Test av metoder för funktionskontroll av vägmarkeringar

(1)

Nr 56-1996 Utgivningsår 1996

Titel: Test av metoder för funktionskontroll av vägmarke-ringar

Författare: Sven-Olof Lundkvist

Programområde: Trafikteknik Projektnummer: 30203

Projektnamn: Nordiska provfält med vägmarkeringar Uppdragsgivare: Vägverket Distribution: Fri div Väg- och transport-forskningsinstitutet ä

(2)

3.1

3.2

5.1

5.2

5.3

5.4 Sammanfattning

Bakgrund

Definitioner Metod

Objekt och urvalsstrategier

Mätparametrar

Statistiska metoder

Resultat

Tidsåtgång, kostnader och erforderlig körsträcka

Praktiska synpunkter på metoderna

Beslut utifrån resultatet av funktionstesten

Kostnader för funktionstest

Diskussion

BHagon

Bilaga A Funktionstestet redovisat objekt för objekt

Bilaga B Mätresultat från varje enskild mätplats

Bilaga C Jämförelse av testresultat mellan de tre mätlagen

Bilaga D Funktionstest exakt enligt VV Metod 599:1996

(3)

(4)

Statens Väg- och Transportforskningsinstitut 581 95 LINKÖPING

Sammanfattning

Vid funktionstest av vägmarkeringar är det viktigt att man minimerar systematiska och slumpmässiga fel. De sistnämnda felen tar man vanligen hand om med en statistisk metod som definierar på vilken risknivå testet genomförs. I denna studie har man genomfört mätningar av retroreflexion och luminanskoefficient på tre vägsträckor och applicerat ett antal statistiska metoder på mätresultaten. Man har dessutom testat olika strategier för val av mätpunkter med avsikt att få en uppfatt-ning om kostnader och praktiska konsekvenser av att exempelvis välja mätpunkter fullständigt slumpmässigt på vägsträckan.

Fältmätningarna visade att tidsåtgången är ungefär densamma att mäta påalla mätplatser på en mätsträcka som att välja mätplatserna fullständigt slumpmässigt. Detta förklaras av att man i det sistnämnda alternativet tvingas köra fram och till-baka på sträckan, vilket är tidsödande. Detta innebär dessutom att man måste vända mätbilen på vägen, vilket - åtminstone på högtrafikerade vägar - måste anses innebära en Ökad olycksrisk Vid funktionstest ska mätning ske i en riktning längs vägen.

Det framkom vidare att sekvenstest är mindre lämpliga att använda för funk-tionstest av vägmarkeringar. Om vägsträckan som ska testas t.ex. börjar i en kors-ning kan det vara så att markeringarna just i korskors-ningen är mer slitna än på resten

av sträckan. Börjar man mätserien i korsningen riskerar man då med sekvenstest,

att efter relativt få mätningar felaktigt underkänna vägmarkeringarna.

Attributtesten har i denna studie jämförts med Vägverkets metod. Denna metod är ett variabeltest som innebär ett fåtal mätningar. Antalet mätningar måste anses vara alltför få för att man ska ha tillräcklig styrka i testet. Vidfunktionskontrollen bör man använda ett icke-sekventiellt attributtest.

Något specifikt attributtest rekommenderas inte i detta notat. Vilken risknivå man väljer och hur stor andel underkända mätvärden man tillåter är en sak mellan uppköpare och entreprenör.

(5)

(6)

jämföra genom att generera Lex. normalfördelade slumptal - man behöver egent-ligen inte göra verkliga mätningar för att testa dessa metoder. Däremot är det svårt att testa olika urvalsstrategier vid skrivbordet. Vad innebär exempelvis olika strategier för tidsåtgången och därmed för kostnaden av funktionskontrollen?

Detta notat redovisar ett fälttest i vilket man har jämfört några olika strategier för val av mätobjekt. Förutom en skattad kostnad för testet redovisas även det be-slut man skulle ha tagit efter test med några olika statistiska metoder.

(7)

Totalobjekt Den vägsträcka vars vägmarkeringar ska funktionstestas. Objekt Mätplats Mätpunkt Population Sampel

En delmängd av totalobjektet, vilken är homogen, dvs. linjerna är av samma typ, lagda samma år med samma material av en och samma entreprenör. Ett objekt kan vara identiskt med totalobjektet.

Vad gäller sträcka, är varje mätplats 12 meter lång. Om objektets längd är L meter, kommer således objektet att ha N==L/12 mätplatser. Den plats där instrumentet sätts ner. En mätplats kan ha en eller flera mätpunkter.

Sammanfattande benänming på samtliga mätplatser. Populationens storlek är N.

De mätplatser i populationen som väljs ut för mätning. Samplets

storlek är n, där n<N.

(8)

sträcka L L=1,6 km -* N=14O

sträcka T L=1,7 km - N=147

sträcka U L=l,1 km -+ N: 95

Samtliga sträckor hade en bra asfaltbetongbeläggning och vägmarkeringarna var två år gamla, dvs. garantitiden skulle just utgå. Kantlinjerna var på alla tre sträckorna spraymassa, medan mittlinjen var utförd med en konventionell ter-moplastmassa.

Varje sträcka har tre objekt: Höger kantlinje, vänster kantlinje och mittlinjen. Egentligen skulle de två kantlinjerna kunna vara ett och samma objekt eftersom de uppfyller kraven för detta, men med denna uppdelning i två skilda objekt kommer man att kunna göra några fler jämförelser.

Val av mätplatser kunde ske enligt tre strategier:

strategi A

Mätning på samtliga mätplatser.

strategi B Fullständigt randomiserat urval. Detta innebär att man slumpmässigt drar ett sampel om 71 mätplatser och mäter på dessa i den ordning de drogs.

strategi C Den första mätplatsen dras slumpmässigt bland de -N/n första mät-platserna. Därefter mäter man regelmässigt på var N/nse mätplats. Det bör påpekas att när man hade valt sin mätplats gjordes mätning på båda kantlinjerna och mittlinjen. Man drog således inte något separat sampel för var-dera kantlinje eller mittlinjen. Samplets storlek var, med ett undantag, konstant n=50

I mätningarna deltog tre mätlag: mätlag l, 2 och 3 som använde var sitt instru-ment för mätning av R respektive Qd enligt följ ande:

Mätlagl Göran Nilsson och Lars-Erik Svensson, LG Road Tech använde LTL-2000 tillhörande LG Road Tech och Qd30 tillhörande Vägver-ket/Region Mälardalen.

Mätlag 2 Ib Lauridsen, Frederiksborg Amt och Bent Rasmusen, DELTA Lys

& Optik använde LTL-2000 och Qd30 tillhörande Frederiksborg

Amt.

Mätlag 3 8-0 Lundkvist och Uno Ytterbom, VTI använde LTL-800/3O och Qd 30 tillhörande VTI.

Mätlag, strategi och vägsträcka kombinerades enligt schemat i tabell 1, nedan.

(9)

sträcka L T U 1 A B C Mätlag 2 C C -3 B B C

Man ser av tabell 1 att mätning på samtliga mätplatser gjordes endast på sträcka L. För denna sträcka kan man således säga sig veta "sanningen".Man kan dess-utom jämföra strategierna B och C. På sträcka T testades strategierna B och C, och B dessutom av två mätlag. På sträcka U mätte två mätlag med metod C.

3.2 Mätparametrar

På varje objekt mättes vägmarkeringarnas retroreflexion, R, och luminanskoef-ficient, Qd. På varje samplad måtplats gjordes mätning av retroreflexionen i två mätpunkter och av luminanskoefficienten i en mätpunkt på vardera höger kant-linje, Vänster kantlinje och mittlinje. Retroreflexionen på denna måtplats beräknas som medelvärdet av retroreflexionen i de två mätpunkterna på var och ett av de tre linjerna. Luminanskoefficienten på mätplatsen är det avlästa värdet.

