0
Kvinnors upplevelse av omvårdnad efter mastektomi
Ett psykosocialt perspektivWomen’s nursing care experience after mastectomy
A psychosocial perspectiveFörfattare: Agnes Kerttu och Ann Pettersson
VT 2020
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro Universitet.
Handledare: Inger Wätterbjörk, Universitetslektor, Örebro Universitet Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro Universitet
1
Sammanfattning
Bakgrund: I västvärlden är bröstcancer den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor. Behandling vid icke-spridd bröstcancer är mastektomi. Tidigare forskning visar att kvinnor som genomgår mastektomi ofta får negativa fysiska, psykiska och psykosociala effekter. Omvårdnad utgår från en humanistisk människosyn där människans fysiska, psykiska och existentiella behov tillgodoses. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av
omvårdnad efter mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Metoden som tillämpades var litteraturöversikt med systematisk sökning. Databaser som användes var PUBMED, CINAHL och PsycInfo. Nyckelord som användes i sökningarna var Mastectomy, Nurs*, Experience och Breast cancer. Tio artiklar som svarade på syftet kvalitetsgranskades enligt två av SBU:s granskningsmallar. Integrerad analys tillämpades i analysprocessen. Resultat: Resultatet redovisas i fem kategorier: Delaktighet, Information, Tillgänglighet och kontinuitet, Relation och kommunikation samt Miljöns betydelse. Resultatet visar att en tydlig vårdplan bidrog till delaktighet, vilket skapade tillit och trygghet. Dagkirurgisk vård beskrivs som otryggt och upplevdes minska kontroll. Vid bristfällig information upplevdes omvårdnad negativt. Sjuksköterskan upplevdes som ett viktigt stöd. Slutsats: Genom att tillämpa personcentrerad vård tillgodoses varje kvinnas unika behov. Sjuksköterskan har möjlighet att främja kvinnors psykosociala hälsa och minska stress, ångest och lidande hos kvinnor som genomgått
mastektomi.
Nyckelord: Bröstcancer, Kvinnor, Mastektomi, Omvårdnad, Upplevelse.
2
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1 2 Bakgrund ... 1 2:1 Bröstcancer ... 1 2:2 Mastektomi ... 1 2:3 Bröstrekonstruktion ... 22:4 Förlorad kvinnlighet och förändrad kroppsbild ... 2
2:5 Definition av stöd ... 2 2:5:1 Lindra lidande ... 2 2:5:2 Medkännande ... 2 2:5:3 Tröst ... 3 2:5:4 Lyssnande ... 3 2:5:5 Vårdande kommunikation ... 3 2:5:6 Hopp ... 3 2:6 Omvårdnad ... 3 3 Problemformulering ... 4 4 Syfte ... 4 5 Metod ... 5 5:1 Design……….5 5:2 Sökmetod ... 5 5:3 Urval ... 5 5:4 Kvalitetsgranskning ... 5 5:5 Dataanalys ... 5 5:6 Forskningsetiska överväganden ... 6 6 Resultat ... 6 6:1 Delaktighet ... 7 6:2 Information ... 8
6:3 Tillgänglighet och kontinuitet ... 8
6:4 Relationer och kommunikation ... 9
6:5 Miljöns betydelse ... 10
3 8 Diskussion ……….11 8:1 Metoddiskussion ... 11 8:1:1 Design ... 11 8:1:2 Sökmetod ... 11 8:1:3 Dataanalys ... 12 8:1:4 Forskningsetiska aspekter ... 13 8:2 Resultat diskussion ... 13 8:2:1 Information ... 14
8:2:2Tillgänglighet och kontinuitet ... 14
8:2:3 Relationer och kommunikation ... 15
8:3 Kliniska implikationer ... 16
8:4 Förslag på vidare forskning ... 16
9 Slutsats ... 16 Referenser ... 17 Bilaga 1- Sökmatris Bilaga 2-Artikelmatris
1
1 Inledning
“När jag vaknade ur narkosen och såg ner över mitt tomrum gallskrek jag. Då kom en sjuksköterska och sa att det bara var ett bröst jag förlorat, som om denna kroppsdel inte hade haft någon betydelse för min könsidentitet och sexualitet” (Babit, 2018, s.257).
2 Bakgrund
2:1 BröstcancerI västvärlden är bröstcancer den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor. I Sverige drabbas cirka 7800 kvinnor av bröstcancer per år, vilket innebär 30% av alla kvinnliga
cancersjukdomar. Bröstcancer upptäcks ofta genom att kvinnan finner en knöl i bröstet, indragning av hud eller bröstvårta. Andra symtom som kan upptäckas är hudförtjockning, eksem eller sekretion av vattnig eller blodig karaktär från bröstvårta (Bäcklund et al., 2016). Till följd av bröstcancer avled 1400 svenska kvinnor under 2018 (Socialstyrelsen, 2019 d). Mammografi som screeningprogram har minskat dödligheten med 20 till 25% (Holst Hansson, 2018). Hälso- och sjukvården erbjuder kvinnor i åldern 45 till 70 screening för att tidigt upptäcka bröstcancer. Vid misstanke om bröstcancer genomförs en kompletterande undersökning (Socialstyrelsen, 2019 c), vid fynd genomförs sedan trippeldiagnostik1 (Cancercentrum, 2019).
Idag beräknas en tredjedel av alla drabbade kvinnor vara friska från bröstcancer efter
mastektomi i kombination med strålbehandling, kemoterapi, hormonsänkande behandling och antikroppsbehandling (Bäcklund, Sandberg & Åhsberg, 2016).
2:2 Mastektomi
Mastektomi innebär att hela bröstet tas bort och axillen sparas. Vid modifierad radikal mastektomi tas hela bröstet bort och axillen utryms. Partiell mastektomi innebär att delar av bröstet tas bort det benämns även bröstbevarande kirurgi. Målet med operation är att
eliminera lokaliserad bröstcancertumör, operationsmetoden väljs därefter. Nittio procent av kvinnor som får bröstcancer behandlas med kirurgi, antingen modifierad radikal eller partiell mastektomi (Socialstyrelsen, 2019 b; Lindman, 2019).
Mastektomi används som kurativ2 behandlingsmetod vid icke-spridd bröstcancer. Annan behandling som ges är neo-3 och/eller adjuvant4 behandling i form av cytostatikabehandling, strålbehandling och hormonbehandling. Behandlingen av bröstcancer är beroende på vad för egenskaper tumören har. Vid spridd bröstcancer genomförs mastektomi ofta tillsammans med cytostatika-, hormonell-, strål-, skelettstärkande behandling och smärtlindring med syfte att bromsa och lindra sjukdom (Socialstyrelsen, 2019 a). Mastektomi är dessutom en behandling vid könsdysfori. Könsdysfori innebär att könsidentiteten inte överensstämmer med kroppen eller juridiskt kön (Socialstyrelsen, 2020).
1 Klinisk undersökning, bilddiagnostik av armhåla och bröst, samt finnålspunktion eller grovnålsbiopsi
(Cancercentrum, 2019)
2 Botande behandling (Cancercentrum, 2019).
3 Tilläggsbehandling preoperativt (Cancercentrum, 2019). 4 Tilläggsbehandling postoperativt (Cancercentrum, 2019).
2
Vid mastektomi förekommer fysiska komplikationer som smärtor, ömhet och stramning. Komplikationerna kan leda till påverkan av funktionen. Postoperativa infektioner kan förekomma efter mastektomi. Mastektomi med ingrepp i armhålan kan leda till biverkningar som minskad rörlighet i axelleden samt lymfödem. Tidigare forskning visar att kvinnor som genomgår mastektomi upplever psykiska komplikationer som emotionell instabilitet och försämrad kroppsuppfattning (Socialstyrelsen, 2019 a). Kvinnor upplever även negativa fysiska och psykosociala effekter efter mastektomi (Socialstyrelsen, 2019 b). Studier visar att kvinnor efter mastektomi upplever ångest, depression och lägre livskvalité (Chen, Liao, Chen, Chan, Chen, 2012).
2:3 Bröstrekonstruktion
Bröstrekonstruktion innebär att bröstet rekonstrueras med hjälp av implantat. Bröstrekonstruktion kan utföras i samband med mastektomi vilket benämns primär rekonstruktion. Utförs rekonstruktionen vid senare tidpunkt benämns det som sekundär rekonstruktion (Bäcklund et al., 2016; Lindman, 2019). Vid mastektomi ska patienten alltid få information om bröstrekonstruktion (Cancercentrum, 2019).
Intresset för bröstrekonstruktion har ökat. Forskning visar att kvinnor som genomgått bröstrekonstruktion har mindre ångest och depressionsproblematik. Studier visar att framförallt yngre kvinnor upplever psykiska fördelar av att genomgå bröstrekonstruktion (Chen et al., 2012; Archer, Holland & Montague, 2018).
