Vad påverkar yrkesvalet? -En kvalitativ studie om vad som påverkar unga vuxna till sina yrkesval

Vad påverkar yrkesvalet?

-En kvalitativ studie om vad som påverkar unga vuxna till sina yrkesval

Sociologi, kandidatkurs inriktning organisation och arbetsliv, 30 högskolepoäng

Självständigt arbete, 15 hp Vt 2020 Författare: Sven Borres & Linus Westling Handledare: Martin Lind

Innehållsförteckning

1.0 Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 1

1.2 Disposition ... 2

1.3 Begrepp ... 2

2. Tidigare forskning ... 2

2.1 Klass och yrkesval... 3

2.2 Föräldrars påverkan på yrkesvalet ... 3

2.3 Översiktlig påverkan på yrkesvalet ... 5

2.4 Sammankoppling samt studiens bidrag till ämnet ... 5

3.0 Teori ... 6

3.1 George Herbert Mead ... 7

3.2 Pierre Bourdieu ... 9

4. Metod och data ... 12

4.1 Motivering av metod ... 12

4.2 Urval ... 12

4.3 Tillvägagångssätt ... 13

4.4 Etik ... 14

4.5 Fördelar och begränsningar ... 15

4.6 Tillförlitlighet och äkthet ... 15

5.0 Resultat och analys ... 17

5.1 Föräldrars inflytande ... 18

5.2 Sociala erfarenheter och händelser... 19

5.3 Individens och omgivningens attityder ... 21

6.0 Slutsats och Diskussion ... 23

Referenslista ... 26 Bilaga

Abstract

How an individual's choice of profession is influenced has been studied for over 50 years. The main outcome of this research is that parental influence has a major impact on this decision. However, how the choice of profession is influenced and through what mechanisms are still somewhat inconclusive. This study aims to understand how the choice of profession is

influenced. Central aspects are how parents, relations, social experiences, events and attitudes affect the choice of profession. Previous research shows how parents influence a child’s choice of profession, but that there are also mechanisms that influence that has not yet been defined. This study is based on qualitative interviews with six respondents of different ethnicity, education level and sex. Several factors that seem to influence the choice of profession have been

distinguished in this research. We conclude that except from parental impact, also attitudes from friends, teachers and society in general influence the decision of future careers. Also, previous events and work experience seem to play a role.

Keywords: Influence, choice of profession, social experience, mechanisms, attitudes, parental influence

Sammanfattning

Hur en individs yrkesval påverkas är något som har undersökts i över 50 år. Att föräldrarna påverkar barnens yrkesroll är något som har bekräftats. Men hur påverkan sker och vilka

mekanismer som avgör yrkesvalet är något mer oklart. Syftet med detta självständiga arbete är att förstå hur yrkesvalet påverkas. Centrala frågor är hur föräldrar, relationer, sociala erfarenheter, händelser och attityder tillsammans påverkar yrkesvalet. Tidigare forskning visar att föräldrar påverkar yrkesvalet, men att där även finns andra mekanismer som inte har fastställts. Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med sex respondenter av olika etnicitet, utbildningsnivå och kön. Flera mekanismer som påverkar yrkesvalet har gått att urskilja i denna undersökningen. Huvudsakligen grundar sig dessa i föräldrar, umgängeskretsar, samhället samt personliga

egenskaper och tidigare händelser i individers liv.

1.0 Inledning

Yrkesval är något alla individer måste göra. Yrkesvalet kan komma att ändras flertalet gånger men det är oftast individens eget. Yrkesvalet blir framförallt viktigt hos unga vuxna eftersom det första arbetet är början till yrkeskarriären. Alla yrken skiljer sig från varandra på ett eller annat sätt genom arbetsuppgifter, lön, arbetstid eller arbetsmiljö. Arbeten skiljer sig åt likaså som individer när det kommer till egenskaper, preferenser, attityder samt identiteter. Yrkesvalet påbörjas hos de flesta individer i Sverige med att se om det krävs en universitetsexamen eller inte. En universitetsutbildning ses mer som ett krav än en fördel inom flera yrken och i dagens samhälle är det fler kvinnor än män som studerar (Statistiska centralbyrån, 2020).

Enligt Bourdieu (1999:37) påverkas en individs val och agerande av externa faktorer som umgängeskretsar, föräldrar och klass. Detta medför att valet som ses som individens egna, egentligen blir påverkat av samhället individen befinner sig i. Genom att förstå mekanismer, förhållanden och omständigheter som influerar individen kan en uppfattning skapas om vilket yrke specifika människor är “inställda” eller påverkade till att välja.

Signer & Saldana (2001) förklarar att det är skolgången som ligger till grund för vilka

karriärmöjligheter som finns för individer. Karriärmöjligheter skiljer sig från det individer vill komma till att bli. Dock utgör de en samhällelig barriär för vilka val som anses möjliga och tänkbara hos individen. Framgången i skolan erhålls enligt Dumais (2002:46) hos barn som till exempel blivit utsatta för kulturellt kapital. Barn som blivit utsatta för kulturellt kapital har en bättre chans att lyckas i skolan och därmed ökar deras karriärmöjligheter. En individ kan alltså bli utsatt för händelser och upplevelser som ökar möjligheterna till att få “ett bättre yrke”. Att en individ kan få ett yrke som anses bättre än andra tydliggör hur samhället är den bestämmande faktorn till vilka yrken som ska eftersträvas eller inte.

Samhället är något alla individer förhåller sig till samt kontinuerligt är en del av. Yrkesvalet är det val där individen “får sin plats” och visar sin position i samhället. Detta väcker frågan om vad det är som yrkesvalet influeras av och vilka externa mekanismer påverkar beslutet.

1.1 Syfte och frågeställningar

Övergripande syfte i denna undersökning är att studera vilka mekanismer som påverkar en individs yrkesval.

Specifika frågeställningar:

- Hur påverkar föräldrarna sitt barns yrkesval?

- Hur påverkar individens sociala erfarenheter yrkesvalet?

- Finns det någon specifik händelse som har påverkat yrkesvalet? - Hur påverkar individens egna och omgivningens attityder yrkesvalet?

Våra frågeställningar grundar sig i frågor hur sociala erfarenheter påverkar yrkesvalet. Återfinns det en specifik händelse i personens liv som har påverkat yrkesvalet som har haft en påverkan? Upplevelser som individen varit med om tidigare i sitt liv. Hur påverkar individens egna attityder yrkesvalet? Har omgivningens attityder en påverkan på yrkesvalet eller är individens attityd en spegling av omgivningens attityder?

1.2 Disposition

Denna uppsats är disponerad enligt följande; Tidigare forskning presenteras för att skapa en översiktlig bild kring området. Vidare presenteras relevant teori för att skapa förståelse och förklaringar till påtryckningar och handlande. I metoddelen presenteras arbetets tillvägagångssätt samt motiveringen till vald metod. Därefter presenteras resultatet tillsammans koppling till teorin. Resultatet kommer diskuteras och sätts i relation till tidigare forskning. Avslutningsvis

presenteras en konklusion som dragits utifrån den teoretiska utgångspunkten.

1.3 Begrepp

Yrke, i denna undersökning kommer inte specificeras eller ske en bedömning av varje enskilt yrke. Istället syftar undersökningen till att benämna snarlika yrken som korrelerade och jämbördiga. Yrken som kräver en högre utbildning kommer att bedömas annorlunda än yrken utan utbildningskrav.

2. Tidigare forskning

Detta avsnitt har för avsikt att belysa hur och på vilket sätt tidigare forskning studerat yrkesvalets influenser och efteråt påvisa denna studiens bidrag till ämnet. Kapitlet är uppdelat i tre avsnitt av olika sorters påverkan. Studierna vi baserar denna genomgång på har vi funnit i databasen Sociological abstracts. Vår sökstrategi har varit att använda relevanta sökord inom området. Huvuddelen av studier har vi funnit genom kombinera ”parental influence" AND "career choice”

Andra viktiga sökord har varit "career aspirations" AND "influence”. Vi har funnit ytterst få översiktsartiklar inom ämnet. Artikeln Circumscription and compromise: A developmental theory of occupational aspirations i Journal of Counseling Psychology av Gottfredson från 1981

förefaller central inom detta forskningsfält då många studier refererar till denna. Denna artikel är central i vår analys och resonemang i vår rapport.

2.1 Klass och yrkesval

Gottfredson (1981:548) påtalar att valet av yrke förklaras genom yrkesmässiga preferenser vilka är baserade på en bild av hur personen vill vara och hur mycket de är villiga att arbeta för att ingå i det yrket. Preferenserna indikerar vad individen gillar och inte gillar vilket gör det lättare för individen att sätta upp mål.

