Personers behov efter en hjärtinfarkt : en litteraturöversikt

Personers behov efter

en hjärtinfarkt

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad, Examensarbete – 15 hp FÖRFATTARE: Jennie Gustafsson & Sanna Magnusson HANDLEDARE: Janina Pärssinen

JÖNKÖPING 2016 Januari

People’s needs after

myocardial infarction

- A literature overview

SUBJECT AREA: Nursing, Master thesis – 15 hp AUTHORS: Jennie Gustafsson & Sanna Magnusson SUPERVISOR: Janina Pärssinen

1

Sammanfattning

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige och varje

år drabbas ca 30 000 personer. Detta kan leda till somatisk funktionsnedsättning eller dödsfall. Majoriteten av hjärtinfarkterna är orsakade av faktorer som går att påverka. Sjuksköterskan bör ha kunskap om hjärtinfarkt för att kunna genomföra god omvårdnad med respekt för individen.

Syfte: Att beskriva personers behov efter en hjärtinfarkt – analys utifrån tre

perspektiv.

Metod: En litteraturöversikt som är baserad på studier av kvalitativ design. Vid

sökning av artiklarna användes databasen CINAHL, sju artiklar inkluderades till resultatet och analysen utgick från Fribergs femstegsmodell.

Resultat: Resultatet presenteras genom huvudfyndet Behov efter en hjärtinfarkt

som delas in i fyra fynd: Motivation, Individanpassad information, Rehabiliteringsprogram samt Närstående.

Slutsats: Livsstilsförändringar blir en stor del av personens vardag efter en

hjärtinfarkt. Det är därför viktigt att sjuksköterskan ser personer som unika individer med olika behov av omvårdnad.

Nyckelord: information, motivation, närstående, omvårdnad och rehabiliterings

2

Summary

Background: Myocardial infarction is one of the most common diseases in Sweden

and every year about 30 000 people suffer from it. This may lead to somatic disability or death. The majority of myocardial infarctions are caused by factors that can be influenced. The nurse needs knowledge about myocardial infarction in order to be able to implement good care with respect for the individuals needs.

Aim: To describe people's needs after myocardial infarction - analysis from three

perspectives

Method: A literature review based on studies with a qualitative design. The database

CINAHL was used in the search of articles, seven articles were included to the results, the analysis was performed after Friberg's “five-stepsmodel”.

Results: The result is presented by the main finding Needs after a myocardial

infarction, divided into four findings: Motivation, Individualized information, Rehabilitations program and Relatives.

Conclusion: Lifestyle changes are a big part of the person's everyday life after a

myocardial infarction. It’s therefore important that the nurse can see people as unique individuals with different needs of care.

3

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Omvårdnadsåtgärder - sjuksköterskans roll ... 1

Fysisk aktivitet ... 2

Rökstopp ... 3

Stresshantering ... 3

Personers perspektiv efter att insjuknat i en hjärtinfarkt ... 3

Teoretisk referensram ... 4

Problemformulering ... 5

Syfte ... 5

Metod ... 5

Design ... 5

Urval och datainsamling ... 6

Dataanalys ... 6

Forsknings etiska överväganden ... 7

Resultat ... 8

Diskussion ... 11

Slutsats ... 14

Förslag till vidare forskning ... 15

Referenser ... 16

1

Inledning

Hjärtinfarkt kan definieras som ett akut sjukdomstillstånd som på grund av otillräcklig syre- och näringstillförsel kan leda till vävnadsdöd i vissa delar av hjärtmuskulaturen (Nationalencyklopedin, uå).

Hjärtinfarkt är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige och kan innebära en ökad risk att dö (Socialstyrelsen, 2015). Det är en av de vanligaste orsakerna till somatisk funktionsnedsättning eller dödsfall i världen idag och förväntas även vara det i framtiden (Åhlund, Bäck & Sernert, 2013). Enligt Socialstyrelsen (2014a)

drabbas cirka 30 000 personer av hjärtinfarkt varje år i Sverige och ungefär var tredje av dessa personer dör inom 28 dagar från hjärtinfarktens debut. Majoriteten av hjärtinfarkterna är orsakade av höga blodfetter, stress, rökning och fysisk inaktivitet, alltså faktorer som kan påverkas (Socialstyrelsen, 2014a).

Den primära behandlingen består av olika läkemedel så som ACE-hämmare,

betablockerare och diuretika. Den sekundära behandlingen vid hjärtinfarkt består av omvårdnadsåtgärder för att förhindra återinsjuknande, så som fysisk aktivitet, rökstopp och stresshantering (Socialstyrelsen, 2015). Omvårdnaden i dessa tre områden är en viktig del i eftervården av hjärtinfarkt. Det är av stor vikt att

sjuksköterskan erhåller kunskap om hjärtinfarkt och dess påverkan på personer som insjuknat (Lee Lewis, 2012). Enligt International Council of Nurses - ICN (2014) ska sjuksköterskan skapa förutsättningar för en god omvårdnad genom att utforma omvårdnadsriktlinjer. Omvårdnaden ska genomföras med respekt för de mänskliga rättigheterna (Swenurse, 2014).

Bakgrund

Omvårdnadsåtgärder - sjuksköterskans roll

I sjuksköterskans ansvar i arbetet med personer som insjuknat i hjärtinfarkt ingår sekundärpreventiva omvårdnadsåtgärder. Socialstyrelsens riktlinjer runt hjärtinfarkt ska riktas mot följande tre omvårdnadsåtgärder: stresshantering, rökstopp och fysisk aktivitet. Avgörande för dessa riktlinjer är att tillståndet hjärtinfarkt har en stor svårighetsgrad och att valda åtgärder har visat positiv effekt på livskvalitet, muskelstyrka och arbetskapacitet samt minskat risken för sjukhusinläggningar. Åtgärderna har även en positiv påverkan på fler antal levnadsår för personen som insjuknat i hjärtinfarkt (Socialstyrelsen, 2015).

Klinisk forskning har visat att personer med sänkt hjärtfunktion kan uppleva rädsla för fysisk aktivitet och behöver då uppmuntran och vägledning från en sjuksköterska (Åhlund, et al. 2013). Ett sätt att komma över rädsla är att konfrontera den och utsätta sig för den. I detta har det visat sig att sjuksköterskan har en betydande roll, det är en viktigt funktion att som sjuksköterska kunna motivera personerna till att göra livsstilsförändringar så som rökstopp och tillämpa regelbunden fysisk aktivitet.

2

Genom att ha kunskap kring livsstilsförändringar kan sjuksköterskan skapa ett band till personen. Detta leder ofta till att personen får förtroende för sjuksköterskan, litar på vårdpersonalens kompetens och därmed vågar genomföra livsstilsförändringar. (Åhlund, et al. 2013). Personer i Sverige, som insjuknat i hjärtinfarkt vill ofta leva mer hälsosamt men har uppgett att de behöver stöd för att kunna genomföra en beteendeförändring och lyckas med livsstilsförändringarna (Statens folkhälsoinstitut, 2011).

I sjuksköterskans ansvar ligger att samla in data för att belysa individuella riskfaktorer, så som fysisk inaktivitet, rökning, höga blodfetter, ohälsosamma matvanor, övervikt, högt blodtryck eller diabetes (Ståhle, Bäck & Cider, 2015). En studie har visat att rehabilitering vid hjärtsjukdomar underutnyttjas av äldre, kvinnor och vissa invandrargrupper. Därför är det viktigt att vårdpersonalen erbjuder och uppmuntrar alla personer som insjuknat i hjärtinfarkt att delta i de

rehabiliteringsprogram som erbjuds (Ståhle, et al. 2015).

