Total abdominal hysterektomi och sexualitet

Full text

(1)Institutionen för hälsa och samhälle Vårdvetenskap C – inriktning omvårdnad, 51-60 poäng HT 2006. Total abdominal hysterektomi och sexualitet En systematisk litteraturstudie. Författare: Charlotta Edenius Helena Gustafsson. Handledare: Béatrice Ewalds-Kvist Examinator: Charlotte Hillervik.

(2) Department of Health and Social Science Health Science 51-60 p Autumn term 2006. Total abdominal hysterectomy and sexuality A systematic literature review. Authors: Charlotta Edenius Helena Gustafsson. Supervisor: Béatrice Ewalds-Kvist Examinator: Charlotte Hillevik.

(3) Sammanfattning Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att undersöka om ingreppet total abdominal hysterektomi (TAH) påverkade kvinnors sexualitet. Ett andra syfte var att granska huruvida kvinnors psykiska välmående förändrades efter operationen. För att klarlägga problemen insamlades artiklar via databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin och Pubmed. Sammanlagt 18 artiklar bedömdes med granskningsmodeller utarbetade efter bedömningsmallar av Forsberg och Wengström (2003) för artiklar med kvantitativ respektive kvalitativ ansats. Inalles 13 artiklar bedömdes såsom godkända (G) och 5 artiklar såsom väl godkända (VG). Av 18 studier rapporterades i 10 artiklar förbättrad sexualitet. Det betyder upplevelsen av bättre orgasm, ökad sexuell tillfredställelse eller lust. Beträffande psykiska symptom rapporterades ökat välbefinnande och bättre livskvalitet i 3 artiklar samt minskad ångest och depression i 5 av artiklarna. Resultaten diskuterades i termer av vikten av informerat samtycke i samråd med hälso- och sjukvårdspersonal vid fattandet av beslutet att avstå från livmodern.. Nyckelord: Livmoder, psykiska symptom, postoperativt, sexuella förändringar, total abdominal hysterektomi.. Keywords: Uterus, psycological symptom, postoperativ, sexually changes, total abdominal hysterectomy..

(4) INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid. SAMMANFATTNING 1 INTRODUKTION. 2. 1.1 Historik. 2. 1.2 Hysterektomi. 2. 1.2.1 Livmoderns biologiska uppgift. 3. 1.2.2 Indikationer för hysterektomi. 3. 1.3 Sexualitet och psyke. 3. 1.4 Problemformulering. 4. 1.5 Syfte. 5. 1.5.1 Frågeställningar 1.6 Definitioner. 5. 2 METOD. 6. 2.1 Design. 6. 2.2 Population och urval. 6. 2.3 Datainsamlingsmetod/Mätinstrument. 6. 2.3.1 Artiklars kvalitetsbedömning. 7. Tabell 1: antal artiklar i kvalitetsbedömning. 7. 2.4 Litteraturöversikt. 7. 2.5 Etisk granskning. 7. Tabell 2: antal träffar per databaser samt urval av artiklar. 8. Tabell 3: litteraturöversikt av artiklar som ligger till grund för resultatet. 9. 3 RESULTAT. 11. 3.1 Sexuella förändringar. 11. 3.1.1 Sexuell försämring efter total abdominal hysterektomi. 11. 3.1.2 Sexuell förbättring efter total abdominal hysterektomi. 12. 3.2 Psykiska symtom. 15. 3.2.1 Negativa psykiska förändringar efter total abdominal hysterektomi. 15. 3.2.2 Positiva psykiska förändringar efter total abdominal hysterektomi. 15.

(5) 4 DISKUSSION. 17. 4.1 Sammanfattning av huvudresultat. 17. 4.2 Resultatdiskussion. 17. 4.3 Metoddiskussion. 19. 4.3.1 Studiens begränsning. 20. 4.4 Förslag till vidare forskning. 20. 4.5 Konklusion. 20. 5 REFERENSER. 22. 5.1 Litteraturförteckning. 22. 5.2 Elektroniska referenser. 26. Bilaga I. Granskningsmall för kvalitativa studier utarbetad efter. 27. Forsberg och Wengström (2003) Bilaga II. Granskningsmall för kvantitativa studier utarbetad efter Forsberg och Wengström (2003). 28.

(6) 2.

(7) 1 INTRODUKTION Sammanlagt 600 000 Amerikanska kvinnor i åldern 36 till 49 år har genomgått en hysterektomi (Lindberg & Nolan, 2001). I Europa uppgår antalet hysterektomerade kvinnor till en sjundedel av det amerikanska antalet, vilket faktum antas vara grundat på ett obetydligare vinstmotiv inom hälsovårdens offentliga sektor jämfört med den privata (WDC, 2006) När de nordiska siffrorna granskats kan det konstateras att i Danmark har 38 % av alla kvinnor genomgått en total abdominal hysterektomi (TAH) mellan åren 1988-1998 (Gimbel, Zobbe, Andersen, Gluud, Ottesen & Tabor, 2005). Detta kan jämföras med den finländska prevalensen som uppgår till 26 % (Ewalds-Kvist, Hirvonen, Kvist, Lertola & Niemelä, 2005). I Norge utfördes år 2000 sammanlagt 4764 hysterektomier vilket innebär en ökning med 27 % under en tioårsperiod (Moen, 2004). I Sverige genomgick 8245 svenska kvinnor en hysterektomi mellan åren 2000-2004 (Lövgren, Stjerndahl, Nordenskjöld & Renström, 20002005). 1.1 Historik Grekiskans ord för livmoder är "hustera" och latinska hystericus (hystericus betyder ”drabbad av livmodern”). Ordet livmoder associerades alltså med "hysterisk" (RAMT, 2006). Detta indikerar att redan de forntida grekerna gjorde en association mellan psyket och livmodern (Sloan, 1978). Den första lyckade hysterektomin utfördes av "patienten" Faith Haworth själv år 1670, då hon bar en tung börda och fick uterusprolaps. Då detta ofta upprepades grep den frustrerade bondekvinnan tag i livmodern, drog ut den och skar av en del med en kniv. Efter det levde hon blödningsfri i många år (ASA, 2006). Den första hysterektomin utfördes år 1813 och ingreppet skedde vaginalt av Conrad Langenbeck (Lethaby, Ivanova & Johnson, 2006). Efter otillfredsställande försök av kirurgerna Clay och Heath så utfördes den första framgångsrika abdominala hysterektomin troligtvis av Walter Burnhamn år 1853 (Garry, 2005). Den första TAH utfördes 1878 av gynekologen Wilhelm Alexander Freund (Ncbi, 2006). 1.2 Hysterektomi TAH innebär att livmodern och livmoderhalsen avlägsnas genom ett kirurgiskt snitt genom bukväggen, medan äggledare och äggstockar lämnas kvar (Gangar, 2001). En operation inbegriper viss risk för komplikationer under anestesi och kan medföra infektioner vilka kan leda till dödsfall (Lindberg & Nolan 2001). Två av hundra kvinnor som genomgår en abdominal hysterectomi riskerar att få komplikationer på tarmar och urinblåsa/urinledare,. 3.

