Författare: Förband: Kurs:
Major Peter Wase T 2 ChP 2002-2004
FHS handledare:
Doktor Georgios Rigas och Överstelöjtnant Håkan Jansson
Uppdragsgivare: Examinator: Ämnets beteckning:
Försvarshögskolan
Krigsvetenskapliga Institutionen
Professor
Nils Marius Rekkedal
19 100: 2003
Energi, enhetlighet, effektivitet – Enhetsdrivmedel
Försvarsmaktens nya inriktning mot ett internationellt verksamhetsfält innebär att anpass-ningar behövs/krävs för att uppnå interoperabilitet med övriga samverkande aktörer. För att kunna verka med ett högt tempo, flexibilitet och uthållighet inom ramen för manöverkrigföring eftersträvas en förenklad logistik på stridsfältet.
En del av denna utveckling omfattar ett eventuellt införande av enhetligt drivmedel/bränsle (Single-Fuel Concept). Denna drivmedelskomponent exemplifierar interoperabilitet enligt de strukturer som gäller inom NATO och EU. Uppsatsens syfte är att ta fram styrande faktorer samt beskriva krav för en eventuell implementering av enhetligt drivmedel/bränsle inom Försvarsmakten. Vidare är uppsatsens målsättning att identifiera problemområden med syfte att ge underlag för materiel– och organisationsutveckling. Metoden för studien är deskriptiv. Litteraturstudierna och de kvalitativa intervjuerna utgör huvudsakligt källmaterial för uppsatsen.
De viktigaste slutsatser som erhållits är att enhetsdrivmedel/bränsle sannolikt kan ge operativa fördelar med ökad effekt vid stridskrafternas insatser. Ett flertal begränsningar har konstaterats och problemområden bedöms främst omfatta materielanpassning och viktiga komponenter inom miljöområdet.
Nyckelord:
Manöverteori, enhetsdrivmedel/bränsle (Single-Fuel Concept), implementering, interoperabilitet, logistik, tempo, flexibilitet, uthållighet.
ABSTRACT
Energy, uniformity, efficiency – Single - Fuel Concept
The new direction for the Swedish Armed Forces includes the international field of action and thus highlights the need for changes and adjustments in order to achieve interoperability with the forces of co-operating partners. Simplified logistics in the theatre is worth looking into in order to find ways to strengthen the ability to operate with a high tempo, flexibility and sustainability within the framework of manoeuvre warfare. One aspect of this development would be to consider the introduction of a Single-Fuel Concept. This POL component is an example of interoperability for NATO and EU organisations.
The objective of this paper is to bring forth critical factors and to describe the demands for a possible implementation of a Single-Fuel Concept – and fuel types within the Armed Forces. This work is also aimed at identifying areas of special concern and subsequently to present facts to be utilized in the development of organisation and equipment. The method in this study is descriptive. Literature studies and qualitative interviews constitute the foundation of this paper.
The most important conclusions given here are that the Single-Fuel Concept will allegedly make way for operative advantages with increased efficiency during combat and missions. A number of limitations are being pointed out and the most significant areas of concern are primarily the equipment interoperability and decisive components regarding environmental issues.
Keywords:
Manoeuvre theory, Single-Fuel Concept, implementation, interoperability, logistics, tempo, flexibility, sustainability.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ... 4
1.1 BAKGRUND ... 4
1.2 DRIVMEDELSTJÄNST I ETT HISTORISKT PERSPEKTIV ... 5
1.3 PROBLEMFORMULERING ... 6
1.4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8
1.5 AVGRÄNSNINGAR ... 9
1.6 BEGREPP OCH DEFINITIONER ... 10
1.6.1 Implementering... 10 1.6.2 Interoperabilitet... 10 1.6.3 Logistik ... 11 1.6.4 Uthållighet... 12 1.7 MANÖVERTEORIN ... 13 1.8 ANALYSMODELL ... 17 1.9 KÄLLKRITIK... 18
1.10 FORSKNING OCH TIDIGARE UTGIVET MATERIAL ... 18
1.11 DISPOSITION ... 19
2 UNDERSÖKNINGSMETOD... 20
2.1 METODER... 20
2.1.1 Tekniker ... 21
2.1.2 Valda tekniker... 21
2.1.3 Kvalitativ intervju och val av respondenter ... 21
3 TEORETISK ANALYS OCH INTERVJUER ... 22
3.1 INLEDNING ... 22
3.2 DOKUMENT- OCH LITTERATURSTUDIER... 22
3.2.1 Stridens förutsättningar... 22
3.2.2 Krav på uthållighet... 24
3.2.3 Operativa förutsättningar för logistik ... 25
3.2.4 Internationaliseringsperspektiv och NBF... 25
3.2.5 Partnerskapsmål... 27
3.2.6 Utveckling inom drivmedel-/bränsleområdet ... 28
3.2.7 Enhetsdrivmedel/bränsle (Single-FuelConcept ), en beskrivning ... 30
3.3 REDOVISNING AV INTERVJUER... 34
4 DISKUSSION ... 43
5 SLUTSATSER ... 49
6 AVSLUTNING ... 50
6.1 SAMMANFATTNING ... 50
6.2 BEHOV AV YTTERLIGARE FORSKNING ELLER UTREDNING .. 51
7 KÄLL – OCH LITTERATURFÖRTECKNING ... 52
7.1 TRYCKTA KÄLLOR ... 52
7.2 INTERNET... 53
7.3.1 Tidskrifter ... 55
7.4 FÖREDRAG... 55
7.5 INTERVJUER... 55
7.6 RESURSPERSONER... 56
8 ORD- OCH FÖRKORTNINGSLISTA... 57
9 BILAGOR
BILAGA 1 INTERVJUUNDERLAG
BILAGA 2 FÖRSLAG TILL DRIVMEDELS FÖRSÖRJNING
1 INLEDNING
1.1 BAKGRUND
Warzawapaktens upplösning och de baltiska staternas inträde i NATO har inneburit att en stabilare säkerhetspolitisk utveckling har skett inom Sveriges närområde.1 ”Samarbete inom Östersjöområdet skall ges fortsatt hög prioritet, då det utgör en viktig grundstomme för möjligheten att gemensamt möta en vidgad hotbild mot vårt samhälle och våra grundläggande demokratiska värderingar. ” 2
Försvarsmakten kommer därmed att ges större möjligheter att fördjupa internationella kontakter. Sveriges medlemskap i FN och EU samt en utveckling av partnerskap inom ramen för PfP (Partnership for Peace) är exempel på sådana. Mot dessa förutsättningar sker successivt en anpassning och Försvarsmakten har fått förändrade uppgifter efter genomförd omstrukturering, ett insatsförsvar istället för ett invasionsförsvar och en ny ledningsstruktur. Ett utökat internationellt deltagande kommer sannolikt att medföra förändringar som kräver anpassningar av funktioner, så även inom logistikområdet.3 Organisations- och materielanpassning skall successivt ske inom Försvars-makten för att Sverige skall kunna vara interoperabla med de nationer med NATO-struktur vid de internationella insatserna. Interoperabilitetskraven innebär bl.a. utrustning som svarar mot de krav som ställs för att fullfölja ingångna avtal.4
Utvecklingen och anpassningen av logistikorganisationen fortsätter. ”Kritiska framgångsfaktorer behöver identifieras och åtgärder vidtas för att eliminera hindren att nå uppsatta målsättningar. Tekniska system och metodik behöver genomlysas för att implementering skall kunna ske.”5 En del av denna utveckling omfattar ett eventuellt införande av enhetligt drivmedel- och bränsle inom Försvarsmakten. Denna komponent exemplifierar interoperabilitetsanpass- ning med de strukturer som gäller inom NATO och EU.
1 Inträde i NATO 2004-04-01.
2 Försvarsberedningens säkerhetspolitiska rapport ”Säkrare grannskap – osäker värld”
(Ds 2003:8) [Online] (http://www.forsvarsberedningen.gov.se), [2003-03-04].
3 Försvarsmakten, OPI-4,(2002), Operativa Insatsledningen, OPL, 2002 -12-12, s. 5. 4 Ibid, s. 7.
1.2 DRIVMEDELSTJÄNST I ETT HISTORISKT PERSPEKTIV
”Without supplies no army is brave.” 6
Carl von Clausewitz7 har tolkats att ”… manöverkrigföring är att manövrera ut motståndaren och försätta denne ur balans och därvid skapa systemkollaps i hans organisation.”8 Detta grundläggande synsätt för hur krigföring kan genomföras medförde att Tyskland under andra världskriget bl.a. utvecklade krigföringsmetoder med s.k.”Blitzskrieg.”9 Blixtkriget omfattade ett högt tempo, delegerad ledning, hög momentan eldkraft och kraftsamlade10 anfall med flygunderstöd. Motoriseringen av krigsförbanden påbörjades redan under tiden mellan världskrigen. Tyskarnas lärdom och erfarenheter från de rörliga stridsfordonskomponenterna som fanns på krigsskådeplatser under första världskrigets slutskede, påskyndade processen för utveckling av såväl taktik som materielsystem.
