PM - FÖRSLAG
UPPDRAG
Väg 796, ny bro i Lit
UPPDRAGSLEDARE
Fredrik Andersson
DATUM
2015-02-24 REV_150324 UPPDRAGSNUMMER
2454537, SWECO 143961, Trafikverket
UPPRÄTTAD AV
HELENA FUREMAN
PM – BAKGRUNDSHALTER
VÄG 796, BRO ÖVER INDALSÄLVEN I LIT – ÖSTERSUND KOMMUN, JÄMTLANDS LÄN
Upprättat av: Helena Fureman
Datum: 2015-02-24, REV 2015-03-24
Uppdragsledare: Fredrik Andersson
P M - FÖRS LA G 2015-030
memo01.docx2012-03-28
SERKER \\sesdlfs003\projekt\2431\2454537_väg_796,_ny_bro_i_lit\000\10_text\n\01_mina_filer\miljöprovtagning\bakgrundsvärden\20150224_pm bakgrundsvärden_rev_150324.docx
1 INLEDNING 1.1 Bakgrund
Trafikverket har påbörjat genomförandet av en vägplan, som ska leda fram till förslag på en ny bro över Indalsälven i Lit inom Östersund kommun.
I samband med de geotekniska borrningarna (oktober 2014) togs prov ut för miljöanalys. De genomförda miljöanalyserna gav indikation på att sediment i det nya broläget kan innehålla höga metallhalter, framförallt arsenik. Detta PM har arbetats fram i syfte att beskriva
kunskapsläget angående bakgrundsvärden för arsenik i mark, sediment och vatten i området.
2 RESULTAT FRÅN GENOMFÖRDA ANALYSER
De från de geotekniska provtagningarna uppmätta halterna av arsenik i prover på sedimenten (2-10 meters djup) var mellan ca 2-7 mg/kg med liten variation mellan provtagningspunkterna (totalt 7 analyser).
3 BAKGRUNDSHALTER 3.1 Bakgrundshalter i morän
SGUs geokemiska atlas över området visar att nivån i moräner i området ligger över 26 ppm. I samma atlas beskriva att lösligheten är hög för många arsenikföreningar men att mobiliteten i jord och sediment begränsas av hög adsorbtion till lermaterial hydroxider samt organiskt material.
Höga arsenikhalter kan förekomma naturligt i t.ex. sulfidmineraliseringar, lerskiffer, metamorft skiffer eller svartskiffer, se bilaga 1, utdrag ur SGU berggrundskarta.
3.2 Bakgrundshalter i sediment
Enligt ”Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, Bilaga A till Handbok 2007:4” ligger
arsenikhalterna i sediment på 8 mg/kgTS.
3 (4) P M - FÖRS LA G
2015-030
memo01.docx2012-03-28
SERKER \\sesdlfs003\projekt\2431\2454537_väg_796,_ny_bro_i_lit\000\10_text\n\01_mina_filer\miljöprovtagning\bakgrundsvärden\20150224_pm bakgrundsvärden_rev_150324.docx
Tabell 1 Utsnitt ur Bilaga A till Handbok 2007:4 Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag,
3.3 Bakgrundshalter i små vattendrag, biogeokemiska kartan
Ett utdrag ur SGU:s biogeokemiska karta för arsenik visas i bilaga 2. Enligt SGU visar ”Den biogeokemiska kartan visar halten av arsenik i små vattendrag. Vissa växter (rötter och vattenlevande mossor) har provtagits och analyserats. Resultaten visar vattenkemin under en längre tid och är ett mått på vattendragens metallstatus. Provtätheten är i medeltal 1 prov per 6 km
2”.
Kartans färgkodning visar på att området kring bron i Lit visar nivåer av As på mellan 50-130 ppm, se bilaga 2.
3.4 Bakgrundshalter i Indalsälven samt biflöden
Indalsälvens vattenvårdsförbund genomför analyser av älvens vattenkvalitet.
Vattenvårdsförbundets ordinarie analysomfattning inkluderar dock inte metaller, men en metallstudie genomfördes 2008.
