviteten. Dock har författaren under samtliga intervjuer gått in med ett öppet sinne för att höra intervjupersonernas upplevelser ur deras perspektiv.
Dessutom har intervjuerna transkriberats ordagrant och studiens två handledare har tagit del av samtliga transkriberingar för validering.
Resultatdiskussion
Det framkom av studiens resultat att förutsättningarna till att vara fysiskt aktiv är bättre i Australien än i Sverige. För att skapa jämnare förutsättningar behöver staten lägga sig i och underlätta för befolkningen i Sverige att vara aktiv året runt. Deurloo (2018) belyser vikten av samhällets roll i att uppmuntra till en aktiv livsstil genom att underlätta och inspirera till fysisk aktivitet. Även Folkhälsomyndigheten (2019b) menar att det är viktigt att ens boende och närmiljö är god för att individer ska uppnå en god och jämlik hälsa. Dessutom är det viktigt att känna sig trygg i sitt boende då detta ökar viljan till att vara i närområdet utanför boendet (Folkhälsomyndigheten, 2019b).
Resultat visar att det finns en tydlig skillnad på den upplevda hälsan hos svenskar som har flyttat till Australien jämfört med innan flytten. Detta innebär att miljön en person bor i kan påverka hur fysiskt aktiv hen är. I Australien möjliggör det varma och ljusa klimatet för utomhusaktivitet året runt och dessutom är tillgängligheten till stränder, berg, nationalparker och andra platser som tillåter aktiviteter utomhus större än i Sverige, vilket resulterar i att människor är mer fysiskt aktiva i Australien. Att vara fysiskt aktiv visar sig också ha ett samband med hälsosammare matval. Svensson och Hallberg (2010) poängterar att hälsotrenden som finns idag bidrar till att individer på egen hand söker information för att lära sig om hälsa och välbefinnande. Studiens resultat visade att personer i Australien är mer måna om att må bra och njuta av livet samt att de ligger i framkant med hälsosam mat då tillgängligheten är betydligt större i Australien än i Sverige. Enligt Brorsson, Lundgren och Olsson (2010) är människan skapad för att röra på sig men med teknik och förändringar i vardagen behöver människor inte vara lika aktiva längre. Tillgängligheten till natur och fysisk aktivitet utomhus året runt i Australien kan vara anledningen till att de är mer aktiva där än i Sverige trots att samma teknik finns i båda länderna.
6
Referenslista
Allwood, C.M. & Erikson, G. (2010). Grundläggande vetenskapsteorier - för psykologi och andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur AB.
Arnadottir, S. (2010). Physical activity, participation and self-rated health among older community-dwelling Icelanders: a population-based study. (Doktorsavhandling, Umeå University medical dissertations, 1361).
Umeå: Umeå university. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:349396/
FULLTEXT01.pdf
Beecher, M., Eggett, D., Erekson, D., Rees, L., Bingham, J., Klundt, J., . . . Boardman, R. (2016). Sunshine on my shoulders: Weather, pollution, and emotional distress. Journal of Affective Disorders, 205, 234-238.
Brorsson, S., Lundgren, L., & Olsson, C. (2010). Ett fysiologiskt perspektiv på fysisk aktivitet och hälsa. I L. R- M. Hallberg. (Red.), Hälsa och livsstil (s.87-112). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Deurloo, E. (2018). Fysisk aktivitet och hälsa. Hämtad 2020-03-12 från https://www.skadekompassen.se/ovrigt/
fysisk-aktivitet-och-halsa/
Folkhälsoguiden. (2017). Levnadsvanor. Hämtad 2020-03-12 från https://www.folkhalsoguiden.se/
amnesomraden1/levnadsvanor/
Folkhälsomyndigheten. (2019a). Folkhälsopolitkens mål. Hämtad 2020-03-12 från https://
www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/folkhalsopolitikens-mal/
Folkhälsomyndigheten. (2019b). Folkhälsopolitikens åtta målområden. Hämtad 2020-03-12 frånhttps://
www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/folkhalsopolitikens-mal/de-atta-malomradena-inom- folkhalsopolitiken/
Folkhälsomyndigheten. (2019c). Mat och fysisk aktivitet. Hämtad 2020-03-12 från https://
www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/
Folkhälsomyndigheten. (2020). Alkoholens skadeverkningar. Hämtad 2020-03-12 från https://
www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-spel-andts/
alkohol/skadeverkningar/
Folkhälsomyndigheten. (2020). Folkhälsans utveckling - Årsrapport 2020. Folkhälsomyndigheten.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3.uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
FYSS. (u.å.). Lite är bra och mer är bättre. Hämtad 2020-03-12 från http://www.fyss.se/rekommendationer-for- fysisk-aktivitet/for-vuxna/
Green, J., Tones, K., Cross, R. & Woodall, J. (2015). Health promotion: planning and strategies. London: Sage.
Holm Ivarsson, B. (2014). Sjukdomsförebyggande metoder. Stockholm: Natur & Kultur
Johansson, G. (2010). Kostens betydelse för ett hälsosammare liv. I L. R-M Hallberg (Red.), Hälsa och livsstil (s.71-85). Lund: Studentlitteratur
Kardakis, T. (2017). Strengthening lifestyle interventions in primary health care : the challenge of change and implementation of guidelines in clinical practice (PhD dissertation). Umeå Universitet, Umeå. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-141323
National Drug Research Institute. (2018). Media Release: Alcohol causes nearly 6,000 Australian death in one year, a third from cancer. Hämtad 2020-05-09 från http://ndri.curtin.edu.au/news-events/ndri-news/media- release-alcohol-causes-nearly-6,000-australi
Patton, M. (2015). Qualitative research & evaluation methods : integrating theory and practice (4. ed.).
