Arbete med jämställdhet i fritidshem : En kvalitativ studie om fritidslärares arbete med jämställdhet

Arbete med jämställdhet i fritidshem

En kvalitativ studie om fritidslärares arbete med jämställdhet

KURS: Examensarbete 15hp

Program: Grundlärare med inriktning mot fritidshem, 180hp

FÖRFATTARE: Danny Sjöberg

Handledare: Marie-Louise Annerblom

Examinator: Ann Ludvigsson

JÖNKÖPING UNIVERSITY School of Education and Communication

Danny Sjöberg

Arbete med jämställdhet i fritidshem

En kvalitativ studie om fritidslärares arbetar med jämställdhet.

Working with gender equality in the leisure-time centre Antal sidor: 26

A qualitativ study about leisure teachers work with gender equality

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur olika fritidslärare beskriver sitt arbete med jämställdhet på sina fritidshem. Studiens forskningsfrågor:

• Hur uppfattar fritidslärare ordet jämställdhet?

• Hur uttrycker fritidslärarna att de arbetar med jämställdhet på sina fritidshem?

Studien utgår från en kvalitativ metod och fem fritidslärare har intervjuats. I resultatet menar lärarna att de mest arbetar med jämställdhetsarbetet spontant i den fria leken, till exempel visar lärarna att alla elever kan och har rätt till att få göra det de vill, oavsett om man är pojke eller flicka. Bland lärarna framkommer olika uppfattningar om vad jämställdhet innebär. Flera är dock eniga: jämställdhet handlar om rättvisa och att alla elever får samma möjligheter. I resultatet talade fritidslärarna om att samtliga hade velat förnya sina kunskaper om jämställdhet, till exempel var det någon som kände att man länge jobbat på samma sätt och behöver utmana sin tanke genom att få nya sätt att se på jämställdhet.

Sökord: jämställdhet, fritidshem, genus, rättvisa, möjligheter,

Postadress Gatuadress Telefon Fax Högskolan för Lärande Gjuterigatan 5 036-101000 036162585 Och Kommunikation (HLK)

Box 1026

551 11 JÖNKÖPING

Examensarbete 15 hp

Grundlärare med inriktning mot fritidshem 180 hp

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2.1 Begreppsbeskrivning: ... 2

2.2 Historik ... 3

2.3 Skolhistorik ... 3

2.4 Fostran till pojke och flicka i vårt samhälle ... 4

2.5 Jämställdhet i skolan ... 5

2.6 Styrdokument ... 7

2.7 Tidigare forskning om jämställdhet i förskola, skola och fritidshem. ... 7

2.8 Jämställdhetsperspektiv ... 9 3. Syfte: ... 10 3.1 Frågeställningar: ... 10 4. Metod ... 11 4.1 Datainsamlingsmetod ... 11 4.2 Urval ... 12 4.3 Genomförande ... 12

4.4 Databearbetning och analys ... 13

4.5 Tillförlitlighet ... 14

4.6 Etiska aspekter ... 14

5. Resultat ... 16

5.1 Fritidslärarnas uppfattning om jämställdhet ... 16

5.2 Fritidslärarnas arbete med jämställdhet i fritidshemmet. ... 16

5.3 Sammanfattning... 19 6. Diskussion ... 20 6.1 Resultatdiskussion ... 20 6.2 Metoddiskussion ... 22 6.3 Fortsatt forskning ... 24 Referenslista: ... 25 Bilaga 1 Bilaga 2

1

1. Inledning

Under tiden på högskolan i Jönköping så har mitt intresse för jämställdhet väckts, och jag har fått mer kunskap och förståelse för ämnet. Min utgångspunkt är att alla elever ska få vara sig själva utan att ifrågasättas. Jämställdhet för mig är att jag är skapad på mitt eget sätt och att jag ska få vara den jag vill vara utan att bli utpekad som annorlunda. Jämställdhet betyder också att alla har samma rätt i samhället. Skolverket (2017) beskriver att eleverna i fritidshemmet ska få möjlighet att genom undervisningen ta tillvara mångfald och olikheter. Fritidshemmens undervisning ska bidra till insikt om elevernas olika sätt att tänka och vara på. Om jämställdhet säger läroplanen att ”Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter” (Skolverket, 2017, s.8).

I denna studie kommer jag att studera hur fritidslärare i olika fritidshem arbetar med jämställdhet. Jämställdhet är relevant att studera på grund av att människor har olika syn på ämnet och vad det innebär. Det är aktuellt i dagens samhälle, där vi strävar efter allas lika värde och likabehandling i skolan. Fritidshemmet ska vara en trygg plats att vara på och i läroplanen står det: ”Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön (...) könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning (…)” (Skolverket, 2017, s.7).

Att fritidshemmet arbetar med jämställdhet är viktigt för att göra eleverna medvetna om allas olikheter och för att försöka ifrågasätta könsnormer som finns, och som föreskriver att vi skall vara på ett visst sätt som pojkar eller flickor. Uppdraget i skolan är att varje individ ska få samma möjlighet att utvecklas och få samma rätt till kunskap oavsett vilket kön man tillhör (Heikkilä, 2015).

Jag har funnit att det finns mycket litteratur och forskning om hur skolan arbetar med jämställdhet med däremot nästan ingenting om hur fritidshemmen arbetar med jämställdhet och det är därför jag vill se hur lärare i fritidshem arbetar med jämställdhet i den pedagogiska verksamheten. Som jag upplever det, så glöms arbetet med jämställdhet ibland bort i verksamheterna, och det fokuseras istället på andra delar av verksamheten. Fritidshemmet är en stor del av många elevers uppväxt, och det är viktig att det även där fokuseras på att prata om allas lika värde och om hur vi behandlar varandra. För att samhället i framtiden ska bli ännu mera jämställt än vad det är idag så måste vi börja med eleverna, det är de som är vår framtid.

2

2. Bakgrund

I detta avsnitt kommer jag att beskriva olika begrepp som kommer att finnas i texten. Det kommer att handla om några delar av kvinnornas historia från början av 1900-talet fram till idag, fostran till pojke och flicka i vårt samhälle, jämställdhet i skolan, styrdokument, tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt.

2.1 Begreppbeskrivning:

Jämställdhet som är huvudbegreppet för denna studie betyder att kvinnan och mannen ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter (Hedin, 2006). Jag skriver även om jämlikhet, och det handlar om att alla är lika mycket värda oavsett vilket kön, vilken religion eller ras man tillhör (Jämställ, u. å). Könskoder innebär att jobb, yrken, uppgifter med mera delas in i manligt och kvinnligt (Tallberg Broman, 2002).

Begreppet genus är latin och betyder slag, sort, släkte och kön (Hirdman, 2001). Begreppet kommer av det engelska ordet gender, ett ord som användes för att göra skillnad mellan det biologiska könet och det vi socialt konstruerar (Lif, 2008). Man införde ordet genus för att kunna skilja på det biologiska könet och vad som är våra uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt, uppfattningar som är föränderliga (Hedlin, 2006). Könsroll enlig Evertsson (2016) innebär att benämningen ”roll” i ordet står för att vi intar en roll i vissa situationer, när vi är tillsammans med vissa andra, för att sedan stiga ur rollen igen. Med detta menar hon att vi inte bara kan plocka av oss könsrollen när vi kommer hem. Vi agerar, blir bemötta och behandlade utifrån könsrollen överallt, och hela tiden blir den en del av vår personlighet. Författaren menar att detta ord inte enbart kan beskriva könsskillnader, då kön har så övergripande konsekvenser för människors liv.

I uppsatsen kommer jag även att skriva om stereotyper, vilket betyder förenklade föreställningar om män och kvinnor (Jämställ, u.å.) och normer, som betyder ”idéer, föreställningar och förväntningar kring vad som anses vara normalt/det normala i ett visst sammanhang” (Normkritisk pedagogik, u.å.).

