Ringanalys slipvärde (Ring analysis Swedish abrasion value)

(1)

ISSN 0347-6049

% V//_meddelande _i

4/2 -

'

1985

Ringanalys slipvärde

Peet Höbeda, Jerzy Chytla och Leif Viman

w Väg'OCh aff/(" Statens väg- och trafikinstitut (VTI) * 581 01 Linköping [ St]tlltet Swedish Road and Traffic Research Institute * S-581 01 Linköping Sweden

(2)

ISSN 0347-5049

V77meddelandeá

472 -

7.985 Ringanalys slipvärde

\

Peet Höbeda, Jerzy Chytla och Leif Viman

VTI, Linköping 1987

' V 7;' Statens väg- och trafikinstitut (VTI) 0 587 07 Linköping

IIISIItl/tet Swedish Roadand Traffic Research Institute - 8-581 01 Linköping Sweden

(3)

(4)

FÖRORD

Ringanalysen har initierats av FBB:s metodutskott och bekostats av vägverket, projekt "Stenmaterial till beläggningar". Jerzy Chytla har

utfört laboratorieförsöken och Leif Viman har stått för statistisk

utvär-dering.

Peet Höbeda

(5)

(6)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING SUMMARY 1 INLEDNING 2 PROVADE MATERIAL 3 DISKUSSION AV FÖRSÖKSRESULTATEN

3.1 Upprepad provning av stenmaterialen vid VTI 4 RESULTAT AV RINGANALYSEN

5 JÄMFÖRELSE AV RESULTATEN FRÅN VTI:s SERIER I-IV MED DE FRÅN ÖVRIGA LABORATORIER

6 REPETERBARHET OCH REPRODUCERBARHET ENLIGT ISO 5725

-7 BEDÖMNING

8 REKOMMENDATIONER 9 REFERENSER

Bilaga 1: Llppläggning av ringanalys och pr0visorisk metodanvis-ning

Bilaga 2: Sammanställning av samtliga värden f rån ringanalys Bilaga 3: Resultat enligt ISO 5725 3

Bilaga 4: Sent inkomna, ofullständiga analyser

VTI MEDDELANDE 472 Sid III 10 '11 13 13

(7)

(8)

Ringanalys slipvärde

Av Peet Höbeda, Jerzy Chytla och Leif Viman

Statens väg-_och trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKOPING

SAM MANFATTNING

Provisorisk anvisning för slipvärde (MBB 31-84) har utgivits av FBB ' metodutskott 840412. En ringanalys påbörjades mellan tolv laboratorier som antingen redan skaffat sig utrustningen eller, i de flesta fall, stod i begrepp att göra det. VTI har utsänt sex stenmaterial och stått för utvärdering av resultaten. Beroende på svårigheter att få fram utrust-ning och bristande personella resurser hos en del laboratorier, har ringanalysen kommit att pågå lång tid och de sista resultaten har inte erhållits förrän hösten 1985.

Två laboratorier som skickat in resultaten sent har inte heller utfört fullständig provning, dvs sex enkelförsök av de sex stenmaterialen, varför resultaten inte medtagits i utvärderingen. Dessutom har två laboratorier, därav ett utländskt, gjort fullständig analys, men erhållit starkt avvikande resultat. Vid kontroll har det visat sig att dessa två laboratorier antingen inte följt anvisningen eller också haft avvikelser i utrustningen. Resultaten har därför inte medtagits vid slutgiltig utvärde-ring av utvärde-ringanalysen.

VTI har utfört försöksprogrammet vid fyra olika tillfällen. Jämförs spridningsmåtten, framräknade för varje stenmaterial med motsvarande värden erhållna av övriga laboratorier som följt metodanvisningen, är skillnaden ganska liten. Det tyder på att olika laboratorier bör kunna komma till ganska överensstämmande resultat.

Vid beräkning av repeterbarhet (r) och reproducerbarhet (R) enligt ISO 5725 har följande preliminära resultat erhållits från åtta laboratorier

(i = medelvärde):

_

r = -0.06 +O.21- x R = -0.12 +034 - x

(9)

II

Värdena beror på stenmaterialets slitstyrka och försämras med ökande slipvärde, dvs försämrad slitstyrka.

Förbättrat resultat kan förväntas vid en senare ringanalys eftersom några av laboratorierna saknade erfarenhet av provningsmetoden.

Dess-utom har en parallellt utförd undersökning (VTI Meddelande 454) visat

att man får lägre slipvärden vintertid (om den rel. luftfuktigheten inomhus är mycket låg) än sommartid. Det är därför nödvändigt att den rel. luftfuktigheten kontrolleras - särskilt viktigt är det med befuktning

vintertid.

(10)

III

Ring analysis Swedish Abrasion Value

By Peet Höbeda, Jerzy Chytla and Leif Viman Swedish Road and Traffic Research Institute (VTI) 5-581 01 LINKÖPING

Sweden

SUMMARY

A provisorical test specification MBB 31-84 for Sw. Abrasion Value (improved version of the original VTI method) har been worked out by a committee for testing of road surfing materials. A ring analysis was arranged concerning twelve laboratories which alredy owned the neces-sary original test equipment (that however had to be modified) or in some cases had ordered it. VTI sent over samples of six aggregates and has evaluated the results from the ring analysis.

Because of difficulties in obtaining the relevant equipment and lack of experiences of that test method, the ring analysis run into difficulties and has been going on for an unexpected long ting (the last results were obtained in the late 1985). Two of the twelve laboratories have not fulfilled requirements. of the ring analysis (six test results for each aggregate). Of the ten other laboratories two (one of them a foreign one) have come to rather differing results. However, these laboratories have either had a somewhat differing equipment or have not done the test exactly accordingto the specifications.

In order to study the results, obtained in the same laboratory, VTI has performed the tests required for the ring analysis at four different occasions. The means for each aggregate did not differ very much from the means obtained from the seven laboratories, which were considered to have done the test in a correct way.

In order to get numerical values for repeatability (r) and reproducibility

(R) the ISO 5725 recommendation was followed. The results which must be considered as preliminary and which are obtained from eigth laborato-ries, are as follows:

(11)

IV

r: -0.06 +O.21°3< R: -O.12 +O.34 'i

(i = mean Sw. abrasion value)

The values for r and R depend on the Sw. abrasion value and deteriorate when the wear resistance of the aggr'egate is falling off.

Improved values should be possible to obtained if a new ring analysis is done later when the different laboratories have got more experiences from the test method, which also must be better controlled in some respects. Studies of the Swedish Abrasion Value, done parallel to the ring analysis, have shown that the relative air humidity exerts an influence on the results. In wintertime, when the air humidity is low indoors, the abrasion is often considerably lower than in summertime. Because of that, it is necessary for to obtain correct results to controle the laboratory conditions better. It is especially important to rise the level of the air humidity wintertime.

