Akademin för hälsa, vård och välfärd
”VI HAR INGA RIKTLINJER ALLS
GÄLLANDE HEDERSRELATERAT
VÅLD OCH FÖRTRYCK”
En intervjustudie om skolkuratorers upplevelse av sitt handlingsutrymme för
att stötta elever som utsätts för hedersproblematik
RAFEL JABER
SOLIN KAREM
Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Socionomprogrammet
Kursnamn: Examensarbete inom socialt
arbete
Kurskod: SAA056
Handledare: Anna-Lena Almqvist Seminariedatum: 2021-06-03 Betygsdatum: 2021-06-14
FÖRORD
Vi vill först och främst tacka vår handledare Anna-Lena Almqvist för det hängivna stödet och motivationen hon givit oss. Utan hennes handledning och engagemang skulle utförandet av detta arbete varit svårt. Vi vill också tacka de deltagare som medverkat i studien för deras tid och entusiasm under intervjuerna. Sist vill vi även passa på att tacka de som läst igenom vårt arbete och som tagit sin tid för att ge oss konstruktiv kritik samt återkoppling.
”VI HAR INGA RIKTLINJER ALLS GÄLLANDE HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK”
- En intervjustudie om skolkuratorers upplevelse av sitt handlingsutrymme för att stötta elever som utsätts för hedersproblematik
Författare: Rafel Jaber och Solin Karem Mälardalens högskola
Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet
Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Vårtermin 2021
SAMMANFATTNING
Denna kvalitativa studie är baserad på skolkuratorers upplevelse av deras handlingsutrymme kring elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare innehåller studien skolkuratorers upplevelser av hur skolledningen ger stöd och vägledning, i form av riktlinjer, kring dessa ärenden. Studiens val av metod var intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer och en mindre fokusgruppsintervju. Sammanlagt intervjuades sju skolkuratorer som arbetade på gymnasieskolor från tre olika län i Sverige. Resultatet visade att
skolkuratorerna upplevde att deras handlingsutrymme var begränsat med anledning av den bristande kunskapen kring hedersproblematik samt organisationens ramverk. Studiens resultat analyserades med hjälp av teorin om gräsrotsbyråkrati och det teoretiska begreppet “byråkratisk autonomi” för att resonera kring den insamlade empirin i koppling till det teoretiska ramverket.
Nyckelord: Gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme, hedersrelaterat våld och förtryck, skolkuratorer, skolledning, stöd
"WE DO NOT HAVE ANY GUIDELINES AT ALL REGARDING HONOR-RELATED VIOLENCE AND OPPRESSION"
- An interview study about school counselors experience of their space of management to
support students who are exposed to honor-related issues Authors: Rafel Jaber and Solin Karem
Mälardalen University
School of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program
Thesis in Social Work, 15 credits Spring term 2021
ABSTRACT
This qualitative research study will address the experience that school counselors feel about their space of management about students that are exposed to honour related violence and oppression. Further, the study contains school counselors' experience about the way the school management gives support and guidance, through guidelines, about these cases. The study’s choice of methods consists of semi structured interviews and one smaller group interview. Altogether there were seven school counselors that were interviewed. All of them worked in different senior high schools from three different regions around Sweden. The results of the study were that school counselors feel that their space of management was very limited because of the deficient knowledge about honour related problems and because of the organizations guidelines. The research study was analyzed through the theory about street-level bureaucracy and the theoretical concept of “bureaucratic autonomy” to reason about the empirical data that has been collected, in connection with the theoretical approach.
Keywords: Honour related violence and oppression, school counselors, school management, space of management, street-level bureaucracy, support
INNEHÅLL
1 INLEDNING ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
1.2 Centrala begrepp ... 2
1.2.1 Hedersproblematik ... 2
1.2.2 Skolkuratorer ... 3
1.2.3 Handlingsutrymme ... 3
2 BAKGRUND ... 3
2.1 Hedersproblematik som brott ... 4
2.2 Skollagen och elevhälsa ... 4
3 TIDIGARE FORSKNING ... 5
3.1 Unga som blir utsatta för hedersproblematik ... 5
3.2 Socialarbetares handlingsutrymme och hantering av hedersrelaterat våld och förtryck ... 6
3.3 Föreställningar och normer om hedersrelaterad kultur-, våld och förtryck ... 8
3.4 Forskningens relevans för studien ... 10
4 TEORETISKT RAMVERK... 11
4.1 Gräsrotsbyråkrati ... 11
5 METOD OCH MATERIAL ... 13
5.1 Metodval ... 13
5.2 Urval ... 14
5.3 Datainsamling och genomförande... 14
5.4 Databearbetning och analysmetod ... 15
5.5 Studiens tillförlitlighet och äkthet... 17
5.6 Etiska krav ... 19
5.7 Förförståelse ... 19
6.1 Skolkuratorers handlingsutrymme ... 20
6.1.1 Skolledningens vägledning till skolkuratorer ... 20
6.1.2 Samverkan med andra aktörer ... 22
6.1.3 Konsekvenser av skolkuratorers handlingsutrymme ... 24
6.2 Normer om hedersrelaterad problematik ... 25
6.2.1 Föreställningar om hedersproblematik ... 25
6.2.2 Heder och kön ... 27
6.2.3 Kunskap om hedersproblematik inom skolan ... 28
7 DISKUSSION ... 29 7.1 Resultatdiskussion ... 29 7.2 Metoddiskussion ... 31 7.3 Etikdiskussion ... 34 7.4 Slutsatser ... 34 REFERENSLISTA ... 36 BILAGA A – MISSIVBREV BILAGA B – INTERVJUGUIDE
1
INLEDNING
Varje år utsätts människor för hedersrelaterat våld i Sverige. Mellan åren 2015 och 2017 uppgick antalet till 200 rättsfall inom hedersrelaterat våld och förtryck, vilket är en ökning från tidigare år (SVD, 2017).De mest uppmärksammade fallen är bland annat Fadime Sahindal och Pela Atroshi, som givit hedersförtrycket ett ansikte. Varje år anordnas en minnesceremoni i syfte att hedra Fadime och Pela, men även för att belysa den
hedersproblematik som fortfarande förekommer (Blom, 2020). I Sverige brister hjälpen för unga som utsätts för hedersproblematik, trots dessa två uppmärksammade fall (Lindberg, 2021). Det blir därmed skolans ansvar att hjälpa dessa ungdomar, då de har en betydande roll i att motverka hedersproblematiken (Skolverket, 2020a). Denna studie handlar om betydelsen av skolledningens riktlinjer och vägledning för skolkuratorers handlingsutrymme när det gäller att ge stöd till elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.
Hedersrelaterat våld började diskuteras och forskningen tog fart i slutet av 1990-talet i Sverige (Skolverket, 2020b). En av Socialstyrelsens nationella strategier handlar om att motarbeta mäns våld mot kvinnor, som även omfattar hedersrelaterat våld (Socialstyrelsen, 2020a). Socialstyrelsens (2020b) granskning visade att den forskning som finns om
hedersrelaterat våld främst handlade om barn som var offren. Socialstyrelsen (2020a) nämnde att även pojkar kan vara offer för hedersproblematik. I en artikel skriven av Lidén (2016) beskrivs ett hedersmord där en man var offret, Åke Persson. Motivet till mordet var hedersrelaterat i form av svartsjuka vilket påvisar att även män och pojkar blir offer för hedersproblematiken.
Enligt Skolverket (2020b) är hedersrelaterat våld ett återkommande problem bland elever som går i skolan. Ett av Skolverkets jämställdhetsuppdrag bör handla om att motarbeta hedersrelaterat våld, skriver Skolverket i en rapport som handlar om skolans ansvar att förhindra hedersrelaterat våld och elevers utsatthet. Barn- och utbildningsförvaltningen i Västerås stad fick i uppdrag år 2019 att utreda hedersrelaterat våld för utsatta elever i förskola, grund- och gymnasieskola. Uppdraget skulle bidra till en handlingsplan som skulle kunna hjälpa skolpersonalen i deras arbete att motverka hedersrelaterat våld (Västerås stad, 2019). I handlingsplanen framkom det bland annat att en viktig aktör för att motverka hedersrelaterat våld bland elever i skolan är en tät samverkan mellan olika myndigheter, som exempelvis socialtjänsten och polis. Resultatet av studien som gjordes av Västerås stad (2019) visade att flera elever har börjat efterfråga hjälp och att ett förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld bör etableras i ett tidigt skede.