3

2.2 Historik

Vad har hänt i världen sedan början av talet när det gäller jämställdhet? I början av 1900-talet beskrivs det manliga exempelvis som god fysik, styrka eller uthållighet, medan föreställningar om manligt och kvinnligt idag är mer splittrad (Tallberg Broman, 2002). År 1921 fick alla kvinnor rösträtt och det var något kvinnorna hade kämpat för. Först år 1920 förklarades gifta kvinnor vara myndiga. Detta innebar att kvinnans uppgifter skulle anses vara lika mycket värda, även om det fortfarande var mannen som var den som jobbade och tjänade pengar, medan kvinnans uppgifter var i hemmet (Hirdman, 2001). Hirdman skriver vidare om att det dröjde fram till 1925 innan en ny lag kom, som innebar att gifta och ogifta kvinnor skulle få ungefär samma rättigheter som män till att få ett avlönat arbete. Men det fanns fortfarande en del yrken som bara män fick inneha, till exempel domare, militärer och präster (Hirdman, 2001). Även Tallberg Broman (2002) skriver att det funnits tydliga könskoder inom många yrken.

Hirdman (2014) skriver att det är ofattbart att Sverige endast i cirka 50 år haft en jämställdhetspolitik. En sådan politik innebär att man verkar för att män och kvinnor ska ha samma rättigheter. På 1970-talet formades en delegation som skulle arbeta med jämställdhet. I ett tal av Olof Palme 2 oktober 1972 framkom det att man ville satsa på kvinnors rätt till arbete, att det krävdes utbyggnad av barnomsorgen för att göra det möjligt samt att arbetet för kvinnors jämställdhet rör hela samhället. I början av 1990-talet var genus ett nytt begrepp och det började användas allt oftare. På 2000-talet utökades jämställdhetspolitiken, budskapen om könens jämlikhet spreds i alla partier och det diskuteras oftare i politiska sammanhang (Hirdman, 2014).

2.3 Skolhistorik

Tallberg Broman (2002) beskriver att när de första skolorna kom var de endast till för pojkar. För flickor fanns det istället fruntimmersföreningar som stod för deras skolning. Först efter ca 50 år fick flickorna integreras i folkskolan. År 1842 öppnades folkskolan för både flickor och pojkar. Samtidigt diskuterades om det är meningsfullt att pojkar och flickor får samma utbildning, då flickorna skulle bli husmödrar och jobba i hemmet. I början var grupperna i skolan segregerade och flickorna hade en kvinnlig lärarinna medan pojkarna hade en manlig lärare. Även undervisningen var till viss del olika (Tallberg Broman, 2002). Gannerud och Rönnerman (2007) beskriver när småskolan som innefattade de tidiga årskurserna kom, så var

4 det de kvinnliga lärarna som hade ansvaret. För att arbeta i småskolan krävdes det till en början ingen speciell utbildning, men lite senare kom det en utbildning, som dock inte var lika lång som folkskollärarnas.

2.4 Fostran till pojke och flicka i vårt samhälle

Svaleryd (2002) beskriver att vi många gånger gör skillnad mellan manligt och kvinnligt Hon menar att ordet pojkar gör att de flesta av oss tänker på bilar, brottning, hög ljudnivå med mera, medan vi förknippar ordet flickor med rosa, dockor och rosetter. Likaså skriver Connell och Pearse (2015) att vi tar genus för givet. Så fort vi ser en person så får vi en uppfattning om huruvida det är en man eller kvinna. Författaren menar att vi ser detta som det ”naturliga”, vilket gör att om någon går emot de normer som det ”naturliga” innebär, så väcker detta motstånd. Davies (2003) beskriver att barn lär sig språket genom oss vuxna för att kunna tänka, handla och uttrycka sig i samhället. Men genom att vi lär ut språket på det sätt på vilket vi uppfattar världen, så är det enligt Davies de vuxnas uppfattningar som förs över till nästa generation. Enligt Evertsson (2016) fostras barnen in i en könsroll under sin uppväxt. Pojkar uppfostras på ett sätt och flickor på ett annat sätt. Connell och Pearse (2015) menar att vi redan från spädbarnstiden skiljer på flickor och pojkar. Pojkar klär vi i blå kläder, de förväntas uppträda tuffa och starka, och när de blir äldre får de leksaker som fotbollar, vapen och byggsatser. Flickor däremot får rosa kläder och förväntas uppträda och vara snällare, sötare och mer passiva. När de blir äldre får de leksaker som dockor och sminkväskor. De här gränserna har varit hårda och det finns många exempel i historien då män eller kvinnor gått över köngränserna och därmed blivit bestraffade, förnedrade eller förlöjligade (Tallberg Broman, 2002). Författaren fortsätter skriva om att det verkar vara svårare att bli accepterad som pojke som bryter mot könsnormen än som flicka (Tallberg Broman, 2002).

Evertsson (2016) påpekar att Sverige är ett av de mest jämställda länderna i världen. Trots detta visar det sig att mannen fortfarande i många sammanhang är normen. Kågeson (2017) skriver att det finns en bit kvar till att samhället är jämställt, men att det har hänt en del under de senaste decennierna. Han menar att man ser skillnad inom utbildning, arbete med mera. Till exempel är det idag ett ökat antal unga kvinnor inom högre studier till läkare, jurist och ekonom, och könsfördelningen där är nu jämn. Det är dessutom idag näst intill lika hög andel kvinnor som män som tillhör arbetskraften i Sverige (Kågeson, 2017). När det gäller att arbeta heltid eller

5 deltid, så är det fortfarande en större procentuell andel kvinnor än män som arbetar deltid (Kågeson, 2017).

Svaleryd (2002) beskriver hur människor idag blir påverkade av den dagliga reklam som visas överallt på tv, i tidningar med mera, hur stereotypen manligt och kvinnligt ska klä sig eller vilka leksaker som passar för respektive kön. När man kommer in i en klädesaffär ser man könsuppdelningen genom olika färgkoder. Även Tallberg Broman (2002) skriver om att barn i dagens samhälle blir påverkade av olika budskap om hur flickor och pojkar ska klä sig på ett visst sätt eller hur man ska vara. Hon fortsätter med att pojkarna och flickorna får allt detta förstärkt genom massmediebilder i dokusåpor, dataspel med mera. Tallberg Broman (2002) beskriver hur könskodning även syns gällande vilket yrkesprogram och vilken utbildning man ska välja som flicka eller pojke.

2.5 Jämställdhet i skolan

Som pedagog är det viktigt att vara medveten om hur samhället ser ut, hur vi värderar och tänker samt hur vi handlar medvetet och omedvetet. Allt detta påverkar undervisningen. Det är först när vi är medvetna om detta, som vi kan börja hjälpa eleverna att bryta mönster och bli jämställda (Svaleryd, 2002). Även Lif (2008) skriver om att vara medveten. Lif framhåller att man kan se världen genom ett par genusglasögon, då man försöker upptäcka könsrelaterade maktstrukturer. Lif skriver vidare om att könsmönster inte är problematiska i sig själva. Det är alltså inte fel att en pojke är typiskt ”pojkig” eller att en flicka är typiskt ”flickig”. Problemet uppstår först då man ser att normer gör att det medför olika makt eller möjligheter för individerna. Till exempel om en pojke väsnas och tar mycket plats i klassrummet så att en flicka inte har möjlighet uttrycka sig och synas, då har det blivit ett problem (Lif, 2008). I läroplanen framgår det att alla elever ska uppmuntras att hitta sina intressen, utveckla sina förmågor och pröva sig fram, oavsett vilken könstillhörighet man har. Detta betyder inte att syftet är att tvinga flickor och pojkar att göra sådant som bryter normen, utan istället att de får fler möjligheter (Hedlin, 2006).

Hedlin (2006) beskriver en kompensatorisk pedagogik, vilken innebär att man ser till att alla elever får träna såväl samhörighet som självständighet. Med samhörighet menar man att kunna uttrycka sina känslor och kunna ha nära känslomässiga relationer. Med självständighet menar man att kunna stå för sina åsikter och kunna tänka och handla av sig själv. Vanligtvis har pojkar uppfostrats till att vara mer självständiga och flickor till att vara mer inriktade på samhörighet.

