5. Slutsats och diskussion
5.1 Diskussion kring resultatet
För att enklare kunna diskutera resultaten och presentera våra slutsatser på ett sakligt sätt, har vi än en gång valt att dela upp det här underkapitlet utefter våra
forskningsfrågor.
5.1.1 Hur uppfattar lärare den ständiga tillgänglighet av sociala medier som
eleverna har i sin undervisning?
Efter att ha genomfört våra intervjuer och analyserat resultaten är det tydligt att det råder delade meningar om huruvida Facebook främst är en tillgång eller ett
störningsmoment i undervisningen. En gemensam åsikt som samtliga respondenter tog upp var att Facebook är ett snabbt och enkelt sätt att delge information till elever, vare sig det gäller enskilda personer, grupper eller en hel klass. Respondenterna har även påpekat hur chattfunktionen på Facebook kan användas för att skapa pedagogiska diskussioner eleverna sinsemellan, där de kan samarbeta och hjälpa varandra med lektionsmaterial. Lärarna får i dessa fall en övergripande bild över elevernas kunskaper och kan, vid behov, medverka i diskussionen. Respondenterna har därmed förstärkt det som Hrastinski (2011) påstår kring hur användning av sociala medier kan hjälpa lärare utifrån tre olika perspektiv: examination, lärande och koherens.
Genom att använda sig av strukturen som Facebook har skapat och som eleverna är välbekanta med, kan lärarna utnyttja t.ex. tidslinje-funktionen för att arbeta med
förslagsvis en historisk epok eller gestalt. Även i detta fall kan vi koppla resultatet ifrån intervjun till det som Hrastinski (2011) pekar på: det viktigaste är att elevernas kunskap i ämnet uppnås, inte på vilket sätt det sker. Att använda sig av Facebook som ett
pedagogiskt verktyg kan kopplas till Hrastinskis (2011) syn på hur sociala medier kan utnyttjas i lärandet. Han skriver att den kanske inte anses vara 100 procent korrekt utifrån det akademiska perspektivet, men trots det understryker han bl.a. att detta kan ge både låg- och högpresterande elever en fördjupad kunskap i ämnet.
Den negativa uppfattning kring Facebook som diskuterats allra mest bland våra respondenter är det faktum att det stör och hindrar elever från att arbeta under
37
lektionstid. Detta gäller förstås oavsett om läraren brukar använda Facebook i sin undervisning eller inte, eftersom eleverna har tillgång till det i vilket fall. Samtliga respondenter var överens om att deras roll i klassrummet påverkats av sociala medier genom att de måste vara mer alerta och röra på sig mer för att förhindra otillåtet användande. En intressant punkt är att de respondenter som redan hade använt sig av Facebook i sin undervisning generellt sett hade en mer positiv uppfattning, och ansåg att fördelarna man får utav det kompenserar mer än väl för nackdelarna.
En stor del av de negativa uppfattningarna rörde också olika sociala aspekter, t.ex. att eleverna får större utrymme för att kränka varandra och att kontakten mellan lärare och elev kan bli för nära. Flera utav respondenterna uttryckte även att de hade velat ha ett särskilt lärarkonto för att förhindra det sistnämnda
Att implementera Facebook i det pedagogiska arbetet kräver både kunskap och tid. Bland de respondenterna som inte har använt sig av Facebook i en större utsträckning har dessa faktorer lyfts fram och framhävts som negativa hinder. Facebook for
Educators är en del av Facebooks insats att bemöta dessa lärare som känner en
osäkerhet att experimentera med det som pedagogiskt verktyg. Inga av respondenterna hade hört talas om just denna specifika avdelning. Som Diaz (2012) pekar på, syftet med sidan är att ge möjlighet till lärare att ställa frågor kring hur Facebook kan användas i undervisningen. Vetskap om sidan skulle underlätta och förebygga hinder som vissa av respondenterna pekat på.
5.1.2 Vad finns det för risker/möjligheter med att utnyttja sociala medier i
sitt pedagogiska arbete?
Att det finns risker och möjligheter att implementera Facebook i klassrummet råder det ingen tvekan om. Diaz (2012) beskriver vissa av dessa i sin bok. Det vi ville ge är en kort och sammanfattande lista över dessa för- och nackdelar. Detta har vi sammanställt i bilaga 2. Alla punkter är baserade på det som nämnts och diskuterats under intervjuerna.