Skolan spelar en viktig del i elevernas liv. Därmed är det av stor vikt att undersöka
skolkuratorers handlingsutrymme som berör elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Skolkuratorer är en av de få aktörer som kan stötta dessa elever tidigt. Utifrån tidigare forskning har vi uppmärksammat att det inte finns mycket information, kunskap och
forskning kring hur skolkuratorers handlingsutrymme ser ut när det handlar om elever som utsätts för hedersproblematik. Därmed är denna uppsats relevant för det sociala arbetet.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka skolkuratorers, som arbetar på gymnasieskolor, upplevelse av sitt handlingsutrymme gällande hur de kan stötta elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Ett ytterligare syfte är att undersöka om skolledningen vägleder skolkuratorer gällande elever som utsätts för hedersproblematik.
Utifrån studiens syfte har två frågeställningar formulerats. Den första frågeställningen lyder; På vilka sätt upplever skolkuratorer sitt handlingsutrymme att kunna hjälpa elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck? Den andra frågeställningen lyder; På vilka sätt ger skolledningen riktlinjer och information till skolkuratorer för att ge stöd till elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck?
1.2 Centrala begrepp
Vi har valt att förtydliga begrepp som använts i studien. Anledningen varför dessa tre
begrepp har valts är för att de är återkommande i vår studie och kommer därmed bidra till en helhet.
1.2.1 Hedersproblematik
Sveriges regerings definition av hedersrelaterat våld finns skriven i en rapport gjord av Skolverket (2020b):
Hedersrelaterat våld och förtryck, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar om dessa. När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av ickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till kollektivet --- I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld, våld och dödligt våld (s. 9).
Regeringens definition innebär således att hedersrelaterat våld går under kategorin mäns våld mot kvinnor (Skolverket, 2020b).
Förenta nationerna (FN) har också en definition av hedersrelaterat våld. De beskriver att grunden för hedersproblematiken är familjedynamiken, där familjen bestämmer över sina döttrar, exempelvis vad de ska ha på sig, vem de ska umgås med eller tvångsäktenskap. Bryter personen familjens regler och vanhedrar hedern, kan konsekvenserna bli stora, till och med leda till döden (Skolverket, 2020b). Socialstyrelsen (2020a) skrev att hedersproblematik är varierande och ses på olika sätt, men att det oftast handlar om kontroll.
När diskussion förekommer om hedersproblematik, glöms pojkar bort. Socialstyrelsen (2020a) skriver exempelvis att pojkar kan vara utsatta för tvångsäktenskap eller tvungna att göra handlingar som de inte vill göra, som exempelvis hålla koll på sina syskon när de går i skolan. Skolverket (2020b) skriver att det är svårare att upptäcka pojkar som utsätts för hedersrelaterat våld, på grund av bland annat synen och normen av att pojkar är
gärningsmän och inte utsatta offer. Däremot påpekar Skolverket att dessa pojkar kan både vara de som utsätter andra för hedersrelaterat våld och som själva utsätts, då familjen sätter press och tvingar dessa pojkar att utföra diverse handlingar gentemot andra.
Andra personer som är särskilt utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck är HBTQ
personer. Anledningen är bland annat för att HBTQ personer inte upprätthåller en normativ könsroll eller sexuell läggning, som exempelvis hetrosexualitet, vilket hedersproblematiken utspelar sig på, skriver Skolverket (2020b).
I denna studien används begreppet ”hedersproblematik” som ett paraplybegrepp som även omfattar hedersrelaterat våld och förtryck.
1.2.2 Skolkuratorer
Enligt SSR (2015) är en skolkurators främsta uppgift att arbeta med elever och deras hälsa. Skolkuratorn ska bidra till en miljö som gynnar elevers utvecklande och läranden. Exempel som utgör skolkuratorns roll är bland annat att kartlägga olika elevers behov, erbjuda stödsamtal samt ha ett samarbete med andra aktörer, som socialtjänsten och BUP.
1.2.3 Handlingsutrymme
Enligt Svensson, m.fl. (2008) är handlingsutrymme det utrymme som socialarbetaren har för att göra beslut utifrån dennes profession. Svensson, m.fl. (2008) förklarar begreppet på detta vis ”handlingsutrymmet innebär en möjlighet att välja hur man ska agera utifrån det
utrymme organisationens uppdrag sätter” (s. 24). Detta betyder att socialarbetaren enbart kan genomföra handlingar inom den ramen som utrymmet finns, således inom
organisationen.
2
BAKGRUND
I en studie som handlar om föreställningar kring hedersrelaterat våld tas det upp att den normativa synen på våldsutövare oftast är en man av annan härkomst än svensk, medan offret oftast är en kvinna av annan härkomst än svensk. Synen som fanns om etniskt svenska män och kvinnor var inte alls densamma som synen om män och kvinnor med en annan härkomst. Det tycktes att folk med svensk etnisk bakgrund stod mer för jämställdhet och var mer nutida i deras synsätt. Resultatet av studien visade bland annat att föreställningarna om
hedersrelaterade problem bidrog till att svenska kvinnor som utsätts för denna typ av problematik lätt hamnar mellan stolarna. Dessa föreställningar bidrog till att svenska mäns våld mot kvinnor inte kom upp till ytan och förblev dold (Gruber, 2011).
2.1 Hedersproblematik som brott
Under detta avsnitt presenteras den juridiska delen av hedersrelaterat våld och förtryck. Hedersrelaterade brott beskrivs av den svenska polisen (2020) som ett brott som görs mot en familjemedlem för att offret har vanhedrad familjens heder. Det kan exempelvis vara att gå emot det familjen begär. Polisen nämner några av brotten som går under hedersrelaterade brott, vilket kan vara barn-och tvångsäktenskap.
Enligt Brottsbalken (Brb) (1960:700) 4 kap, §4C (Polisen, 2020) framläggs det att den som tvingar någon att ingå i ett äktenskap, när personen i fråga redan är utsatt, begår ett
äktenskapsbrott. Om personen är under 18 år, det vill säga barn, döms den som utför brottet istället för barnäktenskapsbrott. Polisen (2020) skriver att det är viktigt att skolpersonal har ögonen öppna för elever som reser utomlands under lov, då brotten oftast begås utomlands. Enligt Lag om vård av unga (LVU) §31A (Polisen, 2020) kan barn nekas från att lämna Sverige om socialnämnden beslutar om att det finns risk för barnet att tvingas ingå i äktenskap vid utresa. LVU §31A (Polisen, 2020) är en ny lag som finns för att skydda barn som kan fara illa genom tvångsäktenskap utomlands. År 2020 kom en ny lag som omfattar brott inom hedersproblematik vars konsekvens skulle beaktas innan straffet bestäms, lagen finns under Brb kap 29, §2, p10 (Polisen, 2020).
2.2 Skollagen och elevhälsa
Enligt Skollagen - 2010:800 (Skolverket, 2021) §25 står det att elever som bland annat går på gymnasiet ska ha tillgång till elevhälsa. Elevhälsan ska stödja och främja eleverna både medicinskt, psykosocialt och psykologiskt och därmed har varje elev rätt till att träffa bland annat kuratorer. I en utredning skriven av Utbildningsdepartementet (SOU 2000:19) stod det att:
Elevhälsans personalgrupper ska delta i skolans arbete för att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje elev. Personalen ska ha ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling (s. 39).
Detta menas således att även skolkuratorer ansvarar för att stödja och främja elever som utsätts för skadliga miljöer, som kan omfatta bland annat hedersproblematiken.
3
TIDIGARE FORSKNING
I detta avsnitt presenteras tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar kring studiens valda forskningsämne som ger en övergripande kunskap om studiens innehåll. De
vetenskapliga artiklarna som är presenterade är en variation av både nationella och internationella tidigare studier som även har en variation på kvalitativa och kvantitativa metoder. De vetenskapliga artiklarna presenteras i tre olika teman samt en kort
sammanfattning om artiklarnas relevans till studien. Två olika databaser användes vid Mälardalens högskolebibliotek för att hitta dessa refereegranskade vetenskapliga artiklar; Primo och ProQuest. De sökord som användes var “hedersrelaterat våld”; “hedersrelaterat våld och förtryck” enskilt och i kombination med sökorden “skolkuratorer” eller “socialt arbete”. Även sökordet “honor related violence” (hedersrelaterat våld) användes enskilt och i kombination med sökorden “social work” (socialt arbete); “school counsellors”
(skolkuratorer); “school” (skola) eller “counsellors” (kuratorer).
