Malmö högskola
Fakulteten för lärande och
samhälle
VAL
Examensarbete
15 högskolepoäng
Facebook i klassrummet
Facebook in the Classroom
Jonas Svensson
Sabrina Larsen Pagliano
Lärarutbildning 90hp 2014-06-10
Examinator: Johan Lundin Handledare: Therese Vincenti Malmgren
3
Sammanfattning
Sociala medier används mer än någonsin förr, och har utvecklats till en viktig, integrerad del utav samhället. I samband med detta har även möjligheten att utnyttja sociala medier i kombination med undervisning blivit en realitet. Utgångspunkten för vår studie är att undersöka hur en utav de mest populära sociala medierna, Facebook, upplevs i undervisningssyfte, utifrån lärarperspektivet.
Syftet med vår undersökning är att granska hur väl lärare anser Facebook vara lämpligt att integrera i sin undervisning. Ett av delmålen var även att utifrån lärarnas åsikter skapa en konkret lista över risker och möjligheter kopplat till detta. Vi har därmed intervjuat sex stycken lärare på grundskole- och gymnasienivå. Resultaten är analyserade med fenomenografisk ansats.
Alla lärare är överens om att det både finns risker och möjligheter med att använda Facebook i undervisningen. Bland de mest nämnda riskerna är att Facebook lätt kan bli ett distraktionsmoment för eleverna, och att det kräver tid och kunskap ifrån lärarnas sida. De vanligaste möjligheterna som framkommit är att Facebooks verktyg för
kommunikation bidrar positivt till undervisningen, både socialt och praktiskt, samt dess dragningskraft, d.v.s. att information enklare når ut till eleverna. Utöver detta är det en risk att Facebook konkurrerar med skolans lärplattform, vilket man måste acceptera, eftersom lärplattformen fortfarande bidrar med administrativa verktyg som Facebook i dagens läge inte kan ersätta.
5
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställning ... 9
2 Litteraturgenomgång ... 10
2.1 Litteraturöversikt ... 10
2.2 Sociala medier i undervisningen ... 10
2.2.1 Facebook ... 11
2.3 Lärplattformar ... 14
3 Metod och genomförande ... 16
4 Resultat och analys ... 21
4.1 Hur uppfattar lärare den ständiga tillgänglighet av de sociala medier som eleverna har i sin undervisning? ... 21
4.1.1 Det är en tillgång för undervisningen ... 21
4.1.2 Eleverna distraheras ... 22
4.1.3 Det ställer högre krav på lärarna ... 23
4.2 Vad finns det för risker/möjligheter med att utnyttja sociala medier i sitt pedagogiska arbete? ... 25
4.2.1 Funktionsmöjligheter: ... 25
4.2.2 Kommunikationsmöjligheter: ... 26
4.2.3 Övriga möjligheter: ... 28
4.2.4 Integritetsrisker: ... 29
4.2.5 Risker med merarbete ... 30
4.3 Vilka för- och nackdelar finns det med Facebook jämfört med traditionella lärplattformar? ... 32
4.3.1 Fördelar ... 33
4.3.2 Nackdelar ... 34
5. Slutsats och diskussion ... 36
6
5.1.1 Hur uppfattar lärare den ständiga tillgänglighet av sociala medier som
eleverna har i sin undervisning? ... 36
5.1.2 Vad finns det för risker/möjligheter med att utnyttja sociala medier i sitt pedagogiska arbete? ... 37
5.1.3 Vilka för- och nackdelar finns det med Facebook jämfört med traditionella lärplattformar? ... 38 5.2 Slutsatser ... 39 5.3 Kritisk reflektion ... 40 6. Referenser ... 42 6.1 Nätreferenser ... 42 6.2 Bokreferenser ... 42 7. Bilagor ... 43 Bilaga 1 ... 43 Bilaga 2 ... 44
7
1 Inledning
Sedan flera år är förekomsten av datorer i skolan en självklarhet. Från att tidigare ha varit inlåsta och placerade i speciella datorsalar, tillhandahåller skolor numera allt oftare en personlig dator till sina elever. Denna förändring har naturligtvis också delvis
förändrat arbetsförhållandet i klassrummet och i skolan som helhet. Genom att erbjuda varje elev möjligheten att, via en personlig dator och en Internetuppkoppling, komma åt sociala medier, som tidigare kunde göras endast via elevernas egna mobiler eller deras hemdatorer, blir det enklare för den enskilda eleven att kommunicera med omvärlden.
Begreppet sociala medier kan förklaras på olika sätt. Enligt Nationalencyklopedin (2013-09-19) förklarar man sociala medier som ett samlingsnamn på
kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud.
Wikipedia (2013-09-19) däremot betecknar sociala medier som webbplatser och mobilapplikationer med vars hjälp människor kan interagera i mänskliga sociala nätverk och, i motsats till traditionella medier, bidra med användargenererat innehåll. Sociala medier kan innefatta Internetforum, sociala nätverkstjänster, bloggar, video-loggar, wikier, poddradio och artikelkommentarer.
När vi i denna uppsats refererar till sociala medier tänker vi mest på
kommunikationskanaler så som webbsidor där eleverna dagligen är aktiva. I en artikel som Computer Sweden (2013-10-17) publicerade den 17 maj 2013 framgår det att Facebook är det största mediet i Sverige, med 5 miljoner användare. Detta stämmer överens med våra egna observationer, d.v.s. att Facebook är det mest använda sociala mediet bland eleverna på vår skola. Utifrån dessa iakttagelser har vi bestämt oss för att fördjupa oss kring just Facebook i det här arbetet.
Ett annat begrepp som vi kommer att använda oss av är informationssamhälle enligt följande definition:
Informationssamhället var ett begrepp som började användas i västvärlden på 1980-talet i och med persondatorernas intåg i hemmen. Det fick sitt genomslag på 1990-talet när Internet fick en allt större spridning och genom att massmediernas makt i samhället ansågs ha blivit större. (Wikipedia, 2014-06-11).
Skolan i dagens informationssamhälle tolkar vi som en plats där eleverna erbjuds möjlighet att skapa sociala kontakter med andra människor via en virtuell mötesplats.
8
Detta utan någon kostnad tack vara den dagliga tillgänglighet av datorer och internetuppkoppling som skolan ofta erbjuder eleverna.
Att de flesta skolor erbjuder eleverna en egen dator och tillgänglighet till Internet är för att uppnå Skolverkets krav som ställs till rektorerna i läroplanen:
... utbildningen utformas så att eleverna, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel (Skolverket, 2011, s. 15).
För att definiera den mediala skolan, har vi tagit del av NE:s beskrivning (2013-09-19) av orden massmedier:
… den är det gemensamma namnet för tekniska kanaler som används för att sprida information och underhållning till många människor ungefär samtidigt.
Utöver definitionen finner vi det intressant att referera till en jämförelse mellan massmedier och sociala medier som NE (2013-09-19) beskriver enligt följande:
En slags motsats till massmedier är sociala medier. Där kommunicerar människor mer direkt med varandra. Exempel på sociala medier är bloggar, Facebook och Myspace.
Vårt perspektiv på Facebook i klassrummet innehåller frågan, eller problemet, på vilket sätt förekomsten och användandet av sociala medier påverkar undervisningen. Diaz (2012) har även ställt den här frågan på följande vis:
Är Facebook alla lärares gemensamma fiende, som konkurrera ut oss i slaget om elevernas uppmärksamhet och stjäl vår dyrbara lektionstid? Eller är Facebook en undervisningsfrälsare som kan hjälpa oss att nå våra elever (Diaz, 2012, s. 163)?
9
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet är att genom vår undersökning och litteraturstudie, komma fram till hur väl lärare anser att Facebook lämpar sig att ta plats i klassrummet. För att uppnå syftet författade vi följande frågor:
1. Hur uppfattar lärare den ständiga tillgänglighet av sociala medier som eleverna har i sin undervisning?
2. Vad anser lärare att det finns för risker och möjligheter med att utnyttja sociala medier i sitt pedagogiska arbete?
3. Vilka för- och nackdelar anser lärare att det finns med Facebook jämfört med traditionella lärplattformar?
10
2 Litteraturgenomgång
2.1 Litteraturöversikt
Vi redogör här kort för de litteratursområden som vi har valt att fokusera på, samt vissa begränsningar vi kommer att tillämpa.