När vi började med det här arbetet antog vi att en punkt som skulle komma fram under studien var att det krävs både tid och kunskap för att kunna börja använda
Facebook som ett verktyg i sin undervisning. Även som ens skola skulle göra satsningar på att få in Facebook i undervisningen, kommer man inte ifrån det faktum att det krävs en tidsinvestering för att lära sig att använda Facebook som ett effektivt pedagogiskt verktyg. Därför bestämde vi oss tidigt att en sådan här lista skulle sammanställas, för att enklare kunna visa på vilka fördelar man förhoppningsvis kommer kunna dra av att
38
utnyttja Facebook på det här sättet, och för att man ska få det lättare att förhindra och förebygga kända risker.
För att den initiala tidsinvesteringen ska vara värd det bör man försöka utnyttja möjligheterna maximalt. Detta faciliteras ytterligare om man försöker använda så många utav de positiva aspekterna som möjligt. Givetvis är det inte säkert att alla de positiva aspekterna passar för alla lärare att använda i sina ämnen, men om man känner till mer om vilka möjligheter som finns blir det enklare för en att bestämma sig vilka man vill försöka utnyttja, och hur man kan använda de på bästa sätt.
Ytterligare en aspekt vi finner intressant att diskutera är att flera utav möjligheterna har en motsvarande risk. Utefter vår lista har vi identifierat att det kan uppstå både för- och nackdelar med följande punkter:
• eleverna får närmre relation till läraren
• kränkande beteende hos eleverna (det kan uppstå enklare, men det finns även större möjligheter för läraren att upptäcka och förhindra det)
• dragningskraften (elever kan lockas ifrån sitt lektionsarbete, men det gör även att elever oftare går in på sidan och får information, och har lättare för att använda dess funktioner)
Dessa kanske är några utav de viktigaste punkterna att framhäva, eftersom om läraren är förberedd på detta kan man förhoppningsvis vända risker till möjligheter istället. Kortfattat kan man säga att läraren behöver fundera kring hur man vill att
relationen med sina elever ska utvecklas, samt att man behöver anstränga sig för att vara uppmärksam på vad eleverna gör på Facebook.
Några utav riskerna går förstås inte att vända till sin fördel, t.ex. risken att Facebook konkurrerar med skolans lärplattform, eller att det är problematiskt för skolan att på egen hand tillhandahålla Facebook-konton för eleverna (jämfört med lärplattformen), vilket i sin tur gör att det blir svårt att förutsätta att samtliga elever kommer använda det. Däremot är det givetvis nyttigt att känna till dessa risker, för att enklare kunna motverka dem när konsekvenser utav dem framträder.
5.1.3 Vilka för- och nackdelar finns det med Facebook jämfört med
traditionella lärplattformar?
Facebook uppfyller inte alla de krav som ställs på en lärplattform, vilket alla respondenter har kommit fram till. Läser man det som Spetz (2007) skriver är
39
antagandet korrekt. Vi har dock noterat att samtliga funktioner som respondenterna lyft fram som viktiga, men som Facebook saknar, är av administrativ natur.
Om vi utesluter dessa administrativa funktioner, och istället fokuserar på de gemensamma verktygen som både Facebook och lärarplattformar tillhandahåller, framhäver våra respondenter Facebook som ett bättre alternativ. Dessa
ställningstaganden baseras på en mängd olika anledningar, där de mest nämnda är dragningskraften som Facebook har gentemot eleverna, diskussionsmöjligheter, informationsförmedling och design.
5.2 Slutsatser
I det här kapitlet kommer vi att sammankoppla våra resultat med diskussionerna kring vår frågeställning för att komma fram till gemensamma slutsatser. Vi delar inte in de i olika kategorier, utan vi fokuserar istället på att ta upp de faktorerna som har haft större genomslag under hela arbetet.
Utifrån våra intervjuer har det tydligt framkommit att Facebook uppfattas som ett distraktionsmoment av lärarna. Genom att använda sig av Facebook i undervisningen kommer denna risk att kvarstå och kanske till och med att göra det svårare för de
undervisande lärare att kontrollera om eleverna arbeta med undervisningsmaterialet, och inte använder Facebook för egen underhållning.