Förutsättningarna för logistik var allmänt sett svåra att hantera vid andra världskrigets inledning, inte minst beträffande drivmedelsförsörjningen. Huvuddelen av stridskrafternas logistikenheter transporterades med häst och vagn eller med järnväg. Detta var naturligtvis ett arv efter 1800-talets ”linjära” metoder för hur arméer skulle genomföra operationer med statisk ”utnötningskaraktär.”11Förbanden skulle således transporteras och understödjas av en organisation med en föråldrad infrastruktur. Den tyska offensiven mot Sovjetunionen 1941 påvisar svåra logistiska konsekvenser kopplade till den aktiva krigföringen.12 Äldre materielsystem och logistik anpassad till en taktik som var ny, försvårades avsevärt av rådande förhållanden med en otidsenlig organisationsstruktur för att kunna understödja anfall på djupet.13
6 Brassey´s, Powering war, (1994), Volume 11, s. 39. Kung Fredrik II av Preussen, Instruktio-
ner till sina generaler 1747. Citat av R.D Heinl Jr : A dictionary of Military and Naval Quota-
tions,( 1966), London: Naval Institute Press.
7 Carl von Clausewitz. Preussisk general och militärteoretiker som levde under 1800-talet.
Denne drog lärdom och erfarenheter från rådande förhållanden bl.a. vid franska, ryska och preussiska fälttåg. Känd för boken Om Kriget, (2002), Stockholm: Bonnier Fakta Bokförlag AB.
8 Mikael Frisell, Doktrinutveckling en levande process- Essäer inom krigsvetenskap,(2002),
Stockholm: Försvarshögskolan, Krigsvetenskapliga Institutionen, 2002-11-14, s. 202.
9 Ibid.
10 Bra Böckers lexikon, (1978) del 23, s. 35,”Tempo”: hastighet, fart, takt. ”Kraftsamling” är
en svensk förklaring av vad som omfattar förutsättning vartill huvudstriden skall insättas för att uppnå avgörande, denna kraftsamling behöver ej relateras till geografiska förutsättningar. Jfr tysk benämning ”Schwerpunkt.”(förf.ant)
11 Nils Marius Rekkedal, Modern Krigskonst, (2002), Försvarshögskolan, Krigsvetenskapliga
Institutionen, Stockholm: Elander Gotab, kap. 2.5.3. Linjära former för krigföring till- skrivs Antoine Henri de Jomini. Fransk general som tjänstgjorde vid Napoleons staber. Jomini utvecklade strategi vilken publicerades i boken Précis de l´Art de Guerre 1838.
12 Eddy Bauer, Operation Barbarossa. (1979), Andra Världskriget, Wiken: Bokorama/ Förlags
AB, s. 4. ”… i daggryningen 22 juni 1941 inledde 3.2 miljoner tyska soldater överrasknings-
anfallet mot Sovjetunionen.”
13 Martin van Creveld, Supplying War-Logistics from Wallenstein to Patton (1997),
kontinuerlig försörjning. Avskärningsrisker fanns ständigt då det tidvis var långa förbindelser mellan främre förband och understödjande enheter.
Den tyska organisationen var inte anpassad för en effektiv drivmedels-förmedling och stora mängder drivmedel krävdes för att försörja divisionerna. Beräkningar redovisar mängder som för de mest offensiva faserna omfattade c:a 330.000 ton drivmedel per månad.14 Felaktiga förbrukningskalkyler innebar bl.a. att ammunition fanns i relativt stora mängder med hänsyn till förbrukning enligt stridsfrekvenslinjaler, medan drivmedlen utgjorde en ständig bristvara. Behovet av drivmedel påverkade därmed stridsförloppet, och uppkomna försörjningsproblem innebar att det blev ”halt” på verksamheten. Alternativa transportmetoder med stöd av flyg (kameler och hästar förekom också) användes för att kunna nå främre mekaniserade förband.15
Tillgången till drivmedel kunde delvis kompenseras av att tyskarna fick tillgång till ryskt. Det var dock tekniska problem med dess kvalité, och på det hela taget ansågs det ryska drivmedlet vara sämre. Den stränga kylan som återkommande tärde på såväl personal som materiel påverkade även drivmedlen. Dessa paraffinerades och vid stark kyla stannade motorerna. Den tyska armén omfattades av c:a 2000 olika sorters fordon vilket även idag kan betraktas som en ansenlig mängd, inte minst ur logistiksynpunkt, där reservdelsförsörjning, oljor, fetter och olika drivmedel skulle distribueras till denna mångfald av fordonstyper. Avsaknaden av lämpliga transportförmågor och flexibilitet16 inom drivmedelsförsörjningen samt tillgång till lämpligt drivmedel och i rätta volymer, bidrog starkt till att de tyska stridskrafternas insatser avstannade.17
1.3 PROBLEMFORMULERING
Logistik är en avgörande verksamhet för insatsorganisationens uthållighet.
Fredsimplementerande och fredsbevarande insatser på Balkan eller USA:s krigföring i Irak under våren 2003 utgör exempel på detta. Logistikens betydelse gäller i allra högsta grad, där alla logistikfunktioner utgör kvalificerade resurser avseende förutsättningar för hur militära operationer skall kunna genomföras. Uthållighet och rörlighet vid förband och enheter måste kunna tillgodoses över tiden. Detta kan omfattas av all verksamhet från strategisk nivå med transporter och uppladdning till den taktiska fältmiljön med praktiskt genomförande av underhållstjänst och sjukvårdsinsatser. Strids-förloppen inom ramen för manöverkrigföring på marken karaktäriseras av mekaniserade enheter och ett högt tempo med strid över stora ytor.18
14 Martin van Creveld, Supplying War-Logistics from Wallenstein to Patton, (1997), Cambridge:
University Press, kap. 5, s. 142-180.
15 Ibid.
16 Bra Böckers lexikon, (1978) del 8, s. 57,”Flexibilitet”: smidighet, anpassningsbarhet.
17 Martin van Creveld, Supplying War-Logistics from Wallenstein to Patton, (1997), Cambridge:
University Press, kap 5, s. 142-180.
18 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin, (2002), HKV Försvarsmakten, Värnamo: Fälth
& Hässler, s. 81- 82, och Nils Marius Rekkedal, Modern Krigskonst, (2002),
flygplan konstruerats för att använda drivmedel som varit beroende av den civila produktionsapparaten. Den militära logistikorganisationen har omfattats av betydande drivmedelsadministration och problemområden beträffande hantering, lagerhållning och transportplanering. En hög grad av flexibilitet krävs inom logistikorganisationen, inte minst beträffande överlämning och uppfyllnad av drivmedel. För att ge en god rörlighet vid fordonsburna enheter så förutsätts en hög tillgänglighet av lämpliga drivmedel och bränslen.19 Erfarenheter av dessa förhållanden tydliggjordes bl.a. under Gulfkriget 1991.20 Därför har en aktiv utveckling skett inom den militära organisationen med syfte att effektivisera och minska friktionerna för att uppnå bästa effekt inom drivmedels - och bränsleområdet. Begreppet Single-Fuel Concept (hädanefter även förkortning SFC) har introducerats och använts under ett flertal år av nationer inom NATO. Detta bränslekonceptet har utvecklats i USA med logistik-erfarenheter från större militära operationer under 1900-talets senare del. Syftet med detta drivmedel är att minska antalet komponenter för att uppnå maximal logistisk handlingsfrihet och uthållighet på såväl taktisk-, operativ- som strategisk nivå.”…Under kriget i Irak 2003 tankade bombplan, helikoptrar, stridsvagnar, lastbilar och terrängfordon på ett och samma drivmedel, det fotogenbaserade JP-8.” 21
NATO eftersträvar systemmässig interoperabilitet vid multinationella insatser. Samarbetet har därefter utmynnat i krav på att vara interoperabla och uppnå effektvitet inom drivmedelsområdet.22 En utvidgning av ett svenskt internationellt deltagande kommer sannolikt att kräva såväl organisatorisk som materiell anpassning. Detta gäller exempelvis då svenska enheter skall utgöra leverantör eller mottagare av drivmedels-/bränsleprodukter. En utredning pågår för närvarande där syftet är att undersöka om Sverige skall införa drivmedels-/bränslekonceptet baserat på flygfotogen. Sverige ingår även i en så kallad ”Working Group” i NATO, där Sverige deltar i rollen som partnerskapsnation. ”Syftet är bl.a. att anpassa Försvarsmakten till NATO- STANAGS och påbörja implementering av konceptet inom 2-4år efter beslut.”23 Utvecklingsprocessen fortskrider och identifiering pågår för att fånga upp problemområden så att interoperabilitet med samverkande parter kan uppnås på effektivaste sätt. Sveriges ambition att ingå i nya roller och uppgifter på den internationella arenan, innebär sannolikt att detta medför konsekvenser för såväl organisationsstruktur som materielanpassning.