(8) venösa tromboser och lungembolier (AHHP, 2006). TAH är den vanligaste gynekologiska operationen efter menopausen (Lindberg & Nolan 2001). Uppskattningsvis 40,5 % av kvinnor fyllda 64 år kommer att genomgå hysterektomi (Farrell & Kieser, 2000) 1.2.1 Livmoderns biologiska uppgift Borttagandet av livmodern medför att menstruationen uteblir och förmågan att bli gravid utesluts. Produktionen av hormoner förblir oförändrad så länge som äggstockar och äggledare lämnas intakta (Bygdeman, 2006). Förutom livmoderns biologiska uppgift att nära och bära ett foster, så tillskrivs livmodern andra funktioner som till exempel att symbolisera ungdomlighet (Sloan, 1978). Livmodern har också till uppgift att producera hormonet prostacyklin, som skyddar kvinnan mot hjärtsjukdomar och oönskad blodlevring. Prostacyklin kan inte framställas syntetiskt vilket betyder att hormonet inte kan ersättas (WDC, 2006). 1.2.2 Indikationer för hysterektomi Besvär som indikerar en TAH är cancer i livmodern, livmoderhalsen eller äggstockarna, livmoderframfall, cystor, endometrios, myom eller smärtsamma och besvärliga menstruationer (BUPA, 2003). Myom är den vanligaste anledningen till en hysteriektomi och motiverar omkring 30 % av ingreppen. Den näst vanligaste anledningen är endometrios som svarar för omkring 24 % av ingreppen medan livmoderframfall ligger på 20 %. Cancer av livmoder, livmoderhalsen eller äggstockarna svarar för 10 %. De restrerande 16 % av hysterektomierna är förorsakade av cystor eller menstruella problem (WDC, 2006). 1.3 Sexualitet och psyke Den sexuella funktionen påverkas troligtvis av förlusten av livmodern (Sloan, 1978). Genom borttagande av livmodern påverkas den anatomiska strukturen av bäckenbottnet, vilket inkluderar urinblåsan, tarmarna och de nerver som aktiverar området varvid lubrikationen och orgasmen påverkas (Jelovsek, 2006; Katz 2001). Cervix, livmoderhalsen, kan relatera till den sexuella funktionen då livmoderhalsen kan ha betydelse för upphetsning. Genom reducering av den känsliga vävnaden i bäckenbotten kan kvinnan uppleva att upphetsningen och förmågan till multipla orgasmer blir förändrad. Genom hysterektomin försvinner upplevelsen av att livmodern kontraheras, vilket kan upplevas av en del kvinnor som en njutningsfull del av orgasmen. Men en hysterektomi kan även öka den sexuella lusten, då risken för en oönskad graviditet elimineras. Även de. 4.

(9) oönskade premenstruella besvären försvinner, vilket faktum också kan ha en betydande effekt för den sexuella lusten (Katz, 2001). Känslomässiga reaktioner och depressioner har rapporterats vara vanliga psykiska symtom hos kvinnorna under några veckor efter en hysterektomi men kan även förekomma under längre tid. Vissa kvinnor menar att de förlorat sin kvinnlighet efter en hysterektomi och att deras självkänsla har försämrats vilket har lett till både psykiska och sexuella besvär (Vomvolki, Kalmantis, Kioses & Antsaklis, 2006). I en studie av Lindberg et al. (2001) rapporterade kvinnorna att före hysterektomin led de av nedgång i den sexuella lusten och de hade även en lägre samlagsfrekvens, vilket speciellt berodde på trötthet och blödningar (Lindberg & Nolan 2001). Undersökningar har gjorts under årtionden om det är själva hysterektomin som orsakar depression hos vissa kvinnor eller om ingreppet är en utlösande faktor för kvinnor som före ingreppet hade en tendens till depression (Ewalds-Kvist, Hirvonen, Kvist, Lertola & Niemelä, 2005). Många faktorer kan ha betydelse för en eventuell depression efter en hysterektomi såsom det psykiska välbefinnandet före operationen och eventuella oönskade komplikationer efter ingreppet och möjligheten till att skaffa barn försvinner (Vomvolki et al., 2006). Kvinnor yngre än 30 år som har genomgått en hysterektomi har större benägenhet än äldre kvinnor att känna en tomhet och saknad (Kim & Lee, 2001). Det är viktigt att kvinnan känner sig redo för detta ingrepp eftersom det är ett stort och viktigt beslut (Gangar, 2001).. 1.4 Problemformulering TAH är ett relativt vanligt kirurgiskt ingrepp omkring tiden för menopausen och innebär vissa risker för kvinnan. Livmodern har till uppgift att nära och bära ett foster men har även viss betydelse för kvinnans sexualitet, vilken kan vara en viktig del av livet och kan påverka kvinnans livssituation om den redan är dålig. Känslomässiga reaktioner är relativt vanligt hos kvinnor som undergår TAH. Eftersom detta är ett kirurgiskt ingrepp och kan innefatta eventuella komplikationer för kvinnan är denna kunskap i föreliggande arbete betydelsefull för hälso- och sjukvårdspersonalen. Kvinnan kan både innan och efter ingreppet behöva stöd, omvårdnad och information av personalen. Kunskapen till de eventuella postoperativa komplikationerna bidrar till en ökad förståelse så att dessa kvinnor får det stöd som de kan behöva. Detta arbete syftar till att undersöka sambandet mellan TAH och sexualitet samt eventuella psykiska reaktioner efter ingreppet.. 5.

(10) 1.5 Syfte Att beskriva på basen av befintlig litteratur, hur kvinnors sexualitet påverkas av TAH samt att analysera hur kvinnor reagerar psykiskt efter ingreppet. 1.5.1 Frågeställningar 1. Hur påverkas kvinnans sexualitet efter TAH? 2. Vilka psykiska reaktioner har påvisats efter TAH? 1.6 Definitioner Sexualitet innebär i föreliggande studie kvinnans förmåga till orgasm, sexuell lust, subjektivt upplevd samlagskvalitet och samlagsfrekvens i relation till TAH. Med försämring menas i föreliggande studie lägre samlagsfrekvens, minskad libido och oförmåga till att uppnå orgasmer. Med försämrat psykiskt välbefinnande menas i denna studie ökad benägenhet till depression, ångest, irritation samt förändrad kroppsuppfattning, det vill säga upplevelsen av känslan av minskad kvinnlighet.. 6.

(11) 2 METOD 2.1 Design Denna litteraturstudie genomfördes som en systematisk litteraturstudie med en deskriptiv ansats. 2.2 Population och urval Artikelsökningen har skett genom Högskolan Dalarnas databaser vilka ingriper i alfabetisk ordning Blackwell Synergi, Cinahl, Elin och Pubmed. Artiklarna begränsades till att vara skrivna på svenska eller engelska. Sökorden som användes var ”total abdominal hysterectomy”, “hysterectomy”, “arousal”, “sexual dysfunction”, “self image”, “psycological”,” sexual behaviour”, “health”, “anxiety”, “depression”, “sex”, “ total hysterectomy”, ”sexuality”, ”libido”, ”sexual function”, ”coitus”, ”quality of life”, ”mental” och “psychosexual”. Huvudsökord som användes utgjordes av “hysterectomy”, “total abdominal hysterectomy”, “sexuality” och ”psychological”. I tabell 2 redovisas sökord och databaser samt antal träffar och artiklar som inbegrips i studien. Artiklarna valdes ut genom att först läsa titeln och om den överensstämde med studiens syfte och frågeställningar så lästes även sammanfattningen, på basen av vilken det avgjordes huruvida artikeln skulle inkluderas i arbetet. Inklusionskriterier var förutom svenska och engelska, att artiklarna var godkända av etisk kommitté och att de hade en kvalitativ eller kvantitativ ansats. Däremot anlades inte någon speciell tidsaspekt på valet av artiklarna. Vidare skulle artiklarna utgöra primärkällor till resultatet, det vill säga, litteraturstudier exkluderades. Exklusionskriterierna omfattade andra språk än svenska och engelska samt artiklar som inte svarade mot föreliggande syfte. 2.3 Datainsamlingsmetod/Mätinstrument De vetenskapliga artiklarna som ingår i föreliggande studie var lektörsgranskade före publiceringen. De analyserades med två metoder som byggde på av Forsberg och Wengström (2003) utarbetade bedömingsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Bedömningsmallarna omarbetades för att passa syftet i föreliggande arbete (Bilaga I & II). Artiklarna poängsattes; vardera granskningsmall gav maximalt 10 poäng som transformerades till 100 %.. 7.