I samband med ovanstående mätningar noterades även tidsåtgången för testet, liksom erforderlig körsträcka. Vid mätning enligt strategierna A och C kommer körsträckan att bli identisk med L. Iakttagelser angående mätningarna och meto-derna noterades också.

(10)

sekventiellt attributtest, sekventiellt variabeltest samt den metod som för

närva-rande används i Sverige vid funktionskontroll av vägmarkeringar. Attributtesten beskrivs utförligt i Wetherill, GB.: Sampling inspection ana' quality control,

Chapman & Hall, London, 1977 och även i Bergman, B., Klefsjö, B. .' Statistisk

kvalitetsstyrning, Studentlitteratur, Lund, 1986. Det sekventiella variabeltestet finner man beskrivet i Wetherill, G.B., Glazebrook, KD.: Sequential methods in statistics, Chapman & Hall, London, 1986. Den i Sverige använda metoden redo-visas i VV Metodbeskrivning 5041:1996: Bestämning av luminanskoefficient i dif-fus belysning, VVMetoclbeskrivning 58131996: Bestämning av retroreflexion samt VVMetoa'beskrivning 599.'1996: Bestämning av mätplats via' kontroll av vägmär-kering, samtliga utgivna av Vägverket, Borlänge, 1996.

Från samplet om 50 mätpunkter har man möjlighet att simulera några olika sta-tistiska test som kräver sampel n_<50. Mycket kortfattat avser oc producentrisken, B

konsumentrisken, AQL den eftersträvade kvalitetsnivån och LQ den sämsta tillåtna

kvalitetsnivån. Parametern c anger det högsta antalet mätvärden som får under-skrida kravet, för att markeringarna ska godkännas. c=3 innebär således att när man har funnit det fjärde mätvärdet som ligger under kravet kan mätserien avbry-tas och markeringarna underkännas. Följande testmetoder simuleras:

metod 1 attributtest med 0t=B=0,05, AQL=0,05 och LQ=O,20. Detta innebär

n=50 och c=5.

metod 2 attributtest med 0c=|3=0,05, AQL=0,06 och LQ=O,28. Detta innebär

n=25 och c=3.

metod 3 attributtest med 0L=B=0,05, AQL=0,04 och LQ=O,39. Detta innebär

n=10 och c=1.

metod 4 sekventiellt attributtest med 0t=|3=0,05, AQL=0,05 och LQ=O,20 (jfr

test 1).

metod 5 sekventiellt attributtest med OL=B=0,05, AQL=0,06 och LQ=O,28 (jfr

test 2).

metod 6 sekventiellt attributtest med oc=l3=0,05, AQL=0,04 och LQ=O,39 (jfr

test 3).

metod 7 sekventiellt variabeltest med oc=B=0,05 enligt hittills använd dansk

metod.

metod 8 Vägverkets metod 59911996.

Vid simulering av ovanstående åtta metodtest används med ett undantag det sampel om 50 mätplatser som har dragits ur objekten. Dessa sampel återfinns i bilaga B. Oavsett strategi för urval, analyseras för enkelhets skull, alltid värdena i den ordning som anges i tabellerna i bilaga B. För att simulera test 3 används

så-ledes de tio första värdena, för test 4 används värde l, 2, 3 tills ett beslut kan

fattas - dock högst 50. Vid VV test 599: 1996 ska egentligen sex avläsningar göras på varje mätplats. I vårt fall får två mätvärden representera mätplatsens retrore-flexion och ett mätvärde dess luminanskoefficient. För övrigt simuleras mätningar på tre mätplatser (de första tre i objektet) och vid underkännande på ytterligare tre.

(11)

Kostnaden för att göra ett funktionstest är beroende av den tid testet tar att genom-föra samt erforderlig körsträcka. Tidsåtgången är beroende av strategi för val av mätpunkter, typ av statistisk testmetod samt vilket utfall testet kommer att få. Körsträckan är däremot beroende endast av strategi för val av mätpunkter. Vi an-tar att det behövs två man som tillsammans kosan-tar 600/tim (=10 kr/min) för funk-tionstestet och attfordonskostnaden är 5 kr/km.

Strategi A, dvs. mätning på samtliga objektets mätplatser, är inte realistisk i ett normalt funktionstest och tas inte med i kostnadsbedömningen. Endast strategi B och C jämförs för de olika testmetoderna 1-8. Kostnadsjämförelsen avser alltid

mätning av retroreflexionen, R, i två mätpunkter och luminanskoefficienten, Qd, i

en mätpunkt.

Strategi B, fullständigt randomiserad mätning, utfördes av ett mätlag på ett ob-jekt och av ett annat mätlag på två obob-jekt (enligt tabell 1). Tidsåtgången för 50 mätningar var i medeltal 4 tim 19 min, eller 5,2 min/mätplats. Körsträckan var i medeltal 39,9 km eller 0,8 km/mätplats. Kostnaden för mätning av R och Qd per mätplats är således 52 kr arbetskostnad plus 4 kr fordonkostnader eller totalt 56 kr/mätplats. Kostnad att mäta med en strategi som innebär fullständigt slump-mässigt valda mätplatser är 56 kr/mätplats.

Strategi C innebär att man börjar på en slumpmässig mätplats någonstans i början av objektet och därefter mäter regelmässigt. Här kommer körsträckan att vara lika med objektets längd. Denna strategi användes av två mätlag på ett objekt och av det tredje mätlaget på de två andra objekten (se tabell 1). Tidsåtgången var i medeltal 3,5 min/mätplats, vilket innebär att personalkostnaden blir 35 kr och fordonskostnaden försumbar. Kostnaden att mäta med en strategi som innebär att man slumpar startpunkten inom ett område i början av objektet och därefter mäterpå regelmässigt valda mätplatser är 35 kr/mätplats.

Objekt L var det enda som mättes med strategi A, dvs. mätning på samtliga möjliga mätplatser. För detta objekt innebar det 140 mätplatser och tidsåtgången var (för mätlag 1) 5 tim 25 min eller 2,3 min/mätplats. Detta är något kortare än med strategi C, vilket förklaras av att gångavståndet mellan mätplatserna var hälften. Den rörliga kostnaden blir därmed 23 kr/mätplats.

Observera att kostnaderna ovan omfattar endast den rörliga delen, dvs. den del

som avser själva mätningen. Den fasta delen, transporten till och från mätplatsen, bortses från. Dock avser kostnaden alltid mätning av både R och Qd enligt meto-den som har beskrivits i avsnitt 3.2.

Det bör påpekas att kostnaderna ovan är baserade på 50 mätplatser på

mät-sträckor som är 1-2 km långa. I praktiken kommer man då med strategi C att gå

mellan mätplatserna. Om man från början hade bestämt sig för t.ex. testmetod 3 och strategi C, visste man att man skulle slumpa 10 mätningar och man kanske då hade valt att förflytta sig med bil. Hur detta skulle ha påverkat kostnaderna är svårt att säga, men sannolikt skulle skillnaden ha blivit liten.

Mätlag 1 var det enda mätlag som mätte enligt alla tre strategierna A, B och C. Eftersom sträckorna L, T och U är ungefär lika långa kan det vara värt att konsta-tera att mätning av samtliga mätpunkter på sträcka L tog 5 tim 25 min i anspråk, medan mätning med fullständig slumpmässighet tog 4 tim 50 min på sträcka T. Skillnaden i tidsåtgång mellan strategierna A och B verkar således vara liten, och

(12)

5.2 Praktiska synpunkter på metoderna

Objekten som kontrollerades låg på relativt lågtrafikerade vägar. Trots detta upp-levde man att det var besvärligt och också kanske trafikfarligt att utföra kontroll enligt strategi B, dvs. att mäta i fullständigt slumpad ordning. Man var tvungen att hela tiden förflytta sig fram och tillbaka över objektet, vilket upplevdes negativt. Man inser att strategi B inte är praktiskt tillämpbar, framför allt inte på högtrafike-rade vägar och absolut inte på motorvägar. Med tanke på kostnaderna, som redo-visats i 5.1, kan man i fortsättningen bortse från strategi B.

