Krossad kalksten som halkbekämpningsmedel : Inventering av förekomster och täkter

(1)

ISSN 0347-6049

i V//meddelande k

634 1990

Krossad kalksten som halkbekämpningsmedel

-- Inventering av förekomster och takter

Lars Backman

Väg och Trafik-

Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * 581 01 Linköping

,

5.scisn Road and Traffic Research Institute + $681 01. Linköping Sweden

(2)

ISS/V 0347-6049

V77n1eddelande

634 1990

Krossad kalksten som halkbekämpningsmedel

-Inventering av förekomster och täkter

Lars Bäckman

m

I

T Våg-UC/I af/k'

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - 587 01 Linköping

/IlStItUtBt Swedish Roadand Traffic Research Institute o 8-587 01 Linköping Sweden

(3)

Utgivningsår: Projektnumm er:

.

1990

43354-0

T och Projektnamn:

'IIISIItIItBt

Inventering av kaikstenstäkter

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) 0 581 07 Linköping

Författare: Uppdragsgivare:

Lars Bäckman

Vägverket

Titel:

Krossad kaiksten som haikbekämpningsmedei - Inventering av förekomster

och täkter

Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord:

För att motverka försurning i sjöar och vattendrag har ett försiag väckts

att krossad kaiksten skaii användas som haikbekämpningsmedei (sandningsmateriai).

I föreiiggande Meddeiande redovisas en inventering av

kaikstensförekomster/-täkter inkiusive en bedömning av materiaiens iämpiighet för vintersandning.

Inga fäitstudier har utförts utan inventeringsarbetet har endast omfattat

insamiing och sammanstäiining av befintiigt materiai, främst iitteratur.

De oiika kaikstensformer som finns i Sverige och deras egenskaper beskrivs

översiktligt. Likaså redogörs för de kvaiitetskrav som stäiis på kaiksten

som skaii användas för vintersandning.

Resuitatet av inventeringen redovisas i iänsvisa tabeiier där bi a täktiägen

och bedömd iämpiighet anges.

Nyckelord:

(4)

Publisher: Publication:

Published: Project code:

-

1990

43354-0

Swedish Roadand _

Project:

l TrafficResearch Institute

Swedish Roadand Traffic Research Institute 0S-581 01 Linköping Sweden

Author: Sponsor:

Lars Bäckman

Vägverket

Utle:

To prevent acidification of Takes and waterfiows a pr0posa1 has been made to

use crushed Tinestone as a gritting nateriai.

Abstract(background,aims, methods, results) max 200 words:

T0 prevent acidification of Takes and waterfiows a pr0posa1 has been made

to use crushed Timestone as a gritting materiai.

This report contains an inventory of iimestone deposits and pist in Sweden,

incTuding a ciassification of the different materiais regarding their

suitabiiity for gritting.

The inventory conprises oniy the coTTection and Tisting of existing information:

primarily Titerature. än fieid studies have been executed.

The different types of Timestone eveiiabii in Sweden and their pr0perties are

brieny discussed. ATso the necessary progertiis of Titus one used i: drifting

materia] are described.

v

The inventory consists of tabies containing information on sites of pits,

quaiity etc.

Keywords:

(5)

FÖRORD

Föreliggande Meddelande utgör en delredovisning av det projektarbete som utförts på

uppdrag av Vägverkets projektgrupp "Spridning av kalksten för halkbekämpning".

Kent Enkell, VTl, har svarat för huvuddelen av insamlingsarbetet och även tagit aktiv del

när det gäller sammanställning och värdering av de olika kalkstensmaterialen.

Linköping i oktober 1990

Lars Bäckman

(6)

Krossad kalksten som halkbekämpningsmedel

-Inventering av förekomster och täkter

Av Lars Bäckman

Statens väg- .och trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKOPlNG

REFERAT

För att motverka försurning i sjöar och vattendrag har ett förslag väckts att krossad

kalksten skall användas som halkbekämpningsmedel (sandningsmaterial).

l föreliggande Meddelande redovisas en inventering av kalkstensförekomster/-täkter

inklu-sive en bedömning av materialens lämplighet för vintersandning.

Inga fältstudier har utförts utan inventeringsarbetet har endast omfattat insamling och

sammanställning av befintligt material, främst litteratur.

De olika kalkstensformer som finns i Sverige och deras egenskaper beskrivs översiktligt.