(12) Varje fråga som överensstämde med inklusionskriterierna gav ett poäng eller 10 % och svaret ”nej” gav noll poäng (0 %). 2.3.1 Artiklarnas kvalitetsbedömning Artiklarna indelades i tre klasser: godkänt (G), det vill säga 50-60 % överensstämde med inklusionskriterierna, väl godkänt (VG), det betyder att 70-80 % överensstämde med inklusionskriterierna och mycket väl godkänt (MVG) med andra ord 90-100 % överensstämde med inklusionskriterierna (Tabell 1). Tabell 1. Antal artiklar i kvalitetsbedömning. Godkänd (G), väl godkänd (VG) och mycket väl godkänd (MVG) Bedömning. Antal artiklar. MVG (100-90 %). 0. VG (80-70 %). 5. G (60-50 %). 13. 2.4 Litteraturöversikt Litteraturöversikt återfinns i Tabell 3. 2.5 Etisk granskning Författarnas avsikt var att förhålla sig objektiva med avseende på artiklarnas analys och granskning. Vidare återgavs resultatet sanningsenligt och utan förvanskning så vitt det var möjligt, då alla val ändå ingriper subjektivitet.. 8.

(13) Tabell 2. Antal träffar per databaser samt urval av artiklar: Använda databaser. Sökord. Antal träffar. Använda artiklar. Blackwell synergy. Hysterectomy AND. 1335. 0. 125. 1. 1. 1. 334. 0. 169. 1. sexuality Blackwell synergy. Hysterectomy AND sexuality AND arousal. Blackwell synergy. Hysterectomy AND psychosexual. Blackwell synergy. Total abdominal hysterectomy AND anxiety. Blackwell synergy. Total abdominal hysterectomy AND anxiety AND depression. CINAHL. Hysterectomy AND libido. 6. 1. CINAHL. Total abdominal. 3. 2. 2. 1. 57. 1. 40. 1. hysterectomy AND sexual dysfunction Elin. Hysterectomy AND self image. Elin. Hysterectomy AND sexual function. Elin. Hysterectomy AND psychological. Elin. Hysterectomy AND sex. 83. 2. Elin. Total hysterectomy AND. 3. 1. 22. 1. 33. 2. 271. 1. 9. 1. 15. 1. psychological Pubmed. Total abdominal hysterectomy AND sexual behaviour. Pubmed. Total abdominal hysterectomy AND quality of life. Pubmed. Total hysterectomy AND Health. Pubmed. Total abdominal hysterectomy AND mental. Pubmed. Total abdominal hysterectomy AND coitus. 9.

(14) Tabell 3. Litteraturöversikt av artiklar som ligger till grund för resultatet. Författare. Årtal. Land. Sam-. Design. 2005. Sverige. 323. 1993. USA. 346. Kvantitativ,. Psykiska. Kvalitétc. symptomb. H & OOF. Enkät. Orgasm ↑ Sexuell lust ↑↓. Behandlas ej. G. Kvantitativ,. H. Enkät. Sexuellt tillfredställd↑. Livskvalité ↑. G. TAH. Enkät. Sexuellt tillfredställd↓. Irritation ↓. G. Sexuell lust↓ Sexueldrift═. Depression↓. Sexualitet═. Välbefinnande ↑. Survey. et al. Clarke, A. Sexualitetb. Prospektiv. et al. Anderson, C. Metod. teknika. pel Aziz, A. Operations-. 1995. England. 366. Kvantitativ, Prospektiv. et al.. Kohortstudie Ellström, M. 2003. Sverige. 241. AH & LH. Enkät. Komparativ. et al. El-Toukhy. Kvantitativ,. 2004. England. 184. et al.. Ångest ↓. Kvantitativ,. TH, VH, LH. Prospektiv. eller STH. Enkät. 2006. USA. 133. Kvantitativ,. Behandlas ej. G. Depression↓. VG. Behandlas ej. VG. Sexuell lust↑. Negativ självbild ↑. VG. Intresse för sex↑. Irritation ↑. Smärta vid samlag ↓ TH & STH. Randomiserad. et al.. Samlagsfrekvens ↑ Orgasm ↑ Sexuellt tillfredställd↑. Observation Flory, N. G. Intervju, enkät,. Sexualdrift ↑ Upphetsning↑. gynekologisk. Orgasm ↑. undersökning Goetsch, M. 2005. USA. 105. Kvantitativ,. TAH. Enkät. Prospektiv. Samlags-frekvens ↑ Upphetsning ↑═ Orgasm ↑═. Kritz-Silverstein,. 2000. USA. 1275. Kvantitativ,. H & OOF. Intervju. Prospektiv. D et al.. Depression↑ Ångest ↑ Kuppermann, M et al.. 2005. USA. 135. Kvantitativ,. TAH. Prospektiv. SCH. Intervju. Orgasm↑. Livskvalitet↑. VG. Sexuellt förnöjd ↑. 10.

(15) Kuscu, K, N et al.. 2005. Turkiet. 86. Kvantitativ. TAH eller. Komparativ. TAH+. Intervju. Sexuellt förnöjd ↑ Sexuell lust↓. Kroppsuppfattning↓. G. Behandlas ej. G. Behandlas ej. G. Känsla av tomhet↑. VG. Samlagsfrekvens ↓. SOOF Maas et al.. 2004. Holland. 41. Kvantitativ. RH & TAH. Intervju. Komparativ McPherson, K. 2005. England. 8900. et al. Nathorst-Böös, J. 1992. Sverige. 678. et al. Persson, P. 2006. Sverige. 119. Vaginal blod genom-ströming↓. Kvantitativ. TH eller. Prospektiv. STH. Kvantitativ. TAH &. Prospektiv. SVH. Kvantitativ. LH, AH. Enkät. Libido ↓ Upphetsning↓ Lubricering↓. Intervju. Samlagskvalitet ↑. Känsla av kvinnlighet↓ Enkät. Behandlas ej. Prospektiv. et al. Rannestad, T. Upphetsning↓. 2001. Norge. 372. Kvantitativ. G. Depression↓ AH. Komperativ. et al.. Ångest ↓. Intervju. Sexuell förnöjsamhet ═. och enkät. Psykosociala. G. problem ═ Självuppfattning ═. Roovers, J P. 2003. Holland. 413. et al.. Kvantitativ. VH, STH,. Prospektiv. AH och. Sexuell tillfredställelse↑. TAH. Lubricering↓ Upphetsning↓. Enkät. Samlagsfrekvens ═. Behandlas ej. G. Libido ↑↓. Kroppsuppfattning↑. G. Sexuell aktivitet ═. Känsla av kvinnlighet═. Behandlas ej. Ångest ↓ Depression↓. Känsel i genitalierna↓ Roussis, N, P. 2004. USA. 126. et al.. Kvantitativ,. TAH, SCH,. Prospektiv. VH. Enkät. Randomiserad Thakar, R et al.. 2004. England. 279. Kvantitativ,. TH el- STH. Enkät. Prospektiv. G. Energi ═. Randomiserad & dubbelblind H= hysterektomi, TH= total hysterektomi, VH= vaginal hysterektomi, LH= laparoskopisk hysterektomi, STH= subtotal hysterektomi, & OOF=ooforektomi, SOOF=salpingo-ooforektomi b↑. a. anger att variabeln ökat ↓anger att variabeln minskat ═ anger att variabeln är oförändrad. cG= godkänd artikel, VG= väl godkänd artikel. 11.