2:4 Förlorad kvinnlighet och förändrad kroppsbild
Mastektomi innebär inte enbart att förlora en kroppsdel utan många kvinnor upplever en förlust av kvinnlighet och identitet. Kvinnobröstet är ofta förknippat med femininitet. Kvinnans självuppfattning kan påverkas vilket kan beröra sociala faktorer, fysisk hälsa och könsidentitet. Kvinnor kan uppfatta sig själva som mindre attraktiva vilket kan leda till sexuella problem (Gjertsen, 2003; Archer et al., 2018).
När kroppsbilden förändras kan livskvaliteten påverkas vilket kan inverka på
tillfriskningsprocessen. Personliga förutsättningar och relationsmönster har betydelse för hur kvinnan reagerar på den förändrade kroppsbilden. Efter mastektomi är det vanligt att kvinnan får lägre självkänsla. Kvinnor har beskrivit sig själva som ”halv”, andra kvinnor är tacksamma att de överlevt och tycker inte att avsaknaden av bröstet påverkat kvinnligheten (Archer et al., 2018).
2:5 Definition av stöd
I litteraturöversikten avses stöd ur fysiskt, psykiskt och emotionellt perspektiv. Hur stöd definieras beskrivs med vägledning av andra omvårdnadsbegrepp.
2:5:1 Lindra lidande
Lidande kan vara en naturlig del av livet. Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande är tre olika typer av lidande som förekommer i vården. Upplevelse av lidande kan innebära tre faser: förnekande, insikt och kamp. Lidandet kan lindras av att patienten får berätta om sitt lidande. Det är viktigt att sjuksköterskan bekräftar och inte förminskar patientens känslor (Arman, 2017).
2:5:2 Medkännande
Att sjuksköterskan visar omsorg och empati för patienten är avgörande för att uppnå god vård. Sjuksköterskan ska inte döma, klandra eller kritisera patienten. Sjuksköterskan ska vara
3
närvarande. Sjuksköterskan möter patienter som lider och har det svårt, det är viktigt att sjuksköterskan kan hantera sina egna känslor (Wiklund Gustin, 2017).
2:5:3 Tröst
Begreppet tröst är mångdimensionellt och innefattar beröring, samtal och lyssnande. Fysiska, psykisk-andliga, omgivningsmässigt och socialt relaterade begrepp utformar tröst. När
sjuksköterskan förmedlar tröst upplevs det som rogivande, lugnande, glädjefyllt samt minskad känsla av främlingskap och ensamhet (Roxberg, 2017; Santamäki-Fischer & Dahlqvist, 2014).
2:5:4 Lyssnande
Lyssnande är en väsentlig del av vården för att kunna utföra korrekta sjukdomsbedömningar. Att lyssna leder till meningsfulla vårdrelationer. Att lyssna bidrar till förståelse av hälsa och ohälsa. Begreppet lyssnande handlar om mer än att höra vad som sägs. Att lyssna utan att döma, värdera eller att försöka forma leder till möjlighet för patienten att släppa fram känslor (Koskinen, 2017).
2:5:5 Vårdande kommunikation
Begrepp kommunikation beskrivs som en process för att nå förståelse. Kommunikation är ständig och pågår konstant. Vårdande kommunikation kan användas som ett redskap för att uppnå en relation och få patienten att känna välbefinnande (Baggens & Sandén, 2014).
2:5:6 Hopp
Hopp kan beskrivas som en känsla, en inre kraft, erfarenhet, och copingstrategi. Att känna hopp kan underlätta den aktuella livssituationen. Hopp kan hjälpa patienten att se framåt. Hopp beskrivs som en kognitiv process som används för att uppnå mål. Förväntan, tillit och önskan kan ses som synonymer till hopp. För att uppleva hopp är det avgörande att ha stödjande personer i sin omgivning och att omgivningen mår bra (Benzein, 2017). 2:6 Omvårdnad
Omvårdnad utgår från en humanistisk människosyn där människans fysiska, psykiska och existentiella behov tillgodoses. Omvårdnadsmål är att främja hälsa och välbefinnande hos kvinnor som genomgått mastektomi. Omvårdnad innefattar att förebygga ohälsa och lindra lidande. Respekt för kvinnans värdighet, integritet och självbestämmande är viktiga
komponenter för att kvinnan ska uppleva tillit, mening och hopp (Svensk sjuksköterskeförening, 2016 b).
Enligt Patientlagen (2014) ska hälso-och sjukvården erbjuda kontaktsjuksköterska till kvinnor med bröstcancer. Kontaktsjuksköterskans roll är att ansvara för samordning i vårdkedjan, uppföljning och att finnas som psykosocialt stöd för kvinnan. Ett psykosocialt stöd främjar även trygghet och välmående. Psykosocialt stöd från kontaktsjuksköterskan är viktigt för att skapa förutsättningar till framgångsrik rehabilitering. Kontaktsjuksköterskan ska se kvinnan utifrån ett helhetsperspektiv och vara närvarande genom hela vårdkedjan. Genom att se till varje kvinnas individuella behov kan kontaktsjuksköterskan vägleda genom oro, rädsla och sorg. En kontaktsjuksköterska kan även vara en åtgärd för att minska långa väntetider (Socialstyrelsen, 2015; Carlsson, 2016).
I preoperativ omvårdnad ingår att informera, förbereda och undervisa kvinnan inför operation (Jakobsson & Cornelius, 2016; Myklebust & Almås, 2011). Ofta opereras bröstcancer
dagkirurgiskt och kvinnan får åka hem samma dag. Fördelen anses vara minskad
infektionsrisk. När kvinnan får åka hem samma dag är patientundervisning grundläggande (Greenslade, Elliott & Mandville-Anstey, 2010).
4
Postoperativt bör sjuksköterskan uppmuntra kvinnan att se operationssåret med hjälp av en spegel. För att underlätta känslomässig försoning efter mastektomi rekommenderas det att kvinnan försöker röra vid operationsområdet (Bäcklund et al., 2016). Många kvinnor upplever det känslomässigt svårt att se sitt ärr första gången (Freysteinson et al., 2015).
Målet med omvårdnad är att hjälpa kvinnor återta kontrollen och kunna hantera livsförändring på bästa möjliga sätt. Patientundervisning i grupp, kan ge kvinnor möjlighet att dela
erfarenheter med andra i samma situation (Myklebust & Almås, 2011).
Miljöns utformning har betydelse för patientens hälsa, tillfrisknande och välbefinnande. Den fysiska miljön är allt runt omkring, det som kan ses och höras. Hur miljön upplevs är den psykosociala miljön och består av den emotionella atmosfären. Relationer, attityder, kommunikation och tillgång till information ingår i den psykosociala miljön. Miljöns
utformning är viktig för att kunna tillgodose patienternas och närståendes behov. Miljö är ett centralt begrepp inom omvårdnad ur ett holistiskt perspektiv, vilket innebär att upplevelsen av miljön är individuell (Ylikangas, 2017).
Vid cancerbesked är det till fördel om närstående till kvinnan är med eftersom många hamnar i kris. Närstående kan finnas som stöd för kvinnan och lyssna på förmedlad information. Bröstcancerdiagnosen påverkar livet för kvinnan som drabbas och även för hennes närstående (Bäcklund et al., 2016). Stöd från närstående kan beskrivas som en viktig faktor i
tillfriskningsprocessen för kvinnor som genomgått mastektomi (Archer et al., 2018). Närstående förmedlar hopp och motiverar kvinnan att kämpa igenom den stora
livsförändringen som mastektomi innebär. Närstående minskar känslan av ensamhet och kvinnorna känner sig ofta stärkta av stödet. Närstående till kvinnor med bröstcancer upplever att vardagliga livet förändras. Sjuksköterskan bör tillgodose behov som finns hos närstående. Sjuksköterskan kan uppmuntra, bekräfta och ge råd till närstående (Do Prado, Rosenilda Costo, Raone, Aparecida Sales & Silva Marcon, 2016).
3 Problemformulering
I Sverige genomgår cirka 7000 kvinnor mastektomi varje år (Socialstyrelsen, 2019 c). Tidigare forskning fokuserar främst på behandling och medicinska resurser men mindre på upplevelser och stöd som kvinnor kan behöva (Holst Hansson, 2018). I omvårdnad ska kvinnans fysiska, psykiska och existentiella behov tillgodoses (Svensk sjuksköterskeförening, 2016 b). Studier visar att kvinnor efter mastektomi upplever psykiska komplikationer. Genom omvårdnad kan sjuksköterskan påverka och bidra till ökat välbefinnande hos kvinnor som genomgått mastektomi. För att vårdpersonal ska kunna utforma omvårdnadsåtgärder som främjar hälsa behöver kvinnors erfarenhet av omvårdnad vid mastektomi beskrivas. Litteraturöversikten avser att öka förståelsen för kvinnors upplevelse av omvårdnad efter mastektomi. Genom att öka förståelsen skapas förutsättning för omvårdnad av hög kvalitet samt medvetenhet om kvinnors fysiska, psykiska och existentiella behov efter mastektomi.
4 Syfte
Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av omvårdnad efter mastektomi till följd av bröstcancer.
5
5 Metod
5:1 Design
Metoden som användes var en litteraturöversikt med systematisk sökning och presenteras i ett deskriptivt resultat. En induktiv frågeställning har tillämpats (Kristensson, 2014).