(12)

1 INLEDNING

En provisorisk metodbeskrivning för slipvärde (MBB 31-84) har utgivits (jfr bilaga 1). Metoden har utvecklats från sliptalet som utförts enligt VTI:s internmetod. En ringanalys av slipvärdesmetoden ansågs nödvändig

och ett program har utarbetats inom FBB:s metodutskott (bilaga 1). VTI

anförtroddes anskaffandet av prov och utvärdering av ringanalysen.

Undersökningen blev tidsödande beroende på ombyggnad av befintliga sliptalsutrustningar inom vissa laboratorier och i andra fall också iord-ningsställning av nyanskaffningar. Begränsade personella resurser har även gjort i vissa fall att analyserna blivit fördröjda. Fullständig analys har utförts av tio laboratorier, ofullständig (inte föreskrivna sex enkel-försök) av två. Med undantag för VTI är laboratorierna anonyma (bok-stavs betecknade).

Parallella studier har dessutom gjorts vid VTI av faktorer som inverka på resultaten vid sliptalsprovning och senare, när ny utrustning erhållits,

även slipvärdesprovning (VTI Meddelande 454).

2 PROVADE MATERIAL

Fyra krossade bergmaterial och ett naturgrus har utvalts för ringanaly-sen. Provmaterialen erhölls av respektive leverantör:

Kvartsit, Ullerud Granit, Skärlunda

Gnejs, Ödsberget

Diabas, Skövde Naturgrus, Underås

Graniten och kvartsiten får anses' vara ganska homogena stenmaterial, gnejsen innehåller både en glimmerrik och en glimmerfattig bergarts-komponent med olika egenskaper (jfr också VTI Meddelande 454). Erhål-let prov av diabas har .kommit att innehålla hög halt vittrat material. Naturgruset består av olika bergartskomponenter, dock inte nämnvärda halter svagt material. En specialanalys gjordes enligt bilaga 1 med

(13)

naturgruset genom att VTI skickade över för varje provplatta nödvändigt antal stenar (36 st), utplockade enligt "representativt urval av geolog". Stenmaterialen rensiktades till analysfraktion 8.0-»ll.2 mm av VTI och ca 3 kg av varje stenmaterial skickades till respektive laboratorium.

Kompaktdensiteten har bestämts på varje laboratorium och spridningen mellan de olika laboratoriemas värden är mycket liten (tabell 1).

Tabell 1 Kompaktdensitet.

Laboratorium Kvartsit Granit Gnej s Diabas Naturgrus VTI I-IV 2.65 2.64 2.71 2.97 2.66 Lab A 2.65 2.64 2.71 2.95 2.66 Lab B 2.65 2.65 2.73 2.96 2.67 Lab C 2.64 2.63 2.70 2.93 2.66 Lab D 2.64 2.64; 2.71 2.93 2.66 Lab E 2.65 2.64 2.71 2.94 2.67 Lab F 2.65 \ 2.64 2.71 2.93 2.66 Lab G 2.65 2.64 2.71 2.93 2.66 Lab H LabI 2.65 2.64 2 71 2.95 2.66 3 DISKUSSION AV FÖRSÖKSRESULTATEN 3.1 Upprepad provning av stenmaterialen vid VTI

VTI erhöll ny utrustning för slipvärdesprovning försommaren 1984. Den femton år gamla sliptalsapparaten har använts för jämförande prov-ningar (VTI Meddelande 454). För att studera repeterbarheten hos metoden upprepades provningarna med stenmaterialen, utvalda för ring-analysen, och totalt gjordes fyra försökssserier (benämnda VTI l-IV i tabell 2-8). Alla fyra försöksserierna har gjorts av samme laborant. Samtliga analysresultat redovisas i bilaga 2. Medelvärdena från VTI:s försök fram går av nedanstående tabell:

(14)

Tabell 2 Ringanalys slipvärde. VTI:s analyser, sammanställning (me-delvärden för varje försöksserie, standardavvikelse och varia-tionskoefficient för varje stenmaterial)

Laboratorium Kvartsit Granit Gnejs Diabas Naturgrus VTI I 1.19 v 2.09 3.33 3.40 2.44 VTI II 1.21 1.96 3.60 3.22 2 33 VTI 111 1.04 1.86 3.34 2.56 2.31 VTI IV 1.23 1.94 3.40 3.24 2 45 medelvärde 1.17 1.96 3.42 3.10 2.38 std.avv. 0.085 0.096 0.124 0.371 0.073 var.koeff. 7.3 4.9 3.6 12.0 3.1

Det framgår att överensstämmelsen mellan försöksserie I och II är tämligen god och speciellt gäller detta för stenmaterial som bedömts som homogena. Resultaten från försöksserie III är dock mer avvikande, särskilt med kvartsit och diabas som har lägre värden än tidigare. Sparade provplattor har studerats och det lägre värdet för diabas beror i alla fall delvis på att vittrad bergart av okänd anledning inte medtagits. Någon petrografisk avvikelse kan inte konstateras för provplattor med

kvartsit.

Försöksserie IV visar tämligen god överenskommelse med försöksserie I och II.

Standardavvikelse och variationskoefficient har även beräknats för varje stenmaterial inom försöksserier I-IV (jfr tabell 2). Diabas har fått dåligt resultat, främst beroende på försöksserie III, där värdet påverkas av ett inte representativt petrografiskt urval. Även kvartsiten har fått låg avnötning vid samma försöksserie, och därmed större spridning för försöksserierna. Övriga stenmaterial visar tämligen låga värden, accep-tabla i sådana provningssammanhang.

Som jämförelse kan ges variationskoefficienten för Aggregate Abrasion Test, BS 812, framtagen i samband med utvecklandet av den engelska metoden (Shergold 1950, opubl. rapport). Åtta stenmaterial (krossat berg) undersöktes av samme laborant som utförde sex enkelförsök, dvs samma

(15)

antal som vid VTI:s ringanalys. Den genomsnittliga variationskoefficien-ten blev 10.1%

Avvikelserna i försöksserier I-IV måste i varje fall delvis tillskrivas inte kontrollerade variationer i relativ luftfuktighet. Specialundersökningar, redovisade i VTI Meddelande 454, har nämligen visat att minskad nötning erhålls kalla vinterdagar med låg rel. luftfuktighet inomhus. Hög rel. luftfuktighet sommartid innebär däremot ökad avnötning, men inverkan av rel. luftfuktighet minskar med ökande värde på denna.

4 RESULTAT AV RINGANALYSEN.

Två laboratorier har inkommit med ofullständig analys (ej sex enkelför-sök med varje stenmaterial) på ett mycket sent stadium (nov. 1985) och därför inte tagits med vid utvärdering av ringanalysen (Resultaten framgår dock av bilaga 4). Resultaten från övriga laboratorier framgår av tabeller 3-6 och dessutom figur 1. Samtliga provningsvärden redovisas dessutom i tabell- och figurform i bilaga 2. För varje stenmaterial och laboratorium har beräknats medelvärden, standardavvikelser och varia-tionskoefficienter. Av VTI:s fyra försöksserier har endast den första medtagits, för att inte ge alltför stor vikt åt detta laboratorium.

