Namn: Tobias Hedlund Datum: 2015-06-24 Kurs: OP 12-15
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs Tobias Hedlund OP SA 12-15Handledare Antal ord: 11734
Mikael Weissmann Beteckning Kurskod
1OP147
Manöverkrigets förutsättning:
En kvalitativ studie om förhållandet mellan praktik och teori.
ABSTRACT:
The term maneuver warfare is frequently used in western defense doctrines and theoretical textbooks. The ambition of the Swedish armed forces is to attempt maneuver warfare in all appropriate situations. Theories and doctrines indicate the importance of decentralized command and control systems. Mission command (Auftragstaktik) is one such system and should be applied to all situations of the Swedish Armed Forces. There are theoretical and doctrinal bases for warfare and command, but in practice, what are the preconditions for this? Previous research addresses many theoretical questions but there are flaws in existing studies investigating practical realities. The purpose of this study has been to reach a deeper understanding of armed forces ability to maneuver warfare by analyzing conformity of command and leadership perspectives in practice. This is an interview-based qualitative case study in which respondent´s statements were analyzed and interpreted in relation to a theoretical framework. The results show that there are prerequisites to command and control systems that promote maneuver warfare, but with limitations that may delimit it effectiveness.
Nyckelord: Manöverkrigföring, Uppdragstaktik, Utvecklande ledarskap, intervjustudie, hermeneutik
Innehållsförteckning
1. Introduktion 3
1.1 Problemformulering 3
1.2 Syfte och forskningsbidrag 5 1.2.1 Forskningsfråga 6
1.2.2 Avgränsningar 6
1.3 Begreppsanvändning 7
2. Metod och material 8 2.1 Vetenskap-‐ och kunskapsteoretiskt perspektiv 8
2.2 Forskningsmetod 8
2.2.1 Urvalsstrategi 9 2.2.2 Intervjustudie 11 3. Teoretiskt ramverk 13 3.1 Teori om krigföring 13 3.1.1 Manöverkrigföring 13 3.2 Teori om ledning 14 3.2.1 Auftragstaktik 15 3.2.2 Uppdragstaktik 16
3.3 Teori om ledarskap 17 3.3.1 Transformational leadership 17 3.3.2 Utvecklande Ledarskap 19
3.4 Lämplighet av teoretiskt ramverk och källkritik 20
4. Operationalisering 22
4.1 Inledning 22
4.1.1 Värdeord och nyckelområden 23
5. Empiri 26
5.1 Inledning 26
5.1.1 Utbildning och kompetens 26
5.1.2 Ansvar och disciplin 27 5.1.3 Misstag och kontroll 27 5.1.4 Order och samordning 28 5.1.5 Delaktighet och initiativ 28 5.1.6 Stöd och förtroende 29
6. Tolkning och diskussion 31 6.1 Överensstämmelse mellan respondenters upplevelser
och ledning som främjar manöverkrigföring 31
6.2 Resultat 36
6.2.1 Uppsatskritisk reflektion 37 6.2.2 Resultatets betydelse för yrkesutövningen 38 6.2.3 Vidare forskning 38 7. Referenser 39 8. Bilagor 41 8.1 Intervjuguide 41
1. Introduktion
1.1 Problemformulering
Militärteoretikern Carl von Clausewitz är en av västvärldens mest inflytelserika militära tänkare. Han ägnade en stor del av sitt liv till att dokumentera krig och gav, genom hans änka ut boken Vom Kriege (Om kriget). Flera av hans tankar är aktuella än idag nästan två
sekel senare1
och återkommer i ett flertal västerländska doktriner. 2
Clausewitz formulerade bland annat krig som en ”fortsättning på politiken med andra medel ” där själva kriget utgör en ”våldsakt för att påtvinga motståndaren vår vilja.”3
I förståelsen om att krig ”är en våldsakt för att påtvinga motståndaren vår vilja” är metoder för att åstadkomma detta önskvärt. Manöverkrigföring är en dimension av krigföring som åsyftar att slå mot fiendens svagheter och upprätthålla en förmåga till snabbare beslutsprocess än motståndaren och således vinna fördelar.4
För varje beslutsprocess som egen part vinner blir motståndarens agerande allt mer förlegad och förmågan till sammanhållning och effektiv organiserad strid bryts samman.5
En av de huvudsakliga grunderna i att åstadkomma detta är en decentraliserad ledning, dvs. ett ledningsförhållande där ansvaret flyttas ner i organisationen för att möjliggöra beslutsfattande på lokal nivå.6
William S. Lind hävdar att en sådan ledning är enda sättet för en militär styrka att gå igenom beslutsprocess tillräckligt snabbt.7 Vidare menar han att framgången till en sådan
decentralisering är uppdragstaktik,8
vilket även framgår i svensk doktrin.9
1 Beyerchen, A., ”Clausewitz, Nonlinearity
Ohio State University., 1993. Vol. 17, No. 3 pp. 59-90; Trinquier Roger., Modern warfare: A french view of counterinsurgency., Praeger Security International, Westport, Conn., 2006 sid. 19
2 The Development, Concepts and Doctrine Centre (DCDC)., Army Doctrine Publication (Operations),
Ministry of Defence, Shrivenham, 2010. Sid 3-6; Dempsey, M., Doctrine for the Armed Forces of the United States, Joint Publication 1, 2013. Sid. I-3; Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin: med doktrinära grunder, MSD 12, Stockholm, Försvarsmakten 2011. Sid 24
3 Clausewitz, Carl von, Om kriget, Bonnier fakta, Stockholm, 1991. sid. 29
4 Lind, William S., Handbok i manöverkrigföring, 1., förkortade och kommenterade upplaga.,
Försvarshögskolan, Stockholm, 2006. Sid 16-17
5 Ibid. Sid 16-17 6 Ibid. Sid. 18 7 Ibid. Sid. 18 8 Ibid. Sid. 26
I Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin framgår en ambition om att organisationen och dess ingående förband ska ”sträva efter att tillämpa manöverkrigföring när så är möjligt.” 10
För att möjliggöra manöverkrigföring ska den militärstrategiska nivån ge ”underlydande chefer den handlingsfrihet och det stöd som krävs för att kunna använda konceptet och åstadkomma denna typ av avgöranden.” 11
I doktrinen framgår att grunden för manöverkrigföring är att ”tillämpa den indirekta metoden och utnyttja kritiska sårbarheter” samt att ”ständigt sträva efter initiativet, vilket underlättas av uppdragstaktik.”12
I Försvarsmakten är just uppdragstaktik ett återkommande begrepp i doktriner och reglementen och ska ligga till grund för all ledning i Försvarsmakten. 13
Uppdragstaktik
är på det sättet gällande för ledning av hela Försvarsmakten och ända ner till grupp och soldat,14
vilket innebär att grunden för ett ledningsförhållande som gynnar manöverkrigföring börjar redan vid nivån av grupp och soldat. Manöverkrigföring och uppdragstaktik utgör följaktligen två ambitioner för hur krigföring ska ske och verksamheten ledas, men för att möjliggöra uppdragstaktik krävs det ett i sin tur ledarskap som är förenligt med detta.15
Utvecklande ledarskap är sedan 2003 Försvarsmaktens fastställda ledarskapsmodell och utgör tillsammans med uppdragstaktik grunden för hur Försvarsmaktens verksamhet ska ledas. Ledarskap och ledning utgör på så sätt grunden för att leda verksamhet som
främjar en förmåga till manöverkrigföring.