(16) 3 RESULTAT 3.1 Sexuella förändringar 3.1.1 Sexuell försämring efter total abdominal hysterektomi Mellan år 1990 och 1992 fick 105 kvinnor i en studie beskriva sin sexuella funktion före och vid tre, åtta och arton månader efter utförd total hysterektomin (TH). Två av deltagarna i studien beskrev sexuallivet som mindre njutningsfyllt på grund av utebliven kontraktion i livmodern. Av 89 kvinnor svarade 15 % att upplevelsen av orgasmen hade förändrats efter hysterektomin. Även om kvinnorna inte ångrade ingreppet var åtgärden starkt associerad med en reduktion av den sexuella upphetsningen, reducerad styrka av orgasmen och minskad upplevelse av bröststimulering. Sju av kvinnorna beskrev att den sexuella förnimmelsen uteblev, vilket ledde till stress (Goetsch, 2005).. Maas et al. (2004) jämförde abdominal och radikal hysterektomi med en kontrollgrupp, som inte genomgått hysterektomi, med avseende på sexuella problem. Kvinnor som undergått abdominal hysterektomi (AH) rapporterade mera sexuella problem än kontrollgruppens kvinnor. I studien mättes blodflödet i slidan medan deltagarna fick titta på två erotiska filmer. Den sexuella upphetsningen mättes genom att deltagarna skattade sin upphetsning med hjälp av en Likert-skala. Blodgenomströmningen mättes även på ett objektivt sätt. Med hjälp av en pletysmograf mättes kontrollgruppens kvinnor och den radikalt hysterektomerade gruppen visade starkare känslor av upphetsning jämfört med den abdominalt hysterektomerade gruppen. Den abdominala gruppen hade ett bättre vaginalt blodflöde jämfört med den radikalopererade gruppen, men sämre än kontrollgruppens kvinnor under den experimentella sessionen. Enligt Kuscu, Oruc, Ceylan, Eskiciiioglu, Goker och Caglar (2005) saknade 24 av 86 kvinnor sexuell lust före TAH. Efter operationen saknade 38 kvinnor sexuell lust. Däremot fanns ingen skillnad gällande tillfredställelsen med samlagen före och efter operationen men 17 % av kvinnorna upplevde känslan av att kvinnligheten minskade efter operationen. Goetsch (2005) studerade i samband med hysterektomi 105 kvinnor av vilka 5 blev inkontinenta särskilt vid samlag, vilket påverkade den sexuella tillfredsställelsen. Andra kvinnor kände. 12.

(17) otillfredsställelse på grund av minskad sexuell känslighet. Totalt 89 av 105 kvinnor upplevde förändrad känsla vid orgasm efter hysterektomin. Kvinnorna hade svårt att känna sig tillfreds med sin sexuella relation eller vara glada över hysterektomin. Före operation var 37 % nöjda med sexuallivet och efter ingreppet var 83 % nöjda. Smärta vid samlag före operationen upplevde 67 % av kvinnorna mot 9 % efter hysterektomin men 11 % fick en ny slags smärta. Den sexuella funktionen jämfördes fem år efter utförda ingrepp: total, subtotal med äggstockarna orörda eller borttagna, samt transcervical hysterektomi bland kvinnor under 60 år. Kvinnorna vars ingrepp var TH upplevde sämre lubricering, nedgång i libido, minskad förmåga till orgasm samt svårt att känna sexuell lust. Då kvinnorna fick dessa förändringar, försämrades även deras sexualliv vilket hade effekt på livskvaliten (Mcpherson et al. 2005). Enligt Clarke, Balck, Rowe, Mott och Howle (1995) upplevde de flesta kvinnor före hysterektomin att deras hälsa påverkade sexuallivet. Kvinnorna hade symtom såsom blödningar och smärta i underlivet före ingreppet. Att symtomen hade en stor inverkan på deras sexualliv uppgav 39 % av kvinnorna, 42 % trodde att hälsan hade ringa effekt och 11 % trodde att den inte alls påverkade sexuallivet. Efter tre månader postoperativt var kvinnornas symtom mindre vanliga. Studien visade signifikant reduktion i libido från 50 % till 23 %, vilken var en av orsakerna till att avstå från sexuallivet. Roovers et al. (2003) fann att kvinnorna upplevde problem med sin sexualitet efter en TAH på grund av sämre känsel i könsorganet, och 20 % av kvinnorna i en annan studie upplevde samlagen som försämrade eller mycket försämrade efter operationen (Nathorst-Böös et al. 1992).. 3.1.2 Sexuell förbättrning efter total abdominal hysterektomi Roovers et al. (2003) studerade 413 kvinnor och fann inte någon skillnad i frekvensen av den sexuella aktiviteten före och efter TAH. Tio patienter som var sexuellt aktiva före TAH, var det inte längre sex månader efter operationen. Av 32 som var sexuellt inaktiva före operationen, blev 17 sexuellt aktiva efter ingreppet. De symtom kvinnorna hade före ingreppet i form av rikliga smärtsamma menstruationer hade inverkan på deras sexualitet. Dessa problem försvann efter TAH vilket gjorde att kvinnorna blev sexuellt aktiva efter ingreppet. Frekvensen av kvinnor i El-Toukhy, Hefni, Davies och Mahadevans (2004) studie som var sexuellt aktiva ökade från 84 % till 91 % efter hysterektomin. Kvinnornas. 13.

