Försök med osaltade vägar vintern 1981/82 : Vägsaltets korrosionsbefrämjande effekt på bilunderreden

00000 ISSN 0347-6049 - L i Statensvag-ochtmhkmstltut(VTI)58101Lmkopmg "f

5 Swedxsh Road andTrafficResearchInsntute2 S581 01LmkopmgSweden

_ Försök medosaltade vägar vintern 1981/82

-& Vagsaltetskorrosmnsbeframlande effekt

5 [pabalunderreden ä

:- 353 0 1983 SN 0347-5049

353

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) 0 581 01 Linköping

Swedish Road and Traffic Research Institute ° 8-581 01 Linköping 0 Sweden

Försök med osaltade vägar Vintern 1981/82

Vägsaltets korrosicnsbefrämiande effekt

på bilunderreden

STATENS VÃG- OCH TRAFIKINSTITUT 581 01 LINKÖPING

FÖRORD

1979 startade vägverket projektet "Försök med annan haIkbekämpnings-standard på saItade vägar". Syftet med projektet är att undersöka konsekvenserna av en minskad användning av sa1t. AnaIyserna inne-fattar b1 a studier av trafikonckor, restider, vägbanefriktion, tra-fikantattityder, nedsmutsning av biIar och korrosion. Projektet ge-nomförs i samverkan me11an vägverket (VV), statens väg- och

trafik-institut (VTI) och statens provningsanstaIt (SP) och bekostas av

väg-verket.

Vintern 1979/80 gjordes undersökningar på fyra vägar som aIIa var

saI-tade. IVintern 1980/81 (etapp 1) haIkbekämpades två av dessa tidigare

saItade vägar i ÖstergötIand med enbart sand. I försökets andra etapp - vintern 1981/82- ökades antaIet försöksvägar med två sträckor.

Statens provningsanstaIt har ansvarat för korrosionsstudierna. SPs studie vintern 1980/81 har tidigare redovisats i VTI MeddeIande nr 303. FöreIiggande meddeIande angående saItets korrosionsbefrämjande effekt

avser studierna under etapp 2 (SP Rapport 1983-03-08, 8122-98). VTI

har svarat för fä1tmätningarna.

Detta meddeIande ingår i en serie (VTI MeddeIande 350-354), där

samt-Iiga resuItat redovisas från försökets andra etapp.

NR TITEL

350 FöRSöK MED OSALTADE VÄGAR VINTERN 1981/82

Sammanfattande rapport av Gunnar CarIsson, VTI

351 FÖRSÖK MED OSALTADE VÄGAR VINTERN 1981/82

Inverkan på vägbanans friktion och vägIag av Gudrun öberg, VTI

352 FÖRSÖK MED OSALTADE VÄGAR VINTERN 1981/82

Inverkan på vägIagets smutsighet

av GabrieI HeImers och Uno Ytterbom, VTI

353 FöRSöK MED DSALTADE VÄGAR VINTERN 1981/82

VägsaItets korrosionsbefrämjande effekt på biIunderreden

av Kurt Jutengren, SP

354 FÖRSÖK MED OSALTADE VÄGAR VINTERN 1981/82

LastbiIförares instäIIning tiII väghåIIning och haIkbekämpning

SP 46 3 §0! 5.4_{a. a.} 4 »555422

STATENS

_RAPPORT

PROVNiNCSANSTALT

Datum

_{1983-03-08 8122,98}

Beteckmg

Lab för ytskydd och korrosion Kurt Jutengren, kk

VÄGSALTETS KORROSiONSBEFRÄMJANDE EFFEKT PÅ BlLUNDERREDEN -- FÄLTUNDERSÖKNING VINTERN 198] -- 1982

STATENS'PROVNINGSANSTALT

Laboratoriet för ytskydd och korrosion

'

,Ãwj ,/2

5,4.. L/L -. .M

Per Nilsson i gi; Q7+w (O/çqafk; : MMNNW

/

Kurt Jutengren

Postadress Besöksadress Telefon Teiex Bankgiro Postgiro

EI' Huvudförvaitning Box 857; 501 15 Borås Brineiigatan 4 033-10 20 00 362 52 testing S 715-1053 1 56 82-8

B Stockholm Box 5608, 114 86 Stockholm Drottning Kristinas väg 31 08-24 80 60 100 58 testing S

13 GÖtDbOfO Box 240 36, 400 22 Göteborg Gibraltargatan 35 031-20 08 70 271 61 testing S [1 Lund Box 712, 220 07 Lund Tornavägen11 046-12 43 30

SP

-S

lö

STATENS

2

?eowmo

_{PROVNINCSANSTALT}

_198343348

Datum Betecknin

_8122388

Sammanfattning

En undersökning av vägsaltets korrosiva effekt på bilunderreden har utförts genom mobil exponering av provkrOppar och provpaneler

på två försökssträckor (betecknade A och C), som ej saltats och på två kontrollsträckor (B och D), som saltats i normal omfattning.

Undersökningen omfattade även effekten av saltning i reducerad om-fattning enligt två olika alternativ (AB och CD).

Alternativet AB simulerade punktvis saltningsinsatser på begränsade sträckor under hela säsongen och CD saltning endast i början och i

slutet av säsongen (hösten och vårvintern).

Försöket omfattade obehandlade, rostskyddsbehandlade och lackerade provkroppar och provpaneler.

Provkropparna var monterade i kassetter, var och en innehållande

två stycken med vardera behandlingsalternativet.

Provpanelerna var monterade i kassetter innehållande två

obehand-lade, två rostskyddsbehandlade och en lackerad.

Under exponeringen var två kassetter med provkrOppar monterade i hållare under flaket och en kassett med provpaneler i vardera

hjul-huset på en släpkärra dragen av en bensindriven personbil.

En sådan uppsättning framfördes ca 20 km per dag under fyra dagar per vecka på var och en av sträckorna. Reducerad saltning simu-lerades dels genom växelvis exponering på saltad kontrollsträcka

(ca 2,5 km) och osaltad försökssträCka (ca l7,5 km) vid varje

ex-poneringstillfälle (AB) och dels genom exponering på saltad kon-trollsträcka under de sju första veckorna, exponering på osaltad

försökssträcka under de följande nio veckorna samt åter på kontroll-sträckan under de sju sista veckorna (CD).

De kassetter som för tillfället inte exponerades förvarades i skåp

monterade på släpkärran. Då ingen exponering pågick, var släpkärran med skåpen inställd i varmgarage.

Den atmosfäriska korrosionen utvärderades genom exponering av prov-paneler monterade på stativ i närheten av varje försökssträcka. Provpanelerna var sammanlagda parvis med rostskyddsfett mellan de

inåtvända ytorna.

Uppföljning av miljödata utfördes genom journalföring av banornas beskaffenhet, väderlekstyp, nederbörd, temperatur, väg-saltning och sandning.

Resultaten utvärderades genom okulärbesiktning av skador i ytbe-handlingen, rostutbredning efter borttagning av rostskyddsmedel och färg samt genom Vägning och beräkning av metallförlusten.

301 *504..- a.

,571

STATENS

3

PROVNINGSANSTALT

Datum

_l983-03-08

Beteckning

_8l22,98

Resultaten kan sammanfattas enligt följande:

Ett mycket starkt samband råder mellan saltningsfrekvens och me-tallförluster hos obehandlade och lackerade plåtar. Metallför-lusten var i genomsnitt nära fyra gånger högre på kontrollsträc-korna än på försökssträckontrollsträc-korna.

Samband råder också mellan våttider och metallförluster hos de obehandlade och lackerade plåtarna.

Vägsaltet har orsakat snabbare nedbrytning av lack och ökat rost-utbredningen i samband med repa medan nedbrytning av rostskydds-medel var av liten omfattning denna försöksvinter.

Vägsmuts och sandning har sannolikt orsakat den skillnad som före-ligger mellan de båda osaltade försökssträckorna. På sträcka C, som sandats vid nära fyra gånger fler tillfällen än sträcka A var metallförlusten hos de obehandlade plåtarna signifikant högre, och mer flagning och rost förekom på de lackerade och

rostskyddsbehand-lade plåtarna.

Begränsad saltning enligt alternativ AB medförde ingen minskning

av korrosionen eller nedbrytning av lack och rostskyddsmedel,

Be-gränsad saltning enligt alternativ CD medfönde mindre korrosion på obehandlat stål medan nedbrytningen av lack och rostskyddsmedel var av samma omfattning som vid normal saltning.