För att den sekundära behandlingen ska få effekt ska sjuksköterskan se till att personen är välinformerad i sin situation samt att den information och behandling som ges ska individanpassas efter personens särskilda förutsättningar. Detta leder till hälsosammare livsstil samt ökad livskvalité för personer som insjuknat i hjärtinfarkt (Socialstyrelsen, 2015).

Fysisk aktivitet

Med fysisk aktivitet menas kroppsrörelse som ökar hjärtaktiviteten och ger ökad energiförbrukning (Statens folkhälsoinstitut, 2011) utöver den energiförbrukning människan har i vila (Mattsson, Jansson & Hagströmer, 2014).

Fysisk aktivitet kan innefatta friluftsliv, cykling, promenad, löpning, eller

vardagsaktiviteter (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Människan är skapad för rörelse och fysisk aktivitet har påverkan på kroppens funktion på ett flertal olika sätt.

Mängden fysisk aktivitet påverkar effekten på hälsan (Mattsson, et al. 2014). Effekterna av den fysiska aktiviteten bestäms främst av duration- hur länge aktiveringen håller på, intensitet- hur ansträngande den är och frekvens- hur ofta personen utför aktiviteten (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Det finns stora

individuella skillnader när det kommer till fysisk aktivitet, alla personer svarar inte likadant på samma träning, bland annat kan personens hälsotillstånd påverka dess förmåga att utföra vissa aktiviteter. Att i förväg veta vilken sorts träning som passar en individ bäst är omöjligt för sjuksköterskan. Med reflektion runt individanpassning kan sjuksköterskan göra justeringar för att få det resultat som eftersträvas (Mattsson, et al. 2014).

Hälsofrämjande fysisk aktivitet innebär all fysisk aktivitet som bidrar till att förbättra hälsan utan att utgöra en risk för skada eller leda till skador (Statens

folkhälsoinstitut, 2011).

Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för att insjukna i hjärtinfarkt. Det finns ett så kallat dos-respons-samband mellan förekomsten av hjärt- kärlsjukdomar och fysisk inaktivitet. Detta samband kan ses i alla åldrar och etniciteter, hos både män och kvinnor. (Wennberg et al., 2015)

3 Rökstopp

Det har påvisats under senare år att det finns ett starkt samband mellan att insjukna i svåra sjukdomar och rökning. Det finns fyra stora rökrelaterade folksjukdomar idag, varav en är hjärtinfarkt. (Socialstyrelsen, 2014b).

Rökning är en faktor som ökar risken för hjärtinfarkt (Socialstyrelsen, 2013). I tillfrisknadsfasen efter en hjärtinfarkt måste personerna klara av att hantera att de råkat ut för en allvarlig sjukdom, och i de flesta fall även genomföra

livsstilsförändringar, så som rökstopp. Personerna förstår ofta att rökstopp bör ske, men saknar motivation till att genomföra förändringen (Junehag, Asplund &

Svedlund. 2014). För att underlätta för en person som vill sluta att röka och lyckas med ett rökstopp kan exempelvis faktorer som träning, rådgivning och

beteendeförändringar vara effektiva. För att omvårdnaden ska bli personcentrerad är det viktigt att sjuksköterskan i den mån det går följer upp personen även efter

utskrivning. Detta kan göras genom exempelvis återbesök eller uppföljning via

telefon. (Uysal & Özcan, 2012). Personer som insjuknat i hjärtinfarkt och slutade med rökningen efteråt kände sig fysiskt starkare än innan (Junehag, et al. 2014).

Stresshantering

Personer som insjuknat i hjärtinfarkt kan ha en högre stressnivå än de hade innan hjärtinfarkten. Det personer kan uppleva stressande är bland annat: risken att

insjukna i en ny hjärtinfarkt, att deras partner oroade sig mycket för deras hälsa samt att de har närstående i sin omgivning som behöver dem. (McGrady, McGinnis,

Badenhop, Bentle & Pajput, 2009). Vissa kan även uppleva stress över att behöva utföra fysisk träning under tillfrisknadsfasen av en hjärtinfarkt (Junehag, et al. 2014). Om man upplever mycket stress kan man få svårare att ta till sig information, svårare att göra livsstilsförändringar och svårare att återvända till det liv man hade innan hjärtinfarkten (McGrady, et al. 2009). Hur personer som insjuknat i hjärtinfarkt reagerar beror på deras förmåga att hantera svårigheter i livet. Att ha strategier för att handskas med stress efter en hjärtinfarkt kan vara svårt då personerna ofta associerar hjärtinfarkt med döden. Det har visat sig att personer som insjuknat i hjärtinfarkt gärna vill ha kontakt med andra personer i samma situation för att minska sin stressnivå (Junehag, Asplund & Svedlund, 2013).

Individuell stresshantering kan ske med olika metoder, lätt fysisk aktivitet i form av exempelvis promenader eller avslappningsövningar som kan bidra till att minska muskelspänningar och stressreaktioner. Andra kognitiva tekniker som personer med upplevd stress kan använda sig av är, att vid negativa återkommande tankar öva sig i tankestopp eller inre visualisering då personen tänker på tidigare positiva upplevelser för att skapa trygghet. (Socialstyrelsen, 2008).

Personers perspektiv efter att insjuknat i en hjärtinfarkt

Personer som insjuknat i hjärtinfarkt återgår oftast till sina vanliga rutiner efter 6-8 veckor. Det är påvisat att personer som haft en mindre hjärtinfarkt är somatiskt återställda efter 5 veckor, och efter en större hjärtinfarkt efter 2 månader (Kovoor, et al. 2006)

4

I en studie av Junehag, et al. (2014) beskrivs att många personer associerar

hjärtinfarkt med döden och menar att de haft en ”nära-döden upplevelse”. Personer som insjuknat i hjärtinfarkt upplever fysiska hinder efteråt men även vissa psykiska hinder uppstår och kan påverka deras rehabilitering. Ur ett fysiskt perspektiv

upplevde personerna ofta att de hade minskad fysisk kapacitet efter sin hjärtinfarkt, exempelvis ökad andfåddhet och upplevd svaghet i muskler. Ur ett psykiskt

perspektiv kan personerna blir osäkra på sin kropp och finna det svårt att känna sig lugna och trygga jämfört med innan (Junehag, et al. 2014). Personer som insjuknat i hjärtinfarkt kan uppleva oro/stress vilket är en helt naturlig psykisk reaktion

(Åhlund, et al. 2013). Personerna upplever ofta rädsla och stress över att utföra fysisk aktivitet efter sin hjärtinfarkt då de inte litar på sitt hjärta, vilket blir en begränsning. De personer som tränade mycket innan hjärtinfarkten tog det lugnare med träningen efteråt. Personerna själva menade dock att detta påverkades av faktorer så som dåligt väder, utgånget medlemskap på deras gym med mera, och inte utav rädsla eller oro. (Junehag, et.al. 2014).

Upplevelsen av att insjukna i en hjärtinfarkt gjorde att personerna kände sig

tacksamma för livet, vilket gav dem motivation att göra livsstilsförändringar. Tester visade att deltagarna var fysiskt starka, framförallt de som slutat röka efter

hjärtinfarkten. De personer som hade fortsatt att röka accepterade och förstod att de skulle få det svårt att uppnå god fysisk hälsa. I Junehag, et al (2014) hade

interventionsgruppens deltagare erhållit en personlig mentor första året efter hjärtinfarkten, resultatet av det visade att dessa deltagare upplevde mindre stress eftersom mentorerna hjälpte dem att få kontroll över sin sjukdom och livssituation. (Junehag, et al. 2014).