6 Enligt Svaleryd (2002) behöver pedagogerna ha ett medvetet tänkande gällande den kraft normer har för att flickor och pojkar ska utveckla sina förmågor. Normer och traditioner innebär ofta att vi ”gör som vi alltid gör” och det är det som gör att till exempel könsmönstret bevaras. För att bryta detta så krävs det en extra ansträngning av oss (Hedlin, 2006). Författaren skriver vidare om normer och hur de kan begränsa vad vi människor gör. Detta innebär att vissa händelser i det dagliga livet blir lättare för män och svårare för kvinnor och tvärtom. Ett exempel kan vara att en kvinna som tar hand om allt arbete i hemmet uppfattas som det ”normala”, medan en man som gör detsamma kan bli betraktad som mindre manlig (Hedlin, 2006). Det finns pojkar som inte vill leva inom sitt stereotypa ideal eller inte når upp till det. Hedlin menar att det finns pojkar som till exempel inte gillar att tävla eller att vara dominanta. Oftast kopplar vi dock jämställdhetsarbetet till att flickor inte får samma möjligheter som pojkar (Hedlin, 2006). Lif (2008) skriver om varför vi bör sträva mot att uppnå jämställdhet. Han menar att det bland annat handlar om rättvisa, vilket innebär att alla ska få samma möjligheter och behandlas lika, om det inte finns något som nödvändiggör olika behandling. Detta innebär att en arbetsgivare som ger någon högre lön för att den har en viss hudfärg behandlar personalen orättvist, men om hen ger någon högre lön för att den arbetar hårdare så är det rättvist.

Hedlin (2006) beskriver hur lärarna i skolan oftast i första hand vänder sig till elevernas mammor i frågor som rör eleven. Delvis beror detta på att mammorna kopplas till ett större ansvar för barnomsorgen och att det oftast är kvinnliga lärare som jobbar i skolan. Men uppdraget i skolan innebär att läraren för att vara professionell ska vända sig till båda vårdnadshavarna.

Svaleryd (2002) tar upp ett exempel på hur man kan jobba för jämställdhet. På en förskola, där författaren jobbar, upplevde man att vissa leksaker könsbegränsade leken. Man tog bort dessa leksaker och med hjälp av före- och efterobservation såg man att pojkar och flickor efteråt lekte mer tillsammans och i större grupper. Barnen blev mer kreativa i leken och språket utvecklades, eftersom lekarna byggde på relationer istället för på saker. Heikkilä (2015) skriver att genom mer kunskap om jämställdhet kan skolan få en bättre kvalitet på sin undervisning. Författaren skriver vidare om att ibland glöms jämställdhetsarbetet bort i undervisningen, men det är något man på skolan ska arbeta med för att pojkarna och flickorna ska få samma möjligheter till undervisning (Heikkilä, 2015).

7

2.6 Styrdokument

I Lgr 11 så står det skrivet att fritidshemmet i sin undervisning ska arbeta med att eleverna utvecklar kunskaper om hur man bör vara mot varandra. Man ska även arbeta med att eleverna ska känna sig trygga och få en möjlighet att pröva sig fram för att utveckla sin identitet i samspel med andra (Skolverket, 2017).

”Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter.” (Skolverket, 2017, s.8). Detta innebär bland annat att flickor och pojkar ska bemötas och bedömas på samma villkor samt ha samma krav och förväntningar på sig (Skolverket, 2017). Personalen i fritidshemmet ska observera hur och vad eleverna väljer att göra på fritidshemmet. Detta för att kunna möta och utmana varje elev i sin utveckling, men även för att kunna se om eleverna väljer utifrån de traditionella könsmönstren eller aldrig väljer någon speciell aktivitet. Det är viktigt att vara normkritisk i sitt arbete för att motverka att eleverna väljer aktivitet utifrån om de är flickor eller pojkar (Skolverket 2014).

2.7 Tidigare forskning om jämställdhet i förskola, skola och fritidshem.

Det saknas tidigare forskning om jämställdhet i fritidshemmet, men det finns däremot forskning som riktar sig mot skola och förskola. Denna forskning är viktig i denna studie, då verksamheterna i många delar har likheter.

Wernersson (2009) påpekar att skolan är en social miljö, där genus formas och verkar. Hon menar att skolan har ett uppdrag när det gäller genus. Det innebär att eleverna i skolan ska präglas av jämställdhet, vilket enligt författaren betyder att både pojkar och flickor ska ges lika eller likvärdiga villkor och samma värde.

Graf, Helmadotter och Ruben (1991) skriver om skillnader mellan könen i fritidshemmet. De tar upp att elever i fritidshemmet har större chans att hitta manliga förebilder än i förskolan, då verksamheten inte är fullt så kvinnodominerad. Författarna skriver vidare att det för många barn i skolåldern är särskilt viktigt att anpassa sig till normen för hur flickor respektive pojkar bör vara. Man förkastar allt som går emot den normen och har oftast vänner av samma kön. Lite nyare forskning riktad mot skolan, genomförd av Karlson (2003), riktar sig mot hur barns kön skapas i sociala sammanhang och hur skolan är med och bidrar till detta. I studien kommer hon bland annat fram till att barnen skapar sitt kön efter hur de vill att vännerna ska uppfatta dem, de väljer att vara på ett sätt som gör att de blir socialt accepterade. Johansson och Sandström

8 (2015), som gjort ett examensarbete där de intervjuar lärare i fritidshemmet, skriver i sitt resultat att barn enligt fritidslärarna vid den fria leken ofta väljer att leka med barn av samma kön och med liknande intressen. De skriver vidare om att det dock finns elever som utmanar de traditionella könsmönstren och väljer att leka med barn av motsatta könet.

Andersson och Asplund (2015) har i sitt examensarbete intervjuat sex lärare inom fritidshemmet för att undersöka hur dessa arbetar med jämställdhet. Författarna skriver att samtliga de intervjuade pedagogerna medger att de inte arbetar aktivt med jämställdhet. I intervjuerna lyfter de fram att de i sitt arbete lägger mer fokus på individen. Kågeson (2017) skriver, att enligt Skolinspektionens studie ger drygt tre fjärdedelar av rektorerna och förskolecheferna inte tillräckliga möjligheter för att arbeta med normerna kring könen. Han skriver vidare om att flickor oftast får ta större ansvar, medan pojkarna får mer uppmärksamhet. Hedlin (2006) tar också upp kritik som skolan fått för sina brister i jämställdhetsfrågor. Hon skriver att enligt Skolverket så har skolorna fått kritik för att de saknar både medvetenhet, kompetens och strategier i sitt arbete med jämställdhet, men även att det finns en risk att arbetet endast syns vid några enstaka tillfällen.

Hedlin (2006) skriver om att vissa lärare påstår att pojkar är bättre på matematik än vad flickor är och menar att detta skulle vara genetiskt. Författaren menar, att även om det skulle vara så, så är detta inte av intresse när du som lärare ska undervisa. Hon skriver vidare om att vi ska möta varje individ utifrån dennes behov och kunskaper. Det finns alltid undantag, så man kan inte räkna med att alla finner sig i könsnormen. Det är alla elevers villkor och möjligheter som ska stå i centrum, menar hon (Hedlin, 2006).

Lif (2008) har forskat och gjort observationer och i dessa observationer kommer han fram till att pojkar och flickor tar olika mycket plats i klassrummet. Pojkar talar högt och tydligt, medan flickor säger sina åsikter med ibland så låg röst att de inte hörs. Lif upptäcker även att talutrymmet är ojämnt fördelat mellan könen. Pojkarna talar mest och avbryter flickorna och flickorna samt lärarna accepterar detta som om det vore självklart (Lif, 2008).

Eidenvald (2009) skriver i sin avhandling om hur förskolepersonal bemöter flickor och pojkar. Genom sin studie ser han att det finns typiska föreställningar om hur man bemöter de olika könen, oftast omedvetet. Han skriver om vilka sätt att vara som är accepterade hos flickor respektive pojkar och vilka som möter motstånd. I sin studie kan Eidenvald se att flickor många gånger straffas när de bryter mot en regel, medan pojkarna kan bryta mot samma regel och oftast komma undan med det. Han skriver att vi för det mesta är omedvetna om att vi gör så

9 här. Varken han eller förskolläraren i hans studie reagerade på att en flicka fick tillsägelse när hon var för högljudd, medan pojkarna, som i samma situation var högljudda, kom undan med det. Detta upptäckte författaren i efterhand.