Att sätta sig in i vilka olika verktyg Facebook erbjuder och därefter implementera dessa i sin undervisning kräver tid. Respondenterna har understrukit denna aspekt och påpekat vikten av att få ha den tid som krävs för att kunna göra det. Utifrån detta drar vi som slutsats att det skulle underlätta lärarnas arbete om ledningen på skolan tar ett beslut att alla i kollegiet ska använda sig av Facebook, och därav disponeras de tid att bekanta sig med det som nytt verktyg. Därefter behövs det även planeringstid för att skapa den struktur som krävs för att gynna undervisningen.
Facebook är ett relativ nytt verktyg som skapades från början med syfte att underhålla och sammankoppla människor. När Jansdotter (2011) gjorde en lista över vilka olika användningsområden och möjligheter Facebook erbjöd, framgick det tydligt att verktygen inte var tänkta att användas som ett pedagogisk redskap. Ett år senare skriver Diaz (2012) att Facebook är ett alternativ till de olika lärplattformar som idag används i de flesta skolor. Året därpå skapades sidan Facebook for Educators som ett stöd för lärare. Våra respondenters ställningstaganden och reflektioner speglar den del
40
av utvecklingen som strävar efter att underlätta implementeringen av Facebook i
klassrummet. Det framgår klart och tydligt att Facebook, tack vare sina möjligheter, och trots de risker som medföljer, kan konkurrera med lärplattformen.
För närvarande kan vi dock även konstatera att Facebook inte helt och hållet kan användas som substitut för lärplattformen, då den administrativa delen i den är ett måste för att kunna uppfylla de krav som skolan måste uppfylla, t. ex. registrera betyg, se till att vårdnadshavaren har tillgång till tjänsten samt registrera närvaro. Däremot kan Facebook i dagsläget med fördel användas som ett alternativt kommunikationsmedel, och i det hänseendet kanske till och med ersätta lärplattformen. Oberoende om det endast är den enskilda läraren, eller skolan som helhet, som tar initiativ till att introducera Facebook i klassrummet, kommer man att behöva ta hänsyn till att det måste parallellanvändas tillsammans med skolans lärplattform.
Vi kan endast spekulera kring hur dessa förhållanden kommer ändras inom den närmsta framtiden. Kommer Facebooks utveckling att gå framåt på ett sådant vis att lärplattformen inte behövs längre? Om man utgår ifrån utvecklingen under de senaste åren vågar vi påstå att utvecklingen kommer att ske, men att det kommer att kunna slå ut lärplattformar helt har vi svårt att föreställa oss.
5.3 Kritisk reflektion
Syftet med det här kapitlet är att självkritiskt granska vår studie, och reflektera över svagheter som kan finnas i forskningsmetoden.
Vi har använt oss utav intervjuer, vars resultat analyserats med fenomenografisk ansats. Detta är ett passande tillvägagångssätt baserat på våra forskningsfrågor, då vi sökt olika lärares uppfattningar kring huvudämnet. Något som dock är viktigt att ha i åtanke är att metoden är subjektiv - de resultat vi presenterar är endast baserade på vad våra respondenter sagt under intervjuerna. Även om det, i många fall, går att koppla resultaten med den teoretiska genomgången, förblir vissa resultat just subjektiva. Detta innebär också att viktiga aspekter kring huvudämnet kanske aldrig har kommit fram under intervjuerna, vilket i sin tur leder till att vår lista över risker och möjligheter med stor sannolikhet långt ifrån kan ses som komplett - den är endast en möjlig lista som kan framkomma av sådan här forskning.
Som intervjuare är det svårt att själv förbli objektiv och saklig. Själva intervjun kan påverkas av faktorer så som att olika respondenter får olika behandling, och att ens
41
hanterande av intervjuerna ändras över tid genom att man själv blir påverkad av erfarenhet och nya kunskaper. Dessutom kan skribenternas förförståelse för ämnet bli ett problem. Även om skribenterna från början av arbetet hade vitt skilda uppfattningar kring ämnet i fråga, färgas man av de teoretiska studier man utför och de antaganden man gör inför forskningen. Ett bra exempel på detta är det faktum att man, innan intervjuerna, förutsatt att resultaten bl.a. kommer visa att Facebook bidrar till att höja motivationen hos eleverna. Att bortse från detta antagande inför och under intervjuerna är svårt, och kan ha bidragit till att färga intervjufrågorna och följdfrågorna.