Något samband mellan den atmosfäriska och mobila korrosionen

före-låg inte.

sia

SP -S lñ

STATENS

_.

₄

PROVNINCSANSTALT

_10:53:03-08

_?231388

Summary

An investigation of the corrosive influence of road salt (NaCl) on auto underbodies has been made by mobile exposure of sprcimens and test-panels on two road sections, A and C, completely without

de-icing and two road sections, B and D, which were treated with

de-icing salt to a normal extent. The investigation also included the effect of de-icing to a reduced extent by two different

alternatives, AB and CD. Alternative AB simulated selective

de-icing on limited sections during the whole season and CD de-de-icing only in the beginning and at the end of the season i.e. autumn and

late winter.

The exposure has been performed with untreated, anti-corrosive treated and painted specimens and panels mede from automobile body steel-sheet.

The test-specimens were mounted in cassettes, all containing dupli-cate specimens of the treatment alternatives.

The test-panels were mounted in cassettes, containing two untreated, two anti-corrosive treated and one painted panel. During the expe-sure two cassettes with specimens were placed in holders under the platform and one cassette with test-panels in each of the wheel-housings of a trailer after a petrol-powered passenger car.

Such a set of cassettes were driven a distant of about 20 km, four

days a week on each of the road sections.

Reduced salting was simulated partly by combined exposure on salted road section (2,5 km) and unsalted readsection (17,5 km) (AB) and partly by exposure on a salted road section during the first seven weeks, exposure on an unsalted road section during the following nine weeks and again on a salted road section during the last seven weeks (CD).

The cassettes were stored in cabinets mounted on the trailer while not exposed. Between no exposures, the trailer with the cabinets was stored in a heated garage.

For the determination of the atmosphere corrosion environment test-panels were exposed at stands near the different raod sections during the experiment-period. The.test-panels were put together two and two with layer of rust proofing compound between them. The environment of the road sections, weather-conditions,

precipi-tation, temperature, de-icing and sanding were noted in the drivers' journals.

The evaluation was made by visual assessments of defects of the surface treatment and degree of rusting. After degreasing and re-moval of the coating the metal-loss was determined by weighing.

STATENS

I Datum Beteckning SP -ñl â 1983-03-08 8l22,98

The result can be summarized as follows: There is a very strong correlation between the frequency of de-icing and metal-loss for the untreated and painted plates. The corrosion rate on the salted raods was averagely four times as high as on the unsalted raods. There is also a correlation between the time of wetness and the metal-loss for the untreated and painted plates.

The road-salt has caused more rapid degradation of the coating and increased the spreading of rust from the scratch. The

anti-rust agent treated samples were just slightly degraded during this experimental winter season.

Road-dust and sandning is a probable cause of the difference be-tween the two unsalted road sections that has occured. On the raod section denoted C, which has been sanded nearly four times more than section A, the metal-loss of the untreated plates was significantly higher and more peeling and rust occured on the painted anti-corrosive plates.

Reduced salting as in alternative AB did not give any reduction of the corrosion or the degradation of the coating or anti-rust agent. Reduced salting as in alternative CD gave less corrosion on the untreated steel, whereas the degradation of the paint and

the anti-rust agent was of the same extent as in the case of-normal salting.

The atmospheric corrosion of the reference samples was not corre-lated to the mobile corrosion during this investigation.

SP -öi ö

STATENS

_

h I Datum Beteckning 1983-03-08 8122,98 40 43OVN wo INTRODUKTlON

Detta är den sista undersökningen i en serie om tre försöks-omgångar, en referensundersökning och två fältundersökningar. Undersökningarna har utförts genom mobil exponering av prov-krOppar och provpaneler på fyra olika vägsträckor, två

försöks-sträckor och två kontrollförsöks-sträckor.

l referensundersökningen, utförd vintern 79/80 har samtliga väg-sträckor saltats i normal omfattning. i den första fältunder-sökningen, utförd vintern 80/8] har endast kontrollsträckorna saltats i övrigt har undersökningen utförts på samma sätt som referensundersökningen.

Den föreliggande fältundersökningen utförd vintern 8i/82, har för att också simulera halkbekämpningsinsatser av begränsad

om-fattning, utökats med provkrOppar Och provpaneler, som

omväx-lande exponerats på saltade och osaltade vägsträckor. Detta har av praktiska skäl medfört att körlängden vid varje exponerings-tillfälle minskats med en tredjedel- I övrigt har undersökningen genomförts på samma sätt som den första fältundersökningen.

Wöw

2:2u_,it

STATENS

7

?aowmöi

_{PROVNINCSANSTALT}

_19834348

Datum

_8122388

Betecknin

VÄGSALTETS KORROSIONSBEFRÄMJANDE EFFEKT PÅ BlLUNDERREDEN -- FÄLTUNDERSÖKNING VlNTERN 1981 -- 1982.

Undersökningen ingår som ett delprojekt i Statens Vägverks pro-jekt Driftåtgärder/Effekter. Försök med annan

halkbekämpnings-standard på saltade vägar .

-SYFTE

Syftet med undersökningen var dels att utvärdera skillnaden i

korrosionshänseende mellan saltade och icke saltade vägsträckor

och dels att utvärdera effekten av minskad saltanvändning. GENOMFÖRANDE

ProvkrOppar och provpaneler (plana plåtar)

Provkroppar och provpaneler har tillverkats av kallvalsad stålplåt

enligt SIS 14 11 47 - 32 med tjockleken 1 mm. Plåtarna (dim. l000 x

x 2000 mm) har uttagits ur samma charge och för att eliminera

even-tuella materialojämnheter vid plåtarnas kanter har 100 mm breda

strimlor längs båda långsldorna av respektive plåt skrotats. Prov-kropparna består av en större plåt bockad enligt figur 9 och en mindre plåt fastsatt med skruvar på den större plåtens kortsida.

Provpanelerna har tillverkats i två storlekar, en mindre med dim.

60 x 150 mm för exponering i hjulhusen och en-större med dim 100 x

x 150 mm för atmosfärisk exponering.

Samtliga provkrOppar och provpaneler har nummerstansats och har efter noggrann avfettning vägts med en noggrannhet på 0,01 g.

YTBEHANDLING

En tredjedel av provkrOpparna och de mindre provpanelerna har av-fettats i xylen och har genom sprutning med en konventionell sug-matad sprutpistol påförts ett skikt av alkydbaserad grund-

respek-tive täckfärg avsett för reparationslackering av bilar. Då färgen hade torkat belades undersidorna med ett skikt underredsvätska

och ovansidorna försågs med en repa genom lackskiktet ned till stål-underlaget.

En tredjedel har rostskyddsbehandlats med ett vanligt s k

efter-marknadssystem d v 5 först besprutning med hålrumsvätska på båda

sidor och därefter besprutning med underredsvätska till en tjock-lek av c:a 150 um. De övriga provkrOpparna och provpanelerna läm-nades obehandlade. De större provpanelerna, avsedda för atmos-färisk exponering har lagts samman två och två med ett skikt

rost-skyddsmedel mellan plåtarna.

MONTERlNG

Provkropparna monterades i kasetter så att varje kasett innehöll

två lackerade, två rostskyddsbehandlade och två obehandlade

SP

-Öl

ö

24uu_{\ l}

STATENS

8

PROVNINCSANSTALT

_l983-O3-08

Datum

_8l22,98

Beteckning

De mindre provpanelerna monterades i kasetter innehållande fem provpaneler, därav en lackerad, två rostskyddsbehandlade och två obehandlade. För varje vägsträcka, betecknade A - D, framställdes en uppsättning av två kasetter med provkrOppar och två kasetter med provpaneler med motsvarande bokstavsbeteckning. Dessutom

fram-ställdes ytterligare två sådana uppsättningar med kasetter för

om-växlande exponering på saltade och osaltade vägsträckor. Dessa be-tecknades AB respektive CD.

För exponeringen användes en släpkärra dragen av en bensindriven personbil. Släpkärran var försedd med hållare som medgav snabbt utbyte av kasetter.

De större, sammanlagda provpanelerna monterades på ramar, en för

varje vägsträcka, med sex plåtpar på varje ram.

Försöket påbörjades 1981-11-09 och pågick till 1982-04-02.

