Teknisk granskning av svenska prefabricerade trähus avsedda för den franska marknaden

Ulf Bergström

Teknisk granskning av svenska

prefabricerade trähus avsedda

för den franska marknaden

Technical Examination of Swedish

Prefabricated Wooden Single Family

Houses Intended for the French Market

Trätel<nikCentrum

U l f Bergström

TEKNISK GRANSKNING AV SVENSKA PREFABRICERADE TRÄHUS AVSEDDA FÖR DEN FRANSKA MARKNADEN

Technical Exandnation of Swedish Fvefäbvicated Wooden Single Family Houses Intended for the French Market

TräteknikCentrum, Rapport I 8602011

Nyckelord

building codes exports

factory built houses fire codes France government regulations imports insurance international trade lumber marketing

pre fabri cation quality control

residential construction Sweden

Rapporter från TräteknikCentrum är kompletta sammanställningar av forskningsresultat eller översikter, utvecklingar och studier. Publicerade rapporter betecknas med I eller P och numreras tillsammans med alla utgåvor från Träteknik-Centrum i löpande följd.

Rapporter kan som regel beställas kostnadsfritt i ett exemplar av medlemsföretag. Ytterligare be-ställda exemplar faktureras.

Citat tillåtes om källan anges.

Reports issued hy the Swedish Institute for Wood Technology Research comprise complete accounts for research results, or summaries, surveys and

stu-dies. Published reports bear the designation I or P and are numbered in consecutive order together with all the other publications from the Institute.

Member companies may generally order one copy of any report free of charge. A charge will be made for any further copies ordered.

Extracts from the text may be reproduced provided the source is acknowledged.

TräteknikCentrum betjänar de fem industrigre-narna sågverk, trämanufaktur (snickeri-, trähus-, möbel- och övrig träbearbetande industri), träfi-berskivor, spånskivor och plywood. Ett avtal om forskning och utveckling mellan industrin och Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) utgör grunden för verksamheten som utförs med egna, samverkande och externa resurser. Träteknik-Centrum har forskningsenheter, förutom i Stock-holm, även i Jönköping och Skellefteå.

The Swedish Institute for Wood Technology Re-search serves the five branches of the industry: saw-mills, manufacturing {joinery, wooden houses, fur-niture and other woodworking plants), fibre board, particle board and plywood. A research and

deve-lopment agreement between the industry and the Swedish National Board for Technical Development (STU) forms the basis for the Institute's activities. The Institute utilises its own resources as well as those of its collaborators and other outside bodies. Apart from Stockholm, research units are also located in Jönköping and Skellefteå.

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Sid FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 4 1. INTRODUKTION 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Utlandsmarknaden, allmänt 5

1.3 Den franska marknaden 5 2. SMÅHUS I FRANKRIKE, LAGAR OCH FÖRSÄKRINGSSYSTEM 7

2.1 Allmänt 7 2.2 Ansvar och försäkringar 7

2.2.1 Tioårsansvaret 8 2.2.2 Två års g a r a n t i 9 2.2.3 Försäkring av byggnadsarbeten 9 2.2.4 Självrisk 10 2.2.5 Ansvarsfördelning 10 2.3 K o n t r o l l mm 10 2.4 Teknisk d o s s i e r 11 2.5 Kontrollbyråer 11 3. FRANSK STANDARD (NF) OCH TEKNISKA ANVISNINGAR (DTU) MM 13

3.1 Allmänt 13 3.2 Fransk standard (NF) AFNOR, CSTB 13

3.3 Tekniska a n v i s n i n g a r , m a t e r i a l r e g l e r DTU 14

4. PROJEKTET. BYGGSYSTEM 16

4.1 Allmänt 16 4.2 Val av byggsystem 17

4.3 T y p r i t n i n g a r 17 5. GRANSKNINGSUNDERLAG, RITNINGAR ETC 18

5.1 R i t n i n g a r 18 5.1.1 T y p r i t n i n g a r för s t o r b l o c k s s y s t e m , 1 p l a n s - 18 och 1 1/2-planshus 5.1.2 Tätningsdetaljer 18 5.2 Korrespondens och d i s k u s s i o n e r 18 5.3 I n s p e k t i o n på f a b r i k 18 6. UTDRAG UR L'EXAMEN DE CONFORMITÉ 19

7. FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR SOM EO INGÅR I RAPPORTEN 22 (Kan beställas från TräteknikCentrum)

8. LITTERATURFÖRTECKNING 23

9. SUMMARY 26 BILAGA (A, B, 1-10)

FÖRORD

Rapporten har i n i t i e r a t s och d e l v i s bekostats av s t y r g r u p p Trähus inom TräteknikCentrum.

P r o j e k t l e d a r e har v a r i t civilingenjör U l f Bergström, LB-Hus AB. Konsult i F r a n k r i k e har v a r i t a r k i t e k t Yann Brundel, A t e l i e r B r u n e i , P a r i s .

Granskningen av det svenska s t o r b l o c k s s y s t e m e t har g j o r t s v i d Centre

Technique du Bois av M M Corne (Chef de l a Section C o n s t r u c t i o n en Bois e t Parreaux) och M Ph Loiseau (Chef du Département Bois dans l a

C o n s t r u c t i o n ) , P a r i s , översättningen av 1'Examen de Conformité har t i l l större delen utförts av Pan Arc i Stockholm, översättningen av övriga i r a p p o r t e n d i s k u t e r a d e franska t e x t e r har g j o r t s av E l i s a b e t Franzén och p r o j e k t l e d a r e n .

SAMMANFATTNING

F r a n k r i k e är u r f l e r a synpunkter en i n t r e s s a n t marknad för svenska småhus av trä. A t t bygga bostäder i träkonstruktion var där fram t i l l 1 8 0 0 - t a l e t rätt v a n l i g t . Sedan g i c k man av o l i k a skäl över t i l l murade hus. På senare år har man dock återigen börjat bygga med trä, än så länge dock i blygsam s k a l a .

I s l u t e t på 1 9 7 0 - t a l e t byggdes ca 6.000 småhus i trä i F r a n k r i k e och 1984 beräknar man a t t 13.000 byggts. P o l i t i s k t bestämde man s i g för några år sedan för a t t öka träbyggandet t i l l 30 ä 40 °d av nyproduktionen av småhus. Den f r a n s k a småhusproduktionen har under det senaste decenniet v a r i e r a t mellan 200.000 och 280.000 småhus. Man har således långt kvar innan man uppnår den p o l i t i s k a målsättningen för trähusbyggandet! På c e n t r a l t håll är man medveten om a t t man behöver hjälp utifrån. De t e k n i s k a förutsätt-ningarna måste klargöras och för Sverige a r det i n t e minst v i k t i g t a t t h i t t a de rätta kanalerna för marknadsföring av våra p r o d u k t e r .

Denna r a p p o r t , som i n i t i e r a t s av s t y r g r u p p Trähus inom TräteknikCentrum, behandlar de byggtekniska förutsättningarna i F r a n k r i k e för småhus i trä. I r a p p o r t e n redovisas den 10-åriga g a r a n t i n och det försäkringssystem som hänger samman med d e t t a . Försäkringsbolagens kontrollbyråer har i många stycken övertagit den r o l l som i Sverige spelas av o l i k a myndigheter. För a t t få en k o n k r e t bedömning av den franska synen på svensk träbygg-nadsteknik har v i låtit Centre Technique du Bois, CTB, utföra en t e k n i s k granskning av e t t normalt svenskt s t o r b l o c k s s y s t e m för 1 - och 1 1/2-plans-hus. Granskningen v i s a r a t t man i s t o r t s e t t anser det svenska systemet a c c e p t a b e l t .

S k i l l n a d e r f i n n s n a t u r l i g t v i s på en h e l d e l punkter. Dessa redovisas k o r t -f a t t a t under k a p i t e l 6.

I F r a n k r i k e har man av t r a d i t i o n s t o r respekt för f u k t p r o b l e m i samband med trä och man f o r d r a r en h e l d e l åtgärder för a t t skydda träkonstruktio-nerna. B l a e r f o r d r a s impregnering av a l l t bärande v i r k e .

De f r a n s k a brandbestämmelserna för småhus är i v i s s a avseenden f o r m e l l t l i b e r a l a r e än de svenska. Då e r f a r e n h e t e r n a beträffande o l i k a k o n s t r u k t i o ners brandmotstånd ännu i n t e är så omfattande, godkänner man i n t e utan v i -dare de k o n s t r u k t i o n e r , som hos oss a c c e p t e r a t s sedan länge, varför brand-provningar i b l a n d måste r e d o v i s a s .

Beräkningsmässigt t o r d e det i n t e vara svårt a t t få våra k o n s t r u k t i o n e r godkända i F r a n k r i k e . S k i l l n a d e r f i n n s dock. B l a v a r i e r a r de tillåtna på-känningarna i träkonstruktioner i F r a n k r i k e med f u k t k v o t e r n a i v i r k e t . Man avser f u k t k v o t e n i b r u k s s t a d i e t , d v s det k l i m a t som uppstår i de o l i k a byggdelarna i den färdiga byggnaden.