När det gäller lärarens påverkan på hur könsroller skapas i skolan, såg Karlson (2003) att det var lättare att hitta skillnader i bemötandet av eleverna i de spontana aktiviteterna och samtalen, medan de planerade aktiviteterna var mer könsneutrala. I den här studien framkom det att flickor oftast hjälpte till i klassrummet och fick lugna ner pojkarna, men i planerade aktiviteter, som att hjälpa till vid samlingen eller torka borden i matsalen, så förväntades både flickor och pojkar delta.

2.8 Jämställdhetsperspektiv

Eftersom studiens syfte är att undersöka hur fritidslärare beskriver att de arbetar med jämställdhet utgår studien från ett jämställdhetsperspektiv.

Ett jämställdhetsperspektiv innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och skyldigheter i samhället (Hedlin, 2006). Hedlin menar att de mänskliga rättigheterna innebär att vi inte ska behandlas olika beroende på vilket kön vi tillhör, vilken hudfärg vi har, sexualitet med mera (Hedlin, 2006). Enlig Lif (2008) handlar jämställdhet om att män och kvinnor ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Män och kvinnor ska också ha samma möjligheter när det gäller ställning och inflytande.

Heikkilä (2015) beskriver jämställdhet på skolans arena som att alla ska få känna att man blir accepterad för den man är, oavsett om man är vuxen eller elev. Lif (2008) skriver att det finns två typer av jämställdhet, kvantitativ och kvalitativ jämställdhet. Kvantitativ jämställdhet handlar om att det är lika många män som kvinnor som gör olika saker, t ex har ett visst arbete eller går en viss utbildning. Kvalitativ jämställdhet handlar om att man ser en kvalité på jämställdheten. Att det är lika många män och kvinnor i politiken betyder inte alltid att man har samma förutsättningar. För att det ska vara en god kvalité ska de män och kvinnor som är i politiken dessutom få samma möjligheter att uttrycka sig, påverka och ha samma lön.

10

3. Syfte:

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare beskriver att de arbetar med jämställdhet i fritidshem.

3.1 Frågeställningar:

• Hur uppfattar fritidslärarna ordet jämställdhet?

11

4. Metod

Eftersom syftet med studien är att undersöka fritidslärares uppfattningar om hur de arbetar med jämställdhet i fritidshem, så har kvalitativ metod valts. Enligt Ahrne och Svensson (2015) och Bryman (2011) är metoden lämplig när forskaren vill komma respondenterna nära och komma åt deras uppfattningar om den vardagsverklighet i vilken de ingår. Nackdelar med att använda kvalitativ metod kan vara att studien genomförs med ett mindre antal individer, vilket gör att det kan vara svårare att få en uppfattning om huruvida det fungerar på samma sätt på andra ställen än där undersökningen gjordes (Bryman, 2011).

Bryman (2011) menar att när forskare använder sig av kvalitativ metod läggs stor vikt vid själva ordet, alltså att förstå vad som menas. Inte heller mängden data är viktig när man analyserar och samlar in empirin med en kvalitativ metod. Något som Ahrne och Svensson (2015) tar upp är att användandet av kvalitativ metod gör att man får möjlighet att se andras perspektiv och miljö, samt att forskaren får en förståelse för det fenomen som studeras.

4.1 Datainsamlingsmetod

Studien gjordes genom semistrukturerade intervjuer för att få mer utförliga svar om det som skulle undersökas. Bryman (2011) beskriver att respondenten vid en semistrukturerad intervju får svara fritt på frågor som ställs under intervjun. Han tar även upp att frågor som ställs inte behöver komma i den ordning som står i intervjuguiden, utan att man får se hur intervjun går, men att man ska försöka ställa frågorna i ordning (Bryman, 2011). Med semistrukturerad intervju finns möjlighet att vid behov ställa följdfrågor för att fördjupa ett svar och att följa upp med nya frågor utifrån de svar man får av respondenten (Bryman, 2011). Enligt Eriksson-Zetterquist och Ahren (2015) samlar forskaren in kunskap om det som ska undersökas i sociala förhållanden genom att göra en intervju.

Bryman (2011) menar att vid kvalitativ intervju med en respondent, så är det viktigt att hen ska känna sig trygg för att få en så bra intervju som möjligt. En fördel med en kvalitativ intervju är att forskaren kan få en uppfattning om respondentens upplevelser och erfarenheter (Eriksson-Zetterquist & Ahren, 2015). Eriksson-(Eriksson-Zetterquist och Ahren (2015) skriver även om nackdelar med intervju, till exempel att det är svårt att veta om det man får fram i intervjun är sanningen. Respondenten kanske säger sig arbeta på ett visst sätt, men i själva verket gör man på ett annat sätt. Eriksson-Zetterquist och Ahren menar att du inte får en allsidig bild av ämnet, utan en beskrivning av respondentens verklighet.

12

4.2 Urval

Studien gjordes utifrån ett målinriktat urval. Bryman (2011) beskriver att ett målinriktat urval innebär att de respondenter som ska intervjuas är betydelsefulla för de forskningsfrågor som forskaren strävar efter. De personer som var viktiga för studien är utbildade fritidslärare. De kom från fem olika fritidshem på tre olika skolor, och de som ingick i denna undersökning var fem stycken fritidslärare. Trost (2005) beskriver att om det är intervjuer som ska göras, så ska man försöka hålla sig mellan fyra och åtta intervjuer för att resultatet ska bli mer trovärdiga. Han menar att om alltför många intervjuer görs, så kommer det material som samlas in att bli alltför omfattande, och det blir svårt att få en överblick över det fenomen som undersöks. Om forskaren genomfört för få intervjuer, så kan det bli för lite material att jämföra, enligt Trost (2005). De respondenter som ställer upp i undersökningen är i olika åldrar, eftersom jag upplever att det är intressant att se om de beskriver och tänker olika kring jämställdhet, då de kanske inte fått samma utbildning i ämnet.

4.3 Genomförande

För att få tag på respondenter till studien åkte jag till olika fritidshem. Det ger enligt min uppfattning ett mer positivt intryck om man presenterar sig personligen. Jag berättade att jag skriver mitt examenarbete och att det kommer att handla om jämställdhet. Jag gav också mitt missivbrev till respondenterna (bilaga 1). De fick läsa igenom detta, och vi bestämde dagar och tid för intervju efter vad som passade fritidslärarna. Fritidslärarna fick underteckna missivbrevet för att godkänna sin medverkan i intervjun. Innan intervjuerna hade genomförts tackade jag respondenterna för att de ville ställa upp och ta sig tid för en intervju. De fem intervjuerna skedde i enskilda rum på de fritidshem där respondenterna arbetade. Alla intervjuerna spelades in på mobiltelefon för att lättare att komma ihåg vad som sagts under intervjun. Eriksson-Zetterquist och Ahren (2015) menar att om en intervju med ett mindre antal respondenter ska göras kan mobilen vara ett tillräckligt verktyg för inspelning av intervjun. De frågor som ställdes i intervjun finns i (bilaga 2). När respondenterna svarade på frågorna förde jag anteckningar för att se om det behövdes ställas följdfrågor. Trost (2005) menar att man genom att spela in intervjun slipper föra långa anteckningar och då kan vara helt fokuserad på den respondent som blir intervjuad. Efter intervjun tackade jag igen för att respondenterna hade velat ställa upp och ta sig tid för intervjun. Intervjuerna som genomfördes varade 10–20 min, och efter varje intervju gjordes en överföring av denna till ett USB-minne. När filerna var

13 nerladdade på USB, så raderades de från mobilen för att ingen annan ska kunna få tag på det som sagts under intervjuerna.

4.4 Databearbetning och analys

När alla intervjuerna med de fem fritidslärarna var klara, så lyssnades de igenom, i syfte att få en uppfattning om vad som sagts under intervjuerna. Enligt Bryman (2011) så kan det vara bra att efter intervjuer lyssna igenom dessa några gånger innan man transkriberar sitt material. Bryman (2011) berättar vidare att när det ska göras en transkribering så är det viktigt att planera in gott om tid. Han menar att det tar tid att transkribera sin empiri, för det tar tid att spola tillbaka när det som sägs inte uppfattats. Allt som sagts under intervjuerna skrevs ner ordagrant i ett Worddokument för varje respondent, och respondenterna fick benämnas som R.1, R.2, R.3, R.4 och R.5. Detta gjordes för att underlätta att komma ihåg vem som sagt vad när jag skulle börja analysera empirin.