Gottfredson (1981:562-563) förklarar hur pojkars förhoppningar på yrke är “lägre” än vad de kommer att vara då de inte förstår deras klass. Deras klass påverkar i sin tur vad som är förväntat av dem eller möjligheten de har till att nå högt uppsatta arbeten. En eventuell förklaring skulle vara att de inte fått kunskapen eller saknar förståelse för deras klass i tidigt skede. Genom

internalisering av omgivning skapar barnen en mer träffande uppfattning om deras klass. Poängen med förklaringen är att barnen inte har tillräckligt med sociala erfarenheter för att uppfatta sin klass.

Slutsatsen som tolkas utifrån Gottfredson (1981) studie är att klass påverkar yrkesvalet. Samtidigt som klass internaliseras i allt högre grad hos barn förändras även yrket barnen eftersträvar. Med andra ord så eftersträvas yrken med allt högre status då klass internaliseras allt mer. Att klass internaliseras successivt kan förklaras genom otillräcklig påverkan från föräldrar i individens identitetsutveckling. Vidare förklarar Gottfredson (1981:563) att unga individer med högre klass är mer troliga att läsa vidare oberoende av föräldrarnas uppmuntran eller inte. Med fler sociala erfarenheter har individen en allt bättre grund för förståelsen av status och sätter följaktligen upp yrkesmål. Förståelsen och de sociala erfarenheter en individ har kommer till stor del från

föräldrar under barndomen.

2.2 Föräldrars påverkan på yrkesvalet

I en studie av Lomax & Gammill (1984:465) studerades föräldrars inflytande och förväntningar på barnens framtida inkomst, studieresultat, utbildning och strävan efter typ av yrke. Inflytandet, förväntningarna och strävan i förhållande till inkomst, studieresultat, utbildning och yrke utgör

studiens variabler (Lomax & Gammill 1984:468). Lomax & Gammill (1984:469) presenterar hur den samkönade förälder har störst inflytande på barnet vad gäller de undersökta variablerna. Studiens resultat visar hur förväntningarna är högre på det motsatta könet vilket de hävdar strider mot den traditionella uppfattningen. Med andra ord har fadern högst förväntningar på dottern, och modern på sonen. Utöver det visade resultatet tydligt hur föräldrar påverkar barnens yrkesval i sin helhet (Lomax & Gammill, 1984:471). Det framgick även hur resultatet inte endast kunde

förklaras av variablerna (Lomax & Gammill, 1984:469-470). Vilket tydliggör, barns karriärval och mål i livet kan inte endast förklaras av internalisering av föräldrars attityder. Undersökningen visar sin relevans och koppling till vår frågeställning då vi vill undersöka på vilket sätt inflytandet verkar, samtidigt som studiens variabler ger en inblick och förståelse över vilka mekanismer som är viktiga och betydelsefulla att undersöka.

Trice & Knapp (1992:356) redovisade i sin studie att när båda föräldrarna arbetade inom samma yrkesgrupp strävade ca hälften av barnen till att arbeta inom samma yrke. Deras studie visade också att när föräldrarna inte delade yrke så strävade 30% efter samma yrke som en av deras föräldrar, vilket tyder enligt Trice & Knapp (1992:356-357) på potential för inflytande av föräldrar. I vidare presentation av resultatet drog Trice & Knapp (1992:357) slutsatsen att barns strävan efter yrke oftare blir påverkat av modern än fadern. Trice & Knapp ger en förklaring att detta kan vara på grund av att barnen vet mer om moderns karriär än faderns. Detta med

anledning av att barnen som deltog i studien kunnat ge en mer exakt beskrivning av moderns karriär än faderns. Samtidigt framgår detatt sannolikheten är tre gånger högre att barnen besöker moderns arbetsplats än faderns (Trice & Knapp, 1992:357). Följaktligen kan dettases utifrån Lomax & Gammills (1984) studie att föräldrars inflytande har en stor roll. Det framgår att

föräldrars inflytande spelar en stor roll i yrkesvalet, men om barnet har mer kunskap om moderns arbete kommer detta bevisligen öka moderns inflytande mer än faderns.

I en studie av Lee (2012) studerades barns strävan att uppnå ett visst yrke. Lee’s (2012:123) studie fann ett samband mellan en viss yrkes strävan och individens tidigare erfarenheter. Studien utfördes i Taiwan, vilket författaren anger som orsak till varför resultatet visade läraryrket som högt eftersträvat, i relation till andra delar av världen. Författaren förklarar, dels ses läraryrket ha högre status, men också att barnen spenderar majoriteten av sin tid med lärare. Detta menar författaren även styrker påståendet att barn blir påverkade av tidigare erfarenheter. Studien utfördes inte i västvärlden, vilket ligger till grund för annat resultat. Det som framgår utifrån

studien är dock att barn blir indirekt påverkade i deras yrkesval vilket korrelerar till forskning från västvärlden.

2.3 Översiktlig påverkan på yrkesvalet

Corra (2015:3) genomförde en kvalitativ studie varav syftet är att beskriva high school studenters planer efter studenten samt hur deras planer påverkar. I studien presenteras hur de återkommande faktorerna som påverkar yrkesvalet är familj, vänner, kommunen de växte upp i, gymnasie-upplevelsen samt deras egna uppfattning (Corra, 2015:163). Studien styrker hur individer i omgivningen har ett inflytande på yrkesvalet oavsett vilket typ av yrke. Studien var delvis ämnad att beskriva planer efter gymnasiet vilket även innefattade universitets-planer (Corra, 2015:3). Däremot lägger Corra´s (2015) även stor vikt på yrkesvalet vilket gör studien relevant för området denna studie är ämnad att beskriva.

Paa & McWhirter (2000) utförde en kvantitativ undersökning där de studerade vilka faktorer påverkar yrkesvalet. Fokus i undersökningen var personliga faktorer, personens bakgrund och omgivningsfaktorer (Paa & McWhirter, 2000:34). Resultatet visade på ett samband mellan de studerade variablerna och yrkesvalet (Paa & McWhirter, 2000:38-39). Man fann att

personligheten, intressen, etnicitet, ekonomiska förutsättningar, attityd gentemot arbete och individer i omgivningen var de avgörande faktorerna för yrkesvalet (Paa & McWhirter, 2000:34). Paa & McWhirter (2000:40) fann vidare att de viktigaste faktorerna var föräldrars och vänners attityder.

Johansson & Thiborg (2005) genomförde en kvalitativ studie för att utvärdera vilka faktorer som påverkar yrkesvalet. I kontrast till tidigare forskning som pekar på föräldrars inflytande kom Johansson & Thiborg (2005:38) fram till att föräldrar påverkar barnen i mindre utsträckning. Den faktor som påverkar yrkesvalet enligt Johansson & Thiborg (2005:36) mest var den plats

respondenterna bodde på. Andra faktorer som påverkar, är attityd hos vänner/familj, egna intressen, bransch efterfrågan, lön, föräldrars yrke samt vilken utbildning de valt (Johansson & Thiborg, 2005:35-38). Johansson och Thiborg betonar således betydelsen av individens uppväxt- och boende miljö för yrkesvalet.

2.4 Sammankoppling samt studiens bidrag till ämnet

Trice & Knapp (1992:356) förklarar att en skillnadtillvarför moderns inflytande på senare tid har ökat är genom en större jämställdhet i arbetslivet vilket lett till att mödrars arbeten ökat

avseende status. Vidare förklarade Gottfredson (1981) hur status är en av de mest avgörande faktorerna när det kommer till pojkar och flickors mål i yrkesvalet. Detta medför att denna statussträvan är en drivande faktor när det kommer till yrkesvalet. Status innebär ett erkännande inom specifika maktrelationer. Paa & McWhirter (2000) tydliggör hur individer blir påverkade av det som finns runt dem; omgivning, familj och vänner.

Sammanfattningsvis förklarar den tidigare forskningen att individer blir påverkade i sitt yrkesval. Beroende på vem som utfört studien eller i vilket årtionde studien är utförd kan resultatet

differentiera, dock är alla studier samstämmiga med att yrkesvalet blir påverkat av sociologiska mekanismer som omgivning, internalisering och klass. Lee (2012:124) ger en förklaring till varför resultatet kan skiljas åt och hänvisar till social förändring. Genom social förändring accepterar föräldrar barns önskningar och viljor mer än tidigare. Vi kan även anta att en annan orsak till förändring är eftersom samhället är i ständig förändring. De studier som hänvisar till föräldrar som stark påverkan är alla publicerade tidigare än de andra vilket ytterligare stärker detta antagande.

Baserat på det aktuella kunskapsläge kan vi dra slutsatsen att till störst del påverkar omgivningen, föräldrar och vänner yrkesvalet. Individens erfarenheter förefaller spela en stor roll. Denna studie syftar att bidra till ämnet och genom förklaringar från intervjupersoner skapa förståelse över mekanismerna som kan påverka yrkesvalet. Att djupgående få en inblick hur påverkan sker, vilket den tidigare forskningen inte tagit upp.