(18) samlagssmärtor minskade med 23 % efter operationen. Beträffande samlagsfrekvensens, libido, förmåga till orgasm och sexuell tillfredställelse kunde ingen skillnad visas före och efter ingreppet. Anderson och Mckoy-Smith (1993) jämförde en grupp kvinnor som genomgått abdominal och/eller vaginal hysterektomi med en grupp kvinnor som inte genomgått en hysterektomi. Under en tioårsperiod efter hysterektomin uppgav 18 % av kvinnorna en nedgång i samlagsfrekvensen, 59 % rapporterade ingen förändring och 22 % av kvinnorna uppgav ökade frekvens. Studien visade att de kvinnor som undergått en hysterektomi kände sig mer nöjda med sitt sexualliv och upplevde en högre livskvalitet än kvinnor i den andra gruppen. Den sexuella driften och den sexuella upphetsningen ökade efter en hysterektomi. Vid en jämförelse med kontrollerna efter ingreppet hade gruppen av kvinnor som undergått TH överlag bättre sexuell funktion än de två kontrollgrupperna (Flory, Bissonette, Amsel & Binik 2006). I en observationstudie jämfördes sexualitetet och psykiskt välbefinnandet hos hysterektomerade kvinnor med kvinnor som både hysterektomerats och ooforektomerats. Undersökningen visade att enbart hysterektomerade kvinnor var mera sexuellt tillfredsställda, uppskattade sexuallivet mer och den sexuella upphetsningen. Vidare hade de en högre orgasm- och samlagsfrekvens samt bättre relation till sin partner. Vid ettårsuppföljningen visade sig hysterektomigruppen fortfarande vara mera sexuellt tillfredsställd, uppskattade sexuallivet mer och den sexuella upphetsningen. När de hysterektomerade kvinnorna jämfördes med sin status före hysterektomin så hade 3 av 14 aspekter av sexualiteten försämrats under ett års tid. De aspekter som försämrats var sexuell tillfredställelse, samlagsfrekvensen och försämrad sexualitet överlag (Aziz, Brännström, Bergquist & Silverstolpe 2005). Kuppermann et al. (2005) jämförde den sexuella funktionen och livskvaliteten mellan TAH patienter och kvinnor som genomgått supracervical hysterektomi (SCH). TAH kvinnorna hade lägre medelvärden vid starten av studien jämfört med SCH-kvinnorna. TAH kvinnorna uppvisade en dramatisk förbättring av sina sexuella problem under de första månaderna efter ingreppet och nådde sin platå efter ett år efter operationen. Sexuell tillfredställelse, kvaliteten. 14.

(19) och frekvens på orgasmen och sexuell lust förbättrades och bäckenbottenproblem som påverkade sexuallivet avtog under studiens gång. I en prospektiv studie jämförde AH och laparoskopisk hysterektomi (LH) när det gällde det psykiska välbefinnandet och sexualiteten. AH-gruppen hade lägre startpoäng än LH-gruppen före operationen när det gällde olika dimensioner av sexualitet och ingen förändring från före till efter operationen återfanns i AH-gruppen (Ellstöm, Åström, Möller, Olsson & Hahlins 2003). Rannestad, Eikeland, Helland och Qvarnström (2001) undersökte hysterektomins inverkan på psykosociala och psykologiska symptom. AH-kvinnor besvarade frågor som: ”Hur nöjd är du med ditt sexliv?”, ”Hur viktigt tycker du att ditt sexualliv är”? Studien kunde inte påvisa någon skillnad mellan kontrollgruppen och AH- kvinnorna när det gällde den sexuella funktionen. Nathorst-Böös, Fuchs och Von Schoultz (1992) bad 678 kvinnor svara på en enkät om symtom före och efter AH. Upplevelsen av att samlagen blev bättre efter ingreppet rapporterade 39 % av kvinnorna, och 40 % uppgav att samlagen var oförändrade. Goetsch (2005) lät kvinnor svara på huruvida deras sexualliv hade påverkats av AH eller vaginal hysterektomi (VH). 65 % av kvinnorna angav att sexuallivet blev mer njutningsbart och ökade i frekvens. Bröststimulationen var viktig för 77 %. Av de kvinnor som upplevde en stark känsla i de nedre genitalierna genom bröststimulering uppgav 70 % av kvinnorna att känslan var oförändrad efter ingreppet medan 14 % tyckte att känslan blev starkare efteråt. Kvinnor som beskrev att de var nöjda med sitt sexualliv före operationen var 37 %, 83 % av kvinnorna var fortfarande nöjda efter operationen. Enligt Clarke et al. (1995) uppgav flera kvinnor att orgasmen blev bättre efter operationen då kramperna i bäckenet hade försvunnit. Signifikant fler kvinnor beskrev sin sexuella situation som njutningsfull tre månader postoperativt. Oberoende av detta så var samlagsfrekvensen oförändrad. 15.

(20) 3.2 Psykiska symptom 3.2.1 Negativa psykiska förändringar efter total abdominal hysterektomi. Av 678 kvinnor upplevde 46 % inte några psykiska följder som kunde relateras till TAH. Emellertid rapporterade 16 % negativa psykiska symptom som en känsla av en tomhet, minskad kvinnlighet och stympning (Nathors-Böös et al., 1992). Rannestads et al. (2001) studie bekräftade inte ett antagande om att kvinnor som genomgått hysterektomi skulle lida av mer psykiska symptom än kvinnor som inte underkastats detta gynekologiska ingrepp. De psykiska symptom som kvinnorna rapporterade var negativa känslor av tomhet, avsaknad av något och känslan av att vara mindre värd. Anderson et al. (1993) jämförde två grupper av kvinnor: en VH eller AH grupp med en grupp kvinnor som ej genomgått ett gynekologiskt ingrepp. Totalt 16 % av kvinnorna uppvisade poäng som pekade på att de var deprimerade och 5 % av kvinnorna uppgav till och med självmordstankar.. 3.2.2 Positiva psykiska förändringar efter total abdominal hysterektomi Forskare har funnit att efter en hysterektomi har alla aspekter av livskvalitet, det vill säga mental hälsa, psykisk och emotionell funktion förbättrats under en tolvmånadersperiod efter ingreppet. Detta påstående inkluderar även depressiva symptom, ångest och irritation (Clarke et al., 1995; Thankar, Ayers, Georgakapalou, Clarkson, Stanton & Manyonda, 2004; Persson, Wijma, Hammar & Kjölheden, 2006). Andra forskare anger att den psykiska funktionen inkluderande depressivitet, kroppsuppfattning och ångest inte ändras efter en hysterektomi då däremot välbefinnandet ökar signifikant (Ellström et al., 2003; Flory et al., 2006). Clarke et al. (1995) hävdar att den psykiska hälsan och de emotionella reaktionerna förbättrades i jämförelse med vad som var fallet före operationen. I denna studie rapporterade 80 % av kvinnorna irritation som något vanligt förekommande preoperativt vilket minskade till 15 % omedelbart efter operationen. Rannestad et al. (2001) anger att kvinnor upplevde en positiv förändring i sin jagbild vilket visade sig i känslan av att vara attraktivare och i upplevelsen av ha mer kontroll över sitt liv efter hysterektomin. Kritz-Silverstein, Goldani von Muhlen och Barrett-Connor, (2000) fann att kvinnor som genomgått en hysterektomi. 16.

(21) uppgav mera positiva känslor och upplevde sig själv som gladare. Många kvinnor upplevde fördelar med ingreppet, vilket visade sig i det sociala livet. De kände sig nöjda med att ha blivit botade från sina ”handikappande” symptom, som de hade före operationen (NathorstBöös et al. (1992). Kupperman et al. (2005) pekade på en fyraveckors övergående försämring av kvinnornas psykiska hälsa efter TAH, vilken sedan förbättrades dramatiskt sex månader efter operationen.. 17.

