DEN MÅNGKULTURELLA
FÖRSKOLAN –
En kvalitativ studie om mångkulturaliteti förskolan.
MAGDALENA DEDIC
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik
Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område
Handledare: Jonas Nordmark
Examinator: Olle Tivenius
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE
kultur och kommunikation OAU071 15 hp
Termin 7 År - 15
SAMMANFATTNING
_______________________________________________________ Författarens namn: Magdalena Dedic
Den mångkulturella förskolan – En kvalitativ studie om mångkulturalitet i förskolan. The multicultural preschool - A qualitative study about multiculturalism in the
preschool.
Årtal VT - 2016 Antal sidor: 34
_______________________________________________________ Syftet med studien är att undersöka förskollärarens, vårdnadshavarnas och
förskolechefens förhållningssätt till och erfarenheter av mångkulturalitet i förskolan. Detta uppfylls delvis genom att undersöka förskollärares pedagogiska villkor och utmaningar i deras arbete på en mångkulturell. Förskolechefen intervjuas eftersom hon har, enligt Skolverket (2010), det övergripande ansvaret för den pedagogiska verksamheten. Jag valde kvalitativa intervjuer som metod i denna studie. Lahdenperä (2004) beskriver begreppet interkulturellt perspektiv som en gränsöverskridande process där individen ökar sin kunskap om andra kulturer samtidigt som individen blir medveten om sin egen kultur. Resultatet visade på att desto mer erfarenhet förskollärarna hade med att arbeta på mångkulturella förskolor desto större acceptans hade de för andras kultur och de hade även kommit längre i sin
interkulturella kompetens. Förskolechefen såg vikten av att driva en förskola som aktivt jobbar med den mångkultur som samhället speglar. Vårdnadshavarna utryckte en positiv inställning till den kulturella mångfalden och ansåg att deras barn lärde sig från en tidig ålder att respektera alla människor, oavsett bakgrund.
___________________________________________________ Nyckelord: mångkultur, kultur, interkulturalitet
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Inledning ... 1
1.1 Problemområde, syfte och forskningsfrågor ... 1
1.2 Uppsatsens disposition ... 2 1.3 Begreppsförklaringar ... 2 1.3.1 Mångkultur ... 2 1.3.2 Kultur...2 1.3.3 Interkulturalitet...……….………...2 2 Litteraturgenomgång... 3
2.1 Mångkultur, ett svårfångat begrepp ... 3
2.2 Ett interkulturellt perspektiv ... 4
2.3 Pedagogiskt arbete för att främja mångfalden i förskolan…. ... 6
2.3.1 Värdegrund och pedagogiska utmaningar ... 6
2.4 Samverkan förskola och hem i ett mångkulturellt samhälle ... 7
2.4.1 Styrdokument i en utmanande förskoleverksamhet ... 9
3 Metod ... 10 3.1 Kvalitativ forskningsstrategi ... 10 3.2 Urval ... 10 3.2.1 De utvalda förskolorna ... 10 3.2.2 De utvalda intervjupersoner ... 11 3.3 Datainsamlingsmetod ... 12
3.4 Databearbetning och analysmetod ... 12
3.5 Tillförlitlighetsfrågor ... 13
3.5.1 Reliabilitet och validitet………..……….….13
3.6 Etiska aspekter ... 14
4 Resultat ... 14
4.1 Kommunikation mellan förskola och hem ... 15
4.2 Pedagogiska villkor och utmaningar som förskollärare upplever i sitt arbete på en mångkulturell förskola ... 15
4.3 Vilka erfarenheter har vårdnadshavare av den mångkulturella förskolan 16 4.4 Vilka pedagogiska villkor och utmaningar upplever förskolechefen i sitt arbete på en mångkulturell förskola ... 18
4.5 Resultatsammanfattning ... 18
5 Interkulturellt perspektiv på samverkan i förskola och hem - Analys ... 19
5.1 Språket ... 20
5.2 Samverkan mellan förskola och hem ... 21
5.3 Kultur och värderingar ... 23
6 Sammanfattande slutdiskussion ... 23 6.1 Metoddiskussion ... 24 6.2 Slutsatser ... 24 6.3 Avslutande reflektion ... 26 6.4 Nya forskningsfrågor ... 27 Referenser ... …..28 Bilaga 1 ... 31 Bilaga 2... 32
Förord
Jag vill tacka alla förskollärare, vårdnadshavare och förskolechefen som har deltagit och gjort det möjligt för mig att genomföra detta arbete.
Jag vill även tacka min handledare Jonas Nordmark som hjälpt mig med handledning och stöd under arbetsprocessen.
Jag vill också tacka mina nära och kära, speciellt min son Almir, som har stått ut med att mamma vid flera tillfällen varit upptagen och alltför tråkig på grund av skolarbete. Ett stort tack till min make som stöttat mig genom åren och avlastat mig så att jag kunde ägna mer tid åt min skolgång. Stort tack till hans familj som har hjälpt oss varje gång vi behövt hjälp för att jag skulle kunna ägna tid åt mina studier.
Jag saknar ord för att uttrycka min tacksamhet till min mamma som trott på mig och stöttat mig genom hela förskollärarutbildningen. Hennes stöd har hjälp mig varje gång jag stött på motgångar under utbildningens gång.
Slutligen måste jag även tacka min bror och hans fru som har lånat ut sin soffa och sin tid varje gång jag reste upp till Stockholm för att kunna delta i min skolgång. Tack för att ni gett mig råd och stöd under hela utbildningen, utan er hade detta aldrig varit genomförbart.
1. Inledning
Förskolan ska spegla vårt samhälle och den ständiga förändring och utveckling som äger rum. Det är därför viktigt att förskollärarna har ett förhållningsätt som betonar acceptans, respekt och tolerans för alla människor oavsett bakgrund. Skolverket (2010) beskriver strävandedirektiv för hur förskollärare bör förhålla sig i sitt arbete med barn och vuxna i vårt mångkulturella samhälle. Vidare lyfter läroplanen för förskolan (2010) på en rad olika punkter att samarbetet med hemmet ligger till grund för barns utveckling och lärande. Vårdnadshavare ska hållas informerade om
förskolans verksamhet, det pedagogiska arbetet och om läroplanens strävandemål. Studien lyfter fram hur förskollärarna på dessa tre mångkulturella förskolor arbetar, hur de tar tillvara på barnens olikheter och vilka erfarenheter de har kring sitt arbete. Studien framhåller även hur vårdnadshavare upplever den mångkulturella förskolan, hur de upplever att deras barn påverkas av den samt om deras erfarenheter går i linje med vad förskollärarna ger uttryck för. Förskolechefen ger en övergripande bild av hur mångkulturella förskolor arbetar samt vilka villkor och utmaningar
förskollärarna, och förskolechefen, utsätts för. Jag har valt att använda mig av termen vårdnadshavare istället för föräldrar eftersom jag, under de verksamhetsförlagda delarna av min utbildning, har erfarit att några av barnen inte fostras av sina föräldrar.
Lahdenperä (2004) betonar att i den samtida mångkulturella förskolan kan pedagogerna inte anta att alla barn lever med samma sociala referensramar, har samma värdegrund eller samma kulturella bakgrund. Barn som kommer från andra delar av världen känner inte bara solidaritet och engagemang med det svenska samhället utan även med sitt ursprungsland. En universal värdegrund med fokus på hela mänskligheten är det som bör råda i en mångkulturell förskola. Förskolan bör utgå ifrån svenska normer där samtliga barn får ta del av det svenska språket och den svenska kulturen, samtidigt som allas kulturella bakgrund bör få komma till uttryck i förskolan.
1.1 Problemområde, syfte och forskningsfrågor
I läroplanen för förskolan (2010) framkommer på en rad olika punkter att förskolan aktivt ska jobba med mångkultur, demokrati och utveckla barns tillit till sin egen förmåga. Samarbete mellan förskola och hemmet ligger i stor del till grund för barns lärande och utveckling. Ett stort problemområde är brist på forskning kring hur man på bästa sätt inkluderar mångkulturalitet i förskolans pedagogiska arbete. Under mina verksamhetsförlagda utbildningar har jag observerat att mångkulturella förskolor upplever vissa svårigheter när det kommer jobbet med familjer med olika kulturell bakgrund, deras synsätt på den svenska förskolan som en social och pedagogisk institution. Detta har väckt mitt intresse och lett till att jag valt att undersöker detta ämnet närmare.
Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärarens, vårdnadshavarnas och förskolechefens förhållningssätt till och erfarenheter av mångkulturalitet i förskolan. Förskolechefen intervjuas eftersom hon har, enligt Skolverket (2010), det övergripande ansvaret för den pedagogiska verksamheten. Syftet uppnås genom att följande forskningsfrågor besvaras:
- Vilka pedagogiska villkor och utmaningar upplever förskollärare i sitt arbete på en mångkulturell förskola?
- Vilka pedagogiska villkor och utmaningar upplever förskolechefen i sitt arbete på en mångkulturell förskola?
1.2 Uppsatsens disposition
Uppsatsen är indelad i fem delar, utöver inledningen. Första avsnittet är bakgrunden som innefattar tidigare forskning och teori. I detta avsnitt lyfts även fram de
styrdokument som råder när det kommer till samverkan i förskolan. Avsnitt två är ett metodavsnitt som redogör metod, urval, datainsamling, validitet och reliabilitet, etiska aspekter, behandling av de insamlade data och studiens tillförlitlighetsfrågor. I avsnitt tre redovisas det empiriska materialet där informanternas svar lyfts fram. I nästkommande avsnitt, avsnitt fyra, teoretiseras det empiriska materialet med stöd av det interkulturella perspektivet samt tidigare forskning. I uppsatsens femte och avslutande avsnitt förs en diskussion om studiens empiri, analys och hur dessa kan kopplas till författarens förståelse. Avsnittet avslutas med slutsatser och nya
forskningsfrågor. Till sist följer litteraturlista samt missivbrev och intervjufrågor som bilagor.
1.3 Begreppsdefinitioner
Nedan följer relevanta begrepp som kommer att användas i denna uppsats.
1.3.1 Mångkultur
Lunneblad (2013) menar att mångkultur kan definieras på olika sätt. Tidigare har fokus på mångkultur legat på kulturella skillnader liksom ekonomiska tillgångar, arbete och utbildning. Numer ligger fokus mer på de kulturella, religiösa och etniska skillnaderna mellan människor. När jag framöver skriver om den mångkulturella förskolan menar jag att det finns många olika etniciteter, språk och religioner representerade bland barnen.
1.3.2 Kultur
Lahdenperä (2004) beskriver ordet kultur som ett isberg med synliga och osynliga delar. De synliga delarna består av maträtter, musik, traditioner, språket och historia. De osynliga består av värderingar, kommunikation, känslouttryck samt
personlighetsaspekter. Ordet kultur definieras som ett livsmönster hos en population som överförs socialt från en generation till nästa. Lunneblad (2013) definierar kultur som ett sätt människor lever på, han anser att det är på vilket sätt människor ger mening med sina liv genom sociala, materiella och kommunikativa uttryck.
1.3.3 Interkulturalitet
Lahdenperä (1997) lyfter fram att interkulturalitet är när människor från olika etniciteter möter varandra och interaktion mellan dem sker. Målet ur ett
interkulturaliskt perspektiv är att individer med skilda modersmål och levnadsregler lever med en ömsesidig förståelse för varandras olika kulturer. Lorentz och Bergstedt (2006) lyfter fram att det interkulturella perspektivet är ett sätt att lära sig att förstå andra individer, de likheter och skillnader som finns rörande olika värderingar och skilda kulturer. Vidare beskriver Lahdenperä (2004) att interkulturellt perspektiv ska betraktas som en lärandeprovess, vilket omfattar undervisning, ur ett mångkulturellt
sammanhang eftersom kulturella faktorer har en inverkan på människans lärande och utveckling.
Lorentz och Bergstedt (2006) lyfter fram attordledet inter i interkulturalitet står för interaktionsprocessen mellan individer med olika kulturella bakgrunder. Lunneblad (2013) talar liksom Lorentz och Bergstedt (2006) att interkulturell pedagogik är interaktion, mellan individer i förskolan.
2. Litteraturgenomgång
Tanken bakom litteraturgenomgången är att ge perspektiv på tidigare forskning och litteratur som finns kring ämnet mångkulturella förskolor. Jag använde mig av
databaserna Eric och Sweapub när jag utförde mina sökningar. Sökningarna utfördes på både svenska och engelska via avancerad service med fokus på educational level och early childhood. Ord som jag sökte efter var mångkultur, förskola, samverkan, sociokultur, multicultural, preschool, kindergarden, cooperation, parent,
multicultural, meeting och sociocultural.
I sökandet efter relevant forskning fann jag en stor andel av forskning inom området samverkan med hemmet, snarare riktats mot skolan än mot förskolan. Föreliggande studie har därför inte avgränsats till att bara använda forskning med inriktning kring förskolan utan även tagit med material som rör skolan, forskning som är möjlig att använda för att förstå båda typerna av verksamheter.
2.1 Mångkultur, ett svårfångat begrepp
Lunneblad (2013) lyfter fram att det inte finns en tydlig definition av vad som anses vara ett mångkulturellt samhälle. Anledningen till varför begreppet mångkultur blivit så omdiskuterat är för att begreppet ofta misstolkats och fokus har legat på
människors olikheter istället för att se till gemensamma beröringspunkter mellan människor. Begreppet har automatiskt associerats till en viss kulturell eller etnisk tillhörighet. Lunneblad (2013) beskriver vidare att Sverige alltid varit ett
mångkulturellt land eftersom samhället alltid bestått av människor med olika språk och skilda kulturer. Arbetskraftinvandringen på 1950-talet till slutet på 1960 talet ledde till en ökning av invandrare och därefter under 1970- 80- och 90- ökade invandringen ytterligare när många flyktingar sökte sig till Sverige. Detta sammantaget gör att Sverige inte kan ses som ett land som under det senaste årtiondetutvecklats till ett mångkulturellt samhälle.
Denkulturella mångfalden har enligt Lunneblad länge varit en del av Sverige. I ljuset av detta menar Lunneblad (2013) att det inte finns några givna gränser gällande samhällets kulturella mångfald. Enligt Lorentz och Bergstedt (2006) används ordet mångkulturalitet ofta för att ange ett samhällstillstånd. Samhället befolkas av
individer som representerar skilda nationaliteter, etniciteter och kulturer vid en given tidspunkt. Lahdenperä (1997) poängterar på samma sätt att mångkulturalitet är ett begrepp som betecknar ett samhälle med flera etniska grupper. Etniska grupper, och vad som definieras som etnicitet, beskrivs av Lunneblad (2013) som något kopplat till människors normer, värderingar och kulturella uttryckssätt.
Ellneby (2007) menar att mångkultur förutsätter att människor sinsemellan skapar en kulturförståelse genom kunskap om varandras olikheter. I förskolan handlar det om att först skapa förståelse för barnens kulturarv, vilket gör det lättare för barnen, och deras familjer, att förstå varandras kulturella olikheter. För att få en
kulturförståelse måste man skapa nyfikenhet, medkänsla, empati och visa respekt för människor oavsett bakgrund.
När jag använder mig av begreppet den mångkulturella förskolan syftar jag på den mångfald som representeras i barngruppen. Jag tar stöd av Lorentz och Bergstedt (2006) när jag kopplar mångkulturalitet i förskolan till barnens skilda nationaliteter, etniciteter och kulturer. Jag stödjer mig även på Ellneby (2007), som poängterar att en individ måste visa respekt för människor oavsett bakgrund, för att skapa sig en kulturförståelse och acceptera mångkulturen i samhället.
2.2 Ett interkulturellt perspektiv
Lahdenperä (2004) skriver att begreppet interkulturell pedagogik lanserades internationellt år 1974 av UNESCO; United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization. Mycket på grund av en rekommendation om utbildning för internationell förståelse, samarbete och fred samt undervisning om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Historiskt sett blev det interkulturella synsättet i den svenska skolan aktuellt redan år 1985 då perspektivet blev
sanktionerat genom ett riksdagsbeslut detta år. Enligt skolöverstyrelsens
handlingsprogram skulle undervisning i alla skolor använda sig av ett interkulturellt synsätt. Tanken bakom detta var att skapa ömsesidig respekt mellan människor. Vidare påpekar Lorentz och Bergstedt (2006) att interkulturalism står för en pedagogisk process, en samverkan mellan olika kulturer för att skapa ömsesidig respekt. Lorentz (2006) beskriver interkulturell kompetens i sin utvecklingsmodell, se figur 1. I sin teori hävdar han att kulturell kompetens ökar jämsides med att ens erfarenheter av kulturella möten och kunskaper om andras kulturer ökar.