CTB anser också a t t svenskt v i r k e bör kunna klassas i en högre hållfast-h e t s k l a s s än d e t för närvarande gör. Detta borde vara en u p p g i f t för Trä-teknikCentrum.

Den franska trähusmarknaden bör utan tvekan vara mycket i n t r e s s a n t för svenska småhusföretag och byggare. För a t t nå framgång måste man dock ar-beta s y s t e m a t i s k t , såväl med t e k n i s k a som med marknadsföringsfrågor. 1. INTRODUKTION

1.1 Bakgrund

Den svenska trähusindustrin står i n t e r n a t i o n e l l t på en hög nivå beträffan-de t e k n i k och k v a l i t e t . Sverige har en unik kompetens, s p e c i e l l t beträf-fande energisparande, även om medvetenheten om sammanhangen och byggteknik

( i n s t a l l a t i o n e r och a p p a r a t e r ) f o r t f a r a n d e lämnar en d e l övrigt a t t önska, s p e c i e l l t beträffande t o t a l e k o n o m i n för byggnader.

Med en god byggteknik och med förnuftigt dimensionerad i s o l e r i n g och tät-het i husen kan man med god t o t a l e k o n o m i nå en så låg totalförbrukning i nya normalstora småhus a t t d e t för närvarande knappast f i n n s några appara-t e r o d y l som är ekonomiskappara-t moappara-tiverade.

Vår t e k n i s k a kompetens och k v a l i t e t e n i byggandet bör kunna u t n y t t j a s bättre på exportmarknaden.

Dessa synpunkter och det faktum a t t den svenska småhusmarknaden krympt på e t t för a l l a trähusföretag kännbart sätt har v a r i t anledningen t i l l a t t s t y r g r u p p Trähus inom TräteknikCentrum b e s l u t a t satsa på e t t e x p o r t p r o j e k t av pilotkaraktär.

1.2 Utlandsmarknaden, allmänt

Vid d i s k u s s i o n e r n a om lämplig marknad för e t t p i l o t p r o j e k t bestämdes det t i d i g t a t t man borde välja e t t i c k e n o r d i s k t land i Västeuropa. Tänkbara länder kunde vara England, Tyskland, F r a n k r i k e , Holland e l l e r B e l g i e n . Då f l e r a företag redan var engagerade i England och Tyskland och e t a b l e r i n g var på god väg i H o l l a n d , då p r o j e k t e t s t a r t a d e s , bortföll dessa länder ur d i s k u s s i o n e n . I B e l g i e n efterfrågas mest s i n g e l h u s med i n d i v i d u e l l design, varför i n t e h e l l e r denna marknad bedömdes som i n t r e s s a n t för en k o l l e k t i v s a t s n i n g .

1.3 Den franska marknaden

F r a n k r i k e visade s i g v i d vår analys vara i n t r e s s a n t ur f l e r a synpunkter, b l a:

- Marknaden är mycket s t o r . Bra år byggs mer än 450.000 lägenheter, dåli-ga år knappt 350.000 lägenheter.

Småhusandelen är växande och har under de senaste åren u t g j o r t d r y g t 60 % av a n t a l e t nybyggda lägenheter.

Den inhemska p r e f a b t i l l v e r k n i n g e n av trähus är mycket l i t e n , ca 6.000 i s l u t e t av 1 9 7 0 - t a l e t . Den har ökat t i l l ca 15.000 hus 1984 t r o t s en krympande marknad i övrigt.

- Den franska r e g e r i n g e n , såväl den t i d i g a r e b o r g e r l i g a som den nuvarande s o c i a l i s t i s k a , har en k l a r målsättning a t t öka a n t a l e t småhus i lätt-byggsystem, v a r v i d man underförstått menar trähus.

- F r a n k r i k e s skogsareal är i samma s t o r l e k s o r d n i n g som Sveriges, men man u t v i n n e r bara d r y g t 1/3 så mycket v i r k e per år. Målsättningen är a t t höja den egna v i r k e s p r o d u k t i o n e n och också a t t använda denna i b l a småhusbyggande.

Man är på o f f i c i e l l t håll i F r a n k r i k e medveten om a t t man har en svag träbyggnadstradition och man måste söka hjälp utifrån (Kanada e l l e r Norden).

- F r a n k r i k e är det land som näst Sverige mest målmedvetet s a t s a t på ener-gisparande, i n t e minst i bostadsproduktionen. Man har hela t i d e n "sneg-l a t " på vad man g j o r t i Sverige.

Ur b l a energisparsynpunkt v i l l F r a n k r i k e överge de t i d i g a r e h e l t domi-nerande tunga byggsystemen.

Fransmännen har länge v a r i t medvetna om a t t tung stomme (= hög värmeka-p a c i t e t ) är t i l l nackdel ur energisvärmeka-parsynvärmeka-punkt jämfört med lätt stomme i moderna energisnåla hus, s p e c i e l l t gäller d e t t a om man v i l l ha s k d y g n s r e g l e r i n g av uppvärmningen. I Sverige t r o r f o r t f a r a n d e f l e r t a l e t fackmän a t t "tung stomme" är fördelaktig ur denna s y n v i n k e l ! ! Dessutom är det i hus med lätt stomme e n k e l t a t t anpassa i s o l e r t j o c k l e k a r e t c för o p t i m a l ekonomi.

- I F r a n k r i k e accepteras gruppbyggda hus i större utsträckning än i exem-p e l v i s Tyskland, B e l g i e n och Österrike.

- Husform och h u s s t o r l e k är i F r a n k r i k e ungefär densamma som i Sverige. Prisnivåerna i F r a n k r i k e är ungefär desamma som i Sverige.

- De l o k a l a myndigheterna är i n t e så s t a r k a och dominerande som i exem-p e l v i s i Västtyskland.

Av uppräkningen ovan v e r k a r den franska småhusmarknaden kunna b l i mycket i n t r e s s a n t .

Varför är då så få svenska småhusföretag i n t r e s s e r a d e av F r a n k r i k e ? En orsak är utan tvekan språkbarriären. Mycket få av de svenska småhusfö-retagen har f r a n s k t a l a n d e personal anställd och det kan kanske förefalla svårt a t t få t a g i d y l i k a personer, men d e t är ingalunda omöjligt.

En annan a n l e d n i n g kan vara den p r o t e k t i o n i s m som idag f i n n s i såväl F r a n k r i k e som i de f l e s t a andra länder med svag k o n j u n k t u r u t v e c k l i n g .

Lösningen på d e t t a problem är förmodligen samarbete i " j o i n t venture"-form e l l e r l i k n a n d e med franska byggföretag, e l l e r a t t köpa i n e t t lämpligt för e t a g . Även om p för o t e k t i o n i s m e n äför ganska utbföredd f i n n s det föföretag som i n -ser fördelarna med e t t nära samarbete med svenska företag.

Spontana förfrågningar om samarbete förekommer o f t a från f r a n s k a företag. Systematiskt sökande från svensk s i d a t o r d e rätt snabbt ge r e s u l t a t . Att däremot försöka gå i n på den f r a n s k a marknaden som e t t r e n t svenskt företag är t r o l i g e n mycket v a n s k l i g t . Man kan bara försöka tänka s i g i n i den omvända s i t u a t i o n e n , e t t helägt f r a n s k t byggföretag som v i l l e t a b l e r a sig i S v e r i g e .

2. SMÄHUS I FRANKRIKE, LAGAR OCH FÖRSÄKRINGSSYSTEM 2.1 Allmänt

Under d e t t a k a p i t e l behandlas den p r i n c i p i e l l a f u n k t i o n e n hos l a g a r och förordningar som gäller för byggande av småhus med trästomme. För en u t -förligare i n f o r m a t i o n hänvisas t i l l s k r i f t e n I n f o r m a t i o n n r 235-1981 från STU (Sågade trävaror som byggnadsmaterial i F r a n k r i k e ) och Jens Knocke, SBI-meddelande 83:28 (Försäkring av husbyggnadsgarantier - det f r a n s k a systemets p r i n c i p e r ) , v a r u r d e l a r av nedanstående framställning hämtats. S p e c i e l l t beträffande ansvar och försäkringsfrågor s k i l j e r s i g den franska byggmarknaden från den svenska.

2.2 Ansvar och försäkringar

A l l a de som d e l t a r i byggnadsverksamhet ikläder s i g på e t t e l l e r annat sätt e t t ansvar. Det kan gälla gentemot myndigheterna, gentemot andra be-rörda p a r t e r , gentemot t r e d j e man ( i synnerhet dem som s k a l l bo i h u s e t ) , gentemot d r i f t s a n s v a r i g a personer och gentemot ägaren t i l l det färdiga hu-set.