19 Försvarsmakten, Reglemente för Försvarsmaktens underhållstjänst i krig, (UhR Krig)
Försvarsmakten, Stockholm, 1996, M7751-701001, s.127.”Med bränsle avses fasta, flytande och gasformiga produkter avsedda för uppvärmning av anläggningar, byggnader tält m.m.”
20 William G Pagonis, Moving Mountains,- Lessons in Leadership and Logistics from the Gulf
War, (1992), Boston Massachusetts: Harvard Business School Press, s. 147.
”… of the100- hour war…that fuel consumption by the two corps approached 4.5 million
gallons per day, or 880 truckloads”
21 Håkan Abrahamsson, Ny Teknik, (2003), Nr 14, 2003-04-02.
22 John W. Chandler, Solving the Single fuel Dilemma, Marine Corps Gazette, volume 78,
number 8, August 1994, s. 77.
23 Försvarets Materielverk, Andreas Rosén (Materielsystemledare Drivmedelsförsörjning),
1.4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Uppsatsens övergripande syfte är att i en kontext inom ramen för Sveriges nya doktrinära förhållningssätt med manövertänkande som grund, ta fram styrande faktorer samt beskriva kraven vid en implementering av ett nytt drivmedels /bränslekoncept. Bakgrunden är att militära enheter skall kunna vara inter-operabla med samverkande aktörer vid internationella insatser. Undersökningen sker genom beskrivning beträffande en implementering av ett Single-Fuel Concept (SFC). Syftet är att identifiera problemområden och vilka eventuella förändringar av nuvarande drivmedelsorganisation som krävs för internationella insatser.
Uppsatsens övergripande frågeställning är om SFC är lösningen på drivmedels-försörjningen utifrån manöverkrigföringens förutsättningar. Inom ramen för den övergripande frågeställningen skall uppsatsen söka ge svar på följande:
• Vilka krav kan stridsmiljöer och uthållighet ställa på drivmedelssystemen för svenska markstridsförband ? • Vilka problemområden skall beaktas i denna kontext ? • Vilka krav ställer internationalisering på interoperabilitet inom
drivmedelsområdet ?
1.5 AVGRÄNSNINGAR
Den historiska bakgrunden från andra världskriget beskriver konsekvenser inom logistiken, vilket syftar till att exemplifiera problemområden och erfarenheter inom drivmedelsområdet. Uppsatsen koncentreras till tidsperioden från tidigt 1990-tal intill 2003 för att beskriva utvecklingen av SFC, där främst NATO:s erfarenheter redovisas. Svenska erfarenheter inom drivmedels-tjänsten från internationella missioner under 1990-talet ger även underlag. Detta är näraliggande i tid till när den här undersökningen genomförs.
Försvarsmakten skall kunna påbörja implementering av konceptet inom 2-4 år efter beslut. I uppsatsen avhandlas således förutsättningar för implementering på kort och medellång sikt.
Övergripande tidsperspektiv omfattar tiden fram till 2014. Det förefaller lämpligt därför att Försvarsmaktens målbild sträcker sig intill detta år.
Förutsättningar på lång sikt med senare tidsperspektiv har uteslutits på grund av att det kräver en mer framtidsinriktad problematik än vad som inryms i denna uppsats.
Studiet av utländska försvarsmakter är avgränsat till Norges armé. Detta mot bakgrund av Norges medlemskap i NATO och erfarenheter av drivmedels-hantering av i internationella miljöer.24 Övergripande syfte är att inskaffa erfarenhetsvärden för utveckling av drivmedelsfunktionen inom Sveriges Försvarsmakt. Med internationellt samarbete avses NATO, EU och uppgifter inom PfP.
SFC avses för markbaserade enheter (fordon, landbaserade militära flygplan och utrustningar) på taktisk nivå vid verksamhet i en internationell miljö. SFC är inte avsett för marina förband. De fordon som Marinen och Flygvapnet använder hanteras vid behov inom ramen för Arméns fordon.25 Logistikorganisationer i vidare mening har endast avhandlats i syfte att ge bakgrundskunskap och systemförståelse.
För att uppsatsen inte skall sekretessbeläggas har inte uppgifter om minibeståndet av drivmedel (MIB) och anskaffning eller lagring skett.
Uppgifter som kan vara belagda med sekretess av affärsjuridisk art eller av annan nation eller försvarsallians avhandlas inte. Ekonomiska förutsättningar och miljöfrågor beskrivs perifert. Dessa områden ingår inom ramen för intervjuer, men avgränsas då dessa kräver särskild forskning och utredning.26
24 Materielsamarbete inom logistikområdet mellan Norge och Sverige pågår och upprättandet
av en nordisk brigad sker med inriktning att huvuddelar av förbanden skall vara operativa från 2003-07-01. (förf. anm.)
25Försvarets Materielverk, Andreas Rosén, (Materielsystemledare Drivmedelsförsörjning),
Rapport om införandet av SFC (Single Fuel Concept), PARPMÅL G 4250, i den svenska
Försvarsmakten, (2001), RESMAT 14 540:44346/01, 2001-12-06.
1.6 BEGREPP OCH DEFINITIONER
Väldefinierade begrepp kan beskrivas genom angivande av gemensamma egenskaper eller genom uppräkning och exemplifiering av fenomen som i verkligheten hör dit. I båda fallen är syftet att precisera vad som inryms under begreppet och vad som inte gör det.27 En definition innebär att begreppets egenskaper preciseras med stöd av andra, mer välkända begrepp.28 Nedanstående begrepp och definitioner är nyckelord i uppsatsen.
1.6.1 Implementering
Begreppet är sprunget ur engelskans implement ('förverkliga', 'fullborda', 'genomföra', 'förse med verktyg'), implementation.29 Implementeringsforskning är en samhällsvetenskaplig forskningsinriktning som går ut på att undersöka förverkligandet i förvaltningen av politiska beslut. Implementering handlar om verksamhet för att uppfylla mål eller intentioner.30 Begreppet kan antingen beteckna själva handlingen att implementera, eller ett resultat av en implementeringsprocess.31 Båda betydelserna kan förekomma beroende på kontext. Sammantaget innebär detta att ett problemområde initieras varvid alternativa lösningar på problemet söks. Därefter sker en rekommendation av bästa alternativ.
1.6.2 Interoperabilitet
Interoperabilitet har en avgörande betydelse avseende möjligheter att söka multinationella lösningar inom logistiken. Oxfords uppslagsverk beskriver interoperabilitet som ”…the ability of systems, units, or forces to provide services to and accept services from other systems, units, or forces and to use the services so exchanged to enable them to operate effectively together.” 32
Inom Försvarsmakten har detta begrepp utvecklats till att omfatta standardisering inom olika områden, t.ex. materiel, förnödenheter, tjänster, procedurer mm enligt NATO STANAG. Exempel är att logistik i form av förband, materiel, personal m.m. skall göras interoperabla i den utsträckning som understödsuppgiften kräver och/eller vad antagna PG (partnerskapsmål) anger.33
27 Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Lena Wägnerud, Metodpraktikan,
(2002), Stockholm: Elanders Gotab, s. 20.
28 Ibid.
29 Nationalencyklopedin , [Online], http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?I_art_id=210695,
[2003-10-22].
30 Birgitta Rydén, Principen om den anpassningsbara försvarsförmågan- ett implement-
eringsperspektiv på svensk försvarspolitik under försvarsbeslutsperioden 1997-2001,
(2003), Universitetsbiblioteket, s. 49.
31 Ibid, s. 59.
32Oxfords uppslagsverk, The Oxford Essential Dictionary of the U.S. Military in Military
History, [Online], http://.oxfordreferencecom/views/SUBJEKT_SEARCH.html?subject=s15, [2003-10-22].
