Föreställningar om hedersproblematik

Samtliga deltagare berättade att de upplevde att hederskultur kommer från vissa specifika delar av världen. Många av deltagarna pratade om särskilda länder och kulturer som de uppfattade att hedersrelaterad problematik kommer från. En av deltagarna sade “Men det är främst Mellanöstern som man vanligtvis tänker på gällande hedersproblematik” (Skolkurator 4).

Detta kan tolkas som att denna deltagare upplevde att hedersproblematik i största grad befinner sig i länderna placerade i Mellanöstern. Majoriteten av resterande deltagare talade också om Mellanöstern som till exempel Irak, Kurdistan och Syrien, men även Afrikanska länder som till exempel Somalia och Egypten. Dessa områden berättade även Gruber (2011) och Olwan (2019) om i deras studier gällande mångas uppfattning om vart

Några av deltagarna ansåg att det inte är rätt att endast tala om vissa länder där det kan förekomma hedersproblematik då det gör att andra personer, som inte är från dessa länder, hamnar mellan stolarna. En av deltagarna menade att om det endast talas om personer från Mellanöstern som blir utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck så glöms, till exempel etniskt svenska flickor och pojkar bort. Vad deltagaren vidare menade var att dessa fördomar bidrog till normen om att hedersproblematik endast förekommer hos vissa personer med viss utländsk bakgrund. Både Gruber (2011) och Olwan (2019) skrev liknande i deras studier om hur, särskilt unga kvinnor med utländsk bakgrund eller med muslimsk tro, oftast är de enda som uppfattas bli utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Bägge författare menade att detta både bidrar till normen av att endast specifika kulturer och etniciteter utövar

hedersrelaterat våld och förtryck. Detta tankesätt bidrar även till att andra unga kvinnor, eller män, som inte är från dessa specifika länder, glöms bort och exkluderas.

Samtidigt som några faller mellan stolarna på grund av de samhälleliga normerna, ansåg en annan deltagare att det även var fel att ha förutfattade meningar om att alla dennes elever från en specifik etnicitet blir utsatta för hedersproblematik. Deltagaren menade att denne brukar försöka att inte ta förhastade beslut om att eleven upplever hedersproblematik hemma bara på grund av elevens härkomst. En annan deltagare påstod att

hedersproblematik inte alls har något med etnicitet och kultur att göra och att det endast är normer som samhället utformat.

Deltagarnas resonemang ovan förekommer även i Carbins (2014) studie; att vissa personer, kulturer och etnicitet representerar hederskulturen, även fast det egentligen handlar om en samhällelig konstruktion. Dessa uttalanden i koppling till Carbins studie om vilka som får rollen att representera hederskultur i det svenska samhället stämmer mycket väl överens. En av deltagarna berättade om hur heder kan förekomma bland etniskt svenska familjer, men hur det i det svenska samhället kan uppfattas som något annat än heder. Deltagaren förklarade det på detta sätt:

Om man exempelvis talar om mord på grund av svartsjuka; om det är en utländsk man, skulle det direkt kallas hedersrelaterat våld. Om det var en svensk man, även om det är exakt samma maktutövande, så blir det klassat som ...svartsjukedrama eller något liknande. Man ger en annan etikett fastän det är exakt samma strukturer som utövas; samma sorts psykologi som utövas (Skolkurator 4).

Det deltagaren uttryckte tolkas som att vid samma brott kan det ges annorlunda beteckning beroende på vilken härkomst personen har. Denna distinktion mellan etniskt svenska personer och utländska personer skrev även Carbin (2014) och Gruber (2011) om i deras studier. Carbin skrev om att hederskultur verkar uppfattas vara något ovanligt i det svenska samhället hos etniskt svenska familjer. Även Gruber skrev om att deltagarna i hennes studie gjorde distinktionen mellan personer med annan härkomst och etniskt svenska personer gällande hedersproblematik. Hong (2014) skrev i hennes studie, baserad i Finland, om samma distinktion som görs mellan utlandsfödda personer och etniskt finska personer i samband med hedersrelaterat våld och förtryck.

Några av deltagarna talade öppet om deras fördomar som de hade kring vilka elever de tror blir utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, eller löper störst risk för att bli utsatta, vilket

var deras elever främst från Mellanöstern. Andra av deltagarna antog många gånger snabbt att frågorna som ställdes, automatiskt var riktade mot deras elever med annan härkomst än svensk. En deltagare berättade:

Det är ju en kultur som deras föräldrar oftast tar med sig och våra elever är ju oftast andra generationen invandrare så att de får ju växa upp i en annan kultur … sen i vissa samtal, så har jag ögonen öppna, ställa fler frågor till vissa elever, men det gäller att vara försiktig. Som jag har sagt innan så har jag hand om xxx-programmet ... (Skolkurator 2).

Här tolkades det som att dessa deltagare var omedvetna om de fördomar och föreställningar de hade kring vilka som blir utsatta för hedersproblematik och att hastiga kopplingar gjordes till utländska elever eller specifika program så fort hedersrelaterat våld och förtryck nämndes under intervjuerna. Detta kan ses i samband med Grubers (2011) slutsats om hur

skolkuratorerna i hennes studie även där drog ett streck mellan deras elever med annan bakgrund och eleverna med svensk bakgrund när det kom till hedersrelaterat våld och förtryck. Detta binder sig ännu med vad deltagarna talade om angående samhällets normer om hedersrelaterad problematik och om vilka som oftast brukar uppfattas vara utsatta för det.

Avslutningsvis visade denna resultatdel hur vissa skolkuratorer redan har en föreställning om vem eller vilka som utsätts för hedersproblematik. Dessa skolkuratorer antydde att elever som utsätts för denna typ av problematik är utrikesfödda eller har föräldrar som är utrikesfödda. Denna föreställning går ihop med vår tidigare forskning, där både Gruber (2011), Olwan (2019), Carbin (2014) och Hong (2014) poängterade att strukturen om hedersproblematik uppfattas oftas av samhället som något utländskt och att det bara är utländska som utsätts för detta. Detta medför att elever som utsätts för hedersproblematik vars föräldrar eller de själva är inrikesfödda kan hamna mellan stolarna, på grund av denna föreställning.