Det finns följaktligen klara teoretiska utgångspunkter och doktrinära riktlinjer för hur krigföring, ledning och ledarskap bör (eller t.o.m. ska) gå till i Försvarsmakten, men hur tillämpas riktlinjerna i praktiken? Det förekommer ett flertal internationella studier som hävdar att en god förenlighet mellan ledarskap och uppdragstaktik är av betydelse för dess införande och tillämpning.16
Det finns även en svensk studie som specifikt studerar förenligheten mellan uppdragstaktik och utvecklande ledarskap. Enligt författarna är
10 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin. Sid 127 11 Ibid. Sid 127
12 Ibid. Sid 127 13 Ibid. Sid 5, 119
14 Försvarsmakten, Markstridsreglemente 4. Pluton FU. Försvarsmakten, 2013. Sid 35-36
15 Shamir, E, Ben-Shalom, U, ”Mission Command Between Theory and Practice: The Case of the IDF”,
Defense & Security Analysis, 2011, 27:2, pp. 101-117; Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin. Sid 5, 119
16 Shamir, E, Ben-Shalom, U, ”Mission Command Between Theory and Practice: The Case of the IDF”;
Vogelaar, A.L.W. & Kramer, E., "Mission Command in Dutch Peace Support Missions", Armed Forces &
Society, 2004, vol. 30, no. 3, pp. 409-431; Dalenberg, S., Beersma, B. & Vogelaar, A., "The Effect of a Team
överensstämmelsen mellan uppdragstatik och utvecklande ledarskap god.17 En brist i studien
är emellertid att de inte jämför hur teoretiska och doktrinära utgångspunkter tillämpas i praktiken. Vidare finns det ett flertal internationella studier med anknytning till teorierna som studerar dess effektivitet både ur ett teoretiskt och praktiskt sammanhang.18
Således är den teoretiska sidan tämligen studerat utifrån flera synvinklar. Den praktiska verkligheten å andra sidan är inte ett lika studerat område, med undantag för några internationella studier.19
I dessa studier presenteras fall ifrån andra länder varav studier som belyser Försvarsmaktens praktiska verklighet är begränsad. Att studera överensstämmelsen mellan teoretiska och doktrinära utgångspunkter och tillämpning av dessa i praktiken skapar följaktligen möjligheter att fylla identifierad kunskapslucka om Försvarsmaktens praktiska förmåga till manöverkrigföring.
1.2 Syfte och forskningsbidrag
Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för Försvarsmaktens förmåga till manöverkrigföring genom, att utifrån gruppchefers upplevelser analysera överensstämmelsen med ledning- och ledarskapsteoretiska perspektiv. Studien kommer på så sätt bidra med en bild om förhållandet mellan praktik och teori i Försvarsmakten samt skapa underlag för reflektion och vidare studier inom området. För att uppnå detta utförs en intervjubaserad kvalitativ fallstudie hos Försvarsmakten där respondenters (gruppchefers) utsagor kommer analyseras och tolkas utifrån ett teoretiskt ramverk.
17 Stenlund, Lena & Larsson, Gerry., ”Är manövertänkande via ledningsmetoden uppdragstaktik och
ledarskapsmodellen Utvecklande ledarskap förenliga?” Institutionen för ledarskap och management, Försvarshögskolan., 2004. Serie T:30
18 Eden, D., Dvir, T., Avolio. J B., Shamir, B., ”Impact of transformational leadership on follower development
and performance: a field experiment.” Academy of Management Journal, 2002, vol. 45, no. 4, pp. 735-744;
Bass, B.M., Avolio, B.J., Jung, D.I. & Berson, Y., "Predicting Unit Performance by Assessing
Transformational and Transactional Leadership", Journal of Applied Psychology, 2003. vol. 88, no. 2, pp. 207-218; Vogelaar, A.L.W. & Kuipers, H., "Reciprocal Longitudinal Relations Between Leader and Follower Effectiveness", Military Psychology, 1997. vol. 9, no. 3, pp. 199-212; Dalenberg, S., Beersma, B. & Vogelaar, A., "The Effect of a Team Strategy Discussion on Military Team Performance"; Vogelaar, A.L.W. & Kramer, E., "Mission Command in Dutch Peace Support Missions",
19 Shamir, E, Ben-Shalom, U, ”Mission Command Between Theory and Practice: The Case of the IDF”;
1.2.1 Forskningsfråga
Med anledning av problemets art är studiens forskningsfråga formulerad som:
• Leds Försvarsmakten på ett sätt som främjar manöverkrigföring?
För att kunna besvara denna fråga rent praktiskt kommer detta ske genom att undersöka: hur
respondenternas upplevelser av arbetet och arbetsplatsen överensstämmer med ledning som främjar manöverkrigföring. Fokus för att besvara forskningsfrågan ligger
följaktligen i huruvida upplevelser överensstämmer och påvisar goda förutsättningar för uppdragstaktik.
Figur 1: Schematisk presentation av studien.