Standardisering av materiel med fasta rutiner och procedurer är viktigt. Målet är att möjliggöra en direkt påverkan på uthållighet, effektivitet samt inter-operabilitet. Processen bör därför fortskrida så långt det är möjligt utan att det hämmar möjligheten till ett situationsanpassat agerande. I en multinationell operation har deltagande nationer, tillsammans med operationens ledande organisation (EU, NATO), ett gemensamt ansvar för den multinationella styrkans logistik.34 I ett FN-engagemang samordnas detta överordnat genom FN. En deltagande nation kan dock aldrig frånsäga sig sitt ansvar för logistiken för de egna styrkor, som ställs under multinationellt befäl, oavsett om det sker genom egna nationella lösningar eller genom samarbete med andra nationer.35 Utvecklingen av interoperabilitet och gemensamma internationella logistikresurser skall enligt OPI-4 ligga i linje med Försvarsmaktens långsiktiga interoperabilitetsutveckling, vilken är beskriven i PARP- processen och tydliggjord i PG.36 Detta skall främja ”regionalt” samarbete, såsom det bl.a. kommer i uttryck i den nordiska ländernas samarbete inom NORDCAPS.37 Ur övergripande logistisk synvinkel innebär det dessutom behov av och krav på samarbete med andra nationer. Det är inte minst betingat av Försvarsmaktens begränsade förmåga att med enbart egna resurser understödja större operationer utanför eget territorium. Innebörden ur ett operativt perspektiv är att åstadkomma interoperabilitet och standardisering av gemensamma doktriner, principer och procedurer. I nästa steg bör standard-isering eftersträvas för funktionernas dimensionering avseende materiel, förnödenheter och tjänster.38
1.6.3 Logistik
Varje armés definition av logistik kan variera beträffande detaljer men grundläggande värderingar är desamma för alla: förutseende, ekonomi, flexibilitet, enkelhet och samarbete.39 NATO´s definition40 utgör en omfattande beskrivning av logistikområdet och innefattar även disposition av anläggningar. Definitionen är i allt väsentligt lik FN:s där logistik beskrivs som ”…The science of planning and carrying out the movement and maintenance of forces.” 41 Även här indelas logistik i underfunktioner vilka är förnödenhetsförsörjning, transporter, sjukvårdstjänst, bärgning och reparation av materiel och utrustning. Ett antal delfunktioner ingår även, t.ex. förplägnadstjänst, post och arbetskraft.
34 NATO, NATO Logistics Handbook, (1997), Senior NATO logisticians´ conference secretariat,
NATO headquarters, Brussels, s. 45.
35 Vid s.k. ”dryleaseavtal” med FN gäller ej detta. (förf.anm.)
36Försvarsmakten, Operativa Insatsledningen, OPL, OPI-4, (2002), 01 600:80861,
s. 16-17.
37 Ibid, s. 15. (NORDCAPS: Nordic Co-ordinated Arrangement for Peace Support.) 38 Ibid.
39 NATO, Allied Joint Logistic Doctrine, AJP-4, (Allied Joint Publication).
40 NATO, NATO Logistics Handbook, (1997), Senior NATO logisticians´ conference secretariat,
NATO headquarters, Brussels, s. 1.
samlingsbegrepp för den verksamhet som planeras, förbereds och genomförs för att trupp och förnödenheter skall finnas på rätt plats i rätt tid.”42
Sammantaget innebär beskrivna definitioner ligga till grund för utveckling av begreppet inom Försvarsmakten. Samlingsbegreppet (vilken i militär betydelse) innebär planering och genomförande av förflyttning, underhåll och övriga servicetjänster. Internationellt innefattas även Hälso- och sjukvård i detta begrepp.43 Inom Försvarsmakten pågår arbete med att definiera vad begreppet skall omfatta och hur detta skall tolkas. Sålunda är det föremål för diskussion. Försvarsmaktens ambitioner att anpassa verksamhet för att kunna vara inter-operabla inom logistikområdet innebär bl.a. en utveckling mot NATO-definitionen.44 I uppsatsen utgår författaren från definitionen som utarbetats av J4 i Högkvarteret 45(OPI-4).
Det operativa verket OPI-4 definierar NATO/EU logistik enligt följande: 46 ”Planering och genomförande av förflyttning och vidmakthållande av
stridskrafter.” I sin vidaste betydelse kan det ses som den verksamhet som vid militära operationer handlar om:
a) konstruktion och utveckling, anskaffning, lagring, transport, b) distribution, underhåll, avveckling och avyttrande av materiel, c) transport av personal
d) anskaffning eller konstruktion, underhåll, drift och avyttring av anläggningar och faciliteter
e) anskaffning eller tillhandahållandet av tjänster och f) stöd med sjukvård och hälsovård
1.6.4 Uthållighet
Uthållighet är ett värderat tillstånd som antas krävas för att kunna lösa uppgiften utifrån behovssatta mål. Ansatsen att ge en förklaring till begreppet kan beskrivas i nivåindelningar. Nivåerna omfattar från strategisk/politisk till taktisk nivå. ”Uthållighet beskriver ett förbands förmåga att vidmakthålla nödvändig slagkraft för att över tiden uppnå behovsrelaterade mål.”47 Syftet är att över tiden upprätta förbandens förmåga att lösa uppgifter enligt TOEM.48 Uthållighet är även ett mått, mätt i dygn, på förbandens förmåga att upprätthålla stridsvärde med egna och/eller tillförda resurser. Tiden då förbandet eller systemet kan verka effektivt i en viss uppgift är avgörande i det sammanhanget.49
42 Försvarsmakten, Remiss nomenklatur för Försvarsmakten,(1999), Stockholm,
HKV skr; 09 911:66532, 1999-09-20.
43 Försvarsmakten, Operativa Insatsledningen, OPL, OPI-4,01 600:80861,Översättning av
NATO och EU definition (NATO Logistics Handbook § 103 samt EUMS 35/01, 2001-11-21 s. 7).
44 Ibid, s 5.
45 OPI-4: Operativ inriktning för logistik.
46 NATO, Logistics Handbook § 103 samt EUMS 35/01 2001-11-21, s. 7. 47 NATO, AAP-6, Glossary of Terms and Definition.
48 TOEM: Taktisk Och Ekonomisk Målsättning.
1.7 MANÖVERTEORIN
” Var snabb som vinden, långsam som skogen, aggressiv som elden, orubblig som berget, obskyr som mörkret och rörlig som åsksnärten” 50
I syfte att förklara och öka förståelsen av undersökningsobjektet används manöverteorin som teorianknytning. Antaganden eller påståenden kan ge stöd för att reda ut företeelser och systematisera vår kunskap.51 Utgående från fakta ställs vid utgångsläget frågor som är mer eller mindre okända för under-sökningen, eller hur de fungerar och hänger ihop.52 Teorianknytningen utgår från ett gemensamt förhållningssätt vilket beskrivs i Militärstrategisk
Doktrin.53 Den Militärstrategiska Doktrinen förmedlar budskap om
Försvarsmaktens sätt att använda militära medel - manövertänkande. Av doktrinen framgår bl.a:
”För att nå största möjliga effekt, givet våra resurser och värderingar, skall manövertänkande utgöra grunden för Försvarsmaktens agerande i alla militära operationer.”54
Försvarsmaktens anpassning för att uppnå interoperabilitet med EU och NATO:s struktur omfattas dessutom av regelverk där planeringsprocesser beskrivs. NATO:s doktriner AJP-01 och AJP-04 55utgör exempel på instrument för planering och genomförande av militära operationer. Beskrivna doktriner bygger i allt väsentligt på manöverteorins grunder. Mot denna bakgrund kommer det sannolikt att påverka logistikens utformning i framtida operationer, med större krav på flexibilitet och tillgänglighet i såväl planerings-process som genomförande. Ramen är Försvarsmaktens nya inriktning med nytt taktiskt och operativt uppträdande.
Manöverteorin synes därför lämplig i syfte att sammanföra interoperabilitets- krav och implementering av enhetsdrivmedel/bränsle. Att ta tillvara historiska erfarenheter och sammanfoga moderna realiteter är viktiga för hur utvecklingen sker inom det militärteoretiska förhållningssättet. Manöverteorins grund bygger på militärteoretikern Carl von Clausewitz definition, vilket innebär att målet skall vara att slå motståndarens vilja och inte hans huvudstridskrafter.56
50 Ooi Kee Beng och Bengt Pettersson, Sun Zis krigskonst, (1997, 2 upplagan 1999),
Stockholm: Försvarshögskolan, Operativa Institutionen.
51 Lars Ulfving, Spegellabyrinten, (2002), Stockholm: Försvarshögskolan, Krigsvetenskapliga
Institutionen, 2002-10-04, s. 28.
52 Rolf Ejvegård, Vetenskaplig metod, (1998), andra upplagan, Lund: Studentlitteratur, s. 36. 53 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin,(2002), HKV Försvarsmakten, Värnamo: Fälth &
Hässler, s. 75-92.