Den mobila exponeringen utfördes fyra dagar per vecka. På varje vägsträcka exponerades en uppsättning av två kasetter med prov-paneler, en i vardera hjulhuset och två kasetter med provkrOppar,

en på höger och en på vänster sida under flakets bakparti. Se

fig 7. Uppgifter om vägsträckorna återfinns i tabell 1.

Kasetterna A - D framfördes c:a 20 km vid varje exponeringstill-fälle, en uppsättning på respektive vägsträcka.

Kasetterna betecknade AB framfördes c:a 2,5 km på vägsträcka B,

saltad kontrollsträcka, och C;a 17 km på vägsträcka A, osaltad

försökssträcka, vid varje exponeringstillfälle under hela försöks-tiden.

Kasetterna betecknade CD framfördes under perioden 19811109 -- 12--11 på sträcka D, saltad kontrollsträcka, under perioden

1981-12-14 - 1982-02-12 på sträcka C, osaltad försökssträcka,

samt under perioden 1982-02-15 - 04-02 ånyo på sträcka D, c:a 20 km vid varje exponeringstillfälle. Exponeringen på

respek-tive vägsträcka under de olika dagarna utfördes i förskjuten ord-ningsföljd så att samtliga uppsättningar under en vecka har expo-nerats som nr 1, 2, 3 och 4.

Den tid då kasetterna ej exponerades förvarades de i på

släp-kärran befintliga skåp. Under nätter, veckoslut och helger var

släpkärran med skåp uppställd i varmgarage.

STATlONÄR EXPONERlNG

De flesta statioherna var placerade så nära mittpunkten som

möjligt och på ett avstånd av c:a 50 meter från respektive

väg-sträcka. Ett undantag utgörs dock av vägsträcka A där stationen var belägen c:a 6 km nordost om sträckans slutpunkt i Linghem. Ramarna med prOVpanelerna monterades vända mot söder i 45° vinkel

på en höjd av c:a 3 meter över marken. Panelerna var oskyddade

STATENS

9

êçowmc?

PROVNlNGSANSTALT

»

10983433438

atum

312238

etecknin

UPPFÖLJNING AV MILJÖDATA

Vid den mobila exponeringen har vägbanornas beskaffenhet, väder-lekstyp, nederbörd och temperatur journalförts vid varje expo-neringstillfälle på respektive vägsträcka. Vid varje

exponerings-tillfälle noterades också om varje enskild provplåt var torr, fuktig eller våt. Uppgifter om vägsaltning och sandning har er-hållits från VFE.

Uppgifterna har sammanställts i tabell 2.

Uppgifter om föroreningskällor i närheten av de fasta stationerna

har inhämtats från hälsovårdsnämnden i Linköping, tabell 3.

BEHANDLING EFTER lNTAGNlNG

Efter slutförd exponering har de lackerade provplåtarna besik-tigats okulärt med avseende på blåsbildning och flagning.

Rost-utbredningen har bedömts efter det att rostskyddsmedlen

av-lägsnats genom behandling i lacknafta och lackskikten i varm natronlut. Samtliga provplåtar har därefter avrostats genom bet-ning i konc. saltsyra med tillsats av inhibitor. Efter-Vägbet-ning med en noggrannhet på 0,0] 9 har viktsförlusten beräknats. RESULTAT

Defekter omkring repan och på den övriga ytan av de lackerade provplåtarna redovisas i tabell 4. Rostutbredningen framgår av

tabell 5 och 6. l tabellerna 7 - 9 redovisas de enskilda plåtarnas

metallförluster och i tabell iO ges medelvärden och standardav-w vikelser för metallförlusten hos samtliga provplåtar. Av tabell

i] och l2 framgår korrelationen-mellan exponeringseffekterna och våttider respektive saltningsfrekvensen. Medelvärdena för rost-utbredning och metallförluster redovisas också i diagramform i

figur 1 - 5. l figur 6 - 8 redovisas också medelvärden och

en-skilda värden för metallförlusten. Mobil exponering

Underrost i repan (lackerade prov)

Som framgår av tabell A är rostutbredningen mycket liten för

sträcka A vid exponering såväl under flaket som i hjulhusen. För

sträcka C är utbredningen vid exponering under flaket betydligt större än för sträcka A, dessutom är spridningen mellan värdena för de enskilda provkropparna betydligt större. Vid exponering i hjulhusen föreligger ingen skillnad mellan A och C.

Utbredningen på de övriga proven, oavsett på vilken plats de

ex-ponerats, är betydligt större än på de prov som exponerats på sträcka C. Mellan de prov, som enbart exponerats på de saltade sträckorna B och D och de prov, som omväxlande exponerats på

saltade och osaltade sträckor dvs AB och CD föreligger inga skill-nader.

SP

-öi

SP-5

15

2:22_{i 4}

STATENS

₁₀

PROVNINCSANSTALT

_l983-03-08

Datum

, Beteckning

_8122,98

Flagning (lackerade prov)

Flagning förekommer, vilket framgår av tabellen, på samtliga prov-kroppar som exponerats under flaket. Omfattningen är dock betyd-ligt större på de provkrOppar som exponerats på de saltade kon-trollsträckorna. Vid exponering i hjulhusen Förekommer flagning

endast på de provplåtar som framförts på saltade vägsträckor.

Mest flagning förekommer på plåtar med beteckningen CD. Rostutbredning

Rostutbredningen på de enskilda prOVplåtarna efter det att

rost-skyddsmedel och lackskikt avlägsnats redovisas i tabell 5 och 6.

Medelvärdena för rostutbredningen efter exponering på de olika vägsträckorna redovisas också i stapeldiagram i figur 1 och 2. Av tabell och diagram framgår att rostutbredningen i de flesta

fall är betydligt större på de lackerade än på de rostskyddsbe-handlade plåtarna. Dessutom är skillnaderna mellan de plåtar som

körts på saltade respektive enbart osaltade vägsträckor i de

flesta fall betydligt större för de lackerade plåtarna. Mellan

de plåtar som enbart framförts på saltade vägsträckor och de som omväxlande körts på saltade och osaltade vägsträckor

före-ligger inga eller blott obetydliga skillnader.

Metallförluster

Av tabell 10 och figur 3 - 5 framgår att metallförlusterna för

de obehandlade och-lackerade prOVplåtarna är betydligt större

vid exponering på saltade vägsträckor än på osaltade. För de

rostskyddsbehandlade prOVplåtarna är, bortsett från del b av provkrOppen (spalten), skillnaderna betydligt mindre,

metall-förlusterna för dessa är också mycket små.

För att undersöka om medelvärdena i tveksamma fall verkligen är olika eller ej har materialet bearbetats statistiskt genom s k

t-test (jämförelse mellan två medeltal). Jämförelser har främst

gjorts parvis mellan försöks- och kontrollsträckorna A och 8; respektive C och D samt med de prover som exponerats omväxlande

på försöks- och kontrollsträckorna d v 5 AB och CD.

Obehandlade provkrOppar, exponerade under flaket

Starkt signifikanta skillnader mellan försöks- och kontroll-sträckorna föreligger för de öppna ytorna, d v 5 del a. Även de provkroppar, som omväxlande exponerats på försöks- och kontroll-sträckorna (AB och CD) skiljer sig signifikant från de som en-bart exponerats på de osaltade försökssträckorna A och C.

Mellan de provkrOppar som exponerats på kontrollsträckorna B och D föreligger inga skillnader, ej heller mellan de som exponerats på försökssträckorna och omväxlande på försöks- och kontrollsträck-orna d v 5 AB och CD.

För del b föreligger signifikanta skillnader endast mellan sträc-korna A och 8 samt mellan A och AB d v 5 endast det ena vägparet.

STATENS

H

gçowmä

PROVNINCSANSTALT

Datum

1983_03_08

812238

Betecknin

Obehandlade provpaneler exponerade i hjulhdsen

Starkt signifikant högre metallförluster vid exponering både på

kontrollsträckorna B och D och vid omväxlande exponering på

för-söks- och kontrollsträckorna (AB och CD). Starkt signifikant

skillnad har även erhållits mellan AB och CD. Panelerna betecknade AB har betydligt större metallförluster än CD. Signifikant

skill-nad föreligger också mellan D och CD, exponeringen enbart på

kon-trollsträcka D har medfört större metallförlust än exponering

om-växlande på försöks- och kontrollsträckorna CD.

Mellan de båda försökssträckorna A och C föreligger inga skillnader, ej heller mellan de båda kontrollsträckorna B och D.