Strategi C är praktisk så tillvida att man hela tiden förflyttar sig i en riktning längs vägen. Emellertid ser man att den inte bör kombineras med sekvensanalys. Om markeringarna råkar vara extremt bra eller dåliga i den ena änden av objektet, så riskerar man att fatta ett felaktigt beslut från det sampel som man har dragit. Något riktigt bra exempel på detta fick man inte i mätningarna, men ser t.ex. av tabellerna A71 och A72 i bilaga A att sekvensmetoderna godkände objektet för kravet 100 om man mätte i riktning väster och underkände det om man mätte i den andra riktningen. I detta fall var emellertid "sanningen" att 6% av mätplatserna hade ett underkänt värdeoch eftersom detta ligger mellan AQL och LQ för metod

1 kan man inte säga att ett underkännande var direkt felaktigt.

Man skulle kunna tänka sig en kombination av strategiema B och C. Detta skulle innebära att före funktionstestet slumpar man sitt sampel. Därefter mäter man, inte i den ordning man har slumpat mätplatser, utan i den ordning mät-platserna ligger längs vägen. Detta går dock inte att tillämpa på sekvensanalyser och man har möjligen vunnit en statistisk säkerhet i och med att mätplatserna ligger fullständigt slumpmässigt utefter vägen.

5.3 Beslut utifrån resultatet av funktionstesten

I så gott som alla typer av mätningar har man systematiska felkällor, så också här. Detta innebär att de tre mätlagen har haft olika nivå på mätresultaten och det kan vara svårt att jämföra resultat mellan mätlag. Om två mätlag har kommit till olika beslut vet man helt enkelt inte anledningen till detta: Beror det på systematiska eller slumpmässiga fel? En jämförelse mellan de tre mätlagens resultat görs ändå i bilaga C.

Nedan anses hela tiden metod 1 ange sanningen, eftersom detta test har den största statistiska säkerheten (beslutet baseras på 50 mätningar). På objekt L har dock mätlag 1 gjort en "totalmätning", varför denna anses ange sanningen och de 8 testmetoderna kan här jämföras med denna totalmätning.

De testade funktionskraven för både R och Qd har varit endera 100 eller 200.

För variabelmetoderna (7 och 8) innebär detta att de 50 mätningarna (undantaget mätlag 1, strategi A) anger det "sanna medelvärdet" mot vilket man testar dessa två metoder.

För attributmetoderna innebär de 50 mätningarna att man gör ett test med

AQL=0,05 och LQ=O,20. Övriga metoder (2-6) testas mot dessa AQL. Detta

in-nebär t.ex. att om de 50 mätningarna har 22% mätplatser under kravet, så kommer

metod 1 att underkänna dem. Metod 2, som har LQ=O,28, skulle dock kunna

(13)

Sträcka L

Mätlag 1 gjorde totalmätning, strategi A, och här vet man således "sanningen". Metod 8 underkände felaktigt höger kantlinje för R-kravet 200, trots att medel-värdet var 201. Metoderna 7 och 8 underkände felaktigt Vänster kantlinje för

R-kravet 200, trots att medelvärdet var 215.

Mätlag 2 gjorde 50 mätningar enligt strategi C. Metoderna 7 och 8 underkände felaktigt vänster kantlinje för R-kravet 200, trots att medelvärdet var 209.

Mätlag 3 gjorde 50 mätningar enligt strategi B. Metoderna 7 och 8 underkände felaktigt vänster kantlinje för R-kravet 200, trots att medelvärdet var 203.

Sträcka T

Mätlag 1 gjorde 50 mätningar enligt strategi B. Samtliga metoder ledde till

kor-rekt beslutsfattande. ^

Mätlag 2 gjorde 50 mätningar enligt strategi C. Metoderna 7 och 8 underkände felaktigt höger kantlinje för R-kravet 200, trots att medelvärdet var 224.

Mätlag 3 gjorde 50 mätningar enligt strategi B. Metod 8 underkände felaktigt höger kantlinje för R-kravet 200 trots att medelvärdet var 201.

Sträcka U, riktning väster

Mätlag 1 gjorde 50 mätningar enligt strategi C. Metod 7 underkände felaktigt vänster kantlinje för R-kravet 100, trots att medelvärdet var 172. Metoderna 7 och 8 underkände felaktigt mittlinjen för R-kravet 100, trots att medelvärdet var 140. Metoderna 7 och 8 underkände felaktigt mittlinjen för Qd--kravet 200, trots att medelvärdet var 208.

Mätlag 3 gjorde 50 mätningar enligt strategi C. Metoderna 7 och 8 underkände felaktigt mittlinjen för R-kravet 100, trots att medelvärdet var 133. Metoderna 7 och 8 underkände felaktigt mittlinjen för Qd-kravet 200, trots att medelvärdet var 210.

Sträcka U, riktning öster

Mätlag 1 gjorde 50 mätningar enligt strategi C. Metod 2 godkände felaktigt mitt-linjen för Qd-kravet 200, trots att andelen underkända mätplatser var 0,22. Metod 7 godkände felaktigt höger kantlinje för R-kravet 200, trots att medelvärdet var

162.

Mätlag 3 gjorde 50 mätningar enligt strategi C. Ingen metod ledde till felaktigt beslut.

Man ser att variabelmetoderna verkar ge större risk för felaktigt beslut. Detta förklaras inte av att de är variabelmetoder, utan att dessa två innebär ganska få mätningar. Man bör observera att Vägverkets metod föreskriver en fullständig sampling av mätplatserna, dvs. strategi B. Här har även strategi C tagits med, Vilket missgynnar denna metod.

Resultaten redovisas utförligt i bilaga A och mätvärdet för varje enskild mät-plats i bilaga B.

(14)

Gemensamt för attributtesten är att för godkännande gäller alltid att man måste mäta på hela samplet - i vårt fall 50, 25 och 10 mätplatser för metoderna 1, 2 re-spektive 3. Så snart man har funnit 0+] mätvärden under kravet, kan objektet underkännas, dvs. det minsta antal mätplatser för underkännande kommer att vara 6, 4 respektive 2. I kostnadsredovisningen nedan bortses från vilken strategi som egentligen har använts; kostnaden är alltid baserad på strategi C och endast be-roende av hur många mätningar man var tvungen att göra innan beslut kunde fat-tas. Kostnaden är således kopplad till den statistiska kontrollmetod man använder, inte till strategin.

För varje metod kommer 120 test att kunna jämföras. Detta om vi slår samman de två parametrarna Qd och R samt de två gränsnivåerna 100 och 200 samt dess-utom utnyttjar objekt T i två riktningar. Tabell 2 visar medelkostnaderna dels för

godkännande, dels för underkännande avseende metoderna 1, 2, 3 och 8. Allt är

baserat på personal- och fordonskostnader och beräknat som 35-n kr, där n är antalet erforderliga mätpunkter.

Tabell 2 Medelkostnaden (kr) för godkännande, KG, och för underkännande, KU, förjjzra testmetoder. n(KG) och n(KU) anger antalet utfall av 120 som innebar godkännande respektive underkännande och som medel-kostnaden är beräknad på. Kostnaden är baserad på det genomsnitt-liga antal mätningar som erfordradesför att komma till beslut.

metod KG n(KG) KU n(KU)

1 1750 66 332 54

2 875 68 182 52

3 350 63 85 57

8 1 10 69 21 0 51

Man ser i tabell 2 att ett godkännande med en attributmetod innebär en förhål-landevis hög kostnad, eftersom man tvingas mäta på hela samplet. Ett

underkän-nande kostar endast cirka 20% av ett godkänunderkän-nande. Vad gäller VV 's metod, så är förhållandet det motsatta; ett underkännande är ungefär dubbelt så dyrt som ett

godkännande.

