Konsumtion, krav och knapphet : - en studie om lärares förväntningar och föreställningar

ÖREBRO UNIVERSITET

Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap

Huvudområde: pedagogik

___________________________________________________________________________

Konsumtion, krav och knapphet

Caroline Jansson & Tanja Söberg

Pedagogik C

Uppsats, 15 högskolepoäng

Höstterminen 2008

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och föräldrars möjligheter och begränsningar kan förstås utifrån lärarens förväntningar på och föreställningar om konsumtion. Våra centrala frågeställningar är: vilka förväntningar har lärare på föräldrar i fråga om konsumtion och vilka föreställningar finns bland lärare om föräldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frågeställning är om det går att finna någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde. För att besvara våra frågeställningar intervjuar vi åtta lärare från olika socioekonomiska skolområden i två kommuner med hög segregation.

I vår studie finner vi att lärare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna ställa på föräldrar i fråga om konsumtion till vilket socioekonomiskt område som de arbetar i. Den dominerande föreställningen är att familjer generellt har ekonomiska möjligheter att tillhandahålla utekläder av god kvalitet, gymnastikkläder, cykel, skridskor, hjälm och matsäck och även en mindre summa pengar. Lärarna anser dock att liknade krav inte kan ställas på familjer i de lägre socioekonomiska skolområdena. I dessa områden arbetar lärarna aktivt för att alla barn ska inkluderas i verksamheten, där även undervisningens utformning i olika avseenden nämns i intervjuerna. Att undervisning avpassas utifrån barns olika ekonomiska förutsättningar nämns inte av lärarna i de högre socioekonomiska områdena och det förekommer oftare att barn som saknar utrustning för att kunna delta i aktiviteter istället ges andra alternativ. Detta medför att ekonomiskt utsatta familjer kan få det besvärligare i de högre socioekonomiska områdena. I dessa områden finns en högre risk för att barn erfar begränsade möjligheter till socialt deltagande, både i undervisningssituationen och i aktiviteter som kräver utrustning för att delta.

I vår studie finner vi att konsumtion är knutet till föreställningar om vad som utgör normala livsvillkor för barnfamiljer, gott föräldraskap och att barns brist på materiella tillgångar också utgör en markör för sociala förhållanden i familjen. Lärare har olika förväntningar på konsumtion som kan knytas till uppfattningar om gott föräldraskap. Föreställningarna om det goda föräldraskapet förutsätter ekonomiska möjligheter till såväl materiellt som socialt nödvändig konsumtion. Ytterligare en föreställning som framkommer i intervjuerna handlar om att familjers möjlighet att köpa det som behövs till barnen hänger samman med vilka prioriteringar som görs i familjen. Familjer som inte kan uppfylla föreställningar om vad som

utgör normala livsvillkor för barnfamiljer ses av dessa lärare som avvikande. Det framkommer också att föräldrar som prioriterar de interna kraven riskerar att inte bli betraktade som goda föräldrar om de samtidigt inte tillgodoser de externa kraven. I studien finner vi också att lärare och föräldrar aldrig diskuterar familjers ekonomiska situation. Lärare uttrycker ändå ett behov av att identifiera familjer som har det sämre ekonomiskt ställt, särskilt i de lägre socioekonomiska områdena. När lärare på omvägar eller genom barnens materiella standard försöker bilda sig en uppfattning om familjernas ekonomiska situation, finns en risk att ekonomiskt utsatta familjer, som lyckas väl med att inte avvika, inte blir erbjudna hjälp.

Nyckelord: Konsumtion, krav, barnfattigdom, ekonomisk knapphet, lärare, avgifter och

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar... 2

1.1.1 Avgränsning ... 2

1.2 Begreppsanvändning ... 2

2. Ekonomisk utsatthet ... 5

2.1 Barnfattigdom i Sverige ... 5

2.2 Avgifter och kostnader i skolan ... 6

2.3 Forskning om ekonomisk knapphet och vardagsvillkor ... 8

2.3.1 Fattigdom och forskningsperspektiv ... 8

2.3.2 Forskning utifrån barns erfarenheter av ekonomisk knapphet ... 9

2.3.3 Forskning utifrån föräldrars erfarenheter av ekonomisk knapphet ... 10

2.4 Förväntat bidrag till kunskapsområdet ... 12

3. Metod... 13 3.1 Urval... 13 3.2 Intervjuguide ... 15 3.3 Intervjuns genomförande... 15 3.4 Bearbetning av materialet... 16 3.5 Trovärdighet ... 17 3.6 Etiska övervägande ... 18 4. Analys ... 19

4.1 Inverkan på ekonomiska krav ... 19

4.1.1 Skolverkets inspektioner ... 19

4.1.2 Kommunens policy ... 20

4.1.3 Arbetslagets inställning ... 21

4.2 Förväntningar och krav på konsumtion... 22

4.3 Föreställningar kring konsumtion ... 25

4.4 Föreställningar om det goda föräldraskapet ... 29

4.5 Konsumtion som ekonomisk och social markör ... 30

4.6 Samverkan med föräldrar ... 32

5. Diskussion ... 33

5.1 Fortsatt forskning ... 38

Referenslista... 39 Bilagor:

Bilaga I: Intervjuguiden

1

1. Inledning

Jag skulle vilja ha ett hus med bassäng utanför, säger Isabel, och en dator. Nu får jag skriva på ett vanligt papper om jag har något i läxa, och sedan skriva om alltihop när jag kommer till skolan (Lytsy 2004, s 74)

Det allra besvärligaste som har med skolan att göra är dock att Fredrik inte ska få följa med på den klassresa som planeras. De barn som hade ansvaret för att samla in pengar till nämnda resa säger att han inte kommer att få det. Orsaken är att alla elever senast ett visst datum, skulle ha lagt 100 kronor i klasskassan. – Jag har hellre mat på bordet än lägger 100 kronor i en kassa. [...] Jag frågar om Dan eller Cathrine pratat med Fredriks lärare om saken. Han svarar att de inte kommer så bra överens (a.a. s 11).

Citaten är utdrag ur journalisten Anna Lytsys (2004) bok Dåligt ställt och visar på att äga en dator och kunna lägga hundra kronor i klasskassan anses vara normalt för de flesta barnfamiljer. Uttalanden, i citaten ovan, menar vi är ett uttryck för vad som uppfattas vara normalt och som tar sig uttryck i externa krav från skolan. Det förväntas således att barnen ska ha en dator och kunna lägga hundra kronor i klasskassan för att kunna vara delaktiga i skolas olika aktiviteter. Fattigdom kan enligt Tapio Salonen (2004) förstås på många olika sätt. Ett sätt att förstå är att sätta fattigdom i relation till vad omgivningen föreställer sig är normala livsvillkor för till exempel en barnfamilj. Utifrån ett sådant perspektiv är fattigdom ett relativt begrepp. Fattigdom kan också förstås utifrån att man är utsatt i förhållande till något. För barnfamiljer med knapp ekonomi kan det till exempel handla om hur förskola och skola ställer krav på att familjer ska kunna betala för vissa aktiviteter. Fattigdom förstås då som ett relationellt begrepp.

Under senare år har enligt Salonen (2004) forskning lyft fram vardagsvillkor och innebörden av att leva med knapp ekonomi utifrån barns och föräldrars egna upplevelser och beskrivningar, vilket gör det möjligt att förstå de begränsningar och möjligheter som dessa familjer möter. Anne Harju (2008) menar att skillnader mellan barn i olika länder i förhållande till hur de upplever sin boendesituation och skolsituation kan härledas till strukturella skillnader i välfärdspolitik, bostadspolitik och skolpolitik. Harju anser att hur barns liv struktureras på en övergripande nivå påverkar hur deras liv organiseras och vilka erfarenheter de gör i förhållande till sin knappa ekonomi. I Sverige tillbringar barn en stor del av sin vardag inom institutioner som barnomsorg, skola och fritidshem. När barns

2 vardagsvillkor studeras är det ofta dessa arenor som står i fokus. I vår studie betraktar vi skolan som en arena som påverkar vilka erfarenheter barn och föräldrar gör i förhållande till sin knappa ekonomi. Lärare har stora möjligheter att påverka utformningen av de externa krav som familjerna möter, men lärare är också bärare av olika föreställningar, tolkar och drar slutsatser utifrån sina egna erfarenheter och den förförståelse de bär med sig. I vår studie vill vi undersöka lärares olika föreställningar om konsumtion, föräldraskap och knapp ekonomi och vilka konsekvenser dessa föreställningar kan tänkas få för barn och föräldrar med knapp ekonomi.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers villkor i relation till skolan.