3.1 Unga som blir utsatta för hedersproblematik
I en studie om flickor i åldrarna 13-18 år som fått LVU-beslut, gjordes en jämförelse mellan en grupp med flickor som blir utsatta för hedersrelaterat våld och en grupp som inte blir utsatta för det. Det Schlytter och Linell (2010) fann var att flickorna som var utsatta för hedersrelaterat våld inte var lika skyddade av lagar som de resterande flickorna var. Detta på grund av att hedersrelaterad problematik fortfarande är nytt i Sverige. Majoriteten av flickor som blivit utsatta för hedersrelaterat våld hade blivit utsatta för både psykisk och fysisk våld mer än flickorna i andra gruppen.
Studiens slutsatser var att båda grupperna av flickor hade föräldrar som använde sig av fysisk och psykisk våld mot dem, dock av den skillnaden att flickor som blivit utsatta för
hedersrelaterat våld blivit utsatta på ett grövre sätt. Ingen av grupperna hade vuxna personer i deras liv som de kunde förlita sig på. Skillnaden på grupperna var att flickorna som blivit utsatta för hedersrelaterat våld hade föräldrar som var för inträngande på flickornas liv och kontrollerade allt de gjorde, medan flickorna i andra gruppen oftast hade föräldrar som var frånvarande och som inte var omhändertagande (Schlytter & Linell, 2010).
I Björktomtas (2019) intervjustudie undersöktes 11 unga flickor och deras utsatthet kring hedersrelaterat våld och förtryck, där de berättade om det fysiska och psykiska våldet som de upplevde. I studien berättade en flicka om att det oftast var hennes pappa som använde fysisk våld, men att hennes bröder ibland även fick ta över och ta pappans plats för att disciplinera henne. I studien förklarades det att anledningen till varför familjen använde våld mot flickorna var för att de, enligt föräldrarna, skambelagt familjen i form av rykte och heder. Majoriteten av flickorna berättade att mamman i familjen oftast använde psykiskt våld i form av utpressning för att få flickan att lyssna på pappan.
Björktomta (2019) skrev även om hur vissa av flickorna inte utsattes för fysisk våld, men för förtryck och kontroll av deras liv såsom att de var tvungna att behålla sin oskuld tills de gifter
sig för att inte dra skam över familjens namn eller att familjen kontrollerade flickornas fickpengar, vilka de skulle umgås med och vilka de även skulle gifta sig med. Detta i samband med studien av Schlytter och Linell (2010) visade på vilket sätt flickor som lever i
hedersproblematik kan bli utsatta för psykiskt våld.
Norberg och Törnsén (2013) skrev om pojkars utsatthet av hedersrelaterad kultur. I en forskning de gjorde kring hur rektorer hanterade hedersproblematik bland deras elever berättade de att pojkar inte lika ofta som flickor utsätts för samma form av problematik. Däremot att om de utsattes för det, så handlade det oftast om att upprätthålla familjens heder i form av att hålla koll på deras systrar eller kvinnliga kusiner. Ett annat exempel på hur pojkar utsätts för hedersproblematik är rädslan av att deras homosexualitet ska avslöjas. Görs en jämförelse mellan Norberg och Törnséns forskningsresultat med Björktomtas (2019) forskningsresultat kan det ses att både flickor och pojkar som lever i hederskultur blir utsatta för psykiskt våld i form av förtryck och kontroll, men att skillnaden är att pojkar kontrolleras av att de ska upprätthålla hedern i familjen, medan flickorna blir kontrollerade i form av att inte drabba familjens heder på ett negativt sätt.
3.2 Socialarbetares handlingsutrymme och hantering av hedersrelaterat
våld och förtryck
Skolor är en mycket viktig plats för elever där de ska känna sig trygga och säkra men när det finns elever som blir begränsade av deras föräldrar från att vara med på vissa skolaktiviteter, sätts rektorerna på skolorna i en tuff sits, skrev Norberg och Törnsén (2013) i deras
intervjustudie som beskriver rektorernas agerande gällande elever med hedersrelaterad problematik. I skolan finns det regler och riktlinjer som grundar sig i en icke diskriminerande miljö samt rättvis behandling. När det då kommer elever som blir begränsade av deras
föräldrar från att vara med i vissa skolaktiviteter, som att simma eller vara med på
idrottslektionerna, sätts rektorerna i en sits av att agera som en stödpelare för sina elever för att se till att de alla får samma möjligheter till en bra och rättvis utbildning, samtidigt som de vill undvika konflikter med elevernas föräldrar. Slutsatsen av forskningen var att en lösning för hedersrelaterad kultur bland dessa elever var svår att uppnå men att rektorerna följer vad som står i lagen och i läroplaner för att hantera svårigheter som uppstår (Norberg & Törnsén, 2013).
I en studie skriven av Alizadeh, m.fl. (2011) undersöktes det hur skolkuratorer och skolsköterskor som arbetade på gymnasienivå hjälpte tonårsflickor som utsattes för
hedersrelaterat våld i hemmet och studien visade även här, likt Norberg och Törnséns (2013) studie, att skolans ansvar i dessa flickors liv är en otroligt viktig del för att de ska ha det stödet som de är i behov av. Resultatet visade att personalen (skolkuratorerna och
skolsköterskorna) försökte göra miljön för dessa flickor i skolan så bekväm som möjligt så att de kunde öppna upp sig om det de blir utsatta för. Vad de också märkte var att flickor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck inte söker hjälp förens det har gått för långt och de befinner sig i en livshotande situation (Alizadeh, m.fl., 2011). Här visar det sig ytterligare hur väsentlig del skolan och skolpersonalen har i dessa flickors liv.
Resultatet visade även att personalen slets mellan att hålla sig professionella och göra det som de är skyldiga till att göra, till exempel att höra av sig till socialtjänsten om de har en oro kring eleverna, samtidigt som de vill behålla deras tillit till flickorna. Personalen menade att de känner att de sviker dessa flickor, som redan inte har någon vuxen att lita på, om de går och pratar med myndigheter om deras situation (Alizadeh, m.fl., 2011).
Alizadeh, m.fl., (2010) genomförde ävenså en intervjustudie om hur kuratorer och
barnmorskor på ungdomsmottagningar i Stockholm hanterade och förstod hedersrelaterad kultur. Resultatet var att personalen på ungdomsmottagningarna hade tre huvudsakliga steg som de följde när de fick in unga flickor som var utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Det första steget var att skapa en trygg miljö för flickan då de märkt att flickorna mycket lättare kunde öppna upp sig om de kände en trygghet av att ingen skulle få reda på att de talade om deras utsatthet med någon. Andra steget var att göra en riskbedömning avseende flickans nivå av utsatthet och hur hög nivå hennes ångest befann sig på. Detta steg förklarade personalen på ungdomsmottagningen att det inte kunde skyndas på eftersom den utgjorde väldigt mycket om hur det tredje steget skulle gå till. Det tredje och sista steget var att genom olika metoder, som till exempel empowerment eller medling, reducera flickans ångest och oro gällande hennes situation. Alizadeh, m.fl., berättade även att personalen kunde rådfråga varandra när de blev osäkra på hur de skulle hantera något en flicka berättat, speciellt när det kom till hur de skulle agera när en flicka berättat om att hon var orolig över att bli
misshandlad. En svårighet som personalen hade var att förstärka flickorna men samtidigt ändå kunna förhindra konflikter mellan dem och deras familjer.
Här ser vi en koppling mellan ungdomsmottagningens personal och skolkuratorerna i Alizadehs, m.fl., (2011) studie och även Norberg och Törnséns (2013) studie om rektorerna, genom hur all personals handlingsutrymme påverkas när de sätts i en sits av att först och främst hjälpa de utsatta eleverna, men samtidigt undvika konflikter mellan sig själva och föräldrarna, sig själva och flickorna och även sig själva och de regler som bör följas. Trots att all personal visade deras prioritering på dessa flickor som blev utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck märkte vi även att deras handlingsutrymme i samma veva blev påverkat för
att de valde att hjälpa flickorna.
Alizadehs, m.fl., (2010) slutsats var att genom trestegsmetoden personalen använde sig av, hanterades deras hedersrelaterade ärenden på ett mycket bra sätt för att kunna begripa sig på ämnet samtidigt som de hjälper de utsatta flickorna stegvis. Alizadeh, m.fl., menar att
personalen får mer kunskap om hedersrelaterad kultur-, våld och förtryck genom denna metod då det i allmänhet inte lärs ut väldigt mycket om hederskultur i det svenska samhället. Den metoden som personalen på dessa ungdomsmottagningar följer är ett litet steg närmare att kunna begripa sig mer på ämnet kring hedersrelaterad kultur-, våld och förtryck och ett ytterligare steg närmare för att kunna hjälpa de flickor och pojkar som blir utsatta för detta, enligt Alizadeh, m.fl.