Efter att jag transkriberat och fått fram empirin, så skrevs min empiri ut i pappersform. Det lästes igenom flera gånger för att få en överblick över det som fritidslärna uttryckt i intervjuerna. Enligt Trost (2005) kan man läsa igenom allt material som skrivits ut och därefter fundera på vad som kom fram under intervjuerna. Därigenom kan man få tankegångar om vad som kan vara intressant i det som togs upp i intervjun. En analysmetod som användes i denna studie var att med hjälp av färgpennor se vilka svar som var lika respektive olika utifrån fritidslärarnas uppfattningar om deras arbete med jämställdhet. Trost (2005) beskriver en annorlunda analysmetod, där man använder sig av överstrykningspennor i olika färger och skriver nyckelord i kanten. Första steget var att skriva ut nyckelord i kanten på varje dokument för att därefter kunna se vilka svar i intervjuerna som jag tyckte hörde ihop med varandra. På så sätt skapades fyra olika kategorier. Kategorierna var fritidslärarnas uppfattning av jämställdhet, hur fritidslärarna uttrycker att de arbetar med jämställdhet, hur fritidslärarna beskriver hur de pratar om jämställdhet med eleverna och vilken fortbildning fritidslärarna har fått kring jämställdhet. Nästa steg som gjordes var att använda sig av fyra olika färgpennor för att sortera ut svaren för varje kategori och därmed lätt kunna se vilka svar som hörde ihop. Rennstam och Wästerfors (2015) skriver om att forskaren skapar en ordning i sitt material för analys genom att sortera sin empiri och att materialet då blir mer överskådligt.Samtidigt som jag markerade vilket material som hörde till vilken kategori, så sållades det material bort, som inte var intressant utifrån mitt

14 syfte och mina frågeställningar. Rennstam och Wästerfors (2015) skriver att forskaren reducerar sin empiri för att få fram det som den främst vill uppmärksamma.

I resultatet kommer de fyra kategorierna att redovisas under två huvudrubriker som tillhör forskningsfrågorna. Rubrikerna lyder: Fritidslärarnas uppfattning om jämställdhet och Fritidslärarnas arbete med jämställdhet i fritidshemmet. Under den sistnämnda rubriken Fritidslärarnas arbete med jämställdhet i fritidshemmet beskrivs hur fritidslärarna uttrycker att de arbetar med jämställdhet, hur fritidslärarna beskriver hur de pratar om jämställdhet med eleverna och vilken fortbildning fritidslärarna har fått kring jämställdhet.

4.5 Tillförlitlighet

I Samhällsvetenskapliga metoder tar Bryman (2011) upp att tillförlitlighet består av fyra olika delkriterier, vilka är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera. Med trovärdighet menas att en studie måste vara trovärdig, så att människor som läser studien ska kunna ta del av forskningsresultatet, och även att den empiri och analys som samlas in under en intervju ska visa att den är trovärdig. Författaren beskriver vidare att det material man får vid insamling av empiri ska vara relevant för det man undersöker och att empirin ska vara insamlad på ett seriöst sätt. Detta innebär att själva insamlingen av material måste ha gått etiskt rätt till (Trost, 2005).

Överförbarhet innebär att en annan person skall kunna ta del av undersökningen och kunna

göra en liknande studie (Bryman, 2011). Pålitlighet innebär att det som skrevs i forskningen ska ha redogjorts för på ett korrekt sätt i alla delarna av forskningen. Möjlighet att styrka och

konfirmera innebär att man som forskare inte ska lägga in egna personliga värderingar om det

man undersöker, för att inte respondenten ska bli påverkad och man därmed påverkar resultatet (Bryman, 2011). Därför ställde jag öppna frågor och försökte att inte lägga några värderingar under intervjuns gång.

4.6 Etiska aspekter

De personer som deltar i min studie har fått information om fyra etiska principer; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

15 Bryman (2011) beskriver att informationskravet handlar om att respondenterna ska få information om syftet med forskningen, att det är frivilligt att ställa upp och att de när de vill får avsluta deltagandet. Trost (2005) skriver att vid en intervju ska respondenten vara medveten om att allt som sägs är belagt med tystnadsplikt.

Bryman (2011) beskriver att samtyckeskravet ger respondenten rätt att få information om forskningen innan man bestämmer om man vill ställa upp eller avstå från att medverka i undersökningen. Enligt Trost (2005) ska respondenten underteckna ett skriftligt avtal om deltagande i studien och att det ska vara frivilligt. Bryman (2011) beskriver att

konfidentialitetskravet handlar om att de uppgifter som samlas in är konfidentiella. Han menar

att respondenters identiteter och vad de har sagt ska hållas hemligt så att ingen annan ska komma åt insamlade uppgifter (Bryman, 2011). Den sista etiska principen är nyttjandekravet, vilket innebär att de respondenter som ställer upp och de uppgifter som framkommer bara ska användas till forskningsändamål (Bryman, 2011).

16

5. Resultat

I det här kapitlet redovisas fritidslärarnas uppfattningar om jämställdhet. Här framgår också hur de utrycker att de arbetar med jämställdhet i sin verksamhet. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av resultatet.

5.1 Fritidslärarnas uppfattning om jämställdhet

Samtliga fritidslärare menar att jämställdhet handlar om att alla ska ha samma rättighet. Två av fritidslärarna, R.1 och R.5, för fram att jämställdhet handlar om rättvisa och att alla ska erbjudas samma möjligheter när det gäller lön, arbetsuppgifter samt att välja vad man vill göra. Ett förtydligande av fritidsläraren R.5:

Jämställdhet ja det är väl vad man tänker på egentligen, emellan män och kvinnor. Mellan de olika de olika könen. Man ska ha lika mycket betalt, man ska erbjudas samma saker. Det ska inte vara någon skillnad om man är man eller kvinna. R.5

Två andra fritidslärare, R.3 och R.5, talade mer om att bemöta alla lika. De pratade om att vi ska kräva lika mycket av flickor och pojkar, till exempel att vi har samma förväntningar och ger dem samma uppgifter. De menade även att elevernas intresse ska få lika stort utrymme i fritidshemmet. Den sista fritidsläraren jag intervjuade, R.2, var mer inne på att jämställdhet är att alla ska få samma förutsättningar. Med detta menade hen att vi behöver olika saker för att lyckas och alla har rätt att få det för att lyckas. Ett förtydligande av R.2:

Detta innebär inte alltid att man behandlar alla lika utan att man får samma möjligheter. R.2

5.2 Fritidslärarnas arbete med jämställdhet i fritidshemmet.

I intervjuer med fritidslärarna framgår det att inget av fritidshemmen har något specifikt jämställdhetsmål som de arbetar efter. De pratar om att de arbetar med jämställdhet i den dagliga verksamheten, men de har inget jämställdhetsmål som ska utvärderas. En fritidslärare talar om jämställdhetsmålet så här:

R.3: Ne inget specifikt, men det är nog så vi jobbar i alla moment, att flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar åå även andra grupper, det är inte alltid att det är flicka och pojk. Det kan vara jämställdhet mellan flickor och jämställdhet mellan pojkar med, så att vi har inget specifikt mål. Men att det är mer övergripande istället kan man säga.

17 När fritidslärarna lyfte fram jämställdhet i det pedagogiska arbetet var det flera som tog upp att flickor och pojkar ska erbjudas samma saker, och man pratar mycket om att alla kan göra allting oavsett om man är pojke eller flicka. På ett fritidshem ansåg man det viktigt för arbetet att man hade samma regler eller bestämmelser för flickor och pojkar. Ett annat fritidshem hade ett dilemma med att pojkarna tog mycket plats och krävde mycket uppmärksamhet av de vuxna. Där ansåg man sig behöva jobba med att ge flickorna mer vuxentid.