Rostskyddsbehandlade provkrOppar (flaket)

För de öppna ytorna (del a) föreligger signifikanta skillnader

endast mellan A och B samt mellan A och C då A i båda fallen har

den lägre metallförlusten. Medelvärdena för D, AB och CD är visser-ligen 2 - 4 gånger större än för A och C, men den stora spridningen omkring dessa medelvärden har medfört att skillnaderna ej är

signi-fikanta.

En jämförelse mellan medelvärdet för de båda försökssträckorna å

ena sidan och för kontrollsträckorna å andra sidan ger däremot signifikant skillnad. På samma sätt erhålls också säkra skillnader mellan medelvärdet för försökssträckorna och medelvärdet för AB och CD.

För del b (spalten) föreligger signifikanta skillnader inom båda

'vägparen, även mellan de båda försökssträckorna A och C (högst),

men ej mellan kontrollsträckorna B och D.

V

Vid omväxlande exponering på försöks- och kontrollsträckorna har skillnad endast erhållits mellan A och AB, C och CD är således ej åtskilda. (Vid jämförelse efter sammanslagning av A och C res-pektive AB och CD framkommer dock en signifikant skillnaå_.

Rostskyddsbehandlade prOVpaneler (hjulhusen)

De erhållna värdena för metallförlusterna är, som framgår av ta-bell 8, mycket små för samtliga exponeringsalternativ.

Det utförda t-testet har visserligen visat att signifikanta nader mellan försöks- och kontrollsträckorna föreligger, men skill-naderna är små och antalet siffervärden litet vilket gör bedömningen något osäker. Sannolikt har denna vintersäsong varit mer gynnsam

ur korrosionssynpunkt än den föregående, då stora skillnader mellan

försöks- och kontrollsträckorna erhölls.

Lackerade provkroPpar (flaket)

Signifikant högre metallförluster vid exponering såväl på kontroll*

sträckorna (B och D) som vid exponering omväxlande på försöks- och

kontrollsträckorna (AB och CD). Exponering på kontrollsträckorna

(B och D) har medfört större metallförluster än omväxlande expo-nering (AB och CD) men skillnaderna är ej signifikanta. Mellan försökssträckorna A och C föreligger ingen skillnad, inte heller

mellan kontrollsträckorna, gäller såväl del a som del 5.

SP

5

C0 SP -ñl ö iQ' §04_v.. _-\ l

STATENS

PROVNINCSANSTALT

ys...'-v lZ Beteckning 8122,98 Datum 1983-03-08 4 H m Z *2 *0

Lackerade provpaneler (hjulhusen)

Mycket stor skillnad mellan försöks- och kontrollsträckorna. Me-tallförlusten genom exponering på kontrollsträckorna är i genom-snitt nära 50 gånger högre än vid exponering på försökssträckorna.

Metallförlusten vid omväxlande exponering på försöks- och

kontroll-sträckorna är av samma storleksordning som vid exponering enbart på kontrollsträckorna.

lnverkan av miljöfaktorer Temperatur

L likhet med de två föregående försöksomgångarna har exponeringen på de olika vägsträckorna utförts i förskjuten ordningsföljd. Syf-tet var att eliminera effekten av de temperaturskillnader som före-kommer mellan för- och eftermiddag.

Väglag och saltning

Av de i tabell 2 redovisade vägobservationerna framgår att fuktig

och våt vägbana noterats vid ett större antal tillfällen på kon-trollsträckorna än på försökssträckorna. Av tebellen framgår också

att i det närmaste samma antal saltningstillfällen noterats för i

båda kontrollsträckorna. l tabell 1] och l2 redovisas de framräk-nade korrelationskoefficienterna. Dessa ger ett visst mått på

styr-kan av sambandet mellan de olika exponeringseffekterna och före-komst av fuktig och våt respektive saltad vägbana.

Av de utförda beräknignarna framkom följande:

- Metallförlusten hos de obehandlade och lackerade plåtarna är

bättre korrelerad till vägsaltningen än till fuktig och våt

vägbana, både vid exponering under flaket och i hjulhusen.

Korrelationskoefficienterna för de rostskyddsbehandlade

plåtarnas metallförluster är med undantag för spalten (del b

av provkroppen) lägre och vid exponering i hjulhusen betydligt lägre, sambandet mellan metallförlust och väglag- respektive saltning är ej helt säkerställt.

Rostutbredningen på de rostskyddsbehandlade plåtarna är i de flesta fall betydligt bättre korrelerad till väglag och salt-ning än metallförlusten, speciellt till vägsaltsalt-ning vid expo-nering i hjulhusen.

Provplåtarnas exponering för vägsalt och väta har, liksom i den föregående undersökningen utförts under noggrann kontroll. Vid varje exponeringstillfälle har således förutom noteringar om vägbanornas tillstånd, även noterats om varje enskild provplåt varit torr, fuktig eller våt. Denna uppföljning har dock ej ut-förts beträffande de två uppsättningar med provplåtar som om-växlande exponerats på försöks- och kontrollsträckorna.

391

51?

§04 304 07. 435.-4)

STATENS

13

PROVNINCSANSTALT

_{_ l983-Oa-O8}

Datum Å

_8122,98

Beteckning

Vissa plåtar har varit fuktiga eller våta vid något fler

till-fällen än andra.Dessa skillnader är dock ej så stora att de

bedömts ha kunnat orsaka de i vissa fall tämligen stora

skill-naderna mellan de enskilda plåtarnas metallförluster.

Korrelationen till väglag och saltning är med undantag av de rostskyddsbehandlade plåtarna mycket hög vid exponering på en -bart köntroll- eller försökssträckorna, d v 5 sträckorna A - D. I genomsnitt är korrelationen till vägsaltningen bättre än till

fuktig och våt vägbana. . '

Vägsaltets nedbrytande effekt kommer i denna undersökning klarast fram vid jämförelse mellan de lackerade plåtarna. Metallförlusten hos de plåtar, som exponerats på kontrollsträckorna B och D är i

genomsnitt sex gånger större än hos de, som exponerats på de

osaltade försökssträckorna A och C.

De obehandlade plåtarnas metallförluster är nära fyra gånger större och metallförlusten hos de rostskyddsbehandlade plåtarna

är tre gånger större vid exponering på kontrollsträckorna. i

det senare fallet är skillnaderna dock ej signifikanta. Vägsmuts och sandning

Efter avslutad exponering noterades förekomst av vägsmuts på prov-plåtarnas ytor. De paneler, som exponerats i hjulhusen var beladga med något mer vägsmuts än de som exponerats under flaket.

l båda fallen förekom mest avlagringar på de plåtar som exponerats på vägsträcka B. Avlagringarna på A, B och AB-plåtarna var mer

fin-kornigt än på de övriga; C-plåtarna var belagda med något mer

väg-smuts än A-plåtarna. '

Vägsträcka C har som framgår av tabell 2 sandats betydligt fler gånger än sträcka A och har dessutom fler anslutande småvägar. En jämförelse mellan exponeringsdatum och datum för sandning visade också att sandning utförts på samma dag eller dagen före

expo-nering vid lå tillfällen på sträcka C och endast vid Ä tillfällen på sträcka A. C-plåtarna har med undantag av de

rostskyddsbehan-lade panelerna exponerade i hjulhusen och del b (Spalten) av de

lackerade provkrOpparna något högre metallförluster. Utförd t-test

med samtliga värden för respektive behandlingsalternativ visade att skillnaden mellan A och C är signifikant, åtminstone

beträf-fande de obehandlade plåtarna. De lackerade C-plåtarna har högre

värden för flagning och rostutbredning omkring repan. På de rost-skyddsbehandlade A-plåtarnas öppna ytor förekommer ingen rost,

däremot på de flesta av C-plåtarna, utbredningen är emellertid

mycket liten.

Det kan således anses troligt att den högre sandningsfrekvensen och mer vägsmuts från sidovägarna kan ha bidragit till den

SP -5l5

STATENS

14

PROVNlNGSANSTALT

Beteckning 8122,98 Datum 1983-03-08 Begränsad saltning

För att undersöka om korrosionen minskar vid saltning av begräná

sad omfattning undersöktes två olika alternativ. Fallet AB skulle

simulera punktvisa saltningsinsatser,d v 5 saltning endast av

strategiska punkter under hela säsongen och fallet CD saltning

endast i början och slutet av säsongen. l fallet AB föreligger

inga signifikanta skillnader varken i fråga om metallförluster, flagning eller rostutbredning jämfört med exponering enbart på

sträcka B. '

Det andra alternativet, CD, visade sig vara något bättre, åt-minstone vad beträffar metallförlusterna för de obehandlade

plåtarna.