Vår tanke har varit att definiera och beskriva om användning av sociala medier kan gynna elevernas inlärning, och om sociala medier kan vara ett stöd för lärandet. För att avgränsa arbetet valde vi att främst inrikta det mot Facebook, eftersom utifrån våra egna observationer är detta det sociala medium som både diskuteras och används mest bland vårt kollegium och eleverna på skolor där vi arbetat. Ett av de områden vi också
undersökt i litteraturstudien är likheter och skillnader mellan traditionella lärplattformar och Facebook.
2.2 Sociala medier i undervisningen
Hrastinski (2011) anser att sociala medier i undervisning kan fungera som ett stöd för lärandet utifrån tre olika perspektiv: examination, lärande och koherens.
Genom att använda sig av sociala medier kan examinatorn säkerhetsställa ens bedömning, då eleven inte bara behöver visa sina kunskaper via en tentamen, utan kan även göra inlämningsuppgifter, laborationer samt kommentera andras inlämningar. Problem som kan medfölja är identifiering av att det är just den person som får betyget som har varit delaktig i de olika uppgifterna, vilket är osäkert om man inte använder sig av kameror. Samma problem kan dock upplevas även i den vanliga vardagen då
universitet förlitar sig på att den legitimation som uppvisas vid tentamen är äkta (Hrastinski, 2011).
Att använda sig av sociala medier gynnar lärandets effektivitet både för den hög- och lågpresterande studenten, detta tack vara möjligheten att hjälpa varandra via chat eller forum. Hrastinski (2011) förklarar detta på följande sätt:
De studenter som redan har förstått vinner på att förklara för andra och därmed göra tankarna tydligare för sig själv, vilket underlättar vidare lärande och djuplärande.
… De studenter som vill få förklaringar måste först ställa frågor, d.v.s. göra klart för sig själva hur långt de har nått, var de körde fast, vad det är de inte har förstått och vad de skulle behöva förstå.
11
... vänder studenten i stället till en lärare kan denna med sin erfarenhet snabbt lista ut vad som avses även från rörigt formulerade frågor. (Hrastinski, 2011, s.140).
Hrastinski (2011) anser att den största potential som användning av sociala medier medför är en bättre koherens. Utöver ett intresse i ämnet, lära sig något nytt, eller få ett kvitto på sina kunskaper, vill studenterna ingå i ett sammanhang, bygga upp nätverk och bli anställningsbara. Genom att skapa motivation och uthållighet i lärprocessen kan man öka studenternas koherens och på så sätt deras sociala förmågor.
Här tror vi att det är viktigare att ha en uthållig process för studierna som bygger på en upplevd känsla av sammanhang än att vara akademiskt stämplad som 100 procent “korrekt”. Med en uthållig process kommer också studierna naturligt att efter examen övergå till det livslånga lärandet. (Hrastinski, 2011, s. 132).
Lärandet är en livskunskap som måste anpassas till de krav som samhället ställer. Idag är kraven bl. a. att alla ska kunna söka och behandla information via datorn. Dessutom stannar kraven inte där - informationen måste bearbetas, förmedlas och spridas via olika mediekanaler.
Oavsett vilka framtidsplaner eleverna har, vare sig de vill satsa på en yrkeskarriär eller om de vill studera vidare, är kraven vad gäller sociala medier i många fall likvärdiga. Man ska t.ex. kunna skicka och ta emot mail, navigera på olika hemsidor, söka information och vara källkritisk, samt kunna använda sig av sina kontakter, för att på ett smidigt och snabbt sätt lösa eventuella problem.
I läraruppdraget (Skolverket, 2011) ingår det att rusta eleverna med de kunskaper som krävs för att vara en ansvarstagande medborgare. Genom att anpassa sin
undervisning till de samhällskrav som finns ger vi dem större möjlighet att bekanta sig och använda sig av olika mediala resurser med ett kritiskt förhållningssätt.
2.2.1 Facebook
För att klargöra vad Facebook är och hur den används har vi bland annat tagit hjälp av faktabasen.se (2013-10-17), som beskriver Facebook enligt följande:
Facebook startades 2004 av en student på Harvard University och var från början endast avsedd för studenter på Harvard. 2006 blev Facebook öppet för alla. Facebook bygger runt en microblog där användaren skriver in sin status, vad man gör just nu, tänker eller vill meddela sina vänner. En sökfunktion hjälper dig hitta vänner på Facebook och efter att en vänförfrågan accepterats kan dina vänner se vad du delar med dig av på Facebook. Du kan förutom din status dela bilder, videoklipp, länkar och virtuella gåvor.
Facebook används också till marknadsföring. Det görs både genom att företag interagerar med medlemmar för att skapa en medvetenhet om sitt varumärke och goodwill, och genom mer traditionell annonsering. Företag och organisationer kan skapa en egen ”sida” i
12
Facebook, en microsajt, som komplement till sin egen företagssajt, och medlemmar kan prenumerera på företagets nyheter genom att bli ett ”fan”.
Jansdotter (2011) har skapat en lista över användningsområden och möjligheter med Facebook:
• Allmänt nätverkande
• Kompetensutveckling
• Personlig utveckling - lär känna dig själv och andra
• Marknadsföring - sälj in dig själv, ditt företag, dina produkter och tjänster
• “Spionera” på andra, exempelvis konkurrenter
• “Virtuellt fikarum”, exempelvis om du är egenföretagare
• Jobbsökande
• Personalrekrytering
• Skapa och puffa för event eller själv bli inbjuden till olika events och tillställningar
• Visitkortsamlare
• Opinionsundersökning/marknadsundersökning, testarena av idéer
• Diskussionsforum
• Skapa opinion
• Sprida information
• Omvärldsbevakning, ta del av nyheter
• Länka till blogg/hemsida/Twitter/LinkedIn eller andra sidor utanför Facebook
• Chatt
• Ett ställe där du kan hänga, umgås och ta en paus
• En personlig dagbok där du dokumenterar ditt liv
13
• Dejting
(Jansdotter, 2011, s. 17)
Bland dessa tjugotvå olika användningsområden tar inte Jansdotter (a. a.) upp möjligheten att använda Facebook som pedagogisk verktyg i klassrummet.
Ett år senare skriver dock Diaz (2012) att Facebook är ett alternativ till de olika skolplattformor som används idag i de flesta skolor. Vidare skriver Diaz (a. a.) att:
För många lärare är det redan en självklarhet att använda sig av kursgrupper eller på andra sätt dra fördel av sociala nätverk som Facebook eller Google Plus i undervisningen. Andra har inte ens tänkt tanken att bli medlem. En stor del av våra elever är inte bara medlemmar utan även väldigt aktiva på framför allt Facebook, vilket tyder på att det finns ett stort intresse kopplat till nätverket. Där det finns ett intresse finns det i de allra flesta fall någon slags stimulans. Baserat på det resonemanget finns det starka skäl att intressera sig för Facebooks funktioner och möjligheterna att använda sig av det tillsammans med eleverna i undervisningen (Diaz, 2012, s. 163).
Diaz (a. a.) tar också upp att det har växt fram flera olika sidor, som är utformade av experter, där syftet är att förmedla till lärare och utbildare just hur Facebook kan användas i undervisningen. Ett exempel på detta är Facebook for Educators (2013-09-19), där bland annat en Facebook-expert och konsult inom sociala medier, samt en beteendepsykolog varit involverad. Dessa sidor hittar man under namnet “Facebook in Education”:
… en sida för utbildare som vill använda sig av nätverket i undervisningssammanhang. Sidan har ett nära samarbete med National Parent and Teacher Association (PTA) som syfta till att främja ett säkert och ansvarfullt nätanvändande bland barn, unga, föräldrar och lärare (Diaz, 2012, s. 163).
På avdelningssidan för Facebook for Educators (2013-09-19) har man möjlighet att ställa frågor kring ämnet, där man kan till exempel hitta svar på hur man, som lärare, kan separera det privata nätanvändandet av Facebook, men ändå hålla en professionell närvaro på sajten.
Enligt Computer Sweden (2013-10-17) hade Sverige ca fem miljoner användare. Ellwe (2011) påpekar i sin artikel att i januari 2012 hade Facebook 800 miljoner användare. Som Ellwe (a. a.) vidare nämner så vore en blockering av sidan, som vissa skolor försöker göra, att blockera en del av våra elevers världsbild.