1.2.2 Avgränsningar
Manöverkrigföring studeras i denna studie utifrån hur praktiken (respondenters upplevelser) överensstämmer med Försvarsmaktens modeller och riktlinjer om ledning och ledarskap. Studien kommer med andra ord inte studera stridstaktik och teknik som har inverkan på manöverkrigföring. Försvarsmakten (fallet) är i denna studie representerad av två regementen, där samtliga respondenter är verksamma inom lätt skytte, varifrån studien hämtar sitt material. Vidare tar studien utgångspunkt vid en lägre taktisk nivå i form av pluton, grupp och soldat. Fallets avgränsning begränsar därför studiens generaliseringsmöjligheter för Försvarsmakten i stort. Den kunskap studien producerar bör istället betraktas som en fördjupad förståelse som kan utgöra en grund för vidare studier med högre empirisk mättnad. Att studiens forskningsfråga är formulerad utifrån Försvarsmakten
Manöverkrigföring Främjande ledning Utvecklande Ledarskap Intervjubaserad kvalitativ fallstudie Uppdragstaktik
Främjande ledning? Manöverkrigföring
TEORI
som helhet är med anledning av att de teorier som presenteras ska omfatta hela organisationen och följaktligen skapar det en förståelse för att denna studie och dess forskningsfråga utgör en grund för vidare fördjupande studier
1.3 Begreppsanvändning
Manöverkrigföring (Maneuver warfare): Är en krigföringsambition som syftar till att nå
avgörande genom att bryta ner motståndaren utifrån att slå mot identifierade svagheter. Den huvudsakliga grunden för att åstadkomma detta är att vidmakthålla en snabbare beslutsprocess än motståndaren, vilket uppnås genom en decentraliserad ledd militär styrka.20
Försvarsmaktens förband ska i all mån eftersträva att tillämpa manöverkrigföring.21
Uppdragstaktik (Auftragstaktik, Mission command): Är en ledningsform som bygger på
en decentraliserad ledning med en närmare relation mellan chef och underställd. Ledningen bygger på att underställda genom förtroende tilldelas uppgift, riktlinjer, resurser och en förståelse för överställda chefers avsikter. Därefter är det upp till lokal chef att själv bestämma hur uppgiften skall lösas.22
All ledning inom Försvarsmakten ska bygga på uppdragstaktik.23
Utvecklande ledarskap (UL): Är en svensk ledarskapsmodell som till stor del bygger på
internationella inspirationskällor med tyngdpunkt på Bernard M. Bass Transformational
leadership.24
UL är en modell med ambition om att skapa genomgående bättre prestationer och högre trivsel. Modellen utgår från att ledaren agerar som ett föredöme, lyfter frågor om moral och etik, visar personlig omtanke samt inspirerar och motiverar sin personal.25
Utvecklande ledarskap utgör sedan 2003 Försvarsmaktens beslutade ledarskapsmodell.26
20 Lind, William S., Handbok i manöverkrigföring. Sid. 15-20 21 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin. Sid 127
22 Wittmann, Jochen, Auftragstaktik - just a command technique or the core pillar of mastering the military
operational art?, Carola Hartmann Miles-Verlag, Berlin, 2012. Sid. 39-56
23 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin. Sid 119
24 Larsson, Gerry et al., "A comprehensive system for leader evaluation and development", Leadership &
Organization Development Journal, 2003. Vol. 24 Iss: 1, pp.16 – 25 sid. 16
25 Larsson, Gerry., 2. Ledarskapsteori, I Direkt ledarskap, Larsson, Gerry & Kallenberg, Kjell (red.),
Försvarsmakten, Stockholm, 2006. Sid 45-47
26 Försvarshögskolan, Om UL-Utvecklande ledarskap (2015) Webbsida:
http://www.fhs.se/sv/utbildning/uppdragsutbildningar/ledarskap/ul/ul-utvecklande-ledarskap/ (Hämtad 2015-05-07)
2. Metod och Material
2.1 Vetenskap-‐ och kunskapsteoretiskt perspektiv
Inom samhällsvetenskaplig forskning är det främsta syftet att producera kunskap om hur den sociala verkligheten bör se ut.27
En filosofisk tolkning av kunskap och verklighet problematiserar skildringen av vad vi egentligen kan veta om detta. Epistemologi och ontologi är inom metodologin utpräglade inom synen på kunskap och verklighet.28
Jag kommer i denna studie inte fördjupa mig i att definiera filosofiska skildringar för syn på kunskap och verklighet. Däremot finns det anledning att redogöra för var analys och tolkning tar utgångspunkt ifrån. I studien används ett hermeneutiskt förhållningssätt för att utifrån delar finna en gemensam och giltig förståelse.29
Detta förhållningssätt bygger på en princip om en hermeneutisk cirkel där analys av information sker genom en växelverkan av delar och helhet.30
I studien skapas således kunskap genom att empirins delar relateras till varandra i cirklar och för varje varv cirkeln snurrar skapas en allt djupare förståelse av helheten. I denna studie innebär det att jag under empiri och tolkningsfasen analyserat intervjuerna för att finna en övergripande mening, återvänt till teoretiska och doktrinära utgångspunkter för att därefter återigen analysera intervjuerna med en fördjupad mening. Detta skapade en successivt fördjupad förståelse för inom vilka områden respondenters individuella utsagor hade samstämmighet med andra respondenters utsagor samt huruvida detta överensstämmer med teoretiska och doktrinära utgångspunkter.
2.2 Forskningsmetod
I valet av forskningsmetod inom samhällsvetenskaplig forskning bör man förhålla sig till vad det är som egentligen ska undersökas. Enligt föregående stycke är det främsta syftet att producera kunskap om hur den sociala verkligheten bör se ut, men även varför den ser ut som den gör. I denna studie utgör fallet Försvarsmakten, närmare bestämt den sociala verkligheten utifrån respondenters utsagor i form av åsikter, synsätt och upplevelser. Dessa utsagor producerar data som sedan analyseras och tolkas genom en hermeneutisk cirkel, för att successivt skapa djupare kunskap om den sociala (praktiska) verkligheten. Kunskapen
27 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod., Liber, Malmö, 2003.
Sid. 16-17
28 Ibid. Sid. 16-17
29 Andersson, Sten, Positivism kontra hermeneutik, Korpen, Göteborg, 1979. Sid 31
leder till en bild av överensstämmelsen mellan praktiken och det teoretiska ramverket för att utifrån det dra slutsatser, vilka inte syftar till att finna sanningen utan istället skapa en ökad förståelse. Att genomföra studier på detta sätt förhåller sig normalt till en kvalitativ forskningsmetod. 31
Denna studie har med anledning av dess datainsamling av att förstå och tolka respondenters utsagor sin ansats från en upptäcksstyrd kvalitativ fallstudie. 32
Emellertid innehåller dock studien element av deduktiv logik, (teoristyrd) framförallt vid skapandet av studiens datainsamlingsunderlag och i analys och tolkning om överensstämmelse till det teoretiska ramverket. Att inarbeta element från olika förståelseansatser är enligt Martyn Denscombe fullt möjligt och en fallstudie behöver följaktligen inte begränsas till en enskild logik.33
Att låta Försvarsmakten, eller närmare bestämt respondenter utgöra studiens fall kan betraktas på flera sätt. Fallet kan ses utifrån att respektive respondent utgör ett fall. Det kan också ses som att respektive förband utgör ett fall. För det tredje kan det ses som att alla respondenterna tillsammans utgör ett fall. Jag har med ambition om att skapa stor variation och mättnad i urvalet valt att betrakta fallstudien som en enfallsdesign.34
2.2.1 Urvalsstrategi
Robert K Yin presenterar olika sett att se på urval till kvalitativ forskning. Då målsättningen för denna studie är att skapa ett urval med stor variation och mättnad, är urvalet förenligt med det Yin kallar för avsiktligt urval. I ett sådant urval önskas datainsamlingsenheter som utgör de talrikaste och mest relevanta för studiens ämne. 35
I denna studie utgör ämnet
ledning som främjar manöverkrigföring, vilket avses undersökas genom att fylla
kunskapslucka om överensstämmelsen mellan teori och praktik på förband. Utgångspunkten för studien är ett fall som baserats på taktisk nivå i Försvarsmakten och för att upprätthålla validitet innebär det att urvalet måste vara talrikt och relevant för den nivån. Utifrån denna förståelse utgör gruppchefer ett lämpligt urval eftersom dessa innehar en ledande befattning men ändå blir direkt berörda av högre chefs handlingar. Gruppchefer har normalt en nära relation till soldaterna i gruppen och möjlighet att delta i informella diskussioner, såsom