Likaså redogörs för *de kvalitetskrav som ställs på kalksten som skall användas för

vintersandning..

-Resultatet av inventeringen redovisas i Iänsvisa tabeller där bl a täktlägen och bedömd

lämplighet anges. . :

(7)

Crushed Iimestone as gritting material - Inventory of

de-posits and pits

by Lars Bäckman

Swedish Road and Traffic

Research Institute (VTI)

8-581 01 LlNKÖPlNG

ABSTRACT

To prevent acidification of lakes and waterflows a proposal has been made to use

crushed Iimestone as a gritting material.

This report contains an inventory of limestone deposits and pist in Sweden, including a

classification of the different materials regarding their suitability for gritting.

The inventory comprises only the collection and listing of existing information, primarily

literature. No field studies have been executed.

f

The different types of Iimestone available in Sweden and their properties' are briefly

discussed. Also the necessary properties of Iimestone used as gritting material are

described.

.

-The inventory consists of tables containing information on sites of pits, quality etc.

(8)

Bakgrund

Efter ett förslag från Borghamn Mineral KB bildade vägverket hösten 1988 en

projekt-grupp för att utröna om krossad kalksten skulle kunna användas som

halbekämpningsme-del (sandningsmaterial). Kalk skulle på detta sätt tillföras vägens omgivning och motverka

försurning i sjöar och vattendrag.

För att metoden skall vara intressant för vägverket måste kalksten. kunna tas från ett

flertal täkter med en någorlunda geografisk spridning över landet. Vägverket har därför

uppdragit åt VTI att göra en översiktlig inventering av kalkstensfyndigheter/-täkter.

Syfte

Att inventera kalkstensförekomster (täkter) i landet inklusive en bedömning av materialens

användbarhet för vintersandning.

Metodik

Inventeringsarbetet har i stort sett endast omfattat insamling och sammanställning av

befintligt material (litteratur). Vissa mera orienterande undersökningar vad gäller kalkhalt

och hårdhet har dock utförts på några material.

.

Inventeringsarbetet har omfattat:

- Litteraturstudier

- Kontakter med Svenska Kalkföreningen samt i vissa fall direkta kontakter med

kalkstensleverantörer. '

- Kontakter med vissa länsstyrelser (avseende bl a täkttillstånd).'

Allmänt om kalksten

I Sverige förekommer kalksten i två olika former:

- Sedimentära, ej omvandladej' kalkstenar. Benämns ofta efter olika geologiska perioder

t.ex. ordovicium, silur och krita.

- Kristallin kalksten som omvandlats genom metamorta processer. Benämns även urbergskalksten.

Ren kalksten består i huvudsak av kalcit, CaC03 (kemisk sammansättning: CaO och

002). Förutom kalcit kan kalksten innehålla mineral som dolomit, kvarts, flinta, glimmer etc. Renheten (kalcithalten) hos olika typer av kalkstenar varierar kraftigt. Framförallt de

kristallina kalkstenarna uppvisar ofta stora variationer i kalcitinnehåll även inom relativt

begränsade områden. De sedimentära kalkstenarna är mera homogena och uppvisar normalt små variationer i kalcitinnehåll. Kristallina kalkstenar innehåller ofta dolomit och i vissa fall förekommer rena dolomitstenar. (Kemisk sammansättning på dolomit: CaO,

MgO och C02). Karbonatsten används som en sammanfattande beteckning på kalksten

och dolomit. Mellan kalksten och dolomit förekommer alla övergångsformer.

Hållfasthetsmässigt uppvisar de olika kalkstensformerna stora skillnader. Sedimentära

kalkstenar är normalt förhållandevis lösa med höga värden på t ex sprödhetstal och

slipvärde. De yngsta kritkalkstenarna (i Kristianstadsområdet) är särskilt lösa med mycket låg hållfasthet. Kristallina kalkstenar är betydligt hårdare och uppträder mera som ett

normalt urbergsmaterial.

I Sverige finns sedimentära kalkstenar inom ett fåtal begränsade områden enligt följande:

(9)

- Skåne och angränsande delar av Halland och Blekinge (kritkalkstenar).

- Öland och Gotland

- Västergötland (Kinnekulle och Billingen)

- Östgötaslätten

- Närke (Latorpsområdet och Hällabrottet)

- Siljansområdet

- Området vid Storsjön

Kristallina kalkstenar uppträder mera utspritt och har ofta en förhållandevis liten

utbred-ning. Tre huvudområden kan dock urskiljas i anslutning till de malmförande bildningarna i

Mellansverige, Skelleftefältet och Norrbotten.