Fig. 1 Utveckling mot interkulturell kompetens (Lorentz & Bergstedt 2006:131)
Lahdenperä (2008) lyfter att lärandet i ett interkulturellt perspektiv ses som
interaktionen mellan människors kulturella eller etniska bakgrunder. Olika etniska och kulturella skillnader upprättar pedagogiska villkor för själva kunskapsinnehållet
och lärandet. Interkulturalitet handlar om hur kulturer och religioner berikar och samverkar med varandra. Undervisning via det interkulturella perspektivet bör ta hänsyn till de olika kulturella och etniska bakgrunder som representeras i den aktuella barngruppen. I förskolan handlar det om att skapa en lärandemiljö där personalen integrerar barns olika språk och kulturella bakgrunder. Lorentz och Bergstedt (2006) poängterar att samhällsutvecklingen har en avgörande roll för förskolans värld. I dagsläget kan en förskola bestå utav barn, personal och familjer från en rad olika bakgrunder, kulturer och sociala miljöer. Det blir därför essentiellt att personalen i mångkulturella förskolor har kompetensen som krävs för att skapa den bästa lärandemiljön som gynnar mångfalden. För att detta ska vara möjligt måste personalen visa hänsyn till alla barns kultur, erfarenheter och språk när förskolans verksamhet planeras och utvärderas.
Lahdenperä (2008) benämner olika termer inom det interkulturella kunskapsfältet som är viktiga att förstå; mångkulturalitet, multikulturturalitet, flerkulturell och interkulturell. Dessa termer har gemensamt att de relaterar till kvalitativa aspekter i ett samhälle som består av kulturell och etnisk mångfald. Interkulturellt perspektiv antyder en process där kulturmöten sker genom interaktion och gränsöverskridande synsätt på relationer med olika individer. Värden som ömsesidig respekt, social rättvisa och tolerans beskrivs som förekommande mål i ett interkulturellt perspektiv. Lahdenperä (2008) skriver vidare att jobba i förskolan, enligt ett interkulturellt perspektiv, handlar om att arbetet ska utifrån demokratiska värden som respekt för andra människor. Att förebygga fördomar, diskriminering, rasism och sociala ojämlikheter som råder i samhället är en central del av det interkulturella perspektivet.
Lorentz och Bergström (2006) beskriver att den interkulturella pedagogiken går emot den traditionella svenska pedagogiken, som länge varit grunden i förskolan. I dagens mångkulturella samhälle, så är det enligt Lorentz och Bergström (2006), så är det både lärorikt och givande att bryta dessa traditioner. Alla medborgare i samhället bör få utveckla en interkulturell kompetens och för att detta ska vara möjligt måste den interkulturella utbildningen finnas tillgänglig som en utbildning för alla. Behovet för interkulturell utbildning är extra viktig i segregerade områden som oftast beskrivs som ståendes utanför samhället. Ett argument som Lorentz och Bergström (2006) tar upp ur ett kritiskt perspektiv mot interkulturell utbildning är att det kan hota den svenska kulturen, och att den svenska kulturen till och med kan försvinna på sikt. I likhet med Lorentz och Bergström (2006) anser emellertid Lahdenperä (2008) att den interkulturella pedagogiken utgår ifrån att stärka varje individ och stärka
individens kulturarv. Vi lever i det svenska samhället, ett demokratiskt samhälle, där alla har rätt att forma sin egen identitet. I ljuset av detta menar Lorentz och
Bergström (2006) att interkulturell utbildning inte hotar den svenska kulturen, den berikas istället genom ömsesidig respekt för alla människors lika värde.
Jag kommer att använda det interkulturella perspektivet som analytiskt verktyg eftersom detta perspektiv strävar just efter att skapa en ömsesidig respekt mellan människor. Resultatet kommer att kopplas till det interkulturella perspektivet för att klargöra hur arbetet med interkulturalitet kan främja arbetet i mångkulturella
2.3 Pedagogiskt arbete för att främja mångfalden i förskolan.
Skolverket (2005) lyfter att förskolan oftast blir det första mötet som föräldrar med utländsk härkomst har med den svenska kulturen, dess traditioner och där detsvenska språket står i centrum. Det är därför viktigt att skapa en god samverkan med hemmet så att alla familjer får ett bra bemötande från starten. Erikson (2008)
betonar i sin studie hur betydelsefullt det är att pedagogerna redan från start, vid första mötet med hemmet, lägger en bra grund för det framtida samarbetet.
I Vourinens (2007) studie, Hem och förskola, framkommer exempel på olika faktorer som kan främja mångfalden i förskolan. Den första faktorn är gemensamma
referensramar, det vill säga när personalen delar samma språk, trosuppfattning och kultur som vårdnadshavare och barn. En annan faktor som kan ha en stor inverkan är ifall förskolepersonalen själva har barn i förskoleåldern. Personalen beskrivs som mer tillmötesgående för de önskemål och krav som vårdnadshavarna ger uttryck för om de kan sätta sig in i föräldrarollen. Tredje faktorn som studien tar upp är den sociala kompetensen. Om båda parter är raka i sin kommunikation underlättas samarbetet och studien poängterar att vårdnadshavare faktiskt efterfrågar rak och tydlig kommunikation.
Kocyigit (2015) poängterar ytterligare en faktor som kan ha stor inverkan när der kommer till att främja mångfalden i förskolan och det är tiden. Tidsbrist i
verksamheten och vårdnadshavarnas stressfyllda vardag kan ha negativa
konsekvenser för den pedagogiska verksamheten. Personalen måste ha tid till att planera, genomföra och utvärdera det pedagogiska arbetet. När det kommer till att inkludera familjernas kulturella bakgrund i förskolan krävs det att personalen är lyhörd och öppen för vad vårdnadshavarna ger uttryck för. Vårdnadshavarna måste i sin tur ha tid till att sätta sig in i verksamheten och lyfta fram sina eventuella
önskemål. Förskollärarna måste därför hitta lösningar för att bemöta familjerna utifrån deras situation och ett sätt är att lägga stor fokus på den dagliga kontakten. Lunneblad (2006) lyfter fram i sin studie, förskolan och mångfalden, fram språket som den största bristande faktorn när det kommer till att arbeta med mångfald i förskolan. Kommunikationssvårigheter gör det svårt för pedagogerna att förstå vårdnadshavarna vilket i sin tur leder till att pedagogerna inte får kunskap kring familjernas kulturella bakgrund. Lunneblad (2006) skriver vidare att barn med annan kulturell bakgrund måste slussas in i det svenska samhället och den svenska kulturen. Samtidigt anser Lunneblad att pedagogerna har ett ansvar att ge barnen möjlighet att i förskolan få möta den egna ursprungskulturen. Arbetet med
mångkulturella familjer ställer därför nya och högre krav på pedagogerna, krav som bara kan uppnås genom ytterligare kompetensutveckling. Modersmålsundervisning är ett av de områden som pedagogerna behöver fortbildning kring. I en studie av Björk-Willén (2008) studeras en förskola i Sverige som jobbar med modersmåls-undervisning. Studien poängterar att flerspråkig undervisning får positiva effekter för både lärande och språkutveckling. Personalens förhållningssätt till flerspråkighet, att låta barn kommunicera på olika vis och på olika språk, berikar deras språkutveckling och lärande.
2.3.1 Värdegrund och pedagogiska utmaningar
Läroplanen för förskolan (2010) framhåller att värdegrunden i verksamheten är knuten till det etiska förhållningssätt som ska genomsyra förskolan. Förskolans verksamhet ska vila på samma demokratiska värdegrund som vårt svenska samhälle, och verksamheten har som uppgift att i förlängningen förmedla de värden som är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Jämställdhet, alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, allas rätt till välbefinnande oavsett kön, etnicitet eller trosuppfattning är några av de viktiga etiska utgångspunkter som läroplanen
förordar. Skolverket (2010) lyfter fram att pedagogerna har en betydelsefull roll eftersom de ska agera som goda förebilder och påverka barns respekt och förståelse för de rättigheter och skyldigheter som råder i ett demokratiskt samhälle. I ljuset av detta menar Lahdenperä (2010) att förskolan är idag en växande mångkulturell verksamhet där barn ska få möjlighet att, i tidig ålder, lära sig respektera andra människor och deras olika bakgrunder. Det är därför viktigt att personalen har en väl reflekterad värdegrund som går i linje med vad läroplanen strävar efter för att det pedagogiska arbetet ska bli så bra som möjligt.