Centrala frågeställningar är:

- Vilka förväntningar har lärare på föräldrar i fråga om konsumtion?

- Vilka föreställningar finns bland lärare om föräldrars möjlighet att konsumera?

- Går de att finna någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde?

1.1.1 Avgränsning

Konsumtion kan få betydelse för relationen mellan elever eftersom varor och aktiviteter har en symbolisk innebörd och kommunicerar värderingar, identitet och grupptillhörighet. I förhållande till konsumtion har elever och föräldrar betydelse för formandet av vad som kan upplevas som externa krav och förväntningar (Hjort 2004). I vår studie ligger koncentrationen på lärares förväntningar och föreställningar i förhållande till konsumtion och därmed väljer vi bort relationen elever, elever och föräldrar och föräldrar sinsemellan.

1.2 Begreppsanvändning

Socioekonomisk status är en deskriptiv term för individers positionering i samhället baserad på en kombination av boende, ekonomi och utbildning, men vilka faktorer som ingår i

3 klassifikationssystem för socioekonomisk status varierar (A Dictionary of Public Health). I vår studie använder vi statistik från kommuners välfärdsrapporter i urval av kommuner, där bland annat boende, arbetslöshet, inkomst samt andel utrikes födda ingår i det socioekonomiska klassifikationssystemet av bostadsområdena. I vår studie använder vi oss av begreppen lägre respektive högre socioekonomiska områden. Begreppet lägre socioekonomiskt område innefattar större hyreshusområden, hög arbetslöshet, låg inkomst samt hög andel utrikes födda. Begreppet högre socioekonomiskt område innefattar villor, låg arbetslöshet, hög inkomst samt låg andel utrikes födda.

I vår undersökning av ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan är vi inspirerade av Salonens (2004) begrepp relativt och relationellt. Med relativt avses vad som betraktas som ekonomisk utsatthet relaterat till rådande föreställningar om vad som är normalt, vilket förändras över tid och skiljer sig åt mellan olika länder. Vi söker i vår studie undersöka lärares uppfattningar om vad som kan anses utgöra normal konsumtion i förhållande till skolverksamhet och om detta kan knytas till uppfattningar om föräldraskap. Med relationellt avses att man är utsatt i förhållande till något, vilket Salonen uttrycker som att ”ställas utanför arbetsmarknaden, förvägras civila eller politiska rättigheter eller inte ingå i olika offentliga försäkringslösningar” (s 103). Vi har således för avsikt att undersöka vilka krav lärare ställer på föräldrar i fråga om konsumtion och hur dessa krav utformas, vilket för ekonomiskt utsatta familjer kan leda till utsatthet och utanförskap.

Begreppet konsumtion har en central roll i vår studie. Harju (2008) menar att konsumtion har såväl praktiska som symboliskt och socialt integrerande betydelser. Förutom att uppfylla grundläggande behov, som kläder för att hålla sig varm och behov av mat, har varor och aktiviteter också en symbolisk innebörd och kommunicerar värderingar, identitet och grupptillhörighet. Den socialt integrerande betydelsen innebär enligt Harju att vissa saker också är nödvändiga för att kunna ingå i olika sociala sammanhang. Barn med knapp ekonomi delar erfarenheter av att ha begränsade möjligheter till socialt deltagande. Främst anses barns delaktighet i kostnadskrävande aktiviteter påverkas liksom att ha tillgång till saker som utgör förutsättning för att kunna delta. Harju menar att barns möjligheter att kunna presentera sig på ett sådant sätt som krävs för att kunna visa fram identitet och grupptillhörighet begränsas.

Hjort (2004) använder sig i sin studie av begreppen materiellt respektive socialt nödvändig

4 förstå konsumtionsmönster. Den första drivkraften handlar om en anpassning till vad som uppfattas som nödvändig konsumtion. Denna drivkraft innefattar elementära konsumtionsbehov så som mat, kläder och bostad. Eftersom föreställningen om vad som är nödvändigt förändras över tid kommer allt fler varor och tjänster att ingå i vad som uppfattas som nödvändig konsumtion. Detta kallar Hjort för materiellt nödvändig konsumtion. Den andra drivkraften kallar Dellgran och Karlsson för den sociala emolutionen. Den bygger på människans behov av tillhörighet och strävan efter att undvika att uppfattas som avvikande eftersom man inte kan leva upp till de krav och förväntningar som ställs från omgivningen. Dessa krav och förväntningar på vad som skall konsumeras handlar inte om nödvändigheter, utan handlar om föreställningar kring vad som är normalt eller något som alla andra har och som lätt blir ett måste för människor. Detta kallar Hjort för socialt nödvändig konsumtion. Han menar att i ett samhälle där den materiellt nödvändiga konsumtionen inte är något som utgör något bekymmer för större delen av befolkningen, riktas istället konsumtionsintresset mot det socialt nödvändiga. För familjer med knapp ekonomi blir den materiellt nödvändiga konsumtionen problematisk först när man tvingas nedprioritera denna till förmån för den socialt nödvändiga konsumtionen. Problem som uppkommer i och med ekonomisk knapphet ligger således i relation till det omgivande samhället.

Hjort (2004) använder också kategorierna interna och externa krav. De interna kraven och förväntningarna är de som hushållets olika medlemmar står för. De externa kraven är förväntningar som barn och föräldrar upplever kommer utifrån, från den närmaste omgivningen, institutioner och via media, marknadsföring och samhället i allmänhet. Det kan handla om förväntningar från kamrater, kamraternas föräldrar, skola och förskola. Skolan och förskolan utgör arenor för jämförande mellan barn liksom förväntningar på barnens utrustning för olika aktiviteter. Hjort menar att i ett vidare perspektiv inbegrips dominerande normer om hur vi bör konsumera och vad vi bör konsumera. De externa kraven uppfattar föräldrar med knapp ekonomi som till viss del orimliga, vilket resulterar i en kamp för att inte avvika. Hjort hävdar att ”i detta sammanhang kan skola, förskola, andra föräldrar, kamrater och släkt vara exempel på aktörer som på olika sätt påverkar en barnfamiljs konsumtion. Att bryta mot konventioner eller normer kan av omgivningen uppfattas som avvikande eller provocerande” (s 64). I vår studie har vi för avsikt att koncentrera oss på de externa krav och förväntningar på konsumtion som kommer från skolan, vars förväntningar vi belyser genom att intervjua lärare.

5 Hjort (2004) tar i sin avhandling också upp Mertons referensgruppsteori. Olika grupper har olika referensramar och jämförelsepunkter. Därmed görs alltid en jämförelse i förhållande till någon eller några andra. Vid studier av konsumtion innebär referensgruppsteorin att vad som uppfattas som idealt måste undersökas empiriskt i olika grupper, vilket dock inte innebär att dominerande normer och föreställningar är uteslutna. Resonemanget går att tillämpa i vår studie, eftersom då det kan tänkas finnas olika uppfattningar om vad som räknas som idealt i fråga om konsumtion i olika socioekonomiska skolområden. Skolområdena kan på detta vis sägas utgöra olika referensgrupper vilka vi jämför med varandra, men därigenom kan också dominerande normer och föreställningar synliggöras.

2. Ekonomisk utsatthet

2.1 Barnfattigdom i Sverige

Barnfattigdomen1 i Sverige ökade kraftigt under 1990-talet, vilket kan förklaras utifrån den ekonomiska krisen och att det ekonomiska stödet till familjer med knappa resurser försämrades. 1991 levde 281 000 barn i ekonomiskt utsatta familjer, sex år senare var siffran uppe i 432 000 barn. Efter 1997 påbörjades en period av återhämtning med en minskning av antalet ekonomiskt utsatta barn och det ekonomiska stödet för dessa familjer återställdes. Under 2002-2005 har barnfattigdomen stabiliserats på en jämn nivå. 2005 levde 12,6 % av två miljoner barn i ekonomisk utsatthet (Salonen 2004, 2007).