Teoretisk referensram

Erikssons (2000a) omsorgteori handlar om människan, omsorg och hälsa. Människans upplevelser är subjektiva, de kan inte tolkas eller förstås av andra. Teorin bygger på en helhetsbild av personerna där sjuksköterskan ska tillgodose alla aspekter i dennes liv och belysa deras behov. Att insjukna i en hjärtinfarkt kan beröra hela människans existens, därför bör sjuksköterskan se personerna som unika

individer med olika behov. (Eriksson, 2000a). Som sjuksköterska är det av vikt att bekräfta personens existens för att åstadkomma ett tillstånd av tillfredsställelse vilket leder till en helande funktion (Eriksson, 2000b). Genom att låta personerna vara delaktiga och välinformerade om sin sjukdom kan sjuksköterskan lindra lidande samt minska oro och ångest (Eriksson, 1994). Ohälsa uppstår då personer upplever ett hinder i livet exempelvis genom att insjukna i en svår sjukdom (Eriksson, 2000a) så som hjärtinfarkt.

En sjuksköterska kan inte ge hälsa till personer som insjuknat i hjärtinfarkt men kan stödja till en hälsosam livsstil. Sjuksköterskans syfte i omvårdnaden är att uppnå hälsa för personerna, därmed ska alla handlingar i vårdprocessen ha till avseende att stödja hälsoprocessen (Eriksson, 2000b). Genom stöd och uppmuntran från

sjuksköterskan i samband med omvårdnadsåtgärder får personerna som insjuknat i en hjärtinfarkt alla delar av Erikssons omsorgteori.

5

P

Hjärt- och kärlsjukdomar är den främsta dödsorsaken runt om i världen

(Mohammadpour, Rahmati Sharghi, Khosraven, Alami & Akhond, 2015). Det finns ett tydligt samband mellan fysisk inaktivitet, rökning och stress och att erfara en hjärtinfarkt. En grundläggande del i eftervården av en hjärtinfarkt är att personer får tillräckligt god kunskap om rökstopp, stresshantering och regelbunden fysisk

aktivitet. Det är påvisat att det ökar personens förståelse för sin sjukdom och varför livstilssförändringar är betydelsefulla (Mohammadpour, et al. 2015; Socialstyrelsen, 2015). I dagsläget erhåller personer som insjuknat i hjärtinfarkt generell information när det handlar om livsstilsförändringar. Personerna kan behöva mer detaljerad och individanpassad information om förändringarna för att de ska få motivation till att genomföra dem (Mohammadpour, et al. 2015). Denna uppmuntran och vägledning skulle kunna ges av en sjuksköterska (Åhlund et al. 2013). Även Eriksson (2000b) menar att sjuksköterskan inte kan ge hälsa till personer men kan motivera till livsstilsförändringarna genom information och psykiskt stöd (Eriksson, 2000b). Specificerad information kan på så vis bli en fördel i eftervården (Mohammadpour, et al. 2015). Sjuksköterskor som arbetar med rehabiliteringsprogram bör utreda

deltagarnas psykiska välmående, då det är bevisat att stress påverkar motivationen negativt och gör det svårare att genomföra livsstilsförändringar. Det kan också påverka sjuklighet och dödlighet negativt (McGrady et al. 2009). Vilka behov har personer som insjuknat i hjärtinfarkt? Socialstyrelsen nämner fysisk aktivitet,

rökstopp och stresshantering som de tre viktigaste omvårdnadsåtgärderna, räcker det sett ur vårdsökande personens perspektiv?

Syfte

Syftet är att beskriva personers behov efter en hjärtinfarkt – analys utifrån tre perspektiv.

Metod

Design

Detta är en litteraturöversikt. En litteraturöversikt hjälper till att kartlägga kunskapsläget inom ett specifikt område. Det ger möjlighet att välja ett problemområde utifrån antingen kvantitativa eller kvalitativa utgångspunkter (Friberg, 2012). En litteraturöversikt bidrar även till att ge underlag för att vården ska utformas med evidens som grund (Rosén, 2012). I analysen granskades endast artiklar med kvalitativ design för att kunna relatera resultatet till syftet. Kvalitativ design avser att granska människans upplevelser av ett specifikt fenomen och har sitt ursprung från det holistiska perspektivet (Henricson & Billhult, 2012).

6

Urval och datainsamling

De valda vetenskapliga artiklarna söktes fram i databasen CINAHL. Vid sökningarna valdes avgränsningarna ”advanced search”, publiceringsår 2006-2015, english

language och peer reviewed. Vid sökningen användes även de boleska termerna ”AND” och “OR”. Användning av boleska termer görs för att få ett samband mellan sökorden (Östlundh, 2012). Litteraturöversiktens inklusionskriterier var artiklar med kvalitativ design, deltagarna var medelålders >40 år, eller äldre vuxna >65år, som erfarit en hjärtinfarkt. Även artiklar med närståendeperspektiv och

sjuksköterskeperspektiv inkluderades, artiklarna berörde både män och kvinnor. Exklusionskriterier var artiklar som handlade om andra typer av cardiovaskulära sjukdomar än hjärtinfarkt exempelvis hjärtsvikt, deltagare under 40 år samt artiklar som inte var genomförda i Europa eller Nordamerika.

För att söka fram de vetenskapliga artiklarna användes endast databasen CINAHL, detta relaterat till att den är fokuserad på omvårdnad (Östlundh, 2012) samt att författarna kände förtrogenhet till denna sökmotor då de använt sig av denna tidigare. Sökorden som användes var: “myocardial infarction”,“rehabilitation programs”, “needs”, “motivation”, “relatives” och “partner”. Redovisning av sökningarna ses i bilaga 1. Totalt genomfördes fyra sökningar i databasen CINAHL, 27 abstrakt lästes och 10 av dessa valdes ut för granskning. De 17 stycken artiklar som exkluderades redan efter att abstraktet lästs handlande om andra cardiovaskulära sjukdomar. Vid kvalitetsgransking enligt protokoll (se bilaga 2) exkluderades 3 stycken artiklar då de inte uppfyllde kvalitetskraven. Samtliga inkluderade artiklar fick 4 av 4 i granskningskprotokollets första del. Fyra stycken hade 9 av 9 på andra delen i protokollet. Tre artiklar fick 8 av 9 på andra delen av kvalitetsgranskningen, två av dessa saknade ”återkoppling från bakgrunden sker inte i diskussionen” och en saknade ”begreppen tillförlitlighet och trovärdighet diskuteras inte i diskussionen” Sammanlagt valdes 7 vetenskapliga artiklar ut till resultatet, dessa redovisas i bilaga 3. De valda artiklarna inkluderades i denna litteraturöversikt relaterat till att de passade inklusionskriterierna.

Dataanalys

Analysen utfördes på ett induktivt sätt. Det innebar att information söktes utifrån ett förutsättningslöst letande. Granskning av texter görs därmed utan att ha någon hypotes eller specifik tråd i letandet av information (Fridlund, 2012).