54 Ibid, ”Förord.”
55 NATO, ALLIED JOINT DOCTRINE, AJP-01 Ratification draft 2, October 2001 och
AJP-04 (A), Second Final Draft, February 2002.
Clausewitz definierar kriget som ”… en våldsakt för att påtvinga motståndaren vår vilja och därmed göra honom värnlös.”57 Det teoretiska förhållningssättet är en filosofisk betraktelse av hur ett flertal komponenter kan väljas och sammanflätas i syfte att ge handlingsfrihet i val av metod och medel för att nå uppsatta mål.
Manöverteorin har flexibla komponenter vilka bl.a. utgörs av delegering genom uppdragstaktik, initiativ och indirekta metoder. Med erfarenheter från andra världskrigets blixtkrigskoncept utvecklades idéer om hur en rörlig krigföring byggd på manöverelement skulle kunna användas för att uppnå strategisk eller operativ överraskning. Formen av krigföringen benämns manöverkrigföring,58 eller som i en vidare betydelse kommit att övergå till begreppet manöver-tänkande.
Västliga stormakter bekänner sig till manövertänkande, ”… skulle de, eller de allianser där de ingår, bli indragna i markstrid, kommer krigföringen med största sannolikt att baseras på manöverteori.”59 Manöverteorin förutsätter således ett manövertänkande, där syftet med krigföringen är att få motståndaren att ge upp. I sammanhanget är det angeläget att definiera motståndarens tyngdpunkt(-er)60som kan omfattas av såväl fysiska (militära), rationella (politiska) som emotionella (folket) krafter.61
Manöverkrigföringen bygger på manöverteorin och omfattar krigföring med offensiva förmågor. Eld och rörelse med ett offensivt och defensivt uppträdande med syfte att förstöra motståndarens resurser och att få hans moral att svikta utgör viktiga komponenter. Utifrån värdering av motståndarens tyngdpunkt kan bekämpning ske av hans ”kritiska sårbarheter”, d.v.s. punkter där avgörande kan nås till vår fördel och där motståndaren är svag eller inte förväntar sig ett angrepp.62
57 Carl von Clausewitz, Om Kriget, (2002), Stockholm: Bonnier Fakta Bokförlag AB. 58 Nils Marius Rekkedal, Modern krigskonst, (2002), s. 413, p.1.1. ”…Manöverkrigföring –
här är utgångspunkten vad man på engelska ofta kallar mobile culture eller manoeuvre culture där det är manöverteoretiska idéer som ligger till grund för tankarna i modern krigs- konst.” Även Bra Böckers lexikon, band 15, (1978), s. 203, ”tillvägagångssätt”,
”truppförflyttningar på slagfältet.”
59 Försvarsmakten, Högkvarteret, Remiss 1, Doktrin för Markoperationer. HKV beteckning:
21120:70 419, s. 53.
60 Militärstrategisk Doktrin, (2002), s.78. Tyngdpunkt:”…den eller de faktorer på vilka parterna
en konflikt baserar sin förmåga till kamp”. Översatt från eng. Centre of Gravity
(CoG).General, H. Norman Schwarzkopf, The Autobiography It doesn't Take a Hero, (1992), New York: Bantam Books, s. 319. CoG utgjordes under Gulfkriget 1991 bl.a. av ledaren Saddam Hussein, kommunikationer, TV och sambandssystem. NATO AJP-01(B) Ratification
Draft 2, para 0308 ”. …Tyngdpunkt nyttjas främst som begrepp på strategisk och operativ nivå, på taktisk nivå används vedertagna begrepp enligt taktisk tradition.”
61 Efter ett föredrag av övlt Anders Cedergren från Försvarshögskolan i Stockholm, 2002-11-12. 62 Christoffer Werner, Den Blå Boken, (2002), Stockholm: Försvarshögskolan, kap. 7.
Att bekämpa motståndarens tyngdpunkt (-er) ger effekter som snabbt kan försätta motståndaren i chock, och därmed utveckla systemkollaps.63 Den norske generalen Sverre Diesen utvecklar detta i boken Militär Strategi där han skriver att ”… målet för all taktik och strategi är att besegra motpartens vilja till fortsatt motstånd.”64 Psykiskt ger detta effekten att motståndarens vilja till strid upphör. Metoder vid genomförandet kan vara direkta ”The Direct Approach” eller indirekta “The Indirect Approach”65 vilken bl.a. beskrivs av Liddell Hart.66 Vid nyttjande av direkt metod undviks inte motståndarens styrkor systematiskt för att bekämpa motståndarens tyngdpunkt. Innebörden av direkt metod är att egna stridskrafter kan tvingas att möta motståndarens huvudstridskrafter.
Indirekt metod beskriver således förutsättningarna för att nå framgång på slagfältet där man undviker att möta motståndaren i frontalangrepp. Strävan skall vara att identifiera och söka upp motståndarens svagheter där kraftsamling kan ske. Metodiken att genomföra kringgång, avskärning, vilseledning, infiltration, inneslutning samt överraskningsmoment kan här vara avgörande för krigföringen.
Innebörden av rörlighet och spridning är viktiga komponenter då dessa kan åstadkomma ovisshet och snabbhet.67 Överraskningsmomentet är det centrala i detta sammanhang. Kravet är att beslutcykeln är snabbare än motståndarens. Ett sätt att beskriva denna form av beslutsprocess utgörs av den så kallade ”OODA- loopen.”68 Syftet är att uppnå överraskning och därmed tvinga motståndaren att parera istället för att agera och försättas i chock. Detta är en avgörande faktor för att denna krigsföringsform skall få optimal effekt. Inom ramen för manöverkrigföringens genomförande är tempo, flexibilitet och uthållighet nyckelbegrepp.69
63 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin, (2002), HKV Försvarsmakten, Värnamo: Fälth &
Hässler, s. 81.
64 Sverre Diesen, Militär Strategi, (2000), Oslo: Cappelen Akademisk Förlag, s. 158.
65 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin, (2002), HKV Försvarsmakten, Värnamo: Fälth &
Hässler, s. 85.
66 B H Liddell Hart, (1991): Strategy, kap. 4, och Nils Marius Rekkedal, Modern Krigskonst,
(2002), Försvarshögskolan, Stockholm, Elander Gotab, kap. 8.
67 Mary Kaldor, Nya och gamla krig, (1999), Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB, s. 32. 68 ”OODA- loop”: beslutscykel bestående av observation- orientation - decision- action. Den
som genomför förloppet snabbast har fördel i stridsförloppet, (John R.Boyd). Se även Militärstrategisk Doktrin , (2002), s. 87.
69 Lt Col G. Howes, CO 42. Commandoes Bn. Royal Marines. UK. Föredrag: ”Erfarenheter
1.7.1 De militära basfunktionerna
Utvecklingen skall ske utifrån värderingar hur manövertänkandets principer skall förstärkas. Inom ramen för dessa principer innebär det att framtiden baseras på olika uppdrag inom de militära basfunktionerna70 vilka skall vara tillgängliga i nätverk. Funktionernas innebörd kan översiktligt beskrivas enligt följande:
Ledning: ledningsöverläge och beslutsunderlag eftersträvas, genom en organisation byggd på nätverk av nätverk, NBF.
Underrättelser och information: strukturen skall medge förbättrade möjligheter att inhämta, bearbeta och presentera information. Detta skall ske i syfte att få en gemensam lägesbeskrivning.
Verkan: avvägd verkan genomförs med insatser med stor precision. Vilken typ av verkan som skall sättas in, och därmed val av medel. Förmågorna är viktiga för att kunna utnyttja kritiska sårbarheter och kunna bibehålla eller att ta initiativ.
Rörlighet: rörligheten ökar då funktioner, system och förband lättare samordnas vid insättande.
Skydd (infoarenan): flexibel sammanlänkning säkerställer verkan även om delar av organisationen är utslagen.
Uthållighet: riktat, snabbt och flexibelt stöd. Behovsstyrt efter uppgifter och miljöer. Förmågorna skall kunna nyttjas flexibelt i nya kombinationer av system och förband. Människan i centrum, och det är människan som skall tillämpa manövertänkandet. Syftet är att förmågor till samordning och situationsanpassning skall öka med indirekt metod, initiativ och uppdragstaktik som utgångspunkt.
Sammantaget medger dessa basfunktioner möjlighet att sammanfläta funktioner till helheter med syfte att ge maximal dynamik mellan komponenterna på stridsfältet.
70 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin, (2002), HKV, Försvarsmakten, Värnamo: Fälth &
1.8 ANALYSMODELL
Nedanstående analysmodell beskriver sammanhang och förhållande med Försvarsmaktens nya inriktning med manöverteorin som grund för att kunna genomföra insatser inom ramen för manöverkrigföring.