Thousand Oaks, California: SAGE Publications, Inc.
Svensson, O., & Hallberg, L. R-M. (2010). Jakten på hälsa, välbefinnande och livskvalitet. I L. R-M. Hallberg.
(Red.), Hälsa och livsstil (s.35-51). Lund: Studentlitteratur.
7
Thompson Coon, J., Boddy, K., Stein, K., Whear, R., Barton, J., & Depledge, M-H. (2011). Does participating in physical activity in outdoor natural environments have a greater effect on physical and mental wellbeing than physical activity indoors? A systematic review. Environ Sci Technol. 2011;45:1761–1772.
Tracy, S.J. (2010). Qualitative Quality: Eight “Big-Tent” Criteria for Excellent Qualitative Research. Qualitative Inquiry, 16(10), 837–851. https://doi.org/10.1177/1077800410383121
United Nations Development Programme. (2019). Human Development Report 2019. New York: United Nations Development Programme
Wagner, A., Keusch, F., Yan, T., & Clarke, P. (2019). The impact of weather on summer and winter exercise behaviors. Journal of Sport and Health Science, 8(1), 39-45.
WHO. (2014). Global Status Report on Noncommunicable Diseases 2014. Genéve: World Health Organization WHO. (2018a). Global Status Report on Alcohol and Health 2018. Genéve: World Health Organization WHO. (2018b). Noncommunicable diseases country profiles 2018. Genéve: World Health Organization.
Worldometer. (2020). Australia Population. Hämtad 2020-05-10 från https://www.worldometers.info/world- population/australia-population/
Worldometer. (2020b). Sweden Population. Hämtad 2020-05-10 från https://www.worldometers.info/world- population/sweden-population/
8
Hur klimat och levnadsvanor förändrar den upplevda hälsan
En intervjustudie med svenskar som har flyttat till Australien Paula Skoglund
Paula Skoglund, masterstudent inom hälsa och livsstil, Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad Handledare: Kristina Ziegert, Med. Dr. Professor i omvårdnad och Lars Kristén, Universitetslektor Pedagogik
Klimat och levnadsvanor är faktorer som kan påverka människors upplevda hälsa. Denna studie har utforskat hur svenskar som har flyttat till Australien upplever att deras hälsa har förändrats efter flytten.
En kvalitativ studie har gjorts genom 10 semistrukturerade intervjuer, med svenskar som numera bor i Australien. Syftet med studien var att utforska hur klimat och levnadsvanorna fysisk aktivitet, kostvanor samt alkoholvanor har förändrat den upplevda hälsan hos svenskar som har flyttat till Australien.
Resultatet visar att miljön i Australien möjliggör mer fysisk aktivitet och att vädret och framförallt längre och ljusare dagar har en påverkan på både mående och aktivitetsnivå. Vidare visar resultatet att alkoholvanorna skiljer sig åt i Australien och Sverige på det sättet att de i Australien har en mer avslappnad inställning till alkohol och dricker oftare tillskillnad från Sverige där de dricker mer sällan, men istället större mängder alkohol per gång. Dessutom framkommer det att levnadsvanor, mental hälsa och mentalitet samtliga är faktorer som påverkar välmåendet.
Nyckelord: Australien, Hälsa, Klimat, Levnadsvanor, Sverige
Climate and lifestyle habits are both factors that can affect peoples experienced health. This study has explored how Swedes who have moved to Australia experience that their health has changed after the move. A qualitative study was done with 10 semi-structured interviews, with Swedes that now live in Australia. The purpose with the study was to explore how climate and the lifestyle habits physical activity, diet and alcohol use has had on the experienced health on Swedes who have moved to Australia.
The result shows that the environment in Australia makes it possible to be more physically active and that the weather and especially longer and lighter days affects both the mental wellbeing and the activity level. Furthermore the result shows that alcohol habits are different in Australia and Sweden in the sense that people in Australia have a more relaxed attitude towards alcohol and drink more often in comparison to the people in Sweden who drink less often, but larger quantities each time. The study also show that lifestyle habits, mental health and mentality are all factors that affect the wellbeing.
Keywords: Australia, Climate, Health, Lifestyle habits, Sweden
Innehållsförteckning
Introduktion ...1
Problemformulering...2
Syfte och frågeställningar...2
Teori...3
Motivation till fysisk aktivitet ...3
Hälsa ur ett salutogent perspektiv...4
Metod...6
Val av metod och design...6
Urval...6
Datainsamling...7
Etiska överväganden ...7
Databearbetning och analys...8
Resultat...10
Miljön möjliggör mer fysisk aktivitet...10
Förutsättningar...10
Tillgänglighet...11
Positiva effekter ...11
Kultur...12
Vädret har en påverkan på mående och aktivitetsnivå...12
Kyla och mörker...12
Värme och ljus...13
Skillnad Sverige och Australien...13
Alkoholvanor skiljer sig åt i olika länder...14
Svensk alkoholkultur...14
Australiens Alkoholkultur ...14
Levnadsvanor, mental hälsa och mentalitet är alla faktorer som påverkar ens välmående 15... Kost...15
Mental hälsa ...16
Mentalitet ...16
Levnadsvanor ...17
Diskussion...18
Hur levnadsvanorna har förändrats...18
Klimatets påverkan på levnadsvanor...20
Konklusion och implikation...22
Konklusion...22
Implikation...22
Referenslista...24
Bilaga 1 - Förfrågan om deltagande...26
Bilaga 2 - Samtyckesformulär...29
Bilaga 3 - Intervjuguide...31
Introduktion
The Economist (2019) har rankat världens storstäder utefter deras ”liveability”. Det är 140 städer som har undersökts och i listans topp tio finns tre städer från Australien med.