Två laboratorier, nämligen Lab I, och ett utländskt laboratorium, be-nämnt Lab H, har inte helt följt metodanvisningen. I det första fallet har bl a provplattorna inte gjorts på föreskrivet sätt och i det andra har en annorlunda belastningsanordning använts. Senare har en förnyad under-sökning gjorts av laboratorium I, men utanför ringanalysen och med plattor tillverkade av VTI, varvid god överensstämmelse med

medelvär-den från andra laboratorier erhållits (bilaga 4).

Det har gjorts beräkningar, dels med värden från samtliga laboratorier, dels utan nämnda två laboratorier (tabeller 3 resp 4). Ordningsföljden

mellan laboratorierna är beroende av hur resultaten inkommit.

(16)

Tabell 3 Ringanalys slipvärde, medelvärden från samtliga laboratorier.

Laboratorium Kvartsit Granit Gnejs Diabas Natur- Naturgrus

grus

(petrogra-fiskt urval)

VTI I 1.19 2.09 3.33 3.40 2.44 2.28 Lab A 1.20 1.82 3.35 3.04 2.10 2.11 Lab B 1.00 1.85 3.87 3.30 2.29 2.37 Lab C 0.98 _ 1.75 3.20 2.58 2.07 1.96 Lab D 1.12 1.82 2.83 2.74 2.01 2.17 Lab E 1.01 1.79 3.44 2.71 2.00 2.26 Lab F 1.06 1.80 3.34 2.93 2.17 2.36 Lab G 0.97 1.57 3.26 2.73 2.07 2.17 Lab H 1.34 2.41 l*.19 4.35 3.08 3.25 Lab I 0.82 1.52 2.36 2.28 1.77 1.85 medelvärde 1.07 1.84 3.32 3.00 2.20 2.28 std.avv. 0.147 0.254 0.500 0.578 0.358 0.380 var.koeff. 13.7 13.8 15.1 19.2 16.3 16.7

Tabell 4

Ringanalys slipvärde (LabI och Lab H ej medtagna).

Laboratorium Kvartsit Granit Gnejs Diabas Naturgr. Naturgrus

(petrogra-fiskt urval)

VTI I 1.19 2.09 3.33 3.40 2.44 2.28 Lab A 1.20 1.82 3.35 3.04 2.10 2.11 Lab B 1.00 1.85 3.87 3.30 2.29 2.37 Lab C 0.98 1.75 3.20 2.58 2.07 1.96 Lab D 1.12 1.82 2.83 2.74 2.01 2.17 Lab E 1.01 1.79 3.44 2.71 2.00 2.26 Lab F 1.06 1.80 3.34 2.93 2.17 2.36 Lab G 0.97 1.57 3.26 2.73 2.07 2.17 medelvärde 1.06 1.81 3.33 2.93 2 14 2.21 std.avv. 0.091 0.143 0.288 0.297 0 152 0.137 var.koeff. 8.6 7.9 8.7 10.1 7 1 6.2 VTI MEDDELANDE 472

(17)

V T I M E D D E L A N D E Q J Z <0

å

Figur 1

V

EV'

I

EEE

_{'åäå'åêå}

Ringanalys slipvärde, sammanställning av medelvärden.

GNEJS

DIABAS

NATUR(PEIT)

NATURGR.

GRANIT

KVARTSIT

O\

(18)

Undantages de två laboratorierna som ej följt anvisningen erhålls varia-tionskoefficienter varierande mellan 62% (naturgrus, representativt

urval) och 10.1% (diabas). Den stora spridningen med delvis vittrad

diabas är lättförklarlig, anmärkningsvärt är att det petrografiskt sett inhomogena naturgruset (men representativt urval av geolog) givit minst

spridning (jfr dock mom. 5).

Standardavvikelsen och variationskoefficienten för varje stenmaterial inom samma laboratorium framgår avtabeller 5 och 6. Enstaka höga

värden (variationskoefficient >10%) konstateras. Stenmaterial, som gett

de högsta variationskoefficienterna för samtliga laboratorier (ex. diabas, jfr tabell 4), tenderar att inte ha höga värden vid provning inom samma laboratorium. Naturgrus, som haft låg variationskoefficient för samtliga laboratorier, tenderar däremot att ge högst spridning inom

laboratorier-na.

Tabell 5 Sammanställning av standardavvikelser.

(petrogra-fiskt urval)

VTI 1 0.055 0.102 0.332 0.137 0.138 0.113 Lab A 0.111 0.088 0.353 0.133 0.273 0.117 'Lab B 0.039 0.037 0.276 0.236 0.135 0.203 Lac C 0.081 0.128 0.095 0.120 0.126 0.085 Lab D 0.052 0.071 0.150 0.069 0.156 0.094 Lab B 0.060 0.116 0.260 0.119 0.187 0.140 Lab F 0.038 0.042 0.171 0.141 0.077 0.163 Lab G 0.044 0.064 0.272 0.148 0.198 0.129 Lab H 0.048 0.134 0.255 0.110 0.222 0.222 Lab I 0.071 0.067 0.188 0.230 0.239 0.219 VTI MEDDELANDE l+72

(19)

Tabell 6 Sammanställning av variationskoefficienter.

(petrogra-fiskt urval)

VTII 4.7 409 9.9 4.0 5.6 4.9 LabA 9.3 4.9 10.6 4.4 13.0 5.5 LabB 3.9 2.0 7.1 7.1 5.9 8.6 Lac C 8.3 7.3 3.0 4.7 6.1 4.3 LabD 4.7 3.9 5.3 2.5 7.8 4.3 LabE 5.9 6.5 7.6 4.4 9.4 6.2 LabF 3.6 2.3 5.1 4.8 3.6 6.9 LabG 4.5 4.1 8.3 5.4 9.6 5.9 LabH '3.6 5.5 6.1 2.5 7.2 6.8 LabI 8.6 4.4 8.0 10.1 13.6 11.9

Detta. kan tolkas så att medelvärdena (jfr tabell 4) i första hand påverkas av systematiska skillnader vid försöksutförandet inom de olika laborato-rierna, snarare än sådan spridning i stenmaterialegenskaper. Elimineras sådana systematiska skillnader kan förbättrad reproducerbarhet

för-väntas.

5 _

JÄMFÖRELSE AV RESULTATEN FRÅN VTI:s'SERIER I-IV

MED DE FRÅN ÖVRIGA'LABORATORIER

För att få en uppfattning om repeterbarheten inom samma laboratorium har de vid VTI:s försöksserier I-IV för varje stenmaterial erhållna sprid-ningarna jämförts med de från övriga laboratorier. Beräkning har gjorts både med och utan resultaten från Lab I och Lab H.