3.0 Teori

Kapitlet är uppdelat i två huvuddelar. Den första delen tar upp Meads begrepp Medvetandet, Jaget och spelet och den generaliserande andra. Den andra delen tar upp Bourdieus begrepp Habitus, Kapital och Fält.

Uppsatsen undersöker de sociala erfarenheter som kan ha en påverkan i yrkesvalet. Dessa erfarenheter består av interaktion, händelser och individens tolkande. Av denna anledning har vi valt att utgå från två teoretiker som fokuserar på de sociala faktorer som bidrar till individers mentala utveckling. Teoretikern Mead tar allt som händer omkring en individ och ger en förklaring till hur de formar individen. Genom detta kommer vi använda Mead för att belysa vilka erfarenheter som kan ligga i grund till varför en individ väljer det yrket och för att skapa

förståelse till dem. Bourdieu utgår från dynamiken på ett fält, det vill säga att individen är en del av samhället. Individen blir påverkad av samhället men individen påverkar också samhället. Genom Bourdieu kommer vi utifrån titta på vilka fenomen som våra respondenter blir påverkade av. Yrke kommer i denna uppsats att ses utifrån.

3.1 George Herbert Mead

Mead (1976:52) förklarar medvetandet genom att när en individ utför en specifik handling så kan individen förutse och förbereda sig till att bemöta de stimuli som är relaterade till denna handling. Mead (1976:52) förklarar även att en individ kan relatera specifika handlingar eller situationer till stimuli som individen uppfattar som önskade eller oönskade. På detta sättet väljer individen ut de handlingar som har starkast koppling till de stimuli som är önskade av individen. Dessa stimuli kan kopplas till handling samt sociala sammanhang (Mead, 1976:54).

Stimuli kan upplevas positiva eller negativa. Upplevelsen är kopplad till erfarenheter vilka återfinns i olika sociala sammanhang (Mead, 1976:54). I en vidareutveckling av detta kan

erfarenheter i praktiken förstås som händelser eller personliga egenskaper. Då möjligheten till att få nyttja personliga egenskaper innebär positiva stimuli för en individ (jfr Mead, 1976:52-55). Egenskaper har en nära relation till yrke genom att arbeten anses vara kreativa, noggranna eller problemlösnings-fokuserade, på samma sätt som dessa egenskaper kan kopplas till individer. Individen bör enligt denna tankegång eftersträva yrken vars egenskaper stämmer överens med individens. Detta då individen får nyttja sina egenskaper i yrket vilket för individen innebär positiva stimulus.

Händelser påverkar individer på olika sätt. Händelser kan upplevas som positiva eller negativa som för individen medför stimulus (jfr Mead, 1976:54). Även dessa stimulus kan komma att influera individers yrkesval. Om en händelse för en individ innebär positiva stimuli vore det logiskt för individen att handla för att återskapa denna händelsen (jfr Mead, 1976:54). I andra situationer så kanske en individs familjemedlem var svårt sjuk men överlevde tack vare

sjukvården. Själva situationen är negativ men läkaren medför positiva stimuli genom att “rädda” situationen. Med denna tankegång är det sannolikt att individen eftersträvar läkaryrket.

3.1.2 Jaget

“Jaget” är vad som uppstår genom social interaktion i Meads (1976:109) teoretisering kring människans mentala utgångspunkt och identitetsskapande. Det utvecklas och formas i social interaktion. Det är genom interaktionen en yttre attityd internaliseras hos individen och formar dess identitet (Mead, 1976:111). Genom denna tankegång bör de attityder som återfinns i individens omgivning även återspeglas i individens egna attityder. Attityder som påverkar yrkesvalet i mån om vilka aspekter av yrke som värderas högt.

Å andra sidan skiljer sig händelser och egenskaper mellan individer. Händelser och egenskaper vilka kan ha en stor påverkan på individers yrkesval. För att kunna göra en bedömning av vilka yrkesmål en individ kan tänkas ha måste hänsyn tas till både vad som internaliserats från

omgivningen samt de händelser och egenskaper en individ har (jfr Mead, 1976:111). Med andra ord finns där en inre drivkraft hos individen vilken påverkar yrkesvalet samtidigt med

omgivningens attityder. Dessa två kommer tillsammans utgöra grunden för vilket yrke individen eftersträvar. Tas inte båda aspekterna i åtanke kan yrkesval som strider mot omgivningens attityder tänkas helt orimliga (jfr Mead, 1976:109).

3.1.3 Spelet och den generaliserande andra

I spelet intar individen endast en roll som förhåller sig till de övriga roller som ingår i spelet. Övriga roller och attityder samlas och organiseras i en slags enhet enligt Mead (1976:120). Enheten vi är intresserade av är familj och vänner då det är denna enhet som individen förhåller sig till under större delen av livet. Alla enheter är samtidigt påverkade av samhället och de normer och värderingar som återfinns i samhällsstrukturen (Mead 1976:121).

Attityderna i individens omgivning påverkar vilket yrke som eftersträvas (jfr Mead, 1976:120). På det sättet att individen eftersträvar yrken med t.ex akademisk bakgrund, hög lön, flexibla arbetstider eller arbeten vilka går ut på att hjälpa andra människor. Vilken “typ” av yrke individen eftersträvar återspeglas i de normer och värderingar som återfinns i omgivningen (jfr Mead, 1976:121-122). Värderas endast lön högt bör individen enligt denna tankegång välja ett yrke som tillgodoser hög lön. De förutsättningar ett visst yrke tillhandahåller kommer att påverka individens yrkesval. Yrkesvalet kommer att återspeglas i de attityder individen och omgivningen intar samt hur yrket lever upp till dessa attityder (jfr Mead 1976:120). Med denna anledning är det viktigt att se till hur individen uppfattar att andra ser på yrke och vad som enligt individen utgör kriterier för ett “bra” yrke.

De enheter som återfinns i individens omgivning och tillgodoser individen med sitt jag kallas för den generaliserande andra (Mead, 1976:120). De enheter som är bestående hela livet är familj, umgängeskrets och samhället (jfr Mead, 1976:120)). Det är attityderna i dessa enheter som undersöks. I enlighet med Meads teoretisering är det dessa enheter som individen förhåller sig till. Samtidigt finns där ett ömsesidigt beroende mellan enheten och individen (Mead, 1976:121). Därför måste individens personliga erfarenheter tas i beaktande. Där sker en anpassning och samspel mellan individens egenskaper och de händelser individen gått igenom samt attityderna i omgivningen (Mead, 1976:120-121). Genom att se till de normer och värderingar som

omgivningen tillhandahåller samt vad som för individen innebär positiva stimulus skapas en grund till vilka yrkesval en individ kan tänkas göra (jfr Mead, 1976:120-121). Exempelvis så tycker en individ om att hjälpa andra människor. Attityderna i omgivningen lägger däremot en stor vikt på hög lön och en hög akademisk utbildning. En kausal påföljd av detta skulle kunna vara att anpassningen mellan individ och omgivning utesluter strävan efter yrken inom

äldreomsorgen, polis och sjukgymnast (jfr Mead 1976:120-121). Däremot finns möjligheter som läkare, psykolog eller advokat vilka både uppfyller individens kriterier om att hjälpa andra samt omgivningens värderingar om lön och en akademisk utbildning.

3.2 Pierre Bourdieu

I följande avsnitt kommer uppsatsen ta upp Bourdieus begrepp habitus. Bourdieu (1999:37) förklarar att habitus är som ett praktiskt sinne utformat ifrån införlivningar av en individs bakgrund och erfarenheter. Habitus är en fysiskt inskriven kunskap vilken utvecklats genom interaktion där den internaliseras av individen. Större delen av en individs första del i livet består av social interaktion inom familjen. Det ärfrämst denna sociala erfarenhet som ligger till grund för fortsatta livet (Bourdieu, 1999:38). Denna sociala erfarenhet formar individen till att ta efter hur föräldrar ser på möjligheter, strukturer och värderingar. Följaktligen medför detta att en individ som spenderat mycket tid med familjen, tar emot, och blir delaktig av deras syn på möjligheter, strukturer och värderingar. Exempelvis om en individ inte spenderat tid med en av föräldrarna, kommer den förälderns syn inte att internaliseras hos barnet. Slutligen kommer denna uppsats se habitus som ett fenomen som uppfyllts, ifall en individ tagit efter föräldrarna i form av egenskaper, värderingar eller syn på möjligheter vilket då resulterar i deras yrkesval.