Vattenprover togs vid denna studie ut från bl.a Stugundammen i Indalsälven (nedströms Lit) samt i Hårkan och Långan vilka mynnar i Indalsälven vid Lit. Resultaten för samtliga
provtagningspunkter visar på arsenikhalter i vattnet under analysmetodens detektionsgräns (0,3 ug/l).
Sweco Environment AB Vatten och miljö
Östersunds Borlänge
Helena Fureman Anders Sellner
P M - FÖRS LA G 2015-030
memo01.docx2012-03-28
SERKER \\sesdlfs003\projekt\2431\2454537_väg_796,_ny_bro_i_lit\000\10_text\n\01_mina_filer\miljöprovtagning\bakgrundsvärden\20150224_pm bakgrundsvärden_rev_150324.docx
Referenser
Geokemisk atlas över Sverige SGU 2014, M Andersson et.al.
http://indalsalven.se/Rapporter/Metaller_Indalsalven_aug_2008.pdf
http://maps2.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html
Kartan ger en generaliserad bild av berggrundens utbredning. Observationer av bergarter och inbördes ålder har gjorts på hällar. Sammansättningen av den berggrund som är täckt av lösa jordarter har tolkats från observationer på närliggande hällar, geofysiska mätningar och, där sådana finns, från borrkärneanalyser eller grävningar.
Ytor som är för små för att visa på kartan representeras som linjer. Lägesnoggrannheten är normalt bättre än 50 m för observationer. För tolkningar, exempelvis vissa bergartsgränser, kan noggrannheten vara mycket lägre.
Ytterligare information finns lagrad i SGUs databas, exempelvis detaljerad information om mineraliseringar eller berggrundens mineralsammansättning, kemiska sammansättning, petrofysiska egenskaper eller naturligt förekommande radioaktiv strålning, och kan beställas från SGU.
© Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor:
Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 E-post: kundservice@sgu.se www.sgu.se
Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan
© Lantmäteriet. MS2009/08799 Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM.
Gradnätet i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF 99.
0 1 2 3 4 5 km
Skala 1:50 000
Arsenik förekommer som spårelement i många magmatiska bergarter. De högsta halterna återfinns i vissa graniter med nivåer från 1,0 till 2,6 ppm. Gästrikland, Uppland och Västmanland har med sina kalkrika jordar jämnhöga halter av arsenik i vattendragen. Även Närke, Östergötland, Västergötland och Skåne har liknande miljöer på grund av förekomsten av kambrosiluriska bergarter. Ultramafiska och mafiska bergarter uppvisar arsenikhalter på 0,5 till 2,0 ppm. Arsenik är ofta anrikad i vissa sedimentbergarter, speciellt i skiffrar med högt organiskt innehåll, där halterna kan nå upp till 15 ppm. Inom mineraliserade områden, t.ex. Bergslagen och Skelleftefältet, kan arsenikkoncentrationen lokalt nå procentnivåer eftersom ämnet bildar egna mineral (t.ex. arsenikkis) och dessutom förekommer med höga halter som spårelement i många andra mineral.
Arsenik från berggrund och jordarter har ganska hög rörlighet i naturliga vatten, både i sur och i alkalisk miljö. Detta beror på ämnets förmåga att bilda komplexa, lättlösta joner som förs vidare ut i dräneringssystemen. I Norrlands inland finns områden med naturligt sura jordar där arsenik lätt kan gå i lösning. Arsenikhalten återspeglar i dessa områden en direkt koppling till berggrunden och dess moräner.
Antropogena faktorer kan lokalt ha förändrat det geokemiska landskapet. Vanliga orsaker till arsenikspridning är förbränning av fossila bränslen, spridning vid avfalls- och skrothantering samt utsläpp vid
träimpregneringsanläggningar. Orter med gruvindustrianläggningar lämnar också arsenikspår i miljön.
© Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor:
Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 E-post: kundservice@sgu.se www.sgu.se
Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan
© Lantmäteriet. MS2009/08799 Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM.
Gradnätet i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF 99.