5:2 Sökmetod
Sökningarna som genomförts för att hitta relevant vetenskaplig litteratur har skett genom kontrollerade ämnesord samt fritext med anpassning efter respektive databas, beskrivet av Kristensson (2014).
Ämnesorden och sökorden i fritext valdes utifrån syftesformuleringen. Relevanta databaser som användes för att hitta vetenskaplig litteratur var PUBMED, CINAHL Full Text och PsycInfo. Databaserna innehåller artiklar som berör omvårdnadsvetenskap (Kristensson, 2014). Blocksökning tillämpades för att få bred sökning. Genom blocksökning utforskades synonymer, förkortningar och alternativa stavningar.
Nyckelord som användes i sökningarna var Mastectomy, Nursing, Experience och Breast cancer. Svenska Mesh användes för att få korrekta översättningar när orden översattes från svenska till engelska. Trunkering (*) användes på utvalda fritextord för att få en bredare sökning. De slutgiltiga sökningarna begränsades med Peer review, English language och publicering år 2010 till 2020. Kontrollerade ämnesord och fritextord kombinerades slutgiltligen med booleska operatorer AND och OR (se bilaga 1).
5:3 Urval
För att besvara syftet användes inklusions- och exklusionskriterier (Kristensson, 2014). Inklusionskriterierna var kvinnor som genomgått mastektomi på grund av bröstcancer och studier som beskriver kvinnors upplevelse av omvårdnad. Artiklar som fokuserade på behandling, mastektomi som utfördes av andra anledningar än bröstcancer och män exkluderades. Även artiklar som uppfattades ha låg kvalitet eller saknade etiskt tillstånd exkluderades.
Urvalsprocessen skedde gemensamt i olika steg som rekommenderas av Kristensson (2014). Vid sökning med korrekta kontrollerade ämnesord och fritext med begränsningar lästes alla titlar. Utifrån artiklarnas titlar valdes relevanta sammanfattningar ut och lästes. Artiklar som hade relevant sammanfattning lästes enskilt i sin helhet, totalt lästes 20 artiklar i fulltext. Genom gemensam diskussion valdes tio artiklar ut som besvarade syftet. Till resultatet valdes två kvantitativa artiklar, sju kvalitativa artiklar ut och en artikel med mixad metod.
5:4 Kvalitetsgranskning
Samtliga tio artiklar lästes åter i sin helhet och kvalitetsgranskades. Kvalitetsgranskningar utfördes enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärderings [SBU] mallar.
“Kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser” (SBU, 2014) tillämpades vid granskning av de sju kvalitativa studierna samt artikeln med mixad metod. “Bedömning av icke
randomiserad studie” (SBU, 2019) tillämpades vid granskning av de två kvantitativa studierna. Artiklarna granskades enskilt för att sedan gemensamt slutbedömma kvaliteten. Samtliga artiklar bedömdes ha medel till hög kvalitet (se bilaga 2).
5:5 Dataanalys
6
granskades och tolkades gemensamt. Delar som svarade på syftet färgmarkerades. Genom färgmarkeringen kunde likheter och skillnader identifieras. För att lättare kunna hantera insamlad data skrevs en sammanställning av artiklarnas resultat där likheter fördes samman. Vilket även skapade en överblick av skillnader i artiklarnas resultat. Olika kategorier
identifierades och sammanställdes. Det slutliga resultatet innefattar fem kategorier.
5:6 Forskningsetiska överväganden
Litteraturöversikten avser att präglas av ett etiskt förhållningssätt. Genom att inkluderade artiklar hade ett etiskt tillstånd bekräftar det att kvinnorna som ingått i studierna behandlats ansvarsfullt, respektfullt och värnats om sitt välbefinnande. Artiklarnas etiska resonemang är granskade och samtliga innehåller informerat samtycke. Hantering av data har skett med noggrannhet och respekt (Kristensson,2014).
Alla tio artiklar hade ett etiskt tillstånd från respektive land, en artikel enligt
helsingforsdeklarationen (The World Medical Association of Helsinki, 2013). Ett tydligt etiskt resonemang fanns i samtliga artiklar. Det observerades att samtliga resonemang
uppfyllde fyra övergripande aspekter autonomiprincipen, nyttoprincipen, inte skada-principen och rättviseprincipen (Kristensson, 2014).
Grundläggande kunskaper i vetenskapsteori innehas. Förförståelse i kvinnornas upplevelse av omvårdnad kan ha påverkat resultatet. Som kvinna kan det uppfattas lättare att förstå och tolka andra kvinnors upplevelser. Artiklarna har berört i positiv och negativ riktning vilket kan ha skapat felaktig tolkning. Hantering av data har som mål varit att vara objektiv och neutral.
6 Resultat
Resultatet presenteras i fem kategorier: Delaktighet, Information, Tillgänglighet och
kontinuitet, Relationer och kommunikation samt Miljöns betydelse. I litteraturöversikten är det ett avsiktligt val att inte benämna kvinnorna som patienter. När patientbegreppet används kan fokus hamna på sjukdom och behandling (Svensk sjuksköterskeförening, 2016 a).
7
Tabell 1: Översikt av artiklar som berör kategorier i resultatet.
Artiklar Kategorier Delaktighet Information Tillgänglighet och kontinuitet Relationer och kommunikation Miljöns betydelse
Aunan, Wallgren & Hansen, 2019 X X X X
Davies, Brockopp, Moe, Wheeler,
Abner & Lengerich, 2017 X X
Dawe, Bennett, Kearney & Westera,
2014 X X X X
Fallbjörk, Salander & Rasmussen,
2012 X X X X
Freysteinson, Deutsch, Lewis, Sisk,
Wuest & Cesario, 2012 X X X X
Hsu, Wang, Chu & Yen, 2010 X X
Jørgensen, Garne, Søgaard &
Laursen, 2015 X X X
Larsson, Sandelin, Forsberg, 2010 X X
Lee, Kilbreath, Sullivan, Refshauge
& Beith, 2010 X X
Remmers, Holtgräwe & Pinkert,
2010 X X X X X
6:1 Delaktighet
Kvinnor som genomgått mastektomi beskrev en känsla av att inte ha något annat val än operation. Kvinnor beskrev att de inte bara förlorat ett bröst utan förlorat sig själv som person (Fallbjörk, Salander & Rasmussen, 2012). Genom uppmuntran och närvaro kunde
sjuksköterskan hjälpa kvinnorna se sina egna styrkor, vilket skapade delaktighet. Delaktighet skapade en känsla att klara av den pågående krisen (Remmers, Holtgräwe & Pinkert, 2010). Att känna delaktighet påverkade det psykiska måendet positivt och gav en känsla av säkerhet och kontroll. Det var viktigt för kvinnor som genomgått mastektomi att känna delaktighet i vården. Delaktighet gav förutsättning för kvinnorna att känna tillit och trygghet. Att ha en tydlig vårdplan som kvinnorna fått vara delaktig i skapade en tillitsfull relation vilket ledde till att omvårdnad upplevdes positiv. Vid avsaknad av vårdplan kände kvinnorna frustration, osäkerhet och förtvivlan (Freysteinson, Deutsch, Lewis, Sisk, Wuest & Cesario, 2012; Jørgensen, Garne, Søgaard & Laursen, 2015).
8
Kvinnorna upplevde ofta att de inte fått förfrågan om att se sig själv i spegeln efter
mastektomi. Det uppfattades som negativt då att se sig i spegeln inte enbart handlade om att möta sin nya kropp. Att se operationssåret i spegeln gav kvinnorna möjlighet att observera ärret. Kvinnorna kunde då se om infektion uppstått eller om ärret avvek från den normala läkningsprocessen (Freysteinson et al., 2012). Vissa kvinnor upplevde att de inte var
tillräckligt förberedda på hur ärret skulle se ut. Kvinnor önskade få se bilder på personer som genomgått mastektomi innan operation för att lättare kunna förbereda sig mentalt (Davies, Brockopp, Moe, Wheeler, Abner & Lengerich, 2017).
Att åka hem samma dag som operation ingav en känsla av otrygghet och minskad delaktighet. Kvinnor beskrev att de i vissa fall kände sig utknuffade och inte delaktiga i beslutet.
Tvärtemot andra kvinnor som ville återgå så fort som möjligt till vardagen (Aunan, Wallgren & Hansen, 2019; Davies et al., 2017; Dawe, Bennett, Kearney & Westera, 2014).
6:2 Information
Kvinnorna upplevde att det var bra när sjuksköterskan förenklade informationen så att de kunde förstå. Informationen upplevdes tydligast när den erhölls både skriftligt och muntligt samt upprepades. Många kvinnor hade lättare att ta till sig muntlig information. Vid vissa tillfällen upplevde kvinnorna att de fick för mycket information på samma gång. Information i nära anslutning till operation upplevdes negativt (Dawe et al., 2014; Remmers et al., 2010). Några kvinnor upplevde att de själva behövde efterfråga information vilket krävde att kvinnorna hade kunskap och var medvetna om sina patienträttigheter. När vårdpersonalens information inte var samstämmig upplevde kvinnorna informationen som förvirrande och svårtolkad (Lee, Kilbreath, Sullivan, Refshauge & Beith, 2010).