På två av fritidshemmen hade man testat att göra ett leklotteri, vilket innebar att eleverna drog ett kort med en aktivitet på, och den aktiviteten fick man hålla på med en stund. Detta gjorde man för att eleverna dels skulle få testa olika aktiviteter, som de kanske inte hade valt annars, dels skulle få vara med kompisar som de annars inte lekte med. En annan fritidslärare tänkte liknande, och hen sa så här:

R.3 Killar väljer ofta bollsporter i gympasalen och då får man kanske ibland styra aktiviteten så att de inte får välja utan att man bestämmer idag gör vi detta och då får alla haka på. Så de får prova på olika aktiviteter även de som inte brukar välja och kanske upptäcker att det är roligt.

Flera av fritidslärarna talade om den fria leken. En av fritidslärarna ansåg att det var viktig att man har ett varierat utbud av aktiviteter och att man anpassar aktiviteterna till allas behov. En annan fritidslärare lyfte fram att eleverna får välja vad och med vem de vill leka, något de anser vara jätteviktigt, men de lyfter även fram att de pratar om jämställdhet med eleverna och att det inte finns något som är flickigt eller pojkigt, utan att alla kan vara med på allt. Samma fritidslärare pratar vidare om att detta inte är något problem i deras verksamhet. Både flickor och pojkar leker med allt och det handlar mer om intresse. Likaså påpekade en annan fritidslärare att eleverna får välja mycket fritt, men hen tyckte ändå att eleverna väljer ganska jämställt, till exempel att båda könen väljer samma aktiviteter.

En fritidslärare pratade under intervjun om detta med att dela upp eleverna i flickor och pojkar, till exempel ”kom nu killar” eller ”nu är det tjejernas tur”. I stället kanske man skall benämna eleverna vid namn. Detta tyckte hen var viktigt att reflektera över. Ett förtydligande svar av fritidsläraren:

R.4 Dels att man inte typ säger att nu är det tjejernas tur eller nu är killarnas tur. Men att man ropar på dom vid deras namn (…) att man inte delar upp tjejer, killar, tjejer att man tar bort det tänket lite. Flera av fritidslärarna har upplevt att man måste vara lite tuffare i sitt bemötande av många pojkar. En av fritidslärarna upplevde att flickor ger med sig lite fortare, medan pojkar behöver mer motstånd, men att hen försöker att behandla dem lika oavsett kön. En annan fritidslärare

18 pratade om att pojkar har lättare att ta för sig och att man därför behöver lyfta tjejerna mer, så att de inte bara är de som skriker högst som får uppmärksamhet. Två av fritidslärarna beskrev skillnaden i hur de ibland bemöter eleverna:

R.2 Det gör man nog ibland tror jag och jag tror ibland att de behöver det, alltså jag tycker att en kille som är rätt tuff i sitt sätt och så vidare. Så kan du ju inte göra på samma sätt på en försiktig tjej och så kan det vara tvärt om.

R1: Ne jag försöker inte göra det, men kanske gör det omedvetet kanske jag gör. Jag försöker höja tjejerna och jag kanske är tuffare mot killarna, i alla fall de killarna som vi har nu måste vi vara lite hårdare. En fritidslärare menar att fortfarande är det ett kvinnodominerat yrke att vara lärare i fritidshem. Den här läraren lyfter fram betydelsen av mer män inom fritidshemsverksamheten.

Det kom fram under intervjun hur fritidslärnarna pratade om jämställdhet tillsammans med eleverna, och fritidslärarna gav ganska likartade svar. De talade bland annat om att man inte använder ordet jämställdhet, men att man visar exempel på jämställdhet och i de dagliga samtalen pratar om allas lika rättigheter. En fritidslärare tog upp att det är viktigt att föregå med gott exempel: ”Barn gör som vi gör och inte som vi säger, så är vi jämställda så tror jag barnen lär sig” R.3. Alla fritidslärarna var överens om att samtalen mest kom spontant. Men en av fritidslärarna, R.4, uttryckte att hen tror att det är viktigt att prata med eleverna om vad jämställdhet är:

R.4: Jag tror att eleverna är mycket medvetna om vad som är rätt och fel eller att man inte ska klänga ner på någon annan eller att man inte ska vara taskig. Att alla är lika värda tror jag att de har stenkoll på, men samtidigt, att just få bort det här tänket att nä men kille är bättre på fotboll än vad tjejer är. Att få bort det och att det är viktigt att jobba mycket med det tror jag.

R.4 menade med detta att hen tyckte att man skulle få bort att killar är bättre på till exempel fotboll än vad tjejer är, men även att på deras fritidshem så är de rätt så medvetna om hur man ska vara motvarandra.

I studien framkommer det att fyra av fritidslärarna ville ha mera kunskap inom jämställdhetsområdet. Många talade om att de har fått det i utbildningen, men att det aldrig är fel att förnya sitt tänkande. En fritidslärare, R.5, pratade om att man alltid jobbat på ett visst sätt, men att det kan vara bra att få nya impulser. Hen pratade vidare om att ett sätt är att be en kollega att observera hur hen jobbar i verksamheten och hur hen pratar med eleverna. En annan fritidslärare, R.4, talade om att få mer kunskap om just attityder och om hur man ska bemöta eleverna i verksamheten, att man i sitt tal måste vara tydligare mot killarna för att de ska lyssna,

19 jämfört med mot flickorna. Hen pratade vidare om att det inte alltid, men oftast, är så. När det gäller att får mer kunskap inom området säger en fritidslärare så här:

R.3: Ja vi har pratat om genusperspektiv det har vi gjort, men det är inte jättemycket och inte ofta, det är det inte. Man har med sig det från sin utbildning. För vi pratade om det i utbildningen.

Intervjuare: Skulle du vilja ha mer kunskap om området?

R.3: Ja kunskap är lätt att bära så det vill man ju gärna. Ju mer man lär sig ju mer har man med sig och att man kan reagera rätt. Så kunskap är alltid bra.

De flesta fritidslärarna talade om att de skulle vilja ha mer kunskap om jämställdhet och, som R.3 tog upp under intervjun, att kunskapen var en hjälp till att kunna arbeta med jämställdhet på ett bra sätt.

5.3 Sammanfattning

I intervjustudien med fem fritidslärare framkom det att respondenterna tänkte på ett likartat sätt när det gäller ordet jämställdhet. De pratade mycket om att alla ska behandlas rättvist och att alla ska ha samma möjligheter.

På de fem fritidshemmen hade man inget specifikt jämställdhetsmål att arbeta efter. De arbetade mer med det i det dagliga arbetet. Likadant var det med samtalen om jämställdhet med eleverna. De samtalen kom spontant när tillfälle gavs eller när situationer uppstod.

I studien framkom det att mycket av jämställdhetsarbetet enligt fritidslärarna sker i den fria leken. Man vill göra eleverna medvetna om att alla kan få göra allt, att det inte finns något ”flickigt” eller ”pojkigt” och att alla är lika mycket värda.

Fritidslärarna ville säga att de bemötte flickor och pojkar likadant, men de var inte säkra på att det var så. Flera av fritidslärarna upplevde att man behövde vara lite tuffare mot pojkarna och att flickorna oftast gav med sig lite snabbare.

20

6. Diskussion

Det här kapitlet börjar med en resultatdiskussion och därefter diskuteras metoden. Kapitlet avslutas med ett förslag på vidare forskning.

6.1 Resultatdiskussion

I resultatet framkom det att de flesta fritidshemmen dagligen arbetade med jämställdhet i sin verksamhet, men att de inte hade något specifikt mål. I Lgr11 står det: ”Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter.” (Skolverket, 2017, s.8). Men inget av fritidshemmen nämnde läroplanen eller att de hade något tydligt mål att arbeta mot. På ett av fritidshemmen hade man ett dilemma med att pojkarna tog mycket plats och krävde mycket uppmärksamhet av de vuxna. De behövde där tänka efter hur de skulle kunna ge flickorna mer vuxentid. Lif (2008) skriver i sin forskning om hur pojkar och flickor tar olika mycket plats i klassrummet. Han skriver att pojkarna oftast talar mycket högre och tydligare än vad flickorna gör och att pojkarna får större talutrymme och ofta avbryter flickorna. Här ser jag tydligt att forskning och fritidslärarnas uppfattningar liknar varandra, då deras svar liknar det jag fått fram i min bakgrund. I intervjustudien framkom det att man oftare talar om pojkar som mer högljudda, livliga och att de tar mer plats.