Bourdieu (1973:64) förklarar att baserat på vilket sätt en individ internaliserar sociala strukturer och platsen inom det, avgör hur individen ser på vad som är möjligt. En individ får förståelse för vilka möjligheter hen har i livet och följaktligen utvecklar mål som är nåbara. Detta medför att intervjupersonernas egna förståelser för vad de anser är möjligt att uppnå blir därmed genom habitus och interaktion en påverkan i yrkesvalet (jfr Bourdieu, 1999:38). Följaktligen kan vi anta att intervjupersonernas möjligheter kommer i viss mån sträcka sig inom de föräldrarna anser vara möjligt. Föräldrarna sätter gränser som intervjupersonen förhåller sig till, vilket vi hoppas kunna belysa i undersökningen genom att se till status som en bidragande faktor till yrkesvalet.

3.2.2 Kapital

Bourdieu (1999:31) tydliggör begreppet kapital genom att säga hur det är en kontinuerlig reproduktion av den sociala strukturen. Kapital enligt Bourdieu (1999:16) finns i fyra former: symboliskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt. Bourdieu (1999:16-18, 31-32) förklarar

översiktligt de olika kapitalformerna; Ekonomiskt kapital förklaras genom egendom och

materiella tillgångar. Socialt kapital innebär de sociala relationerna och kontakter en individ har tillgång till och kan ses som värdefulla. Symboliskt kapital är det som en specifik grupp erkänner som betydelsefullt och värdefullt. Symboliskt kapital kan vara att ha gått på en framstående skola, arbetat på ett välkänt företag eller tillhör en grupp med mycket status. Kulturellt kapital är kunskap och kännedom om saker som till exempel utbildning, kultur eller ett bildat språk. Kulturellt kapital kan innebära skillnadervilken utbildning en person går, eller att den faktiskt gått på universitetet.

Denna uppsats kommer använda Bourdieus begrepp kapital översiktligt. Enligt Bourdieu (1999:38) påverkar en individs kapital, handlingar indirekt och därmed reproducerar klass och maktrelationer. Dessutom förklarar Bourdieu (1999:37) att exempelvis familjer har en strävan eller drift till att vidmakthålla sin sociala vara, det vill säga bevara sina möjligheter och privilegier. Bourdieu förklarar att detta sker genom exempelvis arv (ekonomiskt kapital) eller utbildningsstrategier för sina barn (kulturellt kapital).

Följaktligen medför detta att uppsatsen betraktar fenomenet att bevara kapital utifrån valet till yrke. Om driften att bevara kapital kan bli synlig och på vilket sätt detta speglas i

intervjupersonens framtida yrkesval. Denna uppsats kommer att betrakta kulturellt kapital utifrån om en individ innehar det eller inte. Detta kommer göras utifrån kvalifikationer att ha gått eller

går på universitetet. Socialt kapital kommer i uppsatsens mening betyda relationer som individen erkänner som betydelsefulla.

Ifall en individ har ett stort socialt kapital; föräldrar, syskon, släkt eller bekanta där de i sin tur har ett större kulturellt kapital kan individen dra nytta av upplysningar om universitetet eller vilket arbete som det är stor efterfrågan på. Individen får då ta del av andra kapital och får ett större utbyte av kapitalet. Vilket kan leda till framgång på universitet och vidare i arbetslivet (jfr Bourdieu, 1999:38). På detta sätt menar Bourdieu (1999:38) att framgång i skolan och i det sociala livet återknyts till den sociala bakgrunden. Detta leder till att familjers kapital reproduceras vilket ger oss en möjlighet att granska och se ifall detta utbyte skett hos våra intervjupersoner. Detta skulle i så fall indirekt påverka individernas val av yrke och utbildning.

3.2.3 Fält

I detta avsnitt kommer Bourdieus begrepp fält eller som han benämner det maktens fält att tas upp. Begreppet kommer i denna uppsats att förklara vad som individer anser som erkännande inom olika relationer. Bourdieu (1999:47) förklarar att begreppet avgränsar områden där det förekommer maktrelationer och vad som erkänns som betydelsefullt gällande olika kapitalarter. Detta kan vara inom exempelvis fältet elitskolor, juridik eller medicin. Fältet kan också innebära mindre avgränsningar som familj, umgängeskretsar eller skolan. Maktrelationerna påverkas av kapitalet och relationerna inom fältet. Bourdieu (1999:47) förklarar hur dessa strider handlar om att bevara eller omvandla vad som ger status eller erkännande. Till exempel kan rätt utbildning eller ekonomiskt kapital tillskrivas individen om fältet anger det som erkännande. Vidare tydliggör Bourdieu (1999:44) begreppet fält med att säga hur fältet representerar den sociala värld i vilket dessa maktrelation finns.

Fältet avgränsar maktrelationer för att tydligt skilja vad som ger erkännande i olika situationer. Detta medför att i denna uppsats kommer begreppet fält att avgränsa vad en intervjuperson blir påverkad av. Maktrelationen familj kan exempelvis reproducera kulturellt kapital genom utbildningsstrategier, och påvisa att utbildning ger status. I kontrast till detta kan fältet

umgängeskretsen erhålla hög inkomst som statusgivande. Följaktligen kommer fältet att ses som en struktur individen förhåller sig till genom habitus och kapitalets indirekta reproducering. Slutligen kommer fält att avgöra och meddela var det största inflytandet till yrkesvalet skett genom.

4. Metod och data

Följande kapitel består av 6 rubriker. Dessa för att motivera valet av metod. Ge en deskriptiv förklaring till tillvägagångssättet. Förklara urvalet och intervjupersonerna samt hur vi förhållit oss till etiken.

4.1 Motivering av metod

Den valda metoden för denna uppsats är en kvalitativ undersökning bestående av

semistrukturerade intervjuer (jfr Bryman, 2011:206). Beslutet kring metodansats och utformning bör bestämmas utefter problemställningen enl. Jacobsen (2002:56). För att besvara våra

frågeställningar gällande hur yrkesvalet influeras måste undersökningen dels förhålla till intervjupersonernas egna val, varför den tror att den vill arbeta där. Samtidigt måste individens egna upplevelser och tolkningar av händelser och relationer tas i beaktande. Genom att se till hur individerna uppfattar, tolkar och förstår olika situationer blir det enklare att få kunskap, att kunna tolka och förstå inflytandet genom de redogjorda teorierna (jfr Bryman, 2011:340).

En kvalitativ, empirisk studie involverar ett lågt antal informanter. Detta för att rikta in sig, att gå in på djupet hos dessa. Det är inte möjligt att ge ett generellt resultat till

problemformuleringen, eftersom ett fåtal respondenter inte kan anses vara representativa för hela populationen studenter (Bryman, 2011:369). Undersökningen åsyftar att istället ha representanter från olika kategorier av människor. Genom den kvalitativa ansatsen ges en möjlighet till att framställa en nyanserad bild av något som verkar abstrakt (jfr Bryman, 2011:362).

Tidigare forskning inom ämnet består mestadels av kvantitativa undersökningar och några kvalitativa. Genom kvantitativa undersökningar presenterar de korrelation och har i viss mening liknande resultat. Det den tidigare forskningen har gemensamt är att de inte explicit beskriver och tydliggör mekanismerna som påverkar. De besvarar att påverkan finns men inte hur. Genom att vi valt en kvalitativ ansats kan vi skapa förståelse över hur yrkesvalet influeras och beskriva

ingående dessa mekanismer.

4.2 Urval

Urvalet av intervjupersonerna baseras på strategiskt bekvämlighetsurval (Bryman, 2011:194). Intervjupersonerna är individer vilka är bekanta. Den nära relationen till intervjupersonerna hoppas kunna bidra till mer sanningsenliga och verklighetstrogna svar då konceptet grundar sig i

att respondenterna ska känna sig bekväma i situationen (jfr Bryman, 2011:362). Kandidater till undersökningen valdes utifrån kön, ålder, etnicitet och utbildningsnivå. Intervjupersoner utifrån varje kategori och mot-pool (svensk - annan nationalitet) tillfrågades om att delta. Sammanlagt tillfrågades 10 respondenter varav 4 avböjde. Gottfredson (1981:554) fann en skillnad mellan pojkar och flickors mål i arbetslivet. Av denna anledningen försökte en jämn fördelning uppnås. Bortfallet orsakade dock en skillnad, vilket ledde till 4 män och 2 kvinnor i urvalet.

4.3 Tillvägagångssätt

Som tidigare nämnt bestod urvalet av sex individer. Dessa individer blev kontaktade via telefon om deltagande. Efter bestämmande om vilka individer som deltar, delades intervjupersonerna upp i gällande vem som ska intervjua vem. Vardera författare ansvarade för 3 intervjupersoner.

Intervjuerna genomfördes via telefon, där intervjupersonen befann sig i sitt hem. Detta medför en trygg och bekväm känsla för intervjupersonen, dock innebär de även att ansiktsuttryck och en känsla för situationen minskar. I början av intervjuerna tillfrågades individerna om inspelning för intervjun var okej, detta var i samband med en förklaring av de etiska principer vi förhållit oss till (se 4.4 etik). Samtliga intervjupersoner godkände förfrågan (jfr Bryman, 2011:132, 420), .