Kvinnor som upplevde att de tappat sin kvinnlighet och femininitet upplevde det positivt med information om bröstrekonstruktion och bröstprotes. Informationen ingav hopp och möjlighet till känslan av en återställd byst (Aunan et al., 2019; Freysteinson et al., 2012; Remmers et al., 2010). Information och tillfrågan angående bröstrekonstruktion uppfattades som en möjlighet. Det var viktigt att sjuksköterskan inte antog att kvinnorna ville göra en bröstrekonstruktion, kvinnorna upplevde sig då dömda. Vissa kvinnor beskrev dock att information om
bröstrekonstruktion aldrig nämndes (Aunan et al., 2019; Fallbjörk et al., 2012).
Kvinnor upplevde att det fanns en kunskapsbrist hos sjuksköterskan gällande information och råd om sex. Det uppfattades även som att sjuksköterskan blev generad och hade svårigheter att samtala om sexualitet. Kvinnorna antog att sjuksköterskans svårigheter berodde på kultur och att sjuksköterskan saknade lämpliga ord för att informera om sex. Kvinnor som
diskuterade den förändrade sexualiteten med sjuksköterskan kände sig förstådda och det bidrog till upplevelse av bra omvårdnad (Jørgensen et al., 2015).
Det har framkommit att sjuksköterskor gått över sin kompetens och förmedlat råd om eftervård istället för att hänvisa till korrekt profession. Kvinnor som upplevde felbedömning av sjuksköterskan kände mindre tillit för vården. När kvinnorna uttryckte oro för biverkningar och komplikationer bemötte vårdpersonalen dem som paranoida, vilket bidrog till en negativ upplevelse. Dessa kvinnorna kände att deras oro grundade sig i bristande information (Lee et al., 2010).
6:3 Tillgänglighet och kontinuitet
För kvinnorna var det viktigt att ha möjlighet till kontakt med sjuksköterska dygnet runt. Omvårdnad upplevdes som positiv när kvinnorna vårdades av samma sjuksköterska under vårdtiden, kvinnorna kände då en känsla av kontinuitet och tillit. Omvårdnad upplevdes även
9
som positiv när sjuksköterskan bevisade sin tillgänglighet, gav kvinnorna tid och inte stressade. När kvinnorna kände att de inte var till besvär utan uppmuntrades ta kontakt vid frågor, information eller samtal ledde det till ökat välbefinnande. Kvinnor som kände sig besvärliga upplevde sig som en belastning för sjuksköterskan. Det resulterade i att kvinnor inte vågade ställa frågor eller ta kontakt trots behov. Omvårdnad upplevdes generellt bättre när kvinnorna fick mer tid och ökad tillgänglighet till sjuksköterskan (Aunan et al., 2019; Dawe et al., 2014; Larsson, Sandelin & Forsberg, 2010; Remmers et al., 2010).
Kvinnor upplevde bättre kroppsbild när sjuksköterskan visade tillgänglighet. En förändrad kroppsbild ledde till att kvinnor kände sig mindre attraktiva vilket bidrog till känslor som sorg, skam, ångest och osäkerhet. Formen av den förändrade bysten påverkade kvinnorna personligen och kvinnorna beskrev sig själva som halverade. Känslorna som kvinnor kunde uppleva efter mastektomi skapade begränsningar. Kvinnorna undvek att bära klädesplagg som hade urringning, att se sig i spegeln och gå till gymmet eller badhus. Orsaken till
begränsningarna var att exponeras för andras blickar. Sjuksköterskans tillgänglighet bidrog till en förbättrad kroppsbild kortsiktigt och långsiktigt (Davies et al., 2017; Fallbjörk et al., 2012; Remmers et al, 2010). Kvinnor som fick tillgång till mer tillgänglighet självskattade lägre poäng i “Body Image Scale”, vilket påvisade en bättre kroppsbild (Hsu, Wang, Chu & Yen, 2010).
Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder minskade kvinnors ångest. Omvårdnadsåtgärder kunde vara att erbjuda fler tillfällen för uppföljning, vilket kunde ske via telefonsamtal eller
personligt möte (Davies et al., 2017; Fallbjörk et al., 2012; Remmers et al, 2010). Två veckor efter mastektomi upplevde 90% av kvinnorna att de fått tillräckligt med tid tillsammans med sjuksköterskan (Larsson et al., 2010). Det framkom att ett år efter mastektomi upplevde kvinnorna att de fortfarande försökte anpassa sig till sin nya kropp. Ångest, emotionell stress och minskad livskvalitet upplevde kvinnor lång tid efter mastektomi (Davies et al., 2017).
6:4 Relationer och kommunikation
Relationen mellan sjuksköterskan och kvinnan var en viktig aspekt i omvårdnad. Kvinnorna upplevde bättre omvårdnad om relationen till sjuksköterskan var genuin och personlig. Det var viktigt för kvinnorna att sjuksköterskan behandlade dem som unika individer.
Sjuksköterskan bidrog till en ökad upplevelse av god omvårdnad om de visade respekt, ödmjukhet, värnade om integritet och anpassade vården individuellt. En bra relation mellan sjuksköterska och kvinna bidrog till tillit och trygghet för kvinnan. Humor uppfattades som positivt av kvinnor, det skapade hopp och gav ljuspunkter (Dawe et al., 2014; Jørgensen et al., 2015; Remmers et al., 2010).
Att vårdas av en manlig sjuksköterska innebar för vissa kvinnor en sämre relation. En manlig sjuksköterska kunde få kvinnor att känna sig obekväma vilket resulterade i att omvårdnad upplevdes negativ. Andra kvinnor upplevde att sjuksköterskans kön inte spelade någon roll (Larsson et al., 2010).
För att kvinnorna skulle känna sig bekräftade var det viktigt att sjuksköterskan tog frågor och rädslor på allvar. En viktig aspekt var att sjuksköterskan tillät kvinnor att känna sig svaga och visa känslor (Remmers et al., 2014). När fokus hamnade på operation upplevde kvinnorna sina känslor bortprioriterade och ej bekräftade av sjuksköterskan (Dawe et al., 2014).
Beröring och ickeverbal kommunikation har beskrivits som viktiga komponenter för att skapa en god upplevelse av omvårdnad. När sjuksköterskan inte stod vid sitt ord påverkades
10
relationen med kvinnan negativt. Relationen mellan kvinnan och sjuksköterskan brast när sjuksköterskan uppfattades som oförskämd, saknade kommunikationsförmåga och inte kunde tillgodose kvinnans behov (Freysteinson et al., 2012; Remmers et al., 2014).
Standardfraser som “hur är det?” uppfattades som opersonliga, det var mer positivt att sjuksköterskan istället frågade “hur känner du dig idag?”. Kvinnorna upplevde en skillnad mellan de två frågorna. Kvinnorna upplevde det lättare att besvara frågan ärligt om “hur känner du dig idag” användes (Freysteinson et al., 2012).
Sjuksköterskan skulle vara ett stöd för kvinnorna innan, under och efter mastektomi. Sjuksköterskans stöd för kvinnorna uppfattades som positivt och uppskattades. Kvinnor upplevde att sjuksköterskans stöd bidrog till att livet blev hanterbart (Dawe et al., 2014; Freysteinson et al., 2012; Lee et al., 2010; Remmers et al., 2010). Sjuksköterskans närvaro uppfattades som positivt stöd vid första spegeltitten. Omvårdnad upplevdes även som positiv då kvinnorna fick stöd vid bröstprotesprovning. Kvinnor beskrev obehagskänslor vid första protesprovningen, eftersom känslan av en alternativ kropp bekräftades. När sjuksköterskan visade bilder och dockor med bröstproteser upplevde kvinnor det mindre obehagligt (Hsu et al., 2010). Sjuksköterskans stöd under svåra situationer upplevdes positivt och fick kvinnorna att känna sig trygga. I några fall blev sjuksköterskan en positiv förebild för kvinnorna (Aunan et al., 2019; Freysteinson et al., 2012; Remmers et al., 2010).
6:2 Miljöns betydelse
Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde att en god miljö bidrog till en känsla av välbefinnande och en känsla av god omvårdnad. Kvinnorna upplevde det positivt när
utrymmen på sjukhus hade hemlik-miljö, vilket skapade en tilltalande atmosfär där kvinnorna kände sig välkomna. Kvinnor upplevde det viktigt att miljön på sjukhusen var ren (Remmers et al, 2010).
På sjukhus beskrev kvinnorna en svårighet att se sig i spegeln efter mastektomi, en anledning var att speglar satt på fel höjd eller saknas helt. Kvinnorna upplevde rädsla, oro och ångest över att se sig själva för första gången i spegel efter genomgången mastektomi. Känslorna förvärrades om längre tid gick innan kvinnorna såg sig i spegeln (Freysteinson et al., 2012).