Melbourne ligger på en andra plats, Sydney på plats tre och Adelaide på plats tio.
Vidare är enbart en stad från Norden med på listan och det är Köpenhamn som hittas på plats nio (The Economist, 2019). Begreppet ”liveability” berör enligt Badland m.fl (2014) allt från en individs önskan kopplat till livstillfredsställelse på en specifik plats till beteende-relaterade funktioner av interaktion mellan miljömässiga och personliga egenskaper. Städer som är liveable är bland annat socialt inkluderande, tillgängliga, hälsosamma och säkra samt attraktivt byggda, har en naturlig miljö och erbjuder möjligheten för invånarna att leva sina liv och uppfostra sina familjer till deras fulla potential (Badland m.fl., 2014). SCB (2017) menar att psykiska besvär bland unga har ökat under de senaste 30 åren och den största ökningen har skett i just Sverige där den psykiska hälsan är sämre än i resten av Norden. Enligt Rajani, Skianis och Filippidis (2019) är livstillfredsställelse ett övergripande sätt att förstå en persons attityd och känsla till sitt liv under en viss tidsperiod. Begreppet kan förklara en persons holistiska synsätt på livet på ett kognitivt och evaluerande sätt genom att skapa en väsentlig komponent av personens subjektiva välmående. Välmående i form av den fysiska och den psykiska hälsan kan indikeras med hjälp av en persons livstillfredsställelse. Rajani et al (2019) har studerat sambandet mellan människors livstillfredsställelse och miljöfaktorer i 27 Europeiska länder. De miljöfaktorer som undersöktes var nederbörd, soltimmar per dag och årlig genomsnittstemperatur och av studien framkom det att oddsen för att självrapportera en hög livstillfredsställelse var som högst under våren (Rajani et al, 2019). Fortsättningsvis poängterar Wagner, Keusch, Yan och Clarke (2019) vikten av att delta i fysisk aktivitet då det är en viktig faktor i en hälsosam livsstil som i sin tur minskar alla orsaker till död, det förbättrar immunförsvaret och psykologiska funktioner. Dessutom leder fysisk aktivitet till ytterligare fler både fysiska och psykiska hälsofördelar (Wagner et al, 2019). En studie av Thompson Coon m.fl.
(2011) visade att vuxna som deltog i utomhusaktiviteter njöt mer och kände högre tillfredsställelse. Dessutom var de mer benägna att fortsätta med träningen i framtiden i jämförelse med de som deltog i inomhusaktiviteter. Enligt Wagner et al (2019) finns det goda anledningar till att uppmuntra till fysiska aktiviter utomhus dels kan det vara mer effektivt och dessutom minskar risken för brist på D-vitamin. Det finns flera faktorer som kan påverka hur enkelt eller svårt det är att vara fysiskt aktiv utomhus inklusive miljön, årstider, hur lång dagen är och väderförhållanden så som temperatur, vind och nederbörd. Wagner et al (2019) har i en studie studerat statistik från 502 deltagare som svarat på enkätfrågor gällande påverkan som väder har på deras typiska utomhusaktiviteter. Studien visade att den största anledningen till att en person ändrade sina dagliga aktiviteter var is eller snö på vintern, något som nämndes av 66,2 % av deltagarna. Beecher m.fl. (2016) har gjort en studie där de undersökt vilken påverkan
1
olika väderförhållanden har på den mentala hälsan. Av studien kunde de utläsa att temperatur, föroreningar och regn inte hade någon större inverkan på den mentala hälsan. Däremot var det tydligt att den tiden som solen är uppe under dagen, hade störst effekt på den mentala hälsan. Skillnaden är såpass signifikant att terapeuter bör vara förberedda på en större efterfrågan under vintermånaderna då patienterna är mer sårbara för känslomässigt lidande då (Beecher m.fl. 2016).
Problemformulering
En persons levnadsvanor har enligt Folkhälsoguiden (2017) en viktig påverkan på människors hälsa. Levnadsvanor inkluderar fysisk aktivitet, kost samt alkohol- och tobaksvanor och samtliga av dessa har en stor inverkan på den mentala och fysiska hälsan. Hjärtforskaren Katarina Steding Ehrenborg (2019) belyser vikten av att vara fysiskt aktiv då en brist på fysisk aktivitet är en stor riskfaktor till sämre hjärthälsa.
Vidare menar Steding Ehrenborg (2019) att det finns ett samband mellan vintern och minskad fysisk aktivitet. Enligt hjärtforskaren är det av stor vikt att vara fysiskt aktiv med måttlig intensitet 150 minuter i veckan. Det räcker att aktiviteten är något ansträngande och att den ger en lätt andfåddhet (Steding Ehrenborg, 2019). Antalet soltimmar per år som respektive land har är relevant för hälsan hos befolkningen.