Om funktionskontrollen föregås av en inspektion och denna är tillförlitlig, så kommer - från kostnadssynpunkt - attributmetoden att vara att föredra framför VV s metod. En god inspektion innebär ju att man väljer att testa objekt som med stor sannolikhet kommer att underkännas och då är både attributmetoderna 2 och 3 billigare att använda än VV 's metod.

Om funktionstestet förväntas ge, eller ofta ger, ett godkännande är VV's metod att föredra från kostnadssynpunkt.

(15)

Att mäta i en fullständigt slumpmässig ordning längs vägen är inte realistiskt. Kostnaden blir hög och viktigare är att det innebär vissa risker att ständigt vända mätbilen på vägen. Mätning bör således ske i en riktning och man har två möjlig-heter: Att fullständigt slumpa mätplatserna, men inte mäta i den ordning som man drog dem eller att slumpa starten och mäta regelmässigt (strategi C, ovan). Den förstnämnda strategin har inte testats, men man skulle enkelt kunna göra detta från de mätningar som är gjorda enligt strategi A. Detta är dock knappast meningsfullt: Det finns ingen anledning att tro att resultatet av ett test skulle vara avgörande för om avståndet mellan mätplatserna är konstant eller får variera.

Från praktisk synpunkt är således strategi C attföredra.

Mätningarna har vidare visat att sekvensanalyser har en nackdel om man tvingas mäta med strategi C. Om man har en systematisk variation av vägmarke-ringarnas funktion längs vägen, riskerar man att efter ett relativt antal få mätningar fatta ett felaktigt beslut. Exempelvis slutade i detta test ett objekt i en korsning. Nära denna korsning hade slitaget från trafiken varit stort och inledde man sekvensanalysen där, riskerade man att få ett felaktigt underkännande.

Sekvensanalys är inte lämpligt att använda tillsammans med strategi C.

För att uppnå en tillräcklig statistisk säkerhet får antalet mätningar inte vara alltför litet. Både metod 3 och 8 måste anses ha alltför få mätningar. Hur stort sampel man ska ha är svårt att säga utifrån detta test och det var heller inte syftet att bestämma. Förmodligen kommer den statistiska säkerheten att vara en för-handlingsfråga mellan utförare och beställare och sampelstorleken kan även vari-era beroende på typ av vägmarkeringar.

Förslaget är att använda en attributmetod som inte är sekventiell samt att använda den sampelmetod som i princip föreslås i CEN Road Trials.

(16)

A Funktionstestet redovisat objekt för objekt

A.0 Detaljerad redovisning av resultaten

I resultatredovisningen antas att varje uppmätt sträcka består av tre skilda objekt-höger kantlinje, vänster kantlinje och mittlinjen. I verkligheten är de två kant-linjerna av samma typ, utlagda samtidigt och skulle kunna betraktas som ett ob-jekt, men alla test utförs på höger respektive vänster kantlinje separat - detta kommer att ge fler jämförelser av testmetoder och strategier.

Vidare kommer sträcka U att behandlas som två sträckor - en i riktning framåt och en i riktning bakåt. Anledningen är att sträckan varierar, så att linjerna är då-liga i ena änden och att utnyttja data som om mätningarna hade gjorts i två rikt-ningar ger en bra jämförelse mellan sekvensmetoderna (som är riktningskänsliga) och de andra traditionella metoderna.

I Sverige är kravet för både R och Qd under garantitiden 100 (mcd/mZ)/1ux. För

att ytterligare belysa skillnader mellan olika metoder har även utfallet om kravet skulle ha varit 200 (mcd/mz)/1ux studerats.

Kommentarer till metoderna: Attributmetoderna l, 2 och 3 kan jämföras med de sekventiella attributmetoderna 4, 5 och 6, vilka har samma värden på oc, [3, AQL och LQ. Den svenska metoden har, som tidigare nämnts, modifierats något.

Egentligen innebär VV metod 599zl996 en kombination av statistisk metod och strategi; man mäter alltid på 3 eller 6 mätplatser och i 6 mätpunkter på varje mät-plats samt alltid med strategi B. Nedan testas den svenska statistiska metoden för 3 eller 6 mätplatser, men med endast två mätpunkter på varje mätplats. Dessutom testas den för både strategi B och C.

Det bör observeras att sekvenstest inte innebär att man mäter i en sekvens längs objektet- man kan mäta fullständigt slumpmässigt på objektet, men man behand-lar mätdata i den ordning som mätningarna har gjorts.

Antalet mätplatser, n, är alltid 50 för strategiema B och C, medan den för

stra-tegi A på sträcka L är 140, dvs. vart och ett av detre objekten består av 140 mät-platser.

Varje mätlag har alltid använt samma mätinstrument och man ser att det före-kommer systematiska mätfel: Retroreflexionsvärdena från mätlag 3 är systema-tiskt låga och detsamma gäller luminanskoefficientsvärdena från mätlag 2. Med andra ord: LTL-800 tillhörande VTI har sannolikt ett systematiskt mätfel och Qd 30 tillhörande Frederiksborgs Amt, likaså. Detta innebär att i resultatdelen jämförs

främst utfall av test inom ett mätlag, men inte mellan.

I utfallstabellerna, nedan, anses andelen R<100 och andelen R<200 av deupp-mätta 140 mätplatsema i objekt L och de 50 mätplatserna i objekten T och U vara "sanningen", oavsett vilken strategi som har använts. Detta innebär de facto att för objekten T och U kommer testmetod 1 alltid att ge korrekt beslutsfattande -"sanningen" grundar sig på denna metod. För att avgöra om beslutsfattandet är

korrekt för övriga metoder, används således andelen underkända för n=50 i attri-butmetoderna (1-6) och medelvärdet för metoderna (7-8). Ett objekt som har

andelen underkända <0,05 ska således godkännas och ett objekt som har andelen underkända >0,20 ska underkännas av attributtesten. Ligger andelen underkända

mätplatser mellan 0,05 och 0,20 kan attributtesten godkänna eller underkänna

0b-jektet. För test 7, variabelsekvenstestet, gäller att om det "sanna" medelvärdet

(17)

ligger mellan 80 och 100, alternativt mellan 180 och 200, kan detta test godkänna eller underkänna objektet. Test 8, Vägverkets metod 599zl996 ska underkänna objektet om det "sanna" medelvärdet ligger under kravet.

Korrekt beslut anges i tabellerna nedan "G" för korrekt godkännande och "U" för korrekt underkännande i fet stil. Man bör observera att om den

"sanna" andelen underkända är mellan AQL och LQ (mellan 0,05 och 0,20) kan

attributmetoderna endera godkänna eller underkänna objektet. Detsamma gäller för metod 7, variabelmetoden, om det "sanna" medelvärdet ligger 0 till 20 enheter under kravet.

(18)

A.1 Höger kantlinje - sträcka L

A.1.0 Medelvärde, standardavvikelse, andel underkända

Tabell A1 Medelvärde, R, standardavvikelse, s samt andelen underkända

mät-platser gällande retroreflexionen på sträcka L, höger kantlz'nje.

mätlag/strategi R s andel<100 andel<200

1/A 201 33,2 0,03 ' 0,39

2/C 193 33,4 0,04 0,56

3/B 186 16,2 0,00 0,76

TabellA2 Medelvärde, Qd, standardavvikelse, s samt andelen underkända

mät-platser gällande luminanskoefficienten på sträcka L, höger kantlinje.

mätlag/strategi Qd s andel <100 andel<200

1/A 183 15,3 0,00 0,91

2/C 167 16,0 0,02 1,00

3/B 183 8,6 0,00 1,00

(19)

A.l.1 Mätlag 1, strategi A

Kostnaden för funktionstest av en matplats är 23-n kr.