Man s k i l j e r på t r e t y p e r av allmänt ansvar:

1. S t r o f f r a t t s l i g t ansvar. E n l i g t a r t i k e l 319 s k a l l den som genom vårds-löshet, oförsiktighet, ouppmärksamhet e l l e r s l a r v , e l l e r genom a t t i n t e observera bestämmelserna o a v s i k t l i g t har vållat en dödsolycka e l -ler o a v s i k t l i g t har v a r i t orsaken t i l l en sådan s t r a f f a s med fängelse från t r e månader t i l l två år och med böter.

2. Civilrättsligt ansvar. Civilrätten bestämmer förhållandet mellan de o l i k a personer som i n g r i p e r i byggnadsarbetet vad beträffar f a s t a tillgångar och deras v a r a k t i g h e t och ändamål.

3. Kontraktsmassigt ansvar. Utöver de allmänna ansvarsförhållandena som a n g i v i t s ovan gäller e t t kontraktsmässigt ansvar mellan de o l i k a per-soner som är inblandade i byggverksamheten. Detta ansvar är beroende av de s k r i v n a överenskommelser som gäller mellan p a r t e r n a och v i l k a kan t o l k a s av kompetent domstol. (Se t e k n i s k b e s k r i v n i n g och o b l i g a t o r i s k a dokument som s k a l l ingå i den d o s s i e r som utgör p r o j e k t u n d e r -lag.)

Byggarens civilrättsliga ansvar:

M a i t r e d'Guvrage - byggherre: J u r i d i s k t s e t t byggs e t t o b j e k t för en byggherres räkning.

Constructeur de I'Ouvrage - byggare: E n l i g t l a g nr 78 12 av den 4 j a n u a r i 1978 ändras den civilrättsliga d e f i n i t i o n e n av en byggare

t i l l :

"Som byggare av e t t o b j e k t b e t r a k t a s :

1. V a r j e a r k i t e k t , entreprenör, ingenjör e l l e r annan person som är bunden t i l l byggherren med e t t k o n t r a k t avseende byggnaden.

2. Varje person som e f t e r färdigställandet säljer e t t o b j e k t som han k o n s t r u e r a t e l l e r låtit k o n s t r u e r a .

3. V a r j e person, även den som agerar med f u l l m a k t från ägaren, som u t för e t t uppdrag som kan b e t r a k t a s som u t h y r n i n g av byggnaden." 2.2.1 Tioårsansvaret

A r t i k e l 1792 i och bostadslagen. V a r j e byggare av e t t

byggnads-verk är f u l l t j u r i d i s k t a n s v a r i g för skador gentemot byggherren e l l e r kö-paren av byggnaden, även för skador som härrör från b r i s t e r i grunden, som medför en r i s k för byggnadens v a r a k t i g h e t e l l e r som genom a t t påverka e t t av byggnadselementen e l l e r en d e l av byggnadens u t r u s t n i n g gör den olämp-l i g för s i t t ändamåolämp-l. D e t t a ansvar förfaolämp-lolämp-ler om byggaren b e v i s a r a t t ska-dorna har e x t e r n a orsaker.

A r t i k e l 1792,2. Det presumtiva ansvar som d e f i n i e r a s i a r t i k e l 1792 gäller

även sådana skador som påverkar hållfastheten hos element i byggnadens u t -r u s t n i n g , men endast nä-r dessa element i n t e kan s k i l j a s f-rån de ve-rk som gör byggnaden användbar, som grundsättning, stomme e t c . Som sådana u t r u s t -ningselement b e t r a k t a s de som i n t e kan t a s b o r t , demonteras e l l e r ersättas utan a t t byggnaden försämras.

A r t i k e l 2.2.7.0. V a r j e f y s i s k e l l e r j u r i d i s k person som har e t t ansvar

en-l i g t a r t i k en-l a r n a 1792-1792,4 i civien-lrätten b e f r i a s från v a r j e ansvar e en-l en-l e r g a r a n t i t i o år e f t e r byggnadsverkets överlämnande e l l e r i e n l i g h e t med a r -t i k e l 1792,3.

Byggarna har alltså under t i o år från byggnadens överlämnande e t t presum-t i v presum-t ansvar f o r a l l a skador på byggkroppen och dess upresum-truspresum-tningselemenpresum-t.

Vidare gäller a t t d e t t a ansvar, från v i l k e t de i n t e kan b e f r i a s utan a t t framföra b e v i s a t t de i n t e g j o r t något f e l , o f t a utgör e t t gemensamt ansvar på så sätt a t t även de som icke begått något f e l kan dömas t i l l e r -sättning.

överlämnande av byggnad

Det är i n t e möjligt a t t genom a v t a l komma överens om när byggnaden över-lämnas. Man kan endast k o m p l e t t e r a och p r e c i s e r a civilrättens r e g l e r som som det t ex görs i C.C.A.G. (Cahiers des Clauses A d m i n i s t r a t i v e s

Générales), som upprättats av "de allmänna byggherrarna". Numera gäller bara e t t överlämnande, e f t e r s o m den t i d i g a r e s k i l l n a d e n mellan p r o v i s o -r i s k t och d e f i n i t i v t öve-rlämnande nu ha-r fö-rsvunnit.

K o m p o n e n t t i l l v e r k a r n a s ansvar

A r t i k e l 1792,4. T i l l v e r k a n d e av byggnad e l l e r av u t r u s t n i n g s e l e m e n t som *år

avsedda a t t u p p f y l l a d e f i n i e r a d e krav bestäms av a r t i k l a r n a 1792-1792,2 och 3, i civilrätten och återges i a r t i k l a r n a L 11 13, 15 och 16. E n l i g t dessa p a r a g r a f e r bestäms byggarens och f a b r i k a n t e n s ansvar när byggaren utan förändringar och e n l i g t f a b r i k a n t e n s föreskrifter använt elementet såsom en d e l i byggnadsverket. Såsom f a b r i k a n t b e t r a k t a s den som importer a t e t t byggnadsveimporterk, en d e l av byggnadsveimporterket e l l e importer e t t element t i l l v e importer -kat i u t l a n d e t och den som p r e s e n t e r a r d e t t a element som s i n t i l l v e r k n i n g genom a t t förse det med s i t t namn e l l e r s i t t märke.

2.2.2 Två års g a r a n t i

De u t r u s t n i n g s e l e m e n t som man kan t a b o r t , demontera e l l e r ersätta utan a t t förstöra byggkroppen är föremål för en k o n t r a k t s e n l i g g a r a n t i , som gäller minst två år. Denna g a r a n t i k a l l a s f u n k t i o n s g a r a n t i .

A r t i k e l 1792,3, säger a t t de Övriga u t r u s t n i n g s e l e m e n t e n som ingår i bygg-naden är föremål för en f u n k t i o n s g a r a n t i som gäller minst två år från byggnadens överlämnande. När det gäller utförande av l o k a l e r för i n d u s t r i -e l l -e r jordbruksändamål gäll-er -en r -e g -e l v i d användand-e av limmat lam-ellträ och massivt trä, som minskar försäkringskostnaderna med 70 % för byggnader utförda e n l i g t denna r e g e l ( s p e c i f i k a t i o n C.S.l. gällande byggstomme i trä, limmat lamellträ och massivt trä), som p u b l i c e r a t s och godkänts av s a m t l i g a brandförsäkringsbolag ( 1 1 , rue P i l l e t W i l l , F-75009 P a r i s , t e l 246 82 4 9 ) .

2.2.3 Försäkring_av_byggnadsarbeten

Lag 78-12 av den 4 j a n u a r i 1978 har infört en o b l i g a t o r i s k försäkring som avser a l l a byggnadsarbeten utom de som gäller s t a t e n e l l e r sådana där de l o k a l a myndigheterna har tillräckliga egna möjligheter a t t snabbt reparera skadorna.

O b l i g a t o r i s k försäkring

Den byggnad som s k a l l byggas, r e p a r e r a s e l l e r upprustas s k a l l före arbe-tenas påbörjan försäkras av den person som är byggherre på så s a t t a t t

man utan a t t bekymra s i g om vem som har ansvaret omedelbart kan reparera skadorna.

O b l i g a t o r i s k ansvarsförsäkring

A l l a de som är d e l a n s v a r i g a i e t t byge på så sätt a t t deras ansvar kan komma a t t åberopas s k a l l vara försäkrade så a t t de, om de senare bedöms såsom ansvariga, s k a l l kunna ersätta r e p a r a t i o n s a r b e t e n a ifråga.

Frågor beträffande företagens " k v a l i f i c e r i n g " har g i v e t v i s en s t o r bety-delse när det gäller försäkringen.

K v a l i f i c e r i n g e n beror på a n t a l anställda, företagets årsomsättning och kvalifikationsområde (byggföretag, anläggare e t c ) . K v a l i f i c e r a d e företag är e n l i g t a v t a l försäkrade mot r i s k e r som f a l l e r under tioårsgarantin.