Vårdpersonal som samarbetade, hade god ton mot varandra och mot kvinnorna bidrog till en trygg psykosocial miljö. Kvinnorna behövde möjlighet till privat utrymme, kvinnor som delade rum med andra under vårdtiden upplevde det besvärligt. Det var speciellt svårt att prata om sin bröstcancer när andra kunde höra. Kvinnor upplevde det svårt att våga ställa frågor när andra patienter befann sig i närheten (Fallbjörk et al, 2012; Remmers et al, 2010).
7 Resultatsammanfattning
Resultatet visar att när kvinnor kände sig delaktiga och hade en tydlig vårdplan upplevdes känslor som kontroll, tillit och trygghet. Dagkirurgisk operation skapade otrygghet och
minskad kontroll. Bristande information bidrog till att kvinnors upplevelse av omvårdnad blev negativ. Många kvinnor upplevde att kvinnligheten påverkades av mastektomi och upplevde det positivt att få information om bröstrekonstruktion. Sexualiteten påverkades då kvinnor kunde känna sig mindre attraktiva efter mastektomi. Kunskapsbrister hos sjuksköterskan kunde ses gällande sexrådgivning. Resultatet visar att kvinnor upplevde omvårdnad som positiv om goda relationer, delaktighet, kontinuitet och tillgänglighet tillämpats.
11
omvårdnad. Kvinnor upplevde omvårdnad bättre om relationen till sjuksköterskan var genuin och personlig. Viktiga komponenter för en god omvårdnad var beröring och ickeverbal kommunikation. Kvinnor upplevde omvårdnad som positiv då de fick tillgång till privat utrymme samt när miljön uppfattades som välkomnande.
8 Diskussion
8:1 Metoddiskussion 8:1:1 Design
Efter rekommendation valdes en litteraturöversikt eftersom det ger en samlad kunskapsbild av ämnet. En induktiv ansats har tillämpats för att gå från delar till helhet. En deduktiv ansats hade kunnat användas om hypoteser formulerats och testats. Empirisk studie hade lämpligen kunnat användas för att besvara syftet genom exempelvis intervjuer med kvinnor som genomgått mastektomi (Kristensson, 2014).
8:1:2 Sökmetod
PsycInfo, PUBMED och CINAHL Full Text tillämpades vid provsökning för att identifiera slutgiltiga sökord. Alla tre databaserna användes vid slutlig sökning. Enligt Henricson (2017) ökar studiens validitet om flera olika databaser tillämpas.
Nyckelord som användes i samtliga databaser var “Mastectomy” och “Nurs*”. “Breast cancer/Breast neoplasms” tillämpades som nyckelord eftersom det var inklusionskriterie i litteraturöversikten. “Nurs*” användes i samtliga slutsökningar. Trunkering (*) tillämpades för att bredda sökningen. “Nurs*” var menat att generera i sökningar som innefattade nursing care och nursing. För att öka specificiteten i sökning kan trunkeringen (*) väljas bort och ersättas med “nursing”. När “nurs*” tillämpades i sökningar med “experience” genererade det i ett flertal träffar som syftade på att beskriva sjuksköterskans erfarenheter vilket inte svarar på syftet.
Sökordet “Experience” med identifierade synonymer användes i flertal provsökningar och i två av databasernas slutgiltiga sökningar. “Experience” användes inte i den slutgiltiga
sökningen i PsycInfo på grund av endast sju träffar när orden kombinerades och begränsades vid provsökning. Ämnesord och fritextord anpassades efter databas. Enligt Kristensson (2014) kan databaser behöva olika avgränsningar och sökord på grund av hur de är uppbyggda. I sökningarna användes ett flertal fritextord. Att använda fritextord ökar sensitiviteten i
sökningen. Sökning med fritextord kan minska specificiteten och resultatet av sökningen kan ge irrelevanta artiklar. I en sökning ska få fritextord användas (Kristensson, 2014). Fritextord användes på grund av att sökningarna annars genererade i få resultat. Referenslistor
kontrollerades manuellt för att eventuellt finna ny relevant litteratur och lämpliga sökord. Inga nya artiklar tillkom i resultatet under den manuella sökningen.
12
Tabell 2: Översikt av nyckelord, synonymer och alternativa stavningar som användes vid datainsamlingen.
Nyckelord Synonymer och alternativ stavning
Mastectomy
Surgery, Mastectom*
Nursing Health care, Nursing care, Care, Patient care, Primary nursing, Postmastectomy, Quality of Nursing, Nurs*
Experience Patient experience, Experience, Attitude, Satisfaction, Perception
Breast cancer Breastcancer, Breast, Breast neoplasms
För att använda korrekta ämnesord i databaserna användes indexord. Ämnesord användes för att öka sannolikheten att få fram relevanta artiklar som svarade på syftet (Henricsson, 2017). Svensk MeSH var ett hjälpmedel för att få fram korrekt engelsk benämning på sökorden. Det finns en möjlighet att andra kombinationer av sökord kan generera ett mer relevant resultat. Sökord som hade kunnat användas: Operation, postoperation, preoperation, emotion, perceived, care, mastectomies, mammectomy, mammectomies, management och
assessment. Tidsbegränsning för arbetet kan ha påverkat sökmetoden eftersom det i efterhand tillkommit flera tänkbara sökord.
Att begränsa sökningar med peer review innebär att artiklarna blivit bedömda som vetenskapliga vilket förstärker trovärdigheten i litteraturöversikten (Henricson, 2017). Engelska valdes som språk för att kunna läsa och förstå artiklarna. Artiklar som var äldre än tio år exkluderades för att få aktuell data (Kristensson, 2014). Det utfördes ingen begränsning av kön vilket kan ha bidragit till irrelevant data, syftet var att undersöka kvinnors upplevelse. Ingen begränsning av nationellt ursprung tillämpades för att få varierande infallsvinklar. För att litteraturöversiktens resultat ska vara överförbart på vård i Sverige behöver ekonomiska aspekter, kultur, tillgänglighet och kvalitet av sjukvård beaktas (Kristensson, 2014).
Artiklarna har härkomst från olika nationaliteter däribland från USA och Sverige. I Sverige är vården offentlig, alltså skattebetald medan i USA är vården privat. I USA finns inte offentlig rätt till vård, utan medborgarna måste själva säkra sin rätt till vård genom privat betalning. Ett flertal sjukhus i USA är vinstdrivande (Regeringskansliet, 2002).
8:1:3 Dataanalys
Artiklarna är skrivna på engelska därav finns det en potentiell risk att tolkning och översättning skett felaktigt. För att minska risken för att översättning skett felaktigt har svenskt-engelskt lexikon tillämpats.
Det upplevdes svårt att besvara syftet eftersom artiklarna innefattar mer än omvårdnad. Studier beskrev upplevelsen av omvårdnad tillsammans med allmänna personliga
13
erfarenheter, vilket skapade svårigheter att uppfylla validitet (Kristensson, 2014). En fördjupad kunskap har skapat ett ökat intresse inom området som därför kan ha bidragit att resultatet avviker från syftet. Det har varit svårt att skilja på upplevelsen av omvårdnad efter mastektomi och upplevelsen av adjuvant behandlingen. Då litteraturöversikten är utifrån ett patientperspektiv kan kvinnorna ha innefattat den adjuvanta behandlingen som en del av mastektomi.
Det upplevdes svårt att fastställa kategorier. Kategorierna kan ha riskerat bortfall av data. Kategorierna identifierades under gemensam diskussion och har varit en process under arbetet för att minska risk för databortfall (Kristensson, 2014).
Analysmetoden som tillämpades var integrerad analys (Kristensson, 2014). För att skapa en dynamisk analysprocess hade Grounded theory kunnat tillämpas som metod. Grounded theory innebär att uppnå mättnad. Datainsamling sker då kontinuerligt och parallellt med analysen (Kristensson, 2014).
8:1:5 Forskningsetiska aspekter
Hantering av data eftersträvades att vara neutral och objektiv. Artiklarna i resultatet är kritiskt granskade ur ett nyanserat perspektiv. Både positiva och negativa upplevelser redovisas i resultatet.
I artiklarna som valdes till resultatet fanns etiskt tillstånd från respektive land.
I sex av sju artiklar som använt sig av kvalitativ metod går det ej att härleda till vilken deltagare som gett information. I en av de sju artiklarna framkommer förnamn på deltagare, det framgår inte om namnen är pseudonymer eller ej. Om det är kvinnornas riktiga förnamn påverkas anonymiteten (Kristensson, 2014).
Om hanteringen av data har tolkats efter författarnas förförståelse finns det risk att
trovärdigheten sänks (Priebe & Landström, 2017). Pålitligheten stärks av medvetenheten om forskarfel. För att minska risken för forskarfel har tänkbara perspektiv, aspekter, tolkningar och livserfarenheter diskuteras gemensamt (Kristensson, 2014).
Genusperspektivet är relativt outforskat gällande mastektomi. Vid sökning i en databas angående mäns erfarenhet av mastektomi genererade endast två träffar. Sökord som tillämpades i sökningen var “Mastectomy”, “Experience” och “Male” med begränsningar 2010-2020, English language och peer review.