Salonens (2004, 2007) studier visar att de ekonomiska klyftorna i samhället har ökat kraftigt. Skillnaden mellan de med låg och hög inkomst sägs ha blivit större, samtidigt som hushållens ekonomiska standard ökat varje år sedan 1995. För barn med sammanboende föräldrar med svensk bakgrund har dock ekonomin förbättrats, medan barnfattigdomen ökat för barn som växer upp med föräldrar där minst en har utländsk bakgrund. Två faktorer som således ökar risken för ekonomisk utsatthet är föräldrar med utländsk bakgrund och att växa upp med en ensamstående förälder, risken är dessutom många gånger högre om dessa faktorer

1

Låg inkomststandard och socialbidrag används av Salonen (2007) som mått för att följa barns ekonomiska grundtrygghet. Inkomststandarden räknas ut genom att ta den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet (familjemedlemmar) delat med normen för baskonsumtion och boendenormen. Den disponibla inkomsten utgår från familjens samlande inkomst efter skatt samt bidrag från olika håll. Inkomsten delas sedan på antalet familjemedlemmar enligt ekvivalensskalan som viktar vuxna och barn efter bla ålder. Normen för baskonsumtion utgår från socialbidragsnormen som Socialstyrelsen rekommendera. Boendenormen är mininivån för boendekostnad, som bygger på medelhyran för en lägenhet som ligger på trångboddhetsgränsen (två eller fler per rum räknas som trångbodd). Blir beräkningen för det enskilda hushållet under 1,0 räknas det som fattigt.

6 sammanfaller. 50 % av barnen som lever med ensamstående förälder med utländsk bakgrund lever under fattigdomsgränsen, medan motsvarande siffra för barn som lever med ensamstående svenska föräldrar är 21,8 %. Barnfattigdomen bland barn till sammanboende svenska föräldrar är 3,1 %. Det finns också, visar Salonen, en stor spridning mellan landets kommuner, där storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö har en hög andel barn som lever i fattigdom, av vilka Malmö har högst andel med 31,6 %.

Barnfamiljer generellt är i en mer sårbar situation, eftersom inkomsterna under en viss period minskar och utgifterna ökar på flera områden. Statistiken visar att risken för barnfattigdom är högre då familjer har tre barn eller fler. En majoritet av dessa familjer har ändock en inkomststandard över 1,0 (Hjort 2004).

2.2 Avgifter och kostnader i skolan

Avgifter i skolan och vilken betydelse det får för familjer som lever i ekonomisk utsatthet2 har varit ett omdebatterat ämne under de senare åren. Bland annat har Rädda Barnen och Majblomman3 verkat opinionsbildande i frågan, men också Skolverkets inspektioner har lett till att många kommuner fått kritik för att ta ut avgifter som strider mot skollagen (Rädda Barnen 2008).

I skollagen 1:2 § finns värdegrunden och principen om lika tillgång formulerade. Skollagen anger att ”alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållande, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom”. I 4:4 § finns inskrivet att ”utbildningen i grundskolan ska vara avgiftsfri för eleverna”. I skollagens paragrafer framkommer tydligt att skolan ska vara avgiftsfri vilket innebär att eleverna ska ha tillgång till arbetsmaterial och andra hjälpmedel som är nödvändigt i utbildningen. I 4:4 § paragraf finns dock en formulering som öppnar för möjligheten för skolan att ändå ta ut avgifter; ”i verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna”. Rädda barnen genomförde 2008 en

2

Ekonomisk fattigdom, ekonomisk utsatthet och knapp ekonomi är de vanligaste använda begreppen för begränsade ekonomiska resurser i Sverige. Begreppet knapp ekonomi har en relativ innebörd, vilket betyder att man vid en viss tidpunkt, mot sin egen vilja, tvingas att avvika från den allmänna livsstilen. Tidsaspekten är viktig, då det präglar vardagen mer om man har levt med knapp ekonomi under flera år än under bara en kort period. Olika mått brukar också knytas till definitionen så som EU-fattiga (inkomst högst 50% eller 60% av landets medianinkomst), socialbidrag och låg levnadsstandard (materiella resurser saknas) (Harju, 2008)

3

En av Sveriges största barnhjälpsorganisation som arbetar med att förbättra barns villkor i Sverige, bl.a. genom ekonomiskt stöd till barn, forskning och opinionsbildning (Majblommans 2006).

7 undersökning bland Sveriges kommuner som visar att kommunerna idag tolkar skollagens skrivningar om avgifter på mycket olika sätt. Bland de kommuner som har ett tak för hur stora avgifterna får vara, varierar beloppen mellan 5 och 450 kronor, samtidigt finns det skolor som inte har något tak och då kan det förekomma avgifter på upp till 1000 kronor. Majblommans Riksförbund lät Sifo göra en undersökning 2005, i vilken föräldrar och barn fick svara på frågor om klasskassa och avgifter för aktiviteter och hjälpmedel i skolan. Undersökningen visade att storstadsområdenas avgifter var betydligt högre än i andra delar av landet. 15 % av stockholmarna och 16 % av göteborgarna hade kostnader på mer än 500 kronor per barn och termin för aktiviteter och hjälpmedel. De högsta genomsnittsinkomsterna finns också på dessa orter i Sverige, men enligt Majblomman (2005) innebär inte detta ”att det inte finns fattiga familjer där. Tvärtom kan utsattheten bli mycket större i en miljö där alla andra har råd” (s 12). Ett liknande resonemang för Hjort (2004) i sin avhandling Nödvändighetens pris. Han konstaterar att en klar majoritet av barnfamiljerna i Sverige har en ekonomisk situation som ger trygghet och stadga i vardagen, vilket ger möjlighet till långsiktig planering och en buffert att ta till om ekonomin sviktar. Att ha en trygg ekonomi betyder också menar Hjort, att man slipper de påfrestningar som en knapp ekonomi bidrar till, såsom en osäker vardag, skam och maktlöshet. Trots att en majoritet av de undersökta barnfamiljerna har en god ekonomisk situation kan man inte enlig Hjort frångå att det finns barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet. Hjorts slutsats är att ”det kan dessutom vara så att ju fler som har det bra desto besvärligare är det att ha minde, ha en knapp ekonomi eller att vara fattig” (s 33).

Det finns olika slags kostnader i skolan som traditionellt sett inte räknas som avgifter. Dit hör till exempel idrottskläder och annan utrustning såsom skridskor, hjälm, skidor och cykel (Rädda Barnen 2008). Majblomman delar ut ekonomiskt bidrag till familjer och ansökningsbreven visar att såväl avgifter som kostnader i förhållande till skolaktiviteter utgör ett problem för barnfamiljer med knapp ekonomi. Majblomman konstaterar utifrån en studie av doktorand Anne Harju, att de brev som kommer till Majblomman ger en tidig signal om förändringar i barns villkor (Ds 2004:41). I mars 2004 genomförde Majblomman en enkätundersökning riktad till lokalkommittéerna, som visade att bidragen till olika skolaktiviteter ökat avsevärt. 37 % av Majblommans beviljade anslag gick till skolaktiviteter. Bidragen skulle täcka kostnader för bland annat skolresor, skolutflykter, inträden och också sporutrustning såsom skridskor. Majblomman tar upp följande citat från en rektor som uttalar sig om avgifter för utflykter; ”våra utflykter kostar inget, det är bara en matsäck och så cyklar vi dit vi ska. Det är viktigt med utflykter eftersom det stärker gemenskapen mellan barnen”

8 (Ds 2004:41, s 399). I kategorin ”utrustning för delaktighet” är cykel det vanligaste Majblomman delar ut bidrag till.

Avgifter och kostnader i skolan är, som vi konstaterar utifrån Harju (2008) och Hjort (2004), knutet till konsumtion. Möjligheter och begränsningar i fråga om konsumtion är således centralt i undersökningar om familjer som lever med knapp ekonomi. Vad uppmärksammas i forskning som handlar om ekonomiskt utsatta familjer och innebörden av att leva med knapp ekonomi i relation till skola?

2.3 Forskning om ekonomisk knapphet och vardagsvillkor

I vårt sökande av litteratur upptäckte vi att det fanns ytterst lite som behandlade barnfamiljer som lever i ekonomisk knapphet och deras vardagsvillkor i relation till skolan. Bristen på forskning som handlar om barn och familjer med knapp ekonomi har överlag inte varit inriktad mot vardagsvillkor och innebörden av att leva med knapp ekonomi. Därav har inte upplevelser av knapp ekonomi i förhållande till skolan lyfts fram.