Jämförs tabell 7 med tabell 2, framgår det att standardavvikelsen och variationskoefficienten i regel är något högre för de övriga

laboratorier-na (som följt metodanvisningen) än vid VTI:s försöksserier. Skilllaboratorier-naden är

dock inte stor i de flesta fall, och' för övriga laboratorier t o m mindre med diabas (värdet från VTI:s analys III försämrar resultatet). Resultatet för övriga laboratorier försämras dock avsevärt om Lab 1:5 och Lab H:s resultat medtages (tabell 8).

(20)

Tabell 7 Ringanalys slipvärde, medelvärde av övriga laboratorier utom Lab I och Lab H.

(petrogra-fiskt urval)

Lab A 1.20 1.82 3.35 3.04 2.10 2.11 Lab B 1.00 1.85 3.87 3.30 2.29 2.37 Lab C 0.98 1.75 3.20 2.58 2.07 1.96 Lab D 1.12 1.82 2.83 2.74 2.01 2.17 Lab E 1.01 1.79 3.44 2.71 2.00 2.26 Lab F 1.06 1.80 3.34 2.93 2.17 2.36 Lab G 0.97 1.57 3.26 2.73 2.07 2.17 medelvärde: 1.05 1.77 3.33 2.86 2.10 2.20 std.avv. 0.083 0.096 0.311 0.246 0.100 0.145 var.koeff. 7.9 5.4 9.4 8.6 4.8 6.6

Tabell 8

Ringanalys slipvärde (övriga laboratorier)

(petrogra-fiskt urval)

Lab A 1.20 1.82 3.35 3.04 2.10 2.11 Lab B 1.00 1.85 3.87 3.30 2.29 2.37 Lab C 0.98 1.75 3.20 2.58 2.07 1.96 Lab D 1.12 1.82 2.83 2.74 2.01 2.17 Lab E 1.01 1.79 3.44 2.71 2.00 2.26 Lab F 1.06 1.80 3.34 2.93 * 2.17 2.36 Lab G 0.97 1.57 3.26 2.73 2.07 2.17 Lab H 1.34 2.41 4.19 4.35 3.08 3.25 Lab I 0.82 1.52 2.36 2.28 1.77 1.85 medelvärde: 1.05 1.81 3.31 2.96 2.17 2.28 std.avv. 0.149 0.253 0.530 0.595 0.368 0.403 var.koeff. 14.2 13.9 16.0 20.1 17.0 17.7

Resultaten tyder på att reproducerbarheten vid slipvärdesbestäm ning kan vara tillräckligt god såvida man noggrannt följer metodanvisningen och använder samma typ av utrustning. Förbättrat resultat kan förväntas när man även kontrollerar faktorer som relativ luftfuktighet m fl.

(21)

10

6 REPETERBARHET OCH REPRODUCERBARHET ENLIGT ISO 5725

Försök har gjorts att bearbeta ringanalysen enligt ISO-rekommendation

5725 (nationella standarder som ex. BS 5497 och AFNOR X 06041

grundar sig även på denna). Förutsättningarna har dock inte varit helt uppfyllda vid ringanalysen genom att slipvärdet inte ännu är någon etablerad, normerad metod och alla krav beträffande uppläggning och genomförande av ringanalysen inte varit helt uppfyllda. De värden på repeterbarhet och reproducerbarhet som erhållits är således inte slutgil-tiga utan kan förbättras när mer erfarenheter finns av

slipvärdesmeto-den.

Det har valts att inte ta med resultaten från de två laboratorier som inte

helt och hållet följt provisorisk metodanvisning MBB-3l, nämligen Lab I

och H.

Följande definitioner gäller:

Repeterbarheten r är värdet under vilket den absoluta differensen mellan två enkelvärden förväntas falla vid användning av samma provmaterial och metod, vid likvärdiga förhållanden (samma försöksperson, utrustning och laboratorium samt under en kort tidsperiod) och vid en bestämd sannolikhet, vanligen 95%.

Reproducerbarheten R utgör värdet under vilket den absoluta differensen mellan två enkelvärden förväntas falla vid 'användning av samma prov-material men vid olika förhållanden (olika försökspersoner, utrustningar och laboratorier och/eller olika tid) och vid en bestämd sannolikhet, vanligen 95%.

För övriga definitioner, statistisk' modell, beräkningar, förkastning av extremvärden hänvisas till ISO-standarden.

Värden för r och R med de olika stenmaterialen framgår av tabeller i bilaga 3. Som väntat är r-värdena betydligt lägre än R-värdena, dvs olika laboratorier har kommit till avvikande resultat beroende på systematiska

(22)

ll

skillnader vid f örs öksutf örandet .

Spridningsmåtten r och R har, i enlighet med ISO-standarden, avsatts* mot respektive medelvärden i i diagram (figur 2). Rätlinjiga samband erhålls samt både r och R ökar med medelvärdet. Detta verkar rimligt eftersom de mest lättavnötta materialen också är särskilt inhomogena. Man kan ge följande matematiska samband som resultat av ringanalysen:

r = -0.06 + 0.21 - E R = -0.12 +O.34 - i

.Som nämnts är det fråga om preliminära samband och resultatet bör kunna förbättras efter en ny ringanalys gjord mellan laboratorier som väl

känner till metoden.

I den provisoriska ännu ofullständiga metodanvisningen i bilaga 1, mom 7 (Precision, ev. upprepning) sägs att slipvärdena från enkörning med två plattor godtas om skillnaden mellan analysvärdena inte överstiger 15% av det aritmetiska medelvärdet. Det är fråga om ett uppskattat värde på repeterbarhet. Ringanalysen visar dock att repeterbarheten försämras med medelvärdet. Vid en jämförelse av den provisoriska metodanvis-ningen och repeterbarhet enligt ringanalysen erhålls följande resultat: Slipvärde Provisorisk anvisning Ringanalys

1.0 0.15 0.15 2.0 . 0.30 0.36 ' 3.0 0.45 0.57

Värdena är således identiska för ett mycket slitstarkt material medan repeterbarheten enligt ringanalys är betydligt sämre vid dålig slitstyrka. 7 BEDÖ MNING

Enligt VTI:s specialundersökning (VTI Meddelande 454) kan variationer i rel. luftfuktighet, metodik för borttagning av förbrukat slipmedel, m fl faktorer påverka nötningsresultatet. Med dessa erfarenheter som bak-grund måste det sägas att resultatet av ringanalysen - om man bortser

(23)

12

från värdena från ;två laboratorier som inte helt följt metodanvisningen -inte gett så stor spridning som man kunnat befara.

Spridningen beror främst på systematiska skillnader vid försöksförfaran-det, snarare än stenmaterialens inhomogenitet. Svårigheter har förelegat med ett stenmaterial (diabas) som innehållit delvis vittrad bergart som är svår att urskilja för otränade personer. Ett laboratorium, som utfört provplattorna på avvikande sätt, jämte laboratorium som använt delvis annan utrustning har fått starkt avvikande resultat. Det är således viktigt att både utrustning och försöksförfarande är noga standardiserad.