Tempo, Flexibilitet och Uthållighet utgör nyckelbegrepp i denna kontext. Undersökningsobjektets frågeställningar med krav på interoperabilitet och implementering av SFC utgör förutsättningar för att tillmötesgå detta behov.
FÖRSVARSMAKTENS FÖRUTSÄTTNINGAR ”TEMPO” VAD ? HUR ? ”FLEXIBILITET” ”UTHÅLLIGHET“
Bild 1.1 Översikt av analysmodell
Försvarsmaktens nya inriktning med insatsförsvar
Doktriner för ett nytt operativt och taktiskt uppträdande Teknisk anpassning och utveckling enligt STANAG Internationella åtaganden och krav på interoperabilitet Manöverkrigföring Implementering av enhetsdrivmedel/bränsle? (SFC) FRÅGESTÄLLNINGAR
Enhetsdrivmedel, är det lösningen på drivmedelsförsörjningen utifrån manöverkrigföringens förutsättningar ?
• Vilka krav kan stridsmiljöer och uthållighet ställa på drivmedels- systemen för svenska markstridsförband ?
• Vilka problemområden skall beaktas i denna kontext ? • Vilka krav ställer internationalisering på interoperabilitet inom drivmedelsområdet ?
Basfunktioner
Ger svaren till FM givna förutsättningar
Diskussion och slutsatser för framtida forskning
1.9 KÄLLKRITIK
Skrivet material som avhandlar implementering av SFC är relativt begränsat. Officiella skrivelser, litteraturstudier, arbetshandlingar inom utvecklingsområdet samt reglementen utgör grunden för studien. Skrivelser från avdelning eller sektion samt reglementen och doktriner, är samtliga fastställda av befattnings-havare i ledande ställning inom Försvarsmakten.
Frågeställningarna besvaras även från uppgifter genom kvalitativa intervjuer.71 Internet har använts som media för informationssökning. Sökning har genomförts i syfte att finna underlag beträffande ”Single-Fuel Concept.” Underlag från internet har generellt en sämre spårbarhet för källgranskning för att därmed uppfylla krav på äkthetskriterier. Sökning har även utgjorts av information beträffande begrepp och definitioner. I dessa fall har officiella uppslagsverk och encyklopedier använts.
1.10 FORSKNING OCH TIDIGARE UTGIVET MATERIAL
Vid Försvarshögskolans arkiv finns ett flertal uppsatser inom ämnesområdet logistik med beröringspunkter som härleds till drivmedel och bränsle. Studier och arbeten som avhandlar svensk logistikdoktrin och manöverkrigföring förekommer. Parallellt med denna uppsats genomförs studier vid Försvars-högskolan som omfattar utveckling av begreppet interoperabilitet samt en fallstudie beträffande logistiska erfarenheter från Irakkriget 2003.
Materialen har i delar koppling till denna uppsats, men bedömningen är att denna är relativt liten med hänsyn till uppsatsens syfte och frågeställningar. Inom Försvarshögskolan finns dock ingen uppsats som kombinerar logistik med implementering av SFC inom ramen för interoperabilitet på manöver-teorins grunder.
71 Idar Magne Holme, och Bernt Krohn Solvang, Forskningsmetodik: om kvalitativa och
1.11 DISPOSITION
Uppsatsens disposition, struktur och indelning i stort:
Kapitel 2; beskriver metod och tekniker för att kunna bearbeta olika problemområden. Kapitlet omfattar även vald metod samt beskrivning av kvalitativa intervjuer.
Kapitel 3; utgör uppsatsens deskriptiva del och genomförda intervjuer. Bakgrundfakta presenteras i syfte att sätta in studien i ett bredare empiriskt sammanhang.
Kapitel 4; analyserar det empiriska materialet genom diskussion utifrån vald teorianknytning.
Kapitel 5; omfattar slutsatser av teoretisk analys och intervjuer. Kapitlet redovisar svaren på frågeställningarna.
Kapitel 6; utgör avslutning och sammanfattning av undersökningen. Avslutningsvis beskrivs ytterligare behov av forskning inom ämnesområdet. Kapitel 7; anger källor, litteratur samt intervjuunderlag som används i uppsatsen.
Kapitel 8; utgör uppsatsens ord - och förkortningslista
Kapitel 9; utgörs av bilagor vilket omfattar intervjufrågor och författarens egna förslag till drivmedelsförsörjning.
2 UNDERSÖKNINGSMETOD
2.1 METODER
Den metod som använts vid utarbetande av uppsatsen är deskriptiv,72 vilket innebär att med stöd av metoden beskriva hur en organisation eller en administration fungerar. Denna metod kan exempelvis användas för att kunna förbättra en organisation eller att påvisa någonting. Upplägget av undersökningen påverkas således, då syftet är att det skall verklighetsanknutet och resultaten skall kunna vara till praktisk tillämpbarhet.73 Kvalitativa metoder omfattar endast mindre grad av formalisering och har primärt ett förstående syfte. Centralt i denna kontext är att insamlad information skall ge en djupare förståelse av det som studeras och beskrivningen av helhet och sammanhang.74 Stridsfältet och krav på uthållighet utgör grunden. I syfte att ge läsaren möjlighet till inblick avseende avtal och beslutsläge ges information om förutsättningar för implementering.
Utifrån beskrivningen identifieras problemområden och krav som skall beaktas vid ett internationellt samarbete. Det sker av värderande skäl, då uppsatsen har en ansats att vara framtidsinriktad och bearbetade underlag syftar till att utgöra stöd för eventuella organisationsförändringar.75Beskrivningen inom drivmedels-området genomförs beträffande produkter. Det som granskas omfattar det gemensamma, det genomsnittliga och det representativa av aktuella driv-medel.76 Beskrivningen sker genom förklaring av och hur dessa fungerar. I uppsatsens fortsatta undersökning, utgår metodiken från ett kvalitativt perspektiv.
Drivmedelstjänsten i Norges armé jämförs med Sveriges, där fokus utgörs av erfarenheter vid respektive nations utlandsstyrkor. Detta sker genom bästa möjliga återgivning av kvalitativa variationer med intresse för det unika eller det eventuellt avvikande. Insamlingen av information sker under betingelser som ligger nära den verklighet som undersöks.77 I denna kontext är det intressant för helhet och metodik att söka en beskrivning och förståelse för problematiken beträffande de förutsättningar och konsekvenser inom drivmedelsområdet som utgör fokus i uppsatsen.
72 Rolf Ejvegård, Vetenskaplig metod, (1998), andra upplagan, Lund: Studentlitteratur, s. 30-31. 73 Ibid.
74 Idar Magne Holme och Bernt Solvang, Forskningsmetodik, (2001) , Lund :Studentlitteratur,
s.14.
75 Rolf Ejvegård, Vetenskaplig metod, (1998), andra upplagan, Lund: Studentlitteratur, s. 31. 76 Idar Magne Holme och Bernt Krohn Solvang, Forskningsmetodik: om kvalitativa
och kvantitativa metoder, (1997) Lund: Studentlitteratur, s. 78.
2.1.1 Tekniker
I uppsatsen avses tekniker som använts för att samla in material. Vetenskapliga tekniker som åsyftas är enligt Vetenskaplig Metod78 bland annat litteratursökning och dokumentstudier. Tryckta material kan användas och betecknas som reliabla. Vidare kan sökning och bearbetning ske med underlag från databaser och internet. Underlag från intervjuer kan användas där syftet är att få en fördjupad empiri. Tekniken innebär att inhämtning av information sker där respondentens kunskaper, åsikter och uppfattning framkommer. Intervjutekniker benämns kvantitativ eller kvalitativ. Skillnader emellan dessa är främst formaliseringsförutsättningar vid genomförandet. Kvantitativa metoder utgörs av formaliserade instruktioner vilket presenteras med likadana förutsättningar för respondenten. Den kvalitativa intervjutekniken är mindre formaliserad, vilket innebär att intervjun genomförs med en hög grad av flexibilitet utifrån givna frågeställningar.
2.1.2 Valda tekniker
De tekniker som har använts för insamling och bearbetning av information och litteraturmaterial, omfattas av litteratursökning inom teknikområdet, officiella skrivelser och tryckta material. Underlaget vid den empiriska undersökningen har även tillhandahållits efter genomförda kvalitativa intervjuer med öppna svarsalternativ.