Kvalitetskrav

Den kalk som används som jordförbättringsmedel och vid sjökalkning är normalt finmald

(stenmjöl). Material som används för vintersandning måste däremot vara grövre för att tillräcklig friktion skall uppnås (t ex 2-5 mm). Enligt projektförslaget är tanken att trafiken skall bearbeta och delvis krossa materialet på vägen innan det Sprids vidare ut i omgiv-ningen. Sannolikt är en förutsättning för detta att man använder en sedimentär kalksten.

En kristallin kalksten är hård och under den relativt korta tid som trafiken kan bearbeta

materialet sker troligen ingen nedkrossning. Om man inte får någon nedkrossning av

materialet kommer effekten av kalkningen inte att utebli men däremot verka på längre sikt eftersom det tar längre tid att lösa upp kalken. Representanter från Naturvårdsverket (SNV) hävdade dock att man borde sträva efter en relativt snabb effekt och att man därför i första hand borde använda sedimentära kalkstenar. - '

Material som används för vintersandning skall enligt Vägverket vara synligt för

trafikan-terna. Det betyder att materialet skall ha en från vintervägbanan avvikande färg. I denna

undersökning har vita och ljusgrå material bedömts vara mindre. lämpliga för vinter-sandning medan röda och mörka material ansetts vara speciellt lämpliga.

I denna undersökning har Cao-halten använts för bedömning av kalkhalt (kalcithalt) och

för en grov uppskattning av materialens syraneutraliserande förmåga. Cao-halten kan

dock vara missvisande om materialen innehåller andra syraneutraliserande ämnen än kalk, t ex magnesium. Materialens lämplighet har därför i första hand bedömts utifrån färg och typ av material och i andra hand efter kalcithalt.

Materialen har klassats i fyra grupper enligt följande: - Mycket god

- God

- Mindre god - Tveksam

Ett material som bedömts ha mycket god lämplighet för vintersandning bör således vara av sedimentär typ, mörkfärgat och ha en relativt hög CaO-halt.

Ett material som bedömts vara tveksamt kan t ex varaen gråvit, kristallin kallksten med

förhållandevis låg CaO-halt (t ex ca 30 °/o).

De övriga grupperna ("God" resp. "Mindre god") intar mellanställningar mellan dessa ytterligheter.

(10)

Resultat

Resultatet av inventeringsarbetet redovisas i tabellerna 1 - 13. (Bilaga).

l tabellerna har i regel endast täkter/förekomster där någon form av brytning pågår tagits

med. Noteras bör dock att i många gamla och nedlagda kalkstensbrott finns betydande

mängder av skrotsten som kan användas vid t ex mobil krossning.

När det gäller ägarförhållandena förefaller kalkstensbranschen att vara mycket dynamisk

och föränderlig. Under inventeringsarbetet har ägarförhållandena ändrats i flera företag

och sannolikt finns smärre felaktigheter i tabellerna vad gäller detta.

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) fick 1985 ett uppdrag från regeringen att inven- .

tera karbonatförekomster i Sverige. Uppdraget har redovisats i tre separata rapporter (1 ,2,3) varav den senaste utkom på sensommaren 1990. Dessa rapporter, som redovisar Sveriges kalkstensförekomster på ett mycket detaljerat sätt, är mycket användbara om

man t ex planerar för mobil krossning. Rapporterna har också i stor utsträckningutnyttjats

i föreliggande inventeringsarbete.

Referenser

1. Shaikh, N.A., Karis, L., Kumpulainen, R., Sundberg, A. och Wik, N-G. 1989. Kalksten"

och dolomit i Sverige. Del 1. Norra Sverige. Sveriges Geologiska Undersökning.

Rapporter och meddelanden nr 54. -' v

2. Shaikh, N.A., Karis, L., Snäll, S., Sundberg, A. och Wik, N-G. 1989: Kalksten och

dolomit i Sverige. Del 2. Mellersta Sverige. Sveriges Geologiska Undersökning.

Rapporter och meddelanden nr 55.