Diaz (a. a.) tar upp både för- och nackdelar, samt risker och möjligheter med att använda sig av Facebook i undervisningen. Hon påpekar att eleverna behöver lärarnas hjälp att välja vad de ska “välja bort” och “välja rätt”. Vidare refererar hon till
14
som stjäl uppmärksamhet och fokus från inlärningen. Hon delger även sin personliga åsikt:
… det är varje lärares skyldighet att hänga med sin samtid, att vara intresserad av sin framtid och även integrera detta i sin undervisning för att motivera eleverna till lärande. (Diaz, 2012, s. 167)
Avslutningsvis skriver Diaz (a. a.) att idag i vårt samhälle, är det allmänbildning att kunna förstå sig på Facebook - många utav eleverna kommer att använda sig av kunskapen i deras framtida yrkesliv:
Därför är det oerhört viktigt att vi inte sinkar dem utan istället uppmuntrar dem till att vara bevandrande i funktioner och möjligheter. (Diaz, 2012, s. 166-167)
2.3 Lärplattformar
Spetz (2007) ger följande definition på begreppet lärplattform:
En lärplattform är ett arbetsverktyg för både lärare, elever och skolledning. Även vårdnadshavare kan ta del av lärplattformens fördelar. Den är ett obegränsat arbets- och samarbetsverktyg, som kan användas både i och utanför undervisning. Lärplattformen hanterar information, kommunikation samt pedagogiskt arbete på webben.
Vidare anger Spetz (a. a.) olika användningsområden som en lärplattform bör innehålla, för grupperna skolledning, lärare, elever samt vårdnadshavare. Eftersom Facebook inte tillhandahåller verktyg för skolledningssyfte, och bara gör det i väldigt begränsad form vad gäller för vårdnadshavare, kommer aldrig Facebook i dagsläget att kunna ersätta lärplattformen helt och hållet. De områden där lärplattformar och
Facebook överlappar varandra i funktionalitet är främst kommunikativa och pedagogiska sådana, som Spetz (a. a.) ger exempel på:
Lärare
• lämna information/meddelanden till elever
• publicera utbildningsmaterialet så att de blir tillgängliga för eleverna
• dela med sig av länkar till bra sidor på nätet, som eleverna kan använda
Elever
• se och höra en text samtidigt som bilder visas
• läsa/lyssna på kommentarer från läraren
15
• samarbeta med andra elever i delade dokument eller över Internet
• arbeta i diskussionsforum
16
3 Metod och genomförande
Vi har undersökt ämnet utifrån lärarens perspektiv. Genom de resultat vi kommit fram till har vi tagit reda på hur lärare uppfattar att skolan i dagens informationssamhälle påverkas av den ständiga tillgänglighet av sociala medier som finns, och framför allt vad lärarna anser att det finns för risker och möjligheter att använda sociala medier i sin undervisning. För att besvara vår problemställning har vi intervjuat sex verksamma lärare samt utfört en litteraturstudie.
Utifrån vårt mål ansåg vi att intervjuer var den lämpligaste forskningsmetod att använda oss utav för att besvara våra frågor, eftersom vi då fick möjlighet att ta del av olika lärares synpunkter samt fördjupa oss på områden via följdfrågor. Vår
forskningsmetod är därmed kvalitativ.
Enligt Kvale (1996), betyder ordet intervju en “utväxling av synpunkter”. Dalen (2011) beskriver intervjun enligt följande:
Ändamålet med en intervju är att få fram träffande och beskrivande information om hur andra människor upplever olika sidor av sin livssituation. Den kvalitativa intervjun är speciellt väl lämpad för att ge insikt om informantens egna erfarenheter, tankar och känslor. Vi har formulerat intervjuerna på ett semistrukturerat vis, som enligt Dalen (2011) är en av de mest använda intervjuformerna. Våra frågor behövde följa ett ämne, men vi var även i behov av att kunna frångå vår intervjumall med spontana följdfrågor. Dessutom krävdes det tid för respondenterna att vidareutveckla sina svar. Vi följde även Dalens (a. a.) rekommendationer genom att använda diktafon vid intervjutillfällena, som vi sedan transkriberade utifrån. Dessutom hade vi, enligt ytterligare av Dalens (a. a.)
rekommendationer, förmöten med respondenterna innan själva intervjun, där vi klargjorde syftet med vårt arbete, delgav information om vilken typ av frågor vi skulle ställa, och ställde etableringsfrågor till respondenterna, t.ex. vilka ämnen man
undervisar i och hur gammal man är.
Vi har följt de etiska riktlinjer som gäller för vår utvalda metod genom att anpassa upplägget för våra intervjuer kring Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, enligt det Dalen (a. a.) skriver. Respondenterna blev därmed informerade kring detta via mail (se bilaga 1). Detta innefattar följande:
• Deras deltagande är frivilligt, och de kan när som helst under intervjuns gång välja att avbryta den.
17
• De förblir anonyma, genom att intervjusvaren blir avpersonifierade och att endast fingerade namn används.
• De resultat som kommer fram av intervjuerna kommer endast att användas för den här rapporten.
• Syftet med rapporten.
• Att de kommer att få återkoppling på sitt deltagande genom att kunna ta del av den slutgiltiga rapporten.
För att underlätta läsningen repeterar vi våra frågor nedanför, samtidigt som vi berättar hur vi bestämde oss att gå tillväga för att besvara dem.
1. Hur uppfattar lärare den ständiga tillgänglighet av sociala medier som eleverna har i sin undervisning?
Fråga ett besvarades via de resultat vi fått ifrån intervjuerna. För att få tillräckligt med information valde vi när vi skapade intervjufrågorna att dela upp den i två olika delfrågor:
• Alla elever har tillgång till en egen bärbar dator och trådlös uppkoppling - detta innebär att de också kan ha tillgång till sociala medier när som helst. Hur påverkar detta din undervisning vid planering och i klassrummet?
• Hur ser du på elevernas användande av Facebook i skolan?
2. Vad finns det för risker/möjligheter med att utnyttja sociala medier i sitt pedagogiska arbete?
För att besvara fråga två valde vi att, utifrån intervjuer med lärarna och tidigare
undersökningar kring datoranvändning i klassrummet, analysera det vi har kommit fram till och skapa en lista över risker och möjligheter (se bilaga 2). Vi valde att dela upp den här frågan i ytterligare fem följdfrågor under intervjuerna:
• Vilka fördelar anser du finns att använda sig av Facebook i och omkring ditt pedagogiska arbete?
• Hur tror du man som lärare i undervisningen kan utnyttja Facebooks dragningskraft?
• Hur skulle du vilja använda dig av Facebook i din undervisning? Motivera.
• Vilka risker tror du att det finns med att använda Facebook i ditt pedagogiska arbete?
18
3. Vilka för- och nackdelar finns det med Facebook jämfört med traditionella lärplattformar?
Fråga tre besvarades genom våra intervjufrågor. För att klargöra begreppet lärplattform har vi, i vår litteraturstudie, undersökt vilka krav som ställs på en sådan. Huvudfrågan delades upp i två stycken delfrågor i vår intervju enligt följande:
• Vilka likheter och skillnader anser du att det finns mellan traditionella lärplattformar och Facebook?
• Hur ser du på utformningen av lärplattformen i jämförelse med Facebook?
Urvalet av vilka lärare som skulle delta i undersökningen baserades på att vi ville ha en åldersspridning, en jämn könsfördelning och varierande ämneskompetens, samt att lärarna skulle undervisa både på grundskola och på gymnasienivå. Urvalskriterierna präglades av strävan efter att få en bättre helhetsbild över vad lärare tycker om ämnet.
Vi valde att intervjua sex lärare som är verksamma, och beslutade att båda
skribenterna ska närvara vid varje intervju för att kunna ha större möjlighet att komma med personliga följdfrågor. Den första intervjun som ägde rum valde vi att utforma som en provintervju, där vi efteråt ställde ytterligare frågor kring upplägget på intervjun och frågorna. Syftet var då att få återkoppling och tips kring utformningen av dessa. Nedan följer en kort beskrivning av våra respondenter:
Anna är en kvinnlig lärare i 30-årsåldern som undervisar i engelska och har arbetat som lärare sedan fem år tillbaka. Som privatperson har hon använt sig av Facebook i sju till åtta år och är aktiv varje dag, dock mest för att spela och vara i kontakt med familjen och vänner.
Patrik är en manlig lärare i 51-årsåldern som undervisar i svenska och religion. Han har arbetat som lärare i 16 år och har använt sig av Facebook som privatperson i ca tre till fyra år. Patrik använder sig av Facebook mest för att kolla om någon att skrivit till honom eller själv kommentera någon annans status.