31 Yin, Robert K., Kvalitativ forskning från start till mål, 1.upplagan., Studentlitteratur, Lund, 2013. Sid. 18-22 32 Denscombe, Martyn, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna,
2:a upplagan., Studentlitteratur, Lund, 2009. Sid. 62-63
33 Ibid. Sid. 62-63
34 Yin, Robert K., Fallstudier: design och genomförande, 1.upplagan., Liber, Malmö, 2007. Sid 60 35 Yin, Robert K., Kvalitativ forskning från start till mål. Sid. 93
under fikaraster och luncher, vilket ger ett mervärde för det data urvalet kan leverera. I syfte att öka reliabiliteten i undersökningen utgår datainsamlingen från ett urval om sex gruppchefer. Gruppcheferna (respondenterna) har samtliga minst ett års erfarenhet i nuvarande befattning samt minst fyra års erfarenhet av anställning i Försvarsmakten, vilket ger dem en god bakgrund av erfarenheter för att bidra med data. Vidare har två respondenter erfarenhet från internationell tjänstgöring. Vilket av forskningsetiska skäl inte kommer specificeras närmare då detta går att spåra tillbaka till person och arbetsplats. Emellertid framställde analysen dock inga avvikande utsagor som gör dem unika från övriga urvalet. Vidare kommer respondenterna från två separata insatsförband, vilka är skilda i tillhörande vapengren och placerade på olika geografiska områden. Denna spridning medför en större variation (heterogenitet) i urvalet. Validiteten återfinns, trots varierande förband, genom att samtliga gruppchefer arbetar inom lätt skytte varav deras huvudsakliga arbetsuppgifter är densamma oavsett förband (homogenitet). Studien förhåller sig därför till ett heterogent urval inom den givna homogeniteten vilket Jan Trost menar skapar variation (mättnad) i urvalet. 36
Å andra sidan skulle studien kunnat skapa större variation i urvalet, om homogeniteten utgjorts av hela Försvarsmakten och heterogeniteten utgjorts av gruppchefer från olika vapengrenar och verksamhetsområden. Dock medför Försvarsmaktens stora bredd på verksamhetsområden problem vid definition av en given homogenitet. Med urval från Försvarsmakten som helhet, hade en flerfallsstudie utgjort en lämpligare design. Vid sådan design kan urvalet fördelaktigt hämtas från olika verksamhetsområden inom Försvarsmakten och jämföras mot varandra. En vidare fördel med en sådan design är att studiens resultat baseras på en jämförelse, vilket möjliggör mer övertygande argument, som kan göra studiens resultat starkare.37
Däremot är flerfallsstudie mer resurskrävande vilket är till nackdel vid mindre studier.38
Inom ramen för denna uppsats bedömdes därför skytteförband som en lämplig given homogenitet, som även tydligt ska sträva efter att tillämpa manöverkrigföring. Vidare skapar dock ett ringa urval om sex gruppchefer en reflektion om huruvida detta är representativt för fallet. På varje insatsförband finns det ett flertal gruppchefer varav ett större urval hade varit möjligt. Med studiens rådande tids- och kostnadsaspekter och med förståelse om att ett mer representativt urval hade inneburit ett synnerligen högre antal respondenter, hade det gjort studien ogörlig.
36 Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, 4., omarbetad. upplaga., Studentlitteratur, Lund, 2010. Sid. 137 37 Yin, Robert K., Fallstudier: design och genomförande. Sid. 60-77
Kontakten gentemot studiens urval (respondenterna) startade via ett telefonsamtal till respektive förband. Via plutonchefer på förbanden blev gruppchefer i sin tur informerade om studien och tillfrågades att frivilligt ställa upp i en intervju. Frivilliga gruppchefer (respondenter) fick innan intervjun ta del av ett utskickat informationsbrev där studiens ämne, syfte, upplägg och etiska riktlinjer presenterades i enlighet med vetenskapsrådets etiska riktlinjer.39
Utifrån de frivilliga gruppcheferna beslöt jag därefter vilka som bäst passade studiens avsiktliga urval.
I studien har respondenterna utan kronologisk ordning fått kodnamnen C, D, E, F, G, H för att upprätthålla anonymitet och på så vis inte riskera att känslig information kan spåras till person och arbetsplats. Vidare har personuppgifter och erhållen information från respondenterna bearbetats och lagrats på ett sett som upprätthåller hög konfidentialitet.40
2.2.2 Intervjustudie
Studiens samtliga intervjuer är djupgående respondentintervjuer där ambitionen varit att skapa en bild av respondenternas åsikter, synpunkter och upplevelser av arbetet och arbetsplatsen. Fördelen med djupgående intervjuer är att mer tid ägnas åt respektive respondent, vilket följaktligen skapar möjligheter till en djupare bild. Ett större antal ytligare intervjuer hade skapat sämre förutsättningar i studiens vidare forskning då detta hade skapat mer kvantitativ data med förlorat djup.
För att möjliggöra djupgående respondentintervjuer på bästa sätt, genomfördes en semistrukturerad intervju utifrån en intervjuguide (datainsamlingsunderlag).41 Frågorna i
guiden är strukturerade utifrån de nyckelområden som studiens operationalisering skapat. Utifrån dessa nyckelområden ställdes först en förhållandevis stängd fråga för att därefter bygga på med en eller flera följdfrågor. Anledning till dessa nyckelområden istället för en öppen intervju om ledning och ledarskap, var för att intervjustudien ämnade producera nödvändig data för att möjliggöra analys om överensstämmelsen till ledning- och ledarskapsteoretiska perspektiv. En öppen ostrukturerad intervju bedömdes därför som olämplig då validiteten kan bli lidande om intervjun går mot annat område än det som avses undersökas. Vidare föreligger det större risk att respondenten enbart responderar om det
39 Se vetenskapsrådets riktlinje om informations- och samtyckeskravet. 40 Se vetenskapsrådets riktlinje om konfidentialitetskravet.
vederbörande vill och således går intervjun miste om data kring viktiga nyckelområden. Å andra sidan är fördelen med öppen ostrukturerad intervju att den kan upplevas mindre formell, ha naturligare atmosfär och således är det lättare för respondenten att tala obehindrat.42
Med anledning av för- och nackdelar i valet av intervjustruktur och med hänsyn till studiens problem bedömdes en semistrukturerad intervju med utgångspunkt från en upptäckande approach som lämplig.43
Intervjuerna genomfördes som personlig intervju och i syfte att minimera belastningen på respondenterna genomfördes dessa på respektive förband. Vidare genomfördes intervjuerna i ett avskilt rum där den huvudsakliga intervjun började efter några minuters informell diskussion. Innan intervjun startade presenterades vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer och tydliggjordes att erhållen information enbart avser användas för denna studie.44
Vidare poängterades betydelsen av att respondenterna verkligen delger sin personliga uppfattning av arbetet och arbetsplatsen. Intervjuerna tog ungefär 45 minuter per respondent och under intervjun eftersträvade intervjuledaren (jag) att vara en god lyssnare för att kunna ställa lämpliga följdfrågor som skulle fördjupa respondentens resonemang. I slutet av intervjun frågade jag hur respondenten upplevt intervjun och förklarade att jag kan komma att kontakta vederbörande om jag väljer att ha med citat från respondenten eller behöver kompletterande information. För att minska risken för bedömning bar jag civil klädsel och förhöll mig ödmjukt och inlyssnande.
Inför de sex skarpa intervjuerna genomfördes totalt tre stycken pilotintervjuer. Den första med en student i kursen för att möjliggöra diskussion kring frågornas upplägg och om de är lätta att förstå. De kommande två pilotintervjuerna genomfördes med gruppchefer. Dessa gav mig en möjlighet till finjusteringar och intervjuvana innan de följande sex skarpa intervjuerna.
42 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Sid. 95-96 43 Denscombe, Martyn, Forskningshandboken. Sid. 235.