Språket är en stor del av arbetet på en förskola mångkulturell förskola Håkansson (2003) lyfter fram att barns modersmål ofta kopplas till diskursen om mångfald i förskolan. Hon skriver att begreppet tvåspråkighet oftast används när det talas om kulturell mångfald. Hon poängterar att det finns delade åsikter gällande
tvåspråkighetens innebörd och individens identitetsskapande. Vissa anser att man är tvåspråkig om man växer upp med två språk i familjen medans andra definierar det som att ha viss kunskap om de olika språken. Vidare skriver Håkansson (2003) att den största missuppfattningen kring tvåspråkighet handlar om hur vidare barn kommer behärska de olika språken, hur språken har en inverkan på varandra samt vilket språk som barnen kommer identifiera sig med. Det svenska språket är rådande i förskolan men Skolverket (2010) har som strävans mål att barn även ska få utveckla sitt modersmål eftersom det har en stor inverkan på deras identitetsskapande.
2.4 Samverkan förskola och hem i ett mångkulturellt samhälle.
FN:s generalförsamling (1989) skriver i FN:s konvention att föräldrar harhuvudansvaret för barnens uppfostran och utveckling. Boukaz (2009) lyfter fram att förr i tiden tillbringade barnen hela sin barndom i hemmet med hemmavarande förälder. Numer spenderar barnen stora delar av sin vardag utanför hemmen, i förskolan tillsammans med andra barn på en institution. Föräldrar har fortfarande det övergripande ansvaret för barnen och deras fostran men förskolan spelar en stor roll i deras barndom. Både Lunneblad (2013) och Lahdenperä (2004) poängterar just detta, att förskolan som en pedagogisk institution ska komplettera hemmet, något som läroplanen också starkt betonar. Läroplanen för förskolan (2010) betonar att;
Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten inom förskolan (Skolverket, 2010. s.13).
Jonsdottir och Nyberg (2013) betonar att förskollärarna bör ha det yttersta ansvaret för samverkan mellan hem och förskola eftersom de har en utbildning och en
professionell kompetens i bagaget. Barn har en förmåga att lägga märke till, och känna av om föräldrarna och förskollärarna har en god relation. Trygga föräldrar
leder i sin tur till trygga barn så genom att stärka föräldrars inflytande och delaktighet i verksamheten påverkas barnens möjlighet till utveckling då trygga barn har lättare för att utvecklas. Enligt Danermark (2000) sker det ständig samverkan i vårt dagliga liv. Hela det sociala livet bygger på samarbete mellan människor. Enligt honom är samverkan, mellan förskola och hem, något mer organiserat och kopplat till
förskolans arbetsliv. Förskolan är styrd av olika uppdrag, gemensamma mål och olika styrdokument som anser att samverkan är väsentlig för att uppnå förskolans
strävandemål. Ansvaret för samverkan är delat mellan förskola och hem, relationen fungerar bara om båda parter tar lika ansvar.
Björk-Willén, Gruber & Puskás (2013) skriver att förskolan har en viktig roll för att vi ska kunna utvecklas i ett välfärdssamhälle. Förskolan är inte bara en plats för omsorg utan ska betraktas som ett redskap för de samhällsförändringar som ständigt sker grund av politiska beslut, exempelvis arbetsmarknadspolitiken och familjepolitiken. Vidare beskriver Björk-Willén (2009) att en mångkulturell diskurs, med fokus på etnicitet, har sedan flera decennier varit en viktig del av de styrdokument som tagits fram i förskolan. Diskurs är en formell diskussion eller debatt kring ett specifikt ämne, i detta fall mångkulturalitet. Det har dock saknats systematiserad forskning om hur etnicitet påverkar förskolans vardagliga praktik samt samspelet mellan
förskollärare, barn och vårdnadshavare. Frågor relaterade till etnicitet är frånvarande i forskning om förskolan vilket kan ha betydelse för hur invandrare och deras barn blir bemötta på grund av deras bakgrund. Björk-Willén (2009) belyser att etnicitet i förskolans vardag oftast görs till en språklig fråga, både när det kommer till
föräldrasamverkan och barns lek. Mångkulturella förskolor använder sig i stor utsträckning av både språkliga och ickespråkliga resurser för att kommunicera med hemmet. Det svenska språket är rådande men räcker inte alltid hela vägen fram. Kroppsspråk ses som en viktig resurs, liksom sång och ”nonsens”-språk som komplettenering.
Erikson (2009) beskriver olika strategier som berör området samverkan, strategier som kan tänkas vara gynnsamma för den pedagogiska verksamheten. Målet med strategierna är att skapa ömsesidig respekt och förtroende mellan förskola och hem. Första steget är att förskollärarna klargör för vårdnadshavarna vilka krav som ställs på dem. Bradford (1995) tar också upp hur viktigt det är att förskollärarna tydliggör för föräldrar med utländsk härkomst hur den svenska förskolan arbetar samt vilka förväntningar som ställs på vårdnadshavarna. Det är viktigt att förskollärarna motiverar för hemmet varför ett samarbete är så viktigt och hur det gynnar barnen i slutändan. Vidare beskriver Erikson (2009) att vårdnadshavare har oftast bara fokus på sitt eget barn medan förskollärarna har ett mer övergripande intresse för hela barngruppen. En utmaning uppstår när förskollärarna försöker få vårdnadshavarna till att tänka lite mer övergripande istället för sitt partikulära tänkande. Många vårdnadshavare ställer krav och önskemål utan att se på den stora bilden, krav som inte är rimliga i en barngrupp.
Sandberg och Vuorinen (2007) uppmärksammar i sin studie att vårdnadshavare uppskattar personalens ansträngningar och utbudet av samverkansformer. Det bidrar till en ”god cirkel” där både hem och förskola strävar efter en god samverkan. På förskolor med begränsat utbud av samverkansformer har det framkommit att personalen upplever vårdnadshavarna som ointresserade. Sandberg och Vuorinen (2007) poängterar att framför allt mångkulturella förskolor anstränger sig lite extra för att hitta nya samverkansformer för att öka vårdnadshavarnas delaktighet.
Skolverket (1998a) definierar föräldrasamverkan som ”all kontakt mellan hemmet och förskolan, både den dagliga kontakten vid lämning och hämtning av barnet och den organiserade kontakten vid föräldrasamtal, föräldramöten och
föräldramedverkan av olika slag i verksamheten” (Skolverket, 1998. s 57). Sammanfattningsvis kan likheter i ovanstående resonemang urskiljas. Både Lunneblad (2013) och Lahdenperä (2004) poängterar att förskolan som en
pedagogisk institution ska komplettera hemmet. Denna komplettering kan, enligt Danermark (2000), endast ske genom en god samverkan mellan förskola och hem. Vidare skriver Erikson (2009) att samverkan handlar om att hitta strategierna är att skapa ömsesidig respekt och förtroende mellan förskola och hem.
2.4.1 Styrdokument i en utmanande förskoleverksamhet
Hur förskolan bedrivs regleras på olika nivåer, både på nationell och lokal nivå. Förskolan som verksamhet följer flera olika styrdokument och lagtexter.
På nationell nivå lyfter skollagen i det andra kapitlet (SFS 1985:1100) förskolan, men det finns inga specifika skrivningar kring samverkan mellan förskola och hem.
Skollagen anger att ansvaret ligger hos varje enskild kommun att upprätta en skolplan där riktlinjer kring samverkan ingår.
I den läroplan som styr förskolans verksamhet, Läroplanen för förskolan 98, står det vidare formulerat på ett flertal ställen olika strävandemål riktat mot samverkan mellan förskola och hem. Även i Skolverkets allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan (2005) lyfts samverkan som en grundläggande utgångspunkt för verksamheten. Båda styrdokumenten framhåller samverkan och på vilket sätt den pedagogiska verksamheten kan beröra ämnet. I utvecklingssamtal med
vårdnadshavare når personalen fram med barnets utveckling och lärande. I den dagliga kontakten kan vårdnadshavare dagligen ta upp aktuella frågor som rör deras barn eller hela verksamheten. Styrdokumenten anför även att samverkan handlar om vårdnadshavarnas möjlighet till reellt inflytande och chans att påverka den
pedagogiska vardagen.
Skolverket (2007) har tagit också fram skriften Förskolan är till för ditt barn för att tydliggöra för vårdnadshavare om läroplanen innehåll och strävandemål, samt för att förtydliga vilka rättigheter vårdnadshavare har när det kommer till påverkan av förskolan. Även i detta styrdokument nämns samverkan vid daglig kontakt, under hämtning och lämning. Utvecklingssamtal nämns även som ett kommande inslag i verksamheten, en form av samverkan som personalen har skyldighet att kontinuerligt planera in.