Tabell A3 Utslag för testmetoderna 1-8 om Rakravet är 100, "beslut R=100"

eller om R-kravet är 200, "beslut R=200". Medelvärdet är 201 och

andelen underkända mätplatser 3% respektive 39% för de två funk-tionskraven.

testmetod beslut n beslut n

R=1OO R=200 1 G 50 U 9 2 G 25 U 6 3 G 1 0 U 2 4 G 1 8 U 5 5 G 1 2 U 2 6 G 7 U 2 7 G 1 G 4 8 G 3 U 6

Kommentar: Samtliga testmetoder gav korrekt beslut, utom metod 8 för kravet 200, som underkände objektet trots att medelvärdet var 201.

TabellA4 Utslag för testmetoderna [-8 om Qd-kravet är 100, "beslut Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medelvärdet är 183 och andelen underkända mätplatser 0% respektive 91% för de två

funk-tionskraven.

Qd=1 00 Qd=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 G 1 0 U 2 4 G 1 8 U 3 5 G 1 2 U 2 6 G 7 U 2 7 G 1 U 3 8 G 3 U 6

Kommentar: Samtliga testmetoder gav korrekt beslut.

(20)

A.1.2 Mätlag 2, strategi C

Tabell A5 Utslag för testmetoderna 1-8 om R-kravet är 100, beslut R=100"

R=1 OO R=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 G 1 0 U 2 4 G 27 U 3 5 G 1 2 U 2 6 G 7 U 2 7 G 1 U 3 8 G 3 U 6

Tabell A6 Utslag för testmetoderna 1-8 om d-kravet är 100, "beslut

Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200 .

Medel-värdet är 167 och andelen underkända mätplatser 2% respektive 100%fo'r de tvåfunktionskraven.

Qd=1 OO Qd=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 G 1 0 U 2 4 G 27 U 3 5 G 12 U 2 6 G 7 U 2 7 G 1 U 2 8 G 3 U 6

(21)

A.1.2 Mätlag 3, strategi B

Tabell A 7 Utslag för testmetoderna [-8 om R-kravet är 100, "beslut R=100"

eller om R--kravet är 200, "beslut R=200". Medelvärdet är 186 och andelen underkända mätplatser 0% respektive 76% för de två funk-tionskraven.

R=1 OO R=200 1 G 50 U 8 2 G 25 U 6 3 G 1 0 U 3 4 G 1 8 U 4 5 G 12 U 4 6 G 7 U 3 7 G 1 G 1 0 8 G 3 U 6

Tabell A8 Utslag för testmetoderna 1-8 om Qd-kravet är 100, "beslut

Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är 183 och andelen underkända mätplatser 0% respektive 100% för de tvåfunktionskraven.

Qd=1 OO Qd=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 G 1 0 U 2 4 G 1 8 U 3 5 G 12 U 2 6 G 7 U 2 7 G 1 U 7 8 G 3 U 6

(22)

A.2 Vänster kantlinje - sträcka L

A.2.0 Medelvärde, standardavvikelse, andelen underkända

Tabell A9 Medelvärde, R, standardavvikelse, 5 samt andelen underkända mät-platser gällande retroreflexionenpå sträcka L, vänster kantlinje.

1/A 215 35,8 0,01 0,32

2/C 209 33,5 0,02 0,40

3/B 203 23,3 0,00 0,34

Tabell A10 Medelvärde, Qd, standardavvikelse, s samt andelen underkända mätplatser gällande luminanskoemcienten på sträcka L, vänster kantlinje.

mätlag/strategi Qd s andel<1 00 andel<200

1/A 183 13,8 0,00 0,90

2/C 168 17,6 0,00 1,00

3/B 181 10,5 0,00 0,96

(23)

A.2.1 Mätlag 1, strategi A

Kostnaden för funktionstest av en matplats 'ar 23-n kr.

TabellA11 Utslag för testmetoderna 1-8 om R-kravet är 100, "beslut R=100"

R=1 OO R=200 1 G 50 U 7 2 G 25 U 5 3 G 1 0 U 2 4 G 1 8 U 4 5 G 1 2 U 2 6 G 7 U 2 7 G 1 U 2 8 G 3 U 6

Kommentar: Samtliga testmetoder gav korrekt beslut, utom metoderna 7 och 8

för kravet 200, vilka underkände objektet trots att medelvärdet var 215.

Tabell A12 Utslag för testmetoderna 1-8 om Qd-kravet är 100, "beslut Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är 183 och andelen underkända mätplatser 0% respektive 90% för de tvåfunktionskraven.

Qd=100 Qd=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 G 10 U 2 4 G 18 U 3 5 G 12 U 2 6 G 7 U 2 7 G 1 U 2 8 G 3 U 6

(24)

Tabell A13 Utslag för testmetoderna [-8 om R-kravet är 100, "beslut R=100

testmetod beslut n beslut n i

Fl=1 OO Fl=200 1 G 50 U 7 2 G 25 U 4 3 G 1 0 U 2 4 G 1 8 U 3 5 G 1 2 U 2 6 G 7 U 2 7 G 1 U 13 8 G 3 U 6

Tabell A14 Utslag för testmetoderna [-8 om Qd-kravet är 100, "beslut Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är 168 och andelen underkända mätplatser 0% respektive 100%för de tvåfunktionskraven.

Qd=100 Qd=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 G 10 U 2 4 G 1 8 U 3 5 G 12 U 2 6 G 7 U 2 7 G 1 U 1 8 G 3 U 6

(25)

Tabell A15 Utslag för testmetoderna 1-8 om R-akravet är 100, "beslut R=100" eller om R-kravet är 200, "beslut R=200 . Medelvärdet är 203 och andelen underkända mätplatser 0% respektive 34% för de två funk-tionskraven.

R=100 R=200 1 G 50 U 7 2 G 25 U 4 3 G 10 U 2 4 G 18 U 3 5 G 12 U 2 6 G 7 U 2 7 G 1 U 13 8 G 3 U 6

TabellA16 Utslag för testmetoderna [-8 om Qd-kravet är 100, beslut Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är 181 och andelen underkända mätplatser 0% respektive 96% för de tvåfunktionskraven.

(26)

A.3 Mittlinje - sträcka L

A.3.0 Medelvärde, Standardavvikelse, andelen underkända

TabellA] 7 Medelvärde, R, standardavvikelse, 5 samt andelen underkända mät-platser gällande retroreflexionen på sträcka L, mittlinje.

1/A 139 11,2 0,00 1,00

2/C 133 11,2 0,00 1,00

3/8 127 10,8 0,00 1,00

TabellA18 Medelvärde, Qd, standardavvikelse, S samt andelen underkända mätplatser gällande luminanskoeficienten på sträcka L, mittlinje.

mätlag/stägi Od s andel<100 andel<200

1/A 216 6,3 0,00 0,01

2/C 199 7,4 0,00 0,48

3/8 207 9,4 0,00 0,12

(27)

A.3.1 Mätlag l, strategi A

Tabell A19 Utslag för testmetoderna 1-8 om R-kravet är 100, "beslut R=100"

andelen underkända mätplatser 0% respektive 100% för de två funktionskraven.