Inför intervjuerna utformades en intervjuguide. Intervjuguiden skapades efter en viss bestämd struktur för att beröra olika aspekter av respondenternas uppfattningar vilka påverkar yrkesvalet (jfr Bryman, 2011:419). Dessa aspekter var delvis grundade i den redogjorda teorin samt ge en möjlighet till individerna att själva förklara varför de valt det yrket. Aspekterna som framkom i teorin bestod främst av: reproduktion av föräldrar i form av kapital, olika maktrelationer

individen förhåller sig till, tagit efter föräldrar samt attityder från individ och omgivning. Utöver dessa undersöktes även hur händelser och personliga egenskaper påverkar yrkesvalet. Vilket medförde att intervjuguiden behövde beröra dessa aspekter. Formuleringen av frågorna försökte ge utrymme till intervjupersonerna att uttrycka sina tankar och åsikter. Detta gjordes genom öppna frågor med inga fasta bestämda svar (jfr Bryman, 2011:413)(se bilaga). Samtidigt behöver i vissa fall intervjupersonen ledas in på rätt spår, vilket den semistrukturerade intervjun låter oss göra då den saknar en direkt struktur. Vissa frågor var utformade som stängda frågor med ja och nej som svarsalternativ. Detta för att dels kunna se skillnader mellan respondenterna, men också för att kunna ställa passande följdfrågor till varje intervjuperson och situation.

Efter intervjuerna transkriberades informationen direkt. Detta för ett färskt minne kan mer korrekt nedteckna informationen utan misstolkningar. Transkriberingen tog även hänsyn till harklingar

samt betänketid som tystnad och ljud av “mmm” eller “ehh” (jfr Bryman, 2011:428-429). Efter transkriberingen bearbetades informationen via en tematisk analys vid namn framework. Framework är en strategi för att analysera kvalitativ data och fungerar som en “matrisbaserad metod för att ordna och syntetisera data” (Bryman, 2011., s.528). Framework låter oss författare att ställa upp all transkribering och benämna svarsalternativ med subteman och teman.

Kodningen går till genom att se till varje svarsalternativ var för sig och därmed benämna det. När alla svarsalternativ är benämnda (subteman) ställs alla mot varandra för att se om det finns korrelation mellan vissa och därmed likheter som tydligt går att se korrelation mellan. Alla subteman som är likartade bildar ett nytt tema i hur yrkesvalet påverkas. Detta låter oss se mekanismerna i relation till varandra (jfr Bryman, 2011:528-529). Teman som framkom under bearbetning av informationen var: individens bakgrund, föräldrars bakgrund, umgängeskrets samt omgivning påtryck, familj påtryck och avsaknad av påtryck. Dessa växte som tidigare nämnt fram allt eftersom och skapade en översiktlig bild över hur påverkan sker. Framework låter också oss författare att hitta citat från respondenterna när vi ser till varje tema.

4.4 Etik

Vi har förhållit oss till Vetenskapsrådet (2020) rekommendationer gällande etiska principer i denna undersökning. Dessa består av krav som måste upprätthållas för att bibehålla

intervjupersonernas integritet.

Informationskravet: Innan intervjun började berättade vi för intervjupersonerna att deras roll bestod av att svara på frågor. Vi förklarade att de hade möjlighet att ej besvara frågor och att de närsomhelst kunde välja att avbryta intervjun.

Samtyckeskravet: Vi förklarade att de måste aktivt visa samtycke och själv välja att vara med i undersökningen. Eftersom alla respondenter var över 18 års ålder behövdes inte föräldrars samtycke.

Konfidentialitetskravet: Vi förklarade för intervjupersonerna att de kommer förbli helt anonyma under hela undersökning. Deras personliga uppgifter som namn kommer ersättas med benämning respondent 1, 2... osv.

efter transkribering kommer den inspelade intervjun att raderas. Transkriberingen om hela samtalen kommer inte presenteras utan bara relevant information.

Till slut berättade vi för respondenterna att de kommer ha tillgång till undersökningen när den är genomförd.

4.5 Fördelar och begränsningar

Eftersom detta är en kvalitativ undersökning kan generaliserbarhet inte mätas med en kvantitativ måttstock. Generaliseringar av populationen går inte att göra (jfr Bryman, 2011). Det

undersökningen kan göra är att skapa möjligheter till teoretiska generaliseringar, att det som observerats går att tolka och förstå genom teoretiska verktyg. Ytterligare en begränsning är att kvalitativ forskning inte kan pröva om det som sägs stämmer (Bryman, 2011). Däremot finns möjlighet att formulera hypoteser för fördjupade studier.

En av fördelarna med kvalitativ forskning är att vi får möjlighet att studera intervjupersonernas uppfattningar vad gäller erfarenheter och tolkningar. Vi får en chans till detaljerad information gällande passande frågeställningar. Dock kräver detta en medvetenhet och självinsikt hos oss författare gällande ämnet. Under intervjuerna styr vi själva vart intervjun leder. Vid en intervju förstod inte respondenten ämnet tillräcklig bra vilket var på grund av bristande kunskap hos oss intervjuare. Detta ledde till feltolkning av flera frågor vilket uppenbarades först vid

transkribering. Orsaken till detta var bristande kunskap om intervjuer och ledde till ej önskad kvalité på intervjun.

Undersökningen hade vissa etiska begränsningar. Begränsningar som bestod av att vi använt oss av ett bekvämlighetsurval. Genom att respondenterna befinner sig i vår närhet (umgängeskretsar) kan andra i samma umgängeskrets förstå vem respondenten är genom deras bakgrund, mål och yrkesval. Flera respondenter bor dock inte i samma stad vilket innebär att vi även plockat bort viss bakgrundsinformation som födelseort och nuvarande ort.

4.6 Tillförlitlighet och äkthet

Tillförlitlighet och äkthet innebär enligt Bryman (2011:354) ett sätt att bedöma kvalitén i kvalitativ forskning. Tillförlitlighet enligt Bryman (2011:354) innehåller fyra delkriterier: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera. Trovärdighet går ut på att forskningen är trovärdig mot den sociala verklighet som finns. Om det finns flera

olika beskrivningar av en social verklighet, gäller det att visa hur pass acceptabel den är i andras ögon (Bryman, 2011:354). Vi som författare har försökt att höja trovärdigheten i undersökningen genom följdfrågor till intervjupersonerna om vi uppfattat det som sas korrekt. Eftersom vi använt oss av en informationskälla (intervjuer) är det svårare att uppnå en lika hög trovärdighet som vid flera informationskällor (jfr Bryman, 2011:354). Genom viss respondentvalidering kan en trovärdighet finnas i undersökning av lägre grad. Enligt Bryman är ett problem i kvalitativa intervjuer att författares tolkningar ska överensstämma med verkligheten, samt att de subjektiva bedömningarna ska tolkas likadant hos båda författarna. Genom att intervjupersonerna delades upp mellan oss författare skapar detta en möjlighet för feltolkning mellan oss författare.

Undersökningen har fokuserat till en djup förståelse av intervjupersonernas tankar, uppfattningar och val. Vi har försökt att se till de kontextuella unika i varje intervju (jfr Bryman, 2011:362). Eftersom vi fokuserat till djup förståelse med få intervjupersoner har vi inte samma bredd som kvantitativ forskning. Överförbarheten blir således mycket mindre, dock hänvisar Bryman till att man ska istället ge fylliga och täta beskrivningar av detaljerna inom kulturen. Genom en tät beskrivning kan man ge andra personer möjligheten till att bedöma hur pass överförbara resultaten är. Vår undersökning har inte sett till att ge täta beskrivningar av detaljerna vilket medför en väldigt låg överförbarhet.

För att uppnå en hög pålitlighet har vi författare förklarat under metodkapitlet vår fullständiga process och planering. Det som minskar pålitligheten är att undersökningen inte bifogar intervju utskrifterna. Studenter och handledare har granskat undersökningen vilket höjer pålitligheten, dock kan de inte granska intervjuerna vilket således minskar pålitligheten (jfr Bryman, 2011:355).

Möjlighet att styrka och konfirmera handlar enligt Bryman (2011:355) att forskaren säkerställer att hen agerat i god tro och varit objektiv, utan personliga värderingar eller med teoretisk

inriktning påverkat utförande och slutsats. Vi som författare har försökt att agera i god tro, dock enligt Gilje & Grimen (2016:179) kommer vår förförståelse alltid påverka våra handlingar och teoretiska glasögon. Genom handledning ökar denna granskning vår möjlighet till att styrka resultatet utan partiska effekter.

av alla olika åsikter och uppfattningar hos intervjupersonerna. Denna efterlevs till viss del. Det är inget som undersökningen aktivt förhållit sig till, dock genom att presentera informationen och bakgrunden till alla människor är de ett försök till att visa hur vi förhåller oss till en rättvis bild. Genom att vi författare vet att intervjupersonerna kommer läsa arbetet i klart skede, skulle det skapa problematik om vi inte förhållit oss rättvist. Därefter finns det fyra forskningspolitiska konsekvenser som inte efterlevs i denna undersökning. Dessa är: ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet och taktisk autenticitet (jfr Bryman, 2011:357).