Tuomela (2002) beskriver hur riksdagen år 1975 genomförde ett särskilt beslut som innebar att invandrare fick rättigheten att bevara och vidareutveckla sitt modersmål och sin kultur. Detta ledde i sin tur till att hemspråksreformen implementerades år 1977, ett dokument som blev framtaget på en nationell nivå, vilket resulterade till att kommunerna blev tvungna att erbjuda modersmålsundervisning till de elever som var berättigade till modersmålsträning. I vilken utsträckning barn får möjlighet att öva sig i sitt modersmål kan se olika ut då från kommun till kommun, allt beroende på hur aktivt kommunen jobbar med hemspråksreformen.
Vad gäller styrdokument på lokal nivå står det i kommunallagen (SFS 1991:900) att förskolan ska planeras och utvärderas regelbundet av både personalen och
kommunen. Det poängteras att både barn och vårdnadshavare ska göras delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Kommunens skyldighet blir i sin tur att upprätta en årlig kvalitetsredovisning för alla kommunala förskolor. Vidare ska varje förskola även upprätta en likabehandlingsplan, en plan mot diskriminering och kränkande behandling, en lokal arbetsplan samt en verksamhetsplan. I samtliga dessa olika planer är samverkan en viktig del av arbetet.
3. Metod
Jag har valt att genomföra intervjuer. Trost (2010) menar att denna metodform ger ett utförligare svar vilket gynnar kvalitativa forskningsfrågor. Under intervjuerna ges det utrymme för informantens egna tankar, erfarenheter och känslor. Diskussion kan föras och följdfrågor kan även ställas vilket resulterar till mer djupgående svar. De genomförda intervjuerna i denna undersökning spelades in med en ljudupptagare efter samtyckte från informanterna. Innan inspelningen informerades deltagarna om att bara jag skulle ha tillgång till inspelningarna. Det finns enligt Trost (2010) fördelar med användning av ljudupptagning vid intervjuer, intervjun kan transkriberas
ordagrant och anteckningar behöver inte föras vilket kan vara ett
distraktionsmoment. Under avlyssning av intervjuerna finns det möjlighet att bearbeta informationen och strukturera arbetet.
3.1 Kvalitativ forskningsstrategi
Trost (2010) lyfter fram att kvalitativ forskningsstrategi resulterar till en mer öppen och mångtydig empiri. Den kvalitativa forskningen lämpade sig bättre i min
undersökning då urvalsgruppen endast bestod av åtta informanter. Hur jag
formulerade mitt problemområde och mina forskningsfrågor ligger till grund för om studien skulle vara av kvantitativ eller kvalitativ metod. Stukát (2005) poängterar att kvalitativa studier ger ett mer djupgående och detaljerat svar. När jag valde metod tog jag hänsyn till att jag ville få fram informanternas upplevelser och erfarenheter kring min problemställning.
3.2 Urval
Mitt mål var att intervjua personer med olika bakgrund och erfarenheter för att försöka få en större variation till min studie. Kravet jag hade på informanterna var att alla skulle ha direkt kontakt med mångkulturella förskolor. Förskollärarna skulle jobba på en mångkulturell förskola, vårdnadshavarna skulle ha barn på
mångkulturella förskolor och förskolechefen skulle ansvara för en mångkulturell förskola. Antalet informanter har valts ut med hänsyn till tidsaspekten och jag tog bara kontakt med förskollärare som jobbat inom mångkulturella förskolor i flera år, detta för att de då har hunnit skaffa sig den erfarenhet jag efterlyste. Nästa steg blev utdelning av missivbrev till informanterna som skulle delta i studien. Planeringen utgick efter riktlinjer och rekommendationer enligt Trost (2010).
På grund av mitt syfte så var det antalet barn med utländsk bakgrund i varje förskola viktigt för mig vid valet av förskolor. Samtliga förskolor ligger i ett stadsområde i en stor stad belägen i södra Sverige, där befolkningen består mest av människor med invandrarbakgrund. Därför har 99% barnen i förskolorna invandrarbakgrund på något sätt, en siffra framtagen av förskolechefen. Varje förskola har barngrupper som består av svenskfödda eller icke svenskfödda barn vilkas föräldrar/förälder kommer från ett annat land.
Namnen på de olika förskolor som används i studien är fingerade namn.
Förskolan Solen. En mindre förskola med bara två avdelningar, en med yngre barn och en med äldre barn. Bara ett barn i hela verksamheten har två helt svenska föräldrar. Personalen i verksamheten har blandade bakgrunder, tre är svenska och resterande fem har annan etnisk bakgrund.
Förskolan Havet. En större förskola med två avdelningar där vardera avdelningen i sin tur har en avdelning med yngre barn och en med äldre barn. Inget barn i denna verksamhet har två helt svenska föräldrar. Personalen består av tre svenska
pedagoger och resterande tio har annan etnisk bakgrund.
Förskolan Stugan. En stor förskola med fyra avdelningar där vardera avdelningen i sin tur har en avdelning med yngre barn och en med äldre barn. Ett barn i denna verksamhet har två helt svenska föräldrar. Personalen består av sex svenska pedagoger och resterande arton har annan etnisk bakgrund.
3.2.2 De utvalda intervjupersonerna
Personerna som jag valt att intervjua presenteras kort här under med fingerade namn för att tillvarata deras anonymitet.
Anna: Förskollärare. 37 år gammal, utbildad som förskollärare och vidareutbildning som pedagogista. Arbetat 13 år i förskolan där hon jobbat största andelen i
mångkulturella förskolor. Jobbar med barn mellan åldern 1-5 år och barnen i gruppen har arabiska, bosniska, albanska, franska och engelska som modersmål. Barnen är första och andrahands invandrare. Jobbar på förskolan Stugan.
Karin: Förskollärare. 37 år gammal, utbildad som förskollärare. Arbetat i förskolan i 15 år, alltid i mångkulturella förskolor. Barnen hon jobbar med är 3-5 år och talar arabiska, albanska, bosniska, serbiska, danska och filippinska. Barnen är första och andrahands invandrare. Jobbar på förskolan Solen.
Sanna: Förskollärare. 37 år gammal, utbildad förskollärare. Arbetat i förskolan i 10 år, fem av åren i Sverige och resterande fem i sitt hemland. Har jobbat både på
mångkulturell förskola och på en mer svensk förskola. Jobbar med barn mellan åldern 1-3 år där barnen talar albanska, arabiska, bosniska, engelska och svenska. Barnen är första och andrahands invandrare. Jobbar på förskolan Solen.
Kim: Förskollärare. 37 år gammal, förskollärare samt grundskollärare 1-6 matematik, svenska, svenska som andra språk 1-3. Har arbetat i en på mångkulturell förskola ca 12 år och i mångkulturell skolan 2 år. Barnen hon jobbar med är 3-5 år och talar
arabiska, albanska, bosniska, serbiska, engelska och urdu. Barnen är första och andrahands invandrare. Jobbar på förskolan Havet.
Lena: Förskolechef. 59 år gammal utbildad som förskollärare och har sedan även slutfört rektorsutbildning. Ursprungligen från Sverige. Jobbat som förskolechef sedan 2008. Alltid arbetat på mångkulturella förskolor. Är förskolechef för förskolan Solen, Havet och Stugan.
Tina: Förälder. 31 år gammal med gymnasieutbildning inom restaurang.
Ursprungligen från Sverige. Uppväxt som kristen katolik men gift med en muslim. Har två barn i förskolan, en på två år och en på fyra år. Barnen går på samma förskola men på olika avdelningar. Barnen är i förskolan genomsnittligen åtta timmar per dag, fyra dagar i veckan beroende på föräldrarnas arbetstider. Har haft ett barn på
förskolan Solen och har båda sina barn nu i förskolan Havet.
Petra: Förälder. 36 år gammal med gymnasieutbildning. Ursprungligen från
Makedonien. Utövar Islam och fostrar sina barn som muslimer. Har fyra barn där av två går i förskolan, barnen som går i förskolan är tvillingar och går på samma förskola men på olika avdelningar. Barnen går i förskolan ca 40 timmar i veckan. Har sina barn på förskolan Havet.
Ida: Förälder. 34 år gammal med högskoleutbildad som förskollärare och snart specialpedagog. Ursprungligen från Sverige. Har tre barn i åldern 3, 7 och 9 år. Alla tre barn har gått på samma förskola. Har haft och har sitt barn på förskolan Solen. Sammanfattningsvis kan man säga att mina intervjupersoner utgör en blandning av personer med varierande kompetens, erfarenhet och bakgrund. Samtliga intervjuade förskollärare har genomgått en förskollärarutbildning.