10

2.2.4 Självrisk

Detta är en p a r a g r a f i försäkringskontraktet, som b e f r i a r försäkringsföre-t a g e försäkringsföre-t från en d e l av ersäförsäkringsföre-tförsäkringsföre-tningen. Exempel: Med en självrisk på

2.000 f r a n c s i e t t k o n t r a k t som avser försäkring av byggnadsskador b e t a l a r försäkringsbolaget i n t e skador upp t i l l e t t värde av 2.000 f r a n c s . Om värdet av skadan överstiger självrisken b e t a l a r försäkringsbolaget s k i l l n a -den, d v s värdet av skadorna minus 2.000 f r a n c s . För a t t få u t dessa 2.000 f r a n c s måste ägaren vända s i g t i l l den ansvarige för skadan. 2.2.5 Ansvarsfördelning

I det franska systemet är det i n t e på samma sätt som i S v e r i g e , a t t bygg-entreprenören o f t a s t b l i r ensamt a n s v a r i g . Av exempelvis 5BI M83:28 fram-går a t t domstolarna o f t a utdömer d e l a t ansvar och också a t t man sätter p r o c e n t t a l på d e l a n s v a r e t , exempelvis entreprenören 40 %, a r k i t e k t e n (byggledaren) 40 %, materialleverantören 10 %, e f t e r var och ens bedömda s k u l d a n d e l . E n l i g t det franska systemet åtgärdas också b y g g f e l och skador omedelbart v i a försäkringsbolagen utan a t t ansvarsfrågan först måste k l a r göras, v i l k e t n a t u r l i g t v i s är en k l a r fördel för konsumenten jämfört med vårt system.

2.3 K o n t r o l l m m

Teknisk k o n t r o l l

Den t e k n i s k e k o n t r o l l a n t e n har t i l l u p p g i f t a t t y t t r a s i g , i synnerhet i frågor som rör byggnadsverkets s t a b i l i t e t och säkerheten för f y s i s k a per-soner.

K o n t r o l l a n t e n i n g r i p e r på begäran av byggherren och på dennes bekostnad. K o n t r o l l a n t e n kan i n t e s a m t i d i g t d e l t a i k o n s t r u k t i o n e n av byggnadsverket och i byggandet av det e l l e r som e x p e r t v i d tvistemål (se ovan).

Expert

En e x p e r t är en person som v a l t s på grund av s i n a t e k n i s k a kunskaper och som a n l i t a s för a t t k o n s t a t e r a , undersöka och y t t r a s i g om en s i t u a t i o n . Det är försäkringsbolaget som t a r i n i t i a t i v e t när det gäller a t t utse ex-p e r t . V i d tvistemål kan y t t e r l i g a r e en e x ex-p e r t utses av käranden e l l e r av domstol.

Fastighetspromotor (Promoteur i m m o b i l i e r )

En f a s t i g h e t s p r o m o t o r är en person som i k r a f t av f u l l m a k t från byggherren mot ersättning för byggherrens räkning s e r t i l l a t t byggnaden b l i r byggd och a t t a l l a a d m i n i s t r a t i v a , j u r i d i s k a och f i n a n s i e l l a åtgärder v i d t a s som är nödvändiga för byggandet. E t t s p e c i e l l t k o n t r a k t s k a l l föreligga mellan promotorn och byggherren.

11

Överlämnande (Réception)

Överlämnandet av den h a n d l i n g genom v i l k e n byggherren förklarar s i g accep-t e r a byggnadsverkeaccep-t med e l l e r uaccep-tan r e s e r v a accep-t i o n . Överlämnandeaccep-t begärs av en av p a r t e r n a och genomförs i samförstånd e l l e r med j u r i d i s k hjälp. Under a l l a omständigheter upprättas v i d överlämnandet e t t p r o t o k o l l , där båda p a r t e r n a framför s i n a synpunkter och v i l k e t undertecknas både av byggher-ren och av entrepbyggher-renöbyggher-ren (se formulär för p r o t o k o l l , b i l a g a 8 ) .

Säljare av obyggd f a s t i g h e t (Vendeur d'immeuble ä c o n s t r u i r e )

Denne säljer en byggnad, som han åtar s i g a t t utföra inom överenskommen t i d genom e t t försäljningskontrakt (civilrätten, a r t i k e l 1601,1).

2.4 Teknisk d o s s i e r

Denna s k a l l innehålla åtminstone r i t n i n g a r och b e s k r i v n i n g a r över de arbe-ten som utförts.

Utrustningselement

Dessa l e v e r e r a s tillsammans med byggnadsverket. Det rör s i g om element och apparater som k o m p l e t t e r a r byggnadsverket och som ger innehavaren bekväml i g h e t e r , såsom värmeinstabekvämlbekvämlation, p e r s i e n n e r e t c . Bbekvämland u t r u s t n i n g s e bekväml e menten ingår i n t e hushållsapparater, i n t e ens när de l e v e r e r a t s t i l l s a m -mans med byggnaden i e t t u t r u s t a t kök.

2.5 Kontrollbyråer

H i s t o r i k . Teknisk b y g g n a d s k o n t r o l l infördes i F r a n k r i k e 1929 som e t t stöd

för försäkringsbranschen. I n i t i a t i v e t kom från den franska byggnadsstyrel-sen e f t e r några större r a s o l y c k o r under åren dessförinnan. Man kan säga a t t e t t socialekonomiskt tänkande förde i n försäkringsbolag och k o n t r o l l byråer i byggnadsbranschen v i d sidan av a r k i t e k t e r , byggmästare, e n t r e p r e -nörer och r i t k o n t o r .

V i l l k o r e n för kontrollbyråernas verksamhet framgår av a v t a l s m o d e l l e n ( b i -laga 7 ) .

KontrollbyrSernas funktion v i d nya byggnadsarbeten

1. S t a n d a r d r i s k e r :

a) K o n t r o l l av byggnadens livslängd med förebyggande e l l e r upptäckande av de b r i s t e r som kan förekomma ( d e t kan röra s i g om sådana b r i s t e r som f a l l e r under tioårsgarantin).

b) Förutsättning för a t t kunna teckna försäkring för tioårsgarantin. 2. Komplett k o n t r o l l av byggnaden:

a) Förbättrande av den allmänna k v a l i t e t e n och de boendes komfort. b) K o n t r o l l av a t t u t r u s t n i n g e n i byggnaden har k o n s t r u e r a t s , t i l l v e r

12

c) Förebyggande av r i s k e r n a för o l y c k o r , eldsvåda, olägenheter, miljö-problem och andra sådana omständigheter som kan leda t i l l :

- a t t byggnadsföretagets straffrättsliga ansvar åberopas, - a t t ägarens civilrättsliga ansvar åberopas,

- a t t d r i f t k o s t n a d e r n a b l i r o r i m l i g t höga.

Medel och metoder

1. Förhandsgranskning av sammanställningsritningar och andra v i k t i g a h a n d l i n g a r för k o n t r o l l av byggnaden.

2. G r u n d k o n t r o l l :

a) Genomgång av marknadsundersökningsprogrammet.

b) Genomgång av r e s u l t a t e t av marknadsundersökningen och jämförelse med de planerade grundläggningsarbetena.

c) K o n t r o l l av a t t marken överensstämmer med h a n d l i n g a r n a . d) K o n t r o l l av grundläggningsarbetenas utförande.

3. K o n t r o l l av den bärande stommen:

a) K o n t r o l l av r i t n i n g a r och beräkningar.

b) K v a l i t e t s k o n t r o l l av p r e f a b r i c e r a d e byggelement genom prov. c) K o n t r o l l av utförandet (genom l a b o r a t o r i e p r o v och fältprov). 4. K o n t r o l l av övriga a r b e t e n :

a) K o n t r o l l av ytterfasadväggar, fasadpaneler och y t t r e s n i c k e r i a r b e -t e n .

b) K v a l i t e t s k o n t r o l l av elementen (deltagande v i d a l l a prov, k o n t r o l -l e r i f a b r i k och på byggp-lats och även av förberedandet och genom-förandet av dessa p r o v ) .

De t r e v i k t i g a s t e kontrollbyråerna i F r a n k r i k e som har med byggnadsverk-samhet a t t göra är C.E.P., Véritas och SOCOTEC.

13

3. FRANSK STANDARD (NF) OCH TEKNISKA ANVISNINGAR (DTU) M M 3.1 Allmänt

I F r a n k r i k e f i n n s ingen motsvarighet t i l l vår samlade byggnorm utan normer, a n v i s n i n g a r och r e g l e r utges i form av häften med k r a v s p e c i f i k a t i o -ner, beräkningsregler och a n v i s n i n g a r som s u c c e s s i v t förnyas och komplet-t e r a s .

3.2 Fransk standard (NF) AFNOR, CSTB

Den franska s t a n d a r d i s e r i n g s o r g a n i s a t i o n e n är: A.F.N.O.R. Tour Europe Cédex 7 F-92000 PARIS LA DEFENSE De s t a n d a r d i s e r i n g s r e g l e r som d i r e k t e l l e r i n d i r e k t är i n t r e s s a n t a för byggnadsverksamheten ( c a 300) är bara en l i t e n d e l av a l l a franska s t a n -darder. När det gäller byggnadsverksamheten får AFNOR v i d fastställandet av standard hjälp från f l e r a andra o r g a n i s a t i o n e r , i synnerhet Centre S c i e n t i f i q u e e t Technique du Båtiment (CSTB), Centre Technique du Bois

(CTB) och d i v e r s e s p e c i a l o r g a n i s a t i o n e r i branschen.