I en intervjustudie om stöd och hjälp till flickor i åldrarna 13-20 som utsätts för
hedersrelaterat våld och förtryck, skrev Ghazinour och Wikström (2010) om hur konflikter kan uppstå mellan socialsekreterarna och boendestödjare och hur det påverkade deras handlingsutrymme. Ghazinour och Wikström intervjuade 12 boendestödjare som jobbade på
skyddade boenden för kvinnor som, bland annat, blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, fyra socialsekreterare som arbetade med myndighetsutövning och sju flickor som fått beslut om att få skyddat boende som insats på grund av den utsatthet de genomlidit av deras familjer. Studien fann att skyddade boenden hjälper kvinnor som utsätts för denna typ av problematik, men att hjälpen bara är tillfällig. Mellan socialsekreterarna och
boendestödjarna uppstod det en konflikt kring uppfattningen om hur länge en kvinna skulle få stanna på ett skyddat boende. Detta var på grund av att vardera part hade sitt mål;
socialsekreterarnas mål var att flickorna eventuellt skulle kunna träffa sina familjer igen, medan boendestöjarnas mål var att få flickorna så självständiga som möjligt utan deras familjer. Detta påverkade deras handlingsutrymme i form av att det bildades en konflikt av hur de skulle hjälpa flickorna på rätt sätt. Därmed var studiens slutsats att skyddade boenden hjälper kvinnor med deras utsatthet och är en väsentlig del i deras steg mot att få tillbaka kontrollen över deras liv.
Även här ser vi att personalen som hjälpte dessa utsatta flickor hamnade i en sits av konflikt när de försökte göra sitt bästa för att hjälpa dem. Likt konflikterna som rektorerna var rädda skulle uppstå mellan de och flickornas föräldrar (Norberg & Törnsén, 2013) eller
skolkuratorerna som var rädda att tappa flickornas tillit genom att göra det de borde göra, till exempel kontakta myndigheter (Alizadeh, m.fl., 2011). Dessa konflikter ser vi även uppstå mellan socialsekreterarna och boendestödjarna när frågan om vad som är bäst för dessa utsatta unga kvinnor förekommer. All personals handlingsutrymme i form av vad de ska göra härnäst påverkas av dessa konflikter vilket resulterar i att det blir svårare och mer besvärligt att hjälpa unga personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.
3.3 Föreställningar och normer om hedersrelaterad kultur-, våld och
förtryck
Gruber (2011) fann i sin intervjustudie att skolhälsoteamen i olika skolor i Sverige hade en förutfattad mening om personer med invandrarbakgrund. De ansåg att det var personer med bakgrund från bland annat Somalia, Irak, Egypten, Syrien och Turkiet som levde i
hederskultur vilket därför också tagit sig vidare till Sverige i samband med den ökade invandringen. Gruber skrev att personalen hon intervjuade från de olika skolorna såg en skillnad på hedersrelaterat våld och våld i nära relationer, utifrån vilken etnisk bakgrund eleverna hade. Hon skrev “That is, violence is categorised, interpreted, and dealt with in different ways, depending on the student’s and parents’ ethnic background.” (Gruber, 2011, s.134). Gruber beskrev att personalens intervjusvar gav en tydlig distinktion om att
hedersrelaterat våld endast förekommer bland personer med invandrarbakgrund, medan våld i nära relationer förekommer bland etniskt svenska personer. Eftersom många av
personalen uttryckte en svårighet att avgöra om vilka av deras elever med invandrarbakgrund utsattes för hedersrelaterat våld och vilka som inte utsattes, blev Grubers slutsats att
personalen inte visste hur de skulle hantera eller förebygga hedersrelaterat våld och förtryck bland deras elever. Denna slutsats stärktes i och med att personalen även valde att dra ett streck mellan vilka elever som löper större risk för att utsättas för specifikt hedersrelaterat
våld, då Gruber förklarade att de sektionerade ut “vi” och “dem”. “Dem” som i flickor och pojkar med invandrarbakgrund och “vi” som i personer med svensk-etnisk bakgrund.
Eleverna med invandrarbakgrund var dem som personalen trodde löpte en större risk för att utsättas för hedersrelaterad problematik än resterande elever.
Likt Gruber (2011) skrev ävenHong (2014)i sin studie om hur en distinktion inte bör dras mellan olika typer av våld. Hon skrev att i finska statliga dokument beskrivs hedersrelaterat våld som en specifik typ av våld och att våld i nära relationer beskrivs som en annan. Det drogs en distinktion mellan våldet som kvinnor med invandrarbakgrund utsattes för och våldet som etniskt finska kvinnor utsattes för. Hong menar att hedersrelaterat våld har andra typer av egenskaper än våld i nära relationer, men att detta inte är en anledning att skilja på problematiken.
I en studie med Carbin (2014) forskades det kring hur unga kvinnor i Sverige som har utsatts för hedersrelaterat våld blir kallade till att berätta om deras utsatthet som används till utbildningar och kurser. Dessa kvinnor blir därmed representanter för ämnet om hedersrelaterad kultur-, våld och förtryck. Även unga kvinnor som hade föräldrar med invandrarbakgrund och som inte blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck blev kallade till att tala om hederskultur. Detta är menat för att undervisa och lära ut till det svenska samhället om hur dessa kvinnor lever under förtryck och kontroll och hur deras kultur fungerar.
Likt Gruber (2011) och Hong (2014) skrev även Carbin (2014) kring distinktionen mellan hedersrelaterat våld och våld i nära relationer. Hedersrelaterat våld framstod som något udda i det svenska samhället hos svensk-etniska familjer och som troddes kräva speciell kunskap för att övervinna och begripa det. Detta bidrog till den norm som finns om att personer med invandrarbakgrund utsätts för hedersrelaterat våld enbart för att de har en annan etnisk härkomst än svenskt, menade Carbin.
Resultatet av Carbins (2014) studien visade att dessa kvinnor blir representanter för hur deras etnicitets kultur (oftast kurdisk, arabisk eller annan härkomst från Mellanöstern) faktiskt är; när det i själva verket inte behöver vara så. Detta bidrog då till den ideala tanken av att hederskultur-, våld och förtryck var inbäddat hos alla personer som, till exempel var kurder eller araber. När någon från det svenska samhället då stöter på en ung kvinna från Mellanöstern som inte blir utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck, blir hon “undantaget” och “unik” på sättet att hon är udda för att hon inte blir, eller har blivit utsatt, för
hedersrelaterat våld och förtryck. När en kvinna med annan härkomst än svensk däremot kommer fram och berättar om hennes utsatthet av hedersrelaterat våld och förtryck bidrar det till normen av hur folk föreställer sig kulturen i fråga.
Carbins (2014) slutssatser var att dessa kvinnor som talade ut om hedersproblematiken blev “dubbel-representanter”; först på grund av att de representerade sig själva, och för det andra att de representerade Sverige som ett jämställt land. Vad Carbin menade var att eftersom dessa kvinnor, med annan etnisk bakgrund än svensk, berättade om hur de blivit behandlade på grund av deras kultur, framstod det automatiskt att det svenska samhället och kulturen var jämställt jämfört med andra kulturer. Problematiken blev att skulden för hedersrelaterad
kultur lades på personer med invandrarbakgrund, medan Sveriges mörka sidor, såsom rasism och fördomar, glömdes bort och osynliggjordes, enligt Carbin. En till slutsats som drogs var att fokus landade på innebörden och anledningen till varför hedersproblematik finns, istället för att faktiskt hjälpa kvinnorna som utsätts för det.
I en litteraturstudie skrev Olwan (2019) om ett hedersrelaterat mord i Kanada på en ung kvinna som hette Aqsa Parvez. Studiens syfte var att se hur media talade om och
porträtterade våldshandlingar som sker i västvärlden mot kvinnor och specifikt muslimska kvinnor till fördel för nationalism och högerpolitik. Hennes slutsats var att muslimska kvinnors mord ofta används till fördel att bekräfta nationalistiska och högerpolitiska åsikter. Detta var för att media eller högerpolitiska personer flertalets gånger tog upp dessa
muslimska kvinnor som blivit mördade av deras muslimska familj eller av deras muslimska makar. Hon menade att de använde sina högerpolitiska och nationalistiska åsikter i
feminismens namn, men samtidigt främjade deras åsikter om hur muslimer var anledningen till varför hederskultur fanns. Olwan skrev även att dessa personer som porträtterade
hedersrelaterat våld som något muslimskt och som grundade sig i muslimska åsikter och rötter, oftast var antimuslimer och anti-invandring. Olwan hoppades på att hennes studie skulle bidra till att folk inte glömmer att nämna alla typer av våld som kvinnor genomlider och inte bara de muslimska kvinnorna i syfte att baktala islam.