R=1 00 R=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 G 1 0 U 2 4 G 1 8 U 3 5 G 12 U 2 6 G 7 U 2 7 G 2 U 1 8 G 3 U 6

Qd=1 OO Qd=200 1 G 50 G 50 2 G 25 G 25 3 G 1 0 G 1 O 4 G 1 8 G 1 8 5 G 1 2 G 1 2 6 G 7 G 7 7 G 1 G 2 8 G 3 G 3

(28)

TabellA21 Utslag för testmetoderna 1-8 om R-kravet är 100, "beslut QR=100"

R=1OO R=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 G 1 0 U 2 4 G 18 U 3 5 G 12 U 2 6 G 7 U 2 7 G 3 U 1 8 G 3 U 6

Tabell A22 Utslag för testmetoderna 1-8 om Qd-kravet är 100, "beslut Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är 199 och andelen underkända mätplatser 0% respektive 48%för de tvåfunktionskraven.

Qd=1 OO Qd=200 1 G 50 U 1 1 2 G 25 U 7 3 G 1 0 U 3 4 G 1 8 U 5 5 G 12 U 5 6 G 7 U 3 7 G 1 G 4 8 G 3 U 6

(29)

TabellA23 Utslagför testmetoderna 1-8 om R-kravet är 100, "beslut R=100"

testmetod beslut n 'beslut n

R=1OO R=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 G 10 U 2 4 G 18 U 3 5 G 12 U 2 6 G 7 U 2 7 G 3 U 1 8 G 3 U 6

TabellA24 Utslag för testmetoderna 1-8 om Qd-kravet är 100, "beslut Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är 207 och andelen underkända mätplatser 0% respektive 12% för de tvåfunktionskraven.

Qd=100 Qd=200 1 G 50 U 30 2 G 25 G 25 3 G 10 G 10 4 G 18 U 30 5 G 12 G 50 6 G 7 G 7 7 G 1 G 2 8 G 3 G 3

(30)

A.4 Höger kantlinje - sträcka T

TabellA25 Medelvärde, R, standardavvikelse, s samt andelen underkända

mät-platser gällande retroreflexionen pä sträcka T, höger kantlinje.

1/B 240 27,5 0,00 0,10

2/C 224 35,4 0,02 0,14

3/B 201 24,7 0,00 0,48

Tabell A26 Medelvärde, Qd, standardavvikelse, s samt andelen underkända mätplatser gällande luminanskoejñcienten pä sträcka T, höger kantlinje.

mätlag/strategi Qd s andel<100 andel<200

1 /B 189 9,0 0,00 0,84

2/C 183 ' 13,1 0,00 0,94

3/B « 188 7,6 0,00 0,96

(31)

TabellA27 Utslag för testmetoderna [-8 om R-kravet är 100, "beslut R=100" eller om R-kravet är 200, "beslut R=200". Medelvärdet är 240 och andelen underkända matplatser 0% respektive 10% för de två funk-tionskraven.

R=1 00 R=200 1 G 50 G 50 2 G 25 G 25 3 G 10 G 1 O 4 G 18 G 27 5 G 12 G 12 6 G 7 G 7 7 G 2 G 1 8 G 3 G 6

Tabell A28 Utslag för testmetoderna 1-8 om Qd-kravet är 100, "beslut Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd==200". Medel-värdet är 216 och andelen underkända mätplatser 0% respektive 1% för de tvåfunktionskraven.

Od=100 Qd=200 1 G 50 G 50 2 G 25 G 25 3 G 10 G 10 4 G 1 8 G 18 5 G 12 G 12 6 G 7 G 7 7 G 1 G 2 8 G 3 G 3

(32)

eller om R-kravet är 200, "beslut R =200". Medelvärdet är 224 och

andelen underkända mätplatser 2% respektive 14% för de två

funk-tionskraven.

R=1OO R=200 1 G 50 U 22 2 G 25 U 6 3 G 1 0 U 2 4 G 1 8 U 3 5 G 12 U 2 6 G 7 U 2 7 G 1 U 4 8 G 3 U 6

Kommentar: Samtliga testmetoder gav korrekt beslut, utom metoderna 7 och 8 för kravet 200, vilka underkände objektet trots att medelvärdet var 224.

TabellA30 Utslag för testmetoderna 1-8 om Qd-kravet är 100, "beslut Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är183 och andelen underkända mätplalser 0% respektive 94 %för de tvåfunktionskraven.

Qd=100 Qd=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 G 1 0 U 2 4 G 1 8 U 3 5 G 12 U 2 6 G 7 U 2 7 G 1 U 2 8 G 3 U 6

(33)

A.4.3 Mätlag '3, strategi B

Fl==100 R=200 1 G 50 U 8 2 G 25 U 6 3 G 10 U 2 4 G 1 8 U 3 5 G 12 U 2 6 G 7 U 2 7 G 1 G 4 8 G 3 U 6

Kommentar: Samtliga testmetoder gav korrekt beslut, utom metod 8 för kravet 200, Vilken underkände objektet trots att medelvärdet var 201.

TabellA32 Utslag för testmetoderna 1-8 om Qd-kravet är 100, "beslut Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är 188 och andelen underkända mätplatser 0% respektive 96%för de tvåfunktionskraven.

(34)

A.5 Vänster kantlinje - sträcka T

mät-platser gällande retroreflexionenpä sträcka T, vänster kantlinje.

1/B 214 30,7 0,00 0,32

2/C 224 27,9 0,02 0,08

3/8 186 27,2 0,02 0,70

Tabell A34 Medelvärde, Qd, standardavvikelse, s samt andelen underkända

mätplatser gällande luminanskoefieienten på sträcka T, vänster kantlinje.

mätlag/strategi Qd s andel<100 andel<200

1/B 188 18.0 0,02 0,94

2/C 186 1 1,8 0,00 0,98

3/8 185 10,4 0,00 0,98

(35)

A.5.1 Mätlag l, strategi B

R=1OO R=200 1 G 50 U 1 7 2 G 25 U 1 5 3 G 10 U 7 4 G 1 8 U 1 5 5 G 1 2 U 1 5 6 G 7 U 15 7 G 1 G 1 8 G 3 G 3

TabellA36 Utslag för testmetoderna [-8 om Qd-kravet är 100, "beslut Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är 188 och andelen underkända mätplatser 2% respektive 94% för de tvåfunktionskraven.

Qd=100 Qd=200 1 G 50 U 7 2 G 25 U 4 3 G 10 U 2 4 G 1 8 U 3 5 G 12 U 2 6 G 7 U 2 7 G 1 G 1 1 8 G 3 U 6

Kommentar: Samtliga metoder gav ett korrekt beslut.

(36)

Kostnaden för funktionstest av en matplats är 35.n kr.

Tabell A3 7 Utslag för testmetoderna 1-8 om R-kravet är 100, "beslut R=100" eller om R-kravet är 200, "beslut R =200". Medelvärdet är 224 och andelen underkända mätplatser 2% respektive 8% för de två funk-tionskraven.

R=1 OO R=200 1 G 50 G 50 2 G 25 G 25 3 G 1 0 G 1 O 4 G 1 8 G 50 5 G 1 2 G 50 6 G 7 U 20 7 G 1 G 4 8 G 3 G 3

Tabell A38 Utslag för testmetoderna 1-8 om Qd-kravet är 100, "beslut Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är 186 och andelen underkända mätplatser 0% respektive 98%för de två/unktionskraven.

(37)

TabellA39 Utslag för testmetoderna 1w-8 om R-kravet är 100, "beslut R=100"

eller om R-kravet är 200, "beslut R =200". Medelvärdet är 186 och

andelen underkända mätplatser 2% respektive 70% för de två

funk-tionskraven.

R=1OO R=200 1 G 50 U 9 2 G 25 U 6 3 G 1 0 U 3 4 G 27 U 5 5 G 12 U 3 6 G 7 U 3 7 G 1 G 2 8 G 3 G 3

Kommentar: Samtliga metoder gav ett korrekt beslut, metod 8 för kravet 200, vilken godkände objektet trots att det hade medelvärdet 186.

Tabell A40 Utslag för testmetoderna 1-8 om Qd-kravet är 100, "beslut Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är 185 och andelen underkända mätplatser 0% respektive 98%för de tvåfunktionskraven.