3.3 Datainsamlingsmetod
Stukát (2005) poängterar att fördelen med semistrukturerade intervjuer är att sådana ger mer detaljerad information och djupare insikt kring det utvalda ämnet för
undersökning. Vidare poängteras det att semistrukturerade intervjuer kan tolkas som styrda men till viss del ger utrymme för flexibilitet. Flexibiliteten tillåter
informanterna att utforma sina svar samtidigt som jag kunde ställa följdfrågor. Min strävan var att få informanterna att berätta om sina erfarenheter snarare än att svara på förbestämda frågor. Frågorna jag valde att ställa skiljde sig beroende på vem
informanten var. Förskollärarna fick samma frågor, föräldrarna fick andra frågor men med samma mål som studien handlade om, dock lite annorlunda formulerat.
Förskolechefen fick en sammanfattning av informanternas olika frågor eftersom jag strävade efter en övergripande insyn i hur verksamheten möter och jobbar med mångkultur. Eftersom mitt syfte var att se vilka erfarenheter och vilket
förhållningssätt som råder i förskolan ansåg jag att intervjuer lämpade sig bäst.
3.4 Databearbetning och analysmetod
Jag visste redan från början vilka förskolor jag ville inkludera i denna studie, alla tre förskolor har jag tidigare erfarenheter ifrån och jag visste att samtliga hade hög andel barn från andra kulturer. Jag tog hjälp av min handledare som jag haft under mina
verksamhetsförlagda utbildningar för att komma i kontakt med informanter som var intresserade av att ställa upp på intervjuer. Samtliga intervjuer genomfördes
individuellt med varje informant och tog mellan 45 till 60 minuter att utföra. Stukát (2005) lyfter fram att intervjumiljön är viktig, att det bör vara en plats där
informantenkänner sig trygg och lugn. Han påpekar också att det är informanten som bör få välja miljön. Jag erbjöd därför att komma till informanternas arbetsplats, hem eller på ett närliggande café. Vad gäller förskollärarna och förskolechefen tänkte jag inte bara på miljöaspekten utan också på vad som var lättast för dem. Intervjuer under deras arbetstid visade sig vara det naturliga valet eftersom de kunde boka in intervjun under sin planeringstid för att inte ta tid från barngrupperna. Under
intervjuerna använde jag mig av röstinspelning, dels för att det skulle underlätta min transkribering men även för att jag skulle behålla fokus på det som sades istället för att distraheras av att skriva ner vad informanterna gav uttryck för.
Analysförfarandet följde sedanden så kallade femstegsmallen som Denscombe (2009) beskriver. Första steget; Förberedelse av data har utförts genom att avlyssna
ljudinspelningarna. För att få en förtrogenhet med studiens data har intervjuerna transkriberats och inspelningarna har avlyssnats vid upprepade tillfällen. Tolkning av data har skett genom att kategorisera data utifrån de svar som framkom. Verifiering av data har betraktas i studien genom en strävan att arbeta kritiskt och objektivt samtidigt som en medvetenhet funnits kring risken för påverkan utifrån.
Generalisering är inte möjligt då denna studie är en liten kvalitativ studie med åtta informanter.
3.5 Tillförlitlighetsfrågor
Trost (2010) lyfter fram att man vid kvalitativa intervjuer strävar efter att få veta hur informanterna uppfattar ämnet som studien fokuserar på. När jag exempelvis frågar hur mångkulturen påverkar förskolan är det informanternas åsikt jag är intresserad av, inte vad jag fått fram genom litteratur eller tidigare forskning. Genom min frågeställning får jag också reda på hur informanterna definierar och värderar begreppet mångkultur. Jag valde en kvalitativ studie eftersom jag är intresserad av föräldrarnas och förskollärarnas tankar och resonemang kring mångkulturen i förskolan. Trost (2010) menar att den som genomför intervjuerna inte får bidra med några utläggningar eller åsikter under intervjuerna. Anledningen till detta är att intervjuaren ska förhålla sig objektiv och saklig under studien. För att visa intresse för informanternas svar, och för att få mer utförliga svar, ställde jag följdfrågor samtidigt som jag strävade efter att vara så neutral som möjligt. Trost (2010) menar med
tillförlitlighet att en studie inte utsatts för slumpinflytelser och tolkas därför som stabil. Intervjuerna genomfördes med förskollärare med hög trovärdighet vilket kopplats samman med deras långa erfarenhet inom förskolans verksamhet och deras utbildning. Alla intervjuer spelades in för att därefter avlyssnas och transkriberas för att undvika feltolkning kring svaren.
3.5.1 Reliabilitet och validitet
Stukát (2005) anför att begreppet reliabilitet beskriver hur bra datainsamlingen har fungerat i studien, kvaliteten av mätningen. Begreppet kopplas även samman med i vilken utsträckning undersökningen kan upprepas. Begreppet har sitt ursprung inom kvantitativ forskning och detta kriterium är, enligt Stukát (2005), ofta svårt att uppfylla vid en kvalitativ forskning.
Stukát (2005) betonar att validitet betyder trovärdighet, det vill säga om man verkligen mäter det man vill mäta. Validitetsbegreppet handlar om relevansen av insamlad data för studiens frågeställning. Jag har studerat det jag avsett att
undersöka, hur mångkulturella förskolor jobbar med mångfalden som representeras i förskolan. Genom semistrukturerade intervjuer lyckades jag få in det material som jag behövde för att besvara mina forskningsfrågor. Jag har under varje intervjutillfälle följt min intervjuguide. Ytterligare en aspekt som gör att jag känner mig trygg i mitt metodval är att jag fick utförliga svar från informanterna, svar som sedan kunde kopplas till utvald litteratur. Mycket av resultatet kunde kopplas till forskning och studier kring mångkultur i förskolan, något som jag anser ger arbetet trovärdighet. Trovärdigheten ökade även genom att samtliga intervjuer spelades in och på så sätt bortföll inget av informanternas utsagor vid analysen. Jag har lyckats täcka in de områden som jag strävade efter att mäta vid studiens uppstart. Under hela studiens gång har jag sett över forskningsprocessen för göra medvetna val, litteratursökning, insamling av data, analysering av data, sammanställning av resultatet och diskussion kring studiens resultat.
3.6 Etiska aspekter
Med stöd av Vetenskapsrådet (2011) har jag ambitioner att respektera samtliga
informanters integritet och rättigheterna i studien. De fyra krav som Vetenskapsrådet antagit är följande; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. När en vetenskaplig forskning genomförs är det viktigt att tillgodose dessa krav. Informationskravet lyfter att alla som intervjuats informerats om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Jag informerade samtliga informanter om vilka villkor som gäller för deras deltagande samt om deras uppgift i studien.
Informanterna som ingick i denna studie fick ett missivbrev där jag kort förklarade deras rättigheter och studiens syfte. Samtyckeskravet lyfter att informanterna i studien har rätten att bestämma över sitt deltagande, medverkan bygger på frivillighet. Jag bad alla som skulle intervjuas att lämna sitt samtycke till sin medverkan i arbetet. Konfidentialitetskravet lyfter att uppgifter om personer som ingår i studie ska ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna ska behandlas med anonymitet. Jag informerade alla som deltog att deras namn är fingerade likaså de förskolor som de jobbar på eller har barn inskrivna i.
Nyttjandekravet lyfter att det insamlade materialet endast får användas för
forskningsändamål. Uppgifter som samlats in under studien skulle endast användas för detta forskningsresultat, något som informanterna informerades om innan intervjun genomfördes.
4. Resultat
Nedan redovisas de resultat som framkommit under intervjuerna, kapitlet är indelat i olika kapitel för att underlätta och tydliggöra för läsaren.
Samtliga informanter framhöll under sina intervjuer att en bra relation mellan förskolan och hemmet är essentiell för att skapa en trygg verksamhet. Förskollärarna lyfter fram samverkan mellan hem och förskola som ett verktyg för att uppnå strävandemålen i läroplanen, och utgör således en stor del av det pedagogiska arbetet. Förskolläraren Anna ger ett tydligt exempel på detta;
Utan samverkan kan vi inte utföra strävandemålen som läroplanen lyfter. Det är extra viktigt när man jobbar med mångkulturella familjer eftersom kommunikationen blir nyckeln till en bra och fungerande verksamhet. Språket ses oftast som den största bristen när vi skall samverka med mångkulturella familjer, men jag tror att om man bara vill så går allt. Med tydligt kroppsspråk och bilder kan man kompensera för de ord som inte går att förstå.