Både det som Olwan (2019), Carbin (2014), Hong (2014) och Gruber (2011) tog upp var hur förutfattade meningar och fördomar om ett specifikt folkslag eller kultur bidrog med
distinktioner om personers utsatthet utifrån deras härkomst. De fyra författarna menade att på grund av att folk fortsätter tala om hedersrelaterad kultur- , våld och förtryck som något som enbart förekommer hos folk med en viss etnisk bakgrund bidrar det till en norm om att denna typ av utsatthet endast uppstår hos vissa personer och inte hos andra.
3.4 Forskningens relevans för studien
Det som presenterats i detta avsnitt är tidigare forskning kring ämnet om hur flickor och pojkar utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, hur hanteringen av hedersrelaterade ärenden bland socialarbetare sker och hur deras handlingsutrymme påverkas samt hur fördomar om hedersrelaterad kultur påverkar normer som finns i samhället.
Den tidigare nämnda forskningen är vald för att den på olika sätt bidrar till att belysa
studiens syfte och frågeställningar. Målsättningen är att bidra till ett nyanserat perspektiv på studien och ge en variation av aspekter som studiens resultat kan relatera till.
4
TEORETISKT RAMVERK
Under detta avsnitt redovisas de valda teoretiska begreppen som studien utgår från. Den teoretiska ansatsen som har valts är Lipskys (2010) gräsrotsbyråkrati samtteori begreppet byråkratisk autonomi (Lundquist, 1988). Anledningen till att denna teoretiska ansats valts är för att studien ska få ett djupare innehåll avseende skolkuratorer och deras
handlingsutrymme.
4.1 Gräsrotsbyråkrati
Michael Lipsky grundade teorin om street-level bureaucrats, som på svenska kallas för gräsrotsbyråkrati eller frontlinjebyråkrat. Grunden för teorin handlar om socialarbetarens roll när den arbetar i en organisation (Lipsky 2010; Svensson m.fl., 2008). Lipsky (2010) kallade dessa socialarbetare för gräsrotsbyråkrater och gav även exempel på vilka dessa kan vara; lärare och poliser. Lindelöf och Rönnbäck (2004) skrev att en gräsrotsbyråkrat “har en direkt kontakt med medborgarna” (s. 65). Med detta menas att de som arbetar med
människor oftast har en kontinuerlig kommunikation med medborgarna. Dessa invånare brukar mestadels vara individer som behöver hjälp och stöd. Johansson (1992) skrev att i ett system med bestämd rangordning hamnar gräsrotsbyråkrater längst ner i kedjan.
Lipsky diskuterade att det är dessa socialarbetare som har den främsta kontakten med medborgarna i samhället (Lipsky, 2010; Svensson m.fl., 2008). Johansson (1992) skrev att det som kännetecknar socialarbetare, eller som Lipsky kallar de gräsrotsbyråkrater, är förhållandet mellan de och medborgarna. Lipsky talade om dilemman som uppstår för gräsrotsbyråkrater. Det Lipsky menade var att de träffade invånare vilket ledde till att det bildades en relation. Samtidigt måste gräsrotsbyråkraten förhålla sig till organisationens praxis och lagar (Lipsky 2010; Svensson m.fl., 2008).
Johansson (1992) skrev att dilemmat som Lipsky diskuterade beskrevs som ett “korseld” mellan organisationen och medborgarna. Däremot poängterade Lipsky (2010) att riktlinjer och handlingsplaner inte kan finnas för alla situationer socialarbetaren hamnar i. I vår studie skulle detta kunna tillämpas genom att ifall det händer något allvarligt på en skola, så kan det inte dröjas med en kontakt till polisen för att kolla i handlingsplanen eller skolans riktlinjer, utan ett ingripande bör hända omedelbart. Lipsky (2010) diskuterade att det är lättare för fattiga människor att hamna under gräsrotsbyråkratens händer, då det är ofta de som söker efter hjälp och är mest sårbara.
Många gånger kan det vara arbetsledaren som pressar en anställd till att hålla sig inom organisationens ramverk, skrev Johansson (1992). I och med den närkontakten
gräsrotsbyråkrater har med människor och den plikt de bör följa gällande deras
organisations riktlinjer och regler, kan deras arbete ibland vara svårt att hantera. Detta kan bero på att gräsrotsbyråkrater har flera positioner på olika sätt som ibland kan göra att de
hamnar i konflikter. Lindelöf och Rönnbäck (2004) skrev att dessa konflikter oftast beror på de relationer som gräsrotsbyråkraterna har, som gör att de behöver välja mellan deras lojalitet till organisationen eller medborgarna. En sådan detalj kan göra att de hamnar i en konflikt om både medborgarna kräver något av gräsrotsbyråkraterna, samtidigt som
organisationen och lagarna kräver något annat (Lindelöf och Rönnbäck, 2004; Lipsky 2010). Lindelöf och Rönnbäck (2004) beskrev det som att “Ämbetsmannens uppgift är att lyda lagen, vara lojal mot överordnade och visa hänsyn till samhällsmedborgarna” (s. 69). När alla dessa tre krockar och bryter ut i konflikt, hamnar gräsrotsbyråkraterna i mitten.
Lipsky (Lipsky, 2010; Svensson m.fl., 2008) menade att det var gräsrotsbyråkratens uppgift att förena organisationens önskemål och medborgarnas önskemål. Det blir däremot svårt när socialarbetaren blir pressade eftersom den mängd uppgifter begränsar deras
handlingsutrymme. Ett annat dilemma uppkommer då det blir svårt att ha tillsyn över gräsrotsbyråkratens arbete, då de arbetar med medborgarna i landet (Johansson, 1992; Lipsky, 2010). Den position som gräsrotsbyråkrater besitter gör att deras röst har hög inverkan i samhället. Detta är på samma sätt som Johansson menar att gräsrotsbyråkrater har makt (Johansson, 1992; Lindelöf & Rönnbäck, 2004).
Ett begrepp som liknar Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater är Lundquists (1988) begrepp om byråkratisk autonomi och detta begrepp beskrivs även av Lindelöf och Rönnbäck (2004). En byråkratisk autonomi förklarar den handlingsutrymme som socialarbetaren innehar
(Lindelöf och Rönnbäck, 2004; Lundquist, 1988). Begreppet består av två olika grunddelar.
Handlingsfrihet handlar om vad socialarbetaren får göra utifrån lagar, regler och normer.
Det är ett sätt att förklara vilka möjligheter som finns för ens handlande. Handlingsförmåga innebär däremot på vilket sätt denna handlingsfrihet egentligen kan användas. Lindelöf och Rönnbäck (2004) beskrev det på detta sätt “Autonomi föreligger när byråkraten har
handlingsförmåga att utnyttja hela sin handlingsfrihet.” (s. 69). De går vidare med att förklara vad som händer när handlingsfriheten eller handlingsförmågan brister; “Bristande autonomi uppstår vid situationer med handlingsfrihet utan tillräcklig handlingsförmåga eller handlingsförmåga utan tillräcklig handlingsfrihet.” (Lindelöf & Rönnbäck, 2004, s. 69). Utifrån vår studie skulle gräsrotsbyråkrater som Lipsky nämner tolkas som skolkuratorer då de har en direkt kontakt med eleverna på skolan samtidigt som de har en organisation vars lagar och regler bör följas. Skolkuratorers handlingsutrymme skulle kunna ses som
Lundquist teoretiska begrepp “byråkratisk autonomi” då de innehar en viss mängd av autonomi utifrån deras yrke. Utifrån detta teoretiska ramverk ser vi en tydlig tillämpbar koppling till studiens målgrupp och forskningsämne och därmed var detta anledningen till varför denna teori användes.
5
METOD OCH MATERIAL
Under detta avsnitt kommer val av metod och tillvägagångssätt för studien att presenteras samt en presentation av den valda urvalsmetoden och hur bearbetningen av datainsamlingen gick till. Utöver detta presenteras en reflektion över studiens äkthet och tillförlitlighet, samt en beskrivning av hur övervägandena av de etiska principerna har beaktats under studiens gång.