3. Teoretiskt ramverk
3.1 Teori om krigföring
Generalen och militärteoretikern Carl von Clausewitz definierar krig som en utvidgad tvekamp där respektive part genom aktioner försöker påtvinga motståndaren vår vilja.45
Två teorier som fått stort inflytande i synen på krig och krigföring är manöver- och utnötningskrigföring. Förhållandet dem emellan är i teorin tämligen definierat, dock utgör krig en komplex företeelse och verkligheten är svår att definiera utifrån en exakt teori. De flesta krig innehåller dessutom inslag från dem båda.46
Edward N. Luttwak beskriver utnötningskrig (attritional warfare) som en process där motståndarens samlade verkan blir utslagen, alternativt går mot reträtt eller ger upp, genom att egen part betraktar motståndaren som en måltavla som bekämpas genom effekten av överlägsen eldkraft och materiel styrka. Utnötningskrigföringen är tämligen maskinell process med begränsat behov av operativt tänkande. Segern handlar ofta om en förmåga att lyckas skapa mer eldkraft i motståndaren än vad denne har förmåga att absorbera. Detta leder generellt till kostsamma krig med stora personella och materiella förluster.47
3.1.1 Manöverkrigföring
Motparten till utnötningskrigföring är enligt Luttwak manöverkrigföring. Han beskriver detta som en process där framgång i kriget inte nås genom att förstöra motståndaren fysiskt utan istället försätta denne ur stridbart skick genom att slå mot kritiska sårbarheter så som t.ex. ledningsfunktion, utsatt trupp eller tekniska hjälpmedel. Principen bygger således på att undvika motståndarens koncentrerade styrka och finna sårbarheterna oavsett om de är fysiska, psykiska, tekniska eller organisatoriska.48
Teorin om denna krigföring är dock inte enbart beskrivet av Luttwak utan framgår i flera olika sammanhang. William S. Lind bygger en stor del av sin redogörelse av manöverkrigföring på förmågan till snabbt beslutsfattande. Han menar att den part som åstadkommer snabbast beslutsfattande skapar sig en fördel och för varje beslutscykel detta inträffar blir motståndarens agerande allt mer obsolet.
45 Clausewitz, Carl von, Om kriget. sid. 29
46 Widén, Jerker & Ångström, Jan, Militärteorins grunder, Försvarsmakten, Stockholm, 2005. Sid. 182 47 Luttwak, Edward, Strategy: the logic of war and peace, The Belknap Press of Harvard University Press,
Cambridge, Massachusetts., 1987. Sid. 92
Motståndarens aktioner förlorar verkan och har tillslut ingen effekt.49 För att åstadkomma
detta krävs enligt Lind en decentraliserad ledd militär styrka (uppdragstaktik), en acceptans av förvirring och oordning samt en oförutsägbarhet i taktiska handlingar. Åstadkoms detta finns förutsättning för ett positivt avgörande även för en materiellt och personellt underlägsen styrka. 50
I Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin (2011) beskrivs manöverkrigföring på ett liknande sätt men är formulerad för att förstås i Försvarsmaktens kontext. I doktrinen sammanfattas manöverkrigföring som en process som åsyftar avgöranden genom systemchock.51
Vidare redogörs att grunden för manöverkrigföring är förmågan att tillämpa indirekta metoder, utnyttja fiendens kritiska sårbarheter och sträva efter initiativet. Att sträva efter initiativet framgår i doktrinen som en förmåga att upprätthålla ett högre tempo i striden än motståndaren. Detta påpekas som en förutsättning för manöverkrigföring vilket i sin tur underlättas genom uppdragstaktikens decentraliserade ledningsstruktur.52
3.2 Teori om ledning
Utöver Carl von Clausewitz definition av krig som en tvekamp, har han gett uttryck för den förvirring och osäkerhet som råder på slagfältet för krigets friktioner. Han menar att just ordet friktion är det begrepp som bäst beskriver de faktorer som skiljer det verkliga kriget från kriget på pappret.53 Vidare skriver han att det inte är förrän man själv upplevt kriget
som man vet vart svårigheterna ligger och att en fullständig teoretisk planläggning är omöjlig att göra för det oerhörda antalet små omständigheter och friktioner som präglar krig.54
Likväl att Clausewitz levde och formulerade sin bok under 1800 talet är många av hans tankar omtalande och aktuella i modern tid.55
Clausewitz syn på friktioner och krigets natur finns t.ex. beskrivet i flertalet västerländska doktriner.56
Vidare är synen på friktioner i krig något som förändrat och utvecklat sättet att leda militär verksamhet.57
Uppdragstaktik,
49 Lind, William S., Handbok i manöverkrigföring. Sid. 15-17 50Lind, William S., Handbok i manöverkrigföring. Sid. 15-18 51 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin. Sid 127 52 Ibid. Sid. 120, 127
53 Clausewitz, Carl von, Om kriget. Sid. 79 54 Ibid. Sid. 79
55 Trinquier Roger., Modern warfare: A french view of counterinsurgency., sid. 19; Beyerchen, A.,
”Clausewitz, Nonlinearity
56 The Development, Concepts and Doctrine Centre., Army Doctrine Publication (Operations). Sid 3-6;
Dempsey, M., Doctrine for the Armed Forces of the United States, Joint Publication 1, 2013. Sid. I-3; Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin. Sid 24
(Mission command), (Auftragstaktik – tysk härkomst) är ett sätt att tänka och utöva ledning.58
3.2.1 Auftragstaktik
Auftragstaktik och Befehlstaktik är två tyska begrepp avseende två separata ledningsmetoder.
Auftragstaktik utgör fokus för kommande stycken men för att förstå helheten är det rimligt att kortfattat förklara Befehlstaktik. Det finns ett flertal olika tolkningar av dessa begrepp där Auftragstaktik ses som allt ifrån en ledningsfilosofi, ledningsmetod eller ledarskapsmodell.59
Oavsett hur man väljer att definiera Auftragstaktik bygger teorin på en tätare relation mellan chefer och underställda i syfte att utveckla ett ledningsförhållande där underställda strävar efter att arbeta i chefens ”anda”.60
För att förstå konceptet om Auftragstaktik presenterar Jochen Wittman ett antal steg som chef och underställd går igenom vid delgivning av order. Första steget är att chefen delger en order, skriftligt eller muntligt. I detta steg framgår chefens övergripande plan och uppgifter till underställda chefer. I första steget är ambitionen att underställda chefer ska ges förståelse för högre chefens syfte, vilja och målbild (intentioner). I nästa steg analyserar mottagaren ordern och vad denne egentligen avser att lösa, detta kompletteras med en analys om egen personal, motståndaren och geografiska förutsättningar i området. I nästa steg kombineras högre chefs intentioner gentemot mottagarens analys av uppgiften. Detta renderar i ett problem vars lösning strävar i symbios mot högre chefs intentioner men planen för att nå dit är analyserad och framtagen av den chef som avser lösa uppgiften.61
Jim Storr förklarar i en artikel grundförutsättningarna för Misson command 62 (vilket är en
tolkning av Auftragstaktik.)63
Storr menar på att det finns några grundläggande förutsättningarna för att uppnå verkan genom mission command.