De plåtar, som exponerats i hjulhusen hade efter exponering

en-ligt CD signifikant lägre metallförlust än de som enbart

expo-nerats på sträcka D.

För de provkroppar, som exponerats på underredet förelåg däremot

inga skillnader mellan D och CD. Signifikant skillnad framkommer dock vid sammanslagning och beräkning med värdena för samtliga

obehandlande plåtar.

För de rostskyddsbehandlade plåtarna har exponering enligt CD medfört lägre metallförlust än exponering enbart på sträcka D och som väntat högre metallförlust än exponering på sträcka C,

skill-naderna är dock små och ej signifikanta. För de lackerade

plåt-arna är metallförlusterna vid exponering på sträcka D och enligt CD ej åtskilda och båda är signifikant högre än metallförlusterna

hos C-plåtarna.

Rostutbredningen är större och flagning förekommer i betydligt

större omfattning på D och CD-plåtarna. CD-plåtarna har

expo-nerats på sträcka D under de fem första veckorna (period i) och de sju sista veckorna (period 3) av den totala

exponerings-tiden. Tiden däremellan (nio veckor) har exponeringen utförts på

sträcka C (period 2). Under denna tid har det varit ett

samman-hängande uppehåll i exponeringen under 17 dygn.

Under den första perioden noterades våt och fuktig vägbana vid lå tillfällen och saltning utfördes ll gånger medan våt och fuktig

vägbana endast förekom vid 4 tillfällen Under period 2. Sandning (vägbana C) utfördes vid 16 tillfällen.

Under period 3 var vägbanan (D) våt eller fuktig vid 6 tillfällen

och saltades 4 gånger. Man kan således utgå ifrån att det mesta som hänt på plåtarna har inträffat under den Jza perioden.

Under den tid CD-plåtarna exponerades på sträcka C (period 2)

no-terades på sträcka D våt och fuktig vägbana vid ll tillfällen och

saltning utfördes vid l7 tillfällen. CD-plåtarna har således som också var avsikten, exponerats för mindre vägsalt men de har också varit mindre utsatta för fukt och väta än D-plåtarna. Sannolikt har det salt och den vägsmuts som i initialskedet, d v 5 under den

första perioden, deponerats på de lackerade provplåtarna varit

tillräckligt för att effekten av den minskade saltningen uteblivit. En bidragande orsak kan också ha varit att ytorna utsatts för en viss erosion under den andra perioden. Vägsträcka C sandades under

SP -5 l5 \Ol \_.- .-55).

:550% STATENS

15

âfovaÖ PROVNINGSANSTALT

_1983-03-08.

Datum

_8122,98

Beteckning

Reducerad saltning enligt alternativet CD har således i denna undersökning medfört en signifikant minskning av korrosionen på oskyddat stål. Någon nämnvärd nedbrytning av rostskyddsmedlet

har inte skett, varken vid exponering enligt CD eller enbart på sträcka D. Detta kan bero på att denna försöksvinter varit

gyn-sammare ur korrosionssynpunkt än den Föregående med bl a mindre

antal saltningstillfällen.

'

'

De lackerade plåtarna har däremot varit lika känsliga för in« verkan av saltning, både reducerad enligt CD och i normal omfatt-ning (sträcka D). Det bör påpekas att det lacksystem, som använts

i denna undersökning är avsett för bättringslackering och att stålytorna ej varit fosfaterade. Ett lacksystem applicerat vid tillverkningen är betydligt mer beständigt.

Flertalet bilägare tvättar också sin bil minst en gång i månaden, därför är det troligt att effekten av reducerad saltning enligt

CD i praktiken blir större än vad som framgått av denna

under-sökning.

i

Stationär exponering

i likhet med de föregående undersökningarna utfördes den atmosr färiska exponeringen för att utröna om de lokala atmosfärskemiska variationerna kan ha påverkat resultatet av den mobila expone-ringen.

Metallförlusterna för de olika försöksområdena (se tabell 10)

stämmer inte särskilt väl med uppgifterna om föroreningskällor enligt tabell 3.

Område C, som inte har någon närbelägen föroreningskälla har i denna undersökning haft högre metallförlust än både område A och

B, som bägge har ett flertal närbelägna föroreningskällor.

Metall-förlusterna för områdena B och D är lägst och är ej signifikant

åtskilda. Något samband mellan den atmosfäriska och mobila expo-neringen föreligger således inte utan förhållandena på vägbanorna

har varit avgörande. De mobila proven har ju också förvarats i

SP-5l5 QE SP ) ?O VN m V _{:5 z} Vägsträckor, lokalisering, längd m m

(RoadAecI/áonáV Aiiuation,cü%1unceé etc.)

Vägsträcka_{(Raod Aection)} Ändpunkter_{(End poinibl} Längd, km Antal passerin- Daglig körsträcka Antal till- Trafikflöde

(Diátance, hm) gar pr dag vid _{vid exponering, km fartsvägar fordon/dag} exponering _{(Daiêg dábtance (Numben 06 (AnnuaK}

(NUMÖQ/l 06 ,vt/:cm- aoue/zed when _{CLQQQ/.SA mad/s) (Lue/Lage,}

Mm dCi/dy when expozsu/ze, lem) _cam/dag)

eXpOAunal

P

R

O

V

N

I

N

C

S

A

N

S

T

A

L

T

A_{försökssträcka}lv 796 Tallboda-Beatelund 2,87 _ 7 20,09 7 ca 3300 (Te/st etwtayice ) B lv 636 _{Bankeberg-Kåparp 6,60 3 19,92 ' 15} ca 6000 kontrolisträcka (COM/102, dos/tama) D_a t um C_{forsökSsträcka}rv 32 Källarhemmet-Hagalund 5,12 A 20,08 ll ca 2800 (Te/st daaim/ice) l9 83 '0 3-08 D lv 206 _{Bäckagården-Dragestalund 9,75 2 l9,50 23 ca 2900} kontrollsträcka (Ca rar/wii d/Mtancel

T a b l e l Be te ck ni ng

81

22

,9

8

45 % ä 2 0 i l §0 4 . ' 0 0 4 ( 7 .4. 5

ST

AT

EN

S

SP-5 15 5 4 »s 2.§7 2. 47.4. r?!_g *6:₂ 0 ,5 '90VN 1NQ

STATENS

PROVNINGSANSTALT

Datum 1983-03-08 Table_23" Beteckning 8122,98

Sammanställning av data ur körjournaier och av väghållarnas upp-gifter

(Dala 6n0m dnávená j0uänaZA and Ln600mazáon about 00adáaåting)

Antai observationer av temperaturen, OC

(Twmømnme,oa

nume/z 06 Ob/.SQJLUCUÖCOH/Å)

t < -10

-10

-srt.< -5

-5

< -0 ,5

_095 _S ;t i< 0,5

0:57] S;

'<

5

*

_{10 'å t}

se*

< 10

Nederbörd, antal observationer av ( Pizza/(6412M60 n num-ben 06 obaenvaizonéi Regn (Raán) Snö (Snow) Vägbanans

beskaf-fenhet, antal observa-tioner av

(Road condáiiona,

nume/L 06 (Jb/S Q/'WCLCCOVI/.S )_ Fuktig vägbana (Moiéti

Våt vägbana (Wei)

Snömodd (Snow-mad)

Lös snö (L0042 Anowl

Saitning av vägbanor (De-Leing) Antal gånger

(Numben 06 iimeéi

Sandning av vägbanor (Sand) Antai gånger (NLUHÖQ/L 06 Lime/s) Vägsträcka (Road/50mm) A B 8 8 10 12 15 11 9 9 20 26 12 10 1 2 3 3

8

7

9 12 10 17 2 4 5 6 0 33 5 1 13 10 19 O \ N -* N K D 31

SP

>5

15

3

STATENS

_{Table 3}

4a'i'ovmnöj

PROVNINCSANSTALT

Datum

19834348

Betecknin

812268

Uppgifter om föroreningskäiior

Försöks-områden

A Kraftvärmeverk och SOpförbränningsstation vid

Central-stationen i Linköping, Leca AB (koieidning) Samt

Lantmännen (oijeeidning och förbränning av div. rester).