CSTB f u n g e r a r i d e t t a sammanhang som Planverket i Sverige. CTB motsvarar i s t o r t s e t t TräteknikCentrum. AFNOR svarar för NF-märkningen av byggmate-r i a l .

Förkortningen NF (Norme Frangaise) anger a t t produkten a n t a g i t s som fransk standard.

För k o n t r o l l av s t a n d a r d i s e r a d e produkter f i n n s s p e c i e l l a kommittéer. Inom den kommitté som gäller för byggsektorn ingår b l a r e p r e s e n t a n t e r för CSTB och l a Fédération N a t i o n a l e du Båtiment.

CSTB utför också s t u d i e r och t e k n i s k - v e t e n s k a p l i g f o r s k n i n g inom byggsek-t o r n och sammansbyggsek-täller byggbesbyggsek-tämmelser om uppräbyggsek-tbyggsek-tande och ubyggsek-tförande av byggnadsarbeten i F r a n k r i k e . Sammanställningen går under beteckningen REEF.

En av CSTBs h u v u d u p p g i f t e r är a t t ge t e k n i s k a utlåtanden om byggmaterial och komponenter. I p r a k t i k e n är e t t sådant utlåtande ( A v i s Technique) ob-l i g a t o r i s k t utom när d e t gäob-lob-ler t r a d i t i o n e ob-l ob-l a m a t e r i a ob-l .

Då d e t gäller t r a d i t i o n e l l t byggande har CSTB för byggnader och trästommar ( o s s a t u r e b o i s ) d e l e g e r a t granskningen t i l l CTB som utfärdar "examen de conformité". Det betyder a t t produkten e n l i g t CTBs granskning anses upp-f y l l a gällande r e g l e r och normer.

För a t t erhålla den o b l i g a t o r i s k a försäkringen för byggnaden e r f o r d r a s dock kontrollbyråernas utlåtande ( 2 . 4 ) .

14

3.3 Tekniska a n v i s n i n g a r , m a t e r i a l r e g l e r DTU

DTU (Documents Techniques Unifiés) är en e n h e t l i g och komplett samling k r a v s p e c i f i k a t i o n e r och beräkningsregler för byggverksamheten.

Organisationen bakom dessa k r a v s p e c i f i k a t i o n e r b i l d a d e s 1958, v a r v i d par-t e r n a åpar-tog s i g a par-t par-t i n par-t e längre upar-tfärda par-t e k n i s k a par-t e x par-t e r var för s i g . Följande o r g a n i s a t i o n e r ingår för närvarande i DTU-gruppen:

Fédération Nationale du Båtiment (Byggnadsföreningen).

A s s o c i a t i o n Frangaise de N o r m a l i s a t i o n (Standardiseringskommissionen) Ordre des A r c h i t e c t e s (Arkitektförbundet).

Union N a t i o n a l e I n t e r p r o f e s s i o n e l l e des Matériaux de C o n s t r u c t i o n e t P r o d u i t s de Carrifere (Byggmaterialföreningen).

Fédération des F a b r i c a n t s de T u i l e s e t Briques de France (Föreningen för t e g e l - och takpannor).

Centre Technique du Bois (Trätekniskt centrum). Bureau Sécurité och Véritas (Kontrollföreningen). CSTB ( T e k n i s k t - v e t e n s k a p l i g t b y g g n a d s i n s t i t u t ) .

Centre N a t i o n a l d'Etudes Techniques pour l e s H.L.M. (Konstruktionskon-t o r för bos(Konstruktionskon-täder med r e g l e r a d h y r a ) .

DTU-reglerna har fått en mycket s t o r s p r i d n i n g . E f t e r hand som de ges u t p u b l i c e r a s de både av den o r g a n i s a t i o n som s p e c i a l i s e r a t s i g på den fråga som behandlas och av CSTB.

Del I I I av REEF utgör en sammanställning av de DTU-regler som har g e t t s u t .

Förhållandet mellan de o l i k a dokumenten och proven å ena sidan och de be-rörda o r g a n i s a t i o n e r n a och myndigheterna å den andra framgår av följande schema: A . F . r J.O.R. Upprf av f l stanc i t t a n d e ^ansk iard I n d u s t r i d e -partementet C.S.T.B, D.T.U. Tekn utlåtande Miljödepar-tementet

Dokument som gäller an-vändandet av m a t e r i a l Utlåtande gällande an-vändningen av f l e r a ma-t e r i a l inom ramen för en färdig produkt C.T.B Prov av trämaterial Utlåtande om t r a d i t i o n s e n l i g h e t Träfrämjande åtgärder

15 Produktgodkännande utfärdas av:

CTB (Centre Technique du Bois) 10, avenue de S a i n t Mandé F-75012 PARIS J u r i d i s k form CTB är en allmännyttig o r g a n i s a t i o n b i l d a d 1952. CTB har en p u b l i k a t i o n s -a v d e l n i n g och f y r -a t e k n i s k -a -a v d e l n i n g -a r . Dessa är: 1. Råvaruavdelningen.

2. I n d u s t r i t e k n i s k a avdelningen, som b l a handlägger åtgärder vad avser träanvändning, träderivat och l i k n a n d e m a t e r i a l inom b y g g n a d s i n d u s t r i n m m. Den har ansvaret för planerandet och genomförandet av utveck-l i n g s p r o j e k t och deras i n d u s t r i e utveck-l utveck-l a anpassning.

3. Forsknings- och provavdelningen, som ansvarar för g r u n d f o r s k n i n g och tillämpad f o r s k n i n g av i n t r e s s e för f l e r a grenar inom träbranschen. 4. Standard- och k v a l i t e t s k o n t r o l l a v d e l n i n g e n , som i nära samarbete med

AFNOR och CSTB s v a r a r för t e k n i s k a utlåtanden och t r a d i t i o n s e n l i g h e t s -i n t y g både på det n a t -i o n e l l a och det -i n t e r n a t -i o n e l l a p l a n e t . (Utlåtan-den som hänvisar t i l l DTU, överensstämmelse med standard för f l e r a ma-t e r i a l ingående i e ma-t ma-t elemenma-t, ma-t ex fönsma-ter, byggsysma-tem o s v . )

16

4. PROJEKTET. BYGGSYSTEM 4.1 Allmänt

I a l l a utvecklade länder f i n n s en mängd normer, standarder och a n v i s n i n g a r för byggandet. E r a n k r i k e utgör i n g e t undantag.

Eör en utlänning är det p r a k t i s k t knappast genomförbart a t t , även med tillgång t i l l a l l a dessa s k r i f t e r och p u b l i k a t i o n e r , utforma e r f o r d e r l i g a kompletta h a n d l i n g a r för e t t byggprojekt på e t t för myndigheter och be-ställare a c c e p t a b e l t sätt.

O f t a är de o l i k a bestämmelserna d e l v i s m o t s t r i d i g a , och då det gäller trä-byggande f i n n s kanske i n t e ens adekvata normer, varför de mest u n d e r l i g a r e s u l t a t kan uppstå då myndigheterna granskar insända h a n d l i n g a r .

I allmänhet l i g g e r p r a x i s i byggandet o f t a före normer och a n v i s n i n g a r ; man b o r t s e r i p r a k t i k e n från en d e l normer och a n v i s n i n g a r , som v i s a t s i g p r a k t i s k a e l l e r o r e a l i s t i s k a .

Det angreppssätt man då får använda är a t t utforma bygghandlingarna för s i t t byggsystem så som man t r o r a t t det bör vara utan a t t alltför d j u p t tränga i n i norm- och bestämmelsefloran och sedan tillsammans med en lämp-l i g k o n s u lämp-l t från d e t berörda lämp-l a n d e t försöka få granskning utförd av myn-d i g h e t e l l e r annan behörig. Man unmyn-dviker på så sätt a t t förirra s i g i teo-r e t i s k a avgöteo-randen och fåteo-r istället en bedömning och kommentateo-reteo-r e f t e teo-r gällande p r a x i s och med något så när k v a l i f i c e r a d e bedömningar av vad marknaden och berörda myndigheter och organ kan acceptera.

I vårt p r o j e k t har d e t t a konkret i n n e b u r i t a t t v i v a l t e t t i Sverige t r a -d i t i o n e l l t byggsystem för p r e f a b r i c e r a -d e trähus och anpassat -d e t t a -d e l s t i l l en standard som passar e t t a n t a l svenska trähusföretag men också g j o r t de ändringar som v i känner t i l l e l l e r t r o r behövs för den franska marknaden. Handlingarna har sedan s k i c k a t s t i l l CTB för utlåtande - Examen de conformité. CTB har som t i d i g a r e nämnts av CSTB d e l e g e r a t s a t t sköta sådan granskning.