Mission Command is fundamentally a decentralised style of command, relying on initiative, the acceptance of responsibility and mutual trust. Its key elements are 'timely decision making, the importance of understanding the superior commander's intention and by applying this to one's own
58 Wittmann, Jochen, Auftragstaktik. Sid. 16-19 59 Ibid. Sid. 46
60 Ibid. Sid. 40 61 Ibid. Sid. 40
62 Storr, J., A command philosophy for the information age: The continuing relevance of mission command.,
Defence Studies, vol. 3 no. 3 pp. 119. Sid 119-120
63 Shamir, E., The Long and Winding Road: The US Army Managerial Approach to Command and the
actions and a clear responsibility to fulfil that intention. The underlying requirement is the fundamental responsibility to act, or in certain circumstances to decide not to act, within the framework of the commander's intent. 64
Detta citat om Mission command bekräftar till stor del Jochen Wittmans syn på Auftragstaktik. Vidare framgår just Mission command i ett flertal västerländska militära doktriner och reglementen (i dessa kan dock grundsynen fått viss förskjutning då budskapet har anpassats efter t.ex. respektive lands organisation och kultur). Den andra ledningsmetoden Befehlstaktik har sin utgångspunkt från en annan syn på ledning av verksamhet. Utifrån denna teori leds verksamhet genom detaljerade anvisningar för hur verksamheten skall utföras. Verksamheten är i en högre grad ledd genom en centraliserad struktur med liten delegering till lokal chef.
3.2.2 Uppdragstaktik
Tidigare nämndes Clausewitz syn på de oförutsedda händelser som alltid uppstår i krig för
friktioner. Utifrån en svensk syn (precis som för det tyska ursprunget) så är vikten av att
hantera dessa friktioner och kaos som krig innebär den viktigaste uppgiften för den militära ledningen.65
Detta kan i stort åstadkommas på två sätt. Antingen genom att försöka kontrollera kaoset, eller genom att acceptera kaoset och osäkerheterna och istället försöka vända det till en styrka gentemot motståndaren.66
Uppdragstaktik bygger på en tolkning och översättning av Auftragstaktik, teorin är sedan formulerad i Försvarsmaktens doktriner och reglementen för att passa organisationens kontext. Sammanfattningsvis bygger uppdragstaktik, precis som Auftragstaktik, på en hög grad av decentraliserad ledning med nedskjutet ansvar för att möjliggöra ett snabbare beslutsfattande på lokal nivå. Detta bygger på en tilltro gentemot officerare och soldater på lägre nivå, god utbildning och förståelse för högre chefs syfte och målbild. Att leda verksamhet i enlighet med detta skapar förutsättningar för ledning även i kaotiska förhållanden. 67
I ambition om att försöka kontrollera kaoset används ordertaktik (jfr tyska
64 Storr, J., A command philosophy for the information age. Sid 119 65 Widén, Jerker & Ångström, Jan, Militärteorins grunder. Sid. 100 66 Ibid. Sid. 100
Befehlstaktik) för att från högre befälsnivåer styr hur underställda chefer avses lösa
uppgifter.68
Uppdragstaktik förekommer i ett flertal doktriner och reglementen inom Försvarsmakten, allt ifrån reglemente på plutonsnivå69
till Militärstrategisk doktrin. I den senare framgår att ledning av väpnad strid med uppdragstaktik som grund bygger bland annat på att:70
• Det finns en atmosfär som stimulerar viljan att ta initiativ och vara aktiv. • Det finns ett förtroende mellan chefer på olika nivåer och personalen. • Individerna i organisationen är självständiga och handlingskraftiga.
• All personal har en hög utbildningsnivå, förståelse och viss erfarenhet • Disciplinen är god och att det finns en gemensam värdegrund.
• Det föreligger en anda av uppgiftsglädje och ansvarsvilja.
3.3 Teori om ledarskap
Militärt ledarskap är i flertalet västerländska länder baserat på två kända ledarskapsmodeller
Situational- och Transformational leadership. Historiskt sett har ledarskap även byggt på en
hög grad av tyst kunskap om hur en militär ledare ”ska vara” vilket ofta saknar någon formulerad vetenskaplig förankring. 71
Utvecklande ledarskap är sedan 2003 Försvarsmaktens ledarskapsmodell. Modellen utvecklades av Försvarshögskolan men är inspirerad från huvudsakligen ledarskapsteorierna: Transformational leadership (inkl. a full
range of leadership model) och functionalistic model.72
Dessa teorier har sedan översatts, kompletterats och vidareutvecklats för att passa det svenska språket och kulturen.
3.3.1 Transformational leadership
As its name implies, transformational leadership is a process that changes and transform people. It is concerned with emotions, values, ethics, standards, and long-term goal. It includes assessing followers’ motives, satisfying their needs, and treating them as full human beings.
68 Ibid. Sid. 101
69 Försvarsmakten Markstridsreglemente 4. Sid 34-36 70 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin. Sid 119
71 Larsson, G. "Cigars, whiskey, and winning : A qualitative analysis of Kaltman's analysis of General Ulysses
S. Grant's leadership", Leadership & Organization Development Journal, 2002. Vol. 23 Iss: 1, pp.45 – 53. Sid.45
Transformational leadership involves an exceptional form of influence that moves followers to accomplish more than what is usually expected of them.73
Transformational leadership är en modell som i förhållande till mer konventionella
ledarskapsmodeller och dess föregångare transactional leadership sätter ledarens beteenden i större fokus. Modellens föregångare fokuserade mer på utbytet mellan ledare och kollegor, dvs. ett utbyte som kan handla om diskussioner om förväntningar av vad kollegorna får eller inte får om de lever upp till förväntningarna. Det kan handla om överenskommelser i form av ”om ni gör det, så gör jag det”.74 I Transformational leadership å andra sidan framlyfts
ledarens förmåga att motivera kollegor att prestera mer än vad som egentligen förväntas och vad medarbetarna tror är möjligt. Dessa ledare går steget längre än att prata om förväntningar och hitta överenskommelser. Ledarna agerar istället utifrån ett antal beteenden som får kollegorna att prestera över förväntningar.75
Dessa beteenden är i modellen kategoriserade utifrån fyra delområden: Charismatic leadership, Inspirational motivation, Intellectual stimulation, Individualized consideration. Respektive delområde belyser i sin tur beteenden och förhållningssätt som ledaren bör förhålla sig till i strävan efter att utveckla ett ledarskap som är förenligt med modellen.76
Transformational leadership är ett synsätt där ledarens beteenden sätts i allt större fokus än tidigare modeller. Dock skapar ett framgångsrikt utövande av modellen även en förändrad organisationskultur. Bernard M. Bass ser en god organisationskultur som ett ”lim” som håller organisationen samman och skapar en identitet, tillhörighet och profession. Kulturen skapas när beteenden, traditioner och berättelser går från en generation till en annan och kan utifrån organisationens ledarskap utvecklas åt olika håll.77
Bass menar att en organisation som format kultur utifrån Transformational leadership skapar känsla av att tillhöra en familj.78
Organisationen bygger på ömsesidigt förtroende, delegerar stimulerande och långtgående ansvar, sprider förståelse för organisationens långsiktiga mål och visioner,
73 Northouse, Peter Guy, Leadership: theory and practice, 6. ed., SAGE, Thousand Oaks, Calif., 2013. Sid 185 74 Bass, Bernard M., Transformational leadership: industrial, military, and educational impact, Lawrence
Erlbaum Associates, Mahwah, N.J., 1998. Sid. 4
75 Ibid. Sid. 4-5 76 Ibid. Sid. 5-7 77 Ibid. Sid. 62 78 Ibid. Sid. 65
uppmuntrar initiativtagande, omfamnar nya medarbetare och ser utmaningar som möjligheter och inte hot.79
3.3.2 Utvecklande ledarskap
Modellen Utvecklande ledarskap är enligt tidigare en översatt och vidareutvecklad modell för att fungera i en svensk kultur och inom svenska försvaret. För att åskådliggöra den svenska modellen har den teoretiskt delats in i tre huvudområden: ledarkarakteristika,
omgivningskarakteristika och ledarstilar. Vidare har huvudområdet ledarkarakteristika två
delområden: grundläggande förutsättningar och önskvärda kompetenser. Under huvudområdet omgivningskarakteristika belyses förhållanden som påverkar varandra så som
grupper, organisation och omvärld. Det tredje huvudområdet ledarstilar representerar ett
förhållande mellan olika ledarstilar varav utvecklande ledarskap är den högst önskvärda nivån av ledarstilar.80
Målet är precis som i modellen för Transformational ledarship att uppnå högre resultat genom att skapa en förhöjd inre drivkraft hos medarbetarna som får dem att prestera utifrån sin fulla potential. 81
I kommande stycken redogörs ledarskapsmodellen utifrån de tre huvudområden som kännetecknar ett utvecklande ledarskap.
