19
Paper
Kvinnligt supporterskap; makten över
supportersidor i sociala medier.
Aage Radmann, Fil.dr. Universitetslektor, Idrottsvetenskap, Malmö Högskola
ABSTRACT
Introduktion
Vilken betydelse fotbollens supporterskap har i historiska, ekonomiska, sociologiska, kulturella och psykologiska perspektiv har undersökts och analyse-rats sedan 1960-talet. I princip alla studier har utgått från att supportern är en man och att hela supporter-kulturen är ett manligt fenomen (Armstrong 1998, Giulianotti 2012). Denna studie fokuserar kvinnors supporterskap.
Syfte & teoretisk ram
Syftet med studien är att kartlägga, analysera och skapa förståelse för kvinnligt fotbollssupporter-skap i en svensk kontext. Det finns knappt någon forskning som handlar om kvinnliga supportrar, vare sig i ett nationellt eller internationellt perspektiv (Hynes 2012). I studien ska kvinnors erfarenheter av supporterskap, deras relation till fotbollen och sup-porterskapet och hur dessa relationer är definierade och tolkade studeras. Även om den absoluta majori-teten av supporterforskningen koncentreras till och på män så finns det några internationella undantag genom Goig 2007, Jones 2008, Hynes 2012. En pionjär på fältet var Coddington (1997) som i boken One of the Lads beskriver kvinnors erfarenheter av supporterskap; som fruar, döttrar, flickvänner och som supportrar på egna villkor. Hynes (2012) koncentrerar sina studier till skärningspunkten mellan det offentliga och det privata, mellan det kroppsliga (på läktaren) och det imaginära (sociala webforum) och mellan maskulina och feminina uttryckssätt. Sociologen Richard Giulianotti´s (1999, 2012) supporterkategorisering är välkänd bland fot-bollsforskare och denna kategoriseringen diskuteras flitigt både inom forskarvärlden och inom suppor-tervärlden (Hognestad 2012). Giulianotti hävdar att det finns fyra idealtypiska kategorier som kan användas för att klassifiera åskådare och dessa är: Supporter-Anhängare-Fan-Flanör. I denna studie kommer jag att applicera Giulianottis modell på kvinnliga supportar för att åskådliggöra eventuella likheter och skillnader mellan kvinnligt och manligt supporterskap.
Förutom Giulianottis modell ska analysen av det kvinnliga supporterskapet fördjupas utifrån sociologen Erving Goffmans teorier kring social
interaktion, det dramaturgiska perspektivet, stigma och hur personer agerar onstage respektive backstage samt genom Judith Butlers teorier om performativt kön.
Metod
Studien baseras på medieanalyser, deltagande obser-vation och intervjuer
Resultat
Fotbollen är en viktig del av många människors vardag och genom analyser av fotbollskulturen kan man skapa förståelse för samhällsfenomen som rör social klass, etnicitet, kön, sexualitet, identitet, plats, ekonomi, nationaliteter och tillhörighet. Fotbollen fungerar som ett samhälleligt mikrokosmos för levda erfarenheter och analyser av fotbollskulturen kan ge en bättre förståelse för idrotts- och samhälls-utvecklingen (Sandvoss 2003). Det första prelimi-nära resultatet av studien kommer således vara att den kommer ge ny kunskap om en kategori, kvinnor, som alltid har funnits på fotbollsläktarna i större eller mindre antal, men som det knappt har forskats kring.
Diskussion
Tidigare forskning visar att traditionella manliga supportergemenskaper kännetecknas av att man internaliserar samma moral, strävar mot samma mål och delar gemensamma värderingar. En viktig fråga för denna studie är att undersöka om kvinnliga supportrar strävar efter samma mål eller om det är andra frågor som är viktiga för identiteten, den individuella såväl som den kollektiva. Andra frågor som diskuteras är: Hur upplever de kvinnor som är aktiva i det svenska supporterlandskapet sin roll, sitt supporterskap, läktarkulturen och de sociala mediernas roll i skapandet av kulturen? Hur väljer kvinnorna att gestalta sitt supporterskap och är det skillnader mellan hur man väljer att uppträda på läktaren respektive i de sociala medierna?