Marcus är en manlig lärare i 26-årsåldern som undervisar i historia och svenska. Han har arbetat som lärare sedan sex månader tillbaka och har använt sig av Facebook i fem till sex år som privatperson. Marcus använde sig av Facebook i större utsträckning under sin lärarutbildning - nu använder han det endast för att skicka filer eller länkar till vänner. Respondenten har även tidigare använt sig av Facebook i sin undervisning.
19
Eva är en kvinnlig lärare i 28-årsåldern som undervisar i matematik, fysik och teknik. Hon har varit verksam som lärare i ca tre år och har haft Facebook i två till tre år. Som privatperson använder hon Facebook väldigt lite, mest för att hålla kontakten med vänner och släkten. Eva är aktiv, d.v.s. loggar in på Facebook varje dag.
Björn är en manlig lärare i 32-årsåldern. Han har arbetat som lärare i fyra år, och undervisar just nu i idrott och hälsa, men har även tidigare undervisat i matematik. Som privatperson använder han sig av Facebook dagligen, främst för att kolla
status-uppdateringar som har skett, men han använder även chat-funktionen. Respondenten har redan sen tidigare använt sig av Facebook i sin undervisning.
Johan är en manlig lärare i 28-årsåldern som har arbetat som lärare i två år. Han undervisar i religion, idrott och hälsa, media, samhälle och kommunikation samt
entreprenörskap. Johan har haft Facebook sedan tre till fyra år tillbaka och använder sig av den mest för att kolla status-uppdateringar - dock inte dagligen. Han var mest aktiv när han skapade kontot, men nu har hans intresse för det dalat.
Detta uppfyller de kriterier som vi hade förbestämt för urvalet av respondenter, då ålderspridningen bland de som deltagit i vår undersökning är mellan 26 och 51 år, programmen som de undervisar är både av teoretiska och mer praktiska slag, samt att det är blandat med män och kvinnor. Dessutom undervisar en utav respondenterna på grundskolan.
Alla namn vi använder för våra respondenter är fingerade. Utöver detta har respondenterna nämnt namnet på sin skolas lärplattform vid flera tillfällen under intervjuerna - dessa namn har bytts ut mot ordet “lärplattformen” för att ytterligare skydda deras identitet, samt för att skydda företagen som skapat respektive lärplattform.
Inför varje intervjutillfälle bestämdes i förväg en tid som respondenten kunde disponera oss, samt möteplats. Valet av rum antogs med hänsyn till möbleringen samt placeringen av rummet gentemot resten av lokalerna. Rummet som vi valde är placerat vid en sidokorridor där få elever och lärare vistas, och därför är ljudnivån låg. Rummet används av skolsköterska i vanliga fall och därför finns det endast ett runt bord utöver ett skrivbord i rummet. Det runda bordet kändes bekvämt att sitta vid då vi kunde se till att respondenten inte hamnade på ena sidan av bordet och vi skribenter på den andra. För att skapa en gemytlig miljö bjöds respondenten på kaffe eller te, och det fanns tända ljus på bordet. Respondenten blev informerad när diktafonen satts igång och att
intervjun där av kunde börja. De flesta utav dessa tillvägagångssätt är enligt Dalens (2011) tips och rekommendationer.
20
För att kunna uppnå målet med vår undersökning, som är att beskriva lärarers olika uppfattningar om elevers ständiga tillgänglighet till sociala medier, fann vi
fenomenografi som den mest lämpliga metoden att använda oss av. Fenomenografi är en kvalitativ forskningsmetod som baseras på teorier om kognitivt tänkande (Uljens, 1989). Dess syfte är främst att finna och identifiera olika individers uppfattningar av ett fenomen, snarare än att hitta likheter däremellan.
Intervjuresultaten kommer därför att analyseras utefter fenomenografi. Enligt Uljens (1989) är metodens syfte bl.a. att undersöka människors olika ställningstaganden på ett kvalitativt vis. Man använder då beskrivningskategorier för att identifiera och kartlägga olika uppfattningar som en grupp personer kan ha utav samma fenomen. Med andra ord undersöks svaren sinsemellan för att hitta likheter och skillnader, för att sedan skapa beskrivningskategorierna. Detta innebär konkret att vi inte är intresserade av att komma fram till en enad slutsats som vi kan referera till. Målet är att hitta variationerna i respondenternas uppfattningar och tack vara dessa underlätta för lärare som tar del av rapporten att ta personliga beslut om huruvida man ska bjuda in Facebook i
klassrummet eller inte.
För att underlätta analysen av intervjuerna samt skapandet av
beskrivningskategorierna, har alla sex intervjuer blivit transkriberade. Vi har anlitat en tredje part som hjälpt oss med detta - enligt Kvale (1996) kan det vara tidsbesparande och är en fördel att låta någon annan transkribera sina forskningsintervjuer.
21
4 Resultat och analys
Resultatdelen är uppdelad efter våra forskningsfrågor, som vi besvarat genom att gruppera de olika respondenternas erfarenheter och ställningstaganden av olika fenomen i kategorier, enligt fenomenografi. När resultatet sammanfattas tar vi hänsyn till likheter och skillnader för att kunna sammanföra dessa i de olika svarsgrupperna.
Kategoriseringen kommer att vara olik för varje huvudfråga, baserat på hur många olika svarskategorier vi identifierat.
4.1 Hur uppfattar lärare den ständiga tillgänglighet av de
sociala medier som eleverna har i sin undervisning?
Den första frågeställningen tar upp hur respondenterna ser på sociala medier, både vad gäller positiva och negativa delar. Respondenternas ställningstaganden har
kategoriserats i tre olika grupperingar: 1. Det är en tillgång för undervisningen 2. Eleverna distraheras
3. Det ställer högre krav på lärarna
4.1.1 Det är en tillgång för undervisningen
Denna kategori baseras på ställningstaganden respondenterna har gjort kring att
användandet av Facebook i undervisningen på ett eller annat sätt skulle bidra till att höja den. Vi delar inte in detta i ytterligare underkategorier, utan alla möjliga åsikter där respondenten uttryckt positiva tankar för integrering av Facebook i klassrummet tas upp här.
En fördel som flera respondenter diskuterar är hur pass mycket snabbare det går att komma i kontakt med eleverna via Facebook, jämfört med traditionella
kommunikationsmedel. Detta är oavsett om informationen ska förmedlas till en elev, en grupp utav elever, eller hela skolan. Björn reflekterar över kommunikationsflöde.
Björn: [...] “ska man nå en elev eller stora grupper, så, så är det de enklaste och snabbaste sättet att få tag på dem. Om man skulle försöka maila eller försöka använda sig av skolans system så kommer det ju inte upp något alls samma resultat i, hur snabbt man når eleverna och hur många du når.”
22
Respondenterna påpekade även den enkla funktion som Facebook erbjuder att överföra filer och länkar användare sinsemellan. Johan påpekade att i dagens samhälle ska man ta hänsyn till sociala Internetbaserade tjänster och utnyttja dessa.
Johan: [...] “några av ämnena eller momenten så blandar man in sociala medier i själva undervisningen men, det är ju positivt det ska man utan tvekan göra tycker jag för att det är så samhället ser ut liksom och någonstans måste man lägga det på elevernas nivå.”
Vissa utav respondenterna, som redan funderat kring att använda Facebook i sin undervisning, diskuterar vilka funktioner i Facebook som hade varit fördelaktiga. Johan radar upp flera utav dessa funktioner han känner till.
Johan: “ Jag sa ju att man skulle kunna skapa en grupp per kurs då vill säga, Eh.. Man kan lägga upp dokument, man kan lägga upp videoklipp, vanlig information.. Sa jag något mer? Nej de gjorde jag inte.”
Sabrina: “Och chatt.”
Johan: “Ja, och chatt liksom. Du kan ju ha det som diskussionsforum och.. ja, egentligen allt möjligt liksom.”
Marcus beskriver vissa idéer kring hur han skulle vilja använda Facebooks mer specialiserade funktioner för utformning av sin undervisning.
Marcus: “De har de inte använt det, men jag har tänkt att använda Facebook när vi kommer in på andra världskriget för det finns en rätt så bra övning kring det alltså, då är de här olika makterna är då medlemmar i Facebook så beskrivs kriget där igenom tidslinjen, USA skickar en present till Japan, och så är det då datumet och atombomben och sådär.”