5.1 Metodval
Bryman (2011) skrev att grunden för kvalitativ forskning ligger i avsikten att begripa
samhället utifrån från andras verklighet. En kvalitativ metod bidrar därför till ett personligt tolkande av den insamlade empirin. Kvalitativa forskning handlar i stor omfattning om att förstå hur de medverkande individerna i studien tänker och interpreterar den verklighet som forskas kring (Bryman, 2011; Kvale & Brinkmann, 2017). Studiens val av metod är därav kvalitativa intervjuer för att bidra till en djupgående och begripande kunskap av hur verkligheten ser ut för skolkuratorer och deras handlingsutrymme. Vi får ta del av
skolkuratorernas personliga erfarenheter gällande elever som har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och på vilket sätt skolkuratorernas handlingsutrymme påverkats av det. Detta ger oss en möjlighet att kunna tolka skolkuratorers handlingsutrymme och av
anledning till detta valdes kvalitativa intervjuer (Bryman, 2011; Kvale & Brinkmann, 2014). Den valda vetenskapsteoretiska inriktningen för studien är abduktion. Alvesson och
Sköldberg (2017) skrev att begreppet abduktiv innebär att ansatsen grundar sig på den empiri som samlas, men i samband med tidigare forskning och teorier. Detta var
anledningen till varför denna typ av ansats valdes då vi har ett teoretiskt ramverk att utgå ifrån i anknytning med vår insamlade empiri.
De intervjumetoder som användes under studiens gång var både semistrukturerade
intervjuer och en mindre fokusgrupp. Semistrukturerade intervjuer innebär att strukturen på intervjun är till viss del bestämd i form av vilka frågor som bör ställas för att få fram de svar som behövs för att besvara studiens frågeställningar. Detta gjordes med hjälp av en
intervjuguide som vi skrev innan intervjuerna inträffades (Bryman, 2011). Då denna studie har en tydlig frågeställning avseende deltagarnas upplevelser valdes det att göra en
semistrukturerad intervju för att få dem svar som kommer besvara studiens frågeställningar samt uppfylla studiens syfte.
Vidare genomfördes även en fokusgruppsintervju då två av deltagarna ville ha intervjun tillsammans. Vi fick då inspiration av Bryman (2011) som skriver att syftet med en
fokusgrupp är att se interaktionen mellan de olika deltagarna och även för att få en fördjupad kunskap om vad deltagarna tycker kring det valda ämnet.
5.2 Urval
Utifrån studiens syfte och frågeställningar bestämdes det att en målinriktad urvalsmetod skulle tillämpas när de olika deltagarna valdes ut för medverkan i studien. Bryman (2011) skrev att ett målinriktat urval utgår från forskningens frågeställningar och att urvalsmetoden därmed ska bestämmas utifrån vad studien vill ta reda på. Urvalet var målinriktat genom att en av inklusionskriterierna var att arbeta som skolkurator på en gymnasieskola. Ett
ytterligare inklusionskriterium var att deltagarna skulle komma från tre olika län.
Slutligen blev det skolkuratorer från tre olika län som deltog. De medverkande deltagarna var skolkuratorer som alla arbetade på gymnasieskolor. De medverkandes arbetslivserfarenhet som skolkuratorer varierade från 8 månader till 18 år. De olika deltagarnas
bakgrundsutbildning bestod av socionomer, beteendevetare och några som tagit masterexamen.
5.3 Datainsamling och genomförande
Vid genomförandet av datainsamlingen valdes tre olika kommuner ut från olika län. De skolkuratorer som kontaktades arbetade på olika gymnasieskolor i kommunerna och därmed fann författarna deras kontaktuppgifter från kommunernas hemsida. Vid första kontakt mejlades skolkuratorer där mejlet innehöll författarnas namn, studiens syfte, de etiska kraven och förslag på olika plattformar att ha intervjun på; Skype, Teams eller Zoom. Mejlet bestod även av författarnas och dess handledares kontaktuppgifter (se Bilaga A). När de inte svarade kontaktades skolkuratorer via telefon för en andra kontakt där författarna och studien presenterades återigen. Slutligen blev det sju skolkuratorer som medverkade i studien.
Under alla intervjuer som ägde rum följdes en intervjuguide (se Bilaga B) med teman om vilka frågor som var väsentliga att fråga (Bryman, 2011; Kvale & Brinkmann, 2017). Därav fanns intervjuguiden som stöd under alla intervjuer, dels för författarna skull, dels för att alla deltagare skulle ha samma förutsättningar när det gällde vilka frågor som ställdes. Detta kan även bidra till att tillförlitligheten för studien ökar då det går att garantera att alla deltagare i studien fått samma möjligheter. Frågorna var formulerade på ett sätt för oss att kunna få svar på studiens frågeställningar och för att kunna förstå den verklighet som skolkuratorerna befinner sig i (Bryman, 2011). Inför genomförandet av intervjuerna utfördes först en
pilotintervju för att bedöma användbarheten av intervjuguiden (Kvale & Brinkmann, 2014). Därefter gjordes ändringar av de olika frågorna i intervjuguiden och tillslut blev det fyra olika teman som valdes (se Bilaga B). Första temat behandlade övergripande frågor, där
resterande teman sedan gick in mer djupgående avseende forskningsområdet. Frågorna som fanns med i intervjuguiden var främst i syfte för att svara på de frågeställningar studien hade. Därmed berörde frågorna skolkuratorernas erfarenhet av ärenden med hedersproblematik, vad de själva definierar som hedersrelaterat våld och förtryck samt hur de upplever deras handlingsutrymme och riktlinjer från skolledningen.
Vi båda närvarade under alla intervjuer. Detta i syfte att öka studiens intern reliabilitet (Bryman, 2018) för att därmed säkerställa tillförlitligheten. Innan intervjuerna skedde bestämdes det vilken roll vi skulle ha under genomförandet av intervjuerna där en av oss skulle ha hand om intervjun och ställa de huvudsakliga frågorna och den andre skulle ha en mer iakttagande roll och ställa relevanta följdfrågor. Detta var ytterligare i syfte att öka tillförlitligheten för studien då det säkerställer att alla deltagare får samma förutsättningar och möjligheter under intervjuerna.
Då studien pågick under en pågående pandemi relaterat till Covid-19 ägde intervjuerna rum påolika digitala plattformar utifrån intervjudeltagarnas preferens och tillgänglighet. Kvale och Brinkmann (2014) skrev att “Vissa intervjuare försöker minska maktasymmetrier i intervjusituationen genom ett samarbete där forskaren och undersökningspersoner blir jämbördiga när det gäller utfrågning, tolkning och rapportering.” (s. 52). Anledningen bakom att deltagarna själva fick bestämma vilken plattform som intervjun skulle ta plats på var för att reducera risken för maktasymmetri mellan författarna och deltagarna (Kvale &
Brinkmann, 2014). De hade möjlighet att välja mellan de digitala plattformarna Zoom, Skype och Teams.
Under genomförandet av vardera intervju inleddes en presentation av oss; vilka vi var och varför vi valt att skriva om detta ämne och sedan presenterades studiens syfte. Vidare introducerades de etiska kraven återigen för deltagarnas kännedom av deras rättigheter. I samband med introduceringen av de etiska kraven tillfrågades även godkännande från deltagarna om vi fick spela in intervjun med en mobiltelefon. Det klargjordes att
inspelningen av intervjun var för säkerheten att all information som uppgavs under samtalet skulle vara korrekt vid transkribering och kodning. Bryman (2011) skrev specifikt att “Om man bara antecknar är det lätt att speciella fraser och uttryck går förlorade”(s.420) och detta var ännu en anledning som gjorde att författarna för studien valde att spela in intervjuerna. Vidare presenterades de fyra delar intervjun bestod av samt längden av intervjun. Kvale och Brinkmann (2014) skrev om hur en intervjuredeltagare kan känna sig blottad efter en intervju då den i huvudsak har handlat om dem. För att minska detta och reducera den oro som kan förekomma hos deltagarna, frågades det om det finns något ytterligare denne vill ta upp som inte tagits upp av författarna, till slutet av intervjun. Detta för att runda av intervjun på ett naturligt sätt, samtidigt som deltagarna får tillfälle att ställa frågor som berör studiens ämne. Samtliga intervjuer pågick i cirka 30–45 minuter.