Qd=100 Qd=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 G 10 U 2 4 G 1 8 U 3 5 G 12 U 2 6 G 7 U 2 7 G 1 U 8 8 G 3 U 6

(38)

A.6 Mittlinje - sträcka T

Tabell A41 Medelvärde, R, standardavvz'kelse, 5 samt andelen underkända

mät-platser gällande retroreflexionen på sträcka T, mittlinje.

1/B 141 10,4 0,02 - 1,00

2/C 133 11,2 0,00 1,00

3/8 121 13,2 0,08 1,00

mätplatser gällande luminanskoeficienten pä sträcka T, mittlinje.

mätlag/strategi Qd s ande|<1 00 andel<200

1/B 210 5,8 0,00 0,02

2/C 208 7,1 0,00 0,08

3/8 207 7,1 0,00 0,12

(39)

TabellA43 Utslag för testmetoderna 1--8 om R-kravet är 100, "beslut R=100"

R=1 OO R=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 G 1 0 U 2 4 G 27 U 3 5 G 1 8 U 2 6 G 13 U 2 7 G 3 U 1 8 G 3 U 6

Tabell A44 Utslag för testmetoderna 1-8 om Qd-kravet är 100, beslut

Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd==200".

Medel-värdet är 210 och andelen underkända mätplatser 0% respektive 2% för de rvåfunktionskraven.

Qd=100 Od=200 1 G 50 G 50 2 G 25 G 25 3 G 1 0 G 1 O 4 G 18 G 1 8 5 G 12 G 12 6 G 7 G 7 7 G 1 G 3 8 G 3 G 3

(40)

Kostnaden för funktionstest av enmatplats är 35an kr.

Tabell A45 Utslag för testmetoderna 1*8 om R--kravet är 100, "beslut R=100

eller om R-kravet är 200, beslut R=200". Medelvärdet är 133 och

Od=1 OO Qd=200 1 G 50 G 50 2 G 25 G 25 3 G 1 0 G 10 4 G 18 G 27 5 G 12 G 18 6 G 7 G 13 7 G 1 G 3 8 G 3 G 3

(41)

R=1 00 R=200 1 G 50 U 6 2 U 1 6 U 4 3 G 1 0 U 2 4 U 16 U 3 5 U 1 6 U 2 6 G 7 U 2 7 G 3 U 1 8 G 3 U 6

Tabell A48 Utslag för testmetoderna [-8 om Qd-kravet är 100, "beslut

Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är207 och andelen underkända mätplatser 0% respektive 1 2% för de rvåfunktionskraven.

' Qd=100 Qd=200 1 G 50 U 38 2 G 25 G 25 3 G 1 0 G 1 O 4 G 18 U 50 5 G 12 G 12 6 G 7 G 7 7 G 1 G 2 8 G 3 G 3

(42)

A.7 Höger kantlinje - sträcka U

A.7 .0 Medelvärde, standardavvikelse, andelen underkända

Tabell A49 Medelvärde, R, standardavvz'kelse, 5 samt andelen underkända mät-platser gällande retroreflexionen på sträcka U, höger kantlinje.

1/C 162 41,0 0,08 0,80

2/. - - - _

3/C 146 28,0 0,08 1,00

Tabell A50 Medelvärde, Qd, standardavvikelse, s samt andelen underkända mätplatser gällande luminanskoejficienten på sträcka U, höger kantlinje.

1/C 164 17,9 0,02 1,00

2/. _ - -

-3/C 160 25,6 0,06 1,00

(43)

Tabell A51 Utslag för testmetoderna 1-8 om R-kravet är 100, "beslut R=100" eller om R-kravet är 200, "beslut R=200". Medelvärdet är 162 och andelen underkända mätplatser 8% respektive 80% för de två funk-tionskraven. Avser riktning väster.

R=1OO R=2OO 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 G 1 0 U 2 4 G 50 U 3 5 G 32 U 2 6 G 13 U 2 7 G 4 U 1 8 G 6 U 6

Tabell A52 Utslag för testmetoderna [-8 om R-kravet är 100, "beslut R=100"

andelen underkända mätplatser 8% respektive 80% för detvå funk-tionskraven. Avser riktning öster.

R=1OO Fl=200 1 G 50 U 10 2 G 25 U 6 3 G 1 0 U 2 4 G 27 U 5 5 G 1 8 U 2 6 G 7 U 2 7 G 1 G 8 8 G 3 U 6

Kommentar: Samtliga metoder gav ett korrekt beslut, utom metod 7 för kravet 200, vilken godkände objektet trots att medelvärdet var 162.

(44)

TabellA53 Utslag för testmetoderna 1-8 om Qd-kravet är 100, "beslut Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är 164 och andelen underkända mätplatser 2% respektive 100%för de tvåfunktionskraven. Avser riktning väster.

Qd=100 Qd=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 5_ 3 G 10 U 2 4 G 18 U 3 5 G 12 U 2 6 G 7 U 2 7 G 2 U 1 8 G 3 U 6

Tabell A54 Utslag för testmetoderna 1-8 om Qd-kravet är 100, "beslut Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är 164 och andelen underkända mätplatser 2% respektive 100%för de tvåfunktionskraven. Avser riktning öster.

(45)

Kostnaden för funktionstest av enmatplats är 35-n kr.

andelen underkända mätplatser 8% respektive 100% för de två funktionskraven. Avser riktning väster.

R=1 OO R=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 G 10 U 2 4 G 50 U 3 5 G 12 U 2 6 G 7 U 2 7 G 3 U 1 8 G 3 U 6

Tabell A56 Utslag för testmetoderna [-8 om R-kravet är 100, "beslut R=100"

eller om R-kravet är 200, "beslut R=200 . Medelvärdet är 146 och

andelen underkända mätplatser 8% respektive 100% för de två funktionskraven. Avser riktning öster.

R=1OO R=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 G 1 0 U 2 4 G 27 U 3 5 G 1 8 U 2 6 G 7 U 2 7 G 2 U 1 8 G 3 U 6

(46)

TabellA5 7 Utslag för testmetoderna 1»8 om Qd-kravet är 100, "beslut Qd=100_" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är 160 och andelen underkända matplatser 6% respektive 1 00%för de tvåfunktionskraven. Avser riktning väster.

Qd=1 00 Qd=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 G 10 U 2 4 G 45 U 3 5 G 32 U 2 6 G 13 U 2 7 G 2 U 1 8 G 3 U 6

TabellA58 Utslag för testmetoderna [-8 om Qd--kravet är 100, "beslut Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är 160 och andelen underkända mätplatser 6% respektive 1 00%för de tvåfunktionskraven. Avser riktning öster.

Qd=1 OO Qd=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 G 1 0 U 2 4 G 1 8 U 3 5 G 1 2 U 2 6 G 7 U 2 7 G 1 U 2 8 G 3 U 6

(47)

A.8 Vänster kantlinje - sträcka U

mät-platser gällande retroreflexionen på sträcka U, vänster kantlz'nje.

1/C 172 38,8 0,06 0,82

2/_ - _ _ _

3/C 158 28,6 0,04 0,98

mätplatser gällande luminanskoeficienten på sträcka U, vänster kantlinje.

1/C 168 15,4 0,00 1,00

2/- _ _ _ _

3/C 164 23,8 0,08 1,00

(48)

andelen underkända mätplatser 6% respektive 82% för de två funk-tionskraven. Avser riktning väster.

R=100 R=200 G 50 U o o wo um b c o N -s Q C C C C C O C C C C C C C m -* m m c øm b m

Kommentar: Samtliga metoder gav ett korrekt beslut, utom metod 7 för kravet 100, Vilken underkände objektet trots att medelvärdet var 172.