Astra och Farmek (oijeeidning), CVM, Maimsiätt samt div.

småindustrier.

inga betydande föroreningskäiior. inga betydande föroreningskäiior

Inga/(mmm abou/t want/Lon 0(1 the Magone/Lz ánom ända/501105 etc

Expenámenzaå-maa

A Hed/ting ötcctáøn (GLK-heating) and neáu/se dum/MÅ unit,

Lean AB (01de mm coaâ-heaüng) and Lantmännen (ända/sag min GLK-nean and combu/stáng 05 noga/se.) Abt/za, Femman and CMV, ÖÃQQQ/L Lndu/smte/s, and a numben 06 Amaüø/L LndwsI/LCQ/s, (LM, avi/th GLK-heating

No Limpan/tant m poMu/táon No ámporctant cec/L pollett/tion

Mobil exponering (MObÅKe expoaune) o

Lackerade provkroppar och provplåtar, översidan (Painted ApecÅanA and :eat-påateá, uppenáideå) Underrost (U) omkring repan, mm, och flagning (FI) I procent på den övriga ytan

Undenáálm connOAian (U) anaund the Acnaich, mm, and pceâing (FK) Ln pencent on Ihe aemaining Aunáace)

Vägsträcka (Road AQQIÃOH)

Provkropp nr 4 A B C D AB CD 4 » w m m ? o m m 0 _{5,7 z}

ST

AT

EN

S

(Specimen No) 9 :2 10 :h

11

5,5

12 iZ ProvPlåt nr (TeAI-paneå No) 21 +2 22 i] mm >i15 >i15 >i15 >i15 >i15 >i15 50 75 U -N 20 10 25 mm >i15 >i15 >i15 >i15 >i15 >i15 50 50 mm >i15 >i15 >i15 iIO >i15 >i15 50 75 mm >i15 >i15 >i15 >i15 >i15 >i15 90 95

P

R

O

V

N

I

N

C

S

A

N

S

T

A

L

T

Da tum 19 83 '0 3-08 Be te ck mn g 81 22 ,9 8 Ta bl e 4

SP-ÖIS \. 0: 1 .53 5 n?2 U »0

Mübiluexeonering

Rostutbredning på provkroppar exponerade på flakets undersida. Besiktning utförd efter det att skyddsfilmerna avlägsnats. 0 = ingen rost, 9 = hela ytan rostig.

(Beg/Lee 05 Ita/sting (m, Apeeámem expoaed at the unde/:Male 06 the Mette/z. Impeetáon wa/s made aáIQ/L degnea/sing.

0 = no mm; 9 = ;the eWe Auaáace coa/ted LiM/th, ful/31:).

Vägsträcka (Road Aeeiion) Obehandlade prov-krOppar, 'nr

(untäeated

A peeámem ) No '0 U AB C (1) m O N O N O N O :3 C h C O m 0 0 : C O N m O N O N U') C N m c m 0 3 D C W o o O N C W 2 0 m G W G N G (0 O N m m C h C: 3 m 0 0 m O N : D C H m C N O N en m O N C N C W L) 3 G 3 i \ i \ I \ : O O N O N C W m (I) O N C N O N C W CD 3 m C N C N O N : O C N 0 1 O N O N C ñ O' N O N 'C W C O L n CI ) X D N M <1 ' Rostskyddsbeh. provkroppar

(SpeeoMen/s auted

with nuétpäooáing ag ent) i \ i ' \ \ D i \ L n -: a n L n O O O O O O O O L n xøN O O Lackerade prov-kroppar ( Painted A pea-menA) 9 2 10 3 ii 3 i 12 0 m q -o o : M M M M J ' L ñL f X J ' m m o o xo M N M J U N J -J ' \ O \ O U ' \ \ O O O N M J N M C D N C I D N N N M N L H J I ' G U N m m m m

i) översida (uppen Aidø) 2) undersida (Kawen Aide)

3) spalt (C/LQU/CCQ.) 30 0 4

ESI)

%

0, ?ox/ Nm 0 47.4 ( . *6a

ST

AT

EN

S

P

R

O

V

N

I

N

C

S

A

N

S

T

A

L

T

Da tum 19 83 -0 3-08 Ta bl e 5 Be te ck ni ng 81 22 ,9 8

CD

SP-ñiö

Mobil exponering (Mobiåe expdéuae)

Rostutbredning på provplåtar exponerade i hjuihusen. Besiktning utförd efter det att skyddsfiimerna

aviägsnatso 0 = ingen rost, 9 = hela ytan rostig.

(Degnee 06 nuáting on teAthaIeA QXpOAQd in the wheeà houaings. InApeciion waA made aáten degneabing.

0 = no nuát, 9 = the anlita Aunáace coated with nuAi).

Vägsträcka (Road beciáan)

.A n?2 _är \ . S 0 4 0 ll*»0 _\

SP

*O VN H4 0 _{5,' 2 6.U:} Obehandiade provpiåtar, nr (Unineated 1) teåtplaieb, No ö 13 ih 15 16 Rostskyddsbeh. provpiåtar

(Taeated with

zum tia/100 amg

agent) 17 18 19 20 F \ 1 \ L {\ L {\ ( h m m m O O C D O G O O D Lackerade provpiåtar (Painted tutpáiaie/s ) 21 0 0 22 0 0 i) Översida (uppen.btde) 2) undersida (Kowen Aide)

:o Gi ox GN GN : m m m m Z O O N C O O W N C O D O D \ O F \ \ O I \ : o m m m c n : m m m m : o m m m c n AB D O ' N O W O W O N : o m m m m O O CD s o o m m m

P

R

O

V

N

I

N

G

S

A

N

S

T

A

L

T

Da tum

19

83

"0

3-08

Ta bl e 6 Be te ck ni ng

81

22

,9

8

ST

AT

EN

S

SP -5 16 :ägg_{i 4} 80.4

STATENS

Table 7

PROVNINGSANSTALT

_1983-03-08

Datum

_8122,98

Beteckning

Mobil exponering Mobtte expOAute)

Meta11förluster, g/m2 hos provkroppar exponerade på f1akets undersida

(Metat tatt, g/mz 504 Apectmen QXpOAQd at the andetAtde 05 the ttattet)

Obehand1ade, Vägsträcka (Road tectton)

del a nr (Untneatzd, A B C D AB pant 0) No 1 106,8 347,6 118,3 359,5 251,0 2 40,6 225,9 68,8 254,5 151,7 3 56,2 260,4 62,3 250,6 217,1 4 48,5 173,9 55,7 194,3 142,1

de1 b (pant b)

1

71,3

150,0

112,9

182,4

122,4

2 38,6 107,4 71,0 99,3 105,9 3 53,3 144,9 61,0 136,8 103,7 4 32,4 80,1 56,3 81,3 91,2 Rostskydds-behandIade de1 a (Tteated wtth äuttpâ006tng agenia Paâi a) 5 2,0 5,6 2,7 17,9 12,9

6

1,6

4,0

2,5

5,4

5,6

7

1,6

6,2

2,9

4,9

3,0

8 1,0 - 3,8 2,8 6,9 2,8

de1 b (pant 61

5

9,6

39,7

15,1

64,0

57,7

6 8,1 19,1 13,2 22,8 35,7 7 7,7 35,3 16,9 27,6 18,8 8 5,1 24,6 13,2 39,3 15,1 Lackerade, de1 a

(Patnted

paät a) 9 2,2 22,0 3,8 21,6 13,8

10

5,2

21,1

x 4,9

39,8

14,5

11 4,6 38,0 2,6 14,5 13,7 12 1,3 15,6 6,6 16,3 9,0 del b (paåi 4) 9 9,2 52,2 10,3 57,4 34,9 10 18,8 58,8 12,5 55,5 42,3 11 20,6 68,0 11,8 58,8 52,6 12 7:7 2096 15,] h0 8 33,5 CD 252,8

167,7

222,8 140,4

120,6

78,3

113,8

65,4

11,0 3,6 8,8 3,9 37,9

19,1

34,9

15,1

16,0

15,2

18,9

10,1

47,8

41,9

40,1

26,8

89 51 .5

uuuu

,sl-.JJ A \f m ZSm_.a

STATENS

*OVMNÖD l

Mobil exponering (Mobáåe QXpOÅuäQ) Metallförluster, (Mezaz Küéé, g/m Obehandlade, (Unzneated) Rostskydds-behandlade (Taaaied with nuátpnooááng

agenzl

'

Lackerade (Rxántedl 2 H r NO 13 14 15 16 Datum

1983-03-08

g/m2 hos provplåtar exponerade i hjulhus. 60a teét pZaxe6 QXpOéQd in the wheez houáángl

Vägsträcka (Road Azction)

A 50,2

46,3

29,0 22,0 0,4 0,3 0,4 0,4 0,6 0,6 B

335,6

347,9

266,0

274,5

1,3

1,4

0,8

0,7

43,8 31,6

C

70,5

64,7

47,7

42,9

0,3

0,3

0,3

0,3

0,7

0,8

D

'325,5

301,7

209,7

278,5

0,6 0,9 0,6 0,6 28,3 29,2 AB 401,3

357,7

243,0

304,4

1,2

0,5

0,8

0,4 48,8 41,0 Table 8 Beteckning 8122,98

00

175,1

208,8

127,3 178,8 5,8 2,2 0,7 0,4 29,2

32,6

vi: 100-

-i .4 9454)

STATENS

_{Me 9}

är PROVNINGSANSTALT

Datum

Beteckning

CNN

1983-03-08

8122,98

Stationär exponering (Siatáonany expoauaei

Meta11för1uster, g/m2 hos provpiåtar exponerade på stativ inti11 de olika vägsträckorna.