Innan vi behandlar forskning om ekonomisk knapphet och vardagsvillkor vill vi klargöra att det inte är vår ambition att redogöra för all forskning inom området. Vi har sökt aktuell forskning som är relevant i förhållande till vårt kunskapsområde, vilket bildar bakgrund till vår studie.

2.3.1 Fattigdom och forskningsperspektiv

Enligt Tapio Salonen (2004) kan inte fattigdom förstås och definieras på ett entydigt sätt, men menar att det inom den akademiska forskningen går att urskilja två forskningstraditioner. Det ena är ett strikt ekonomiskt perspektiv, där ”fattigdom ses som avsaknad av vissa materiella resurser, ofta inkomster” (s 101). Detta traditionella perspektiv har varit det dominerande inom fattigdomsforskning. Det andra är ett socialt och kulturellt perspektiv, inom vilken den moderna fattigdomen inte enbart förstås utifrån ekonomiska faktorer utan även andra aspekter lyfts fram. Exempelvis har begrepp som social exklusion, marginalisering och utsatthet använts för att förstå hur olika sammanhang och relationer inverkar på människors utanförskap.

9 Hjort (2004) undersöker ekonomisk knapphet i relation till konsumtion och han har valt att lyfta fram barnfamiljer situationer. Hjort har funnit att det inom nordisk forskning finns en lång rad undersökningar som handlar om barnfamiljer med knapp ekonomi. Det svenska utredningsväsendet har kontinuerligt undersökt exempelvis inkomstfördelning och socialbidragsnivåer. Statistiska Centralbyrån (SCB) har ett rikligt statistiskt material i vilket barnfamiljer undersöks ur flera perspektiv och Välfärdskommittén4 har flera rapporter som behandlar barnfamiljers situation. Det finns också enskilda forskare som har intresserat sig för ekonomisk knapphet men utan att rikta in sig på barnfamiljer. Hjort menar att det på senare tid uppkommit ett intresse för barns situation i förhållande till ekonomisk utsatthet. Den kunskap som producerats är till stora delar kvantitativ, och handlar således inte om familjers vardagsliv och innebörden av att leva med knapp ekonomi. Anne Harjus avhandling Barns vardag med

knapp ekonomi (2008) handlar om barns vardagsliv i förhållande till familjens knappa

ekonomi och bygger på barnens egna berättelser. Harju har funnit att intresset av att förstå och nå kunskap om barns vardag och levnadsvillkor utifrån barns eget perspektiv ökat inom samhällsvetenskapen, men att studier som riktar in sig på att undersöka barnfattigdom utifrån ”mått, omfattning, orsaker och konsekvenser i vuxen ålder” (s 14) fortfarande dominerar. Det finns enligt Harjuendast i begränsad omfattning nationella och internationella studier där barn bidragit med sina egna erfarenheter.

2.3.2 Forskning utifrån barns erfarenheter av ekonomisk knapphet

Harju (2008) behandlar i sin avhandling andra studier som handlar om barns vardagsvillkor i förhållande till knapp ekonomi. Hon tar även upp skolan och ekonomisk knapphet i internationella och nationella studier. I en engelsk studie framkom enligt Harju att även om skolan är gratis har ekonomiskt utsatta barn ofta inte råd med de extra utgifterna, såsom pengar till skolresa, skoldisco eller pennor. Barnen upplevde det också som jobbigt att få frågor om varför de inte var med på skolresan eller inte betalade till klasskassan. Även andra forskare har funnit att ekonomiskt utsatta barn upplever mobbning och rädsla för mobbning och problem med extra kostnader i skolan. Harju hänvisar till en studie av Ridge 2002 som i en analys av barns välfärd i flera europeiska länder fann att ”det inom skolan sker en strukturell och institutionell exkludering av barn i familjer med knapp ekonomi” (s 26). Exkluderingen gäller såväl i relationen till skolan som till skolkamrater. Barn med knapp

4 _{Välfärdskommittén tillsattes 1999 av regeringen och hade i uppdrag att göra ett välfärdsbokslut över 1900-talet. Resultatet slutredovisades}

10 ekonomi har inte samma möjligheter att leva upp till förväntningar när det gäller att ha de ”rätta” symbolerna och att vara delaktiga i de aktiviteter i skolan som kräver betalning. Harju diskuterar också huruvida de internationella studierna går att relatera till svenska förhållanden. Det framgår att ekonomiskt utsatta barn delar gemensamma erfarenheter oavsett nationalitet, men att det också finns skillnader som kan förklaras utifrån strukturella skillnader mellan länder. Harju menar att i likhet med engelska studier, framgår i de nordiska studierna om skolan att barn såväl är rädda för mobbning som upplever mobbning och också har begränsade möjligheter att delta i aktiviteter på grund av den knappa ekonomin. De skillnader mellan länder som Harju lyfter fram har att göra med skolluncher och skoluniform, villkor som inte är jämförbara med Sverige. I Harjus avhandling (2008) utgör skolan en av de arenor inom vilken barn med knapp ekonomi verkar och det kunskapsområde vi intresserar oss för berörs knapphändigt i avhandlingens resultatdel. Dock framgår av intervjuerna med barnen att möjligheterna till deltagande i skolaktiviteter skiljer sig åt, där vissa barn omnämner det som ett problem medan andra inte gör det. Detta menar Harju kan bero på att föräldrarna försöker hålla barnen skadelösa och att skolaktiviteterna prioriteras i familjen. Det kan också bero på att skolor blivit restriktiva med att begära pengar till skolaktiviteter, särskilt i områden med hög andel ekonomiskt utsatta familjer.

2.3.3 Forskning utifrån föräldrars erfarenheter av ekonomisk knapphet

I Hjorts (2004) undersökning uppmärksammas inte skolan som ett specifikt område, utan fokus ligger på ekonomisk knapphet i relation till konsumtion, och konsumtionen i sig betraktas som en arena. Hjort har intervjuat föräldrar och beskriver förhållandet som att

det familjerna i första hand verkade vara upptagna av att förmedla var upplevelsen av att leva under knappa omständigheter i ett överflödssamhälle där en majoritet av befolkningen verkade leva under helt andra betingelser. De ville berätta om barnen och barnens relation till kamrater, dagis och skola. De ville också berätta om sina upplevelser som föräldrar i förhållande till barnen. Vidare vittnade berättelserna om hur de intervjuade uppfattade sig själva som vuxna i förhållande till sin omgivning – vänner, arbetskamrater och andra. Berättelserna beskriver också upplevelser som rör relationen till varu- och tjänstemarknaden (s 232).

11 Hjort beskriver vidare att familjerna i huvudsak hänvisade till de outtalade kraven och förväntningarna som finns på konsumtionsarenan, vilket uttrycktes i termer av press från omgivningen eller den egna familjen i fråga om vad och hur familjen borde konsumera.

Hjort skiljer mellan materiellt nödvändig konsumtion, det vill säga elementära behov såsom mat och kläder, och socialt nödvändig konsumtion, vilket bygger på vilka krav och förväntningar man känner att man måste bemöta från omgivningen för att inte uppfattas som avvikande. De människor som lever med knapp ekonomi i ett överflödssamhälle måste förhålla sig till såväl materiella som sociala nödvändigheter. Hjort menar att vardagen för familjer med knapp ekonomi hade varit enklare om det enbart hade varit de materiella nödvändigheterna att ta hänsyn till: ”Socialbidrag eller en låg deltidslön tycks till stora delar vara tillräckligt för att klara de materiella nödvändigheterna så länge pengarna inte också ska räcka till sociala nödvändigheter” (s 277). Enligt Hjort är det således de sociala nödvändigheterna som skapar stress och oro.