Ämnet i sig kan ha bidragit till att rikta respondenternas svar och diskussioner mot ett visst håll. I de fall där respondenten aldrig använt sig utav Facebook i sin
undervisning tidigare är det stor risk att deras åsikter färgas av förutfattade meningar och utifrån vad de hört ifrån t.ex. andra medier. Dessutom är det stor risk för att deras svar huvudsakligen är av negativ art, eftersom de förmodligen bara kommit i kontakt med Facebook i samband med undervisning då eleverna använder det när de inte borde. I kontrast till detta är de fall där respondenterna redan hade använt sig av Facebook för pedagogiskt syfte. Om man gör antagandet att det är större sannolikhet att en person kommer att se positivt på sina egna, beprövade metoder, kan detta ha färgat resultaten åt andra hållet. Urvalet av respondenter har även till viss del färgats utifrån våra egna intressen - t.ex. undervisar fem utav sex respondenter på gymnasienivå.
Avslutningsvis anser vi att man skulle kunna fördjupa sig i ämnet genom att använda sig av en annorlunda undersökningsmetod. Vi tycker att det hade varit intressant att undersöka hur Facebook i kombination med undervisning hade fungerat i ett praktiskt sammanhang t ex. genom att utföra experiment där lärare implementera Facebook i sin undervisning för att sedan, utifrån deras erfarenheter, blir intervjuade.
Ytterligara forskning inom området hade även kunnat bedrivas utifrån
elevperspektivet. Att kunna ta hänsyn till både lärarnas och elevernas synpunkter och erfarenheter hade kunnat komplettera vår undersökning och på så sätt gett lärarna en mer övergripande bild inför ett eventuellt ställningstagande kring om Facebook ska inta platsen i klassrummet eller inte.
42
6. Referenser
6.1 Nätreferenser
Ellwe, Peter (2011). Facebook har given roll i skolans värld. Tillgänglig på Internet:
http://www.ellwe.se/facebook-har-given-roll-i-skolans-varld (2013-11-14) Facebook – Facebook for Educators. Tillgänglig på Internet:
https://www.facebook.com/FBforEducators (2013-09-19)
Faktabasen – Facebook. Tillgänglig på Internet:
http://faktabasen.se/fakta-om-facebook/ (2013-10-17)
Joakim Arstad Djurberg (2013). Facebook är i dag det största mediet i Sverige Tillgänglig på Internet:
http://www.idg.se/2.2275/1.507577/Facebook-ar-i-dag-det-storsta-mediet-i-sverige
(2013-10-17)
Nationalencyklopedin – Massmedier. Tillgänglig på Internet:
http://www.ne.se/enkel/massmedier (2013-09- 26)
Nationalencyklopedin – Sociala medier. Tillgänglig på Internet:
http://www.ne.se/sociala-medier (19.09.2013)
Wikipedia - Informationssamhälle. Tillgänglig på Internet:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Informationssamhälle (2014-06-11) Wikipedia - Sociala medier. Tillgänglig på Internet:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sociala_medier (2013-09-19)
6.2 Bokreferenser
Dalen, Monica (2011). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbilning AB.
Diaz, Patricia (2012). Webben i undervisningen - Digitala verktyg och sociala medier
för lärare. Lund: Studentlitteratur AB.
Hrastinski, Stefan (2011). Mer om nätbaserad utbildning - fördjupning och exempel. Lund: Studentlitteratur AB.
Jansdotter, Nina (2011). Framgång med Facebook. Kalla Kulor Förlag. Kvale, Steinar (1996). InterViews: An Introduction to Qualitative Research
Interviewing. Köpenhamn: Hans Reitzel Forlag.
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Skolverket.
Spetz, Marie (2007). Lyckas med lärplattformen: Nya verktyg - nya möjligheter. Gleerups utbildning AB.
Uljens, Michael (1989). Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur.
43
7. Bilagor
Bilaga 1
Examensarbete 15 HP
Malmö Högskola 2013-11-12
Till dig som ställer upp på intervju om “Facebook i klassrummet”
Enligt överenskommelse utifrån vårt korta möte, skickar vi härmed information kring syftet med undersökningen och hur materialet kommer att användas. Vi är glada över att du accepterade att delta i vår undersökning och på så sett ge oss möjlighet att slutföra vårt examensarbete.