Flera av fritidslärarna uttryckte att många pojkar är lite tuffare än vad flickorna är och att man behövde vara lite tuffare i sitt bemötande av dem. Annars uttryckte de att de försökte bemöta flickor och pojkar på samma sätt. Enligt Eidenvald (2009) så bemöter lärarna barnen på olika sätt beroende på vilket kön de har, men det är oftast omedvetet. Han skriver att det framför allt handlar om att vissa sätt att vara på är mer accepterade för pojkar än för flickor och tvärt om. Det kan till exempel handla om att en flicka som skriker eller bråkar ofta blir tystad och tillrättavisad tidigare än vad en pojke blir. Någon av de intervjuade fritidslärarna uttryckte att de ville bemöta eleverna lika men var medvetna om att olika bemötande kan ske omedvetet. Skolverket (2017) skriver om att man ska tänka på hur flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan samt vilka krav och förväntningar som ställs på eleverna, så att man inte gör någon skillnad på pojkar och flickor. De skriver vidare att ”Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.” (Skolverket, 2017, s.8) Svensson (2008) skriver att skolan har två huvudsakliga uppdrag, demokrati- och kunskapsuppdraget. Författaren skriver vidare om att dessa två uppdrag innefattar jämställdhet.

21 Kunskapsuppdraget handlar om att eleverna ska utveckla sina förmågor och kunskaper. Demokratiuppdraget innebär att eleverna ska få ”utveckla kunskap om demokrati, att verka i demokratiska arbetsformer och att fostra demokratiska samhällsmedborgare.” (Svensson, 2008, s. 115). De flesta fritidslärarna i min studie berättade om att de ofta spontant pratade med eleverna om jämställdhet. Detta kunde ske när en situation uppstod, t ex när någon elev blev nekad en aktivitet på grund av kön. Karlson (2003) tar i sin forskning upp att barns kön skapas i sociala sammanhang och hur skolan är med och bidrar till detta. Då skolan har så stor inverkan på elevernas syn på jämställdhet, tänker jag att ju mer vi i skolan arbetar med att prata om allas lika värde och visa på att alla kan göra allt, desto mer medvetna blir eleverna.

Skolverket (2017) skriver om att eleverna ska få arbeta med hur man ska vara mot varandra i samhället och på skolans arena. Därigenom får de möjlighet att utveckla sina kunskaper om demokratiska principer. De bör få inflytande, vara delaktiga och tillåtas ta ansvar i verksamheten. En av fritidslärarna i studien talade om att vara en förebild för eleverna och att de ofta gör som vi vuxna gör. Hen menade att om vi är jämställda så lär sig eleverna att vara det. Davies (2003) beskriver att barn lär sig språket genom oss vuxna för att kunna tänka/handla och uttrycka sig i samhället. Men genom att vi lär ut språket på det sätt på vilket vi uppfattar världen, så är det enligt Davies de vuxnas uppfattningar som förs över till nästa generation. Detta innebär att vi måste vara medvetna om vad jämställdhet innebär för att genom vårt handlande, även i de spontana situationerna, kunna visa eleverna. Karlson (2003) beskriver i sin forskning att det var lättare att hitta skillnader i bemötandet av eleverna i de spontana aktiviteterna och samtalen. Detta kan bero på att när man har planerade aktiviteter, till exempel en samling där man ska prata om jämställdhet, så är man mer fokuserad på hur man uttrycker sig, medan man vid exempelvis den fria leken inte tänker efter lika noga innan man pratar. Med tanke på att vi är förebilder för eleverna, så utryckte en av fritidslärarna att det är flest kvinnor som jobbar i skolans värld, och detta kan vara ett problem då det saknas manliga förebilder. Graf, Helmadotter och Ruben (1991) skriver dock att elever i fritidshemmet har större chans att hitta manliga förebilder än i förskolan, då verksamheten inte är fullt så kvinnodominerad. Karlson (2003) skriver om att barns könstillhörighet skapas i sociala sammanhang och hur skolan är med och bidrar till detta. Med både kvinnliga och manliga fritidslärare får eleverna en större variation av förebilder att se upp till.

Det framkom i studien att flera av fritidslärarna lyfte fram den fria leken. Någon pratade om materialet och utbudet av aktiviteter, att det var viktigt att det fanns aktiviteter som passade alla

22 eleverna. En annan lyfte fram att det var viktigt att eleverna fick välja vad och med vem de ville leka. Samma fritidslärare lyfte även fram att man pratade med eleverna om att inget är flickigt eller pojkigt, utan att alla ska få prova på allt. Inställningen och förhållningssättet hos fritidslärarna verkar betyda mycket. Är fritidslärarna medvetna om hur de bemöter eleverna och reflekterar över vilka normer som finns, så kommer det att synas i verksamheten. Svaleryd (2002) skriver om att pedagogerna behöver ha ett medvetet tänkande gällande den kraft normer har för att flickor och pojkar ska utveckla sina förmågor.

I studiens resultat kom det fram att två av fritidslärarna pratade om att man ska bemöta alla elever lika, att man ska kräva lika mycket av båda könen och att elevernas intresse ska få lika stort utrymme. Connell och Pearse (2015) skriver att vi redan från spädbarnstiden skiljer på flickor och pojkar. Samhället förväntar sig att pojkarna ska vara tuffa och starka och tycka om bilar och leksaksvapen medan flickorna förväntas vara snälla, söta och tycka om dockor och sminkväskor. Om vi bemöter eleverna utifrån detta synsätt, så tror jag inte att flickor och pojkar kommer att bemötas lika, och de får därmed inte samma förutsättningar. En av de intervjuade fritidslärarna uttryckte att för att fritidshemmet ska vara jämställt så ska alla elever få samma förutsättningar. Detta innebär inte alltid att alla ska behandlas lika, utan att man får samma möjligheter. Lif (2008) diskuterar i sin forskning hur strävan efter jämställdhet även bör medföra strävan mot rättvisa, vilket innebär att alla ska få samma möjligheter och behandlas lika, om det inte finns något som nödvändiggör olika behandling. Detta skulle kunna innebära att om en pojke får extra hjälp i fritidshemmet för att han är pojke, då är det inte rättvist. Men om en pojke får extra hjälp i fritidshemmet för att han har svårt med sociala relationer, då är det rättvist.

6.2 Metoddiskussion

Anledningen till att kvalitativ metod användes var viljan att få en djupare förståelse för hur fritidslärare beskriver sitt arbete med jämställdhet i fritidshemmet. Bryman (2011) beskriver att genom att göra en kvalitativ intervju med en respondent, så kommer forskaren att få svar som är detaljerade. Bryman skriver vidare att den kvalitativa intervjun kan gå i olika riktningar, och detta gör att forskaren kan få mer kunskap om vad respondenten upplever vara viktigt och relevant (Bryman, 2011). Med denna metod så fick jag svar av fritidslärarna utifrån de uppfattningar som de uttryckte och deras beskrivning av hur de arbetade med jämställdhet i sina verksamheter. Jag hade trott att jag skulle få ut mer material än vad jag fick. Att jag fick ut lite

23 material kan bero på att jag inte ställde tillräckligt med följdfrågor och att några av respondenterna var lite stressade under intervjuerna. Jag kunde märka under de sista intervjuerna att jag ställde fler följdfrågor och var mer bekväm i situationen, och jag fick därmed ut mer material. Det är som Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) säger, att när man får samma svar från de respondenter som intervjuas, så ser man ett mönster. Då talas det om att det som du undersöker får en mättnad. Det innebar att när mina sista intervjuer till studien gjordes, så upplevde jag att det material som behövdes hade samlats in.

Jag har i efterhand funderat på om jag hade fått mer utförliga och tydligare svar genom att skicka ut frågorna i förväg. Jag tror att jag hade fått mer material att jobba med, men vet inte om resultatet hade blivit lika sanningsenligt. Respondenterna hade då fått mer tid att tänka ut ”perfekta” svar, med det menar jag att de hade svarat vad de trodde att jag ville veta. Å andra sidan hade respondenterna kunnat reflektera över frågeställningarna och kunnat ge fördjupande svar.