I föreställningen om den goda föräldern finns enligt Hjort (2004) förväntningar som handlar om konsumtion, bland annat i förhållande till förskola och skola. I uppfattningen om gott föräldraskap finns krav på att barnen ska ha rätt utrustning och att föräldrar ska ha möjlighet att betala vissa aktiviteter. När det gäller utrustning framkommer det i Hjorts intervjuer av flera föräldrar om hur viktigt det anses vara med en hemdator och att skolan praktiskt taget tycks förvänta sig att det ska finnas i alla elevers hem. I dessasammanhang upplever föräldrar med knapp ekonomi en hög risk av skam eller att bli utpekade. Föräldrar beskriver kraven från förskola och skola som till viss del orimliga, men känner att vissa av kraven ändå måste mötas för att barnen inte skall avvika. Det finns en ständig oro för att barnen ska bli utpekade eller retade. De familjer som lever med ekonomisk knapphet försöker att undvika situationer där de eller barnen riskerar att betraktas som fattiga eller avvikande. Skol- och dagisaktiviteter, som innebär att det behövs exempelvis sovsäck eller skridskor, eller skolresor som kostar kan leda till att föräldrar sjukanmäler barnet på grund av att man inte har råd. Föräldramöten och klassmöten är tillfällen som föräldrar med knapp ekonomi finner besvärliga. Vid dessa möten är jämförelsemöjligheterna flera, föräldrar gör jämförelser mellan varandra och skolpersonal gör jämförelser mellan föräldrarna. På dessa möten diskuteras ofta klasskassa eller insamling till aktiviteter: ”I denna situation är den dubbla skammen, dålig ekonomi och därmed misstänkt dålig förälder, något som ibland hanteras genom att man skyler över, att man accepterar konsumtion eller utgifter man egentligen inte har råd med”

12 (Hjort 2004 s 243-244). Att bli betraktad som en god förälder förutsätter därför ofta ekonomiska möjligheter att konsumera vad som betraktas som sociala nödvändigheter.

2.4 Förväntat bidrag till kunskapsområdet

Senare års forskning om fattigdom och ekonomisk utsatthet har lyft fram vardagsvillkor och innebörden av att leva med knapp ekonomi utifrån barns och föräldrars egna upplevelser och beskrivningar, vilket gör det möjligt att upptäcka de begränsningar och möjligheter som dessa familjer möter. Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers villkor i relation till skolan, där vi önskar förstå barns och föräldrars möjligheter och begränsningar utifrån de förväntningar på och föreställningar om konsumtion som lärare är

bärare av. Genom att lyfta fram förväntningar och föreställningar ges också möjlighet att

reflektera över normer och värderingar i samhället.

Omgivningens föreställningar om vad som utgör normala livsvillkor och förväntningar i fråga om konsumtion påverkar barns möjligheter till socialt deltagande i skolan. Såväl Harju (2008) som Hjort (2004) lyfter fram hur barns möjligheter till socialt deltagande i skolan påverkas av kostnadskrävande aktiviteter samt av tillgång till materiella ting. Även ansökningsbreven till Majblomman visar att såväl avgifter som kostnader i förhållande till skolaktiviteter utgör ett problem för familjer med knapp ekonomi (Ds 2004:41). Avgifter och kostnader utgör ett viktigt område i vår studie. Vi är dock inte ute efter att kvantitativt fastställa avgifter och kostnader i olika skolor, utan vi är intresserade av att se på relationen mellan lärares föreställningar och uppfattningar om konsumtion och utformningen av aktiviteter och avgifter i skolan. Vilka belopp som anges, hur ofta de krävs, vilka förväntningar som finns på utrustning och hur olika aktiviteter utformas, väntar vi oss kunna säga något om vad lärare uppfattar utgör normala livsvillkor för barnfamiljer, vilka förväntningar de har på konsumtion och också om förväntningar på konsumtion kan knytas till uppfattningar om föräldraskap. Området avgifter och kostnader i skolan ger också uttryck för vilka externa krav som föräldrar med knapp ekonomi måste förhålla sig till.

Majblomman (2005) liksom Hjort (2004) diskuterar möjligheterna att ekonomiskt utsatta familjer kan ha det besvärligare i områden där de flesta har det bra ställt. Detta väcker vårt

13 intresse för ekonomiskt utsatta barnfamiljers villkor och lärares förväntningar och föreställningar i olika socioekonomiska skolområden.

3. Metod

Vi kommer att genomföra den empiriska undersökningen i form av kvalitativa intervjuer med lärare. I vår studie vill vi nå lärares förväntningar och föreställningar i förhållande till konsumtion, vilket vi anser gör det lämpligt att välja en metod som ger utrymme för variationer, nyansrikedom och möjlighet att gå djupare in på olika ämnen. Enligt Repstad (2007) försöker kvalitativ forskning ofta komma fram till ”den ofta tysta och underförstådda ’teorier om världen’ som aktörerna har” (s 17), vilket kan gälla exempelvis barn eller föräldrar. En kvalitativ intervjuform ger utrymme för flexibilitet i svar och uppföljningsfrågor och även om intervjuerna behandlar samma tema kan de bli mycket olika. Repstad menar att detta inte minst beror på att kvalitativa metoder är inriktade på att fånga aktörernas egna verklighetsuppfattningar och tankesätt i all sin nyansrikedom.

3.1 Urval

Vi genomför vår studie i två olika kommuner, då det kan tänkas att det kan förekomma variationer som kan knytas till strukturella skillnader på kommunal nivå. Den ena staden räknas som en medelstor stad med ett invånarantal över 100 000 i hela kommunen. Den andra staden räknas som småstad med över 20 000 invånare i hela kommunen. Valet av kommuner är baserat på att den socioekonomiska segregationen är utpräglad, för att en jämförelse mellan olika skolområden ska vara intressant. I Rädda Barnens (2008) rapport framkommer det att dessa två kommuner skiljer sig i frågan om avgifter i skolan, vilket gör det extra intressant att titta på just dessa två kommuner. Den större kommunen har nämligen ingen policy angående avgifter utan använder sig av riktlinjer med hänvisning till att skolområden skiljer sig åt socioekonomiskt, medan den mindre kommunen är tydlig med att det finns en policy.

I den rapport Salonen (2007) har gjort för Rädda Barnen går det att utläsa att dessa två kommuner har en relativt hög barnfattigdom i länet. Den större kommunen har högst barnfattigdom i hela länet och dessutom hög barnfattigdom i jämförelse med liknande kommuner i riket. När det gäller den mindre kommunen finns det dock andra städer med lika

14 hög eller högre barnfattigdom i länet, men vi anser ändå denna kommun vara den mest lämpliga att titta på eftersom den socioekonomiska segregationen är tydlig.

I kommunerna har vi valt ut ett lågt och ett högt socioekonomiskt område. I den större kommunen utgår vi i val av skola från statistik och välfärdsbokslut från kommunens hemsida. Det höga socioekonomiska området består av villor, arbetslösheten är låg, inkomsterna höga och det är mest svenskfödda i området. Den andra skolan vi väljer ligger i ett område med i stort sett bara hyreslägenheter, arbetslösheten är hög jämfört med resterade del av kommunen, inkomsterna är låga och har även en hög andel utrikes födda.

I den mindre kommunen finns det inte lika många skolor att välja på och med tanke på kommunens storlek finns det inte heller någon tydlig statistik över bostadsområdena som det finns i den större kommunen. Vi finner dock att en av skolorna ligger i ett typiskt högt socioekonomisk område bestående av villor. I motsatta delen av staden fanns ett område till största del bestående av hyreslägenheter och där många nyanlända flyktingar är bosatta.

Vi väljer att intervjua klassföreståndare som har elever i årskurserna 0 till 6, eftersom det är klassföreståndarna som har huvudansvaret för klassen och därmed ansvarar för kontakten med föräldrarna. Valet av årskurser grundar sig i att högstadieskolor inte är lika förbundna med olika bostadsområden som låg- och mellanstadieskolorna är. Ofta kommer eleverna i högstadieskolorna från flera olika bostadsområden, vilket medför att det då inte blir möjligt att se om det finns någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde. Därför anser vi det heller inte lämpligt att göra undersökningen på gymnasieskolor.

På varje skola har vi valt att intervjua två lärare. Att vi inte intervjuar fler beror framför allt på att vi inte har tid att intervjua och bearbeta ett större material. Det har dessutom visat sig svårt att komma i kontakt med lärare som anser sig ha tid till att bli intervjuade och därför begränsar vi oss till två lärarintervjuer på vardera skola.