Föredöme utgör ett kännetecken, detta avspeglar ett mentalt förhållningssätt och beteenden som ledaren ska präglas av. Förhållningssättet föredöme är i sin tur uppdelat i värdegrund,
förebild och ansvar. Värdegrund står för ledarens värderingar, förmåga och mod att lyfta
och diskutera frågor om moral och etik. Förebild handlar om att ledarens ord och handling talar samma språk samt förmåga att våga leda även vid svåra förhållanden. Ansvar omfattar ledarens förmåga att stå upp och sträva mot organisationens mål hjälpa medarbetare som hamnat fel och generöst dela med sig av ansvaret för det som gått bra. Sammantaget skapar ledarens förmåga att agera som ett föredöme omgivningens gillande, tillit och respekt.82
Det andra kännetecknet utgörs av personlig omtanke vilket delas upp i ge stöd och
konfrontera. Ledarens förmåga att ge stöd innebär att det finns en genuin omtanke för sina
79 Bass, Bernard M., Transformational leadership. Sid. 66
80 Larsson, Gerry., Ledarskapsteori, I Direkt ledarskap, Larsson, Gerry & Kallenberg, Kjell (red.),
Försvarsmakten, Stockholm, 2006. Sid 38-51
81 Ibid. Sid 30-52 82 Ibid. Sid 45-46
medarbetare både i arbetet och privat. Det kan innefatta hjälp och stöd vid arbetsuppgifter, möjliggöra vidareutbildning och visa förståelse för eventuella svårigheter vid privata problem. Konfrontera å andra sidan innebär ledarens förmåga att på ett rakt och ärligt sätt konfrontera sina medarbetare till utveckling. Detta innebär att ledaren genom tydlig kommunikation och med genuin omtanke kan visa tillrätta och konfrontera vid t.ex. dålig arbetsinsats men även uppmuntra och ge beröm vid goda insatser.83
Det tredje kännetecknet är inspiration och motivation, detta fokuserar på ledarens förmåga att stimulera medarbetarna till arbete. Detta kan givetvis ske på många olika sätt. I modellen presenteras: uppmuntra delaktighet och uppmuntra kreativitet. Delaktighet kan innebära att synliggöra och formulera långsiktiga tilltalande mål och vad dessa mål innebär för medarbetarna. Att delge långtgående ansvar och stimulerande uppgifter är ett annat sätt. Vidare kan uppmuntra kreativitet innebära gemensam brainstorming och uppmuntran att komma med idéer om hur uppgifter ska lösas. Det kan också innebära att lösa uppgifterna i nya roller och ifrågasätta gällande ordning.84
En annan viktig del i modellen är kontroll, ledare som utövar ett överkontrollerande ledarskap har svårt att släppa ifrån sig ansvar. Sker kontroll dock med utgångspunkt från att kontrollera i syfte att undvika olyckor och med tecken på personlig omtanke utgör detta istället en förmåga att vidta nödvändiga åtgärder.85
3.4 Lämplighet av teoretiskt ramverk och källkritik
Studiens syfte är att skapa en fördjupad förståelse för Försvarsmaktens förmåga till manöverkrigföring genom, att utifrån gruppchefers upplevelser analysera överensstämmelsen med ledning- och ledarskapsteoretiska perspektiv. Detta innebär att teorierna som används måste vara relevanta för att lösa denna uppgift. Eftersom manöverkrigföring utgör den normerande ambitionen för hur Försvarsmaktens förband ska föra krig faller sig den teorin tämligen naturligt. Vidare så utgör ledningsteorin som främjar manöverkrigföring (Uppdragstaktik, Auftragstaktik) en annan väl motiverad teori. Den tredje teorin om ledarskap är i ett beroendeförhållande för att utveckla en ledning i enlighet
83 Larsson, Gerry., Ledarskapsteori, I Direkt ledarskap. Sid 46 84 Ibid. Sid 47
med uppdragstaktik.86 Utvecklande ledarskap är den ledarskapsmodell som ska gälla i
Försvarsmakten och därför faller det sig naturligt att använda den teorin om ledarskap och inte andra ledarskapsmodeller. (Transformational leadership presenteras för att ge en utökad förståelse för den svenska modellen och dess bakgrund.)
I redogörelsen av respektive teori inleds dessa med teoretisk anknytning, för att därefter beskriva teorin om krigföring och ledning utifrån militära doktriner. Anledningen till en fortsatt utgångspunkt från doktriner, är att presentera normativa ambitioner för hur Försvarsmaktens verksamhet bör (eller t.o.m. ska) ledas, vilket i sin tur möjliggör en analys om huruvida praktiken överensstämmer med dessa normativa ambitioner. De doktrinära utgångspunkterna återfinner å andra sidan en god samstämmighet med teorin och kan följaktligen ses som skälig data som exemplifierar teoretiska resonemang. Likväl måste dock förståelsen för att militära doktriner utgör institutionaliserad kunskap utan bred abstraktion av verkligheten beaktas.87
86 Shamir, E, Ben-Shalom, U, ”Mission Command Between Theory and Practice; Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin
4. Operationalisering
4.1 Inledning
Studiens operationalisering är en process som tar ansats från teori och metod. Processen leder till värdeord och nyckelområden som är till hjälp för utformning av datainsamlingsunderlag och vidare analys och tolkning av erhållen data. Utifrån tidigare studier om förenligheten mellan utvecklande ledarskap och uppdragstaktik88
har ett
sammanvävt datainsamlingsunderlag (intervjuguide) utvecklats för att förenkla datainsamlingsprocessen (intervjuerna). Data utifrån dessa två teorier åstadkommer på så sätt tillsammans empiri om ledning och ledarskap i verksamheten. Därefter analyseras erhållen data för att se huruvida den överensstämmer med ledning som främjar manöverkrigföring – uppdragstaktik.