Göteborg, i Sverige har vanligtvis 1800 soltimmar per år (SMHI, 2017) medan Sydney, i Australien ligger på cirka 2600 soltimmar per år (World Weather & Climate Information, 2019). United Nations Development Programmes (UNDP) index för mänsklig utveckling i världen (2019) visar att Sverige år 2018 rankades åtta i världen och att Australien kom på en sjätte plats. Detta innebär att båda länderna ligger i toppen bland världens länder och har en väldigt hög mänsklig utveckling. Det som mäts är förväntad livslängd, genomsnittlig utbildning mätt i år samt bruttonationalinkomst per capita (United Nations Development Programme, 2019).
Enligt ovanstående resonemang går det att förstå att både Sverige och Australien är två utvecklade länder som på många sätt är trygga att bo i. Däremot visar tidigare studier (Beecher m.fl., 2016; Thompson Coon m.fl., 2011; Wagner et al, 2019) vilken stor påverkan soltimmar och fysisk aktivitet har på människans hälsa och välbefinnande. Australien har betydligt fler soltimmar än Sverige och ett klimat som underlättar för utomhusaktiviteter året runt. Därmed finns det en skillnad i vilka förutsättningar till levnadsvanor som australiensare och svenskar har.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att utforska hur klimat och levnadsvanor har förändrat den upplevda hälsan hos svenskar som har flyttat till Australien.
✦ Hur har levnadsvanorna fysiskt aktivitet, kostvanor, samt alkoholvanor förändrats efter flytten till Australien?
✦ På vilka sätt har klimatet förändrat möjligheter och hinder för levnadsvanorna fysisk aktivitet, kostvanor samt alkoholvanor?
2
Teori
Följande kapitel är en forskningsöversikt och kommer att förklara motivation till fysisk aktivitet genom Self-Determination Theory. Dessutom kommer hälsa ur ett salutogent perspektiv och Antonovskys teori Sense of Coherence att beskrivas och kopplingen som dessa har till levnadsvanor och klimat.
Motivation till fysisk aktivitet
Genom motivation menar Weman och Lindwall (2010) att människors beteenden försöks beskrivas, förutsägas och förklaras. Det är motivationen som bestämmer vad vi väljer att göra men också hur mycket, hur ofta och hur länge vi gör det. Vidare menar Weman och Lindwall (2010) att forskning tyder på att kroppsvikt och andra hälsobehov är vanliga motiv till att börja motionera. När det däremot gäller att fortsätta med fysisk aktivitet över tid är de inre upplevelsefaktorerna viktigare så som välbefinnande, avslappning, nöje med aktiviteten eller att personen känner att den gjort något positivt.
Det finns flera olika teorier kring motivation och en av dessa är Self-Determination Theory (SDT), som handlar om motivation genom upplevd kontroll och självbestämmande (Deci & Ryan, 2000). Enligt Weman och Lindwall (2010) ligger fokuset i denna teori på kvaliteten på motivationen i olika situationer men också hur miljön påverkar motivationen. Ett viktigt fokus inom SDT är den inre motivationen som handlar om individens naturliga tendens till att på egen vilja söka sig till både utmanande och nya situationer men även tendenser till att tänja på gränser och lära sig nya saker. De människor som har denna typ av självbestämmande motivation känner också att de har både valmöjligheter och självständighet. Däremot kan en miljö som upplevs som hindrande eller kontrollerande påverka det naturliga engagemanget för aktiviteter på ett negativt sätt. Det är inte alla beteenden som styrs av inre motivation och en viktig fråga som SDT tar upp är hur personer finner motivation till att utföra de beteenden där de inte drivs av inre motivation. Motivation har flera dimensioner och det kan sträcka sig på ett kontinuum från inre motivation till brist på motivation.
Däremellan finns olika grader av yttre motivation. Fortsättningsvis belyser Weman &
Lindwall (2010) att det motivationsstadium som personen befinner sig i kan ha en påverkan på beteendet enligt SDT. Om självbestämmande regleringen är större blir även det långsiktiga upprätthållandet av beteendet och prestationen mer stabil. Trots att det integrerade regleringsstadiet har flera likheter med inre motivation så tillhör den fortfarande yttre motivation och detta beror på att drivkraften kommer från att göra något (är fysiskt aktiv) på grund av att vilja uppnå något annat (bli hälsosammare).
Hade det istället varit den inre motivationen som styrde hade beteendet enbart berott på den inre glädjen och nöjet som anser att det är kul och skönt att vara fysiskt aktiv.
3
Kontroll Självbestämmande Figur 1. En förenkling på kontinuumet av motivation och självbestämmande.
Kompetens, autonomi/frivillighet och social tillhörighet är tre fundamentala psykologiska behov som SDT poängterar. Det första behovet, kompetens, rör sig om personens tendenser till att vilja påverka miljön omkring sig och på det sättet uppnå en del önskvärda resultat. Autonomi/frivillighet handlar istället om upplevelsen att personen fritt ska kunna bestämma vad hen vill hålla på med och att det finns alternativ att välja mellan. Det sista behovet, social tillhörighet, syftar till ens behov att känna sig kopplad till och ha social närhet till andra människor. Det viktiga här är att personen har folk den bryr sig om och att folk bryr sig om den. För att öka sannolikheten för självbestämmande och inre motivation ska individen enligt SDT vara i situationer eller beteenden som ger den möjlighet att tillfredsställa de inre behoven. Med andra ord behöver personen känna sig kompetent, känna att den gjort det av egen vilja och att beteendet bidrar med en känsla av att den har en koppling till andra personer (Weman
& Lindwall, 2010).