5.4 Databearbetning och analysmetod
Efter samtliga intervjuer transkriberades all insamlad empiri. Den person som hade rollen att ställa de huvudsakliga frågorna under intervjun fick även rollen att transkribera datan som togs emot från deltagarna, då personen var mest insatt under den intervjun. Då det var sex intervjuer fick varje person ansvara för tre intervjuer och transkriberingen, då vi tyckte det blev mer rättvist. Kvale och Brinkmann (2014) beskrev om hur lång tid en databearbetning kan ta beroende på intervjuernas längd och kvalitet. I denna studie tog det ungefär 5–10 timmar att bearbeta och transkribera den data som togs emot under intervjuerna. Inför
analysmetoden tillämpades en tematisk analys, som Bryman (2018) kallade det. Vi läste igenom alla transkriberingar var för sig och markerade det som tycktes vara väsentligt utifrån studiens syfte och frågeställningar samt den tidigare forskning och teori som valts för
studien. I processen av databearbetningen döptes alla deltagare till den siffra vars deras intervju hölls. “Skolkurator 1” är då döpt efter en etta då det var första intervjun som hölls. Därpå söktes det efter olika mönster i de markeringar som hade gjorts och hur ofta samma mönster uppstod. För att hitta relevanta mönster utgick vi från de frågeställningar studien hade samt studiens syfte. De mönster som samlades in genom transkriberingarna lades i olika subteman. Efter att alla mönster fått en placering under vartdera subtema sållades vissa teman bort tills det endast fanns sex subteman kvar. Utifrån dessa subteman skapades då två olika teman som resultatet och analysen är skriven utifrån. Under tabellen nedan presenteras ett exempel på hur processen gick till:
Tabell 1:
Kodning Subtema Tema
“Pojkar är ju oftast inte begränsade, min erfarenhet, på riktigt samma sätt som flickor ... har du en lillasyster så är du extremt begränsad på att du ska ha koll. Du har ett uppdrag att ha koll på din syster”
“Det som jag också tycker är viktigt att nämna är att vi pratar om majoriteten om det är våld mot tjejer eller kvinnor, men vi ska också komma ihåg och det har jag mött i mitt jobb, att killar som också känner sig pressade ...”
“... men det är främst Mellanöstern som man vanligtvis tänker på gällande hedersproblematik”
”Om man exempelvis talar om mord på grund av svartsjuka; om det är en utländsk man, skulle det direkt kallas hedersrelaterat våld. Om det var en svensk man, även om det är exakt
samma maktutövande, så blir det klassat som ... svartsjukedrama eller något liknande. Man ger en annan etikett fastän det är exakt samma strukturer som utövas; samma sorts psykologi som utövas”
Föreställningar om heder
”Det jag skulle föredra är att det blir mindre homogena ledningsgrupper. Många i ledningen är oftast vita som oftast har lärarbakgrund vilket gör att det blir exakt likadana erfarenheter inom ledningen och organisationen, vilket gör att det blir stora
kunskapsluckor”
”Men min främsta uppgift blir ju att försöka stärka eleven i att han eller hon bestämmer över sitt liv. Att det finns mänskliga rättigheter, att försöka
motivera att ta emot hjälp ... och försöka se deras möjligheter innan man fattar ett drastiskt beslut”
Kunskap om hedersproblematik inom skolan
5.5 Studiens tillförlitlighet och äkthet
Bryman (2018) skrev om begreppen validitet och reliabilitet. Begrepp som vanligtvis brukar användas mest inom kvantitativ forskning, men som också diskuteras i kvalitativ forskning, men inte i lika stor utsträckning. Bryman delade in begreppen i två delar; intern och extern. Intern reliabilitet handlade om att författarna tillsammans i studien ska bli eniga om hur tolkningarna görs om det som framkommer i studien. Detta har vi gjort genom att
koppla ihop det till tidigare forskning samt teori. Extern reliabilitet handlade om hur många gånger en studie görs om så att den blir trovärdig. Bryman (2011) skrev dock att det kan vara svårt att göra om en kvalitativ studie då ”det är omöjligt att ”frysa” en social miljö” (s. 352). Det kan exempelvis vara svårt att göra om denna studie, då de valda skolkuratorerna är konfidentiella och de län som skolkuratorerna arbetar inom inte är nämnda. Däremot har vi gjort en tydlig beskrivning av vårt tillvägagångssätt genom hela studiens metodavsnitt som kan stärka studiens extern reliabilitet. Intern validitet handlade om att det ska finnas analogi i dem teorier eller begrepp som använts under studien i samband med forskarnas resultat. Detta har vi tagit hänsyn till genom att utforma en intervjuguide vars frågor relateras till bland annat vår valda teori; gräsrotsbyråkrati. Det sista begreppet Bryman (2018) tog upp var extern validitet som innebar på vilket sätt renodlade slutstser från studier kan tillämpas i verkligheten. Han menade dock att det kan vara svårt, då kvalitativa forskningar oftast använder sig av mindre deltagare i sina studier. Detta har vi tagit hänsyn till genom att göra stickprov för studiens urval från tre olika län i landet och därav var alla deltagare från olika delar av landet samt arbetsplatser.
Bryman (2018) diskuterade att det fanns andra kriterier än validitet och reliabilitet som kan användas i kvalitativa undersökningar. Ett av dessa kriterier är tillförlitlighet som delas in i olika delar. Det första är trovärdighet. Bryman tog exempelvis upp att de regler som finns utformade för en forskningsstudie bör följas. Vi har följt de ramverk som finns från Mälardalens högskola samt de etiska krav som finns tillgängliga för svensk forskning (Bryman, 2018) i syfte att öka trovärdigheten. Det andra kriteriet Bryman tog upp var överförbarhet; hur författarna kan tillämpa resultatet som framkommit i studien in i
samhället. Vi har i den mån vi kunnat försökt göra studien så överförbar som möjlig genom att ständigt koppla det som har framkommit i bland annat intervjuerna till tidigare forskning och teori. Dessutom har vi under avsnitt 7.1 fört diskussioner om hur studiens resultat kan tillämpas i socialt arbete. Det tredje kriteriet som Bryman tog upp var pålitlighet vilket innebar att tillvägagångssättet för hela studiens process ska presenteras tydligt i
forskningsstudien. Detta har gjorts genom ett utförligt och nyanserat metodavsnitt (se kapitel 5). Det fjärde och sista kriteriet Bryman tog upp var möjligheter för att styrka och validera en studie. Detta betyder att forskare ska vara så objektiva som möjligt i deras forskningsstudier. Det står även att forskare inte heller kan vara helt objektiva, därav har vi i den mån vi kunnat, inte tagit med egna värderingar och åsikter i forskningsstudien. Dock har vi gjort egna
tolkningar av den insamlade empirin i samband med det teoretiska ramverket och tidigare forskning samt haft den förkunskap vi besitter i åtanke vid tolkningar för att inte påverka studiens resultat.
Bryman (2018) nämnde att det fanns ett till begrepp som kallades “äkthet”. Inom äkthet finns det också olika kriterier. Det första kallas för rättvis bild; här skrev Bryman att studien ska visa opartisk och objektiv iakttagelse av den grupp som studerats. Detta har vi tagit hänsyn till genom att intervjua skolkuratorer från olika delar av Sverige och därmed olika skolor för att få fram en rättvis iakttagelse av undersökningen. Det andra begreppet Bryman tog upp var ontologisk autenticitet, som handlade om att studien skulle bidra till att
deltagarna skulle få en bättre insyn över deras arbete. Vi kommer att skicka vår slutgilltiga uppsats till skolkuratorerna som medverkade, i syfte att bidra till skolkuratorers förståelse av
deras handlingsutrymme. Det tredje Bryman tog upp var pedagogisk autenticitet som innebar att deltagarna skulle få en bättre förståelse av andras perspektiv inom samma yrkesgrupp. Detta hoppas vi sker när de får läsa vårt slutgiltiga resultat, då det kommer vara en variation av svar från olika skolkuratorer med olika perspektiv. Det fjärde Bryman tog upp var katalytisk autenticitet, som handlade om att studien skulle medföra att deltagarna kan påverka deras arbete. Med utgångspunkt i detta har vi förhoppningar om att denna studie leder till att våra deltagare får en självreflektion av deras arbetssituation. Taktisk autenticitet betyder att deltagarna har kunnat göra förändringar i deras arbete. Studiens förhoppningar är att en självreflektion gradvis bidrar till att deltagarna försöker göra en förändring i deras arbetsmiljö.