4.1.2 Eleverna distraheras
Den här kategorin utgår från att lärarna på ett eller annat sätt ser sociala medier som ett störningsmoment för eleverna under lektionstid, d.v.s. att eleverna använder sociala medier när de egentligen ska utföra andra aktiviteter. Lärarna uppfattar till stor del Facebook som det främsta distraktionsmomentet, men till viss del går diskussionerna även kring saker som inte rör sociala medier, t.ex. datorn i stort och andra hemsidor. Patrik jämför Facebook med ett gift:
Patrik: “Ja, det är ju ett störningsmoment för att dom.. ofta är dom ju inne någon gång per lektion när doms ska jobba så vill dom kolla Facebook och för en del är det ju mer än en gång så det är ett gift, måste kolla, måste kolla, måste konversera med någon.”
Vissa respondenter menar på att det inte behöver vara Facebook som är det huvudsakliga distraktionsmomentet, utan snarare att eleverna har tillgång till datorer överhuvudtaget. Eva påpekade att det inte är tillgängligheten till Internet, och i sin tur
23
sociala medier, som behövs för att eleverna ska tappa koncentrationen. Eleverna attraheras av att göra något annat än arbeta med till exempel arbetsuppgiften.
Eva: “Ja, men, det är inte direkt för sociala medier, utan det är alla andra distraktionsmoment som finns i och med att de har tillgång till Internet, det behöver inte ens vara Internet, tillgång till en dator, så att jag försöker ju när dem jobbar att stå så att jag ser deras skärmar. Annars jobbar jag ganska mycket utan dem, att ha dem avstängda.”
Eva reflekterar även över hur anonymiteten som skapas via sociala medier kan leda till att eleverna skriver till varandra på ett olämpligt sett och där av, förutom större chans att mobbning uppkommer, distraheras eleverna av meddelanden och har svårt att hitta tillbaka till uppgiften och återfinna koncentrationen:
Eva: “[...] det är ju det hela med att dem är ju lika taskiga skriftligt som muntligt om man tänker att de säger en del dumma grejer muntligt så är det tio gånger värre det dem skriver, för då vet de att ingen lärare hör, det är väl de som också finns någonstans i bakhuvudet.” Patrik ger även förslag på hur man skulle kunna kringgå problemet kring den ständiga tillgänglighet som eleverna har till sociala medier, specifikt till Facebook:
Patrik: “Ja det är och blockera Facebook för jag tror inte man kan övertala unga personer som kanske inte är jättemotiverade och sitta och analysera en dikt eller vad det är att låta bli Facebook. Utan det ligger i ungdomarnas natur att vara lite rebelliska och.. dom kommer göra det vad vi än säger! Hur vi än vädjar till dem eller så va. Utan en blockering som kunde inträda då det va lektionstid och vara fri när det va rast vore ju toppen.”
Enligt Patrik skulle blockeringen av Facebook under lektionstid vara ett redskap som lärarna skulle kunna använda sig av för att minska distraktionsmomenten vid specifika tillfällen, eller skulle det kunna vara en spärr som träder in vid varje lektionstillfälle.
4.1.3 Det ställer högre krav på lärarna
Den här kategorin utgår ifrån att introduktionen av sociala medier i klassrummet, vare sig det är på lärarens villkor eller inte, bidrar till att ställa högre krav på läraren. Med andra ord kan läraren få merarbete dels genom att det exempelvis krävs tid och kunskap för att använda sociala medier i pedagogiskt syfte, men även att det tar extra tid och möda ifrån lärarens sida att upptäcka och förhindra att eleverna använder sociala medier för privat bruk när de inte borde. Respondenterna har även granskat sig själva och kommit fram till att det finns en viss rädsla i att testa nya pedagogiska metoder när deras kunskap i ämnet är sämre än elevernas.
Anna uttrycker sin osäkerhet och okunskap i ämnet efter att hon blivit tillfrågad om vad som skulle behövas för att våga använda sig utav Facebook i undervisningen:
24
Anna: “Kunskap, om vad som finns, hur man jobbar med det på ett bra sätt. [...] för att sen finns det alltid en nackdel till att människor vill inte ändra saker så fort det är nåt nytt, man vill inte det, det är otryggt, varför ska jag göra det när allt annat funkar.”
Anna fortsätter med att säga att hennes okunskap i ämnet gör henne tveksam att använda Facebook, men att hon skulle kunna tänka sig testa de olika funktionerna om hon hade fått lite mer information och kunskap:
Anna: “Tror vi behöver lite, alltså jag själv är inte så (kort paus) kan inte sådär jättemycket om kanske Facebook introduktion. Men jag tror att känner man till lite mer kan man säkert göra mycket.”
En annan faktor som många påpekade var tidsaspekten. De flesta skolor har en Internetbaserad lärplattform som man ska förhålla sig till, och ska man utöver det även använda sig av Facebook, kommer det att innebära extra belastning på sin planeringstid. Johan hade under en längre period haft intresse att integrera Facebook i sin
undervisning, men när han blev tillfrågad vad anledningen var till att han inte gjort det svarade han på följande vis:
Johan: “Tid. Egentligen kort om tid. Hade man haft mer tid, och gå igenom det med eleverna när man kanske pratar om idrott och hälsa eller näringslära, träningslära, ergonomi liksom, ja, egentligen små föreläsningar som man lägger upp på Facebook. [...] Så egentligen är det bara tid, hade man bara haft mer tid att lägga ner och konstruera de här klippen och så. Då tror jag det hade varit en bra investering.”
Under intervjun blev alla respondenter tillfrågade om de kände till att Facebook hade en speciell avdelning som var anpassad till pedagogik. Inga av respondenterna hade använt sig av det - faktum är att ingen ens hade hört talas om det.
Respondenterna påpekade även att som följd av att eleverna distraheras utav sociala medier, förändras i sin tur lärarens beteende och arbetsbörda i klassrummet. Detta resulterar i att deras arbetsrutiner påverkas negativt. Patrik säger:
Patrik: “Ja, om vi backar ett par år kanske eller så, så kanske jag under tiden elever jobbade kanske satt vid katedern själv, passa på att rätta eller något sånt. Men nu så måste jag gå ut, alltså jag är mer rörlig i klassrummet, för att upprätthålla arbetsdisciplinen.”
Ytterligare ett exempel på en respondent som tar upp detta är Anna, som beskriver hur hon beter sig i klassrummet som följd av att eleverna ständigt använder sina datorer.
Anna: “Ja, alltså istället för att man kanske som lärare sitter bara på en plats så tror jag det är viktigt att röra på sig mycket, hela tiden. (kort paus) förhoppningsvis slutar dom spela, eller slutar Facebooka om dom vet att läraren kommer för då vet dom att dom inte gör det dom ska. Och man får ju inte göra det under lektionstid. Så det är lite olika på hur tuff man själv är som lärare. Alltså vissa tycker det är okej att någon gång gå in men jag tycker inte det.”
25
4.2 Vad finns det för risker/möjligheter med att utnyttja
sociala medier i sitt pedagogiska arbete?
Under intervjuerna har flera olika möjligheter och risker med att integrera sociala medier i sin undervisning diskuterats. Den här frågan tar upp dessa genom följande kategorier:
1. Funktionsmöjligheter
2. Kommunikationsmöjligheter 3. Övriga möjligheter
4. Integritetsrisker 5. Risker med merarbete
Kategori ett till tre fokuserar på möjligheter, och fyra till fem fokuserar på risker. Resultaten från den här frågan har sammanställts i en lista över möjligheter och risker (se bilaga 2).
4.2.1 Funktionsmöjligheter:
Funktionsmöjligheter åsyftar de fall där respondenterna diskuterat olika digitala verktyg som sociala medier erbjuder och som skulle kunna utnyttjas i en pedagogisk situation. Eftersom alla dessa funktioner är valfria att använda är den här kategorin strikt inriktad på möjligheter.
Alla respondenter kunde se stora möjligheter med funktionen som Facebook erbjuder att skapa grupper, för att då kunna underlätta kommunikationen mellan alla de som går med i den. Björn påpekar olika verktyg och kommunikationsmöjligheter som skapande av gruppen erbjuder:
Björn: “Alltså, man kan bilda grupper så man kan nå ut till grupper som man vet finns i den verkliga skolvärlden, så de är lätt att samla dem, att få ut den informationen till rätt grupp, och de kan man göra på andra sätt också. Ja, själv har jag ju inte använt de till så mycket mer än, ja filer och sådär och undervisningen, information, man kan ju länka filer och sidor och sådär man kan ju länka allt möjligt som finns på nätet och så. Så all sorts information finns ju att få. Jag har inte skapat evenemang och sådär, eh.. till dem. De har inte funnits någon anledning.”