Hälsa ur ett salutogent perspektiv
När det kommer till att främja hälsan genom hälsopromotion menar Svensson och Hallberg (2010) att det handlar om mycket mer än att bara förebygga sjukdomar och förbättra hälsa. Hälsopromotion kan beskrivas som den process som förbättrar människors hälsa genom att få ökad kontroll över hälsan och de förhållanden som påverkar denna. När hälsopromotion fokuserar på det friska innebär det att den utgår från ett salutogent perspektiv. Vidare syftar insatserna till att skapa en god hälsa och bra villkor för hela befolkningen snarare än att rikta insatser mot specifika sjukdomar och risker mot hälsan. För att lyckas med hälsopromotion är det viktigt att inte bara vården engagerar sig i detta utan att det finns ett samarbete med politiken (Svensson &
Hallberg, 2010). Green, Tones, Cross & Woodwall (2015) beskriver det salutogena perspektivet som något som fokuserar på hälsa och hälsofrämjande faktorer.
Fortsättningsvis sammanfattar Antonovsky (1991) betydelsen av det salutogena synsättet som ett tänkande som inte bara öppnar vägen för en formulering och vidareutveckling av en teori om problemhantering, utan att den även tvingar oss att ägna vår energi åt detta.
Brist på
motivation Yttre motivation Inre
motivation Icke-reglering yttre
reglering introducerad
reglering identifierad
reglering integrerad
reglering inre reglering
4
Antonovsky (1991) utvecklade teorin Sense of Coherence (SOC) som handlar om att en individ kan ha en god hälsa trots fysiska sjukdomar om personen känner att den är delaktig i ett sammanhang som hen kan förstå och upplever som meningsfullt.
Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är huvudkomponenterna till begreppet SOC. Genom att känna en känsla av sammanhang har individer bättre förutsättningar att hantera stressorer (Antonovsky, 1991).
Enligt Folkhälsoguiden (2017) och Socialstyrelsen (2015) finns det många faktorer som påverkar människans hälsa och några av dessa kan förklaras utifrån ens levnadsvanor. Till levnadsvanor syftas ofta på faktorerna kost, fysisk aktivitet alkohol- och tobakskonsumtion (Folkhälsoguiden, 2017). I denna studie kommer fokuset att ligga på de tre förstnämnda: kost, fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion. Samtliga levnadsvanor har en stor betydelse för vår psykiska och fysiska hälsa. Alkohol påverkar hälsan negativt och utgör ett stort hot mot en god hälsa. Vidare är goda matvanor och fysisk aktivitet viktiga faktorer för en god hälsa och bidrar till att förebygga sjukdomar och risken att dö i förtid (Folkhälsoguiden, 2017, Holm Ivarsson, 2014). Om användandet av alkohol blir till ett riskbruk eller ett beroende utgör det ett hot mot en god hälsa för både personen som hamnar i beroendet och för denna personens närstående (Folkhälsoguiden, 2019).
Klimatet som individer lever i kan påverka humöret. Rubin (2014, 29 november) skriver i Sveriges Television att få soltimmar kan leda till depressioner samt att det finns ett samband mellan mörker och ökad sjukfrånvaro och psykologbesök.
Konsekvenser innefattar bland annat nedstämdhet, minskat intresse, minskad glädje, viktnedgång eller viktuppgång, dessutom har en del svårigheter att sova eller sover mer än vad de borde. Vidare är även trötthet, brist på energi, minskad koncentration och slö tankeförmåga signaler som tyder på för lite soltimmar, ett problem som inte existerar i länder närmare ekvatorn (Rubin, 2014, 29 november). Enligt Faskunger (2004) har klimatet och årstider en påverkan på individers deltagande i fysisk aktivitet. Ett kallt och ogästvänligt klimat har en negativ inverkan på fysiskt aktivitet. Fortsättningsvis beskriver Faskunger (2004) att en publicerad amerikansk studie visade att de 2843 deltagarna hade en energiåtgång som var 15-20% högre under våren och sommaren i jämförelse med på hösten och vintern. En svensk studie som mätte fysisk aktivitet på nioåringar och femtonåringar visade att aktivitetsnivån minskade med 40 % under höst och vinter till skillnad från vår och sommar (Faskunger, 2004).
5
Metod
Syftet med studien är att utforska hur klimat och levnadsvanorna fysisk aktivitet, kostvanor samt alkoholvanor har förändrat den upplevda hälsan hos svenskar som har flyttat till Australien. I detta kapitel kommer tillvägagångssättet för val av metod, design, urval, datainsamling, etiska överväganden samt databearbetning och analys att redogöras för.
Val av metod och design
Studien har genomförts med kvalitativ metod för att få en djupare förståelse av ämnet och genom att gå in på en djupare nivå kan intervjupersonernas upplevelser, världsbild och livssyn genereras på ett mer nyanserat sätt (Allwood & Erikson, 2010). Metoden som har använts är tematisk analys som fokuserar på att hitta olika teman i den insamlade datan och beskriva dem noggrant (Bryman, 2011). Datan har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer. När viktiga svar uppkom under intervjuerna ställdes uppföljningsfrågor för att gå djupare in på ämnet (Bryman, 2011).