Vid analysen av artiklarna användes Fribergs analysmodell “femstegsmodellen”. Modellen innebär att granskningen utgick från en helhet av artiklarna. Huvudfynd plockades ut i delar och sattes ihop till en ny helhet baserat på arbetets syfte. Processen indelades i fem steg:

I första steget lästes valda artiklar igenom av båda författarna flertalet gånger, för att få en förståelse för vad de handlade om. I kvalitativa studier är resultaten strukturerade och formulerade på olika sätt, ofta i form av kategorier (Friberg, 2012). När resultaten var granskade plockades huvudfyndet ut i steg två och skrevs ner på ett separat pappersark utifrån litteraturöversiktens syfte och frågeställningarna i

7

problemformuleringen. Fynd valdes ut från den konkreta beskrivningen av varje kategori i de inkluderade artiklarna samt att citaten i artiklarna granskades. I steg tre gjordes en sammanställning av fynden som skrevs ner på separata pappersark så författarna tydligt kunde se vad fynden påvisade. Detta fördes sedan ihop med huvudfyndet för att få en tydlig överblick. Pappersarken med resultatets huvudfynd och fynd jämfördes och diskuterades i steg fyra för att se likheter och skillnader mellan dem. Likheterna fördes samman och ”behov” identifierades som huvudfynd i denna litteraturöversikt. I steg fem skapades de nya fynden: Motivation, Individanpassad information, Rehabiliteringsprogram samt Närstående.

Forsknings etiska överväganden

Genom kvalitetsgranskning (se bilaga 2) enligt anvisningar av Hälsohögskolan i Jönköping har kontroll utförts så att alla inkluderade artiklar till litteraturöversiktens resultat innehåller ett forskningsetiskt godkännande. Att endast inkludera artiklar som har blivit etiskt granskade ökar det vetenskapliga värdet (Wallengren & Henricson, 2012).

Forskningsetiken ska skydda de personer som ingår i studien, alla ska bemötas med respekt, även de som inte vill ingå i studien. Ett etiskt godkännande på forskningen hjälper till att värna om deltagarnas frihet och självbestämmande (Kjellström, 2012). Alla inkluderade artiklar i denna litteraturöversikt har värnat om deltagarnas frihet. Förförståelsen har reflekterats i samband med analysarbetet och beaktats i hela arbetet med litteraturöversikten. Relaterat till detta samt att inga hypoteser fanns vid arbetets början minskar risken för att resultatet kan ha vinklats.

8

Resultat

Resultatet i denna litteraturöversikt har huvudfyndet behov hittats. Det har delats in i fyra fynd: Motivation, Individanpassad information, Rehabiliteringsprogram och Närstående. Se figur 1 nedan:

Figur 1: Indelning av resultat

Behov

Okunskap om sin sjukdom och brist på förståelse för sin situation påverkar motivationen negativt. Om motivationen är låg får personerna svårt att genomföra livsstilsförändringar. Personerna hade kunskap om riskfaktorer såsom rökning och fysisk inaktivitet men hade inte kunskap och motivation till att genomföra livstilsförändringar på egen hand. (Dullaghan, et al. 2013). Baldacchino (2010) påvisar att personerna var positiva till rehabiliteringsprogram för att öka sin motivation kring sjukdomen och träffa andra personer med liknande behov. Att själv vara delaktig gjorde att de blev mer motiverad till att behålla de livsstilsförändringar som de gjort och även att utvecklas och vilja mer med livet (Baldacchino, 2010). Personerna upplevde ett behov av att sätta upp mål för att hålla motivationen uppe och inte återgå till gamla vanor när det gällde att genomföra livsstilsförändringar. När de satte upp mål kände personerna att de hade kontroll över sitt liv. Det var dock viktigt att målen var realistiska och inte för höga från början. Där hade sjuksköterskan en stor roll då hon kunde anpassa målen efter personerna och samtidigt urskilja de som hade brist på motivation (Condon & McCarthy, 2005). Att tidigt få hjälp att identifiera sin oförmåga till förändringar och för att fånga upp personens behov samt att få information, motiverar och stödjer dem i processen (Dullaghan, et al., 2013). Personernas vilja till livsstilförändringar stärks om sjuksköterskan hjälper personerna att öka deras motivation. Personerna upplevde ett behov av kvalitetstid med sjuksköterskan. Dels för att få förbättrad kunskap om sjukdomen, samt för att få förtroende att prata om ifall de upplever svårigheter i sin situation som sänker deras motivation (Baldacchino, 2010).

9 Individanpassad information

Personer som insjuknat i hjärtinfarkt upplever att de får för mycket information för tidigt i deras återhämtning (O’Driscoll, Shave & Cushion, 2006; McLean & Timmins, 2007). Personerna kan ha svårt att ta till sig informationen och att komma ihåg den. Om sjuksköterskan ger information om personens situation som inte är

individanpassad kan detta leda till att personerna börjar ifrågasätta den information de har mottagit. Sjuksköterskan kan då bidra till att personerna får svårt att ta till sig informationen kring livsstilsförändringar. (O’Driscoll, et al. 2006). Detta påvisar även Dullaghan, et al. (2013) som menar att information som inte är individanpassad kan göra att personerna inte tar sin sjukdom på allvar och får svårare att genomföra livsstilsförändringar (Dullaghan, et al. 2013). Om personerna får individanpassad information leder detta till att de blir mer involverade i sjukvården, får lättare att hantera situationen och blir snabbare återhämtade både socialt och emotionellt. Att få information via video eller CD har visat sig vara ett bra sätt att ta till sig kunskap, då personerna upplevde ett behov av upprepad information. Genom att få

informationen förmedlad på olika sätt kan personerna lyssna/titta flera gånger i lugn och ro och göra detta tills de känner att de är trygga och har tagit till sig

informationen. Detta har visat sig förbättra personers kunskap om sin situation och sjukdom. (O’Driscoll, et al. 2006). För att få ökad tillfredsställelse och en känsla av trygghet i sin situation har personerna ett behov av information samt tillgång till sjukvård och rådgivning (Condon et al. 2005). Personer som insjuknat i hjärtinfarkt är ofta chockade över att de inte märkt några varningstecken tiden innan. Resultatet visar att personerna ofta saknar information om hjärtinfarkt och dess symptom. De som var runt 40-50 år var chockade över att de fått hjärtinfarkten i medelåldern, personerna menade att, även om de hade många riskfaktorer för hjärtinfarkt så trodde de inte att de skulle insjukna förens senare, runt 60-70 år. Personerna upplevde ett behov av att få tydligare information om riskfaktorer och hjärtinfarkt tidigare i livet, exempelvis på årliga hälsokontroller (Condon, et al. 2005). Även närstående upplevde att de behövde få individanpassad information för att få sina behov av information uppfyllda. Närstående upplevde informationen nödvändig för att de skulle kunna hantera situationen samt för att kunna hjälpa personen som insjuknat i hjärtinfarkten att förstå informationen de fått. (Andersson, Borglin, Sjöström-Strand & Willman, 2013).

På ett sjukhus i London upplevde sjuksköterskorna att de hade begränsad tid med varje person. Personalen ansåg även att de använde sig av för mycket terminologi, och på grund av tidsbristen hann de inte förklara och förenkla informationen som sjuksköterskorna gav till personerna. På grund av detta uppfylldes inte personernas behov av individanpassad information (O’Driscoll, et al. 2006).

Rehabiliteringsprogram

Rehabiliteringsprogram har visat sig främja återhämtningen, öka den fysiska förmågan, förbättra hälsan, minska risken för ny hjärtinfarkt och minska vårdkostnaderna (O`Driscoll et al. 2006). De personer som har deltagit i ett

10

rehabiliteringsprogram efter en hjärtinfarkt har upplevt det fördelaktigt i deras återhämtning och rehabilitering (Galdas & Kang, 2010). Personerna upplever ett behov av rehabiliteringsprogram då de ser programmet som en del av

livsstilsförändringarna (Dullaghan, et al. 2013). Personer kan vara chockade och ha svårt att ta in att de insjuknat i hjärtinfarkt. Rehabiliteringsprogrammet, och det stöd de får av sjuksköterskorna, med regelbundna privata diskussioner och utbildning, ser personerna som viktiga delar för att få behovet av psykiskt stöd uppfyllt efter sin hjärtinfarkt. Förutom interaktionen med sjuksköterskorna hjälper också

rehabiliteringsprogrammet personerna att inte känna sig ensamma i sin situation. Ett behov som uppfylls genom rehabiliteringsprogrammet är att få träffa andra

människor som råkat ut för liknande händelser. Detta anser personerna betyda mycket och har en stor del i att de vill fortsätta med deltagandet av

rehabiliteringsprogrammet. (Galdas & Kang, 2010).