2.1.3 Kvalitativ intervju och val av respondenter
Den kvalitativa intervjutekniken innebär att man inte använder sig av standardiserade frågeformulär. Syftet är att det inte skall finnas för stor styrning vid intervjutillfället. Synpunkter som framkommer under intervjun är ett resultat av undersökningspersonens egen uppfattning. Respondenten har givits möjlighet att utveckla eller fördjupa sig i frågeställning. Innehållets relevans och sakförhållanden måste därmed vägas samman med källans tillförlitlighet.79 Urvalet av respondenter har skett mot bakgrund av kompetenser och erfarenheter inom drivmedelsområdet. Det är viktigt för att få praktiska erfarenheter och tillgodogöra de kunskaper inom ämnet vilket är väsentligt för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar.80
78 Rolf Ejvegård, Vetenskaplig Metod, (2000), Lund: Studentlitteratur, s. 42-44.
79 Lars Ulfving, Spegellabyrinten, (2002), Stockholm:Försvarshögskolan, Krigsvetenskapliga
Institutionen, 2002-10-04, s. 64.
80 Idar Magne Holme, och Bernt Krohn Solvang, Forskningsmetodik,(2001), Lund: Student-
Respondenter från Norge utgörs av representanter som är specialister inom ämnesområdet, samt personal ur förbandschefsnivån som relaterar kunskaper och erfarenheter från fältmiljö. Företrädare för HKV, FMLOG och FMV har intervjuats. De innehar kompetenser och ansvarsområden för en eventuell implementering av SFC. Frågorna har besvarats enligt uppgjorda fråge-ställningar81. Intervjuerna har spelats in på band för att därefter dokumenteras skriftligt. Några respondenter har inte kunnat besvara samtliga frågor beroende på avsaknad av erfarenhet eller kunskap. Vid några tillfällen har bandinspelning inte varit möjlig då tekniken eller situationen begränsat användandet. I förekommande fall har nedskrivna anteckningar översänts elektroniskt till respondenten för att svaren på intervjun skall verifieras. Vid intervjutillfällen har respondenter informerats om att materialet inarbetas i uppsatsen med anonymitet. Samtliga intervjuunderlag och utskrifter återfinns dokumenterade hos författaren.
3 TEORETISK ANALYS OCH INTERVJUER 3.1 INLEDNING
Kapitlet omfattas inledningsvis av underlag som utgår från dokument- och litteraturstudierna. Detta sker genom beskrivningar av enhetsdrivmedlets/ bränslets (SFC) utveckling samt tekniska jämförelser mellan drivmedelssorter. Internationella erfarenheter av enhetsdrivmedel/bränsle presenteras. Empiriskt intervjuunderlag återfinns i den senare delen av kapitlet.
3.2 DOKUMENT- OCH LITTERATURSTUDIER
3.2.1 Stridens förutsättningar
Efter kalla krigets slut har stora reduktioner av stridskrafter genomförts i hela västvärlden och Sverige avvecklar det gamla invasionsförsvaret. Med syfte att kunna verka på ett modernt stridsfält så utvecklas materielens kvalité och förbandens förmågor är på väg att förbättras. Teknikutvecklingen innebär även att förbättrade ledningsmöjligheter, och snabbare rörelser kan tillgodoses. Bekämpningssystem med stöd av kvalficerade underrättelseförmågor ger idag möjligheter att bekämpa motståndaren på långa avstånd.82 Detta innebär att begrepp såsom det flerdimensionella, eller det fragmenterade stridsfältet har blivit allt vanligare. Stridsfältet omfattas därför idag av möjligheter att kunna verka på allt större ytor och fronten är inte alls lika tydlig som tidigare.83
81 Frågeställningar enligt bilaga 1.
82 Försvarsmakten, Högkvarteret, Remiss ett- Doktrin för Markoperationer. (HKV beteckning:
21120:70 419) s. 53.
83 Marco Smedberg, Om stridens grunder, (1994), Page One Publishing AB, s.127.
Förmågor att nå en hög stridseffekt parat med att kunna verka på stora avstånd innebär att möjligheterna för överraskning kan ske i större utsträckning.
Konsekvenser av den lättrörliga striden innebär sannolikt minskad förmåga till uthållighet.84 Under USA:s krigföring i Irak våren 2003 kunde det konstateras att vapensystemens verkanskraft snabbt gått framåt. Detta beror bl.a. på utveckling av bättre explosivämnen och elektromagnetiska vapen. Som följd av detta så har hotet mot fasta mål och infrastrukturer ökat.
Kriget påvisade även att system och integrerade operationer kommer att bli viktigare i striden, vilket innebär att stridsfältets karaktär kompliceras med krav på samordning av olika vapensystem. ” Samordning för att uppnå gemensamma målsättningar över stor yta och under lång tid innebär att komplexiteten i stridens förande ökat. ” 85
Mot den bakgrunden kan ”…den sida som kan störa eller neutralisera motståndarens ledningsmöjligheter att ha ett mycket stort övertag idag och i framtida stridsmiljöer.”86 Informationsbehandlings-, sensor- och kommunik-ationer leder till allt snabbare beslutscykler. Effekter av högre tempo och snabbare informationsbehandling ger ökade krav på rörlighet vid de funktioner och system som skall skyddas.
Den operativa nivån kännetecknas av flexibilitet, manöverförmåga och en strävan att engagera motståndaren över en stor bredd och på stort djup. Taktisk rörlighet, informationstillgänglighet och utveckling av ledningsförmågor innebär att gränserna mellan taktisk, operativ och strategisk nivå tenderar att bli allt otydligare. Markstridens betydelse är idag och sannolikt i framtiden väsentlig för operationers genomförande. Striden kännetecknas av tempo-växlingar, med momentan häftig eldstrid. Stridsförloppet innebär även ”…bördor, i form av vapen och ammunition, uppfyllnad av drivmedel eller omhändertagande av skadade kamrater som behöver transporteras.” 87
Materielsystemens utveckling och förmågor är nämnda ovan som en väsentlig förutsättning för krigföring idag och i framtiden. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att alla arméer fortfarande har ett omfattande materiellt arv att hantera. Även om den moderna tekniken dominerar kommer vissa av förbanden att vara utrustade med äldre materiel.88
84 Försvarsmakten, Perp-rapport 7. Årsrapport från perspektivplaneringen 2002-2003, 2003
Försvarsmakten, M7740-779005 FMI, Rapport 7, s. 37-38.
85 Försvarsmakten, Arméreglemente II Taktik, (1995).
86 Marco Smedberg, Om stridens grunder, (1994), Page One Publishing AB, s. 129.
87 Försvarsmakten, Högkvarteret: Remiss ett- Doktrin för Markoperationer. (HKV beteckning:
21 120:70 419) s. 53.
3.2.2 Krav på uthållighet
“In modern warfare no success is possible unless military units are adequately supplied with fuel, ammunition and food and their weapons and equipment are maintained…”89
Kraven har genererats mot följande bakgrund : • Försvarsmaktens fyra huvuduppgifter 90 • Förmåga till tillväxt
• Ominriktning till tillväxt
• Förmåga till en flexibel underhållstjänst
De fyra uppgifterna som beskrivs ovan är: försvara Sverige mot väpnat angrepp, internationella insatser, territoriell integritet samt stöd till samhället. Bland de fyra huvuduppgifterna är väpnat angrepp och internationella insatser dimensionerande för underhållstjänsten.
I den väpnade striden ställs höga krav på en väl fungerande logistik. Manöver- krigföringen skall i sammanhanget ge förutsättningar för lokal överlägsenhet och överraskning. Således är det osäkert var den väpnade striden kommer att genomföras. Innebörden av manöverkrigföringen kan således innebära att förbanden kommer att ha behov av en hög logistisk tillgänglighet.
Kraven på handlingsfrihet för att kunna stödja enheterna med såväl förnödenheter som tekniska system ökar över hela operationsområdet.91 Militärstrategisk doktrin lägger också fast att uthållighet är en av de militära basfunktionerna med följande beskrivning:
”… verkan, rörlighet och skydd kan endast fungera effektivt om det också finns ett stöd, i form av exempelvis transporter, drivmedel, ammunition, förplägnad och underhåll. Allt sådant stöd syftar till uthållighet. I en konflikt anger förmågan till uthållighet ofta gränserna för vad som är möjligt att utföra med olika medel. ” 92
89 Brassey´s, Powering war, London, (1994), Volume 11, s. 10. Colonel General Golushko,
Chief of Logistic Staff Red Army Armed Forces,(1984). Quoted in the British Army Staff College Camberley, Handbook on Logistics and Administration, (1990).
90 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin,(2002), HKV Försvarsmakten, Värnamo: Fälth &
Hässler, s. 51.