Syftet med studien är att undersöka hur undervisande lärare i den postmoderna, mediala gymnasieskolan uppfattar den ständiga tillgänglighet av de sociala medier som eleverna har genom sina datorer.
Våra frågeställningar kring detta är:
1. Hur uppfattar lärare den ständiga tillgänglighet av de sociala medier som eleverna har i sin undervisning?
2. Vad finns det för risker/möjligheter med att utnyttja sociala medier i sitt pedagogiska arbete?
3. Vad finns det för likheter och skillnader mellan traditionella lärplattformar och Facebook?
Forskningsetiska principer
Din medverkan i studien sker utifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Det innebär att:
• Ditt deltagande är frivilligt och du kan välja att avsluta intervjun när du vill.
• Alla intervjusvar kommer att avpersonifieras i den färdiga rapporten.
• De citat som används i den färdiga rapporten kommer att anges med fingerade namn
(förnamn).
Underlaget till våran studie är intervjuer med dig och ytterligare 5 verksamma lärare. Intervjuerna kommer att spelas in för att sedan transkriberas, därefter kommer innehållet att analyseras. Intervjuerna kommer endast att användas som underlag för den uppsats som vi skriver i samband med examensarbetet på Malmö Högskolan.
Resultatet av vårt arbete ska ge dagens undervisande lärare i den mediala gymnasieskolan en större förståelse både när det gäller risker och möjligheter med tillgänglighet av de sociala medier som eleverna har idag.
Den färdiga rapporten kommer att distribueras till dig som har deltagit. Förhoppningsvis finns den färdig i slutet av juni.
Med vänlig hälsning
44
Bilaga 2
Facebook i klassrummet - lista över möjligheter och risker
Varje punkt i listan motsvarar en möjlighet eller risk, och under dessa förklaras vilken funktion eller situation som bidrar till nämnda möjlighet eller risk.
Möjligheter:
• Gruppkommunikation
o Digitala diskussioner via chatt
o Grupper för t.ex. kurser och mentorsgrupper
• Motiverande för eleverna
o Statusuppdateringar
o Evenemang
o Nyheter
• Dragningskraft
o Utnyttjande av Facebook-specifika funktioner för att skapa nyskapande lektionsinnehåll
o Dagsvana
• Lättillgänglig information
o Information riktad till en enskild elev
o Information riktad till en grupp
o Information riktad till en klass
o Tillgång även via mobilen
• Personlig kontakt
o Lättare att komma i kontakt med läraren även efter skoltid
o Lättare att skapa en relation lärare och elev
o Möjligheten att välja vad som ska visas på den personliga sidan
• Enklare att upptäcka och ta itu med kränkande beteenden
o Chatt
o Statusuppdateringar
• Uppfyllelse av läroplanen
o Feedback via Facebook
o Eleverna får mer erfarenhet av kommunikationsmedier
• Fördelning av material o Skicka filer o Dela länkar • Interaktion o Navigering o Design • Pålitlighet
o Anpassad till många samtidsanvändare
• Inga kostnader
45
Risker:
• Kränkande beteende
o Chatt
o Statusuppdateringar
o Enklare att bete sig kränkande i textbaserad, digital miljö
• För personligt mellan lärare och elev
o Statusuppdateringar
o Vänner-listor
o Personlig information lättillgänglig, t.ex. under Om-fliken
o Större risk för subjektiv bedömning ifrån lärarens sida
o Svårare att hålla professionell distans för läraren
• Merarbete
o Kräver förkunskap - tar tid att sätta sig in i
o Kräver mer uppmärksamhet ifrån lärarens sida under lektionstid
o Lärarens fritid påverkas
o Två konton
o Flera sidor att logga in på
o Vid blockering av en elev i en grupp kan eleven inte bjudas in igen
• Konkurrent mot skolans lärplattform
o Skolledningens godkännande
o Elevernas uppmärksamhet splittras över flera plattformar
• Störmoment under lektionstid
o Beroende
o Enklare för elever att gå ifrån lektionsuppgiften
• Elever som inte vill/kan använda Facebook