Tabell A62 Utslag för testmetoderna [-8 om R-kravet är 100, "beslut R=100" eller om R-kravet är 200, "beslut R=200". Medelvärdet är 172 och andelen underkända mätplatser 6% respektive 82% för de två funk-tionskraven. Avser riktning öster.

Fl=100 R=200 1 G 50 U 9 2 G 25 U 7 3 G 10 U 2 4 G 1 8 U 3 5 G 12 U 2 6 G 7 U 2 7 G 1 U 2 8 G 3 U 6

(49)

Tabell A63 Utslag för testmetoderna 1--8 om Qd-kravet är 100, "beslut

Qd==100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200".

Medel-värdet är 168 och andelen underkända mätplatser 0% respektive 100%för de tvåfunktionskraven. Avser riktning väster.

Tabell A64 Utslag för testmetoderna 1-8 om Qd-kravet är 100, "beslut Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är 168 och andelen underkända mätplatser 0% respektive 1 00%för de tväfunktionskraven. Avser riktning öster.

Qd=100 Qd=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 G 10 U 2 4 G 18 U 3 5 G 1 2 U 2 6 G 7 U 2 7 G 2 U 2 8 G 3 U 6

(50)

TabellA65 Utslag för testmetoderna [-8 om R-kravet är 100, "beslut R=100" eller om R-kravet är 200, "beslut R=200". Medelvärdet är 158 och andelen underkända mätplalser 4% respektive 98% för de två funk-tionskraven. Avser riktning väster.

R=1OO R=2OO * 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 U 3 U 2 4 G 36 U 3 5 G 25 U 2 6 U 3 U 2 7 G 6 U 1 8 G 6 U 6

Kommentar: Samtliga metoder gav ett korrekt beslut, utom metoderna 3 och 6 för kravet 100, vilka underkände objektet trots att endast 4% av mätplatserna var underkända.

andelen underkända mätplatser 4% respektive 98% för de två funk-tionskraven. Avser riktning öster.

R=1OO R=2OO 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 G 10 U 2 4 G 18 U 3 5 G 12 U 2 6 G 7 U 2 7 G 1 U 1 8 G 3 U ' 6

(51)

Tabell A67 Utslag för testmetoderna 1-8 om Qd--kravet är 100, "beslut Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är 164 och andelen underkända mätplatser 8% respektive 1 00%för de rvåfunktionskraven. Avser riktning Väster.

Qd=1 OO Qd=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 U 3 U 2 4 G 50 U 3 5 G 39 U 2 6 U 3 U 2 7 G 1 U 2 8 G 3 U 6

TabellA68 Utslag för testmetoderna 1-8 om dekravet är 100, "beslut Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är 164 och andelen underkända mätplatser 8% respektive 1 00%för de rvåfunktionskraven. Avser riktning öster.

Qd=100 Qd=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 G 1 0 U 2 4 G , 1 8 U 3 5 G 12 U 2 6 G 7 U 2 7 G 1 U 2 8 G 3 U 6

(52)

A.9 Mittlinje - sträcka U

Tabell A69 Medelvärde, R, standardavvikelse, 5 samt andelen underkända

mät-platser gällande retroreflexionen på sträcka U, mittlinje.

mätlag/strategi R s andel<1 00 andel<200

1/C 140 25,8 0,06 1,00

2/. - .. _

-3/C 133 17,0 0,06 1,00

TabellA70 Medelvärde, Qd, standardavvikelse, 5 samt andelen underkända mätplatser gällande luminanskoeficienten på sträcka U, mittlinje.

Od andel<100 andel<200

00 0

000 016

(53)

Tabell A 71 Utslag för testmetoderna 1--8 om R-kravet är 100, "beslut R=100"

andelen underkända matplatser 6% respektive 100% för de två funktionskraven. Avser riktning väster.

R=1 OO R=200 G 50 U

( D N ÖÖU ' l -ÄO D N A C C C C C C Q C C C C C C C c n -m e wr ub o u

Kommentar: Samtliga metoder gav ett korrekt beslut, utom metoderna 7 och 8 för kravet 100, vilka underkände objektet trots att medelvärdet var 140.

Tabell A 72 Utslag för testmetoderna 1-8 om R-kravet är 100, "beslut R=100"

R=1OO R=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 G 10 U 2 4 G 18 U 3 5 G 12 U 2 6 G 7 U 2 7 G 2 U 1 8 G 3 U 6

(54)

Tabell A 73 Utslag för testmetoderna 1-8 om Qd-kravet är 100, "beslut Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är 208 och andelen underkända mätplatser 0% respektive 22% för de tvåfunktionskraven. Avser riktning väster.

Qd=100 Qd=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 4 3 G 1 0 U 2 4 G 18 U 3 5 G 12 U 2 6 G 7 U 2 7 G 3 U 1 8 G 3 U 6

Kommentar: Samtliga metoder gav ett korrekt beslut, utom metoderna 7 och 8

Tabell A74 Utslag för testmetoderna 1-8 om Qd-kravet är 100, "beslut Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är 208 och andelen underkända mätplatser 0% respektive 22%för de tvåfunktionskraven. Avser riktning öster.

Cld=100 Qd=200 1 G 50 U 45 2 G 25 G 25 3 G 1 0 U 6 4 G 1 8 U 7 5 G 12 U 7 6 G 7 U 7 7 G 1 G 2 8 G 3 G 3

Kommentar: Samtliga metoder gav ett korrekt beslut, utom metod 2 för kravet 200, vilken godkände objektet trots att så många som 22% av mätplatserna var underkända.

(55)

Kostnaden för funktionstest av enmatplats är 35-n kr.

Tabell A75 Utslag för testmetoderna [#8 om R-kravet är 100, "beslut R=100"

andelen underkända mätplatser 6% respektive 100% för de två funktionskraven. Avser riktning väster.

R=1OO R=2OO G 50 U

o o wo vm b o o m -s C C C C C C Q C C C C C C C o u-s m m c o m -h o :

Kommentar: Samtliga metoder gav ett korrekt beslut, utom metoderna 7 och 8

Tabell A 76 Utslag för testmetoderna [-8 om R-kravet är 100, "beslut R=100"

(56)

TabellA77 Utslag för testmetoderna [-8 om Qd-kravet är 100, "beslut Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är210 och andelen underkända mätplatser 0% respektive 1 6% för de rvåfunktionskraven. Avser riktning väster.

Qd=1 OO Qd=200 1 G 50 U 6 2 G 25 U 44 3 G 10 U 2 4 G 1 8 U 3 5 G 12 U 2 6 G 7 U 2 7 G 3 U 1 8 G 3 U 6

Kommentar: Samtliga metoder gav ett korrekt beslut, utom metoderna 7 och 8 för kravet 200, vilka underkände objektet trots att medelvärdet var 210.

TabellA78 Utslag för testmetoderna 1-8 om Qd-kravet är 100, "beslut Qd=100" eller om Qd-kravet är 200, "beslut Qd=200". Medel-värdet är 210 och andelen underkända mätplatser 0% respektive 16% för de tvåfunktionskraven. Avser riktning öster.

Qd=100 Qd=200 1 G 50 U 48 2 G 25 G 25 3 G 1 0 U 6 4 G 1 8 G 36 5 G 1 2 G 25 6 G 7 G 1 9 7 G 1 G 5 8 G 3 U 6

Kommentar: Samtliga metoder gav ett korrekt beslut, utom metod 8 för kravet 200, Vilken underkände objektet trots att medelvärdet var 210.

(57)

Bl Mätresultat från varje enskild mätplats

Nedan redovisas resultaten från varje mätplats för mätlag l, 2 och 3 i tabell Bl, B2 respektive B3. Detta innebär 140 mätvärden för vardera R och Qd för strategi A och 50 mätvärden för strategi B och C på vart och ett av de nio objekten (höger, vänster kantlinje samt mittlinje på tre sträckor).