1.5 D r--0.06+O.210X v R--OJZ-l'OJhX d 1 i

SP

RI

DN

IN

GJ

RE

SP

.

R

in

o I I I 'I 1 .5 2 2.5 3 3.5

MEDELVARDE

Figur 2 Värden för r och R, erhållna med samma stenmaterial, avsatta mot medelvärden x.

Förbättrat resultat kan förväntas om samtliga laboratorier inför kontroll

(24)

13

av rel. luftfuktighet (särskilt viktigt 'är det med befuktning vintertid), använder sig av dammsugare för borttagning av förbrukat slipmedel, och bemödar sig om att noggrannt följa den reviderade metodanvisningen. Den petro grafiska sammansättnin gen måste vara re pr es entativ.

8 REKOMMENDATIONER

En förnyad ringanalys bör utföras efter det att man vidtagit nödvändiga åtgärder beträffande utrustning och försöksförfarande samt komplette-rat metodanvisningen. En genomgång av tänkbara felkällor bör först göras med deltagare från olika laboratorier. Ett sådant förfarande har således befunnits nödvändigt vid österrikiska ringanalyser (Krzemien 1982). Eventuellt kan fler stenmaterial medtagas i den andra ringanaly-sen; särskilt inhomogena naturgrus har varit underrepresenterade. Efter-som det visat sig att många laboratorier inte har resurser att genomföra en ringanalys, kan antalet deltagare behöva begränsas. En möjlighet är också att VTI förutom stenmaterialprov också översänder färdiga prov-plattor. På så sätt eliminerar man osäkerheter i samband med utförandet av provplattan och provar bättresjälva apparatens nötande effekt.

9 REFERENSER

ISO 5725. Precision of test methods - Determination of repeatability and reproducibility by inter-laboratory tests, 1981.

Krzemien, R. Theorie and Praxis von Ringversuchen.

Forschungsgesell-schaft für das Verkehrs- und Strassenwesen im österreichischen

Ingenieur- und Architektenverein, Nr 78, 1982.

(25)

(26)

FUBENINGEN FOR BITUMINUSA BELAGGNINGAB

INDUSTRIGATAN 2 a. 6 tr. . "246 STOCKHOLM . TEL. 00/5209 70 . POSTGIRO 7013324

Till se bifogade utsändningslista

Stockholm 1984-04-12 HBr/MS

Betr. ringanalys MBB 31-84 - Slipvärde

En provisorisk metod för bestämning av slipvärdet hos sten-material (MBB 31-84) finns nu framtagen och bifogas. För att

studera metodens tillförlitlighet uttryckt i repeterbarhet och reproducerbarhet har Metodutskottet (MU) inom Föreningen för Bituminösa Beläggningar funnit det önskvärt att en ring-analys genomförs med.den nya metodanvisningen som grund. Ring-analysens omfattning framgår av bilaga 1. Vi hcppas att alla

tillfrågade ställer upp-

'

Om Ni vill deltaga i ringanalysen, tag kontakt med Peet Höbeda, VTI (013-11 52 00) eller Nils Ulmgren, JCC (08-98 18 40) före

1 maj 1984. Stenmaterial levereras från VTI. Med vänliga hälsningar

hawäê's00:1ng '

Henrik Broms/ Maud Sandler

(27)

(28)

Bilaga 1

J

'

Nils Ulmgren ' 1984-03-27 MBB 31 SlipvärdesmetodenÅ RINGANALYS Deltagare

Alla ombyggda eller nyinköpta apparater, avsedda för Form 85 x 85 mm2, bör ingår i ringanalysen. Det rör sig

troligen om ett tiotal. Dessutom två gamla apparater:

VTl, Linköping och Veglaboratoriet, Oslo.

Material

Fem material med olika egenskaper

-

Kvartsit från Dalsland (Hårt)

- Granit Från Skärlunda (Normalt)

-

Åsgrus Från Underås

(Normalt varierande åsgrus)

- Diabas Från Ryd (Skövde)

-

Biotitgnejs från Brännland (Umeå)

Omfattning

Två skilda urvalsprinciper

- Representativt urval (enligt MBB 31%

- Slumpmässigt urval (enligt senare beskrivning)

3 körningar a två plattor För varje urvalsprincip och

material.

_ Representativt urval av geolog (Peel Höbeda, VTI) För material: Åsgrus Från Underås.

Övrigt

(29)

(30)

METOD MBB 31 -84

(Provisorisk)

STEN MATERIAL

Bestämning av slipvärde

Mineral aggregates. Determination of abrasion value.*

G a mm a -: p um p a

2.

3. 3. 1 ORIENTERING SAMMANFATTNING

UTRUSTNING OCH MATERIAL PROBEREDNING

PROYNING BERAKNING

PRECISION, EVENTUELL UPPREPNING RAPPORT

BILAGA: Exempel på utformning av doseringsapparat ORIENTERING

Denna metod är avsedd för bestämning av slipvärdet, som är ett mått på stenmaterialets känslighet för skavande nötning.

Metoden kan endast tillämpas på krossat material (med minst

en krossad yta). Om okrossat material, t ex singel skall

undersökas, måste detta krossas före slipning. Undersökningen

utförs på fraktionen 8-11,2 mm.

Slipvärdet anger den volym av stenmaterialet, som bortnöts vid behandling enligt här specificerat förfaringssätt.

Metoden är utarbetad på grundval av BS 812 - 75 men skiljer

sig i vissa avseenden fran denna t ex beträffande form för tillverkning av prOVplattor och utvärdering.

SAMMANFATTNING

Provplattor tillverkas av den rensiktade provfraktionen och nöts mot en slipskiva 500 varv i en standardiserad apparat (modifierad slipapparat enligt Dorry). Viktförlusten bestäms

genom Vägning och slipvärdet beräknas.

UTRUSTNING OCH MATERIAL

Slipapparat, (figur 1 och 2) huvudsakligen bestående av en plan, horisontell, cirkulär slipskiva (stålkvalitet SIS 14 13 05 eller motsvarande), inte mindre än 600 mm i diameter, vilken skall rotera i horisontalplanet med en hastighet av 28 till 30 varv/min och vara försedd med följande anordningar:

(31)

Figur 1 STipapparat

M88 31-84

Foto

(32)

M88 31-84

Foto

(ännu ej taget)

Figur 2 Deta1j av s1ipapparat

Figur 3 Form för ti11verkning av prOVplatta

(33)

MBB 31-84

4.

- Två ramar för fasthållning av provplattorna, gjorda av mjuk,

5 mm stålplåt och med invändigt tvärmått 86,0 mm och höjd

8,0 mm (samtliga mått

0,1 mm). Begränsning bakåt erfordras

ej och om sådan finns, bör längdmåttet vara minst 110 mm.