I en studie av O’Driscoll, et al. (2006) ansåg sjuksköterskorna att begränsade resurser så som sämre lokalisation (inte centralt), ekonomi och organisationens struktur påverkade kvaliteten på och åtkomsten/tillgängligheten för rehabiliteringsprogrammen. Varje person bör ses som en unik individ och därför måste rehabiliteringsprogrammen “skräddarsys” utifrån personens specifika behov för att ge positiva resultat. Sjuksköterskorna upplevde att en stor del av den tekniska utrustning som fanns tillgänglig på sjukhus idag underutnyttjades, såsom fysiskt test och stresstest. Detta trodde de själva kunde bero på dålig kunskap kring utrustningen och/eller för hög arbetsbelastning och kan påverka personerna negativt. Om inte dessa test genomfördes upplevde sjuksköterskorna det omöjligt att individanpassa rehabiliteringen efter personernas behov. (O’Driscoll, et al. 2006).

Närstående

Att leva med en livslång sjukdom som hjärtinfarkt påverkar både personen som insjuknar och deras närstående. Det är ofta en abrupt och oväntad händelse där det finns ett behov av närståendes stöd i återhämtningen och rehabiliteringen. Närstående kan utöva en positiv inverkan på återhämtningsprocessen och spela en positiv roll i den prehospitala fasen. Personerna som insjuknat upplevde att stöd från närstående var en viktig del efter en sådan livshotande händelse. Stödet upplevdes påverka positivt på personernas hälsa och välmående (Andersson, et al. 2013). Baldacchino (2010) menar att de närstående kan vara en källa till support, styrka och hopp inför framtiden. Att insjukna i en hjärtinfarkt gör att personen ser sin roll i familjesituationen och via de närståendes delaktighet väcks en vilja till att hitta tillbaka till sin roll (Baldacchino, 2010). Personerna som insjuknat i en hjärtinfarkt tycker att det är viktigt att den närstående får delta när sjuksköterskan ger information, de upplever svårigheter i att själva ta in och relatera till all informationen som ges. Närstående upplever att den kunskapen de får genom information gör att dem känner sig mer säkra på hur de ska agera i olika situationer. Om de närstående får kunskap om situationen kan de påverka personerna och ha samma mål, detta kan leda till att det blir mer harmoni i förhållandet. De närstående upplever även ett behov av att de får information om fysisk

11

aktivitet, då de sedan kan hjälpa till att motivera och informera om de positiva effekterna i situationer då personerna inte vill eller vågar vara aktiva. I sjuksköterskans omvårdnad runt personen är det betydande att göra närstående delaktiga i vård och behandling. Det skapar trygghet, stöd och ger ökad motivation till de personer som insjuknat i hjärtinfarkt (McLean & Timmins 2007).

Diskussion

Metoddiskussion:

En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar gjordes då denna design hjälper till att beskriva och skapa förståelse för ett fenomen (Segesten, 2012), i detta fall personers behov. Artiklar med kvalitativ utgångspunkt valdes för att hitta fenomenet som är kvalitativt. Hade artiklar med kvantitativ utgångspunkt valts hade resultatet inte kunnat lyfta fram person perspektivet och då inte kunnat svara på syftet.

Då en litteraturöversikt genomfördes för första gången, skulle kunna påverka arbetets tillförlitlighet. Databasen CINAHL valdes relaterat till att den är fokuserad på

omvårdnad och täcker delar av området för studiens syfte. Författarna var bekanta med denna databas sedan tidigare och upplevde att utbudet i CINAHL räckte till denna litteraturöversikt. Detta skulle kunna ge en viss begränsning i

datainsamlingen och ha en påverkan på resultatet.

I en databas samlas dokument som har sorterats, grupperats och i de flesta fall granskats av fackkunniga personer (Östlundh, 2012). Artikelsökning gjordes på artiklar tio år tillbaka i tiden, på så vis framkom ett utbud av ny/uppdaterad

forskning. De artiklar som var äldre än tio år valdes bort relaterat till att mycket ny forskning sker inom ämnet omvårdnad och omvårdnaden i sig ändrats mycket under de senaste årtionden. En artikel som användes i resultatet var dock från augusti 2005, alltså äldre än tio år. Denna inkluderades ändå då den handlade om personers upplevelser av livsstilsförändringar. Upplevelser är, till skillnad från omvårdnad, någon som är konstant. Det påverkas inte av tid och rum.

Analysen utfördes med en induktiv ansats. Detta ska kännetecknas av kreativitet och öppenhet, författarna ska ändå ha ett kritiskt öga för att kunna hitta det som de verkligen är ute efter. En induktiv ansats gav författarna möjlighet till

förutsättningslöst letande och tillät att söka brett för att hitta betydande behov. Hade analysen utförts med en deduktiv ansats hade resultatet förmodligen skiljt sig. Risken att utesluta viktiga behov hade då varit större. Detta relaterat till att analysen hade genomförts genom att utgå ifrån en hypotes, ett antagande om vad som kommer hittas (Priebe & Landström, 2012).

För att få ett strukturerat analysarbete användes Fribergs femstegsmodell. (Friberg, 2012). Genom att läsa, diskutera och reflektera varje artikel flertalet gånger har förtrogenhet till texterna skapats och risken för misstolkningar minskat. Samtliga artiklar var skrivna på engelska, att översätta korrekt till svenska upplevs ibland svårt vilket kan ha påverkat tillförlitligheten. Att vara två författare är en styrka då

12

diskussioner och analys av arbetet skett kontinuerligt för att undvika att få ett vinklat resultat. Då författarna inte var förtrogna med ämnet sedan tidigare ökar

tillförlitligheten till resultatet och risken för bias minskar.

Sökorden som använts i CINAHL gav ett stort antal träffar. Det var dock många artiklar som inte passade litteraturöversiktens inklusionskriterier och därför valdes bort. Författarna hade säkerligen kunnat redigera sökorden för att få mer konkreta sökresultat. En svaghet i resultatet kan anses vara att endast sju stycken artiklar har används. Dessa artiklar har dock kunnat svara på frågeställningen i

problemformuleringen. Författarna valde att endast ta med dessa sju artiklar då de representerade och summerade sökningens resultat på en övergripande nivå. Fynden i resultatet valdes utifrån de genomgående fynd som var återkommande i flera av inkluderade artiklar. Fynden i litteraturöversikten är rimliga. De påvisade behoven är tänkbara utifrån omvårdnadslitteratur, igenkännande och återkommande i alla resultatartiklar.

När artiklarna genomgick kvalitetsgranskningen var det tre stycken som inte fick fullt godkännande i del två. Dessa togs med till resultatet ändå då artiklar endast måste ha fullt godkänt på del ett för att inte exkluderas. Deltagarna i valda artiklar var både män och kvinnor över 40 år. Att granska båda könen påverkar resultatets

överförbarhet, då ett helhetsperspektiv framkommer.