5.0 Resultat och analys

I följande kapitel presenteras de huvudsakliga mekanismerna, förhållandena utifrån hur yrkesval påverkas. Kapitlet är indelat i tre huvudrubriker, vilka grundar sig i våra frågeställningar. Alla delar avslutas med en sammanställning vilka kopplas till teorin.

Presentation av intervjupersoner

- Respondent 1 är 23 år. Studerar ingenjör och strävar efter att bli produktutvecklare. Respondentens mamma är arbetslös med yrkeserfarenhet som kemist. Pappan arbetar som ingenjör. Både föräldrarna har en längre akademisk bakgrund. Respondenten och

föräldrarna är av svensk nationalitet.

- Respondent 2 är 22 år. Studerar media och kommunikation men strävar efter att arbeta inom IT-säkerhet. Båda föräldrarna är förtidspensionärer. Pappan har tidigare arbetat som läkare och mamman som sjuksköterska. Föräldrarna är av Iransk nationalitet.

- Respondent 3 är 27 år. Hen arbetar på SCB som telefonintervjuare. Individen har ingen universitetsutbildning och har inga tydliga yrkesmål. Föräldrarna saknar akademisk utbildning. Mamman arbetar på äldreboende som undersköterska och pappan är taxichaufför. Föräldrarna är av syriansk nationalitet.

- Respondent 4 är 22 år. Arbetar som vikarierande lärare men strävar efter att bli polis. Mamman arbetar som rektor och pappan är fastighetsskötare. Föräldrarna har ingen universitetsutbildning. Respondenten och föräldrarna är av svensk nationalitet. - Respondent 5 är 26 år. Studerar ekonomi och strävar efter ett yrke inom ekonomi.

Mamman arbetar på gruppboende och pappan som maskinoperatör. Ingen av föräldrarna har en universitetsutbildning. Föräldrarna och respondenten är av svensk nationalitet. - Respondent 6 är 24 år. Arbetar som servitör och har ingen universitetsutbildning.

klädbutik och pappan är försäljare av kläder. Föräldrarna saknar universitetsutbildning. Respondenten och föräldrarna är av svensk nationalitet.

5.1 Föräldrars inflytande

Att föräldrar påverkar deras barns yrkesval har framgått i vissa intervjuer. En av respondenterna berättar att “jag blev lite så typ pushad av mina föräldrar att välja tekniskt på gymnasiet”

(respondent 1, ingenjör-student). Föräldrarna har därmed i detta fall haft en direkt påverkan på individens yrkesval och studier. Samma respondent är även den enda som har föräldrar varav studerat på universitetet. I kontrast till detta förklarar flera respondenter hur föräldrarna aktivt valt att inte pusha sina barn. Flera respondenter förklarar liknande med att säga “många föräldrar pushar ju sina barn, mina har inte gjort det” (respondent 4, vikarierande lärare). Respondenterna förklarar också att föräldrarna “aldrig riktigt tvingat in mig i ett jobb som jag inte vill ta”. En återkommande uppfattning hos respondenterna är att föräldrar är glada oavsett vilket yrke individen väljer. Ytterligare berättar en stor del av respondenterna att deras föräldrar kan ha förhoppningar, men att de borde välja ett yrke “som är kul som du kommer stanna med” (respondent 2, media & kom.-student).

Vidare undersöktes vad som ger mest erkännande inom familjen. En respondent stack ut från mängden där hen sa “nått sånt som är garanterat att tjäna bra. som typ doktor, ingenjör, politiker kanske” (respondent 1, ingenjör-student). Detta står i kontrast till de andra respondenterna. En av respondenterna svarade att yrke ger erkännande med “[något] som påverkar mycket [...] något som kommer behövas [...] teknik är framtiden och samhället kommer alltid finnas kvar" (respondent 2). De resterande respondenterna la inte större vikt av yrke som erkännande inom familjen. De besvarade frågan olika med svar av “så länge jag har ett jobb så kvittar det

egentligen” (respondent 3, SCB) samt “att må bra, att röra på sig [...] att man är frisk och lever en dag till” (respondent 6, servitör). En av respondenterna svarade direkt på frågan att inom familjen består erkännande av att “absolut inte göra karriär. Bryr man sig inte om i min familj”

(respondent 5, ekonomi-student). Med andra ord syftar flertalet av respondenterna på att yrke inte ger erkännande eller status inom familjen. Även om vissa respondenter anser yrke ger

erkännande ser de flesta familjer till att en person mår bra ger erkännande.

Sammanfattningsvis kan vi besvara att i något enstaka fall har föräldrar aktivt valt att påverka sina barn i valet av yrke. Föräldrarna lade aktivt fram en utbildningsstrategi till respondenten

säga kulturellt kapital. Samma respondent påvisar även en reproduktion gällande yrke i form av status på yrke från föräldrarna. Dock förklarade flera respondenter att deras föräldrar aktivt valt att inte försöka påverka yrkesvalet. Föräldrarna vill att yrkesvalet ska vara respondentens egna och vill inte påverka, vilket därmed blir en indirekt påverkan. Den indirekta påverkan tyder på att vi lever i ett socialt fungerande samhälle eftersom individers val alltid blir påverkade av externa faktorer. I resultatet framgår det att föräldrar upplever att de inte behöver påverka, eftersom påverkan kommer ske naturligt från samhället. Utifrån Bourdieus begrepp fält, ser familj inte yrke som något statusgivande utom i enstaka fall, vilket även detta medför till ett lägre direkt inflytande till respondenternas yrkesval.

5.2 Sociala erfarenheter och händelser

Hälften av respondenterna har varit med om händelser som påverkat deras yrkesval. En

respondent berättar att “jag kom ihåg typ när jag fixade farfars TV en gång och han bara sa den här [barnet] ska bli ingenjör” (respondent 1, ingenjör-student). Detta var en rolig och positiv händelse för respondenten. Denna händelse tycks haft en inverkanpåindividens yrkesval då yrket är det individen eftersträvar idag. En annan respondent berättar att hen blev sjuk och “inte kunde jobba och blev sjukskriven så jag tappade alla mina kunder” (respondent 2, media & kom.-student). Denna händelsen var i sig en negativ händelse som enligt respondenten haft positiva konsekvenser. Händelsen har påverkat individen till att studera och till att välja ett annat yrke än PT. Däremot påverkade händelsen inte respondenten till att välja en specifik yrkeskategori. En annan respondent berättar om när hen blev påhoppad på stan av rånare:

En gång blev jag påhoppad, [jag] ringde polisen som kom. Det var en kvinnlig polis som jag bara hoppade [upp] på. När jag såg henne och hon höll om mig då kände jag att det här ska jag göra (respondent 4, vikarierande lärare).

Det var likt respondent 2 en negativ händelse men samtidigt en incident som gav vägledning i vilket yrke hen eftersträvar.

Sociala erfarenheter är även en avgörande faktor i en del av respondenternas yrkesval. Flera respondenter hade en snarlik uppfattning om vilka yrken umgängeskretsen samt samhället

uppfattar som “bra” och “viktiga” yrken. Två av respondenterna sammanfattar kontrasten i svaren bra med att säga:

Tror typ att dom flesta jag hänger med har en tydlig bild av vad ett dåligt jobb är [...] finns typ inget jobb med dålig lön som är ett bra jobb [...] det handlar väl typ lite om arbetsuppgifter också

(respondent 1, ingenjör-student).

Jag tror inte folk har tänkt på det så mycket [om vilka jobb som är viktiga], bara ett vanligt jobb liksom [...] jag tror både inkomst och “lalleriet” att kunna komma och gå som man vill [inte är lika viktigt som] typ polis, brandmän, sjukvårdare, överläkare. Samhälls grejer helt enkelt. sånt som styr samhället [är viktigt] (respondent 2, media & kom.-student).

En övervägande del av respondenterna uppfattar hur umgängeskretsar och samhällsbild intar en positiv eller negativ inställning gentemot yrken. Det finns däremot några kontraster gällande på vilket sätt lön och samhällets behov influerar åsikten om “bra” och “viktiga” yrken.