Anna kunde hitta fördelar med diskussionsgrupper utifrån elevernas perspektiv, t.ex. hur möjligheten för eleverna att diskutera dagens lektioner och ge varandra feedback möjliggörs:
Anna: “Det skulle vara väldigt gynnande för det är så mycket som dom sitter och tänker på och utbyta information med varandra om någonting speciellt om dagens lektion, [...] är väldigt väldigt bra. Så att dom sitter och pratar om det. Och dom ger varandra feedback.”
26
Det är mer än bara textmassa, d.v.s. någon form av information, feedback eller kommunikation, som är möjligt att dela med sig inom gruppen. Björn beskriver hur han har använt gruppen för att dela med sig av bilder, för att på så vis göra undervisningen mer motiverande:
Björn: “[...] Det jag mer har använt de till, t.ex. om vi har varit ute på någon vandring, eller paddling eller resa, som vi gör eftersom vi är en idrotts klass som jag är mentor för, så har vi ju tagit kort och sådär, på resan, och då har man ju kunnat.. man har ju inte velat lägga ut kort på, på Facebook på elever, men de, de är ganska ofarligt att lägga ut de i gruppen där de bara är elever som går i klassen som kan se de då. Och då kan man snabbt få ut det där, och de tycker det är väldigt roligt.”
Björn beskriver hur han använder sig av grupper på Facebook samt vilka funktioner som han använder sig av:
Björn: “... vi har ju skapat en Facebook grupp för hela... nästan hela skolan eftersom vi har alla elever, och de är ju idrotten som är temat på den gruppen. Och där skriver vi då vad vi ska ha då nästa vecka kanske, om de är något dem behöver tänka på, om vi har teori i idrott och hälsa så, lägger vi upp de dokument som dem behöver läsa på eller ha frågor på som dem behöver använda sig utav. Ehm.. Sen har jag även en grupp för min mentors klass, där jag skriver allt som händer där och... man kan skapa någon röstningsgrej, för ett tag sedan, dem skulle rösta inför en lektion, så slapp vi göra de under lektionen.”
Marcus ger ett exempel på hur Facebook skulle kunna vara till nytta för att få eleverna att lära sig om andra världskriget:
Marcus: “Man kan ju också använda det som att de kan skicka meddelanden till varandra som har med uppgifterna att göra. De har inte använt det, men jag har tänkt att använda Facebook när vi kommer in på andra världskriget för det finns en rätt så bra övning kring det alltså, då är de här olika makterna är då medlemmar i Facebook så beskrivs kriget där igenom tidslinjen, USA skickar en present till Japan, också är det då datumet och atombomben och sådär. Det hade jag tänkt att köra. Det börjar från början, när Tyskland skriver till Polen: ”Ja det blir party ikväll vi kommer till er” då är det då de invaderar Polen. Och då kan man diskutera vad det är för något som händer egentligen, det är faktiskt jäkligt bra och det finns faktiskt en bra, jag vet inte ifall ni har sett den: The world history according to history, så är det ifrån början, när planeterna pratar med varandra så, Pluto du är inte en riktig planet längre, så driver dem Uranus. Och sånt, det är faktiskt skitbra. Från allra första början till nutid.”
Marcus återberättar sin erfarenhet om att implementera Facebook i ämnet religion: Marcus: “Jag har gjort tidigare när jag vikarierade på högstadieskola, då hade jag religion undervisa i, då hade jag det såhär med Jesus om han hade varit med i Facebook, vad hade han haft för vänner och vad hade han gått på för event och sånt, så fick dem själva göra en sida, fast dem fick inte göra det på Facebook utan de fick rita upp det.”
4.2.2 Kommunikationsmöjligheter:
Den här kategorin kännetecknas av de fall där respondenterna tagit upp möjligheter som utgår ifrån den kommunikation som kan ske via sociala medier. Det finns givetvis också
27
risker som berör kommunikation i den här bemärkelsen, men dessa samlar vi under avsnitt 4.2.4 “Integritetsrisker”.
Marcus ser Facebook som ett enklare kommunikationsmedel mellan lärare och elever utifrån flera olika perspektiv. Man kan använda sig av Facebook för att dela information om vad som man ska arbeta med vid nästa lektionstillfälle och på så sätt kan både de elever som är i skolan, och de som av någon anledning inte är det, komma åt
informationen. Dessutom skulle man kunna ge feedback på inlämnade uppgifter via Facebook och kunna se när och om eleverna har läst det, detta tack vara den funktion som Facebook erbjuder att kunna se när någon har läst ett meddelande man har skickat. Marcus uttycker sig på följande sett:
Marcus: “Både meddelandefunktionen och det här med schemat, för schemafunktionen är till för att berätta vad vi ska göra och även andra elever så att det här jobbar vi med idag, dem som inte är här och inte tittar på schemat då missar de ju hela den informationen, Facebook tror jag de hade gått in och tittat på, och likadant om jag skickar meddelande till eleverna och kommenterar saker, hade varit smidigare att göra för då vet jag att de hade läst det.”
Eva ser Facebook som en portal till de förinspelade filmsekvenser över genomgångar som hon har börjat arbeta med. Metoden kallas för Flipped Classroom, vilket i kort innebär att man i förväg spelar in föreläsningar och gör de tillgängliga för elever innan lektionstillfället:
Eva: “… det har ju lite med Flipped Classroom, att man hade kunnat lägga upp länkar just för att lärplattformen inte funkar som det ska”
Respondenterna påpekar att genom att skapa grupper på Facebook och öppna upp möjligheten för elever och lärare att kommunicera med varandra, inte bara under lektionstid eller under skoltid, kan diskussionerna leva vidare. Vid behov kan även lärare aktivt komma in i diskussionerna. De flesta respondenterna tyckte att det var en stor fördel att kunna göra på det här sättet, t.ex. Johan:
Johan: “Alltså, det beror på lite på hur man lägger upp undervisningen. Eh... Om eleverna säger att dem diskuterar liksom någonting och jag känner att jag inte behöver blanda mig i det så gör jag kanske inte det, men skulle de liksom diskutera någonting som jag känner att jag kanske behöver kommentera, kanske någonting som är felaktigt eller något som jag känner att jag kan göra nytta, liksom... eh... i deras utveckling, så hade jag utan tvekan ... eh... varit aktiv.”
Marcus påpekar att man kan komma åt Facebook, och där av informationen som delges där, via datorn, men även via mobilen tack vara en gratis applikation:
Marcus: “Det kan ju variera, alla har ju tillgång via datorn, eftersom alla har en dator här, och sen majoriteten har väl tillgång till på mobilen också, det är väl väldigt få som inte har
28
en smartphone, eftersom programmet inte kostar någonting så kan man, vet man också att alla eleverna kan ha det om de har en smartphone.”
Skolan har ett ansvar när det gäller att förebygga och vid behov ingripa när mobbing eller kränkningar sker. Genom att vara närvarande som lärare, där dessa olämpligheter kan ske, kan riskerna minska, och det blir även enklare att upptäcka och anmäla när sådant sker. Marcus säger följande:
Marcus: [...]”Jag ser mest positiva med det faktiskt, men det är ju många som pratar att mobbning skulle kunna förekomma om man använder Facebook, men det skulle också bli synligare för en själv om jag är vän med mina elever och har en grupp där jag kan följa elever och då hade man också kunnat se sånt.” [...]
Patrik tycker att Facebook skulle kunna användas som kommunikationsmedel även när det gäller att förmedla till eleverna hur de ligger till i de olika kurserna:
Patrik: “För att dem lever alltså i den, jag upplever att dem, inte alla, men många, bryr sig faktiskt inte om hur det går för dem och kunde Facebook servera det framför näsan på dem ”Så här går det för dig, såhär ligger du till just nu” . Jag har haft utvecklingssamtal och liksom när man har öppnat läsårshistorik från de olika kurserna, en mentors elev ”Va, har jag inte gjort de?” och så där, de är ju, det är skrämmande. [...] Och det är ju en informations problematik. [...] Att vi lägger det, men dem tar det inte va. Så av den orsaken kan man ju fundera på Facebook. De poppar upp för dem.”
4.2.3 Övriga möjligheter:
Vissa områden som berör sociala medier i undervisningen, och som respondenterna sett som möjligheter, har vi inte kunnat placera i någon passande, specifik kategori. Dessa har vi därför samlat under den här kategorin, som tar upp övriga möjligheter.