Studierna som inkluderades är gjorda i Europa och Nordamerika. Detta styrker resultatet då det anses överförbart till den svenska populationen eftersom behoven efter en hjärtinfarkt kan anses vara densamma oavsett vart personen befinner sig. Dock skiljer sig de socioekonomiska faktorerna mellan länderna, vilket skulle kunna påverka litteraturöversiktens överförbarhet till svenska förhållanden när det gäller socioekonomiska förhållanden.

Förförståelsen har diskuterats mellan författarna för att begränsa dess påverkan på litteraturöversiktens resultat. Förförståelse finns hos alla människor och handlar om att någon form av kunskap eller uppfattning redan finns innan forskningen påbörjats (Priebe & Landström, 2012). Författarna hade inga tidigare erfarenheter kring

personers behov efter hjärtinfarkt då arbete inte skett inom ämnet. Inga tidigare upplevelser av hjärtinfarkt inom exempelvis familjen fanns sedan tidigare. Detta leder till minskad risk för att förförståelsen och tidigare erfarenheter påverkat

resultatet. Handledaren har flertalet gånger granskat litteraturöversikten. Genom att någon utomstående granskar litteraturöversikten stärks arbetets trovärdighet

(Henricson, 2012).

Resultatdisskussion

Resultatet har delats in i huvudfyndet Behov, det delats sedan in i fyra fynd:

Motivation, Individanpassad information, Rehabiliteringsprogram och Närstående. Resultatet visar att personer som har okunskap om sin sjukdom eller inte är delaktiga i sin vård får brist på förståelsen för sin situation, vilket i sin tur påverkar

motivationen negativt och de får svårt att genomföra livsstilsförändringar. Att sätta upp mål och delmål var ett behov för att bevara och/eller förstärka motivationen. Att

13

möta andra personer med liknande livssituationer var motiverade för att öka sin kunskap och utvecklas. Även genom stöd och råd av sjuksköterskan kunde

personernas motivation öka genom att de fick kunskap om livsstilsförändringar och dess positiva effekter. Detta fynd bekräftar det som Åhlund, et al. (2013) påvisar, att sjuksköterskan ska ha kunskap om personernas behov eftersom detta leder till att de litar på sjuksköterskans kompetens och vågar samt vill genomföra

livsstilsförändringar (Åhlund, et al. 2013). Socialstyrelsen (2015) påvisar även att detta leder till hälsosammare livsstil och ökad livskvalité för de personer som insjuknat i hjärtinfarkt (Socialstyrelsen, 2015). Sjuksköterskan ska även få

personerna att vara delaktiga i omvårdnaden då det kan minska deras oro och lindra lidande (Eriksson, 1994). Enligt Eriksson (1994) kan sjuksköterskan ge stöd och motivation i samband med omvårdnadsåtgärder.

Information upplevs ofta ges i för stor omfattning och för tidigt efter hjärtinfarktens debut. Det kan leda till svårigheter att ta till sig informationen och får dålig kunskap till varför exempelvis livsstilsförändringar är viktiga, vilket resulterar i att de får svårt att genomföra nödvändiga förändringar. Resultatet visar också att personerna har ett behov av individanpassad, upprepad information för att känna sig trygga och få förbättrad kunskap om sin sjukdom och livssituation. Resultatet påvisar även att personer som insjuknat i hjärtinfarkt hade önskat att de visste mer om sjukdomen och riskfaktorerna redan innan infarktens debut, de upplevde ett behov av

information i ett tidigare skede. Även närstående upplevde informationen som en viktig faktor för att kunna hjälpa den som insjuknat att förstå all information, samt för att själva kunna hantera situationen. Resultatet påvisar även att det kan vara en svårighet att ta till sig information om man upplever stress (McGrady, et al. 2009). Stress är något som personer som insjuknat i hjärtinfarkt kan uppleva (Åhlund, et al. 2013). Socialstyrelsen (2015) påvisar att personen ska vara välinformerad om sin situation och att informationen som ges ska vara individanpassad för att den sekundära behandlingen ska få effekt (Socialstyrelsen, 2015). I omvårdnadsteorin beskrivs att genom personens delaktighet och god information till denne kan

sjuksköterskan lindra lidande samt minska deras oro och ångest (Eriksson, 1994). I omvårdnadsteorin framkommer även att sjuksköterskan ska hitta hinder hos

personerna och kunna belysa deras behov av omvårdnadsåtgärder så som information (Eriksson, 2000a)

De personer som har deltagit i ett rehabiliteringsprogram har upplevt flera fördelar med detta. Fördelarna var bland annat ökad kunskap om sjukdomen samt fysiskt och psykiskt stöd. I resultatet påvisas det att personer som tränat regelbundet innan hjärtinfarkten hade minskat mängden träning efteråt. De menade dock att detta inte påverkades av oro eller ångest för träningen, som denna litteraturöversikts resultat påvisar är vanligt, utan av utomstående faktorer så som dåligt väder, utgånget medlemskap på deras gym. Personerna kände ett behov av att interagera med andra människor som var i liknande situation, vilket medförde att de inte känna sig

14

och att rehabiliteringsprogrammen därför måste individanpassas för att ge positiva resultat. I samband med programmet har sjuksköterskan möjlighet att öka

personernas kunskap. Sjuksköterskorna upplevde att kvaliteten på

rehabiliteringsprogrammen påverkades av olika faktorer så som hög arbetsbelastning och underutnyttjade teknisk utrustning. Ståhle, et al. (2015) bekräftar att

sjuksköterskan ska erbjuda personer som insjuknat i hjärtinfarkt att delta i ett

rehabiliteringsprogram (Ståhle, et al. 2015). Att individanpassning för dessa program är viktig påvisas av Mattsson, et al (2014) samt Socialstyrelsen (2015) vilket stärker detta fynd. Resultatets fynd angående individanpassat rehabiliteringsprogram kan stärkas ytterligare av Erikssons (2000a) omvårdnadsteori som beskriver varje enskild person som en unik individ. Teorin menar att sjuksköterskan ska jobba med alla aspekter i personens liv, för att kunna lindra lidandet (Eriksson, 2000a).

Personer som insjuknat i hjärtinfarkt känner ofta ett behov av att närstående ska finnas med i vårdprocessen. Närstående är ett viktigt behov för personerna i återhämtning och rehabilitering, framförallt som psykiskt stöd och för att få

motivation. Personerna tyckte det var bra att närstående fick lyssna till informationen då det var svårt att komma ihåg all information själv. Även de närstående upplevde behovet av att få information då de kände att de kunde påverka situationen på ett positivt sätt. Resultatet påvisar att både personen och de närstående känner ett behov av närståendes delaktighet i omvårdnaden. De närstående får då kunskap och har möjlighet till att stötta och motivera personen efter hjärtinfarkten. Sjuksköterskan har som ansvar att få med de närstående i omvårdnaden. I Eriksson (2000b) påvisas att omsorg alltid har funnits människor emellan. Filosofin bygger på att

sjuksköterskan ska skapa en helhetsbild av personerna och kunna tillgodose alla omsorgsbehov i dennes liv (Eriksson, 2000a).

Slutsats

Denna litteraturöversikt har skapat en överblick på personers behov efter en hjärtinfarkt. Livsstilsförändringar blir en stor del av vardagen efter en hjärtinfarkt och påverkar personens livssituation. Därför är det viktigt att sjuksköterskan ser personen som en helhet, en individ med olika behov kring omvårdnad. Resultatet visar att personer som insjuknat av hjärtinfarkt har behov av motivation,

information, rehabiliteringsprogram och närstående. Närstående själva har behov, framförallt av information. De närstående kan i sin tur agera som ett stöd och ge motivation till personen som insjuknat. Sjuksköterskans roll efter en hjärtinfarkt är omfattande i alla fynd. Dennes uppgift är att involvera närstående i vården, ge motivation och informera personerna om riskfaktorer för återinsjuknande och fördelarna med ett rehabiliterings program.