Respondenterna var till ett flertal eniga gällande en positiv syn till studier. De tillkom flera svar som: “jag tycker det är viktigt att vara utbildad [...] jag tror att man utvecklas i sig själv och blir en vettigare person om man pluggar” (respondent 5, ekonomi-student). Eller “jag tycker att det är viktigt att lära sig” (respondent 1, ingenjör-student) men också svar som att det “är en försäkring på att du får arbeta" (respondent 2, media & kom.-student). En av respondenterna förmedlar att hennes åsikt har förändrats, hen förklarar “jag tyckte inte att de var viktigt för mig [...] ju äldre jag blivit tycker jag det ändå är viktigt att utbilda sig” (respondent 4, vikarierande lärare). Individen har ändrat uppfattning och lägger mer vikt vid en utbildning. Värt att tillägga är att respondentens umgängeskrets har varit väldigt liten tills hennes nya sambo tillfört vänner, varav alla har akademisk bakgrund. I kontrast till detta anser respondent 3 (SCB) att studier inte längre är viktiga, hen berättar att alla “framgångsrika har inte ens gått klart universitetet”. Vilket i hens mening är bevis på att studier inte är viktiga. I kontrast till detta tycker respondenten samtidigt att det är viktigt att lära sig.

Avslutningsvis hävdar flertalet av respondenterna att deras yrkesval influerats av händelser och den uppfattade bilden umgängeskretsar såväl som samhället har kring yrke. De sociala

erfarenheterna av umgängeskretsar samt samhällets bild av yrke har påverkat flera respondenter i den mån att de anpassar sig efter de rådande normer och värderingar som individen uppfattar. Normer och värderingar kring olika yrken. Denna anpassning kan förstås genom spelet och den generaliserande andre då utgångspunkten är att individen förhåller sig till sin omgivning. Utöver detta sägs även att händelser påverkat individens yrkesval. I den mån att individen associerar

specifika stimuli till händelserna. Stimulus som vidare påverkar individens yrkesval. Detta då individerna relaterar specifika stimuli med yrke. Individen väljer sedan att eftersträva det yrke som medför positiva upplevelser och stimuli. Hur individen eftersöker situationer baserat på relaterade stimulus förstås utifrån vad Mead (1976) benämner som medvetandet.

5.3 Individens och omgivningens attityder

En del av respondenterna identifierar sig med det eftersträvade yrket i form av intresse eller egenskaper. En respondent anser sig kreativ med att säga “jag har ändå rätt ofta typ så produktideér i huvudet och går typ rätt ofta runt och tänker på det” (respondent 1, ingenjör-student) vilket får hen att vilja bli produktutvecklare. En annan respondent anser sig vara drivande och problemlösande vilket påverkar hen till att vilja bli egenföretagare inriktad på IT-säkerhet (respondent 2, media & kom.-student). Dessa egenskaper anser respondenten sig ha tagit efter sin mamma då hen berättar att hen “är självdriven och vill lösa problemet själv” (respondent 2, media & kom.-student). En av respondenterna svarar med “tycker väl synd om dom”

(respondent 3, SCB) då hen troligen vill arbeta med att hjälpa folk. Individen visar på detta sättet stor empati för andra människor. Vidare förklarar en av respondenterna som vill arbeta inom ekonomi att egenskaper som “jag tror jag är strukturerad [...] jag är smart [...] att man är social. Och liksom ansvarstagande” (respondent 5, ekonomi-student). individen anser sig passa in i yrket med grund i dessa personliga egenskaper. Respondent 6 (servitör) anser endast att hen bör välja ett yrke som är “någonting som jag tycker är roligt annars kommer det ju inte passa". Denna respondenten har inga speciella yrkesmål eller anser sig ha egenskaper kopplade till någon specifik yrkeskategori. Respondent 4 (vikarierande lärare) har ett stort intresse för hundar, hen förklarar att “jag har alltid haft hund och älskar hund”. Respondenten eftersträvar till att bli hundförande polis. Respondenten förklarar att hen “gillar struktur och ordning” vilka egenskaper hen “tagit efter väldigt mycket från min pappa".

Även relationer och de attityder som återfinns inom dessa relationer återspeglas i yrkesvalet. Ett flertal av respondenterna värderar lön högt. Det syns i flera av respondenternas svar som “alltså lön känns som att det är det största" (respondent 1, ingenjör-student) och “jag tror både inkomst och [...] kunna komma och gå som man vill” (respondent 2, media & kom.-student). I kontrast till detta kan “olika jobb är lika viktiga för de behövs i samhället” sammanfatta övriga

respondenternas åsikt. En av respondenterna strävar efter ett yrke med hög status varav ambitionen endast tycks återspeglas i individens umgängeskrets då individen berättar att “alla plugga vidare” (respondent 5, ekonomi-student). Samma respondent svarar att erkännande inom

umgängeskretsen är “mer karriär, vad man gör med sitt liv. Vilken lägenhet man köper, vilken bil man har". Vilket åsyftar en underliggande ambition till att lön värderas högt.

Respondenterna ansåg även om “pengar är något som är en drivkraft” (respondent 6, servitör). Så finns det mer erkännanden inom umgängeskretsarna som “att känna mycket människor tycker jag också är väldigt viktigt inom mina umgängeskretsar” (respondent 6, servitör). Respondenten anser att kontaktnät är väldigt viktigt. Respondent 4 (vikarierande lärare) svarar på vad som ger erkännande inom umgängeskretsar, svarar hen att

det handlar mest om hur mycket man vill jobba och hur mycket tid man lägger ner på att jobba [....] jag tycker att man ska ha vilja att jobba (respondent 4, vikarierande lärare).

Respondenten menar på att vilket yrke en individ har är inte viktigt. Snarare menar respondenten att hur hårt du jobbar är en avgörande faktor i vad som ger erkännande inom umgängeskretsar. Samtidigt förklarar respondenten att hen inte “eftersöker inte så många vänner”. Tvärtemot svarar en annan respondent att i umgängeskretsen “skulle alla plugga vidare och även jag också”. hen förtydligar varför med att hen “tror att chansen att få ett bra jobb är större om man pluggar vidare” (respondent 5, ekonomi-student).

Där finns en relation mellan yrkesval, attityder, egenskaper och relationer. Individen tillskriver specifika yrken vissa egenskaper. Egenskaper som även individen själv har. Yrkesvalet påverkas på det sättet att individen eftersträvar yrke med egenskaper som även individen anser sig ha. Att få nyttja sina egenskaper i yrket innebär positiva stimuli för individen. Yrkesvalet kan därmed förstås genom medvetandet. Samtidigt kan dessa egenskaper grundas både i individen själv men även hos föräldrarna enligt vissa respondenter, vilket kan förstås genom habitus. Barn

internaliserar föräldrars värderingar, syn på strukturer och möjligheter och gör om de till sina egna, och utgör en grund i deras val. Samtidigt intar individerna en viss inställning gentemot vilka kriterier yrken anses uppfylla. Kriterier som en hög lön och att göra nytta i samhället. Beroende på vilka kriterier individen uppfattar ger erkännande inom sina olika fält, så kommer individen eftersträva yrken som uppfyller dessa. Samtidigt som det handlar om kriterier så tycks även utbildning vara en viktig aspekt. Inte att eftersträva yrken som kräver utbildning men snarare att fullfölja en utbildning då flera individer i nära relationer väljer att göra det.

6.0 Slutsats och Diskussion

Vi har funnit i vår intervjuundersökning att det finns en rad mekanismer vilka påverkar

individens yrkesval. Enstaka föräldrar påverkade barnens yrkesval direkt genom aktivt sporrande och “pushande”. Fler föräldrar påverkar sina barns yrkesval indirekt genom att inte ha några förväntningar. Vi fann att sociala erfarenheter och till viss del händelser påverkar yrkesvalet. Respondenterna anpassar sig till omgivningen efter rådande normer och värderingar samt kopplar stimuli till specifika händelser vilka de hävdar är en påverkan. I resultatet framkom det även att attityder kring lönesättning samt relationer i form av erkännande från omgivningen är andra mekanismer som påverkar yrkesvalet. Således har vi lyckats belysa vårt övergripande syfte att studera de mekanismer som påverkar individens yrkesval trots ett litet antal intervjupersoner.

Det framkommer i våra intervjuresultat att någon enstaka respondent upplever att hens föräldrar direkt har påverkat yrkesvalen. I kontrast till detta fann vi att övriga respondenter avsade sig ett erkännande av familjens påverkan. För dessa individer förefaller yrkesvalet vara mer avhängigt av sociala mekanismer, såsom umgängeskretsens attityder vilket även Paa & McWhirter (2000) kom fram till. Corra, J. L. (2015) har också kunnat visa på att omgivningens attityder spelar roll. I detta fall studerades amerikanska high-school elever och de påverkades av sina kamraters

attityder. Vår studerade grupp var visserligen äldre men även i denna yrkesgrupp verkar

kamraternas åsikter spela stor roll vid yrkesvalet. Våra och andras resultat stämmer överens med Gottfredson (1981) teorier om att status har en avgörande roll i yrkesvalet. Gottfredson samt Trice & Knapp (1992) redovisade dock att status var i relation till föräldrars innehavande status vilket inte överensstämmer med våra resultatet. Man kan spekulera varför vi erhåller denna skillnad. En orsak kan vara att detta är en generationsfråga. Ovan nämnda forskargrupper publicerade sina data 1981 respektive 1992 och vår begränsade undersökning är från 2020. Drömyrken idag tycks vara “influencer”och “entreprenör” och denna iakttagelse förefaller stärka vår hypotes att föräldrarnas direkta påverkan har minskat under 2000-talet. Vår undersökning baseras på bara sex individer vilket gör det svårt att uttala sig om generaliserbarheten om förändrade mekanismer med avseende på yrkesval.