Då v i v e l a t arbeta med e t t öppet byggsystem - d v s användbart för f l e r a företag - har handlingarna u t f o r m a t s som systemlösningar, i n t e handlingar för e t t bestämt hus. Detta a v v i k e r från de normala r u t i n e r n a på CTB, v i l -ket d e l v i s framgår av utlåtandet, och v i har under granskningens gång fått komplettera med detaljlösningar. Dessa har v i dock försökt utforma så a t t de passar allmän p r a x i s bland svenska småhusföretag.

CTB har också e f t e r l y s t dimensioner på golvbjälkar, väggreglar, t a k s t o l a r etc. Då v i hänvisat t i l l a t t dessa kan v a r i e r a inom vida gränser inom byggsystemet har CTB v a r i t vänliga nog a t t acceptera d e t t a och g e t t hän-v i s n i n g a r t i l l de d e l a r ahän-v de franska normerna som berör dimensionering etc.

Utlåtandet har b l a av dessa orsaker kommit a t t b l i en k o r t f a t t a d handled-n i handled-n g i k o handled-n s t r u k t i o handled-n och dimehandled-nsiohandled-nerihandled-ng av frahandled-nska småhus i träkohandled-nstruk- träkonstruk-t i o n .

17 4.2 Val av byggsystem

Svaren på en enk*åt, som d i s t r i b u e r a d e s t i l l medlemsföretagen innan projek-tet s t a r t a d e , visade a t t de företag, som var i n t r e s s e r a d e av den franska marknaden ansåg a t t typgodkännande borde sökas för e t t storblockssystem. Storblockssystem b e t r a k t a s i F r a n k r i k e som t r a d i t i o n e l l a byggsystem och rätten a t t typgodkänna (ge 1'examen de conformité) har d e l e g e r a t s t i l l CTB.

Volymelementssystem b e t r a k t a s i F r a n k r i k e som i c k e t r a d i t i o n e l l a system, v i l k e t innebär a t t typgranskning b l i r b e t y d l i g t omständligare. "Avis technigue" utfärdat av C5TB e r f o r d r a s .

4.3 T y p r i t n i n g a r

T y p r i t n i n g a r (se k a p i t e l 5, Granskningsunderlag) upprättades preliminärt och d i s t r i b u e r a d e s t i l l i n t r e s s e r a d e företag för kommentarer. E f t e r smärre j u s t e r i n g a r färdigställdes r i t n i n g a r n a och sändes med begäran om "typgod-kännande" - 1'examen de conformité - t i l l CTB. L'examen betyder i d e t t a f a l l a t t CTB granskar insända h a n d l i n g a r och bedömer om dessa u p p f y l l e r kraven i DTU 31:2 " C o n s t r u c t i o n de maisons t r a d i t i o n e l l e s h ossature b o i s " - Byggande av t r a d i t i o n e l l a hus med trästomme.

18

5. GRANSKNINGSUNDERLAG, RITNINGAR ETC 5.1 R i t n i n g a r

5.1.1 Typritningar_för s t o r b l o c k s s y s t e m , 1 plans- och 1 1/2-planshus Se b i l a g a 1 . R i t n i n g A och B och 1-10.

5.1.2 Tätningsdetaljer

CTB begärde under granskningens gång kompletterande r i t n i n g a r på tätnings-d e t a l j e r , tätnings-då man i E r a n k r i k e v i tätnings-d tätnings-denna t i tätnings-d p u n k t e j kommit så långt som i Sverige. Texten t i l l dessa r i t n i n g a r är på svenska, men v i d p e r s o n l i g t sammanträffande har CTB i n f o r m e r a t s om svenskt sätt a t t lösa tätnings-problemen. I utlåtandet f i n n s hänvisningar t i l l dessa d e t a l j r i t n i n g a r , som i n t e b i f o g a s r a p p o r t e n då de lösningar som v i s a s är allmänt förekommande i Sverige i d a g .

5.2 Korrespondens och d i s k u s s i o n e r

Under granskningens gång har CTB framställt frågor både s k r i f t l i g e n och muntligen v i d sammanträffande med p r o j e k t l e d a r e n e l l e r vår franska kon-s u l t . CTB har kon-så g o t t kon-som a l l t i d a c c e p t e r a t de kon-svar man fått e l l e r de lökon-s- lös-n i lös-n g a r , som p r e s e lös-n t e r a t s e f t e r d i s k u s s i o lös-n e r lös-n a .

5.3 I n s p e k t i o n på f a b r i k

CTB har önskat se produktionen i f a b r i k och montage på b y g g p l a t s i

Sverige. Detta skedde v i d besök på LB-Hus i Bromölla i j u n i 1982. Även en del synpunkter, som då framkom, ingår i utlåtandet.

19 6. UTDRAG UR L'EXAMEN DE CONFORMITÉ

Hela utlåtandet o m f a t t a r ca 43 s i d o r och innehåller kommentarer om både ingående m a t e r i a l , k o n s t r u k t i o n s p r i n c i p e r och utförande av byggelement och montering. På många punkter accepterar man h e l t d e t normala svenska utfö-r a n d e t , så som det p utfö-r e s e n t e utfö-r a t s i öveutfö-rsänt m a t e utfö-r i a l . På andutfö-ra punkteutfö-r av-v i k e r franska bestämmelser, standarder e t c och f r a n s k p r a x i s från av-vårt be-traktelsesätt.

En sammanställning av några av de v i k t i g a r e punkterna i d e t t a avseende görs här nedan.

För den som v i l l tränga djupare i n i ämnet hänvisas t i l l utlåtandet. Några u t d r a g ur utlåtandet

Utdragen är e j rangordnade utan följer i s t o r t uppläggningen av utlåtan-det.

Man s k i l j e r på t r a d i t i o n e l l a trähus (Maisons t r a d i t i o n e l l e s h ossature b o i s ) , exempelvis i s t o r b l o c k s s y s t e m och i c k e t r a d i t i o n e l l a , exempel-v i s exempel-volymelement.

CTB kan på d e l e g a t i o n från CSTB verkställa utlåtanden för t r a d i t i o n e l -la trähus.

Tillåtna påkänningar e t c i trämaterial v a r i e r a r med f u k t k v o t . Normalt antas denna vara 15 % och de i normerna angivna värdena gäller för denna f u k t k v o t . Dimensionering s k a l l göras för de f u k t k v o t e r m a t e r i a -l e t kan antas få i den färdiga k o n s t r u k t i o n e n .

Exempelvis innebär en sänkning av f u k t k v o t e n för v i r k e t i l l a t t draghållfastheten Ökar ...,% och en ökning av f u k t k v o t e n t i l l

a t t hållfastheten sänks

Impregnering o b l i g a t o r i s k för a l l t s t o m v i r k e , såväl utvändigt som i n -vändigt.

Skivverkan i asfaboard och gips anses i n t e tillräcklig som s t a b i l i s e -r i n g mot exempelvis h o -r i s o n t a l k -r a f t e -r .

Den permanenta nedböjningen av ständig och tillfällig l a s t får i n t e överstiga 1/400 av spännvidden. Bestämmelser f i n n s också om momentana överlaster.

Beträffande s k i v m a t e r i a l gäller a t t de s k a l l vara utförda e n l i g t

fransk standard. Man kan dock godta i n t y g om överensstämmelse utfärdat av behörigt l a b o r a t o r i u m .

Om spånskivor s k a l l ingå i byggnadens s t y v h e t s k a l l de i p r i n c i p vara av v a t t e n f a s t k v a l i t e t .

I F r a n k r i k e används i n t e vår t y p av u t e g i p s , varför särskild u t r e d n i n g kan e r f o r d r a s om man v i l l använda denna.

20

M i n e r a l - och g l a s u l l av svensk standard bör kunna användas i F r a n k r i k e på samma sätt som i Sverige.

Ängspärr - diffusionsspärr invändigt s k a l l vara minst 3 ggr tätare än utvändiga tätskikt. Om man har l u f t s p a l t i väggen gäller s p e c i e l l a be-stämmelser.

Fukt utifrån - regnskydd: Ungefär samma lösningar som i S v e r i g e , dock används nu tätblock e t c .

Kapillärbrytande s k i k t under s y l l a r och murverk mot grund s k a l l minst ha egenskaper som motsvarar armerad asfaltmembran.

Man har i F r a n k r i k e s p e c i e l l a krav på åldringsbeständighet, långtids-rörelser e t c . De i våra h a n d l i n g a r angivna m a t e r i a l e n har dock bedömts motsvara de f r a n s k a kraven.

Spik e t c i f u k t i g miljö bör minst vara varmgalvaniserade.

Infästningar för stjälpande k r a f t e r ( v i n d e t c ) anses mycket v i k t i g a . Spikpistolinfästning anses i n t e tillfredsställande.