Karin, från förskolan Havet, berättar vidare att en bra relation med hemmet måste byggas upp redan från början, från första dagen. På förskolan Havet har personalen därför valt hembesök som en del av inskolningen. Genom hembesök möter förskolan barnen på en trygg och neutral plats där deras kultur representeras tydligt.
Förskollärarna från förskolan Havet anser att hembesöken blir ett perfekt tillfälle att fråga familjerna om vilka traditioner och högtider som firas samt om de önskar att förskolan firar eller uppmärksammar dessa. Sanna berättar;
Vi frågar alltid familjerna vad de önskar att vi lyfter i verksamheten. Vi firar alltid stora högtider som Bajram och Eid eftersom största andel av våra barn firar dessa. Minoriteterna som finns i förskolan ber oss att muntligt uppmärksamma deras högtider, men de vill inte att vi firar det i förskolan för de anser inte att vi kan återskapa det som familjerna firar hemma.
Förskolläraren Tina berättar vidare att förskolan även bjuder in till evenemang där alla familjemedlemmar är välkomna, de firar exempelvis lucia, kulturdagar och midsommar högtider som tolkas, av vårdnadshavarna,som svensk tradition. Tina berättar vidare att;
Det handlar om att hitta en balans mellan vår kultur och den svenska kulturen. Vi uppskattar att de firar olika högtider utan att lägga någon religiös aspekt på firandet. Vi välkomnar allas traditioner och respekterar allas bakgrunder så länge ingen tving på sig sin tro på våra barn.
Citatet ovan betonar således en ömsesidig respekt från både hem och förskola.
Förskollärarna Karina och Anna berättar under sina intervjuer att de oftast bemöts av stereotypa åsikter när det kommer till att jobba på en mångkulturell förskola. De möts ofta av olika kommentarer som exempelvis; ”Då har ni ingen samverkan eftersom bara kvinnorna tar hand om barnen” ”Ni kan inte kommunicera med familjerna eftersom de inte talar svenska”. Karina och Anna berättar vidare att detta inte stämmer överens med deras vardag – männen i familjerna är enligt dem minst lika delaktiga i barnens liv och även om vissa vårdnadshavare har svårigheter med det svenska språket så försöker de göra sig förstådda på olika sätt. Brister
kommunikationen helt finns det tolkstöd man kan ansöka om.
4.2 Pedagogiska villkor och utmaningar som förskollärare
upplever i sitt arbete på en mångkulturell förskola
Språket var den största utmaningen enligt samtliga förskollärare, vilket jag hittills också betonat. Vidare framkom det att religiösa önskemål från familjer, kan skapa svårigheter i verksamheten. Anna lyfter fram under sin intervju att hon vid två olika tillfällen varit med om att familjer som inte velat att deras dotter skulle hålla en pojke i handen under
exempelvis promenader till lekplatsen. Anna hade förklarat för familjerna att de sällan parar ihop barn, barnen väljer själv vem de vill hålla i hand. Karin berättar att hon hade flertals gånger fått önskemål om att manliga kollegor inte skulle byta blöja på deras döttrar.
Samtliga förskollärare berättar att de svenska traditionerna står i fokus på deras förskolor men man har även valt att inkludera andra högtider och traditioner.
Förskolläraren Anna berättar att det är viktigt att barnen får erfarenheter om svensk barnkultur för att känna gemenskap med svenska barn. Samtidigt som den svenska kulturen står i fokus vill förskollärarna inkludera alla barns traditioner eftersom det ses som lärorikt och viktigt för barnens identitetsskapande. Förskolläraren Kim, berättar om ett aktuellt dilemma;
Vi har barn i verksamheten vars familjer tillhör Jehovas Vittnen och de firar ingenting enligt sin religion. Det blir omständligt för oss och för dessa familjer att ständigt behöva ha sina barn hemma på dessa dagar som vi har något firande inplanerat. Deras barn får inte vara med på aktiviteter som rör någon form av firande. Vi måste respektera alla men deras barn missar mycket av vad som sker i verksamheten eftersom de andra barnen pratar om att fira exempelvis fira lucia, gå luciatåg eller baka inför lucia i fler veckor.
Något som annars var genomgående under samtliga intervjuer med både
förskollärarna och förskolechefen var deras egen syn på mångkultur i förskolan. Samtliga beskrev mångkultur som en tillgång, olikheter som välkomnas med en nyfikenhet och acceptans för varandras bakgrunder. De beskrev detta som grunden för deras verksamhet, deras förhållningsätt och deras strävan efter att skapa broar mellan förskola och hem. När jag frågade förskollärarna om de ansåg sig ha rätt kunskap för att jobba på en mångkulturell förskola svarar samtliga att de anser att deras långa erfarenhet ger de rätt förutsättningar för att klara av jobbet. Karin berättar;
Jag önskar att vi kan få en fortbildning kring interkulturellt arbetssätt eftersom vi hade behövt mer information kring detta perspektiv. Vi jobbar, enligt oss, med detta men lite mer utbildning hade inte skadat. Det hade gjort oss tryggare i vår yrkesroll och gynnat oss i praktiken.
Anna från förskolan Stugan lyfter även hon det interkulturella perspektivet som grunden i verksamheten. Dock tycker hon att alla tolkar detta lite olika och därför hade fortbildning varit nödvändigt så att alla kan jobba mot samma mål. Även Sanna från förskolan Solen ger uttryck för detta och hoppas på att personalen kan få mer utbildning i framtiden.
4.3 Vilka erfarenheter har vårdnadshavare av den
mångkulturella förskolan?
Överlag ser vårdnadshavarna mångkulturen som en positiv del av förskolan. Samtliga lyfter fram att barnen lär sig respekt och förståelser för varandras olikheter genom att interagera med barn från olika kulturer. Ida och Tina berättar att Sverige blir mer och mer mångkulturellt och barnen måste redan från tidig ålder lära sig att respektera alla oavsett bakgrund. Det finns bara en helt svensk familj som har sitt barn i dessa tre utvalda mångkulturella förskolor. Under min intervju med Ida framkom det att familjen uppskattar att deras barn fått växa upp tillsammans med andra barn från olika kulturer. När jag bad Ida att beskriva förskolan med ett ord sa hon;
Berikande. Barnen får i första hand se och uppleva så mycket från så många delar av världen, allt ifrån språk till klädstilar.
Förövrigt lyfte Ida att barnen har berikats med en större fantasi när de fått vara delaktiga i en mångkulturell förskola. Familjer har kommit på kulturdagar och
berättat sagor och historier från deras hemländer. Barnen har fått fira andra högtider och traditioner vilket leder till att de har en större förståelse för vad mångkultur
innebär. Hon anser att värdegrunden för det mångkulturella arbetet genomsyrar varsamheten, hon lyfter;
Som utbildad förskollärare ser jag saker som andra föräldrar kanske inte lägger märket till. Min känsla är att hela verksamheten byggs på faktum att förskolan är mångkulturell och det blir bara en så naturlig del av det hela.
När jag frågade vårdnadshavarna om det hade några negativa erfarenheter om att ha sitt barn på en mångkulturell förskola berättade Tina att hennes barn blivit ”tuffare i sin attityd”. Hennes son går på en storbarnsavdelning, sonen berättar ofta att de leker ”fight” och vissa dagar vill han inte gå till förskolan för att han inte vill vara med på ”fight”. Mamman oroar sig över att barngruppen är stökig och vissa av barnen kommer från kulturer där männen ska framstå som starka och inte ge vika. Hon berättar även att sonen börjat bryta mer när han talar, något mamman oroar sig över eftersom hon talar flytande svenska hemma. Sonen använder sig mer av slang och negativa uttryck som ”ey mannen” och ”jag ska kniva dig”. Även vårdnadshavaren Ida berättar om liknande erfarenheter;
Vår äldsta son började bryta på svenska och pratade mycket slang. Men detta är inget vi ser som negativt utan vi ser på detta som en form av dialekt. Han kanske pratade så för att bli förstådd och accepterad av sina kompisar. Vi pratar flytande svenska hemma men han valde att börja bryta i visa sammanhang. Andra familjer kanske skulle se detta som negativt men vi valde att inte lägga så mycket vikt kring det eftersom vi ansåg att det bara var en del av hans
identitetsskapande.
Samtliga vårdnadshavare lyfte att det kan uppstå svårigheter i kommunikationen med andra föräldrar i förskolan, språket beskrivs som den bristande delen. Tina berättar att några föräldrar låter deras kultur och värderingar gå ut över barnen, några barn får exempelvis inte fira olika högtider. Alla vårdnadshavare tyckte att alla barn ska få vara med under alla högtider. Tina berättar:
Barn ska få vara barn och inte behöva tänka på kultur, rätt och fel utan bara få leka och ha roligt. Att fira Lucia eller Bajram skadar ingen, varför inte bara låta barnen få vara barn?