Metaåå ÅOAA, g/mz, 604 teátpåatøb QXpOAQd ai.8iand8 mean the déááeaeni noad AQCIZOHA.

Vägsträcka (Road baciion)

SP -5 15 Uppåtvänd piåt, nr (Tunned upwandAJ No A B C D 1 54,7 44,5 63,1 52,0 2 55,1 43,7 62,0 49,6 3 56,1 45,1 63,5 51,5 4 49,4 44,5 58,2 50,1 5 53,2 46,5 56,5 50,1 6 53,9 48,1 59,1 51,4 Nedåtvänd plåt (Tunned downwaad01 1 72,7 67,7 79,3 62,0 2 71,9 64,1 81,5 59,2 3 71,9 64,6 78,8 60,3 4 80,1 61,4 84,3 63,6 5 75,1 60,5 84,5 63,0 6 78,8 62,3 87,5 63,3 Tota1t, piåtpar (Sum) 1 127,4 112,2 142,4 114,0

2

127,0

107,8

143,5

108,8

3

128,0

109,7

142,3

111,8

4 129,5 105,9 142.5 113,7

5

128,3

107,0

141,0

113,1

6 132,7 110,4 146,6 114,7

519-515 *32

,Medelvärden och standardavvikelser för metallförlusten hos samtliga mobilt exponerade provkroppar och provplåtar.

(Mean vaKaeA and Atandaaa deuáatáonn 60a the metal 6066 06 aZK Apeeimenn and IeAtpKateb). Vägsträcka (Road AeeIZOn)

A B ' c 0 AB CD

Medel- Std. Medel- Std. Medel- Std. Medel- Std. Medel- Std. Medel- Std.

värde avv. värde avv. värde avv. värde avv. värde avv. värde avv.

(Mean (Std. (Mean (Sid. (Mean (Std (Mean (Std (Mean (Std (Mean (Std

vaKae) dev) ' vakae) dev) vaKae) dev) uaKae) dev) value) dev) vaKae) dev)

Mobll expo-nering (MobLKe eXponaae) .Å 5 4 11 7 Z 35 " 4 Jo' 90V \ 0 07 ..4) < 0, 191 140 _{Z *61 L.} 4

ST

AT

EN

S

Provkroppar

(Swe/922%).

Obehand. del a 63 I (Unineaiea) pant a del b pant b 48'9 Rostskydds-behandlade del a (Tneatea niin 1,5 naaipnaoáing agent) pant a del b _paat b 7 6 del a pant a 3'3 del b pant b lqal Lackerade (Painteal Provplåtar

(Måneêcyiicza 1

Obehandl (Unineaied) Rostskydds-behandlade (Tneaied with nanipaooáing agenij 36,9 0,4 Lackeradel 0 6 ( Paénied)

29,8

17,3 0,4 1,8 1,9 6,6

13,5

<0,l

251,9

120,6

4,9 29,7 24,2 49,9 306,2 1,1

37,7

73

33

1,2

9,5

9,6

20,6

8,6

76,3

75,3

2,7 14,6 4,5 12,4

56,5

0,3 07 28,5 25,8

0,2

1,8 1,7 2,0

13,2

0,1 264,7

124,9

8,8

38,4

23,1

53,1

278,9 0,6 28,8 68,9 44,7 50,0 0,2

0,6

190,5

105,8 31,8

12,7

40,8 326,6 0,8 44,9

52,4

12,8 4,8 19,5 2,5 8,7 68,4 0,3

5,5

195,9

94,5

6,8 26,1 15,1

39,2

172,5

2,3

30,9

51,1 26,9 3,7 12,2

3,7

8,9

33,7 2,5 2,4 19 83 -0 3-08 Be te ck mn g 81 22 ,9 8

P

R

O

V

N

I

N

C

S

A

N

S

T

A

L

T

Da tum Ta bl e 10

SP-Ölñ

Vägsträcka (Road Aeeiáon)

A

,B

c

D

Statienär exponering Medelvärde Std.avv. Medelvärde Std.avv. Medelvärde Std.avv. Medelvärde Std.avv.

(Siaieonang expOAaae)

(Mean vaÃae) (Std.dev.)

(Mean uaåae) (Std.aev.)

(Mean vaKae) (Std.deu.)

(Mean vaKae) (Std.deu,)

Uppåtvänd plåt 53,7 2,3 45,4 1,6 60,4 2,9 50,7 1,0

(Teát pKaIe :aaned apwaadé)

Nedåtvänd plåt

_{(Teöt pKate tanned}

75,1

3,6

63,4

- 2,6

82,7

3,4

61,9

1,8

downwaadbl Hela plåtparet 128,8 2,1 108,8 2,3 143,1 1,9 112,7 2,1 (Sum) Z 1;/ :0 $

SP

-\ O V .l 3 0 50 4 49 5-47 4. . N1 N° _{5 z}

U"

l

ST

AT

EN

S

PR

OV

NI

NC

SA

NS

TA

LT

Da tum 19 83 -0 3-08 Be te ck ni ng

Ta

bl

e

10

(f

or

ts

,

co

nt

)"

81

22

,9

8

å» STATENS _{Table H}

PROVNINCSANSTALT

_;33310348

_{åätââmggg}

Korrelation mellan rostutbredning - ytdefekter och våt respektive

saltad vägbana. +1 fullständig Överensstämmelse, -1 omkastad

ordning och O = inget samband.

(Conncåaiion baüwecn auétdegnzc - Auaáacc dzázcib and we: and ,smed »Load/vag /wApec/céveäg. +7 = áuü come/Emm, -7 = xlnve/vulon 05 the canada/aan and 0 = no come/(imon).

Underrede

(Chaos/5415 1 Saltad vägbana(SM/*Cad fw adway)

A - D A - CD

Fuktig och våt.vägbana

(Maia: and we: naodway)

A - D A - CD

Rostskyddsbehandlade provkroppar, del

a]-(Spec/(knew, pan/t an,

Mza/th With /W/tp/LOOÅ. agent).

Spalt (rostskyddsbeh.

provkropp, de] b)J

(Cage/Lue, WeeMaan/s, pan/t b, maa/tea! wii/4.

/LuAXip/woá/Cng agent).

0,96 0,86 0,96 0,79

0,99

0,95

0,87

0,75

Lackerade provkroppar, del a

.(.Eê/éü/EåéxåêåQ/Qüêåäzåê/EJH

Ytan (xsu/Lráacc) 7) Ytan (amáaae)2 , Repan (Senaznhlj) 0, Spalt de] b1) '

(Cncwçcc, pot/u: b)

Hjulbas

(Qäêêêåqtsééagé)

Rostskyddsbehandlade provpaneler

(Teétpaneåá ineaxed with

/uwtp/wo gång agent).

0,91

0,47

>O999

0,83

Lackerade provpaneler

<

E%Mêd-§êáêt2§r_te§ål-Yta (Su/166mm 7)

Yta (Sunáacclz

Repa (Sandinh)])

>0,99

0,99

0,99

1) Rostutbredning (Rubtdzgnee)

2) Flagning (FZahing)

.S P-51 5

SP

-S

l5

STATENS

_atum

_{Tab le 12}

etecknin

PROVNINGSANSTALT

199834348

_3122388

Korrelation mellan metallförluster och våt respektive saltad vägbana. +1 = fullständig överensstämmelse, -1 = helt omkastad ordning och 0 = inget samband

(CoaaeâaiZOn beüveen meIaZ KOAA and wet and Aaåied aoadwag aeépee-Live/Kg. +7 = compliqu eomeZa/swn, -7 = Uwe/mmm 06 the ;canada/team and 0 = no coaaeâaiion).