Urval
Urvalet av intervjupersoner har gjorts genom målinriktat urval. Bryman (2011) menar att målet med ett målinriktat urval är att på ett strategiskt sätt välja ut deltagare som kommer att vara relevanta för studiens forskningsfrågor. Intervjuerna gjordes under januari och februari 2020 med tio svenskar som har flyttat till Australien. Deltagarna rekryterades genom Facebook gruppen ”Svenskar i Sydney” som har cirka 15 000 medlemmar. I Facebookgruppen har författaren till studien publicerat ett inlägg vid två olika tillfällen angående studien där medlemmarna som var intresserade av att delta fick kontakta författaren. För att delta i studien var det krav på att personerna behövde ha bott i Sverige men flyttat till Australien. Vidare var det krav på att de hade bott i Australien i minst ett år samt att de var över 18 år.
Det var tio personer mellan åldrarna 27 och 59 som intervjuades, det var både kvinnor och män som ursprungligen kommer från allt mellan Skåne och Norrland och numera bor alla i Australien varav åtta av personerna i Sydney, en i Perth och en i Canberra. Samtliga intervjupersoner har olika utbildnings- och yrkesbakgrund och bland deltagarna fanns en frisör, en studievägledare, en ingenjör, en civilekonom, en projektkoordinator och en grafisk formgivare. Dessutom deltog en som arbetar med IT, en som är egenföretagare inom hälsocoachning och personlig träning, en som arbetar på resebyrå och slutligen en som arbetar på en bondgård. Samtliga intervjupersoner har blivit tilldelade fingerade namn för att de inte ska kunna identifieras.
6
Datainsamling
Frågorna i intervjuguiden (se bilaga 3) formulerades och justerades efter diskussion med handledarna. Vidare gjordes tre pilotintervjuer för att hitta förbättringsområden och för att få erfarenhet av metoden (Bryman, 2011). Studiens empiri har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med svenskar som flyttat till Australien.
Intervjuguiden inleds med bakgrundsfrågor som vi behöver information om och därefter kommer olika teman med tillhörande frågor (Bryman, 2011). Frågornas karaktär har en låg grad av strukturering vilket kännetecknas av att intervjufrågorna lämnar stort utrymme för intervjupersonen att göra sin egna tolkning baserat på hens tidigare erfarenheter. Åtta av de tio intervjupersonerna möttes upp på antingen deras arbetsplats, ett café eller hemma hos dem. Två intervjuer gjordes genom samtal via Messenger, då dessa personer inte befann sig i Sydney under perioden. Intervjuerna varade mellan 23 och 56 minuter.
Etiska överväganden
Dataskyddsförordningen (GDPR, The General Data Protection Regulation) finns för att skydda personuppgifter och individers grundläggande rättigheter och friheter (datainspektionen, u.å.). Förordningen gäller i hela EU och berör nästintill all automatiserad behandling av personuppgifter, alltså den information som identifierar en individ. Med grund i detta är det enbart intervjuaren som kommer att veta vem som har sagt vad. Transkriberingarna kommer inte att innehålla namn eller personuppgifter som kan identifiera dem. Deltagarna har rekryteras från en Facebookgrupp med 15 000 medlemmar av både det manliga och kvinnliga könet. För att minska risken att kunna identifiera deltagarna ombads dessa att kontakta författaren privat.
Bryman (2011) beskriver fyra etiska principer som är viktiga för svensk forskning.
Informationskravet är en princip som handlar om att forskaren behöver informera de involverade om syftet med studien. För att säkerställa att informationskravet uppnåddes fick samtliga intervjupersoner information med bakgrund och syfte om studien innan intervjun (se bilaga 1). Samtyckeskravet är en annan princip och är till för att säkerställa att deltagarna i studien själva har rätt att bestämma över sitt deltagande. För att garantera detta fick samtliga deltagare skriva under att de samtycker att delta i projektet (se bilaga 2). Krav nummer tre är konfidentialitetskravet som handlar om att personuppgifter om de involverade ska förvaras tryggt för att obehöriga inte ska kunna ta del av dem. För att skydda deltagarna har inga personuppgifter skrivits ner och det är enbart intervjuaren som vet vilka personer som intervjuats. Nyttjandekravet är den fjärde principen och handlar om att deltagarnas uppgifter enbart ska användas i syfte för forskningen (Bryman, 2011) och för att säkerställa att nyttjandekravet uppfylldes lagrades alla uppgifter om deltagarna på ett sätt att ingen utomstående ska kunna identifiera de enskilda personerna. För att säkerställa att studien var etiskt korrekt
7
skickades en etikansökan in till lokala etikprövningsgruppen som godkände studien den 20 december 2019 (Dnr UI 2019/840).