8:2 Resultat diskussion
Ur ett globalt perspektiv kan alla drabbas av cancer, unga, gamla, rika och fattiga. Cancer är en ledande orsak till död i världen. Patienten, familjen och samhället drabbas till följd av cancer (World Health Organization [WHO], 2018). Bröstcancer och livmodercancer är den största orsaken till död hos kvinnor som drabbats i världen (Davis Tsu, Jeronimo & Anderson, 2013).
Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kvinnors upplevelse av omvårdnad efter mastektomi. Huvudfynden bedöms vara Information, Tillgänglighet och kontinuitet samt Kommunikation och relation. I diskussionen ses resultatet i förhållande till personcentrerad vård (McCormack, Karlsson, Dewing & Lerdal, 2010).
14
Koppling till personcentrerad vård (McCormack et al., 2010) framkommer i samtliga artiklar i resultatet dock använder endast en artikel begreppet personcentrerad vård. Jørgensen et al. (2015) menar att personcentrerad vård bidrar till ökad livskvalitet, trygghet och att kvinnan känner sig sedd som individuell individ. Personcentrerad vård kan minska ångest och stress hos kvinnorna och bidra till en upplevelse av god omvårdnad.
8:2:1 Information
Personcentrerad vård innebär att vården utgår ifrån att varje människa är unik. Andliga, existentiella, sociala och psykiska behov tillgodoses i samma utsträckning som fysiska (Svensk sjuksköterskeförening, 2016 a). Resultatet påvisar vikten av att informationen individanpassas efter situation och erhålls vid väl valt tillfälle. Kvinnor kan uppleva att de är svårt att ta till sig information eftersom de befinner sig i kris. Närstående kan vara ett stöd till kvinnan, vara behjälplig och påminna kvinnan om vad som förmedlats från vården. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om att även kvinnornas närstående kan behöva stöd, bekräftelse och rådgivning.
Resultatet visar att information om bröstrekonstruktion upplevdes positivt och förmedlade hopp. Resultatet visar även att kvinnor inte erhållit information angående bröstrekonstruktion. Enligt tidigare forskning av Fallbjörk, Frejeus och Rasmussen (2012) saknas standardiserad information om bröstrekonstruktion i svenska sjukvården, vilket kan vara en orsak till att rekonstruktions informationen upplevdes olika. För att vård ska vara personcentrerad (McCormack et al., 2010) bör sjuksköterskan alltid ge information om bröstrekonstruktion. Sjuksköterskan ska sträva efter att anpassa informationen och se till den unika individen, eftersom det skapar förutsättning för att kvinnan inte ska känna sig dömd.
I resultatet framkom det att kvinnor uppfattat att sjuksköterskan förväntade sig att de ska eller vill göra bröstrekonstruktion. Förväntningar från sjuksköterskan kan leda till minskat
självförtroende hos kvinnorna som redan beskriver att de känner sig halva efter mastektomi. I vårdsammanhang är sjuksköterskan i maktposition eftersom relationen är asymmetrisk. Sjuksköterskan behöver ha självkännedom för att hantera maktbalansen (Svensk
Sjuksköterskeförening, 2016 a). När sjuksköterskan förväntar sig att kvinnor vill genomgå bröstrekonstruktion kan kvinnorna uppfatta sjuksköterskans åsikt som enda alternativ eftersom sjuksköterskan är i maktposition. Genom personcentrerad vård skapas gemensam tillit och förståelse. Maktbalansen fördelas mer jämlikt vid personcentrerad vård. För att arbeta personcentrerat krävs det att vårdpersonal har självkännedom och motivation. (McCormack et al., 2010). Som patient kan ansvar och möjligheten att påverka situationen fråntas. Genom omvårdnad som bygger på kunskap om patienten som person kan värdighet och självtillit stärka patientens egna hälsoresurser (Fagerström, 2017).
8:2:2 Tillgänglighet och kontinuitet
Resultatet visar att mastektomi skapade begränsningar i kvinnornas vardag. Begränsningarna grundade sig till stor del utifrån samhällsideal. I tidigare studie beskriver kvinnor hur
mastektomi skapade differens mellan samhällets förväntningar och hur kvinnokroppen såg ut efter mastektomi (Piot-Ziegler, Sassi, Raffoul & Delaloye, 2010). Mastektomi utförs som behandling vid könsdysfori (Socialstyrelsen, 2020), vilket förstärker hur förknippade brösten är med kvinnlighet. I Piot-Ziegler et al. (2010) beskrivs att reklam påverkade kvinnor
negativt. Kvinnor beskriver hur reklam som innefattade kvinnor alltid bestod av kvinnor som hade två bröst. Samhällets syn på vad som är kvinnligt ökade lidandet för kvinnor som genomgått mastektomi. Några kvinnor övervägde att genomföra bilateral mastektomi eftersom kroppen då skulle upplevas symmetrisk. Därav kan den positiva inställningen till
15
bröstrekonstruktion som framkommer i resultatet förklaras, för att kvinnorna ska känna sig accepterade i samhället. Sjuksköterskan kan enligt resultatet minska lidande och öka
kroppsbilden hos kvinnorna. Genom stöd, tillgänglighet och kontinuerlig kontakt före, under och efter mastektomi ökar kvinnornas välbefinnande.
8:2:3 Relationer och kommunikation
För kvinnor i litteraturöversikten som genomgått mastektomi upplevdes omvårdnad positiv om kvinnorna hade kontakt med samma sjuksköterska samt om sjuksköterskan var tillgänglig. Att ha kontakt med samma sjuksköterska bidrog till en god relation. Enligt High, (2019) skapar relationen förutsättningar för sjuksköterskan att se och uppfatta behov som kvinnor har. I resultatet beskrivs det hur relationen med sjuksköterskan brast när kvinnor uppfattade sjuksköterskan som stressad, inte kunde tillgodose kvinnans behov eller saknade
kommunikationsförmåga. Enlig McCormack et al., (2010) är språket är en viktig komponent för att arbeta personcentrerat. I resultatet beskrivs det hur kvinnans behov inte kunde
tillgodoses när fokus hamnade på operation. Då kvinnan känner sig åsidosatt uppfylls inte personcentrerad vård (McCormack et al., 2010). Enligt High (2019) bör alla sjuksköterskor vara medvetna om konsekvenser vid bröstcancerbehandling för att kunna förstå och ge en holistisk omvårdnad utifrån en humanistisk människosyn.
Personcentrerad vård beskrivs bidra till högre tillfredsställelse och bättre hälsa hos
patienterna. Personcentrerad vård kan öka samstämmigheten mellan sjukvårdspersonal och patient (Ekman et al., 2011). Vid tillfällen då operationen hamnade i fokus upplevs inte relationen varit djup nog för sjuksköterskan att kunna tillgodose kvinnans behov. För att skapa en upplevelse av en god omvårdnad behöver sjuksköterskan enligt resultatet prioritera tid för att lära känna och förstå varje kvinnas unika behov.
Ett hinder för att skapa en djup relation och förståelse är den korta vårdtiden. Även om vårdtiden är kort är det viktigt att sjuksköterskan är uppmärksam på kvinnans behov och strävar efter att skapa en relation, vilket stärks utifrån resultatet.Det finns riktlinjer inför en operation vilket kan medföra att moment utanför riktlinjerna bortfaller och personcentrerad vård (McCormack et al., 2010) inte tillämpas. Eftersom resultatet visar att kvinnorna kände att deras känslor bortprioriterades kan det visa på att sjuksköterskan inte visade tillräckligt med empati. Araújo, Da Silva, Bonfim och Fernandes (2010) menar att empati är en förutsättning för att skapa relation. För att kunna utföra omvårdnad med kvalitet ska sjuksköterskan visa empati. I studien beskrivs det även hur omvårdnad underlättas om den är personligt anpassad. För att öka upplevelsen av god omvårdnad, minska lidande och kunna tillgodose kvinnans unika behov är relationen viktig (Araújo et al., 2010).
Om en bristande relation mellan sjuksköterska och kvinna uppstår kommer den
personcentrerade vården ej att uppnås. En god relation mellan vårdpersonal och patient är väsentlig för att uppnå personcentrerad vård (McCormack et al.,2010). Kvinnans chanser att få en holistisk omvårdnad av sjuksköterskan minskar när relationen brister. Tidigare forskning visar att många förändringar sker samtidigt för kvinnor som genomgår mastektomi.
Sjuksköterskan måste förstå kvinnans behov utifrån diagnos, behandling och kvinnans personliga förändring som mastektomi innebär (Araújo et al, 2010).
I resultatet beskriver kvinnor betydelsen av att bli sedd som unik individ. Att sjuksköterskan ser kvinnorna som unika individer är väsentligt för att uppnå personcentrerad vård.
Personcentrerad vård bidrar till högre tillfredsställelse och bättre hälsa hos patienter (Ekman et al., 2011; McCormack et al., 2010).