Behoven går att studera individuellt men har även påverkan på varandra, därför är behoven ett komplext fenomen som ser olika ut för varje person. För att

15

sjuksköterskan ska kunna ge omvårdnad ur ett helhetsperspektiv krävs att denne har kompetens och kunskap kring de aktuella behoven.

Kliniska implikationer

Det är viktigt att sjuksköterskan utgår ifrån personens livssituation för att kunna ge omvårdnad utifrån ett helhetsperspektiv.

- Sjuksköterskan bör föra ett samtal med personen för att få en inblick i deras tidigare upplevelser.

- Sjuksköterskan ska ställa frågor om levnadsvanor för att får möjlighet att hjälpa personen att sätta upp mål och motivera till livsstilsförändringar.

- Sjuksköterskan ska erbjuda rehabiliteringsprogram till alla som insjuknat i hjärtinfarkt då detta har visats fördelaktigt.

- Sjuksköterskan ska tänka på alla aspekter i personens vardag. De närstående är en viktig del i personens liv och bör därför involveras i vården.

- Sjuksköterskan bör tänka på att inte ge information i ett för tidigt skede efter hjärtinfarktens debut. Informationen som sedan ges ska vara individanpassad och gärna ges vid upprepade tillfällen. Det kan även vara till fördel om närstående får ta del av informationen eftersom de då kan stödja personerna bättre under tillfrisknad och rehabiliteringen av hjärtinfarkten.

Förslag till vidare forskning

Vidare forskning behövs inom ämnet för att öka kunskap om behoven efter en hjärtinfarkt. Det är viktigt att belysa perspektiv dels utifrån personen som insjuknat men även utifrån de närstående, då de oftast har en stor betydelse i tillfrisknadsfasen. Författarna upplevde att tidigare forskning ur sjuksköterskans perspektiv var bristfällig. Vidare forskning här skulle vara av betydelse för att lyfta fram brister inom vården, detta för att underlätta sjuksköterskans kliniska arbete.

16

Referenser

Andersson, E., Borglin, G., Sjöström-Strand, A., & Willman, A. (2013). Standing alone when life takes an unexpected turn: being a midlife next of kin of a relative who has suffered a myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27, 864-871.

Baldacchino, D. (2010). Myocardial infarction: a turning point in meaning in life over time. British Journal of Nursing, 20, 107-114

Condon, C., & McCarthy, G. (2005). Lifestyle changes following acute myocardial infarction: Patients perspectives. European Journal of Cardiovascular Nursing 5, 37 – 44.

doi:10.1016/j.ejcnurse.2005.06.005

Dullaghan, L., Lusk, L., McGeough, M., Donnelly, D., Herity, N., & Fitzsimons, D. 2013). I am still a bit unsure how much of a heart attack it really was!’ Patients presenting with non ST elevation myocardial infarction lack understanding about their illness and have less motivation for secondary prevention. European Journal of

Cardiovascular Nursing, 13(3) 270–276.

DOI: 10.1177/1474515113491649

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber AB Eriksson, K. (2000a). Vårdandets idé. Stockholm: Liber AB

Eriksson, K. (2000b). Vårdprocessen. Stockholm: Liber AB

Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.) Dags för

uppstats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s133-143). Lund:

Studentlitteratur AB

Fridlund, B. (2012). Kritisk incident teknik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s178-190). Lund:

Studentlitteratur AB

Galdas, P., & Kang, H.B.(2010). Punjabi Sikh patients’ cardiac rehabilitation experiences following myocardial infarction: a qualitative analysis. Journal of

Clinical Nursing, 19, 3134–3142

doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03430.x

Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

17

Studentlitteratur

Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad

(s129-137). Lund: Studentlitteratur AB

Junehag, L., Asplund, K., & Svedlund, M. (2013). A qualitative study: Perceptions of the psychosocial consequences and access to support after an acute myocardial infarction. Intensive and critical care nursing, 30, 22-30.

Junehag, L., Asplund, K., & Svedlund, M. (2014). Perception of illness, lifestyle and support after an acute myocardial infarction. Nordic College of Caring Science, 28, 289-296.

doi: 10.1111/scs.12058

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod - från idé till examination inom omvårdnad (s69-92). Lund: Studentlitteratur

AB

Kovoor, P., K.Y. Lee, A., Carrozzi, F., Wiseman, V., Byth, K., Zecchin, R., … Robert Denniss, A. (2006). Return to full normal activities including work at two weeks after acute myocardial infarction. The American Journal of Cardiology, 97, 952-958. DOI: 10.1016/j.amjcard.2005.10.040

Lee Lewis, H. (2012). Physical activity is the key to cardiac health. Primary health

care, 22(1), 16-21.

Mattsson, M., Jansson, E. & Hagströmer, M. (2014). Fysisk aktivitet - begrepp och definitioner. Hämtad 2015-10-08 från:

http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_FA_Begrepp-och-definitioner.pdf

McGrady, A., McGinnis, R., Badenhop, D., Bentle, M., & Rajput, M. (2009). Effects of depression and anxiety on adherence to cardiac rehabilitation. Journal of

Cardiopulmonary rehabilitation and prevention, 29, 358-364.

McLean, S. & Timmins, F. (2007) An exploration of the information needs of spouse/partner following acute myocardial infarction using focus group methodology. Nursing in Critical Care, 12(3), 141-150.

Mohammadpour, A., Rahmati Sharghi, N., Khosravan, S., Alami, A., & Akhond, M. (2015) The effect of a supportive educational intervention developed based on the

18

Orem´s self-care theory on the self-care ability of patients with myocardial infarction: a randomised

controlled trial. Journal of Clinical Nursing, 24, 1686-1692. DOI: 10.1111/jocn.12775

Nationalencyklopedin. (u.å). Hjärtinfarkt. Hämtad 2015-09-27 från: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hjärtinfarkt

O’Driscoll, J., Shave, R., & Cushion, C.(2006). A National Health Service Hospital’s cardiac rehabilitation programme: a qualitative analysis of provision. Journal of

Clinical Nursing 16, 1908–1918

doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01815.x

Priebe, G. & Landström, C. (2012) Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. In M. Henricson (Ed.), Vetenskaplig teori och metod : från idé till examination inom omvårdnad (s. 31-50). Lund:

Studentlitteratur

Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. In M. Henricson (Ed.), Vetenskaplig teori och metod : från idé till examination inom omvårdnad (s. 429-444). Lund: Studentlitteratur

Segesten, K. (2012). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.) Dags för uppstats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.97-100). Lund: Studentlitteratur AB

Socialstyrelsen. (2013). Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013. Hämtad 2015-11-17 från:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19032/2013-3-26.pdf

Socialstyrelsen. (2014a). Hjärtinfarkter 1990-2013 - Myocardial infarctions in Sweden 1990-2013. Hämtad 2015-10-14 från:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19595/2014-11-13.pdf

Socialstyrelsen. (2015). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård - stöd för styrning och ledning, remissversion. Hämtad 2015-10-14 från:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19925/2015-10-4.pdf

19

Socialstyrelsen. (2014b). Ny studie knyter fler dödsfall och insjuknanden till tobakrökning. Hämtad 2015-11-17 från:

http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2014februari/nystudieknyterflerdodsfallochi nsjuknandentilltobakrokning

Socialstyrelse. (2008). Krisstöd vid allvarlig händelse. Hämtad 2015-11-19 från: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8686/2008-123-16_200812317.pdf

Statens folkhälsoinstitut. (2011). FaR - Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivietet. Hämtad 2015-10-14 från:

http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12720/R-2011-30-FaR-individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet.pdf

Ståhle, A., Bäck, M., & Cider, Å. (2015). Fysisk aktivitet vid kranskärlssjukdom. Hämtad 2015-10-09 från:

http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_Kranskärlssjukdom.pdf Swenurse. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2015-09-27 från:

http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf Uysal, H. & Özcan, S. (2012). The effect of individual training and counselling programme for patients with myocardial infarction over patients’ quality of life.