Databearbetning och analys
För att identifiera studiens teman har en induktiv ansats använts där det finns en stark koppling mellan teman och datan (Braun & Clarke, 2006). Datan har samlats in i syfte för denna studie och de teman som skapats har svag koppling till de specifika frågorna som ställdes i intervjuerna. Författaren till studien har läst mycket tidigare forskning och information om klimat och levnadsvanor men utan att uppmärksamma vilka teman som tidigare forskare har identifierat (Braun & Clarke, 2006). Vidare har materialet analyserats genom tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006). Enligt Bryman (2011) ligger fokus i tematisk analys på vad som sägs och inte hur det sägs. Med grund i att studiens syfte är att utforska hur den upplevda hälsan har förändrats är tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006) en lämplig metod att använda då det är en typ av kvalitativ analysmetod som har till syfte att identifiera, beskriva och analysera teman i ens insamlade datamaterial. Metoden består av sex olika steg och det första steget handlar om att bekanta sig med datan. Detta har gjorts genom att transkribera det insamlade materialet, läsa igenom det ett flertal gånger samt föra anteckningar och markera viktigt innehåll. Nästa steg handlar om att peka ut initiala koder. För att göra detta har ett systematiskt sätt använts för att ge full och likvärdig uppmärksamhet till varje dataenhet samt identifiera intressanta aspekter i dessa som potentiellt skulle kunna forma basen av upprepade mönster genom datamaterialet. För att hitta dessa mönster har relevanta delar i utskrifterna av varje transkriberad intervju markerats med överstrykningspenna (Braun & Clarke, 2006). Genom detta tillvägagångssätt hittades flera både liknande och överlappande koder. Det tredje steget handlar om att söka efter teman och gruppera de identifierade koderna till eventuella underteman. Detta gjordes genom att gruppera koderna och organisera dem i olika grupper baserat på vad de handlade om. Koder förflyttades ett antal gånger mellan olika teman innan de hamnade på rätt plats och det var även teman som slogs ihop för att grupperas till ett nytt större tema (Braun & Clarke, 2006). Steg nummer fyra var där teman skapades. Genom att se över de olika temana och bedöma om de fungerade i relation till de kodade extrakten och hela datamaterialet, kan en tematisk karta av analysen genereras. Det var viktigt att den framtagna datan hörde ihop och på samma gång skulle det gå att identifiera skillnader mellan de olika temana. Det svåra i detta steget var att behålla en röd tråd mellan varje huvudtema och dess underteman samtidigt som det var viktigt att undvika att samma innehåll inte återkom i andra teman. Det femte steget innefattade att definiera och namnge temana. Detta var något som gjordes genom att definiera och förfina de teman som senare presenterats för analysen och även analysera datan inom dem. Här handlade det om att identifiera de allra viktigaste i varje tema och skriva ner detaljer. Analysen resulterade i 4 huvudteman och 13 underteman. I slutet av detta steg
8
var det viktigt att det tydligt gick att definiera vad de olika temana var och vad de inte var. Enligt Braun och Clarke (2006) är det viktigt att namnen på de slutgiltiga temana i analysen ska vara koncisa, slagkraftiga och att läsaren direkt ska få en inblick om vad temat handlar om. Det sjätte och sista steget var att jämföra analysresultatet för att tillslut kunna producera och färdigställa rapporten. Detta gjordes genom att välja ut relevanta citat från intervjuerna som representerar de olika temana som framkommit i analysen (Braun & Clarke, 2006).
Tabell 1. Ovan är ett utdrag ur analysprocessen där datextrakt har kodats och bildat underteman och huvudteman.
Dataextrakt Kod Undertema Huvudtema
Om du använder utomhus som en träningslokal så har du ju bättre förutsättningar här på grund av vädret. Jag tror det är lite lättare att vara aktiv här än vad det är i
Sverige. Man får nog lägga lite mer energi på att motionera i Sverige än här.
Lättare att vara aktiv i
Australien pga vädret
Förutsättningar
Miljön
möjliggör mer fysisk aktivitet Även fast jag har varit här så länge
så finns det alltid nått nytt ställe att åka till som jag inte har sett än, eller strandpromenad eller det finns så mycket att välja på. Så nej det är mer här bara för att utbudet är mycket större. Det finns fler ställen att utforska
Stort utbud av aktiviteter utomhus i Australien
Tillgänglighet
I Sverige var det mer fika, gå på bio, gå ut och äta. Det är motsatsen här, här är det mer att man gör något aktivt tillsammans
I Sverige är man inte lika aktiv när man umgås som man är i Australien
Kultur
9
Resultat
I detta kapitel kommer studiens resultat att redovisas i form av citat och tolkning av data utifrån de teman och underteman som skapats vid dataanalysen. Studiens teman är ”miljön möjliggör till mer fysisk aktivitet” med underteman förutsättningar, tillgänglighet, positiva effekter och kultur, ”vädret har en påverkan på mående och aktivitetsnivå” med underteman kyla och mörker, värme och ljus och skillnad Sverige och Australien, ”alkoholvanor skiljer sig åt i Australien och Sverige” med underteman svensk alkoholkultur och australiensisk alkoholkultur och ”levnadsvanor, mental hälsa och mentalitet är alla faktorer som påverkar ens välmående” med underteman kost, mental hälsa, mentalitet och levnadsvanor. Citaten är namngivna med fingerade namn.
Miljön möjliggör mer fysisk aktivitet
Det första huvudtemat är miljön möjliggör mer fysisk aktivitet. Temat handlar om vad det finns för förutsättningar och tillgänglighet till att vara fysiskt aktiv i den miljön man befinner sig, vilka positiva effekter man upplever av att vara fysiskt aktiv samt vilka kulturella skillnader det finns mellan Australien och Sverige i hur man är fysiskt aktiv.
Figur 2. Underteman och huvudtema 1.