3. Shaikh, N.A., Bruun, Ä., Karis, L., Kjellström, G., Sivhed, U., Sundberg, A. och.. Wik,

N-G. 1990. Kalksten och dolomit i Sverige. Del 3. Södra Sverige. Sveriges

Geologiska Undersökning. Rapporter och meddelanden nr 56.

(11)

VT

I

ME

DD

EL

AN

DE

63

4

Tabell 1. Kalkstenstäkter i Norrbottens län

Företag Täktläge Typ av kalk

LKAB Dolomit

Box 58

951 21 LULEÅ

Masugnsbyn

Tabell 2. Kalkstenstäkter i Västerbottens län

Företag

Täktläge

Typ av kalk

Gustavssons Åkeri &

Håbbersfors

Kristallin

Grus AB

Ljusvattnet

930 15 BUREÅ

K-O Vikströms Åkeri AB

910 45 FLARKEN

Gravlund/

Göksjöliden

Kristallin

Bergsbyn Kalk AB

Bergsbyn

Kristallin

Färg Gulbrun

Färg

Vit-grå

Vit

Vitjljusgrå

Ung.halt

Cao (%)

29-31

Ung.halt

CaO (%)

42-53

52-55

40-54 a

Bedömning av

lämplighet

Mindre god

Bedömning av

lämplighet

Mindre god

Tveksam

Mindre god

Anmärkning

Används som till-sats vid

framställ-ning av kulsinter

Anmärkning

Brytning pågår

Krossning av

tidi-gare bruten kalk

pågår

(12)

VT

I

ME

DD

EL

AN

DE

NR

63

4

Tabell 3. Kalkstenstäkter i Jämtlands län Företag Jämt-Kross

Vintervägen 23

832 00 FRÖSÖN

AB Jämtlandskalksten Box 25 834 00 BRUNFLO

Östersunds kommun

831 32 ÖSTERSUND

Norrländska Kross AB 840 76 STUGUN <Ås Grus AB Backen 830 43 ÅS

Åre Kalk

830 13 ÅRE

Täktläge

Brunflo Brunflo Rödberget Brunflo Svartberget Vamsta Fugelsta Mattmar Granbo Mattmar

Typ av kalk

Sedimentär Sedimentär Ordovicisk Sedimentär Ordovicisk Sedimentär Ordovicisk-Sedimentär Ordovicisk Sedimentär Ordovicisk Sedimentär Ordovicisk Sedimentär Silurisk

Färg

Grå-vit Brunröd

Mörkgrå

Röd

Grå

Mörkgrå

Ung.halt Cao (%)

55 41-50

42-46

42-48

42-47

50 44e47

50 Bedömning av

lämplighet

God

Mycket god

Anmärkning

Brytning pågår

Sporadisk brytning,

sågstensproduktion

Sporadisk brytning,

krossmaterial

Brytning pågår

(13)

VT

I

ME

DD

EL

AN

DE

NR

63

4 Tabell 4. Kalkstenstäkter i Kopparbergs län

Företag DalaKalk AB Box 83

795 00 RÄTTVIK

Svenska Mineral BOX 29 682 01 FILIPSTAD Täktläge Kullsbergs

kalkbruk

Rättvik Kallholen

Östbjörka

Osmundberg

Jutjärnen

Typ av kalk Sedimentär Sedimentår Silurkalk Sedimentär Sedimentär Sedimentär Silurkalk

Färg

Vit-grå-röd Röd Röd

Röd-grå-Vit

Vit

Ung.halt

CaO (%)

52-54

53-55

52-53

51-53

54-55

Bedömning av

lämplighet

Mycket god

Mycket god Mycket god

Mycket god

Tveksam

Anmärkning

Brytning pågår

Begränsad brytning

av specialsortiment

Brytning pågår

m

(14)

VT

I

ME

DD

EL

AN

DE

NR

63

4

Tabell 5. Kalkstenstäkter i Värmlands län Företag

Svenska Mineral AB Box 29

628 01 FILIPSTAD

Gåsgruvan

Täktläge Typ av kalk Kristallin

(Filipstad)

Tabell 6. Kalkstenstäkter i Västmanlands län Företag Cementa Calcium AB Box 30022

200 61 MALMÖ

Stråbruken AB Box 4505 191 04 SOLLENTUNA

Täktläge

Typ av kalk

Forsbo/Köping

Kristallin

Tistbrottet/Sala Dolomit

Strågruvan/Sala Kristallin

Färg

Vit-ljusgrå

Ljusgrå-Vit

Vit-gul-grön

Ung.halt

Cao (%)