Ramens underkant skall vara 5;10 mm över slipbanan. Planslipw

ning måste utföras när spårdjupet är större än 0,25 mm, Efter

nedslipning av ojämnheter i slipbanan bör avståndet mellan

ram och den inre kanten av det nedslipade Spåret vara minst

20 mm, ' '

0 Två plattor gjorda av mjuk, 5 mm stålplåt 75,0 mm x 75,0 mm

(samtliga mått i 0,1 mm)

c Anordningar för fastsättning av ovanstående ramar med centrum 235 mm från slipskivans centrum, diametralt motsatta varandra

- Två vikter med rundad bas för att pressa provplattorna mot

slipskivans yta. Varje vikt skall ha en justerbar massa, så

att denna inklusive prov- och stålplatta vid provning är

2,50 : 0,01 kg

c Doseringsapparat för-kontinuerlig matning av slipmedel ned

på slipskivan framför vardera provplattan och över hela dess

bredd, t ex enligt skiss i bilaga

- Anordning för bortskaffande av allt slipmedel och insamlande av detta efter det att det passerat slipzonen. Detta sker lämpligen med hjälp av dammsugare.

3.2 Två formar av t ex mässing med invändiga mått 85,0 mm x 85,0 mm x

15,0 mm (samtliga mått i 0,1 mm). Exempel på utförande visas i

figdr 3. ' '

w3.3

Två plana och styva lock av t ex aluminium med måtten 130 mm x

130 mm x 3 mm

3.4 Släppmedel, t ex exsickatorfett 3.5 Pincett

3.6 Mjük pensel

3.7 Lim av tvåkomponenttyp, t ex epoxilim, med en hanteringstid

på 20 till 30 min och härdningstid 3 till 6 timmar.

3.8 Fyllnadsmedel, t ex begagnat slippulver. FyllnadSmedlet skall

vid provberedningen (4.2) förhindra att limmet tränger ned för

långt mellan stenarna.

3.9 Vikter, om ca 5 kg vardera, för belastning av provplattorna under och efter härdning.

(34)

MBB 31-84 5.

3.10 Två vågar: den ena med onoggrannheten högst 0,01 g och

kapaciteten 1 kg och den andra med onoggrannheten högst 10 g och kapaciteten 3 kg.

3.11 Slipmedel, Alodur HSK Korn 60, betecknas även 41-Alumo 60. 4. PROVBEREDNING

4.1 Allmänt

_Provfraktionen bör utgöra minst 3 kg och skall bestå av en

rensiktad fraktion 8-11,2 mm. Se MBB 21.

Utför analysen på dubbelprov.

4.2 Läggning av stenmatris

Infetta form och lock väl med släppmedel, så att dessa efter

limning lätt släpper från analysprovet.

Välj ut 36 stenkorn ur provfraktionen så att analysprovet blir

så representativt som möjligt, framför allt från petrografisk

synpunkt.

Lägg de utvalda kornen med den planaste sidoytan nedåt i formen. Lägg stenarna i 6 rader med 6 stenar i varje rad.

Häll begagnat slipmedel (3.8) över kornen. Pensla ner slipmedlet mellan kornen upp till drygt halva kornhöjden. Tillse att den del av stenarna, som sedermera skall fästas i limmet, är fri från slipmedel.

.Kassera provet om någon sten sticker upp ovanför ramen.

Upprepa ovanstående förfaringssätt så att ett dubbelprov erhålls.

4.3 Limning och härdning Blanda 150 ml lim.

Anm. Säkerhetsföreskrift

Epoxilim är hälsofarligt. Följ gällande anvisningar.

Placera formarna vågrätt i dragskåp.

Häll försiktigt lim i vardera formen tills det rinner över. Lägg locket på ramen genom att först lägga lockets ena sida mot ramens ena sida och sedan försiktigt fälla över locket. Placera en 5

(35)

60

När limmet har härdat (och form och prov avsvalnat - vid härd»

ningen kan värme alstras) knacka försiktigt loss lock och gave lar och tag ut provet ur formen. Fila av eventuella limrester

på kanterna och blås provet rent med tryckluft.

Om det har bildats stora gr0par i limmet (gasbubblor) på

pro-vets undersida, måste dessa fyllas med lim. Har lim trängt

fram mellan stenarna så att detta kommer att utsättas för

nöt-ning vid provnöt-ningen, måste ett nytt prov tillverkas°

Skall provet inte slipas omgående, lägg det i press under en

5 kg-vikt, så att det inte böjer sig.

5. PRÖVNING

Utför slipningen vid rumstemperatur (IS-30°c).

Kontrollera att provplattans undersida är plan. Kassera prov-platta med deformerad undersida.

Läs av provets vikt på 0,01 9 när eller bättre.

Placera proven i slipapparatens ramar med stenkornen mot slip-skivan. Slipskivan skall vara torr och renborstad från gam- ^

malt.slippulver. Kontrollera och eventuellt justera de två

vikternas massa till 2,50 : 0,01 kg vardera (inkl prov- och

stålplatta). Lägg de kvadratiska stålplattorna på proven.

Lägg på de lösa vikterna mot plattorna. Kontrollera att

vik-terna löper fritt. Fyll de båda slipmedelsbehållarna (åtgång

ca 1,2 kg per körning och behållare). Nollställ räkneverket

och, om automatik finns, ställ in förinställningen på 250

varv.

OBS! Slipskivan och provplattorna skall vara torra under

prov-ningen.

Öppna doseringsapparaternas spalter och starta slipapparaten

(250 varv tar ca 8 min).

Slipmedlet skall rinna ur respektive slipmedelsbehållare

med flödet 70 i 5 g/min. '

När slipmaskinen stannat, stäng av slipmedelsflödet och borsta ' ren slipskivan. Vänd därefter provsegmenten 1800 i horisontal-: planet, nollställ räkneverket, öppna slipmedelsbehållarna och

starta åter slipapparaten för ytterligare 250 varv.

Efter avslutad körning, ta bort vikterna, stålplattorna och proven och borsta därefter ren slipapparaten från allt slip-medel.

Blås med tryckluft bort eventuellt slipmedel, som kvarstannat

på proven. Väg proven.

(36)

MBB 31-84

7. OBS! Slipmedlet får inte återanvändas till slipning.

Om stenarna bryts loss under slipningen, måste en ny

prov-platta tillverkas och provas. 6. BERÄKNING

Beräkna slipvärdet med 3 decimaler enligt följande:

N = (ml-mzl/P

där N = slipvärde, cm3

P' = stenarnas korndensitet med 2 decimaler, g/cm3

m1 = provets vikt före slipning med 2 decimaler, 9

m2 = provets vikt efter slipning med 2 decimaler, g

7. PRECISION, EVENTUELL UPPREPNING

Godtag värdena-om skillnaden i slipvärde mellan analysproven inte överstiger 15 z av det aritmetiska medelvärdet.