Fuktig och våt

Saltnings-_ vägbana frekvens

Underrede (Moáét and wei (SaÃI 6aeqaencg)

WL_

_.

Madame)

_{A - D A - CD A - D A - CD}

Obehandlade provkroppar, del a 0,94 0,89 0,99 0,92

(UnüLeaIed Apec/émem, pet/Lt a)

Rostskyddsbeh. provkrOppar, del a 0,9l 0,83 0,87 0,79

(Speeámem, pan/t a, Meg/tea avi/th

amtpaooáxlng agen/t)

Lackerade provkroppar, del a 0,92 0,90 >0,99 0,88

(Paánied Apeeámená, paat a)

-Obehandlade provkrOppar, del b 0,99 0,89 0,96 0,93

(UM/:eated Apeoc'mem, pan/t b)

Spalt, del b av

rostskyddsbe-handlade provkroppar 0,99 0,85 0,94 0,93

(Caeváee, pan: b, ApeeámenA

iaeated with aaátpaooááng agent)

Lackerade provkroppar, del b 0,89 0,7] >0,99 >0,99

(Pain/tea Apec/(mem, pan/t b) Hjulhus (Wheeâ houbáng)

Obehandlade provplåtar 0,90 0,65 >0,99 >0,99

(Unt/team tuipÅaZQ/á ).

Rostskyddsbehandlade provplåtar 0,39 0,40 0,69 0,23

lTQAIpÃaiQ/.S Meaied avi/th

»Lu/.Må-paooáing agent)

Lackerade provplåtar 0,86 0,59 0,99 0,94

(Painted teéipZaIeé)

Samtliga 0,90 0,80 >0,99 0,98

351615 Rostgrad (Ru/51: deg/Lee )

3

L ñ

T

.-1 D CD

DCD Rostskyddsbehandlade

(Ineaied with nuAtpnooáing agent) Ba

CD

AB

CD

F

A 7 FTH

ig. I

.LH

AB Lackerade ( Wanted) B AB 4 Fig. 2 C: C

A

r"

.-5-

r'_

Översidor

(uppea Auaáace) (Lowe/z, AMáace)Undérsädor

Provkroppar, del a

(Specimená, pant a)

översidor Undersidör

(Uppen Aunáaca) (Lowea Aunáace)

Provpaneler (Teátpåateb)

19ä3

-03

-08

\ .Å ä Z U' l a

§12

2 å. . »s 'X L₄ i i i l

STA

TEN

S

P

R

O

V

N

I

N

G

S

A

N

S

T

A

L

T

Da t Be te ck ni n

812

2,9

%

(I) SP-ÖIÖ Metallförlust (Metat tabt)

g/m2

300,

200_ 1004 50-CD <2

4

AB 7 _Obehandlade (Untneated) CD

Fig. 3 ProvkrOpp, del b (Spectment, pant b) Provkropp, del a

(Spectment, pant a)

_{(Tatt ptateá)}

Plana plåtar 8122

,9 8 .Å x, :11 Z LD AO .D L 52 a?

n:

o 4 4°O VN H$ J

ST

AT

EN

S

P

R

O

V

N

I

N

C

S

A

N

S

T

A

L

T

Be te ck ni ng

SP-SIÖ Metal lförlust (Mataå [044)

50

'+5

AO 35 1 30 25 20

g/m2

%

Rostskyddsbehandlade

(Tnaated with auétpnooáing agent) CD

.AH/3.545347

Fig. 4 D A ?AB CD -. 8 I i

;I

C

_{Provkr0pp, de] b}

'

(Specümuw, pamtln ProvkrOpp, del a

(SpecimenA, pant a) (RmIKMwmA)Plana plåtar

40 V 3;'

SK;

52 4.

P

R

O

V

N

I

N

C

S

A

N

S

T

A

L

T

Da tum 19 83 -0 3-08 Be te ck ni ng 81 22 ,9 8 .Å s, :7 1 Z (D »0

ST

AT

EN

S

59515 Metallförlust (Mainz KOAA)

9/m2

50 d

45._

ha 1

351

30

25 -20 15 d 10 " O CD

AB

Lackerade (Painied) C .-1 l < U Fig. 5 ProvkrOpp del a (Specimená pani a) ProvkrOpp de] b (Specimenb

pant b)

Plana plåtar

(TQAI pZaIeA)

U* »O :5

P

R

O

V

N

I

N

C

S

A

N

S

T

A

L

T

Da tum 19 83 -0 3-08 Be te ck ni n

812

2,9

%

4 0 W m 0 _53 » H ' H Z 6. U»2

ST

AT

EN

S

'CC §04 a. 0. 504 9 1 CD AB .A A. i STATENS

gå?_owm(3 _{PROVN NCSANS AL}I T T Datum_198343408 Beteckning₈₁₂₂₃₈

. \0 g] _c'»

5

'

L:

§ Q M

*z E :5.

_{§ N i t 1-4 l}

a 3 E'-

*-= I--IO--=-I

: d ä 3: 3:' m.. 3 a' a .2: ru .ap '5 _- _-v '-3 CD <1) I 'U 'U

" " "

mI--c-I

"" N m

Nr

F0

1-.

*- I-I--H - I m." .. .. I N: OI---I *i--I--c I MW a) N' I

_f-UA

_{_-*u}

(DTS -u 'UH :tå (UU

*§5

.Dä 953 mH-l--l N I- 4-0 I I

_i-H-ll

MH. NW _-o-I *SA :<1 <7

-Eåm

ha E MQ) \ r T' * I I T r 1 ...m-e 03 mt? CD LG CD m C LO 0 m C3 UN 9 Län O m ut:) m CV CD f\ LH N O N LH N CD i\ m N 2:4: M m M N N N N F rm 9- e_-w .SP

H Ro sc sk yd ds be ha nd la de I Hj ul hus , (tu/ 141 0.8 ML A/ si ng s) Me ta ll för lus t (T ne ai ed wi th nuát pn oo ái ng ag en t) 2 (M ac au) 80. 545 )

g/

m2

del a, (p an t a) de l b, (p ant D) H U m 60 3 i I 55

i

I I

m »

-145

140 35 30 NN-FIV ' I __,-... _ M H C* '-25 20* m I lF-I .,-_..____-_____.____$ N .--ø m | M

- 0-!!

N -Fi g.

nu

-Ing

«- II

II

Nn|<

_.II

4? ;x'N 5.4.4.

j35TATENs

PROVNINCSANSTALT

Mum

S F ' F4 5. A>5 l/z.

STATENS

Z n ;t -*54) ,MC0xme PROVNINCSANSTAU §§g§'_03_083"! 84*_8132'38k: 4 00 01 :7 m HI. 4 L: 9 ä 6 :5 4...; Q)

.2. å ä

3 Q.. 9.. v- m m I 1 < 3 1. a _{. H} .2: (U .Q _{N '} "5 __ __ __ H--I H <1) (1) I "0 "0 11 I! ll '- 01 m l-i-I-O I N 1 .MIn-N". Q

...-få

:2:5

3% _{m i". '} :Jag _{N "v- LJ} ' _{._ I}

m i_

I

H

I

'N I? .-II--ul 0G ...I- 0: I m m N .-4 < LJ ma 3 < - <3 L- <3 :0%J u. N -Q-J E ""° Q ' ' ' ' * ' ' j, : m?? ?1 av m o m a m o m 0 m G (A ko m m 4:* .3" M m N N r-a »-z;

l983-03-08 8122,98

Figure 9

Provkropp bestående av en större (a) och en mindre (b) plåt sammanhållna med skruvar. Materialet i mm kallvalsad stålplåt

enligt SIS ih ll 7. Mått i mm. _

(Test-specimen consisting ov a larger (a) and a smaller (b) plate

fixed together with screws. The material consists of 1 mm thick cold rolled steel sheet according to the Swedish Standard

SIS ih ll 47. Measures in mm)

EEE

888

Figure 3

Färdriktning (Driving direction) 1D

Provcns placering på släpkärran