(22) 4 DISKUSSION 4.1 Sammanfattning av huvudresultatet Resultatet visar att en hysterektomi kan förknippas både med negativa konsekvenser (Goetsch, 2005; Kuscu et al. 2005; Maas et al., 2004) och positiva följder för kvinnans sexualitet (t.ex. Flory et al., 2006) även om man samtidigt påvisat att varken sexuallivet eller psyket påverkats (t.ex. Ellstöm et al., 2003). Det framkom i studien att kvinnor, som före ingreppet hade besvärliga symtom såsom smärta vid samlag och rikliga blödningar, upplevde ingreppet som positivt då dessa problem eliminerades (Nathorst-Böös et al. (1992). Däremot framkom det nya komplikationer efter ingreppet såsom minskad libido, minskad lubricering och nedgång i orgasmfrekvensen. Dessa komplikationer inverkade på kvinnors psykiska välbefinnande efter hysterektomin (Clarke et al., 1995). Vissa kvinnorna har uppgett sig vara deprimerade, stympade och mindre kvinnliga efter TAH (Anderson et al., 1993). 4.2 Resultatdiskussion I en studie rapporterade 15 % av kvinnorna att deras orgasm hade ändrats genom hysterektomin och detta var starkt associerat till reduceringen av den sexuella upphetsningen, styrkan av orgasmen samt minskad känsla genom bröststimuleringen. Kvinnorna delgav även att de upplevde en annan känsla vid orgasmen. I samma studie rapporterade flera av kvinnorna att orgasmen blev bättre efter ingreppet eftersom kramperna i bäckenet hade försvunnit (Goetisch, 2005). Eftersom kvinnorna uppgav att de hade reducerad upphetsning och minskad känslighet för bröststimulering efter ingreppet så tycker uppsatsförfattarna att det inte är anmärkningsvärt att kvinnorna delgav detta, det vill säga, att orgasmen hade ändrats. Upphetsningen är en primär anledning till att kunna uppnå orgasm anser uppsatsförattarna. Vidare genom litteratur som uppsatsförfattarna tagit del av uppges att genom en hysterektomi försvinner upplevelsen av att livmodern kontraheras, vilket upplevs av en del kvinnor som en njutningsfull del av orgasmen (Katz, 2001). Kvinnorna i en studie upplevde en sämre lubricering efter total eller subtotal hysterektomi (Mcpherson et al. 2005). Kvinnorna var under 60 år vilket kanske kunde ha en betydande roll för lubriceringen. Studien påtalade att vissa av kvinnorna använde sig av hormonpreparat vilket kunde inverka på resultatet. Kanske kvinnor med mindre lubricering inte använde hormonpreparat och kanske var efter menopausen vilket påverkade resultatet.. 18.

(23) Uppsatsförfattarna har genom granskning av litteratur blivit medvetna om att lubriceringen hos kvinnan kan påverkas efter TAH eftersom nerverna till bäckenbotten kan ha blivit förstörda, vilket kan ha en betydande roll för kvinnans lubrikation (Katz, 2001).. Problem som kvinnorna upplevde i (Roovers et al. 2003) var att de upplevde sämre känsel i könsorganet. Nerverna runt bäckenbotten har en betydande roll för kvinnans känsel i de nedre regionerna. Uppsatsförfattarna tycker att detta är anmärkningsvärt att kvinnor påverkas i så stor utsträckning när det gäller det sexuella vilket leder till sämre livskvalitet. Efter en hysterektomi har flera studier visat att samlagsfrekvensen minskat ( Kuscu et al. 2005; Anderson et al. 1993). Uppsatsförfattarna tycker att det är uppseendeväckande att frekvensen av samlag har minskat efter en utförd hysterektomi. Samlaget är en stor och viktig del av personers sexualliv och om inte sexlivet är tillfredställande påverkar det även andra delar av personers välbefinnande.. I en studie jämfördes abdominal- och radikalhysterektomi och en kontrollgrupp angående sexuella problem. Genom en pletysmografi mättes blodgenomströmningen av kvinnornas genitalier på ett objektivt sätt. Kontrollgruppens kvinnor och den radikala visade starkare känslor av upphetsning jämfört mot hysterektomigruppen. Den abdominala gruppen hade ett bättre vaginalt blodflöde jämfört mot den radikala, men sämre mot kontrollgruppen vid den experimentella sessionen (Maas et al. 2004). Uppsatsförfattarna har genom granskning av studier och litteratur förstått att genom borttagande av livmodern påverkas den anatomiska strukturen i kvinnans bäckenbotten, vilket bland annat involverar de nerver kring området runt genitalierna (Ewalds-Kvist et al., 2005). Genom understrykandet av denna information anser uppsatsförfattarna att föreliggande resultat bidrar till kunskapen om operationen. I ett flertal studier fann man en förbättrad funktion när det gällde de olika dimensionerna av sexualiteten samt att studierna inte påvisade någon skillnad före och efter utförd TAH (Aziz et al. 2005; Clarke et al. 1995; El-Toukhy et al. 2004; Ellström et al. 2003; Flory et al. 2006; Rannestad et al. 2001; Roovers et al. 2003; Kuppermann et al. 2005 & Nathorst-Böös et al. 1992). Uppsatsförfattarna håller det för troligt att detta resultat kan bero på att rädsla för eventuell graviditet elimineras vid en TAH och besvärliga symtom som kvinnan led av före ingreppet försvann, vilket faktum hade en positiv inverkan på sexuallivet. Ett flertal av. 19.

(24) studierna visade att sexuallivet inte förändrades från före till efter ingreppet och detta kan bero på många faktorer. TAH saknade effekt på det sexuella och kvinnorna upplevde kanske inte besvärliga symtom preoperativt som inverkade på sexuallivet.. I Anderson et al. (1993) studie rapporterades det att kvinnorna blev deprimerade efter hysterektomin. Andra studier har visat att kvinnorna känt sig mindre kvinnliga och av mindre värde (Nathors-Böös et al. 1992; Rannestads et al. 2001). Detta är något som författarna tror har en koppling eftersom känslor av mindre värde och mindre kvinnlighet hänger samman med depression. Men vad är det som gör att kvinnorna känner sig mindre kvinnliga? Kvinnlighet förknippas med ungdomlighet i samhället vilket förmedlas genom media. Att kvinnan inte längre kan bära ett foster och inte längre kan fortplanta sig tror uppsatsförfattarna har inverkan på känslan av förlorad kvinnlighet. Rannestad et al. (2001) anger att kvinnor kände en positiv förändring i sin självuppfattning vilket visade sig som att de kände sig mer attraktiva och upplevde att de hade mer kontroll över sitt liv efter en hysterektomi. Detta tror uppsatsförfattarna kan sammankopplas med att kvinnorna oftas innan hysterektomin haft besvärliga symtom. Dessa symtom kan ha varit så besvärliga att kvinnornas liv begränsades och på det viset tappade de kontrollen över livet. Om kvinnorna sedan inte mått bra fysiskt så har det haft en inverkan på det psykiska välbefinnandet som kunde innebära att kvinnorna kände sig mindre attraktiva. En annan studie visar att kvinnorna kände sig mindre irriterade efter hysterektomin vilket också kan ha en sammankoppling (Clarke et al. 1995). 4.3 Metoddiskussion I föreliggande studie utgjorde metoden en systematisklitteratur studie. Material som användes var vetenskapliga artiklar, det vill säga ett förfarande som garanterar kvalitet i sig. Artiklarna valdes ut från Högskolan Dalarnas databaser. Artiklarna granskades kritiskt av uppsatsförfattarna och sammanställdes sedan. Uppsatsförfattarna har strävat efter att förhålla sig objektiva vid läsning och granskning av artiklarna. Artikelsökningen pågick under cirka åtta veckors tid. Granskningen gjordes med hjälp av två granskningsmallar i enlighet med anvisningar av Forsberg och Wengström (2003). De vetenskapliga artiklarna analyserades således med en bedömingsmall för artiklar med kvalitativ ansats och en annan för artiklar med. 20.