Undersök ytterligare två analysprov om skillnaden är större. Beräkna därefter standardavvikelsen på grundval av samtliga värden. Stryk eventuella extremdata enligt MBB 15, om stan-dardavvikelsen är större än 7 % av aritmetiska medelvärdet av samtliga värden.

Beräkna aritmetiska medelvärdet ur alla godtagna värden. 8. RAPPORT

Rapportera

a)

att bestämningen utförts enligt denna metod

b) 'slipvärde med två decimaler: medelvärde och samtliga

(37)

MBB 3 1-84

Bilaga

Exenpel på utfonming av doseringsapparat:

(38)

Bilaga 2 Sid 1 (4)

Ringanalys slipvärde

Sammanställning av enskilda värden

Labora- Kvartsit Granit Gnejs Diabas Natur- Naturgrus torium grus petr. urval VTI I 1.13 2.05 3.78 3.56 2.22 2.32 1.16 2.19 3.50 3.54 2.55 2.39 1.25 2.03 2.95 3.40 2.43 2.18 1.13 2.01 3.23 3.21 2.46 2.10 1.25 2.00 3.55 3.38 2.61 2.36 1.20 2.24 2.99 3.29 2.37 2.31 VTI II 1.26 1.92 3.92 3.44 2.39 1.28 1.87 3.75 3.09 2.26 1.16 1.99 3.52 3.14 2.27 1.13 2.07 3.20 3.20 2.39 VTI III 0.98 1.90 3.52 2.58 2.26 0.98 1.97 3.44 2.58 2 56 1 06 1 95 3.03 2.42 2 30 1.11 1 75 3.24 2.55 2 37 1.03 1 73 3.32 2.65 2 21 1.08 1 83 3.47 2.58 2 15 VTI IV 1.33 1.82 3.59 3.15 2.44 1 12 1.89 3 26 3.47 2.37 1 22 2.08 3 80 3.06 2.57 1 21 1.94 3 14 3.33 2.31 1 29 2.07 3 41 3.02 2.61 1 20 1.82 3 20 3.42 2.38 Lab A 1.19 1.90 3.54 3.13 2.09 1.93 1.20 1.71 3.27 2.84 1.73 2.05 1.18 1.83 2.76 2.98 2.21 2.27 1.16 1.73 3.27 3.13 2.05 2.10 1.40 1.93 3.82 2.98 2.55 2.10 1.06 1.80 3.43 3.20 1.96 2.19 Lab B 1.00 1.90 3.86 3.03 2.36 2.36 1.01 1.80 4.32 3.04 2.33 2.56 0.96 1.88 4.06 3.24 2.33 2.61 1.00 1.82 3.57 3.55 2.44 2.41 0.97 1.84 3.72 3.56 2.18 2.09 1.07 1.84 3.70 3.36 2.07 2.19 Fortsättning nästa sida

(39)

Bilaga 2

Sid 2 (4)

Labora- Kvartsit Granit Gnejs Diabas Natur- Naturgrus torium grus petr. urval Lab C 0.97 1.69 3.22 2.76 1.93 1099 0.93 1074 3.19 2.54 1.96 1993 0.95 1.94 3032 2.49 2.08 1.89 0.88 1.85 3.23 2.44 2.26 2.01 1.10 1.58 3.03 2.68 2.16 1.86 1.05 * 1.69 3.20 2.56 2.01 2.09 Lab D 1.11 1.80 2.92 2.69 1.88 2.05 1 11 174 2 85 2.72 178 2 06 1 14 1 85 2 85 2.71 2 08 2626 1 02 1 81 3 02 2.66 2.04 2 17 1 17 1 96 2 58 2.81 2.21 2 26 115 181 274 2.83 206 221 Lab E 0.97 1.64 3.19 2.72 1.86 2 19 0.91 1.66 3.15 2 71 1.86 2 21 1.00 1.87 3.50 2 60 2.12 2 34 1.02 1.85 3.34 2.59 2.32 2 44 1.06 1.92 3.64 2.92 1.89 2 05 1 07 1.82 3.81 2.70 1.92 2 35 Lab F 1.05 1.84 3.27 2.70 2.15 2.27 1.08 1.73 3.56 3.10 2.14 2.30 1.11 1.81 3.14 2.98 2.11 2.65 1.04 1.78 3.17 2.91 2.28 2.23 1.07 1.81 3.49 3.02 2.09 2.46 1.00 1.84 3.38 2.85 2.25 2.26 Lab G 1.01 1.63 3.14 2 86 2.09 2 28 0.91 1.59 3.25 2 85 2.44 2 24 1.02 1.51 3.34 2 58 2.07 1 94 0.98 1.64 3.32 2 88 1.92 2.27 0.99 1.53 2.83 2 60 1.98 2 19 0.93 1.49 3.66 2 60 1.90 2 12 Lab H 1.31 2.57 4.11 4.29 2.98 3.19 1.30 2 49 4.24 4.44 3.18 3 21 1.37 2 52 4.37 4.38 2-68 3 24 1.37 2 24 3.75 4.45 3.14 3 04 1.40 2 33 4.16 4.39 3.31 3 14 1.28 2 31 4.49 4.16 3.18 3 68 Lab I 0.83 1.48 2.47 2.22 2.03 1.80 0.68 1.48 2 62 1.89 1 80 1.61 0.83 1.63 2 40 2.59 1 65 2.21 0.87 1.55 2 36 2.36 1 35 1.95 0.83 1.52 2 07 2.36 1 92 1.87 0.87 1.44 2 25 2.26 1 84 1.65 VTI MEDDELANDE 472

(40)

BilagaZ Sid3(4) mn 'HM om Jm am om sin om VM NIM .IM IIM HM GN EJ S

KV

AR

TS

IT

u EGEN/HHS VTI MEDDELANDE 472

(41)

NA

TU

RG

RU

S

Bi la ga 2 Si d 4 (4 )

.