91 Ibid, s. 6.
“ Mobility is the true test of a supply system”93
”Operativa krav på logistik skall kunna utvecklas till att vara generella inom de olika funktionsområdena eller att kunna specificeras. Kraven måste, då förutsättningarna för en konkret operation är kända kompletteras, t.ex. avseende tidsaspekten.”94 Strid skall kunna ske på stort djup vilket kräver långa försörjningslinjer, hög hastighet, stor flexibilitet och ledningssystem med realtidskapacitet. Konsekvenser kan innebära att en logistikorganisation bör vara uppbyggd med generella klossar av materiel, system och personal för att åstadkomma en hög grad av beredskap inför ställda uppgifter. De politiska styrningar som Försvarsmakten erhållit inom ramen för Försvarsbeslut (FB) eller Regleringsbrev (RB) ger sammanfattningsvis förutsättningar där grunden för insatsorganisationen är att sammansättning av förband inte är given på förhand. Innebörden av dessa förutsättningar är att operationer skall kunna genomföras i okända miljöer under oklara tidsförhållanden vilket kan vara från veckor upp till år.95 ”Detta har en avgörande påverkan på logistikens utformning, bl.a. behöver logistiksystemet utformas för att svara mot en uttalad förmåga till uthållighet, rörlighet och flexibilitet.”96 Det är angeläget att det finns logistikförmågor tillgängliga i omedelbar anslutning vid de främre förbanden med en framåtriktad underhållstjänst. Därför är förutseende och en väl genomförd planering viktig för att bereda och stödja de underhållsbehov som kan och kommer att uppstå vid de stridande enheterna. Ett kontinuerligt underhåll krävs och erfarenheter påvisar betydelsen av kontinuitet för att bemöta uppkomna underhållssvackor.97
3.2.4 Internationaliseringsperspektiv och NBF
Vid internationella insatser är inriktningen att kunna uppträda i multinationella förband. Försvarsmakten skall sträva efter att med det nationella underhållssystemet som grund kunna dra nytta av den rationalitet som ett internationellt samarbete erbjuder. ”…detta kräver en anpassning av våra system till internationell och gemensam standard.”98 Multinationella krishanteringar där Försvarsmakten får ansvar, förbereds genom att avdela förband som direkt eller indirekt skall kunna stödja en fredsfrämjande operation. ”Försvarsmakten ska kunna tilldela hänvisningar avseende logistik till hela den multinationella styrkan.”99 Det innebär att interoperabilitet och anslutning till internationell och gemensam standard är viktiga mål också för underhållstjänsten.
93Brassey´s, Powering war, London, (1994), Volume 11, s. 98. B. Liddell Hart: Thoughts
on war,(1944) Citerat av R.D. Heinl Jr i A dictionary of Military and Naval Quotations,
Naval Institute Press, (1966).
94 Försvarsmakten, Operativa Insatsledningen, OPL,OPI-4, 01 600:80861, s. 5. 95 Ibid, s. 7.
96 Ibid.
97 William. S. Lind, Handbok manöverkrigföring, (2002), Försvarshögskolan, Stockholm:
Elanders Gotab, s. 42.
98 Ibid.
I praktiken innebär det i de flesta fall ”…användande av samma materielsystem, och samma sorts drivmedel, ammunition eller att använda gemensamma standardiseringar för system inom underhållstjänsten.”100 Underhållstjänsten bör därför vara organiserad enligt samma principer för alla uppgifter, såväl nationellt som internationellt, och i alla konfliktnivåer.101 I takt med att insatsförband kan nyttjas i mer flexibelt sammansatta enheter och med större rörlighet, ökar tempot i stridsförloppen. Sammantaget medför detta att förberedelsetider nedgår för underhållsförbanden. En lägesuppföljning i (nära) realtid av förband, taktiskt läge och tillgångar blir därför nödvändigt.102
Det nätverksbaserade försvaret (NBF) kommer sannolikt att ställa krav på utvecklingen inom logistikområdet. Gemensamma operationer omfattar en målsättning där fokuserat stöd i form av snabb och flexibel logistik eftersträvas. Uppgifternas karaktär och behovet av logistiktjänster styrs av uppgiften, insatsmiljö och den särprägel som olika typer av stridkrafter har. Om den fokuserade logistiken skall kunna realiseras så måste en god informations-hantering kunna uppnås. Genom att utnyttja modern informationsteknologi och en nätverksbaserad organisation kan resurser och tjänster effektivt allokeras efter behov. Till del handlar detta också om att endast utforma särskild logistik för det som måste vara exklusivt militärt och ”… i stället utnyttja civila resurser för övrigt stöd.”103
Ledningsförmågor inom arméns logistikorganisation har under lång tid haft brister vilket medfört att uppföljning av underhållsläget vid de enheter som understöds varit svåra att hantera. Ambitionen bör därför vara att utveckling sker inom ledningsområdet och att automatisering sker. Effekter av detta är minskade tidsförluster och bättre informationskvalité.” Exemplifiering av sådana behov kan gälla uppfyllnad av livsmedel, vatten, drivmedel, reservdels-försörjning eller liknande områden.” 104 Utvecklingen medger att fler aktörer i framtiden kommer att agera på den militära arenan då civila företag kommer att användas i större omfattning. Transporter, förnödenhetstransporter och teknisk tjänst kan vara lämpliga områden. Utbyte av information, beställningar mm måste därmed kunna utvecklas. ”Det är särskilt viktigt i sådana fall där större volymer eller gränssättande resurser hanteras.”105
Kravet på rörlighet och skydd är lägesberoende. Understödjande förbands-enheter skall ha en rörlighet och ett skydd som är anpassat till förmågan och uppträdandet hos de förband som skall understödjas.106
100 Försvarsmakten , HKV, KRI UH, Försvarsmaktens Funktionsmål för Underhållstjänst.
Version 2001, FM Uhtj-2001. 101 Ibid. 102 Ibid, s. 9. 103 Ibid. 104 Ibid. 105 Ibid. 106 Ibid, s. 11.
3.2.5 Partnerskapsmål
Tankar väcktes redan efter andra världskriget för att förenkla logistiken inom drivmedelsförmedlingen. Begreppet Single-Fuel Concept (SFC) har existerat under ett flertal år inom NATO. SFC utgör ett delprojekt i en ”Working Group” i NATO. Sverige deltar i rollen som partnerskapsnation. Gruppen behandlar önskemål, förslag samt problem beträffande SFC som konstateras av respektive nation. Samarbetet är viktigt då möjligheter att utväxla erfarenhets-utbyten kan ske på ett bra sätt. Internationella åtaganden ställer nya krav. Sverige har undertecknat partnerskapsmål inom ramen för de internationella åtaganden som sammankopplas med PfP-samarbetet. Därför har Sveriges regering för perioden 2003-2008 antagit sextiofyra partnerskapsmål (PG). Ett av dessa är undertecknandet av PARP-mål G 4250, vilken omfattar ”Studie F-34 Drivmedel”.
Huvuddelen är specificerade till angivna tidsramar då målen skall vara uppfyllda. Regeringsbeslutet innebär att i antagna PG prioriteras förmågan. Dessa är beskrivningar av målsättningar, vilka i förekommande fall hänvisar till ”Military Task for Interoperability” (MTI). Dessa MTI (General, Land, Maritime, Air) definierar i sin tur vad som anges som s.k. ”Minimum Standards.” Hänvisningar sker till militära publikationer och STANAG.107 Högkvarteret har beslutat ”…att vid implementering av PG och därtill kopplade STANAG, betraktas dessa som styrande dokument först efter särskilt beslut och inarbetning i TTEM respektive TOEM… 108 kan konstateras att logistik utgör en väsentlig del. I antagna PG av de totala sextiofyra, kan tjugoen identifieras inom logistikområdet. Uppfyllnad av dessa mål kommer att få en direkt styrande påverkan för logistiken inom Försvarsmakten. Detta kommer sannolikt att beröra stora delar av verksamhetsområden inom Försvarsmakten och inte bara de förband som anmälts som PG. 109
Ambitionen att åstadkomma ett beslutsläge för införande av ett SFC har pågått under senare delen av 1990-talet. Förarbeten har genomförts där Försvarsmakten och FMV tagit del i den process som pågår inom NATO. Regeringen har förbundit sig att avrapportera och redovisa Sveriges arbetsläge. Redovisningen skall påvisa att åtgärder vidtagits för att våra stridskrafter som medverkar i internationella uppdrag kan understödja de utländska stridskrafter som stöds av vårt försörjningssystem. ”Dessa skall kunna försörjas med drivmedel utan störningar och detta i framtiden med ett enhetsbränsle.”110 Tidsaspekten medger visst handlingsutrymme och möjligheter att genomföra implementering.
107 Standardization Agreement, (NATO).
108 Försvarsmakten, HKV beslut 2001-01-06, 09 1000:67550.
109 Försvarsmakten , Operativa Insatsledningen, OPL,OPI-4, 01600:80861, s. 10.
110 Försvarets Materielverk, Andreas Rosén, (Materielsystemledare Drivmedelsförsörjning)