5.6 Etiska krav
Bryman (2018) skrev om vikten av att följa etiska krav när forskningsstudier genomförs. Därmed har vi tagit hänsyn till dem fyra etiska kraven. Det första kravet var
informationskravet där studiens syfte samt en förklaring av studiens genomförande ska presenteras. Vad som även ska redovisas är att deltagarna som medverkar i studien gör det av egen vilja. Detta krav tog vi hänsyn till genom att varje deltagare fick ta del av ett
missivbrev (se Bilaga A). I missivbrevet framstod studiens syfte, deltagarnas valfria
medverkan samt information om att deltagarna när de ville fick avsluta deras medverkan i studien. Det andra kravet Bryman nämnde var samtyckeskravet. Detta innebar att
personerna som valde att medverka i studien var tvungna att samtycka för deltagandet. Genom att få ett muntligt godkännande från varje deltagare, både per telefon och innan intervjun startade, har detta tagits hänsyn för. Det tredje kravet Bryman nämnde var
konfidentialitetskravet. Detta betydde att privata uppgifter om deltagarna i en studien skulle förvaras konfidentiellt, vilket vi har tagit hänsyn till. Den information som finns om
deltagarna är enbart deras uttalanden där vi även tagit hänsyn till att döpa om varje deltagares namn till en fiktiv person (se avsnitt 5.4). Personuppgifter eller liknande har därmed inte lämnats ut i studien. Intervjuerna har spelats in med hjälp av våra telefoner där ingen information om deltagarna framkommit under intervjuerna. Därmed förblir deltagarna i studien konfidentiella. Det sista kravet Bryman tog upp var nyttjandekravet. Bryman skrev att detta innebär att information som framkommer i studien endast får användas i studiens syfte. Detta har vi tagit hänsyn till genom att bara använda den information som framkommit under intervjuerna till enbart denna studie.
5.7 Förförståelse
I valet av forskningsområde diskuterade vi om olika ämnen som inte hade uppmärksammats under vår socionomutbildning. Utifrån vad vi ansåg inte lärdes ut tillräckligt valdes
hedersproblematik som huvudämnet för studien. Vidare reflekterades över målgruppen för ämnet vilket vi efter sökande av tidigare forskning valde elever som gick på gymnasiet. För att koppla studien till socialt arbete valdes skolkuratorer som arbetade på gymnasieskolor
som deltagare. Vid diskussion med handledare kom vi fram till studiens syfte och frågeställningar, således skolkuratorers handlingsutrymme.
Den förkunskapen som vi besatt om forskningsämnet var på en grundlig nivå då vi hade kunskap om hedersproblematik eftersom vi var inlästa på ämnet. Den kultur och etniska bakgrund som vi är ifrån har givit oss en mild kunskap om vad hedersproblematik kan betyda samt givit oss kännedom om hur normer och föreställningar präglar ämnet. Däremot hade vi inte kunskap om ämnet på en avancerad nivå då vår information mestadels kom från sociala medier. Dessutom besatt vi en bristande nivå av kunskap kring skolkuratorers
handlingsutrymme och därför utgick studiens syfte och frågeställningar utifrån dem.
6
RESULTAT
Under detta avsnitt kommer studiens resultatdel presenteras. Resultatet av studien kopplas till teoretiskt ramverk; gräsrotsbyråkrati och byråkratisk autonomi samt tidigare forskning. Resultatdelen är indelad i två olika teman. Det första temat är skolkuratorers
handlingsutrymme och har tre subteman; skolledningens vägledning till skolkuratorer, samverkan mellan olika aktörer och konsekvenser av skolkuratorers handlingsutrymme. Det andra temat är normer om hedersproblematik och har även tre subteman; föreställningar om hedersproblematik, heder och kön, och kunskap om hedersproblematiken inom skolan.
6.1 Skolkuratorers handlingsutrymme
6.1.1 Skolledningens vägledning till skolkuratorer
Flertalet deltagare berättade att de inte får riktlinjer och information från skolledningen avseende tillvägagångssätt vid fall relaterat till hedersrelaterat förtryck. Samtliga deltagare betonade att det var enklare att veta vad de ska göra om eleverna utsätts för hedersrelaterat fysiskt våld, då de endast har riktlinjer på vad som ska göras när barn utsätts för fysiskt våld i hemmet. Utsätts en elev för hedersrelaterat våld eller våld i allmänhet, så resulterar det till en orosanmälan till socialtjänsten, sade samtliga deltagare. En deltagare berättade detta om sin skollednings vägledning “Det är snarare tvärtom att jag vägleder och ger stöd till
skolverksamheten, eftersom de är väldigt taskigt insatta i problematiken, allt utom
pedagogiken är ledningen väldigt ofta inte särskilt kunniga i övriga utmaningar” (Skolkurator 4).
Detta ger ett intryck av att det är skolkuratorer som ger vägledning till skolledningen istället för tvärtom. Detta kan kopplas till Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Enligt Lipsky ska gräsrotsbyråkrater få riktlinjer och lagar att följa från organisationen (Johansson, 1992;
Lipsky, 2010), i det här fallet blir gräsrotsbyråkraterna skolkuratorer och organisationen skolledningen. Däremot menar Lipsky (2010) att det finns två sidor av situationen.
Handlingsplaner och policy kan inte finnas för varje händelse som uppstår eftersom det kan uppkomma något akut eller saker som inte har hänt förut.
Många deltagare poängterade däremot att de tar råd av varandra, således andra
skolkuratorer eller personal på skolan. Två deltagare berättade att de tar hjälp av varandra vid svåra frågor. En annan deltagare sade att hen kunde ta hjälp från mentorerna, då de träffar eleverna mer under skoltid. Detta ligger i linje med Lennart Lundquists (1988) teoretiska begrepp “byråkratisk autonomi”. Lindelöf och Rönnbäck (2004) menade att gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme har två grenar; en av de är handlingsfrihet och den andre är handlingsförmåga. Skolkuratorer som nämns ovan har handlingsfrihet genom lagar, regler och normer exempelvis SoL (2001:453) kap 14 §1c anmälningsskyldighet. Medan handlingsförmåga är vad skolkuratorerna faktiskt kan göra med sin handlingsfrihet. Genom att diskutera och prata med andra kuratorer och personal på skolan som exempelvis elevens mentor, bidrar det till autonomi för skolkuratorn, då detta ökar deras handlingsfrihet genom handlingsförmåga.
Flera deltagare nämnde att de har lagar och regler att följa. Den främsta skyldigheten
deltagarna pratade om under intervjuerna var anmälningsskyldighet. En deltagare berättade att hen följde lagarna som finns, då det är dennes skyldighet. En annan deltagare berättade att först och främst ska lagen följas för att hjälpa elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Detta kan sättas i samband med gräsrotsbyråkrati. Organisationen vill att gräsrotsbyråkraterna ska följa deras regler. Det bidrar dock till ett dilemma för
gräsrotsbyråkraterna, eftersom de har en helt annan relation med medborgarna på grund av deras nära kontakt (Lipsky, 2010; Svensson, m.fl., 2008). Skolledningen vill att
skolkuratorerna ska följa deras regler och lagar, som exempelvis anmälningsskyldigheten. Detta bidrar dock till ett dilemma för att dessa skolkuratorer får en helt annan relation med eleven än skolledningen på grund av deras nära kontakt. En deltagare förklarar det på detta sätt:
Jag har en skyldighet som en skolkurator att göra anmälningar men jag har också en etisk skyldighet om mitt sätt att förhålla mig till att jag jobbar för ungdomars bästa och vad jag tror är bäst för ungdomen och ibland krockar lagstiftningen med det (Skolkurator 3).
Samtliga deltagare beskrev liknande situationer som citatet ovanför. Deltagarna upplevde svårigheter gällande elevärenden som omfattar hedersproblematik och att det kan begränsa deras handlingsutrymme. Deltagarna uttryckte att de slits mellan att följa skolans ramverk och vad de anser är elevernas bästa. Detta tolkar vi som att det påverkar deras
handlingsutrymme genom att skolkuratorn begränsas på grund av skolans regelverk samt relationen till deras elever. Lipsky menade att socialarbetares relation med medborgarna och att följa organisationens praxis kan leda till ett dilemma för socialarbetare och därmed påverkas dennes handlingsutrymme (Lipsky, 2010; Svensson, m.fl., 2008).
Den korseld som bildas på grund av att socialarbetare dras åt olika håll medför svårigheter för socialarbetare att göra sitt jobb (Johansson, 1992; Lindelöf och Rönnbäck, 2004).