16
Resultatet visar att kvinnor som upplevt sig som en belastning för vården undviker ta kontakt med sjuksköterskan. När kvinnor inte tar kontakt med sjuksköterskan kan sämre omvårdnad förekomma och relationen sjuksköterska-kvinna kan skadas. Att kvinnor inte tar kontakt med sjuksköterskan kan även leda till missuppfattad kommunikation och information vilket skapar konsekvenser.
Resultatet i litteraturöversikten visar att kvinnor upplever svårigheter med att se sig själv i spegeln efter mastektomi och att sjuksköterskan har en betydande roll för att minska kvinnors lidande. För att förebygga lidande och öka upplevelsen av god omvårdnad bör sjuksköterskor erbjuda sitt stöd vid den första speglingen. Resultatet visar att lidandet ökar om det dröjer innan första spelningen sker. I tidigare forskning beskriver sjuksköterskor att de finner det svårt att erbjuda och stödja kvinnorna vid speglingen (Freysteinson, 2015). Forskning antyder att sjuksköterskan ska erbjuda speglar samt beskriver hur sjuksköterskan ska förbereda
kvinnorna på hur det kan se ut. Sjuksköterskan bör bekräfta kvinnornas känslor och förklara att alla tankar är tillåtna, vilket bidrar till att kvinnorna känner sig bekräftade. Tankar och känslor upplevs bli tagna på allvar. Det framkommer att sjuksköterskan genom stöd vid speglingen kan få kvinnorna att känna empowerment (Freysteinson et al., 2015).
Sjuksköterskan bör därför ha kunskap om hur kvinnor som genomgått mastektomi mår och hur kvinnorna upplever omvårdnaden.
8:3 Kliniska implikationer
Tolv månader efter mastektomi hade många kvinnor ångest, stress och minskad livskvalitet. Innan operationen får kvinnan information, stöd och tröst från sjuksköterskan. Resultatet antyder att behovet av stöd under första året efter mastektomi är viktig och kan förbättras. Uppföljning med telefonsamtal skulle kunna vara ett tidsbesparande alternativ för att kvinnan inte ska känna sig bortglömd. Genom att förlänga uppföljningen bidrar omvårdnad till ökat välbefinnande för kvinnor som genomgått mastektomi. Kvinnan bör dessutom få vara delaktig i beslut gällande vårdtiden för att skapa trygghet och möjlighet till djupare relation.
8:4 Förslag på vidare forskning
Närstående har en viktig roll för kvinnor som genomgått mastektomi. Forskning angående närståendes roll och behov av stöd är bristfällig och behöver utvecklas. Det saknas dessutom konkreta omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa. Under datainsamlingen framkom det att kvinnors upplevelse av omvårdnad är relativt outforskat.
9 Slutsats
Sjuksköterskans roll är avgörande för god omvårdnad och främjar kvinnors psykosociala hälsa. Personcentrerad vård bidrar till att varje kvinnas unika behov tillgodoses. Genom personcentrerad vård minskar ångest, stress, psykisk ohälsa och lidande. Livskvaliteten hos kvinnor som genomgått mastektomi ökar när sjuksköterskan ser kvinnan som unik individ.
17
Referenser
*Artiklar som ingår i resultat
Araújo IMA, da Silva RM, Bonfim IM, & Fernandes AFC. (2010). Nursing communication in nursing care to mastectomized women: a grounded theory study. Revista Latino-Americana de Enfermagem (RLAE), 18(1), 54–60.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1590/S0104-11692010000100009
Archer, S., Holland, F. G., & Montague, J. (2018). ‘Do you mean I’m not whole?’: Exploring the role of support in women’s experiences of mastectomy without reconstruction. Journal of Health Psychology, 23(12), 1598–1609.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1177/1359105316664135
Arman, M. (2017). Lidande. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2 uppl.,s.317-326). Lund: Studentlitteratur AB.
* Aunan, S. T., Wallgren, G. C., & Sætre Hansen, B. (2019). Breast cancer survivors’ experiences of dealing with information during and after adjuvant treatment: A qualitative study. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 28(15/16), 3012–3020. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/jocn.14700
Babitz, A. (2018). Inte bara ett bröst. Malmö: Vertigo förlag.
Baggens, C., Sandén, I. (2014). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I. F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2 uppl.,s.507-532). Lund: Studentlitteratur AB.
Benzein, E. (2017). Hopp. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2 uppl.,s.317-326). Lund: Studentlitteratur AB.
Bäcklund, J., Sandberg, M., & Åhsberg, K. (2016). Bröst- och plastikkirurgi. I C. Kumlien & J. Rydstedt (Red.), Omvårdnad & kirurgi (s. 346–359). Lund: Studentlitteratur AB.
Cancercentrum. (2019). Standardiserat vårdförlopp bröstcancer. Hämtad 20 april 2020 från kunskapsbanken,
https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/diagnoser/brostcancer/vardforlopp/
Carlsson, E. (2016). Appendix 1- Vad gör en kontaktsjuksköterska?. I C. Kumlien & J. Rydstedt (Red.), Omvårdnad & kirurgi (s. 523). Lund: Studentlitteratur AB.
Chen, C.-L., Liao, M.-N., Chen, S.-C., Chan, P.-L., & Chen, S.-C. (2012). Body image and Its predictors in breast cancer patients receiving surgery. Cancer Nursing, 35(5), E10–E16. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1097/NCC.0b013e3182336f8b
* Davies, C. C., Brockopp, D., Moe, K., Wheeler, P., Abner, J., & Lengerich, A. (2017). Exploring the lived experience of women immediately following mastectomy: A
phenomenological study. Cancer Nursing, 40(5), 361–368. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1097/NCC.0000000000000413
18
Davis Tsu,V., Jeronimo, J., & Anderson,B. (2013, maj).Why the time is right to tackle breast and cervical cancer in low-resource settings. Hämtad 15 maj 2020 från World Health
Organization, https://www.who.int/bulletin/volumes/91/9/12-116020/en/
* Dawe, D. E., Bennett, L. R., Kearney, A., & Westera, D. (2014). Emotional and
informational needs of women experiencing outpatient surgery for breast cancer. Canadian Oncology Nursing Journal, 24(1), 20–24. https://doi.org/10.5737/1181912x2412024 Do Prado, E., Rosenilda Costa, J., Raone, D., Barbosa, D. C., Aparecida Sales, C., & Silva Marcon, S. (2016). Attendance and Support: Strategies to Help the Wife to Face Breast Cancer. Journal of Nursing UFPE / Revista de Enfermagem UFPE, 10(11), 3935–3941. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.5205/reuol.9881-87554-1-EDSM1011201615
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin-Ivanoff, S., Johansson, I.-L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L.-E., Rosén, H., Rydmark, M., & Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248–251.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Fallbjörk, U., Frejeus, E., & Rasmussen, B. H. (2012). A preliminary study into women’s experiences of undergoing reconstructive surgery after breast cancer. European Journal of Oncology Nursing, 16(3), 220–226. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.ejon.2011.05.005 * Fallbjörk, U, Salander, P & Rasmussen, B. (2012). From "No Big Deal" to "Losing Oneself": Different Meanings of Mastectomy. Cancer Nursing, 35, E41-E48.
https://doi.org/10.1097/NCC.0b013e31823528fb
Fagerström, L. (2017). Livskraft och livshållning. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2 uppl.,s.189-200). Lund: Studentlitteratur AB.
Freysteinson, W. M. (2015). The “Princess Mirror”: Exemplars of the Use of the Mirror in Nursing Practice. Nursing Forum, 50(3), 158–163.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/nuf.12098
Freysteinson, W. M., Deutsch, A. S., Davin, K., Lewis, C., Sisk, A., Sweeney, L., Wuest, L., & Cesario, S. K. (2015). The Mirror Program: Preparing Women for the Postoperative Mastectomy Mirror-Viewing Experience. Nursing Forum, 50(4), 252–257. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/nuf.12108
* Freysteinson, W. M., Deutsch, A. S., Lewis, C., Sisk, A., Wuest, L., & Cesario, S. K. (2012). The Experience of Viewing Oneself in the Mirror After a Mastectomy. Oncology Nursing Forum, 39(4), 361–369. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1188/12.ONF.361-369 Greenslade MV, Elliott B, & Mandville-Anstey SA. (2010). Same-day breast cancer surgery: a qualitative study of women’s lived experiences. Oncology Nursing Forum, 37(2), E92-7. https://doi.org/10.1188/10.ONF.E92-E97
Helsingforsdeklarationen. (2013). World medical association declaration of Helsinki: ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 14 maj 2020, Från, https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
19
Henricson, M. (2017). Diskussion. I. M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod: Från idè till examination inom omvårdnad (2 uppl.,s.411-420). Lund: Studentlitteratur AB.
High, B. (2019). Cancer Care. What You Need to Know About Caring for Breast Cancer Survivors. MEDSURG Nursing, 28(2), 189–202.