Figur 2: Schematisk beskrivning av forskningsprocessen; Länken från utvecklande ledarskap och Uppdragstaktik till huruvida det utgör en främjande ledning för manöverkrigföring är känd. Forskningsprocessen syftar till att genom figurens steg och i pilarnas riktning, undersöka hur det ser ut i praktiken.
88 Stenlund, Lena & Larsson, Gerry., ”Är manövertänkande via ledningsmetoden uppdragstaktik och
ledarskapsmodellen Utvecklande ledarskap förenliga?”
Manöverkrigföring Främjande ledning?
Intervjuer
Utvecklande ledarskap Uppdragstaktik
Datainsamlings-‐ underlag
Upplevelser av arbetet & arbetsplatsen (data) Överensstämmelse till
uppdragstaktik? Främjande ledning
4.1.1 Värdeord och nyckelområden
För att producera lämplig primärdata utgår studien från ett sammanvävt underlag för datainsamling. Underlaget bygger på ett antal värdeord som är baserade på teori om utvecklande ledarskap samt teoretiska och doktrinära utgångspunkter om uppdragstaktik. (Värdeorden representerar i sig en fördjupad innebörd inom respektive område, varav en replikering av studien förutsätter att forskaren har god teoretisk kännedom.) Utifrån värdeorden har därefter sex nyckelområden skapats, dessa nyckelområden bygger på en sammanvävning av värdeorden mellan uppdragstaktik och utvecklande ledarskap. Värdeorden för uppdragstaktik är: förtroende, initiativ, målbild, syfte, HC intentioner (högre
chefs intentioner), utbildningsnivå, disciplin, kontroll, samordning, självständighet, ansvarsvilja.89
Värdeorden för utvecklande Ledarskap är: värdegrund, förebild, ansvar, stöd, konfrontera, delaktighet, kreativitet, kompetens, misstag, kontroll, tillit, nödvändiga åtgärder.90
Nyckelområdena är: Utbildning och kompetens, Ansvar och disciplin, Misstag
och kontroll, Order och samordning, Delaktighet och initiativ, Stöd och förtroende.
I tabellen på nästkommande sida framgår (kursiv text) de värdeord som används från respektive teori. I raden högst upp i tabellen framgår samtliga nyckelområden, vilka skapar ett datainsamlingsunderlag som innefattar alla värdeord. Som vi kan se i tabellen är förekomsten av värdeord mer frekvent inom vissa nyckelområden än andra. Förekomsten representerar i sig inte ett värde avseende hur relevant nyckelområdet är för att uppnå ledning i enlighet med uppdragstaktik. Anledningen till varierande förekomst beror på att vissa värdeord omfattar ett bredare område än andra, alternativt att nedbrytning från teori till värdeord föranlät flera snävare värdeord inom ett specifikt nyckelområde. (Se flera snävare värdeord: målbild, syfte, HC intentioner i nyckelområdet order och samordning. Dessa värdeord är en nedbrytning av vitala delar som ska ingå i en order i enlighet med uppdragstaktik.) Fortsättningsvis förekommer de bredare värdeorden stundtals i flera nyckelområden, d.v.s. att till exempel undersöka huruvida respondenterna upplever misstag
och kontroll kan även producera data för värdeordet nödvändiga åtgärder.För att ytterligare exemplifiera hur teorierna bistår varandra i datainsamling är förståelsen för länken mellan hur ledarskap kan främja förhållanden som är förtjänstfulla för uppdragstaktik. Ett exempel
89 Värdeorden är baserade på värdeord utifrån teoretiska och doktrinära utgångspunkter för uppdragstaktik. (Se
kapitel 3. Teori om ledning)
90 Värdeorden är baserade på värdeord utifrån teoretiska utgångspunkter om Utvecklande ledarskap. (Se kapitel
på detta är uppdragstaktikens värdeord förtroende91 och utvecklande ledarskapets tillit.92 Dessa värdeord är synonymer till varandra och enligt utvecklande ledarskapsmodellen skapas tillit bland annat genom att ledare agerar utifrån att vara en förebild, ge uttryck för en stabil värdegrund och ta ansvar, vidare även organisationskulturens förmåga att skapa tillit genom nämnda faktorer.93
Detta innebär att respondenters upplevelser (data) om t.ex.
förebild, värdegrund och ansvar leder enligt ledarskapsmodellen till tillit, vilket i sin tur ger
data som representerar behovet för värdeordet förtroende i teorin om uppdragstaktik.
91 Se indikatorns fördjupade betydelse i teorin om Ledning.
92 Se indikatorns fördjupade betydelse i teorin om Ledarskap; Se hur tillit skapas genom Utvecklande
ledarskap.
93 Se kapitel 3. Teori om ledarskap
Tabell 1: Värdeord och nyckelområden
Nyckelområden: Utbildning, kompetens Ansvar, disciplin Misstag, kontroll Order, samordning Delaktighet, initiativ Stöd, förtroende Uppdragstaktik: Förtroende x x x Initiativ x Målbild x Syfte x HC intentioner x Utbildningsnivå x Disciplin x Kontroll x x Samordning x Självständighet x Ansvarsvilja x Utv. Ledarskap: Värdegrund x Förebild x Ansvar x x Stöd x Konfrontera x x x Delaktighet x Kreativitet x Kompetens x x Misstag x Kontroll x x Tillit x x x Nöd. åtgärder x x Förekomst 2 7 7 6 5 7
Syftet med denna operationalisering är att redogöra hur värdeord föranlett till nyckelområden och hur dessa legat till grund för studiens intervjuer. Processen att utvinna värdeord från respektive teori går att spåra utifrån det teoretiska ramverket. Målet med att bryta ut värdeord utifrån respektive teori var att på det sättet utarbeta ett underlag för datainsamling med ambition om att erhålla nödvändig information för att studera överensstämmelsen med ledning- och ledarskapsteoretiska perspektiv. (För datainsamlingsunderlag se bilaga Intervjuguide.) En öppen ansats i datainsamlingen hade kunnat antas och då ställt enbart öppna frågor om hur respondenterna generellt upplever ledning och ledarskapet i verksamheten. Farhågan med detta är att nödvändig data för studiens analys om överensstämmelsen hade kunnat förbises under datainsamlingen.
Under datainsamlingsprocessen fördes semistrukturerade intervjuer utifrån samtliga nyckelområden, innehållandes både öppna och stängda frågor. Inspelade intervjuer transkriberades därefter till text förutom mindre irrelevanta delar. Utifrån denna text fördes sedan en systematisk kvalitativ textanalys där texten lästs flera gånger med utgångspunkt från att hitta samstämmighet respondenterna emellan och därefter finna värdeord som bekräftar en överensstämmelse med ledning- och ledarskapsteorierna. (Ett öppet förhållningssätt har dock antagits i syfte att finna synonyma tolkningar till värdeorden.) Studiens hermeneutiska förhållningssätt utgår på så vis ifrån en cykel av upprepade textanalyser till att skapa en empirisk presentation om respondenters samstämmighet och motsägelser. Denna empiri genomgår därefter en vidare tolkning om överensstämmelse med ledning- och ledarskapsteoretiska perspektiv som främjar manöverkrigföring (uppdragstaktik) för att på så sätt skapa ökad förståelse för studiens forskningsfråga.