(25) kvantitativ ansats. Granskningsmallarna modifierades med avseende på föreliggande arbetes syfte. Poänggränsen för exkluderande av artiklar var fem (50 %). Åtta artiklar exkluderades på grund av att de erhöll för dåliga poäng omvandlat i % <50 % samt att de inte svarade mot detta arbetes syfte. Det bristfälliga i denna systematiska litteraturstudie är att i forskningsrapporterna har det gjorts mätningarna på kvinnor under olika tidsintervaller, vilket gör att resultaten inte är jämförbara och detta påverkar utfallet i föreliggande arbete. 4.3.1 Studiens begränsning Uppsatsförfattarna kan se en begränsning i föreliggande litteraturstudie och den innebär att inga kvalitativa studier inkluderades. I artikelsökningen hittades bara en kvalitativ studie och denna uteslöts på grund av att den inte överensstämde med arbetets syfte. I och med att bara kvantitativa artiklar inkluderades på grund av detta urvalsförfarande, försvann den kvalitativt beskrivande informationen, som uppsatsförfattarna hade önskat ta del av.. 4.4 Förslag till fortsatt forskning Det har tidigare gjorts många studier inom det valda ämnet. Det som uppsatsförfattarna har uppmärksammat under skrivandet av denna studie är brister i informationen om ingreppet. I en studier som uppsatsförfattarna granskat visade det sig att kvinnorna beskrev informationen som bristfällig angående hysterektomin. Deltagarna hade önskat både en mer kvalitativ och kvantitativ information (Wade, 2000). I en annan studie framkom det att kvinnorna sökte information av vårdpersonalen (Wu, S-M, Chao Yu, Y-M, Yang, C-F, Che, H-L, 2005). I författningshandboken står det att hälso- och sjukvårdspersonalen skall ge individuellt anpassad information till individen (Wilow, 2004), därmed anser uppsatsförfattarna att det är av yttersta vikt att kvinnan får en adekvat information av hälso-och sjukvårdspersonalen. Genom denna information får kvinnan förhålla sig till och sedan ta ställning till ingreppet.. 4.5 Konklusion Sammanfattningsvis kan sägas att kvinnor som genomgått en hysterektomi upplever både negativa och positiva sexuella och psykiska förändringar. Uppsatsförfattarna hade förväntat sig mer negativa konsekvenser av en TAH, vilket inte var fallet. Kvinnorna har före hysterektomin haft besvärliga symtom vilket inbegriper att operationen leder till något. 21.

(26) positivt och därmed till glädje för kvinnorna. Det förekommer även att kvinnor fått nya negativa förändringar, till exempel nedsatt känslighet i genitalierna och övergående depression eller känsla av minskad kvinnlighet. Uppsatsförfattarna betonar vikten av kvinnors informerade samtycke om de på grund av ”handikappande” symptom fattar i samråd med hälso-och sjukvårdspersonal beslutet att avstå från livmodern. Detta organ har en unik hormonell funktion, tjänar som fortplantningsredskap, bereder sexuell njutning och befäster därmed kvinnans partnerrelation. Vidare uttrycker livmodern en symbolfunktion och delaktighet i kvinnans kroppsuppfattning och påverkar därmed hennes psyke.. 22.

(27) 5 REFERENSER 5.1 Litteraturförteckning Anderson Darling, C, McKoy-Smith, Y, M. (1993). Understanding hysterectomies: sexual satisfaction and quality of life. The Journal of Sex Research, 30, 324-335. Aziz, A, Bergquist, C, Brännström, M, Nordholm, L, Silfverstope, G. (2005). Differences in aspects of personality and sexuality between perimenopausal women making different choices regarding prophylatic oophorectomy at elective hysterectomy. Acta Obstetrica et Gynecologica Scandinavica, 84, 854-859. Aziz, A, Brännström, M, Bergquist, C, Silfverstope, G. (2005). Perimenopausal androgen decline after oophorectomy does not influence sexuality or psychological well-being. Department of Obstetrics and Gynecology, 83, 1021-1027. Bjålie, J, G. Haug, E. Sand, O. Sjaastad, Ö, V. (1998). Människokroppen. Fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber AB. Clarke, A, Black, N, Rowe, P, Mott, S, Howle, K. (1995). Indications for and outcome of total abdominal hysterectomy for benign disease: a prospective cohort study. British Journal of Obstetrics and Gynaecology, 102, 611-620. Ebert, A. (1989). 30 January 1878: Wilhelm Alexander Freund and the abdominal extirpation of the uterus. Zentralblatt für Gynäkologie, 14, 995-1003. Ellström, M, A, Åström, M, Möller, A, Olsson, J-H, Hahlin, M. (2003). A randomized trial comparing changes in psychological well-being and sexuality after laparoscopic and abdominal hysterectomy. Department of Obstetrics and Gynaecology, 82, 871-875. El-Toukhy, T, A, Hefni, M, A, Davies, A, E, Mahadevan, S. (2004). The effect of different types of hysterectomy on urinary and sexual functions: a prospective study. Journal of Obstetrics and Gynaecology, 24, 420-425.. 23.

(28) Ewalds-Kvist, S. B. M, Hirvonen, T, Kvist, M, Lertola, K, Niemelä, M. (2005). Depression, anxiety, hostility and hysterectomy. Journal of Psychosomatic Obstetrics & Gynaecology, 3, 193-204. Farrell, S, A Kieser, K. (2000) Sexuality after hysterectomy (review). Department of Obstetrics and Gynaecology, 95, 1045-1051. Flory, N, Bissonettte, F, Amsel, R, T, Binik, Y, M. (2006). The psychosocial outcomes of total and subtotal hysterectomy: a randomized controlled trial. International Society for Sexual Medicine, 3, 483-491. Gangar A, E. (2001). Gynaecological Nursing. A practical guide. Harcourt publishers limited. Garry, R. (2005). The future of hysterectomy. An International Journal of Obstetrics and Gynaecology, 112, 133-139. Gimbel, H, Zobbe, V, Andersen, M, Gluud, C, Ottesen, S, Tabor, A. (2005). Total versus subtotal hysterectomy: An observational study with one-year follow-up. Journals of Obstetrics and Gynaecology, 45, 64-67. Goetsch, M, F. (2005). The effect of total hysterectomy on specific sexual sensations. American Journal of Obstetrics and Gynaecology, 192, 1922-7. Katz, A. (2001). Sexuality after hysterectomy (review). Journal of Obstetric, Gynaecologic, and Neonatal Nursing, 31, 256-262. Kim, K, H, Lee, K, A. (2001). Symptom experience in women after hysterectomy (review). Journal of Obstetric, Gynaecologic, and Neonatal Nursing, 30, 472-480. Kritz-Silverstein, D, Goldani von Muhlen, D, Barrett-Connor, E. (2000). Prevalence and clustering of menopausal symptoms in older women by hysterectomy and oophorectomy status. Journal of Womens Health & Gender-Based Medicine, 9, 747-755.. 24.