Jag frågade vårdnadshavarna hur de ser på modersmålsträning och både Tina och Petra ansåg att det var positivt när någon från personalen talar samma språk som barnen gör hemma. Stöttning i modersmålet uppskattades samtidigt som de anser att det svenska språket bör vara i fokus så att alla barn förstår vad som sägs.
När jag frågade vårdnadshavarna kring samverkan berättade samtliga att de försöker komma på föräldramöten och utvecklingssamtal. Vårdnadshavarna berättar att under föräldramöten, föräldraråd och utvecklingssamtal lyfter personalen hur de jobbar med läroplanen men att detta kommer sällan upp i vardagskontakten.
Vårdhandshavarna önskar att personalen berättar mer under exempelvis hämtning vad barnen har gjort samt vad de lär sig. Ida och Petra nämner att en tavla med bilder är nog för att de ska få en insikt i verksamheten, även om den inte uppdateras
dagligen på grund av tidsbrist.
Ida berättar vidare att deras yngsta barn har svårigheter med språket. Barnet träffar en logoped och de har stödinsatser. Hon tror dock att barnet inte lider av sin
språkförsening eller känner sig utanför i barngruppen eftersom barnet i barngruppen ligger alla på olika nivåer i sin språkutveckling. Hon tror att barnet mår bra och kommunicerar genom andra sätt exempelvis knoppspråk och ljud för att göra sig förstådd. Hade barnet varit i en helt svensk förskola hade barnet kanske blivit utanför
på grund av sin språkförsening men här, i denna mångkulturella förskola, förblir barnet som en i gruppen.
4.4 Vilka pedagogiska villkor och utmaningar upplever
förskolechefen i sitt arbete på en mångkulturell förskola?
Förskolechefen Lena har upplevt en del svårigheter när det kommer till arbetet med föräldrar med utländsk härkomst. Språket beskrivs även här som en svårighet eftersom hon anser att hon inte kan nå fram till vårdnadshavarna med den information som krävs. Lena lyfter fram att det blir svårt att lösa eventuella konflikter eller önskemål om språket brister. Lena berättar;Föräldrar har ringt och ställt krav på att manliga pedagoger inte får byta blöja på deras dotter, enligt deras tro får ingen man se deras barn naket. Jag har som chef fått berätta att
verksamheten inte kan fungera på detta sätt eftersom det kan leda till att exempelvis deras dotter går med en smutsig blöja i någon timme för att det bara finns en manlig pedagog på avdelningen. Jag har försökt ge de ett konkret exempel på vilka konsekvenser det kan ha på deras barns omsorg och hälsa. Det har både resulterat till att familjerna accepterat manligt blöjbyte men även att någon familj valde att flytta deras barn till en annan förskola.
Lena lyfter fram att många av hennes kollegor, andra chefer i hennes stad, kommer från den ”gamla skolan” där man inte har så mycket erfarenheter kring att jobba med föräldrar med utländsk härkomst. Lena anser att många av hennes kollegor lever kvar i den kunskap och den utbildning som rådde då, de har inte anammat den nya
forskningen eller fortbildningen som finns. Lena berättar;
Det finns så mycket att hämta från andra kulturer, så mycket bra saker. Vi svenskar är ibland lite för tysta och tråkiga vilket gör att dessa andra kulturer kan ses som lite skrämmande eftersom andra kulturer samtalar mycket med exempelvis gester och högre tonart. Jag får ofta frågan ”hur kommer det sig att du jobbar där och varför söker du dig inte vidare?”. Jag får ofta ett negativt bemötande när jag berättar vart jag jobbar. Jag får ofta förklara för andra hur
verkligen ser ut på min arbetsplats och öppna folks ögon för alla positiva aspekter.
Vidare berättar Lena att förskolorna främjar mångfalden genom att fira olika
högtider, bjuda in till kulturfest och vardagligt föra samtala om människors olikheter med barnen och deras föräldrar. Hon anser att kunskap om varandras kulturer leder till acceptans vilket i sin tur skapar en god lärandemiljö i förskolan. Lena anser att hennes roll som förskolechef blir att medla mellan hem och förskola när familjerna inte känner sig nöjda med de svar som förskollärna givit. Hennes ansvar är även att se till så att personalen får den fortbildning som krävs för att jobba i en mångkulturell förskola, något som hon anser erbjuds kontinuerligt speciellt för nyanställd personal. Hon anser att en interkulturell pedagogik är bäst lämpad att använda sig av i
mångkulturella förskolor men hon är medveten om att all personal inte har denna kunskap, något som hon strävar efter att förändra.
4.5 Resultatsammanfattning
Det framkom i resultatet att mångkultur, i informanternas tappning, betraktas som en naturlig del av det vardagliga arbetet på förskolorna och att de olika kulturer som finns representerade på förskolorna får komma till uttryck. Förskollärarna upplever sig arbeta interkulturellt i viss utsträckning och de anser att interkulturell pedagogik är givande i mångkulturella förskolor. Det framkom också att det interkulturella
arbetssättet kräver extra ansträngning från både förskolan och hemmet, personalen måste vara mer flexibel i mötet med vårdnadshavarna.
Språk ses som den största utmaningen i arbetet med familjer med utländsk härkomst. Språkförbistringar leder till svårigheter att förmedla verksamhetens syfte. Även om förskollärarna, och förskolechefen, ger uttryck för att det finns en språkbarriär så bör det interkulturella arbetet kunna fortlöpa genom en god samverkan med hemmet. Förskollärarna måste vara extra tydliga i sin kommunikation och använda sig av kroppsspråk, gester och bilder för att nå fram till de vårdnadshavare som har brister i det svenska språket. Om vårdnadshavarna trots detta inte tycks förstå budskapet som förskollärarna försöker förmedla anlitas en tolk.
Förskollärarna gör sitt bästa för att synliggöra och lyfta fram de olika kulturerna utifrån vårdnadshavarnas önskemål. Med hjälp av vårdnadshavarna försöker förskollärarna få in barnens kultur i förskolan, detta med goda resultat enligt de vårdnadshavare som intervjuades. Förskollärarna strävar efter att inkludera familjernas olika bakgrunder i verksamheten genom att visa förståelse gentemot barnen, vårdnadshavarna och deras kultur. Modersmålsträning i förskolan finns det skilda åsikter kring och det är oklart hur förskolan lever upp till de strävandemål som läroplanen lyfter fram angående modersmålsträning.
Förskollärarna uttrycker att det viktigaste arbetet på en mångkulturell förskola är att ha en stark grundverksamhet där alla verkar tillsammans mot samma mål. Det vill säga, att vara lyhörd, närvarande och genuint intresserad av vad barnen, och deras vårdnadshavare, har med sig i bagaget. Enligt förskollärarna, och förskolechefen, är det extra viktigt att arbeta med respekt, jämlikhet och solidaritet, samt allas lika värde. Samtidigt som allas bakgrund representeras måste förskolan även skapa en verksamhet som ger barnen kunskap om hur det svenska samhället fungerar och vilka normer som råder i vårt samhälle. Vårdnadshavarna har samma uppfattning som förskollärarna gav uttryck för, nämligen att svensk kultur, svenska värderingar och normer samt det svenska språket i första hand ska råda i förskolan. Exempelvis bör svenska högtider och seder framhävas, likväl som svensk litteratur, musik och mat. Detta så att alla barn ska känna sig inkluderade oavsett ursprung. Vidare framkom det att barn från strikta religiösa familjer riskerade att hamna utanför gemenskapen i barngruppen när de inte tillåts fira andra religiösa högtider. Både förskollärarna och förskolechefen uttryckte svårighet kring att möta alla familjers kulturella önskemål då vissa familjer ställde orimliga krav som inte kunde uppfyllas. Kulturella skillnader och okunskap kring hur den svenska förskolan fungerar som institution lyfts fram som ännu en bidragande faktor till eventuella svårigheter kring samverkan på en
mångkulturell förskola.
5. Interkulturellt perspektiv på samverkan i förskola
och hem – analys
I denna del av arbetet teoretiseras resultatet med stöd av den litteratur som
presenterats tidigare i studien. Poängen är att skapa en djupare förståelse av det som återspeglas i resultatet. Avsnittet delas in i olika rubriker för att ge en lättare överblick över de analytiska teman jag identifierat.