Vid s p i k n i n g av y t s k i k t ( s k i v o r ) e t c s k a l l spiklängden vara minst 2,5 ggr s k i v m a t e r i a l e t s t j o c k l e k , dock minst 30 mm.

T r o t s a t t brandkraven i F r a n k r i k e i n t e är hårdare än i Sverige accep-t e r a r man i n accep-t e uaccep-tan v i d a r e våra k o n s accep-t r u k accep-t i o n e r . I F r a n k r i k e används exempelvis på väggar o f t a s t s k i v o r av trämaterial kompletterade med g i p s . Man är dock i n t e h e l t avvisande t i l l a t t acceptera våra lösning-ar om de kan b e s t y r k a s av o f f i c i e l l a p r o v n i n g s p r o t o k o l l .

Ur brandskyddssynpunkt görs en i n d e l n i n g i f y r a k l a s s e r , varav 1 och 2 avser småhus och radhus.

Klass 1 : E n f a m i l j s h u s e l l e r tvåfamiljshus på högst två p l a n , e x k l u s i v e källare.

Klass 2: E n f a m i l j s h u s e l l e r tvåfamiljshus på mer än två bostadsplan, radhus, f l e r f a m i l j s h u s med högst t r e p l a n , där översta våningens g o l v -plan b e f i n n e r s i g mindre än 8 m över mark-planet.

E r f o r d e r l i g t brandmotstånd. H o r i s o n t e l l a element

15 minuter k l a s s 1 30 " " 2 V e r t i k a l a element

15 minuter k l a s s 1 samt radhus u r k l a s s 2 30 " 2

21 Ytbeklädnad av v a g g a r De o l i k a m a t e r i a l e n har i n d e l a t s i 6 k a t e g o r i e r , M0-M5: - MO obrännbara, - Ml e j antändliga, - M2 svårantändliga, - M3 normalt antändliga, - M4 lättantändliga, - M5 mycket lättantändliga.

M a t e r i a l M4 får användas som ytbeklädnad av väggarna i bostäder i k l a s s 1 under förutsättning a t t de b e f i n n e r s i g minst 4 m från tomt-gränsen.

Ytbeklädnad i trä med en t j o c k l e k på mellan 10 och 20 hänförs v a n l i g e n t i l l k l a s s M4 och kan användas utan begränsning för e n f a m i l j s h u s i k l a s s 1 belägna minst 4 m från tomtgränsen.

När det gäller ytbeklädnad av andra bostäder i k l a s s 1 och k l a s s 2 b l i r man tvungen a t t välja sådant m a t e r i a l som f a l l e r under k l a s s M3. I exempelvis radhuslängor e r f o r d r a s brandmur med brandmotståndet 1 timme för v a r 40 ± 5:e meter.

Obrännbart m a t e r i a l f o r d r a s i n v i d s k o r s t e n och framför öppen s p i s . I E r a n k r i k e är man mycket försiktig med f u k t i trähus. Exempelvis f i n n s det d i r e k t a a n v i s n i n g a r om a t t man s k a l l utföra k o n s t r u k t i o n e r n a så a t t de e j skadas av kondens på l e d n i n g a r , v e n t i l a t i o n s k a n a l e r e t c . Golvspånskivor bör maximalt ha en sammanhängande y t a av 30 m^ (maximal kantlängd 6 m. DTU 31.2 § 4.212 och DTU 51.3 § 3.15).

Vid krypgrundsbjälklag e r f o r d r a s diffusionstätning. G o l v m a t e r i a l e t kan utgöra sådan om det v e r k l i g e n har n o r m e n l i g t diffusionsmotstånd.

Inom en lägenhet f i n n s inga krav på l j u d i s o l e r i n g i mellanbjälklag e t c .

G i p s s k i v o r e t c antas i n t e ge tillräcklig v i n d s t y v h e t för h o r i s o n t a l -k r a f t e r e l l e r -k r a f t e r i t a -k y t a n s plan v i d y t t e r t a -k (DTU 31.2 § 4.34). T a k s t o l a r dimensioneras i s t o r t s e t t som i Sverige, dock bör man komma ihåg de tillåtna påkänningarnas beroende av förväntad f u k t k v o t (norm-värde 15 % ) .

Eör fönster och ytterdörrar gäller krav på luftgenomsläpplighet och täthet mot slagregn (DTU 36.1).

P l a t t a på mark accepteras i E r a n k r i k e .

S y l l a r t i l l grund måste impregneras med godkänt impregneringsmedel och fästas i grunden med korrosionsbeständigt stål, högst 2 mm.

K r y p g r u n d s v e n t i l a t i o n e n s k a l l minst motsvara 1/500 av byggnadsytan v i d marknivå.

22

Beträffande v i n d a v s t y v n i n g med s k i v m a t e r i a l kan CTB e v e n t u e l l t tänka s i g a t t acceptera i n t y g från k v a l i f i c e r a d , oberoende o r g a n i s a t i o n . Beträffande värmeisolering och transmissionsförluster räknar man i F r a n k r i k e med hela husets värmebalans u t t r y c k t i förluster per m-^ hus-volym och per timme.

7. FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR SOM EJ INGÄR I RAPPORTEN (Kan beställas från TräteknikCentrum)

B i l a g a 1 . L'examen de conformité. Denna b i l a g a innehåller översättningen t i l l svenska av CTBs granskning av d e t presenterade svenska storblockssys-temet. Utdrag ur utlåtandet f i n n s i k a p i t e l 6.

Bilaga 2. Innehåller översättning av en d e l v i k t i g a r e hänvisningar t i l l standarder (NF) och t e k n i s k a a n v i s n i n g a r (DTU) e t c som f i n n s i utlåtandet

23 8 LITTERATUREÖRTECKNING

BRUNEL-EDSTRÖM, Sågade trävaror som byggnadsmaterial i E r a n k r i k e . STU-information nr 235-1981.

KNOCKE, JENS, Eörsäkring av husbyggnadsgarantier - det franska systemets p r i n c i p e r .

Eransk l i t t e r a t u r av b e t y d e l s e för småhusbyggandet Documents technigues unifiés (DTU)

Ragles de c a l c u l DTU

Rfegles CB-71 - Regies de c a l c u l e t de conception des charpentes en b o i s - modifiées en 1975

( E d i t i o n s E y r o l l e s ) .

Regler för beräkning och användning av trä-k o n s t r u trä-k t i o n e r

Rfegles N.V. 65-67 - Rfegles définissant l e s e f f e t s de l a neige e t du vent sur l e s con-s t r u c t i o n con-s ( E d i t i o n con-s E y r o l l e con-s ) .

Regler beträffande regn- och vindpåverkan på byggnader

Rfegles Th K-77 - Rfegles de c a l c u l des carac-téristigues thermigues u t i l e s des p a r o i s de c o n s t r u c t i o n .

Regler för beräkning av en byggnads termiska k a r a k t e r i s t i k s

Regies Th G77 Regies de c a l c u l du c o e f f i -c i e n t G des logements e t a u t r e s lo-caux d ' h a b i t a t i o n .

Regler för beräkning av k o e f f i c i e n t e n G (värme-egenskaper) för en bo-stad e l l e r l o k a l Ragles PS 1969 - Régles parasismigues 1969

( E d i t i o n s E y r o l l e s ) .

Regler beträffande jordbävning

Cahiers des charges DTU Série: 13 - Eondation DTU 13.1: Eondations s u p e r f i c i e l l e s * c a h i e r des charges * rfegles de c a l c u l . Grundläggning 20 - Magonnerie

DTU 20.11: P a r o i s e t murs en magonnerie. Mémento pour l a c o n c e p t i o n des ouvrages e t r e g i e s de c a l c u l simplifiées. Murning 24 - E u m i s t e r i e DTU 24.1: Travaux de f u m i s t e r i e DTU 24.2: Cheminées h f o y e r o u v e r t en pré-p a r a t i o n . Rökkanaler e t c 25 - Plåtrerie

DTU 25.41: Plågue de parement en plåtre. 26 - E n d u i t s , l i a n t s h y d r a u l i g u e s

DTU 26.1: Enduits aux m o r t l a r s de l i a n t s h y d r a u l i g u e s .

Gips Puts

24

30 - Charpente en b o i s

DTU 30: Charpentes e t e s c a l i e r en b o i s DTU 31.1: en préparation

DTU 31.2: Maisons t r a d i t i o n n e l l e s ä ossa-t u r e b o i s .