Marcus påpekar det faktum att eleverna är vana vid att använda Facebook, och därför blir det enklare att kommunicera via denna kanal:
Marcus: “Ja, just för att jag tror nog det faktiskt just för eleverna är så vana vid att använda det, och de använder det hela tiden och vet hur det fungerar, det blir en naturlig del i vardagen för dem, det här lärplattformen blir ju bara ett extra program som de måste hålla koll på, så därför lägger de inte så mycket tid på det för att lära sig det heller, jag menar, de ska ju bara ha det nu.”
Användning av samhälles mest populära sociala medium, Facebook, är något som Johan anser vara bra att introducera i skolan:
Johan: “Alltså det beror på, i några av ämnena eller momenten så blandar man in sociala medier i själva undervisningen men, det är ju positivt det ska man utan tvekan göra tycker jag för att det är så samhället ser ut liksom och någonstans måste man lägga det på elevernas nivå.”
Att vara vän med eleverna via Facebook uppfattas både som en för- och nackdel av respondenterna. Marcus reflekterar över fördelarna:
29
Marcus: “Jag vet att de skickar till mig för att de är intresserade av att se vad han egentligen gör och så, men det tycker inte jag gör någonting, för då får dem en annan bild av mig, alltså de ser vad jag gör utanför klassrummet och de kanske får lite mer förståelse för en som person, så det tror jag nog bara är positivt faktiskt, man får ju tänka lite på vad man lägger upp, man kan ju inte ta massa gamla festbilder och såhär, jag har ju rensat väldigt mycket så att det ska funka.”
4.2.4 Integritetsrisker:
Även om det uppstår många möjligheter genom den kommunikation som sker via sociala medier, har även flera olika risker kring detta identifierats utav respondenterna. Dessa är samlade under den här kategorin, som berör integritet i någon form.
En tydlig risk som flera respondenter uttryckte sig kring var att lärarrollen kan försvåras i och med att lärare och elever kommunicerar inom samma sociala medium. Anna diskuterade på följande vis:
Anna: “... för att som privatperson är jag ju en annan person det är ju... om jag ska sätta ut någon status är det ju nått som har med mitt liv att göra, med det jag delar med mig och jag tycker det borde finnas en skillnad där som jag delar till eleverna för den relationen ska förbli lärare/elev ändå. Jag tycker inte det ska bli för vänskapligt, jag tycker inte det. Det finns risker med det, så håll det på en professionell nivå, definitivt. Kan man inte göra det tycker jag inte man ska skaffa Facebook som lärare heller.”
Vid ytterligare diskussion uttryckte hon sina tankar närmre angående hur situationen som lärare kan bli svårare:
Anna: “Det är vad jag tror i alla fall! Det kanske blir svårt att prata om deras (kort paus) utveckling kanske, om deras lärande med mera om man är för vänskaplig med dom. Då kanske dom ser läraren som en kompis, på gott och ont.”
Anna: “Det är ingen rädsla så egentligen det är bara att jag själv inte vill se sådant för det kan påverka mitt omdöme tror jag för dem. Och jag vill inte känna dem på en sån nivå att det kanske påverkar min bedömning. Sen tror jag att de är i en ålder där de inte tänker, ”nu kommer (Anna:s namn) se vad jag skrivit”, jag tror dom skiter i det helt enkelt. Och det kanske jag också hade gjort i deras ålder men från min sida är det nåt helt annat, alltså ett annat, ja...“
Att eleverna kan få enklare att kränka varandra var en annan risk som nämndes under intervjuerna:
Johan: “Ja, asså, riskerna är ju att eleverna liksom beteende mot varandra och vad som händer där. För genom de, så kopplas de till skolan liksom och undervisningen. Och de känns som.. om det nu händer någonting, att eleverna kanske kränker varandra eller att de blir någon sådan situation.”
Vidare diskuterar Eva huruvida eleverna har enklare för att kränka varandra i skrift, snarare än i tal:
30
Eva: “Ja, det är ju det hela med att dem är ju lika taskiga skriftligt som muntligt om man tänker att de säger en del dumma grejer muntligt så är det tio gånger värre det dem skriver, för då vet de att ingen lärare hör, det är väl de som också finns någonstans i bakhuvudet.” Ytterligare en integritetsrisk som diskuterades vid flera intervjuer var det faktum att ens arbete enklare blandas med fritiden:
Eva: “Nej, med tanke på att då får ju i princip den personens vänner också tillgång till grejer jag har svårt att förhindra att den har tillgång till, blir jag vän med en, blir jag helt plötsligt vän med hela skolan.”
Patrik: “Ja, det är det som är problemet då, att man skulle nog dras in i det. […] men risken är att man skulle blanda arbete och fritiden ännu mer.”
Det ska nämnas att några utav respondenterna inte såg detta som ett problem alls, men i fallen ovanför och ytterligare några till var risken för blandningen av arbete och fritid inte önskvärd.
4.2.5 Risker med merarbete
Den här kategorin baseras på respondenternas diskussioner kring risker som kan innebära merarbete för lärare, om man skulle integrera sociala medier i sin undervisning.
En vanlig risk som framkommit under intervjuerna är att det krävs tid för att kunna förbereda och planera undervisning i kombination med sociala medier, och att det krävs kunskap för att kunna göra det (och kunskapen kräver i sin tur extra tid att skaffa sig). Bland annat uttrycker sig Anna kring sin osäkerhet vad gäller kunskap om ämnet:
Anna: “Tror vi behöver lite, alltså jag själv är inte så (kort paus) kan inte sådär jättemycket om kanske Facebook-introduktion. Men jag tror att känner man till lite mer kan man säkert göra mycket.”
Jonas: “Så alltså på nått sätt en barriär för dig liksom är att du inte kan så mycket om funktioner på Facebook.”
Anna: “Ja precis! Men eleverna brukar ju säga till mig. (skrattar). Det är definitivt en barriär.”
Patrik nämner även merarbete och extra ansträngning kring att det blir ytterligare ett ställe att “kolla av”:
Patrik: “... men samtidigt blir det ju ett ställe till som jag måste kolla av…”
Patrik: “Med jämna mellanrum... man kollar ju av lärplattformen och de kollar man ju t.ex. forum eller anslagstavlan, man kollar av ibland... med jämna mellanrum av vad som har lämnats in och sina meddelanden. Sen har vi vår internmail och så har jag min privata mail.”
31
Alla våra intervjuer innehöll frågan om hur lärarna ser på att skapa och använda två olika konton på Facebook; ett för privat och ett för professionellt bruk. Flera utav respondenterna såg positivt på det för att komma runt olika problem som rör integritet, men några stycken nämnde att en del utav smidigheten med systemet skulle då
försvinna:
Björn: “Det skulle nog bli lite jobbigt, jag använder inte datorn så mycket för Facebook, jag brukar bara använda mobilen och plattan och så, då, jag vet inte hur det är, men då kan man väl bara vara inloggad på en i taget?”
Anna: “Man måste nog vara väldigt disciplinkraftig då. Och göra en vana.”
Med andra ord menar de att innehavande av två konton för Facebook skulle minska hur enkelt det är att använda, eftersom man aktivt måste logga ut och in ifrån olika konton för att använda dem.
En annan risk som diskuterats har varit att om skolan till stor del använder en
lärplattform för exempelvis utdelning av uppgifter och information till eleverna, kan det hända att användandet av sociala medier i sin undervisning kan konkurrera med
lärplattformen:
Patrik: “...Facebook skulle ju bli en konkurrent till lärplattformen för att vi måste stärka lärplattformen, de måste vara så att elever går in där för där är viktiga meddelande från rektor och andra. Och där ligger uppgifter och där kan dem också se om dem har gjort saker, för inte ens de vet dem alltid.
”Har jag gjort de, har jag lämnat in den?”
“Ja... du vet ju att du kan gå in på lärplattformen och kolla själv.” “Nej men kan inte du gå in och kolla de för du är ju inne och så, hehe.”
Så att, Facebook skulle inte få, för mig då alltså, få, jag skulle inte lägga uppgifter både på lärplattformen och Facebook.”
Sabrina: Nej, det kan man ju förstå.
Patrik: “Då konkurrerar jag ju lite med rektorns ambition att, att lärplattformen ska vara den, de, de ska användas av alla.”