»m

7////////////////-7/////////////Å'""

'l///////////////-

_{7-'- 4.}

kan

'

in_

'

7////////////////

-7//////////////r

' "^

_{7///////////////"}

" ^

'

7///////////////'

""^

7///////////////--HM Om 'VM N A T U R G R U S M W M N O I ) .- ° . n N _0- _O SOWÅCH'IS VT I M E D D E L A N D E 47 2

(42)

Statis

Bilaga 3

SkllUD

tik enligt ISO-standard 5725

Kvartsit Granit

Gnejs

Diabas Natur-

Nat urgrus

grus petr. urval Antal laboratorier 8 8 8 8 8 8 Antal resultat 6 6 6 6 6 6 51 8.519 14.482 26.609 23.413 17.131 17.684 52 9.129 26.357 89.084 69.140 36.847 39.221 33 0.033 0.060 0.513 0.167 0.232 0.146 Sr2 0.004 0.008 0.064 0.021 0.029 0.018 SLZ 0.008 0.019 0.072 0.085 0.018 0.016 nu 1.065 1.810 3.326 2.927 2.141 2.210 r 0.182 0.246 0.716 0.409 0.482 0.383 R. 0.307 0.462 1.045 0.919 0.616 0.522

83 =

812

51

m = --H H

2.83 Vsrz

2.83 VSrz + 512

- medelvärde för varje lab och material

standardavvikelse för varje lab och material = repeterbarhetsvarians I = mellan-laboratorie varians medelvärde repeterbarhet reproducerbarhet VTI MEDDELANDE 472

(43)

Bilaga 3

Sid 2 (4)

Max-värden för varje laboratorium

Labora- Kvartsit Granlt Gnejs Diabas Natur- Natur grus torium grus petr. urval VTI 1 1.25 2.24 3.78 3.56 2.61 2.39 Lab A 1.40 1.93 3.82 3.20 2.55 2.27 Lab B 1.07 1.90 4.32 3.56 2.44» 2.61 Lab C 1.10 1.94 3.32 2.76 2.26 2.09 Lab D 1.17 1.96 3.02 2.83 2.21 2.26 Lab E 1.07 1.92 3.81 2.92 2.32 2.44 Lab F 1.11 1.84 3.56 3.10 2.28 2.65 Lab G 1.02 1.64 3.66 2.88 2.44 2.28

Min-värden från varje laboratorium

Labora- Kvartsit Granit Gnejs Diabas Natur- Naturgrus torium grus petr. urval VTI 1 1.13 2.00 2.95 3.21 2.22 2.10 Lab A 1.06 1.71 2.76 2.84 1.73 1.93 Lab B 0.96 1.80 3.57 3.03 2.07 2.09 Lab C 0.88 1.58 3.03 2.44 1.93 1.86 Lab D 1.02 1.74 2.58 2.66 1.78 2.05 Lab E 0.91 1.64 3.15 2.59 1.86 2.05 Lab F 1.00 1.73 3.14 2.70 2.09 2.23 Lab G 0.91 1.49 2.83 2.58 1.90 1.94 VTI ME DDELANDE

(44)

l+72-Bilaga 3

Sid 3 (4)

Spridning inom laboratorierna: (max-värde minus min-värde inom varje

lab. Skall vara minre än r).

Labora- Kvartsit Granit Gnejs Diabas Natur- Naturgrus torium grus petr. urval VTI 0.12 0.24 0.83 0.35 0.39 0.29 Lab A 0.34 0.22 1.06 0.36 0.82 0.34 Lab B 0.11 0.10 0.75 0.53 0.37 0.52 Lab C 0.22 0.36 0.29 0.32 0.33 0.23 Lab D 0.15 0.21 0.43 0.17 0.44 0.21 Lab E 0.16 0.28 0.66 0.33 0.46 0.39 Lab F 0.11 0.11 0.42 0.40 0.19 0.42 Lab G 0.11 0.15 0.83 0.30 0.54 0.34

Spridning mellan laboratbrierna: (max-värde minus min-värde för varje

material. Skall vara mindre än R).

Kvartsit Granit Gnejs Diabas Natur- Naturgrus grus petr. urval 0.52 0.66 1.74 1.14 0.88 0.75

(45)

Bilaga 3 Sid 4 (4)

Cochrans maximum varianstest:

Formel: C = 52 max/ 53

(52 max: max standardavvikelse för varje material)

(53: summan av (std.avv2))

Kvartsit Granit Gnejs Diabas Natur- Naturgrus

grus

petr. urval

C: 0.372* 0.273 0.244 0.332 0.322 0.282

5%

0.360'

1% 0.423

*

Straggler (testas enl. Dixons test)

** Outlier

Dixons outlier test: Kontrollerar om högsta resp lägsta värde avviker. Kvartsit Granit Gnejs Diabas Natur- Naturgrus

A grus petr. urval Lägsta 0.045 0.643* 0.607 0.181 0.034 0.375 Högsta 0.045 0.706* 0.642* 0.145 0.349 0.038 5% 0.608 1% 0.717 * Straggler ** Outlier

Dixons outlier test för Lab A kvartsit, eftersom den blev en Straggler enligt Cochrans test.

Kvartsit Lägsta 0.2 9# Högsta O. 588 5% 0. 62 8 1% O. 740 * Straggler ** Outlier VTI MEDDELANDE 472

(46)

Bilaga 4 Sid 1 (2)

Två laboratorier, C] och K, har i efterhand, när utvärderingen varit klar, skickat över analysresultat. Fullständig provning (sex prov av varje material) har dock inte genomförts varför analysresultaten även av den anledningen inte kunnat medtagas. Laboratorium K har fått avvikande,

låga värden. (jfr nedan).

Dessutom har, på egen begäran, laboratorium 1, som ej följt metodanvis-ningen och fått mycket låga värden, gjort en förnyad provning med färdiga provplattor som tillverkats av VTI. Vid förnyad provning har värden erhållits som inte avviker starkt från medelvärden, erhållna från andra laboratorier (jfr tabell 3). Släpspåren, som konstaterats på prov-plattor som tidigare undersökts i samband med ringanalysen, indikerar också att provplattan delvis legat an direkt på gjutjärnsskivan utan att nötas tillräckligt av slipmedel. Denna faktor, snarare än den annorlunda tillverkningen av provplattorna kan förklara de tidigare erhållna låga

värdena.

Analyser som ej är kompletta: Laboratorium J

Medelvärde av 2 plattor Kom paktdensitet: ej utfört

Kvartsit Granit Gnej s Diabas N at ur gr us 1.05 1.91 3.28 3.18 2.40

Laboratorium K

Kvartsit Granit Gnejs Diabas Natur- Naturgrus grus petr. urval Enkel- ' värde 0.76 1.47 2.33 2 24 1.72 1.99 0.79 1.47 2.66 2 75 1.87 1.8 1.69 1.8 1.76 1.8 Medelv. 0.78 1.47 2.50 2.50 1.76 1.85 Kompakt-densitet 2.643 2.645 2.707 2.947 2.667 VTI MEDDELANDE 472

(47)

Bilaga 4 Sid 2 (2)

Laboratorium I

Provplattorna tillverkade på VTI.

Provplattorna sliptade på. Lab I den 16/11 1985.

Prov Kvartsit Granit Gnejs Diabas Naturgrus 1 1 22 2.02 3.07 2.89 2.26 2 1.08 1.97 3.38 2.94 2.14 3 1.22 1079 3.48 2.92 1.75 4 1.14 1.91 3.45 2.68 2.44 5 1.18 1.91 2.65 3.07 2.11 6 0.94 .80 3045 3.08 2.29 Medelvärde 1.13 1.90 3.25 2.93 2.17 Std.avv. 0.107 0.091 0.329 0.146 0.235 Var.koeff. 9 5 4 8 10.1 5 0 10.9 VTI MEDDELANDE 472

(48)