Träbyggande

36 - Menuiseries

DTU 36.1: Menuiserie en b o i s

DTU 37.1: Menuiseries métalliques

DTU 36.1/37.1: Choix des fenétres en f o n c -t i o n de l e u r e x p o s i -t i o n . Mémen-to pour l e s p r e s c r i p t e u r s . 39 - V i t r e r i e - M i r o i t e r i e DTU 39.1: V i t r e r i e DTU 39.4: M i r o i t e r i e e t v i t r e r i e en v e r r e épais * c a h i e r des charges * mémento pour l e s p r e s c r i p t e u r s . 40 - Couverture DTU 40.11: Couverture en a r d o i s e s

DTU 40.12: Couverture en a r d o i s e s d'amiante-ciment

DTU 40.14: Couverture en bardeaux bitumés DTU 40.21: Couverture en t u i l e s de t e r r e c u i t e ä emboutement ou h glissement DTU 40.22: Couverture en t u i l e s canal de t e r r e c u i t e : en préparation

DTU 40.23: Couverture en t u i l e s p l a t e s de t e r r e c u i t e

DTU 40.24: Couverture en t u i l e s en béton h glissement e t ä emboitement l o n g i t u d i n a l DTU 40.31: Couverture en plaques ondulées d'amiante-ciment

DTU 40.32: Couverture en plåques ondulées métalliques.

43 - Etanchéité

DTU 43: Etanchéité d e s - t o i t u r e s - t e r r a s s e s e t des t o i t u r e s inclinées

DTU 43.4: Etanchéité s u r support b o i s en préparation.

31 - Parquets

DTU 31.1: Parquets massifs e t contrecollés en b o i s

DTU 31.2: Parquets mosaTques collés

DTU 3.3: Planchers en b o i s ou en panneaux dé-trés du b o i s . S n i c k e r i e r i trä, me-t a l l . Fönsme-ter Gissning Täckningsmaterial Tätning mot v a t t e n P a r k e t t e t c 33 - Linoleum DTU 33: Linoleum f l o o r c o v e r i n g s . 38 - Plafonds suspendus

DTU 38.1: Mise en oeuvre des plafonds suspendus.

Autres documents DTU: Panneaux de fagades menuisés. ÖVRIGT 25 59 - P e i n t u r e DTU 59.1: Peinturage. Målning NORME FRANgAISE NF B54-161 Contreplågue h p l i s . Panneaux extérieurs - s p e c i f i c a t i o n . NF B52-001 Ragles d»utilisation du b o i s dans l e s c o n s t r u c t i o n s . Plywood för utomhusbruk Regler för användning av trä i byggandet NF P21-202 Rfegles d ' u t i l i s a t i o n du b o i s Régles de c a l c u l . Regler för beräkning av träkonstruktioner CTB - 104 Préservation du b o i s dans l a c o n s t r u c t i o n . Impregnering e t c av träkonstruktioner

26

9. SUMMARY

Erance i s , from s e v e r a l p o i n t s of view, an i n t e r e s t i n g market f o r Swedish wooden s i n g l e - f a m i l y houses. Timber c o n s t r u c t i o n of r e s i d e n t i a l housing was r a t h e r common t h e r e up to the 19th c e n t u r y . Eor d i f f e r e n t reasons one then changed over t o masonry. L a t e l y , however, timber c o n s t r u c t i o n has r e -t u r n e d , i f only -t o a small e x -t e n -t . Towards -the end of -the 7 0 ' i e s , 6,000 wooden s i n g l e - f a m i l y houses were b u i l t i n Erance and i n 1984, 15,000

houses were expected t o be b u i l t . A few years ago a p o l i t i c a l d e c i s i o n was taken according t o which timber c o n s t r u c t i o n should increase t o 30 t o 40 of the new p r o d u c t i o n of s i n g l e - f a m i l y houses.

The Erench p r o d u c t i o n of wooden s i n g l e - f a m i l y houses has v a r i e d between 200,000 and 280,000 d u r i n g the l a s t decade. The p o l i t i c a l goal i s , t h u s , f a r o f f ! Governmental q u a r t e r s are aware of the f a c t t h a t they need help from abroad. The t e c h n i c a l p r e r e q u i s i t e s must be c l a r i f i e d and f o r Sweden i t i s very important t o f i n d the r i g h t channels f o r the marketing of our p r o d u c t s .

This r e p o r t deals w i t h the b u i l d i n g technology p r e r e q u i s i t e s f o r wooden s i n g l e - f a m i l y houses i n Erance. I n the r e p o r t , the 10-year guarantee and the insurance system connected w i t h t h i s are presented. The c o n t r o l u n i t s of the insurance companies have t o a g r e a t e x t e n t assumed the r o l e played by d i f f e r e n t a u t h o r i t i e s i n Sweden.

So as t o get a concrete e v a l u a t i o n of the Erench o p i n i o n of Swedish timber c o n s t r u c t i o n technology, we have l e t the Centre Technique du Bois (CTB) make a t e c h n i c a l examination of a normal Swedish one-storey and one-and-a-h a l f s t o r e y one-and-a-house. Tone-and-a-he examination sone-and-a-hows t one-and-a-h a t , i n p r i n c i p l e , tone-and-a-he Swedisone-and-a-h system i s considered acceptable.

There a r e , of course, some d i f f e r e n c e s . They are summarized i n Chapter 6. I n Erance one has, by t r a d i t i o n , a great respect f o r moisture problems i n connection w i t h wood and a great many measures are r e q u i r e d to p r o t e c t the timber s t r u c t u r e s , f o r i n s t a n c e impregnation of a l l l o a d - c a r r y i n g t i m b e r . The Erench f i r e r e g u l a t i o n s f o r wooden s i n g l e - f a m i l y houses are, i n cer-t a i n r e s p e c cer-t s , f o r m a l l y more l i b e r a l cer-than cer-the Swedish ones. As experience from the f i r e r e s i s t a n c e of d i f f e r e n t c o n s t r u c t i o n s i s not yet so g r e a t , one does not approve of those s t r u c t u r e s t h a t have been accepted i n Sweden f o r a long time, and so f i r e t e s t s must sometimes be made.

As regards c a l c u l a t i o n s , i t should not be d i f f i c u l t t o get our c o n s t r u c -t i o n s approved i n Erance. There a r e , however, d i f f e r e n c e s a l s o here. Eor i n s t a n c e , the approved s t r e s s e s i n the timber s t r u c t u r e vary w i t h the moi-s t u r e c o n t e n t of the t i m b e r . The moimoi-sture c o n t e n t concerned i moi-s t h a t of t h e user stage, t h a t i s the c l i m a t e t h a t a r i s e i n the d i f f e r e n t p a r t s of the f i n i s h e d b u i l d i n g .

CTB a l s o f e e l s t h a t Swedish timber should be graded i n a h i g h e r s t r e s s grade than at present. This should be a task f o r the Swedish I n s t i t u t e f o r Wood Technology Research.

The Erench market should, t h u s , no doubt be very i n t e r e s t i n g f o r Swedish manufacturers of wooden s i n g l e - f a m i l y houses. I n order t o be s u c c e s s f u l one must, however, work s y s t e m a t i c a l l y , w i t h t e c h n i c a l as w e l l as mar-k e t i n g m a t t e r s .

< I

<

£

5

29 BILAGA B

1 =

•I

I i

31 1 llll l ( UMU [ <U 1. O cr- u ^ i O) c o *-> • r - O •t-i E 3 01 cr L. ^ O) u •4-» o •*•» o •O a (O u «/) o Q. ^ ^ OJ _{c in o. u 0>} •o ••- o» E — a; o; =3 (U •— o CT C X •r- r~-. cr ro »o <T3 LT) _0^ 0 0 O - _ J ^ _{U. CSJ C l .} BILAGA 1

OI 1. Si - M U «<Q O O r— O J 3 C L V O a< <u u •o -o u o» a> 3 3 IT) O O K J -•O lO X r - r— in Ou a . « 3 -O <rtl -O a»— o X > Q . V £ ) 3 3 o cr o-r» BILAGA 2 > -o " O 3

I

•I

i UI U ( _oréf )er f i O) c . T . et l _E c r o re ch OJ • 1 - o •*-> ät a <o i/) - Q _{u • •o o} CL f— \ O) C L O Q . U d) TD _{•r- cn} O E — _•— o< o ₀₁ =3 0) r— =3 c r _{c: X} X C T t> 3 'O >— _«o U-) OJ 0 0 Q . — J O . 3 ? BILAGA 3 o -OJ •5

I

£

5

I I I

I i ?

B LAGA

35 BILAGA 5 LO > -o O 'Of >/) •J •t- ^/^ «J >>

E

=2

41 BILAGA 6 so 3 1/1 "O r -• r - O > - O •r- ^ • O r»

0

^3 ~ " BI LAGA 7 > o •o 5 (O oo •— illllf I/) >(Li

i

w:

I

bl ^

E

i

I I

i

E

I I

I i ?

Detta digitala dokument skapades med anslag frän

Stifteisen Nils och Dorthi

Troedssons forskningsfond

Trätel<nikCentrum

Box 5609, 114 86 STOCKHOLM Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00

Telex: 14445 tratek s Telefax: 08-11 61 88 Huvudenhet med kansli

I N S T I T U T E T FÖR T R Ä T E K N I S K F O R S K N I N G Äsenvägen 9, 552 58 JÖNKÖPING Telefon: 036-12 60 41 ISSN 0280-6789 Box 354, 931 24 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 0910-881 40 Telex: 65031 expolar s Telefax: 0910-889 88