För att komma i kontakt med lärare som kan tänka sig att intervjuas började vi med att i den större kommunen kontakta ansvariga rektorer via e-post. Eftersom svar från de flesta rektorer uteblev försökte vi istället att komma i kontakt med skolan via telefon. Det visade sig att även här att rektorerna var svåra att få tag i och därför skedde den första telefonkontakten många

15 gånger via expeditionen. I vissa fall tackade rektorerna omedelbart nej till att medverka med hänvisning till hög arbetsbelastning och stress och att de inte ville ge lärarna större arbetsbörda än de redan hade. Med erfarenheter av svårigheter att få kontakt med lärare via rektorer, beslöt vi oss för att i den mindre kommunen använda oss av bekvämlighetsurval. En lärarkontakt på en av skolorna hjälpte oss att finna lärare som var villiga att ställa upp för intervjuer. Detta visade sig vara en betydligt snabbare och enklare väg att komma i kontakt med respondenter.

3.2 Intervjuguide

Till grund för vår empiriska undersökning av lärares förväntningar och föreställningar ligger en intervjuguide som söker ringa in olika områden. Vi använder oss av en halvstrukturerad intervjuguide, där frågorna håller sig inom ett visst område, men där det även finns möjlighet att ställa följdfrågor och gå djupare in på ämnen som dyker upp under intervjun. Guiden är tänkt som en vägledning i intervjun och inget som ska följas i en bestämd ordning. Vi vill att respondenten själv ska få styra samtalsordningen och vår uppgift är att ställa frågor som en naturlig del i samtalet.

3.3 Intervjuns genomförande

Vi väljer att göra såväl telefonintervjuer som intervjuer med personliga möten. Valet av intervjuform grundar sig i att vi på ett rimligt sätt försöker hantera problemet med tillträde till fältet. Förutsättningen för att genomföra vår studie är att vi får tillgång till fältet, det vill säga att lärare är villiga att medverka i intervjuer. Det har visat sig vara mycket svårt att få lärare att ställa upp på intervjuer, vilket av lärarna förklaras med hög arbetsbelastning, tidsbrist och stress. Inledningsvis skickade vi ut brev med förfrågan om att göra intervjuer på skolorna eller på annan plats om så önskades, men då vi fick upprepade avslag beslöt vi oss för att pröva nya vägar. Vi valde därför att be om telefonintervju, då vi tänkte oss att det kunde upplevas som enklare och snabbare att svara på frågor direkt över telefon och att respondenten lättare kunde styra över val av tid och plats. Nackdelen med att genomföra telefonintervjuer är att man förlorar vad Repstad (2007) kallar de icke-verbala budskapen, vilka förmedlas via kroppsspråket. Vi är medvetna om att vi kan komma att missuppfatta information då det kan bli svårare att uppfatta nyanser i svaren då vi inte har kroppsspråket som stöd för tolkning. Vi

16 ser även att möjligheten att bygga upp en personlig kontakt kan tänkas bli lidande av att det fysiska mötet mellan oss som intervjuare och respondenten uteblir. Det kan dock tänkas att respondenterna upplever det enklare och uppfattar det som positivt att mötet blir mer anonymt genom att intervjun genomförs via telefon. Då det inte har varit möjligt att få personliga möten med större delen av våra respondenter ser vi telefonintervjuer som ett rimligt alternativ. I en av de fyra skolorna ville dock lärarna att intervjuerna skulle genomföras genom ett personligt möte, ett önskemål vi tillgodosåg.

Vid en intervju är val av plats viktigt, och kan påverka resultatet av intervjun. Helst ska intervjun kunna genomföras ostört, så att den intervjuade öppet kan berätta utan att riskera att bli avbruten eller att någon lyssnar till samtalet. Det är även bra om det är en plats där den intervjuade känner sig hemma (Repstad 2007). Telefonintervjuer har fördelen att respondenterna själva kan välja såväl plats som tidpunkt för intervjun. Respondenten kan välja tidpunkt utan att samtidigt ta hänsyn till att det ska vara en plats där det känns bekvämt att ta emot oss som intervjuare. Många respondenter har valt att bli intervjuade på kvällen då de tycker att det är en lugnare tidpunkt. Gällde de två lärarna som ville intervjuas i ett personligt möte kom vi till deras skola i slutet av deras arbetsdag och satt i ett av deras arbetsrum som de själva valt ut.

Vid intervjuer finns det olika hjälpmedel att använda för att lättare minnas vad som framkommer, bland annat är bandspelare ett sådant hjälpmedel. Jan Trost (2005) menar att det har sina fördelar att använda bandspelare eftersom den ger möjligheten att bara koncentrera sig på samtalet och inte på att anteckna och minnas. En annan fördel är att det finns möjlighet att gå tillbaka och att lyssna till tonfall och ordval som vid själva intervjutillfället kan vara svårt att lägga märke till. Vi har valt att använda oss av bandspelare av de anledningar Trost tar upp men även för att vi ska kunna gå tillbaka och ordagrant citera, vilket ger oss fördel i förhållandet till studiens trovärdighet.

3.4 Bearbetning av materialet

Trost (2005) tar upp olika sätt att bearbeta intervjusvaren men menar att det inte finns några gemensamma regler utan att bearbetning, analys och tolkning handlar om personlig smak. Vi vill ha en god överblick av materialet och samtidig göra informationsmängden hanterbar.

17 Därför har vi valt att göra utskrifter av hela intervjuerna och därefter använda oss av överstrykningspennor för att markera de olika delar vi anser vara viktig för studiens syfte. Vi ”klipper” även ut motsvarande delar från olika intervjuer för att lättare kunna se dem tillsammans och därmed få en överblick av likheter, olikheter och om de bildar någon form av mönster. Enligt Annika Lantz (2007) finns alltid en risk för att meningen förlorar sin ursprungliga betydelse då meningar lyfts ur sitt sammanhang, Vi pendlar därför hela tiden mellan del och helhet för att minska risken att en del misstolkas i förhållande till resten av intervjun.

3.5 Trovärdighet

Begreppen reliabilitet och validitet används för att bedöma trovärdigheten i en vetenskaplig studie. Reliabilitet har att göra med undersökningens pålitlighet. Inom kvantitativ forskning svarar reliabiliteten för att undersökningen ska kunna upprepas med samma resultat och bestäms av med vilken noggrannhet mätningarna utförs och bearbetas. När det gäller kvalitativ forskning handlar det om att få fram så tillförlitliga uppgifter som möjligt, vilket kräver att uppgifterna som hämtats in är så korrekt registrerade som möjligt och att intervjuaren inte missförstått personen eller källan de hämtats från (Eliasson 2006, Trost 2005). Trost (2005) delar upp begreppet reliabilitet i olika komponenter, vilket han anser nödvändigt för att begreppet skall vara relevant i förhållande till kvalitativa studier. Dessa begrepp är objektivitet, kongruens och precision. Med objektivitet avser Trost att rapporten ska framställas på ett sådant sätt att läsaren själv ska kunna ta ställning till olika resonemang och svar i rapporten. Vad gäller kongruens avses att intervjuaren ställer flera olika frågor om samma företeelse för att kunna se dess olika innebörder. Med precision avses att ”man ska inte tro att man som intervjuare förstått något förrän man är säker på att man förstått” (s 112). Detta innebär att intervjuaren bör kontrollera sin förståelse genom frågor till respondenten. Avsaknad av följdfrågor minskar därför också en studies trovärdighet. Trost poängterar också att öppenhet är viktigt för trovärdigheten i en kvalitativ studie. Ett bra sätt att visa sin öppenhet anses vara att redovisa frågor och följdfrågor vilket gör det lättare för läsaren att bedöma intervjumaterialets trovärdighet. I beaktande av reliabiliteten väljer vi att på ett så tydligt sätt som möjligt redogöra för intervjuerna, hur vi tolkar olika svar och tar med citat för att exemplifiera tolkningsförfarandet. Vi försöker också att undvika påståendefrågor och ha rikligt med följdfrågor. I utformningen av intervjuguide och frågor kan vi kontrollera att vi

18 inte använder oss av påståendefrågor vid genomläsningen av intervjuguiden. Eftersom intervjun är upplagd för att ge utrymme för att forma frågor under intervjuns gång, finns dock risk för att följdfrågor formuleras på ett ledande sätt. Därför har det varit nödvändigt att ha denna risk i åtanke under själva intervjun.