I resultatet fann vi hur en stor del av respondenterna tagit efter sina föräldrar i yrke i form av studietid och status på yrke. En av respondenterna meddelade dock att detta var temporärt då yrkesmålet var ett annat. Respondenten anger orsaken är en negativ händelse vilket tilldelades positiv stimuli. Vi tar oss friheten att spekulera beträffande denna mekanism. Om denna händelse

inte ägt rum, skulle respondenten då vilja fortsätta i föräldrarnas fotspår? Vi har genom detta arbete förstått att enstaka händelser och intryck kan utgöra en viktig mekanism för framtida yrkesval för den enskilda individen. Det är viktigt då man utvärderar forskningsmässigt en enstaka händelse betydelse att man tänker på att det kan vara en omedveten efterkonstruktion. Som regel är verkligheten inte så förenklad eftersom varje enskild människa har en stor mängd egenskaper och karaktärsdrag. En enstaka händelse kan medföra att individen formulerar för sig själv utifrån sina karaktärsdrag att hen vill bli tex ingenjör som i ett av våra studerade fall. Egentligen så har nog ingenjörstudentens goda prestationer på gymnasiets tekniklektioner spelat en större roll än just den positiva kommentaren från sin farförälder. Med detta exempel vill vi belysa att man måste ha ett kritiskt förhållningssätt vid analys av enstaka händelsers betydelse för yrkesvalet. Individens identitet har en avgörande betydelse för yrkesvalet och det mer än en enstaka händelse. Vi skapar som regel en berättelse om oss själva där vi omtolkar händelser från tex barndomen. I fallet om ingenjörsstudenten var säkert farfar viktig för hans

identitetsutveckling och som ledde till hans yrkesval. Vi har kommit till insikt att man därför måste tolka enskilda händelser med försiktighet då det gäller betydelsen inför yrkesvalet.

Gottfredson (1981) fann att individer av en högre klass är mer benägna att läsa vidare oberoende av föräldrarnas uppmuntran eller inte. Detta är något som vi hade hoppats kunna belysa i denna undersökning. Vi tyckte det var svårt att kartlägga klass bland våra intervjupersoner. Detta var ett ämne som föreföll känsligt. Dessutom tycker vi som intervjuare att det var svårt att klassificera utifrån klass i dagens samhälle. Vilken klass tillhör en arbetslös akademiker som flytt från sitt hemland med sina barn och som försörjer sig som taxichaufför? De stora socioekonomiska

förändringarna i dagens Sverige gör att vi måste ha bättre forskningsinstrument för att klassificera klass.

Tyvärr visade det sig att våra studerade individer inte representerade en normalpopulation. Detta var inget som uppmärksammades i bekvämlighetsurvalet och bara en respondent har föräldrar som studerat vidare. Detta har medfört ett skevt urval vilket kan ha påverkat resultatet och dess tolkning. Till exempel ser vi att flera av respondenterna tagit efter yrket i form av status och studietid. Dock skapar denna snedfördelning en minskning av förståelsen då nästan inga föräldrar studerat. Reproduktionen går därmed inte att belysa på det sätt vi hade hoppats. Dessutom blev vårt intervjumaterial snedfördelat beträffande kön pga avhopp. Ett större antal intervjupersoner hade troligtvis gjort att effekterna av snedfördelningen hade minskat.

Utifrån våra specifika frågeställningar verkar omgivningens attityder vara den faktor som har haft störst betydelse för yrkesvalet bland våra studie deltagare. Det förefaller som om dessa

iakttagelser har också stöd i litteraturen. Frågeställningen om föräldrarna har påverkan på yrkesvalet har vi också kunnat belysa och bekräfta att så är fallet. Intrycket är dock att denna mekanism verkar ha mindre betydelse för våra respondenter jämfört med tidigare studier. Detta kan bero på vårt snedfördelade material men också på generationsskillnader. Dagens ungdom skulle möjligen vara mindre påverkade än vad deras föräldrar var av sina föräldrar var. Ett större antal intervjuade personer behövs för att kunna bekräfta eller förkasta denna hypotes.

Vi konkluderar från våra resultat och från tidigare studier att yrkesvalet påverkas av ett flertal mekanismer och som samspelar. Genom föräldrar sker en påverkan genom erkännande,

förväntningar, yrke samt återskapandet av deras normer och värderingar. I vår studie fann vi att föräldrar uttryckte att de inte hade några förväntningar på sina barns yrkesval, vilket inte beskrivits i tidigare studier. Detta kan tolkas som indirekt påverkan och behöver studeras ytterligare. Vidare fann vi att enstaka händelser som påverkat yrkesvalet bör tolkas med försiktighet. Yrke i form av erkännande eller status ses som en tydlig influens både i vår studie och i andras studie. Det finns även en relation mellan yrkesval, attityder, egenskaper och relationer. Påverkan sker genom alla dessa mekanismers samspel med varandra. Detta innebär dock inte att alla aspekter påverkar yrkesvalet samtidigt och i lika stor utsträckning. Hur en individ väljer sitt yrke idag är komplext och mångfacetterat. Ytterligare studier, såväl kvantitativa som kvalitativa behövs för att bättre kunna stödja unga personer i sina livsval.

Referenslista

Bourdieu, P. (1973). The three forms of theoretical knowledge. Information (International Social Science Council), 12(1), 53–80. https://doi.org/10.1177/053901847301200103

Bourdieu, P. (1999). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Corra, J. L. (2015). Aspirations, expectations, and influences on the post-secondary plans of rural youth. (Doctorial thesis, The Pennsylvania State University in philosophy). Pennsylvania: The Pennsylviania State University, Collage of agricultural sciences. Hämtad 2020-06-02 från http://db.ub.oru.se/login?url=http://search.proquest.com.db.ub.oru.se/?url=https://search-proquest-com.db.ub.oru.se/docview/1770109673?accountid=8028

Dumais, S.A. (2002). Cultural capital, gender, and school success: the role of habitus. Sociology of education, 75(1), 44-68. doi: 10.2307/3090253

Gilje, N. & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Diadalos

Gottfredson, L. S. (1981). Circumscription and compromise: A developmental theory of occupational aspirations. Journal of Counseling Psychology, 28(6), 545–579. doi: http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1037/0022-0167.28.6.545

Jacobsen, D. I., (2002). Vad, Hur och Varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur AB.

Johansson, B., & Thiborg, B. (2005). Faktorer som påverkar ungdomars

yrkesval - Effects that influence adolescent career choices. (Examensarbete). Malmö: Skolutveckling och ledarskap Malmö högskola. Hämtad 2020-06-01 från

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/1851/examensarbete2005-10-19.pdf;jsessionid=7E2FB8DE3AF357BB50AAA53F8F2472A0?sequence=1

Lee, H. (2012). "What do you want to do when you grow up?" Occupational aspirations of Taiwanese preschool children. Social Behavior and Personality, 40(1), 115-127. doi: http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.2224/sbp.2012.40.1.115

Lomax, R. G., & Gammill, P. S. (1984). Sex differences and perceived parental influences on student occupational and educational aspirations. Sociological Perspectives, 27(4), 465-472. doi: https://doi.org/10.2307/1389037

McWhirter, H. E., & Paa, K. H. (2000). Perceived Influences on High School Students' Current Career Expectations. National Career Development Association, 49(1), 29-44. doi:

https://doi.org/10.1002/j.2161-0045.2000.tb00749.x

Mead, G.H. (1976). Medvetandet, jaget och samhället: från socialbehavioristisk ståndpunkt. Lund: Argos.

Nordmark, S. (2015). Pierre Bourdieu. I L. Gottzén & U. Lögdlund. (Red.), Sociologins teoretiker. (s. 227-241). Malmö: Gleerups.

Statistiska centralbyrån. (2020). Utbildningsnivån i Sverige. Hämtad 2020-04-22 från

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/utbildningsnivan-i-sverige/

Trice, A. D., & Knapp, L. (1992). Relationship of Children’s Career Aspirations to Parents’ Occupations. Journal of Genetic Psychology, 153(3), 355-357, doi:

https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1080/00221325.1992.10753730

Vetenskapsrådet. (2017). Forskningsetiska principer