Att genomföra transkriberingen tog det mycket tid, och det är viktigt att man avsätter tid till att skriva ut all data som samlats in. Det tog tid på grund av att man spolade tillbaka flera gånger för att återge ordagrant vad respondenterna sa. Jag kände att det var lättast för mig att få med vad som sades genom att lyssna igenom allt flera gånger innan jag började skriva ner det. Bryman (2011) tar upp att man ska avsätta mycket tid för transkribering och det kan vara bra att lyssna igenom för att få så ordagrant som möjligt.

När jag reflekterar över huruvida studien kunde fått ett annorlunda resultat om jag använt en annan metod för insamling av empirin, så tänker jag på att man kunde ha gjort fokusgrupper i form av ett arbetslag på tre fritidshem. I så fall kunde man fått en bild av allas uppfattningar i just det fritidshemmet om hur man arbetar med jämställdhet i sin verksamhet. Dessutom kan hela arbetslaget tillsammans komma till tals om hur de verkligen arbetar.

Bryman (2011) beskriver att om man använder sig av en fokusgrupp, så är det för att man vill ta reda på en grupps tankar kring det som ska beforskas utifrån den frågeställning man har. Författaren skriver vidare att genom att göra intervjuer med en respondent i taget så får man bara en deltagares svar, men genom att göra en fokusgrupp så får alla respondenterna höra varandras åsikter. Denna metod kunde vara intressant att använda sig av i studien. Men det svåra med att göra en fokusgrupp är att tiden ska passa alla fritidslärarna som arbetar på det fritidshem man ska undersöka.

24

6.3 Fortsatt forskning

Denna studie handlade om hur fritidslärarna arbetade med jämställdhet i verksamheten. Det skulle vara intressant att göra en studie som undersöker detta utifrån ett elevperspektiv. Hur upplever eleverna att det är på fritidshemmet och de aktiviteter som erbjuds där?

25

Referenslista:

Andersson, A., & Asplund, C. (2015) Jämställdhet i praktiken: En kvalitativ studie om

pedagogers tal om jämställdhetsarbete på fritidshem. (C-uppsats, Göteborg universitet,

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem). Hämtad från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/40927/1/gupea_2077_40927_1.pdf

Ahrne, G., & Svensson, P. (Red.). (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Stockholm: Liber.

Connell, R., & Pearse, R. (2015). Om genus. (3. uppl.). Göteborg: Daidalos. Davies, B. (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm: Liber.

Eidenvald. C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare – Att förstå kön som position i förskolans

vardagsrutiner och lek. (Doktorsavhandling (sammanläggning), School of Education and

Communication, Jönköping University, Dissertation No 4). Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:158528/FULLTEXT01.pdf

Eriksson Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),

Handbok i kvalitativa metoder (s. 34–54). Stockholm: Liber.

Evertsson, M. (2016). Kön. I Edling, C., & Liljeros, F. (Red.). Ett delat samhälle – makt,

intersektionalitet och social skiktning (Rev. uppl., s. 50–73). Stockholm: Liber.

Gannerud, E., & Rönnerman, K. (2007). Att fånga lärares arbete – Bilder av vardagsarbete i

förskola och skola. Stockholm: Liber.

Graf, J., Helmadotter, A-M., & Ruben, S. (1991). Visst är det skillnad! -Om att arbn både flickor och pojkars behov. Stockholm: Liber.

Hedlin, M. (2006). Jämställdhet – en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber. Heikkilä, M. (2015). Lärande och jämställdhet i förskola och skola. Stockholm: Liber. Hirdman, Y. (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.

Hirdman, Y. (2014). Vad bör göras? – Jämställdhet och politik under femtio år. Stockholm: Ordfront.

Johansson, E., & Sandström, F. (2015). I huvudet på åtta fritidslärare- arbetet med jämställdhet

26 Linköpings universitet, Grundlärareprogrammet). Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:850622/FULLTEXT01.pdf

Jämställ. (u.å.). Ordlista. Hämtad 9 april, 2018, från http://www.jamstall.nu/fakta/ordlista/ Karlson, I. (2003). Könsgestaltningar i skolan – Om könsrelaterat gränsupprätthållande,

gränsuppluckrande och gränsöverskridande. (Doktorsavhandling, Linköpings Universitet,

Deparment of Behavioural Sciences).

Kågeson, P. (2017). Jämställda – men inte på mannens villkor och barnens bekostnad. Stockholm: Hjalmarson & Högberg.

Lif, J. (Red.). (2008). Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med jämställdhet i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Nationalencyklopedin. (u.å). Könsroll. Hämtad 19 maj, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/könsroll

Normkritisk pedagogik. (u.å.). Vad är normer? Hämtad 8 april, 2018, från http://www.normkritiskpedagogik.se/412203897

Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 220–236). Stockholm: Liber.

Skolverket. (2014). Allmänna råd för fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Reviderad 2017, Lgr 11. Stockholm: Skolverket.

Svaleryd, K. (2002). Genuspedagogik. Stockholm: Liber.

Svensson, E. M. (2008). Styrdokument för skolan. I Jan. Lif (Red.), Allt du behöver veta innan

du börjar arbeta med jämställdhet i skolan (s. 115–135). Lund: Studentlitteratur.

Tallberg Broman, I. (2002). Pedagogiskt arbete och kön – med historiska och nutida exempel. Lund: Studentlitteratur.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Wernersson, I. (Red.). (2009). Genus i förskola och skola – förändringar i policy, perspektiv

Bilaga 1 Missivbrev

Hej!

Jag heter Danny och jag läser min sista termin på lärarutbildningen på Jönköpings University och har börjat med att skriva mitt examensarbete. Det område som jag kommer skriva om är jämställdhet på fritidshemmet.

Syftet med min uppsats är att jag vill undersöka hur fritidslärare arbetar med jämställdhet i sin verksamhet.

Jag kommer att fördjupa mig i litteraturen och forskning kring det ämnet som jag har valt att skriva om. Men att även får del av eran verksamhet och hur du ställer dig kring jämställdhet. Genom att göra en intervju med dig som har en utbildning inom fritidspedagog eller fritidslärare. Er kunskap och erfarenhet kommer vara värdefull för min undersökning. Intervjun kommer vara runt ca 30 minuter och kommer innehålla 11 frågor och hoppas du möjlighet att ställa upp på en intervju.

När jag kommer intervjua så kommer jag ta hänsyn till forskningsetiska principer. Som innebär att du som blir intervjuad kan när som helst avbryta intervju och även ditt deltagande. Det material som jag får in kommer enbart användas i min forskning.

Jag har tänkt att ha mina intervjuer v.16–18.

Om ni har några frågor så kan ni välkomna och kontakta mig.

Med vänliga hälsningar Danny Sjöberg

Sjda15as@student.ju.se

Respondentens underskrift Forskarens underskrift

Bilaga 2 Intervjufrågor

1. Vad tänker du på när du hör jämställdhet?

2. Upplever du att det är viktigt som fritidslärare att vara medveten om jämställdhet? • Varför/Varför inte?

3. Hur lyfter ni fram jämställdhet i det pedagogiska arbetet? 5. Har ni något specifikt jämställds mål ni strävar efter?

6. Hur reflektera du/ni när ni bestämmer aktiviteter på fritidshemmet utifrån ett jämställdhetsperspektiv?

• Tänker ni tex miljö. • Pojk- flickgrupper. • Attityder.

7. Hur arbetar ni för att elevernas val av aktiviteter ska bli mer jämställda? • Hur går det till när eleverna väljer aktivitet

8. Pratar ni tillsammans med eleverna om jämställdhet? • Spontat/organiserats

• Vad talar ni om -kan du ge exempel? • Hur reagera eleverna då?

9. När du/ni möter flickor och pojkar på fritidshemmet märker du om du/NI gör någon skillnad när du pratar med eleverna? I så fall hur?

10. Finns det något som är särskilt viktigt att arbeta med just inom fritidsverksamheten ur jämställdhetssynpunkt?

11.Vad vore viktigt – viktigast att göra för att uppnå det jämställda fritidshemmet? 12. Har ni fått någon fortbildning inom jämställdhetsområdet?

• Om inte -är det något vi skulle önska?

• Kan du ge något exempel på vad du skulle vilja veta mer om i det pedagogisk med jämställdhet?