Validitet handlar om att undersökningen mäter det den avser att mäta. Det ska således finnas en överensstämmelse mellan forskningsfrågor och informationsunderlaget för analysen. Det empiriska materialet ska alltså belysa frågeställningen (Eliasson 2006, Repstad 2007). För att uppnå så hög validitet som möjligt är förarbetet till intervjuguiden av stor betydelse liksom den pilotstudie vi genomför, vilket ger möjlighet att se om intervjuguiden är utformad på ett sådant sätt att det empiriska materialet vi får fram är användbart i förhållande till studiens syfte. Även bearbetningen av materialet är av betydelse för validiteten, därför ordnar vi materialet utifrån olika områden som korresponderade med vårt syfte och teoridelen.

3.6 Etiska övervägande

I Sverige finns det fyra etiska principer som Vetenskapsrådet (2001) har tagit fram för att stärka folkets ställning i forskningssammanhang. Informationskravet, som är den första principen, innebär att innan deltagaren ger sitt samtycke med att medverka i studien ska få information om deras uppgift i studien och vad villkoren för deras deltagande är.

Samtyckeskravet handlar om personen själv får bestämma om han/hon vill vara med i studien

eller inte. Det tredje kravet, konfidentialitetkravet, innebär att deltagarnas identitet anonymiserar och personuppgifter så att inte den enskilde människan kan identifieras av någon utomstående. Nyttjandekravet handlar om att de uppgifter som tas fram inte får användas i andra sammanhang än det utlovade, det ska alltså inte lånas ut till icke-vetenskapligt bruk om inte särskilt medgivande ges.

Den första kontakten med skolorna i den större kommunen sker via e-post till de ansvariga rektorerna. Vi har valt att redan vid den första kontakten skicka med en särskild bilaga riktad till medverkande lärare, med information utformad utifrån Vetenskapsrådets principer. Vi informerar om studiens syfte, att vi önskar spela in intervjun på band, att det hela är frivilligt och att de när som helst under intervjun gång kan avbryta sin medverkan. Vi informerar även om att deras rätt till anonymitet, vår tystnadsplikt och att allt material som kan avslöja vilka

19 de är kommer att förstöras efter studiens slut och fram till dess förvaras oåtkomligt för obehöriga. För att försäkra oss om att alla lärare är informerade om sina rättigheter beslutade vi oss för att även att ge informationen från brevet i början av varje intervju.

Konfidentialitetskravet innebär också att vi i vår uppsats anonymiserar deltagarnas identitet och personuppgifter så att inte den enskilde människan kan identifieras av någon utomstående. Det innebär också att vi inte redogjort för kommun, skolområden, skolors namn och att vi inte heller redovisat vilka siffror som utgjort underlag vid urval av kommunerna eller skolorna.

4. Analys

4.1 Inverkan på ekonomiska krav

I vår studie utgör det socioekonomiskt området skolan ligger i möjligheter till jämförelser mellan områden på de krav och förväntningar lärare har på konsumtion. Utifrån intervjuerna kan vi se att det finns flera faktorer som inverkar. Såväl Skolverkets inspektioner, kommunens policy som arbetslagets inställning har inflytande på utformningen av de externa kraven.

4.1.1 Skolverkets inspektioner

I en intervju framkommer att en inspektion från Skolverket har lett till förändringar i skolans förhållningssätt när det gäller att samla in pengar från föräldrarna. En respondent i ett högre socioekonomiskt område uppger att Skolverket några år tidigare genomfört en inspektion på skolan, vilket ledde till att lärarnas insamling av pengar från föräldrar upphörde. Tidigare hade lärarna kunnat samla in hundra kronor per månad för en klassresa. De hade tidigare även haft fjällresor där eleverna i stort sett bekostade allt själva.

Intervjuare; Vad har du för tankar om det?

Respondent: Ja, det är ju både och. Det har ju inte varit så stora problem här ute eftersom föräldrarna har det ju relativt gott ställt här dom allra flesta. Men naturligtvis finns det ju såna här ute också som har fullt sjå att få ekonomin att gå ihop och på det sättet blir det ju inte den pressen att man måste göra det fast man egentligen inte har råd. Och det kunde ju drabba vissa familjer ganska hårt, om dom kunde ju ha på en skola tre barn som gick och om då alla skulle åka

20 utförsåkning så kunde det ju gå på en tre- fyra hundra kronor. Kanske femhundra kronor. Och skulle dom hyra skidor och så då kunde det ju slänga upp i en sex- sjuhundra och det är ju inte lätt för alla att betala. Jag är inte helt emot det, men det blir en viss begränsning i det vi kan göra.

I samband med att skolan upphörde att samla in pengar diskuterade också lärarna familjers olika ekonomiska villkor. Vår respondent menar att alla lärare nog är medvetna om att bland så många människor i området ”finns ju naturligtvis människor även här som lever på marginalerna”.

4.1.2 Kommunens policy

Vi har genomfört vår studie i två olika kommuner. Utifrån intervjuerna kan vi se det i den större kommunen finns en policy vilket medger att skolan kan begära femtio kronor per elev och termin. Här inverkar dock det socioekonomiska området skolan ligger i på hur lärarna agerar i fråga om att begära pengar från föräldrarna. Lärarna i det lägre området i den större kommunen har tagit ett gemensamt beslut att inte samla in pengar, vilket bottnar i att lärarna menar att familjer i området kan ha svårt att betala femtio kronor per elev. Lärarna anser också att det skulle innebära mer arbete för dem om de upprepade gånger behöver be om pengarna. I den mindre kommunen finns en policy att skolan ska vara helt avgiftsfri, vilket framkommer av intervjuerna i såväl det högre som det lägre socioekonomiska skolområdena.

En gemensam uppfattning bland lärarna i de olika kommunerna är att det upplevs som positivt att det finns en gräns bestämd för vad föräldrar ska bekosta, vilket exemplifieras med följande citat taget ur en intervju med en lärare i ett högre socioekonomiskt område.

I: Du sa att maxbeloppet som de ska ta med sig är max femtio kronor, vad tycker du är maxbeloppet som föräldrar kan betala.

R: Nej jag tycker att det är ganska bra att dom har satt en summa över huvud taget och att vi försöker hålla nere kostnaderna. För trots allt så vet vi ju inte riktigt med säkerhet i alla fall, vi vet att de flesta har råd.

Samtidigt uppfattar vi en viss frustration bland lärarna, vilket bottnar i att deras möjligheter att genomföra aktiviteter med eleverna är mycket begränsade, eftersom de inte har möjligheter att begära pengar från föräldrarna. Detta gäller oavsett om kommunen har satt ett maxbelopp eller beslutat om avgiftsfrihet. En lärare uttrycker detta förhållande som att ”vi har nog dragit

21 ner för den ambitionsnivån att hitta på saker för det är krångligare och det ska vara lika för alla. Man har tappat lite lusten för det då”. Några lärare nämner även planerade aktiviteter som inte kunnat genomföras på grund av brist på pengar, såsom teaterbesök eller utflykter, vilket visas i följande citat.

I: Kan du berätta om utflykter, friluftsdagar och studiebesök som ni gör?

R: Vi håller oss ganska mycket uppe i våran skog som vi har i närheten. Vi planerade förra året att åka i väg på en lite längre skogsutflykt till, ja det ligger två mil bort. Men det föll på grund av att vi inte hade pengar till bussresan. Så vi fick ha en brännbollsturnering i närheten.

I: Gick det inte att lösa det här med pengar till bussresan?

R: Nej, vår kommun har en policy som gör att man bara får samla in max 50 kronor per elev per termin. Och vi kände att det hade vi nog utnyttjat de flesta av oss. Och vi hade verkligen inga pengar till buss. Så det gick inte. Så det var synd så vi ställde om det och hade en

brännbollsturnering istället.

Lärare hänvisar även till att de aktiviteter som man gör med eleverna blivit allt färre på grund av skolans försämrade ekonomi och att tidigare öronmärkta pengar för aktiviteter blivit en del av den allmänna budgeten.