(29) Kuppermann, M, Summitt, R, L, Varner, E, R, McNeeley, G, S, Goodman-Gruen, D, Learman, L, A, Ireland, C, C, Vittinghoff, E, Lin, F, Richter, H, E, Showstack, J, Hulley, S, B, Washington, E, A. (2005). Sexual functioning after total compared with supracervical hysterectomy: A randomized trial. The American College of Obstetricians and Gynecologists, 105, 1309-1318. Kuscu, K, N, Oruc, S, Ceylan, E, Eskicioglu, F, Goker, A, Caglar, H. (2005). Sexual life following total abdominal hysterectomy. Archives of Gynecology and Obstetrics, 271, 218221. Lethaby, A, Ivanova, V, Johnson, NP. (2006). Total versus subtotal hysterectomy for benign gynaecological conditions (Review). The Cochrane Collaboration, 3, 1-32. Lindberg, C. E, Nolan, L, B. (2001). Womens decition making regarding hysterectomy. Journal of Obstetric, Gynaecologic, and Neonatal Nursing, 30, 607-616. Maas, C, P, Ter Kuile, M, M, Laan, E, Tuijnman, C, C, Weijenborg, M, Trimbos, J, B, Kenter, G, G. (2004). Objective assessment of sexual arousal in women with a history of hysterectomy. An International Journal of Obstetrics and Gynaecology, 111, 456-462. Mcpherson, K, Herbert, A, Judge, A, Clark, A, Bridgman, S, Maresh, M, Overton, C. (2005). Psychosexual health 5 years after hysterectomy: population-based comparison with endometrial ablation for dysfunctional uterine bleeding. Health Expectations, 8, 234-243. Meston, C. M, Bradford, A. (2004). A brief reviw of the factors influencing sexuality after hysterectomy. British Association for Sexual and Relationship Therapy, 1, 5-14. Moen, M, H.(2004). Ulik praksis ved hysterektomi. Tidskrift Nor Laegeforen, 6, 767. Nathorst-Böös, J, Fuchs, T, Von Schoultz, B. (1992). Consumers attitude to hysterectomy. Acta Obstetrica et Gynecologica Scandinavica, 71, 230-234.. 25.

(30) Person, P, Wijma, K, Hammar, M, Kjölhede, P. (2006). Psychological wellbeing after laparoscopic and abdominal hysterectomy-a randomised controlled multicentre study. An International Journal of Obstetrics and Gynaecology, 113, 1023-1030. Rannestad, T, Eikeland, O-J, Hellstrand, H, Qvarnström, U. (2001). Are the physiologically and psychosocially based symtoms in woman suffering from gynecological disorders alleviated by means of hysterectomy) Journal of Women´s Health & Gender- Based Medicine, 10, 579-587. Roovers, J-P, W, R, Van der Bom, J, G, Van der Vaart, H, C, Heintz, P, A, M. (2006). Hysterectomy and sexual wellbeing:prospective observational study of vaginal hysterectomy, subtotal abdominal hysterectomy, and total abdominal hysterectomy. Department of Obstetrics and Gynaecology, 327, 1-5. Roussis, N, P, Waltrous, L, Kerr, A, Robertazzi, R, Cabbad, M, F .(2004). Sexual response in the patient after hysterectomy: total abdominal versus supracervical versus vaginal procedure. American Journal of Obstetrics and Gynaecology, 190, 1427-8. Sloan, D. (1978). The emotional and psychosexual aspects of hysterectomy. American Journal of Obstetrics and Gynaecology, 131, 598-605. Thakar, R, Ayers, S, Georgakapalou, A, Clarkson, P, Stanton, S, Manyonda, I. (2004). Hysterectomy improves quality of life and decreases psychiatric symptoms: a prospective and randomised comparison of total versus subtotal hysterectomy. An International Journal of Obstetrics and Gynaecology, 111, 1115-1120. Vomvolki, E, Kalmantis, K, Kioses, E, Antsaklis, A. (2006). The effect of hysterectomy on sexuality an psychological changes. The European Journal of Contraception and Reproductive Health Care, 1, 23-27. Wade, J, Pletch, P, K, Morgan, S, W, Menting, S, A. (2000). Hysterectomy: what do women need and want to know?. Journal of Obstetric, Gynaecologic, and Neonatal Nursing, 29, 1.. 26.

(31) Wilow, K. (2004). Författningshandbok. För personal inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Liber AB. Wu, S-M, Chao, Y-M, Yang, C-F, Che, H-L. (2005). Decision-making treee for women considering hysterectomy. Journal of advanced nursing, 51, 361-368. 5.2 Elektroniska referenser: AHHP, Abdominal hysterectomy for heavy periods <http://64.233.183.104./search? q=cache:yCsoTq6sHNQJ:www.rcog.org.uk/resources/P.> (Tillgänglig den 2006-10-05, 14:30) ASA, American Surgical Antiques: <http://www.braceface.com/medical/Civil_ War_Surgeons_swords_and_images/Collecting_Civil_War_images_part%205.htm.> (Tillgänglig den 2006-11-01, 17:34) BUPA (2003). Hysterectomy complications of both abdominal and vaginal. BUPA`s health information Team 1-4 <http://hcd.bupa.co.uk/fact_sheets/htlm/hysterectomy.htlm> Bygdeman, M. (2006). <http://netdoktor.passagen.se/default.ns? lngItemID=3547>. (Tillgänglig den 2006-09-15, 10:05) Jelovsek, F.R. (2006). Hysterectomy and postoperative problems <http://www.wdxcyber.com/m2hyst.htm#m09> (Tillgänglig den 2006-11-01, 17:50) Ncbi, Ncbi PubMed. <http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/ query.fcgi?cmd=Retrieve&db=PubMed&list_uid.> (Tillgänglig den 2006-10-05, 15:00) RAMT, Rudy´s list of archaic Medical Terms. <http://www.antiquusmorbus.com/ English/EnglishH.htm.> (Tillgänglig den 2006-11-01 17:39) WDC , Woman's Diagnostic Cyber <http://www.vishet.se/nexus/ art2000/hysterek.htm.> (Tillgänglig den 2006-08-30, 15:14). 27.

(32) Bilaga I: Granskningsmall för studier med kvalitativ ansats utarbetad efter Forsberg och Wengström (2003). Är studiens syfte tydligt beskrivet?. Ja. Nej. Är designen relevant för frågeställningen?. Ja. Nej. Är inklusionskriterierna klart beskrivna?. Ja. Nej. Är exklusionskriterierna klart beskrivna?. Ja. Nej. Föreligger det ett etiskt resonemang?. Ja. Nej. Är forskningsprocessen tydligt beskrivet?. Ja. Nej. Beskrivs datainsamlingsmetoden omsorgsfullt?. Ja. Nej. Är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?. Ja. Nej. Har resultatet återkopplats till ursprungsfrågan?. Ja. Nej. Har resultatet klinisk relevans?. Ja. Nej. Sammanfattande bedömning av kvalitet  Mycket väl godkänd  Väl godkänd  Godkänd.

(33) Bilaga II: Granskningsmall för studier med kvantitativ ansats utarbetad efter Forsberg och Wengström (2003). Är studiens syfte tydligt beskrivet?. Ja. Nej. Är inklusionskriterierna klart beskrivna?. Ja. Nej. Är exklusionskriterierna klart beskrivna?. Ja. Nej. Är bortfallet tydligt gjort?. Ja. Nej. Är randomiseringsförfarandet beskrivet?. Ja. Nej. Är kontrollgruppen reprensentativ?. Ja. Nej. Föreligger ett etiskt resonemang?. Ja. Nej. Är resultatet diskuterat och tolkat?. Ja. Nej. Diskuteras validiteten?. Ja. Nej. Diskuteras reliabiliteten?. Ja. Nej. Sammanfattande bedömning av kvalitet  Mycket väl godkänd  Väl godkänd  Godkänd. 29.

(34)

No results found