International journal of nursing practice, 18, 445-45

Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M, Hericson (Red). Vetenskaplig teori och

metod- från idè till examination inom omvårdnad. ( s. 481-496). Lund:

Studentlitteratur AB

Wennberg, P., Cider, Å., Hennénius, M-L., Trolle Lagerros, Y., Grahn Kronhed, A-C., Ribom, E., Roos, E., & H. Jonsdottir, I. (2015). Fysisk aktivitet som prevention. Hämtad 2015-10-09 från:

http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_FA-som-prevention.pdf Åhlund, K., Bäck, M., & Sernert, N. (2013). Fear-avoidiance beliefs and cardiac rehabilitation in patients with first-time myocardial infarction. Journal of

rehabilitation medicine. Prepublicering online. doi:10.2340/16501977-1219

Östlund, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.) Dags för uppstats -

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.57-79). Lund: Studentlitteratur

1

Bilagor

Bilaga 1 Sökmatris

Datum Databas Sökord/Boleska termer/ Begränsningar Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Valda artiklar 2015- 11-02

CINAHL “Myocardial infarction” AND “Relatives” Begränsningar: English language; peer-reviewed; Published date 20060101-20151102 311 48 10 1 2015- 11-03

CINAHL “Myocardial infarction” AND “Partner” AND “Needs” Begränsningar: English language; peer-reviewed; Published date 20060101-20151103 12 12 3 1 2015-

11-18 CINAHL “Myocardial infarction” AND “needs” AND “rehabilitation programs” Begränsningar: English language; peer-reviewed; Published date 20060101-20151118 22 22 6 3 2015-

11-18 CINAHL “myocardial infarction” AND “motivation” Begränsningar: English language; peer-reviewed; Published date 20060101-20151118 41 41 8 2

2

Bilaga 2

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod

Del I.

Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej (Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej Beskrivs dataanalysen? Ja Nej Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp Ja Nej (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen?

3

Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, Ja Nej teori, begrepp eller förhållningssätt i diskussionen? Är resultatet relevant för ert syfte?

Om ja, beskriv:

……… ……… ………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ……… ………

Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….

4

Bilaga 3 Artikelmatris

Författare,

år & Land Syfte Design Del- tagare

Resultat Kvalitet & kommentar Andersson et al. (2013) Sverige Att belysa upplevelsen av att vara närstående i medelåldern till vårdsökande som drabbats av hjärtinfarkt. Fenomenologi sk hermeneutik kvalitativ design N=13

närstående Resultatet delades in i fyra teman som påvisade

huvudfynden (att närstående personer ofta kände sig) "ensam ansvarig", "oro", "utanförskap" och "livet på pause".

Del 1- 4 av 4 Del 2- 9 av 9 Baldacchin o (2010) Malta Att upptäcka patienters upplevelse av meningen med livet efter en hjärtinfarkt Tvärsnittsudie, longitudinell, semistrukturer ad, kvalitativ design N=70 vårdsökande personer

Att finna meningen med livet ökar patientens medvetenhet om deras tillstånd och det lättare att göra livsstilsförändringar. Dock ändras detta efter ca tre år då patienten blir mindre orolig för en ny hjärtinfarkt. Del 1- 4 av 4 Del 2- 8 av 9 Återkoppling från bakgrunden gällande teori, begrepp eller förhållningss ätt sker inte i diskussionen . Condon et al. (2005) Irland Att utforska patienters upplevelse av livstils- förändringar efter en hjärtinfarkt Deskriptiv, kvalitativ design N=10 vårdsökande personer Reslutatet delades in i fyra kategorier: “varningstecken i livstilen”, “ta ansvar för

livstilsförändringar”, “porfissionellt stöd” och “se fram emot framtiden”.

Resultatet visade att många livstilsförändringar på en gång samt dålig stöttning av vårdpersonalen gjorde det svårt för patienterna att genomföra förändringar i sin livstil. Del 1- 4 av 4 Del 2- 8 av 9 - Begreppen tillförlitlighet och trovärdighet diskuteras inte i diskussionen . Dullaghan et al. (2013) England Att utforska och jämföra patienters uppfattning av sjukdomen Deduktiv, semistrukturer ad, intervjuer, kvalitativ design N=15 Vårdsökande personer Två grupper jämfördes. De som haft en ST-höjning och de som haft en hjärtinfarkt utan ST-höjning. De som haft

Del 1- 4 av 4 Del 2- 8 av 9 Återkoppling , från

5 och motivation till förändring efter en hjärtinfarkt ST-höjning upplevde sin sjukdom som allvarlig och livslång och var fast beslutna att göra

livsstilsförändringar. De som inte haft en ST-höjning var mer osäkra på symtom och diagnos vilket gjorde att det blev missförstånd över hur allvarlig sjukdomen var och de var mindre motiverade till livsstilsförändringar. bakgrund gällande teori, begrepp eller förhållnings- sätt sker inte i diskussionen . Galdas et al. (2010) Canada Att undersöka personers upplevelse av rehabilitering sprogram efter en hjärtinfarkt. semi- strukturerade intervjuer kvalitativ design N=15 vårdsökande personer Majoriteten av deltagarna såg fördelar med att delta i ett

rehabiliteringsprogra m. Det hjälpte dem att, förstå diagnosen, få praktiska tips och råd om

livsstilsförändringar samt att de upplevde att de fick trygghet av att interagera med flera olika proffessioner och människor i liknade situation. Del 1- 4 av 4 Del 2- 9 av 9 McLean et al. (2007) England Att belysa partners upplevelse av information av hjärtinfarkt på sjukhuset under tillfrisknadsp erioden. Deskriptiv, kvalitativ design N=15

närstående Resultatet identifierar partners känsla av isolering behov av support för att kunna hantera de utmaningar som en hjärtinfarkt medför i familjen. Del 1- 4 av 4 Del 2- 9 av 9 O’Driscoll et al. (2006) England Att undersöka effektiviteten av hjärt- rehabilitering s- program, utifrån vårdpersonal - och patienters perspektiv. Deskriptiv semi- strukturerade intervjuer kvalitativ design N=3 vårdsökande personer N=11 sjukskötersk or Tot=15 Sjukvårdspersonal var entusiastiska över möjligheten till att ha programmet som prevention. Men hjärt

rehabiliteringsprogra mmet hade flera barriärer, vilket minskade programmets framgång och hindrade den från att

Del 1- 4 av 4 Del 2- 9 av 9

6

uppnå sitt syfte. Hindret var komplex och gällde främst servicerelaterade faktorer, såsom brist på yrkesutbildning, svag kommunikation mellan primär och sekundär vård, förvirrade roller/identiteter samt tidsbrist.

7

Bilaga 4

Artikelredovisning

Författare, år & land Motivation Individanpassad information Rehabiliterings- program Närstående Andersson et al. (2013) Sverige X X Baldacchino (2010) Malta X X Condon et al. (2005) Irland X X Dullaghan et al. (2013) England X X McLean et al. (2007) England X X M Galdas et al. (2010) Canada X M O’Driscoll et al. (2006) England X X