4.1.3 Arbetslagets inställning

I flera intervjuer framkommer att arbetslaget arbetat fram ett gemensamt förhållningssätt i frågor som berör familjers resurser, vilket kan röra exempelvis beslut att inte begära pengar, matsäck eller i vilken utsträckning lärarna håller med kläder till eleverna. I två intervjuer framträder tydligare hur lärarens inställning avviker från arbetslagets förhållningssätt. I ett högre socioekonomiskt område ger en lärare uttryck för att det som skolan anser som självklart att barn har, anser hon själv kanske inte är möjligt för ensamstående eller arbetslösa att ha råd till. Detta gäller exempelvis krav på kläder och utrustning. I ett lägre socioekonomiskt område beskriver en lärare att arbetslaget har ”en himla bra människosyn” och ofta tänker på att ska vara rättvist och att alla inte har, men själv anser hon att lärarna borde kunna efterfråga mer av föräldrarna såsom att skicka med barnen matsäck till utflykter. Läraren menar att barnen ändå lägger märke till ojämlika familjeförhållanden och att pedagogerna inte kan dölja eller jämna ut orättvisor.

22

4.2 Förväntningar och krav på konsumtion

De krav som ställs av lärare och skola i fråga om konsumtion är vad vi i vår studie kallar externa krav, det vill säga krav som familjer upplever kommer utifrån. När vi studerat externa krav i vårt intervjumaterial har det framkommit även andra aspekter som rör ekonomisk utsatthet som inte är direkt knutet till konsumtion, men som ändå inverkar på hur elever kan uppleva utsatthet i jämförelse med andra barn. Vi har valt att behandla även sådana aspekter i detta avsnitt.

Vilka krav som kan ställas på föräldrar i fråga om konsumtion knyter lärare själva i hög grad till vilket socioekonomiskt område som de arbetar i. Detta gäller såväl lägre som högre socioekonomiska områden, men är tydligast uttryckt i den större kommunen. Exempelvis anser en lärare från ett högre socioekonomiskt område att cykel, skridskor och skidor definitivt kan begäras, men att det kunde tänkas bero på vilket område man arbetar i. En lärare från ett lägre socioekonomiskt område gör uppdelning mellan vad hon generellt skulle begära, där skridskor, cykel och hjälm vore självklart, och vad hon kan begära i det område hon arbetar i nu där hon inte kan förvänta sig det av så många. Det samma gäller pengar, där lärarna i det högre området i den större kommunen motiverar sina förväntningar med att föräldrarna i området har råd, medan man i det lägre området anser att den summa på femtio kronor per termin som kommunen fastställt vore rimligt att begära men inte genomförbar att kräva in i det området. Enligt referensgruppsteorin (Hjort 2004) har olika grupper olika referensramar och jämförelsepunkter. Vi kan se att lärarnas referensramar utgörs av hur de uppfattar majoritetens ekonomiska möjligheter i det område skolan ligger i. Samtidigt gör lärarna jämförelser med andra socioekonomiska områden. Den dominerande föreställningen är att familjer generellt har ekonomiska möjligheter att tillhandahålla utekläder av god kvalitet, gymnastikkläder, cykel, skridskor, hjälm och matsäck och vid behov även kunna skjuta till en mindre summa pengar. Familjerna i de lägre socioekonomiska områdena avviker på så sätt från den dominerande normen.

I en av intervjuerna finner vi en viss avvikelse i fråga om utformningen av de externa kraven. Visserligen utgår respondenten i utformningen av de externa kraven från att majoriteten av eleverna i området har god ekonomi, men det har också hänt att läraren gjort undantag för vissa familjer.

23 I: Har ni som lärare märkt om det finns någon speciell grupp av barn som inte har det som behövs.

R: Nej. Inte hos de elever som jag har nu. Men jag har haft vid tillfällen en del som inte riktigt har haft det lika bra som andra, om man säger materiellt sätt. Det har jag haft genom åren.

I: Diskuteras det med föräldrar?

R: Nej det diskuteras, jag diskuterar aldrig det med dem fast jag visste ju om det på olika vägar och så där. Så jag pratade aldrig med föräldrarna, begärde liksom inte att det skulle vara vissa saker för skolan som skulle kunna drabba dem.

Läraren gör en anpassning av de externa kraven utifrån hur han uppfattar familjernas ekonomiska situation. Samtidigt kan vi uppfatta detta som att de krav som ställs på majoriteten av föräldrar är avpassade utifrån att familjer har en stabil ekonomisk situation.

Utifrån våra intervjuer kan vi se att de båda kommunerna har olika policy för avgifter i skolan, vilket inverkar på vilka ekonomiska krav som ställs på föräldrarna. Vilket socioekonomiska område skolan ligger i inverkar också på hur lärarna agerar i fråga om att begära pengar från föräldrarna, vilket kan knytas till att lärare överlag ställer förväntningarna på konsumtion i relation till vilken typ av område som de arbetar i. Fortsättningsvis uppmärksammas skillnader mellan olika socioekonomiska områden oberoende av vilken kommun skolorna ligger i.

I de lägre socioekonomiska områdena framkommer att lärarna ofta bidrar med egna resurser för att ge alla elever möjlighet att delta. Det kan handla om att låna ut sina egna cyklar, ta med sig urvuxna kläder, skridskor, skidor och luciakläder från sina egna barn. I dessa områden förekommer inga läxor som kräver internet och dator alls, vilket en av lärarna förklarar med att ”jag tycker att dom ska kunna klara sig utan. Det finns ju nyanlända som kommer, det finns ju ingenting i lägenheterna”. I en av skolorna delar lärarna också ut frukt varje dag. Vi kan se att lärarna i de lägre socioekonomiska områdena anpassar verksamheten utifrån att vissa barn kommer från familjer med mindre ekonomiska resurser. Lärarna arbetar aktivt för att alla barn ska inkluderas i verksamheten, att alla ska få prova på.

Arbetet för att inkludera alla barn i det lägre socioekonomiska skolområdet tar sig även uttryck i hur undervisningen utformas. Följande är ett citat från en av lärarna i den mindre kommunen.

24 Till exempel när dom skulle rita vad dom hade gjort i somras, då brukar vi ta det väldigt enkelt till exempel att inte bara rita semesterresan, för alla har kanske inte varit på semesterresa. Man kan rita fint väder eller har det varit regnigt väder eller jag har varit ute i skogen eller gått på stranden, du vet sådana här enkla saker som inte kostar någonting skulle man ta som exempel då. Så att inte ribban läggs vid exempel ”åh, berätta om er utlandsresa”.

I den större kommunen uppger lärarna att de har färre läxor nu än tidigare och att de infört läxhjälp då det är många som inte får stöd hemifrån och inte klarar av att göra läxorna på egen hand. Här handlar det inte nödvändigtvis om familjens ekonomiska resurser, utan den kulturella bakgrunden kan spela in. Vi vill dock peka på hur lärarna anpassar undervisningen utifrån barnens villkor och hemförhållanden.

Lärarna i de högre socioekonomiska områdena nämner inte under intervjuerna någon anpassning i undervisning till familjers olika förutsättningar och villkor. Inte heller arbetar lärarna i lika hög utsträckning som lärarna i de lägre socioekonomiska områdena för att alla barn ska inkluderas i alla aktiviteter som anordnades. I dessa intervjuer nämns oftare att barn som saknar utrustning ges andra alternativ, så som att elever kan få gå ut och gå om de saknar skridskor eller låna pulka av skolan om de saknar skidor. I dessa områden förekommer i vissa fall även läxor som behöver göras med hjälp av internet och dator, men det varierar i vilken utsträckning lärarna anser att de kan förvänta sig att det skall finnas dator i hemmet. De lärare som ger den typen av läxor klargör att de frågat eleverna om de har internet och dator hemma.

Den utrustning barn behöver i skolan för att delta i olika aktiviteter är oftast utekläder, cykel, skridskor och skidor. Flera av skolorna har utrustning att låna ut till de barn som inte har. I det högre socioekonomiska området i den mindre kommunen har skolan köpt in cyklar och skridskor med hjälp av bidrag från Majblomman och i det lägre området har lärarna på olika sätt samlat in behövlig utrustning i ett förråd. Även i den större kommunen finns i det lägre området skridskor att låna, medan lärarna i det högre området har olikartade förhållningssätt när det gäller att hjälpa barn att ordna det som behövs för att delta. Även om det finns skillnader i vilken grad som skolan tillhandahåller exempelvis skridskor och skidor finner vi en påtaglig likhet mellan låga och höga socioekonomiska områden när det gäller krav på utrustning. Många av lärarna menar att de inte kan kräva av föräldrarna att barnen ska ha utrustning. I veckobreven till föräldrarna uppger dock inte lärarna att det finns att låna på skolan, utan ger förslag på hur föräldrarna kan få tag på det som behövs, såsom på bytardagar