48-51

Ung.halt

CaO (%)

51-52

29-31

53-55

Bedömning av

lämplighet

Mindre god

Bedömning av

lämplighet

Mindre god

Tveksam Tveksam

Anmärkning

Brytning pågår

Anmärkning

Brytning pågår

F n ingen

bryt-ning

(15)

VT

I

ME

DD

EL

AN

DE

NR

63

4 Tabell 7. Kalkstenstäkter i Örebro län

Företag Ernström Mineral AB Box 1142

701 11 ÖREBRO

Yxhult Mineral AB 692 02 KUMLA Larsbo Kalk AB 717 00 STORA Svenska Mineral AB BOX 29 628 01 FILIPSTAD Borghamnssten AB BORGHAMN

AB Bjurstorps

Marmor-verk VÄSTERVIK Täktläge

Björka/

Glanshammar Yxhult

Mårdshyttan

Fanthyttan

Dyrkatorp/Nora

Alterud

Ekeberg Skölv

Lillkyrka

Typ av kalk Dolomit Sedimentär Silurkalk Dolomit Kristallin Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Färg

Vit

Grå-brun

Ljusgrå

U Gra

Vit

Gråvit

Gul-grå

Uhg.halt

CaO (%)

29-30

48-50

30-31

52-55

30-31

30-33

31. 30u31'

31 Bedömning av

lämplighet

Tveksam

Mycket god

Tveksam God Tveksam Tveksam Tveksam Tveksam Tveksam

Anmärkning

Brytning pågår

Sporadisk

bryt-ning, byggn.sten

Sporadisk

bryt-ning,

jordbruks-kalk

(16)

VT

I

ME

DD

EL

AN

DE

NR

63

4 Tabell 8. Kalkstenstäkter i Östergötlands

län

Företag Täktläge

Borghamn Mineral KB

BOX 7081

600 07 NORRKÖPING

Borghamn

Tabell 9. Kalkstenstäkter i Skaraborgs län

Företag

Täktläge

Cementa Calcium AB Skövde Box 30022

200 61 MALMÖ

Uddagårdskalk AB

Box 714

521 01 FALKÖPING

Uddagård

Brattefors Kalkbruk AB

GÖTENE

Österplana

Typ av kalk

Sedimentär Ordovicisk Typ av kalk Sedimentår Sedimentär

Sedimentår

Ordovicisk

Färg

Mörkgrå

Färg Rödbrun Gråvit

Röd

Uhg.halt

Cao (%)

45-54

Ung.halt

Cao (%)

46-47

48-49

48-50

Bedömning av

lämplighet

Mycket god

Bedömning av

lämplighet

Mycket god

God

Mycket god

Anmärkning

Brytning pågår

Anmärkning

Brytning pågår

(17)

VT

I

ME

DD

EL

AN

DE

NR

63

4

Tabell 10. Kalkstenstäkter i Kalmar län

Företag Täktläge

Cementa Calcium AB Albrunna Box 30022

200 61 MALMÖ

Ventlinge Kalk AB

Grönhögen

H. Engelholm

Johannesberg

L. Johansson

Gillberga

Typ av kalk

Sedimentär Ordovicisk Sedimentär Ordovicisk Sedimentär Ordovicisk Sedimentär Ordovicisk Färg Grå-brun

Grå-brun

Rödbrun-grå

Rödbrun-grå-grön

Uhg.halt

CaO (%)

44-51

47-52

46-51

42-53

Bedömning av

lämplighet

Mycket god

Anmärkning

Brytning i mindre

skala

Brytning pågår,

jordbrukskalk

Brytning i mindre

skala

Brytning pågår,

byggn.ändamål

(18)

VT

I

ME

DD

EL

AN

DE

NR

63

4

Tabell 11. Kalkstenstäkter i Gotlands län

Företag

Nordkalk AB Storugns

620 34 LÄRBRO

Roma Grus AB Visbyvägen 45

620 23 ROMAKLOSTER

Cementa Calcium AB Box 200

30022

61 MALMÖ

Täktläge

Storugns

-Klinthagen

Svaide Slite

File Hajdar

Storugns

-Klinthagen

Typ av kalk

Sedimentär Silurkalk Sedimentär Sedimentär Silurkalk Sedimentår Silurkalk Sedimentär Silurkalk