Holst-Hansson, A. (2018). On a journey for survival: Everyday life during radiation therapy from the perspectives of women with breast cancer and their families (Doktorsavhandling, Malmö universitet, fakulteten för hälsa och samhälle). Från
http://muep.mau.se/handle/2043/25059
* Hsu S, Wang H, Chu S, & Yen H. (2010). Effectiveness of informational and emotional consultation on the psychological impact on women with breast cancer who underwent modified radical mastectomy. Journal of Nursing Research (Lippincott Williams & Wilkins), 18(3), 215–226.https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1097/JNR.0b013e3181ed57d0
Jakobsson, J. & Cornelius, M. (2016). Optimal kirurgisk återhämtning. I C. Kumlinen & J. Rystedt (Red.), omvårdnad och kirurgi (s.157-163). Lund: Studentlitteratur AB.
* Jørgensen, L., Garne, J. P., Søgaard, M., & Laursen, B. S. (2015). The experience of distress in relation to surgical treatment and care for breast cancer: An interview study. European Journal of Oncology Nursing, 19(6), 612–618.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.ejon.2015.03.009
Koskinen, C. (2017). Lyssnande. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.),
Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2 uppl.,s.393-402). Lund: Studentlitteratur AB.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
* Larsson, J., Sandelin, K., & Forsberg, C. (2010). Health-related quality of life and healthcare experiences in breast cancer patients in a study of Swedish women. Cancer Nursing, 33(2), 164–170. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1097/NCC.0b013e3181bb0d05 *Lee TS, Kilbreath SL, Sullivan G, Refshauge KM, & Beith JM. (2010). Patient perceptions of arm care and exercise advice after breast cancer surgery. Oncology Nursing Forum, 37(1), 85–91. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1188/10.ONF.85-91
Lindman, H. (2019). Bröstcancer primär behandling. Hämtat 23 april, 2020, från internetmedicin, https://internetmedicin.se/page.aspx?id=829
McCormack, B., Karlsson, B., Dewing, J. and Lerdal, A. (2010), Exploring person‐ centredness: a qualitative meta‐synthesis of four studies. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24: 620-634. doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00814.x
Myklebust, E. & Almås, H. (2011). Omvårdnad vid bröstcancer. I H. Almås, D. Stubberud & R. Grønseth (Red.), Klinisk omvårdnad 2 (2 uppl.,s.439-453) Stockholm: Liber AB.
Piot-Ziegler C, Sassi ML, Raffoul W, & Delaloye JF. (2010). Mastectomy, body deconstruction, and impact on identity: A qualitative study. British Journal of Health Psychology, 15(3), 479–510. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1348/135910709X472174
20
Priebe, G. & Landström,C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idè till examination inom omvårdnad (2 uppl.,s.26-42). Lund:
Studentlitteratur AB.
Regeringskansliet. (2002). Vårdsystem i andra länder. (SOU 2002:31) Stockholm: Regeringskansliet. Från
https://www.regeringen.se/49b6ba/contentassets/6e15ee7832c14088bebc86ad26c4c485/del-2-t.o.m.-kap.-3
* Remmers H, Holtgräwe M, & Pinkert C. (2010). Stress and nursing care needs of women with breast cancer during primary treatment: a qualitative study. European Journal of Oncology Nursing, 14(1), 11–16.https://doi.org/10.1016/j.ejon.2009.07.002
Roxberg, Å. (2017). Tröst. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2 uppl.,s.393-402). Lund: Studentlitteratur AB.
Santamäki-Fischer R. & Dahlqvist, V. (2014) Tröst och trygghet. I. F. Friberg & J. Öhlén (Red.) Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2 uppl.,s. 297-318). Lund: Studentlitteratur AB.
Schølberg, T. (2003) Förändrad kroppsbild. I A. Reitan & T. Schölberg (Red.), Onkologisk omvårdnad: patient-problem-åtgärd (s.88-97) Stockholm: Liber AB.
SFS2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2020). Åldersgräns för vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och
socialnämndens roll vid ändring av det kön som framgår av folkbokföringen. Hämtat 15 maj, 2020, från Socialstyrelsen,
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6696.pdf
Socialstyrelsen. (2015). Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och
ändtarmscancervård:stöd för styrning och ledning. Hämtat 8 april, 2020, från Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2014-4-2.pdf
Socialstyrelsen (2019a). Bröstcancer. Hämtat 20 april 2020, från Socialstyrelsen, https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/brostcancer/632
Socialstyrelsen (2019b) Nationella riktlinjer för bröstcancer. Hämtad 6 april 2020, från Socialstyrelsen,
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/nr-cancer-vetenskapligt-underlag-brostcancer.pdf
Socialstyrelsen (2019c). Nationella screeningprogram. Hämtat 20 april 2020, från Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-screeningprogram/slutliga-rekommendationer/brostcancer/
Socialstyrelsen (2019d). Statistik om nyupptäckta cancerfall 2018. Hämtat 8 april, 2020, från Socialstyrelsen,
21
Statens Beredning för medicinsk utvärdering. (2019). Bedömning av icke randomiserad studie (retrospektiv och prospektiv ITT). Hämtad 8 april, 2020, från Statens beredning för medicinsk utvärdering,
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_icke_randomiserad_studie_retrospektiv_pro spektiv_itt.pdf
Statens Beredning för medicinsk utvärdering. (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Hämtad 8 april, 2020, från Statens beredning för medicinsk utvärdering,
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf Svensk sjuksköterskeförening (2016a). Personcentrerad vård [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening Hämtat 4 maj 2020 från, https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016.pdf Svensk sjuksköterskeförening (2016b). Värdegrund för omvårdnad: Reviderad 2016 [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening Hämtat 22 april 2020 från,
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf Wiklund Gustin, L. (2017). Medlidande och “compassion”. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2 uppl.,s.353-366). Lund: Studentlitteratur AB.
World Health Organization, WHO, (2018). cancer. Hämtat 15 maj 2020,från World Health Organization, https://www.who.int/news-room/facts-in-pictures/detail/cancer
Ylikangas, C. (2017). Miljö- ett vårdvetenskapligt begrepp. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2 uppl.,s.269-315). Lund: Studentlitteratur AB.
Referenshantering enligt APA- systemet för Röda korsets högskola 2015-09-22
Bilaga 1- sökmatris
CINHAL Plus with full text 2020-04-14 kl: 9.40
Sökning Sökord och kombinationer Begränsningar Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa sammanfattningar Urval 3 Lästa artiklar Urval 4 Utvalda artiklar S1 Mastectom* OR surg* 683, 518 S2 Nurs* 963, 793 S3 Breastcancer OR (MH”breast neoplasms”) 106, 777 S4 Experience* OR Attidude OR satisfaction OR perception 932, 884 S5 S1 AND S2 AND S3 AND S4 Peer reviewed 2010-2020 English language 199 199 34 14 6 PUBMED 2020-04-01 Kl: 10:00
Sökning Sökord och kombinationer Begränsningar Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa sammanfattningar Urval 3 Lästa artiklar Urval 4 Utvalda artiklar S1 Mastectomy, simple [Mesh] OR mastectomy [Mesh] 311, 999 S2 Nurs* 325, 167 S3 Breast neoplasms 333, 853 S4 Patient experience 344, 442 S5 S1 AND S2 AND S3 AND S4 Publication dates: 10 years. English language 32 32 31 2 2
PsycInfo 2020-04-01 Kl: 11:15
Sökning Sökord och kombinationer Begränsningar Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa sammanfattningar Urval 3 Lästa artiklar Uraval 4 Utvalda artiklar S1 DE ”Mastectomy” 771 S2 Nurs* 167, 005 S3 DE ”breast neoplasms OR DE ”breast” 11, 814 S4 S1 AND S2 AND S3 Peer reviewed 2010-2020 English language 69 69 8 4 2
Bilaga 2- Artikelmatris
Författare enligt APA-systemet Syfte Metod Värdering Resultat
Aunan, S. T., Wallgren, G. C., & Sætre Hansen, B. (2019). Breast cancer survivors’ experiences of dealing with information during and after adjuvant treatment: A
qualitative study. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 28(15/16), 3012–3020. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/jocn.14700
Norge
To describe breast cancer survivors experience of dealing with information during and after adjuvant treatment
Population: Kvinnor i Norge.
Inklusionskriterier: Kvinnor som var mellan 20–70 år och fick adjuvant behandling.
Exklusionskriterier: Anges ej.
Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval. Urval, Ev. bortfall: Tjugo kvinnor deltog vilket skapade 3 fokusgrupper. Beskrivning slutlig studiegrupp: totalt deltog 20 kvinnor, mellan 20–70 år.
Datainsamlingsmetod: Fokusgrupper med intervjuer, öppna frågor. Analysmetod: kvalitativ innehållsanalys. Svagheter: Urvalsförfarande kan minska variation. Styrkor: Tydligt resultat. Tydligt genomförande. Långa intervjuer. Omvårdnad upplevdes positiv med kontinuerlig vårdkontakt.
Positivt med information om rekonstruktion Negativ upplevelse angående bristfällig information om rekonstruktion.
Negativ upplevelse vid för mycket information. Tillgänglighet var positivt. Tydlig vårdplan var positivt.
Negativ upplevelse vid kort vårdtid.