Förutsättningar
Den första underkategorin är förutsättningar och beskriver vad det finns för utgångsläge till att vara fysiskt aktiv i Australien respektive Sverige.
Gym var ju det enda alternativet på vintern, men eftersom det är så besvärligt att ta sig ut … så ibland kunde jag hålla igång regelbundet och sen blev det ett uppehåll och sen blev det två månader och så väntar man på våren och skulle väl säga att under ett helt år så motionerar jag mer regelbundet här än vad jag nånsin gjorde hemma. Jag behöver inte ta hänsyn till vädret här.
- Natalie
Intervjupersonen menade att hennes motionsvanor är mer regelbundna i Australien, något som hänger ihop med att klimatet är jämnare i Australien än i Sverige. De flesta intervjupersoner belyser att det är enklare att aktivera sig i värme och att motivationen
10
Förutsättningar Positiva effekter
Miljön möjliggör mer
fysisk aktivitet
Tillgänglighet Kultur
till att gå ut och vara fysiskt aktiv påverkas positivt av att det är ljust ute längre. Det framkom av en intervjupersonen att det, tack vare vädret, finns bättre förutsättningar till att vara aktiv i Australien om man använder utomhus som en träningslokal och att man nog behöver lägga mer energi på att motionera i Sverige än i Australien.
Tillgänglighet
Detta undertema handlar om utbudet som finns för att vara fysiskt aktiv och hur ofta det är tillgängligt i de två länderna.
Det är mer attraherande att gå ut och göra grejer här. Och du kan göra det gratis. Det är en stor skillnad från hemma. Om det inte är sommar liksom och du inte vill gå ut och springa i regnet så måste du betala för att gå nånstans. Så jag tror nånstans att om man ska förbättra hemma i Sverige så tror jag att det har mycket med regering och så, bidrag från staten att göra det billigare för folk att vara fysiskt aktiva.
- Petra
Flera intervjupersoner ansåg att det är mer tillgängligt att vara fysiskt aktiv i Australien tack vare vädret och det stora utbudet med gratis utomhusaktiviteter som man kan göra större delen av året. För att det ska bli mer tillgängligt i Sverige anser intervjupersonen ovan att staten behöver lägga sig i och göra det billigare för befolkningen att vara fysiskt aktiv även under vinterhalvåret. Det framkom från andra intervjuer att även om de varit i Australien en längre tid så finns det alltid nya ställen att åka till för att utbudet är mycket större i Australien.
Jag tycker Sverige är väldigt bra med facilities och såna saker, cykelvägar till exempel är 20 gånger bättre i Sverige än vad det är här, så alla cyklar medans här är det typ livsfarligt att cykla … men sen tror jag att det är svårare att motivera sig själv och vara aktiv i Sverige än vad det är här.
- Johanna
Intervjupersonen menade att det finns bättre cykelvägar i Sverige och att dessa inte finns i Australien. Att utbudet av bra cykelvägar är bättre i Sverige kommenterades även i andra intervjuer.
Positiva effekter
Nästa undertema innefattar de positiva effekter som intervjupersonerna menar följer av att vara fysiskt aktiv.
Ehm, matvanorna blir lite bättre då, man kanske inte vill ha en chipspåse efter träningen utan man äter lite hälsosammare, så det påverkar mycket livsstilen
- Anna
Intervjupersonen ovan menade att fysisk aktivitet bidrar till bättre matvanor. Vidare framkom det från en annan intervju att rörelse har en positiv inverkan på humöret, sömnen samt att det förebygger smärta.
11
Kultur
Detta undertema handlar om kulturella skillnader och inkluderar intervjupersonernas bild av skillnaden på aktiviter man gör tillsammans i Sverige jämfört med Australien.
Det känns som både kultur, och ungdom och att vara singel liksom. Där var det mer fredag, lördag. Förfest, bli full, alltså bli riktigt packad och gå på krogen. Och va jättebakis nästa dag. Här är det mer, alltså vi går på krogen efter jobbet, och då kör jag dit och tar en öl eller ett glas vin och så kör jag hem
- Desirée
Personen ovan menade att skillnaden beror på kultur men även på hur ens livssituation ser ut, om man är singel eller i en relation och hur gammal man är.
I Sverige var det mer fika, gå på bio, gå ut och äta. Det är motsatsen här, här är det mer att man gör något aktivt tillsammans
- Ellinor
Enligt intervjupersonen är det vanligt att fika och gå på bio när man umgås i Sverige.
De flesta intervjupersonerna ansåg att sättet att umgås på skiljer sig i de två länderna då man i Australien gärna gör något aktivt, som att gå till stranden, promenera, hajka, simma eller surfa. Allting involverar mer rörelse i Australien vilket flera tror beror på att man kan vara ute större delen av året.
Vädret har en påverkan på mående och aktivitetsnivå
Nästa huvudtema är vädret har en påverkan på mående och aktivitetsnivå och till detta temat har följande tre underteman tagits fram: kyla och mörker, värme och ljus och skillnad Sverige och Australien.
Figur 3. Huvudtema 2 och underteman.
Kyla och mörker
Det första temat handlar om intervjupersonernas uppfattning och känslor kring hur det var att bo i Sverige som har ett klimat där det är kallt och mörkt en längre tid på året.
12
Kyla och mörker
Skillnad Sverige och
Australien
Vädret har en påverkan på mående och aktivitetsnivå Värme och ljus