Eva nämner även problemet kring att använda en funktion på Facebook istället för motsvarande funktion på skolans lärplattform, samt att hon inte tycker skolan har rätt att kräva att eleverna ska behöva skapa ett Facebook-konto:
Eva: ”Jag tror inte det funkar att vi flyttar över en funktion, men jag vet inte vad det är som hade fått det att fungera, sen kan det kännas lite dumt att tvinga elever som faktiskt inte vill använda Facebook av olika anledningar, att de måste skaffa det, det tycker jag inte en skola har rätt att kräva.”
32
Under intervjuerna har det nämns många nackdelar kring att det framför allt blir merarbete under lektionstid för läraren, eftersom det är lätt hänt att eleverna använder exempelvis Facebook för annat än vad som är planerat för undervisningen:
Johan: “Men dem momenten där man kanske gör något helt annat så är ju Facebook och andra sidor något som tar energi och uppmärksamhet från den riktiga uppgiften, och i den bemärkelsen är det negativt, självklart.”
Marcus: “Det beror lite på hur man använder det, väljer man att inte använda det kan det påverka undervisningen negativt att de sitter på Facebook hela tiden, då blir det när man vänder ryggen till att de loggar in och skickar meddelande.”
Björn: “Jag vet att de var ett problem när de hade matte. De hade datorerna uppe ändå liksom.”
Björn: “Mmh. Asså om jag skulle använda de under lektionen, eller på lektionens tid, så kanske det blir en risk att de, ah jag vet inte, börjat chatta med varandra eller... aa de är klart det kan finnas risker men... alltså alltid när de har datorerna uppe finns de ju saker som kan dra deras uppmärksamhet från en själv. Och de är väl de som är... ja, Facebook är ju inte det enda. Det kan va andra saker som drars deras uppmärksamhet i datorn.”
Det sistnämnda citatet förtydligar BJÖRNs tankar kring att han egentligen tycker det är datorer som är det huvudsakliga problemet, men flera utav de övriga respondenterna ser främst Facebook som det största problemet som tar elevernas uppmärksamhet ifrån lektionen.
En av våra respondenter, Björn, som tidigare hade använt Facebook i sin undervisning, berättade om en situation som hade uppstått kring en elev:
Björn: “[...] Men vi har... vid något tillfälle så var det någon, i början av den här gruppens tid, så var det någon som skrev något olämpligt, inte jätteolämpligt, men då kickade vi den här personen för att va tydliga, att vi inte vill ha in massa saker vi inte är intresserade av. Och då har vi inte lyckats få tillbaka eleven sen, och de är lite jobbigt, för då är de såhär att två, tre elever som inte har Facebook, när vi använder det lite stort för att nå ut till eleverna, med viktiga grejer liksom. Så vi kickar ingen längre.”
Med andra ord kan en risk vara att merarbete skapas genom att inte alla elever i en klass, av någon anledning, vägrar, eller inte kan använda Facebook. Uttalandet ovanför väcker även frågan hur man hanterar icke-önskvärt beteende ifrån elevernas sida på ett bra sätt.
4.3 Vilka för- och nackdelar finns det med Facebook
jämfört med traditionella lärplattformar?
33
Ett annat mål med intervjuerna var att undersöka vilka för- och nackdelar lärare anser att det finns mellan att använda Facebook framför sin vanliga lärplattform i
skolsammanhang. Vi har därmed endast delat upp den här frågan i två kategorier: 1. Fördelar
2. Nackdelar
4.3.1 Fördelar
Den här kategorin kännetecknas av att respondenterna uttryckt positiva åsikter kring att använda Facebook gentemot sin vanliga lärplattform.
Via Facebook kan man komma åt, medveten eller omedveten, nyheter som annars hade man inte vetat om, om man inte hade varit en aktiv sökare. Anna påpekar det och ser fördelarna med det utifrån elevernas möjlighet att hänga med i samhällsinformation.
Anna: “[...] alltså eleverna får ju mycket, och jag också, tillgång till nyheter via Facebook. Men eleverna håller sig faktiskt uppdaterade om vad som händer runtom.. och det är inget dåligt med det. Det är ju bara bra egentligen.
Anna: “[...] alltså det är ju olika, det kan ju vara att någon annan delar med sig någonting som detta har jag läst i tidningen. Det kan vara många sponsrade sidor som nyhet om marketing, jag vet inte vad. Sen finns, jag tror iaf att många tidningar finns via Facebook som man kan ta del av. Aftonbladet verkar många läsa av mina elever.”
Inloggningsfunktionen på Facebook påverkas inte av hur långt tid man har varit inloggad, d.v.s. användaren kan välja själv hur länge den vill vara inloggad. På lärplattformen blir användaren utloggad efter tio minuter oberoende om man är aktiv eller passiv i sin användning av plattsformens olika funktioner.
Eva: “Ja, med tanke på att lärplattformen som vi blir ombedda att använda är inget som eleverna använder så ofta, speciellt inte med tanke på att man blir utkastad efter några minuter trots att man ändå är aktiv.”
Utifrån det medvetna valet, från skaparna av Facebook, att flera miljoner användare ska kunna belasta systemet samtidigt, är servrarna anpassade efter det. Som Eva antyder, har lärplattformar inte samma möjligheter och resurser för att tillgodose användarna med sådan service.
Eva: “Den fyller väl sin funktion någorlunda bra när de inte uppdaterar den hela tiden, men alltså det är ju det här med att det inte klarar belastningen när många är där inne, det tar väldigt lång tid att ladda, sen det att om man är inne och kollar igenom elevkort eller något sådant, så räknas inte det som att man är aktiv, så då blir man utkastad. Vilket gör att det är lite smått irriterande.”
34
Patrik: “Och sen är ju Facebook i allmänhet, de är mycket läckrare gjort, lite flashigt och lite små rutor här och där, lärplattformen är liksom, raka linjer och så (gör ljudeffekter). De lockar inte direkt. De kanske snarare är så att om lärplattformen fräschade till sig så skulle elever gå in på den.”
Björn påpekar att Facebook är lättillgängligt då det finns möjlighet att komma åt tjänster både via datorn och via mobilen. Marcus tar upp samma fördel samt att användning av Facebook är gratis.
Björn: “Ja, de är väldigt enkelt, man har ju det med sig hela tiden. Så vill man få ut information så har man ju mobilen med sig och har alltid möjlighet att nå ut till eleverna. Och alltid möjlighet för eleverna att nå dig. Om du vill.”
Marcus: “[...]det kan ju variera, alla har ju tillgång via datorn, eftersom alla har en dator här, och sen majoriteten har väl tillgång till på mobilen också, det är väl väldigt få som inte har en smartphone, eftersom programmet inte kostar någonting så kan man, vet man också att alla eleverna kan ha det om de har en smartphone.”
Slutligen kan man säga att Facebook har en mängd olika fördelar som Marcus har sammanfattat och pekat på, men p.g.a. att ledningen på skolan ålägger lärarna att använda deras egen lärplattform, skulle Facebook innebära extra arbete för lärarna.
Marcus: “Jag har ju först tänkt att använda det som så att jag hade mina egna sidor, så här mina kurser, gjort sidor för mina kurser på Facebook, för att alla elever har Facebook har jag uppfattat det som, så att jag där igenom hade kunnat skicka ut uppgifter, berätta vad som ska göras, på dagens lektion kommer vi arbeta med det här, för jag tror att eleverna mer hade verkligen sett det, man hade inte gått in på schemat och klicka, men nu är man ska ju
använda lärplattformen, så jag lägger upp det där istället, så då känns det som dubbelt arbete, att göra det både på Facebook och lärplattformen, så jag har valt att göra det på
lärplattformen bara. Fast jag egentligen hade velat göra det på Facebook från början, för jag tror att fler hade sett det.”
4.3.2 Nackdelar
Under den här kategorin har vi kartlagt de fall där respondenterna funnit nackdelar med att använda Facebook i skolsammanhang, jämfört med att använda sin vanliga
lärplattform.
Patrik diskuterar nedan hur han tror att lärplattformen är nödvändig för skolan p.g.a. att den har funktioner som Facebook inte erbjuder.
Patrik: ... det är viktigt för dem att hålla kolla på sin frånvaro också. Så då får vi ju ha två parallella. Då får både lärarna och elever faktiskt börja använda båda. Lärplattformen är oerhört informativ också för oss, vi kan lära, vi kan få statistik, frånvaro, närvaro, vi kan se deras schema, deras adress, hemma adresser och allting. Och läsårshistorisk och bakåt. Om man glömt vad man fick för betyg tidigare, och som metod är det också väldigt bra att kunna följa vad som händer.
Även Johan går in på vissa funktioner som lärplattformen erbjuder, men som inte Facebook gör:
