Sida 1 av 43
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Kd Jonatan Ahlberg OP SA 17–20
Handledare Antal ord: 11 982
Dr. Sophia Hatz Beteckning Kurskod
1OP415
The Islamic state’s ambiguous warfare
ABSTRACT:Since 2010 IS has transformed itself from a terroristgroup to an insurgency organisation that held territory from Mosul in Iraq to Aleppo in Syria. Through this conquest of territory it has proven it’s capabilities in launching conventional style offenses but also it use of irregular tactics and the use of different terrorist acts using suicide bombers and vehicle-borne improvised explosions.
This study examines IS warfare between 2010 and 2015 and examens if David Galulas theory ’Insur-gency doctrin’ and Frank Hoffmans theory ’Hybrid warfare’ can describe IS warfare through this period.
This analysis shows that IS partially can be described through the insurgency doctrin theory as an insurgency following the steps that it descibes. It also shows that while IS follows the steps it also continued to use blind terrorism and selektive terrorism through the whole campaigns.
Further more the analysis also shows that IS can be described through Frank Hoffmans ’Hybrid war-fare’ theory. IS used conventional means such as military weapons and equipment along with artillery, tanks, anti-tank weapons in both conventional and irregular ways. It’s extensive use of IED, VBIED IS used technology in an ortodox way by rebuildning vehicles and drones into mobile IED’s but also vehicles into light fighting vehicles by mounting heavy machineguns on pickups. This study also concludes that IS can not be described as an hybrid actor becuse it strives at building a regulare army The conclusion of this study is that IS warfare can be described as an insurgent uprising with hybrid elements.
Nyckelord:
Sida 2 av 43
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4 1.2 Problemformulering ... 4 1.3 Forskningsöversikt ... 5 1.4 Sammanfattning forskningsöversikt ... 8 1.5 Syfte ... 9 1.6 Frågeställning ... 9 1.7 Avgränsning ... 9 1.8 Disposition ... 9 2. Teori ... 11 2.1 Val av teorier ... 11 2.2 Frank Hoffman – Hybridkrigsföring ... 132.2.2 Kritik mot teorin. ... 14
2.3 David Galula – The insurgency doctrine ... 15
2.3.1 The Bourgeois-nationalist pattern ... 15
2.3.2 Kritik mot teorin ... 18
3. Metod ... 19 3.1 Forskningsdesign ... 19 3.2 Forskningsetiska överväganden ... 20 3.3 Val av fall ... 21 3.4 Val av empiri ... 21 3.4 Operationalisering ... 22 3.4.1 Hybridkrigföring ... 23
2.3.1 The Bourgeois-nationalist pattern ... 26
4.0 Analys ... 28
4.1 Resultat Hybridkrigsföring ... 28
4.1.1 Synkronisering av konventionell krigsföring och irregular krigsföring ... 28
4.1.3 Kriminell aktivitet ... 30 4.1.4 Komplex terräng ... 30 4.1.5 Modern teknologi ... 31 4.1.6 Sammanfattning hybridkrigföring ... 32 4.2 Resultat Insurgenternas doktrin ... 33 4.2.1 Blind terrorism ... 33 4.2.2 Selektiv terrorism ... 33 4.2.3 Gerillakrigsföring ... 34 4.2.4 Rörelsens krig ... 36 4.2.5 Utplåning av motståndaren ... 37
4.2.6 Sammanfattning Galulas teori ... 38
Sida 3 av 43
Resultatdiskussion ... 39
Metoddiskussion ... 40
Förslag till vidare forskning ... 41
Bidrag till yrkesutövningen ... 41
Litteratur och referensförteckning ... 42
Tryck litteratur ... 42
Artiklar ... 43
Elektroniska artiklar ... 43 Problemformulering ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Sida 4 av 43
1. Inledning
Juni 2014 är den Islamska staten på frammarsch och lyckas ta över Iraks näst största stad Mo-sul. Abu Bakr al-Baghdadi utropar bildandet av den islamska statens kalifat som nu sträcker sig från Aleppo i Syrien till Mosul i Irak och den svarta flaggan som symboliserar den Islamska staten hängs upp. Omvärlden chockas av filmklipp på avrättningar, korsfästningar och förslavande människor som sänds ut från den islamska statens kanaler över hela världen.1
1.2 Problemformulering
Fem år efter utropandet av det islamska kalifatet dödas Abu Bakr al-Baghdadi av amerikanska specialförband och samma år påbörjades anfallet mot IS sista fäste Baghuz av Kurdisk-ara-biska koalitionen SDF.2 Under 2010-talet gick IS från en terroristorganisation till ett eget kali-fat som sträckte över stora delar av Syrien och Irak.
IS har visat omvärlden sin kapacitet att genomföra militära operationer för att säkra landområ-den men även att försvara dessa. För att lyckas stoppa landområ-den islamska statens framfart och ta tillbaka de förlorade territorierna krävdes stora krafttag där flertalet västländer påbörjade flyg-bombningar men även träning och utrustning av kurderna och den irakiska armén.
Bara för att återta Mosul från ISIS mobiliserades en koalition bestående av kurder, irakiska armén och paramilitära förband bestående av shiamuslimer upp emot 100 000 soldater. Oper-ationen förväntas ta en vecka från det att Mosul hade omringats men koalitionen mötte på hårt motstånd och det tog flera månader innan hela Mosul kunde återtas.3 För att jämföra så lycka-des IS med 800–1000 IS krigare ta över Mosul som försvaralycka-des av upp mot 10 000 Irakiska
1 McCants William Faize, The ISIS apocalypse: the history, strategy, and doomsday vision of the Islamic state. First edition, New York City: St. Martin’s press, 1–3.
2https://www.expressen.se/nyheter/sista-slaget-har-borjat-order-att-gora-slut-pa-is/ (Hämtat 2020-03-16); https://www.expressen.se/nyheter/is-bekraftar-att-al-baghdadi-ar-dod-har-ar-de-ras-nya-ledare/ (hämtat 2020-03-16)
3 Gulmohamad Zana, Unseating the Caliphate: Contrasting the Challenges of Liberating Fal-lujah and Mosul. CTC SENTINEL, October 2016, 4–5.
Sida 5 av 43 regeringstrupper.4 Inom forskningsvärlden men även från världens statsmakter finns en dis-krepans över hur IS definieras och beskrivs som organisation men även dess krigföring. Stats-makter och delar av forskare väljer att benämna dem som en terroristorganisation medan andra forskare beskrivs dem som insurgenter, hybrida aktörer eller en proto-stat med en kon-ventionell armé.56 Hur IS beskrivs som aktör är viktigt för hur en sådan motståndare skall hanteras och bekämpas.
Genom att undersöka IS utifrån krigsvetenskapliga teorier kan en beskrivning av IS som aktör och dess krigföring tas fram. Att just knyta an verkligenheten med teorier är av stor vikt enligt Widén och Ångström som påtalar vikten av att förstå krig och krigföring utifrån teorier. Det här för att beslut inte ska fattas utifrån fördomar, obeprövade antaganden och ryggmärgskäns-lor.7 Det är därmed viktigt för krigsvetenskapen att studera IS utifrån ett militärteoretiskt per-spektiv. Genom analyser av IS kan viktiga lärdomar dras och en ökad förståelsen inför lik-nande konflikter och motståndare i nutida och framtida konflikter införskaffas.
1.3 Forskningsöversikt
Det här avsnittet syftar till att knyta ihop ovanstående problemformulering med nuvarande forskning. Forskningsöversikten fokuserar på att visa de trender och diskussioner som be-handlar IS olika militära krigföringssätt som används och visa på olika synsätt på IS som ak-tör.
Första artikeln är skriven av Andrea Beccaro som i sin fallstudie undersöker IS utifrån ett hy-bridkrigföring perspektiv. Beccaro argumenterar inledningsvis för att IS inte bör ses som en terroristorganisation bara för att de använder terrorism som taktik utan som en rebellorgani-sation. En terroristgrupp besitter inte landområden som IS har gjort och terrorism har alltid
4 Maurer Thomas, ISIS’s Warfare Functions; A Systematized Review of a Proto-state’s Con-ventional Conduct of Combat Operations, Small Wars & insurgencies, Volume 29, 2018, Is-sue 2, 229.
5 Maurer, ISIS’s Warfare Functions; A Systematized Review of a Proto-state’s Conventional Conduct of Combat Operations, 238.
6 Beccaro Andrea, Modern Irregular Warfare: The ISIS Case Study, Small Wars & Insurgen-cies, Volume 29, 2018 – Issue 2, 210
7 Widén Jerger, Ångström Jan, Militärteorins grunder, Stockholm, Försvarsmakten, 2005, 288.
Sida 6 av 43 varit en del av rebellers metoder för att uppnå sina mål enligt Beccaro.8 IS metoder för krigfö-ring undersöks utifrån användning av modern teknik, urban miljö och terrorism som taktik. Slutsatserna i artikeln beskriver att IS användning av komplex terräng och terrorism inte är ett nytt fenomen utan har alltid använts av rebeller och gerilla för att kompensera för sina svag-heter gentemot en starkare reguljär motståndare. Användningen av modern teknologi som drönare, pansarförstöringsvapen, luftvärn och artilleri har tillsammans med självmordsat-tacker har gett IS rejält med eldkraft.9
Beccaros artikel bidrar med att visa på att IS bör ses som en rebellgrupp som använder terrorism som taktik snarare än en terroristgrupp. Dock benämner han även IS som en hybrid aktör vilket också visar på diskrepansen som finns. Beccaro använder Frank Hoffmans teori om hybridkrigsföring men analyserar IS utifrån komplex terräng, användning av modern tek-nologi och terrorism som irreguljär metod.10 Användningen av konventionella medel och me-toder analyseras inte någon större utsträckning utan fokuset ligger på det som redovisats ovan.
Precis som Beccaros artikel undersöker nästa artikel IS krigföring fast utifrån deras metoder för konventionella operationer. Artikeln är skriven av Thomas Maurer som undersöker hur IS organiserar sina vapensystem i kategorier, kombinerar vapensystem utifrån konceptet kombi-nerade vapen och hur de använder sig av en hierarkisk beslutsfattning med erfarna officerare som planerar och genomför militära operationer.11 Ett exempel som redovisas är hur motori-serade enheter tillsammans med enskilda stridsvagnar som blev understödja av indirekt eld och självmordsbombare, genomförde militära operationer som planerades av gamla irakiska officerare enligt Maurer.12
Maurers artikel visar att IS var kapabla att använda sig av konventionella medel och metoder för att kombinera olika vapensystem och planera inför operationer för att nå högre effekt. Vil-ket därmed till del kompletterar Beccaros artikel men även visar på att IS krigföring är mer mångfacetterad.
8 Beccaro, Modern Irregular Warfare: The ISIS Case Study, 201. 9 Ibid, 215–216.
10 Ibid, 210.
11 Maurer, ISIS’s Warfare Functions; A Systematized Review of a Proto-state’s Conventional Conduct of Combat Operations, 229–244.
Sida 7 av 43 I likhet medMaurer undersöker även nästa artikel IS metoder för krigföring fast utifrån en flerfallsstudie av specialoperationer som IS genomfört mellan 2007–2013. Artikeln är skriven av Craig Whiteside, Ian Rice och Daniele Raineri som undersöker tre stycken fall, Ramadi – Iraq 2007, Haditha – Iraq 2012 och ’Abu Ghraib/Taji – Iraq 2013 utifrån ett special operat-ions perspektiv.13 Variablerna som undersöks är; chefer och deras roll i utformandet av speci-aloperationer och den mediala användningen av resultatet för att stötta det strategiska narrati-vet om organisationen framgångar.14 Artikeln visar på att de militära operationerna hade tyd-liga målsättningar som avrättning av politiska motståndare eller fritagningen av nyckelperso-ner från fängelse. Skickliga gerillakrigare, planyckelperso-nering, träning och speciell utrustning tillsam-mans med underrättelseinhämtning gav IS möjlighet att lyckas med två av tre special operat-ioner enligt författarna.
Whiteside, Rice och Raineris artikel bidrar ytterligare till kunskapen för IS kapacitet att pla-nera, samordna och utföra lyckade militära operationer för att nå sina mål. Artikeln visar yt-terligare hur IS lockade till sig tidigare militära officerare från Saddam Husseins tid samt de-ras roll inom IS. Artikeln bidrar ytterligare med en förståelse för hur media och internet an-vändes för att gynna IS strategiska mål.
IS strategiska målsättning med det krig de bedriver i mellanöstern var just för att etablera ett islamskt kalifat varifrån de kunde styra den muslimska världen.15 I sin artikel ’The Islamic State’s information warfare: Measuring the success of ISIS’s online strategy’ undersöker Sie-gel och Tucker hur informationskrigsföring var en viktig del i IS strategi för upprättandet och legitimeringen av kalifatet. Användningen av informationskrigsföring bestod i tre delar; attra-hera åhörare, marknadsföra kalifatet och förmedla militära framgångar.16 I sin artikel kommer
13 Whiteside Craig, Rice Ian, Raineri Daniele, Black Ops: Islamic State and innovation in Ir-regular Warfare, Studies in Conflic & Terrorism, 06/25/2019, 1–28
14 Whiteside, Rice, Raineri, Black Ops: Islamic State and innovation in Irregular Warfare, 1– 28
15 Siegel Alexandra A, Tucker Joshua A, The Islamic State’s information warfare: Measuring the success of ISIS’s online strategy, Journal of language & politics. 2018, Vol. 17, Issue 2, p258-280. 23p.
16 Siegel, Tucker, The Islamic State’s information warfare: Measuring the success of ISIS’s online strategy, under rubrik introduction.
Sida 8 av 43 författarna fram till att trots omfattande försök från omvärlden att begränsa och ta bort IS pro-paganda från internet var dem fortfarande framgångsrika. Efterhand som plattformar som Twitter och Facebook började ta bort deras budskap övergick dem istället till andra plattfor-mar. Vidare slutsatser visar på IS effektivitet att sända sitt budskap genom att använda flera olika plattformar tillsammans med flertalet olika metoder för informationskrigsföring.17
Ovanstående artiklar visar på en mångfacetterad bild av olika medel och metoder för krigfö-ring som IS använder vilket till del stärker Beccaros beskrivning av dem som en hybrid aktör. Craig Whiteside argumenterar dock för att IS istället bäst beskrivs som en revolutionär rö-relse.
Whiteside menar att IS passar beskrivningen som rebeller eller upprorsmän eftersom de försö-ker ersätta den befintliga makten. Revolutionär krigföring är en specificerad version av ett uppror eftersom gerillakrigföring kombineras med politik för att framhäva en ideologi som motsätter den styrande makten.18 I sin artikel menar Whiteside att IS krigföring är en anpass-ning av Maos teori om revolutionär krigföring fast med en Salafistisk inriktanpass-ning och gör en jämförande studie mellan den kommunistiska vietnamesiska kampanjen i södra Vietnam mel-lan år 1959-1964 med IS kampanj år 2008 till 2013.19 I sin slutsats kommer Whiteside fram till att IS utvecklades från Maos första fas ’organizational’ till ’mobile warfare’ mot de ira-kiska säkerhetsstyrkorna. Whiteside sig dock frågande ifall ideologi verkligen är en viktig del för framgång eftersom två aktörer som kommunistiska vietnameser och salafistiska jihadister med skilda ideologier lyckades implementera dessa i sin gerillataktik.20
1.4 Sammanfattning forskningsöversikt
Forskningsöversikten har presenterat en bred översikt på de diverse olika medel och metoder av krigföring som IS använt sig av men även två läger för hur de betraktas som aktör. Varje artikel fokuserar endast på ett avgränsat område och där skilda beskrivningar av krigföringen har presenterats. Forskningsöversikten påvisar även en diskrepans över om IS bör ses som re-beller, terrorister eller som en semi stat med en konventionell armé. Även fast få artiklar har
17 Siegel, Tucker, The Islamic State’s information warfare: Measuring the success of ISIS’s online strategy, under rubrik introduction, under rubrik conclusions.
18 Whiteside, Craig, The islamic state and the return of revolutionary warfare, small war and insurgency, 2016, 745.
19 Whiteside, The islamic state and the return of revolutionary warfare, 745. 20 Ibid, 767.
Sida 9 av 43 redovisats representerar forskningsöversikten ändå den variationen och de två olika debatter inom vilket IS undersöks utifrån. Beccaro undersöker IS utifrån Hoffmans teori om hybrid-krigföring men fokuserar inte på hur konventionella medel och metoder används vilket Mau-rer påvisar. Den här uppsatsen avser därmed att bidra till forskningsdebatten om IS krigföring bör beskrivas utifrån ett uppror eller hybrid karaktär och därmed beskrivas som rebeller eller en hybrid aktör.
1.5 Syfte
Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida IS krigföring kan beskrivas utifrån krigsveten-skapliga teorier. Utifrån valda teoretiska ramverk bör en beskrivning av IS kunna tas fram och därmed bidra till forskningsdebatten som redovisats ovan. Uppsatsen hoppas därmed öka den inomvetenskapliga kunskapen om IS krigföring.
1.6 Frågeställning
Hur kan IS krigföring beskrivas utifrån Hoffmans teori om hybridkrigförings och Galulas Doctrin for insurgency?
1.7 Avgränsning
Den här uppsatsen avgränsar sig till att undersöka IS krigföring som skett i Irak/Syrien och inte dess filialer i andra länder. Även samarbeten som IS har haft med andra islamska gruppe-ringar eller individer kommer avgränsas bort då dem inte är av intresse för undersökningen. Uppsatsen avgränsas även i tid och kommer endast undersöka IS mellan tidsperiod 2010 till 2015, anledning till just valet av den här tidsperioden beskrivs närmare under rubriken val av fall.
1.8 Disposition
I Kapitel 1 beskrivs inledningsvis problemformulering samt en sammanfattning av trender, kunskapsläge och debatter inom forskningen i forskningsöversikten. Problemformuleringen och forskningsöversikten mynnar därefter ut i en frågeställning med tillhörande syfte, av-gränsning och disposition.
Kapitel 2 diskuterar inledningsvis valet av de två teorierna och övergår därefter till att besk-riva de två teorierna samt kritik mot dem.
Sida 10 av 43 Kapitel 3 redogör för forskningsdesignen och diskuterar för och nackdelar med den valda de-signen samt validitet och reliabilitet. Därefter diskuteras forskningsetik och valet av det empi-riska materialet samt källkritik. Slutligen genomförs en operationalisering av teorierna där in-dikatorer tas fram för skapandet av ett analysverktyg.
Kapitel 4 inleder med att presentera analysens resultat utifrån Frank Hoffmans teori och där-efter resultatet utifrån David Galulas teori.
Kapitel 5 redovisar inledningsvis resultatet och svar på forskningsfrågan. Därefter sker en re-sultat- och metoddiskussion som övergår i förslag till vidare forskning. Kapitlet avslutas med att hur uppsatsen knyter an till den militära professionen.
Sida 11 av 43
2. Teori
Inledningsvis presenteras och motiveras dem teorierna som kommer användas i den här upp-satsen. Därefter sker en beskrivning av teorierna och kritik mot dem att framföras. Teorierna som är valda för den här artikeln är Frank Hoffmans ’hybrid warfare’ och David Galulas ’In-surgency doctrin’.
2.1 Val av teorier
Frank Hoffmans teori om hybrid krigföring skapar förutsättningar för att kunna förstå de olika krigföringssätt som beskrivits i forskningsöversikten utifrån ett helhetsperspektiv. I sin artikel Hybrid warfare and challanges analyserar Hoffman Hizbollahs framgångar mot Israel under andra Libanonkriget 2006 utifrån ett hybridkrigförings perspektiv.21 Hoffman beskriver vi-dare i sina slutsatser att organisationer som Al Qaeda redan har börjat anpassa och utveckla sina metoder för att motverka koalitionens militära överlägsenhet.22 Flera andra statliga och icke-statliga aktörer i mellanöstern har också börjat anpassa sina styrkor utifrån en mer kom-plex och diffus sorts konfliktskala.23 Hoffman bygger sitt teoretiska ramverk på flertalet be-fintliga teorier som Fourth generation warfare, Compund wars, Unrestricted warfare och USA:s nationella försvarsstrategi 2005.24 Andrea Beccaro vars artikel benämns i forskningsö-versikten använder sig även till del av Hoffmans teori tillsammans med flertalet andra publi-cerade artiklar som författaren har hittat vilket stärker dess relevans för den här studien.
David Galulas teori the insurgency doctrine består av två koncept; The orthodox pattern’ och The bourgeois-nationalist pattern. Teorierna beskriver generella mönster av uppror som är summerade från tidigare revolutionära krig och är till för att öka förståelse för vad som driver upproret för att därmed skapa motåtgärder.25 För den här uppsatsen är ’The bourgeois-nation-alist pattern’ vald då de två första stegen består av terrorism medan det andra konceptets två första steg består av skapandet av ett parti och skapa ett starkt parti inför kommande revolut-ion. Terrorism har varit en stor del av IS tillvägagångssätt vilket gör att det valda konceptet blir mer lämplig att analysera utifrån och hoppas kunna öka förståelsen för terroristdåden. Vi-dare ställde sig även Whiteside i forskningsöversikten sig frågande om ideologi verkligen 21 Hoffman Frank, Conflict in the 21st century, 2007, 35.
22 Ibid, 35 23 Ibid, 28. 24 Ibid, 30.
25 Galula David, Counterinsurgency warfare: theory and practice, Praeger security internat-ional, Westport, CT, 2006 [1964], 29.
Sida 12 av 43 hade så stor påverkan på hur IS formade sin krigföring vilket den här teorin därmed kan un-dersöka. Konceptet bidrar därmed att kunna analysera IS utveckling från en terroristgrupp till det egna kalifatet genom en sekventiell uppbyggnad.
Kombinationen av de båda koncepten skapar förutsättningar för att analysera IS utveckling från en terroristorganisation till att utropa ett eget kalifat men också om ett nutida koncept av krigföring kan bidra med en beskrivning. De både koncepten förespråkar även olika tillväga-gångssätt, Galulas är sekventiellt uppbyggd där upproret startar med terrorism för att sedan utvecklas till gerillakrig och därefter konventionellt krig. Hoffmans teori beskriver snarare hur alla dessa metoder blandas och anpassas utifrån motståndaren utan några konkreta steg. Hoff-man menar också att syftet med en hybrid aktör inte är att sekventiellt bygga upp en opposit-ion eller utveckla sig mot en reguljär armé utan att ta det effektivaste metoderna och det död-ligaste vapnet tillgängliga.26 De båda koncepten säger sig beskriva hur en icke-statlig aktör går till väga för att nå sina mål med militärt våld fast på två olika sätt.
Sida 13 av 43
2.2 Frank Hoffman – Hybridkrigsföring
2007 tog Frank Hoffman fram sitt teoretiska ramverk som fick benämningen ’Hybridkrigsfö-ring’ som bygger på historiska exempel, nutida trender och teorier inom konflikter och krig. Ramverket är framtagen för att försöka visa att USA:s inslagna bana mot konventionell krig-föring inte räcker till. Istället bör prioriteringar och kapital avsättas för att kunna möta en mot-ståndare som inte väljer att strida på ett konventionellt sätt. Framtidens motmot-ståndare kommer enligt Hoffman att blanda olika krigföringssätt och metoder för att undvika USA:s militära överlägsenhet och fokusera där dem är som svagast.27
Reguljära och irreguljära medel och metoder har till stor del varit en naturlig del i de flesta större krigen som har varit. Krig som har haft både reguljära och irreguljära enheter kallas för compound war och utnyttjar båda sättens styrkor. Dock har dem varit skilda åt och endast samverkat på strategisk nivå och varit skilda i rum.28
Hybridkrigföring utgörs istället av en blandning av metoder och medel för krigföring där tyd-liga skiljelinjer suddas ut. Det här inkluderar konventionella medel, irreguljära metoder, terro-ristdåd som innefattar skoningslöst våld och kriminell verksamhet som syftar till att destabili-sera eller på annat sätt gynna de egna målen.29 Vidare samordnas medel och metoder för att
uppnå synergieffekt på operativ och taktisk nivå vilket skiljer det från compound war. Hybrid-krigsföring kan användas av båda statliga och icke-statliga aktörer som försöker fokusera på motståndarens svagheter och undvika dess styrka. Exempel kan vara en irreguljär motståndare som vägrar möta sin konventionella motståndare på slagfältet utan väljer istället att strida med metoder eller på ställen där den senare inte kan nyttja sitt militära övertag.30
Tillgång till högteknologiska vapen ger irreguljära enheter konventionell kapacitet som annars varit begränsade till statliga aktörer. Avancerade vapensystem som pansarvärnsvapen, luft-värn, fartygsrobotar och avancerade ledningsstödsystem ökar irreguljära enheters eldkraft och deras kapacitet att projicera en komplex hotbild.31
27 Hoffman, Conflict in the 21st century, 7. 28 Ibid, 20.
29 Ibid, 8. 30 Ibid, 12. 31 Ibid, 28.
Sida 14 av 43 Kriminella nätverk eller aktiviteter används som ett hybridhot för att försvaga motståndaren internt genom att skapa oordning och anstränga säkerhetsstyrkor. Vidare stödjs även de egna styrkornas operationer med faciliteter, vapen eller andra förnödenheter.32
En hybrid aktör kommer mest troligt välja att strida från komplex terräng där en konvention-ell motståndare inte kan nyttja det numerära övertaget konvention-eller sin eldkraft. Terrängen är även gynnsam och kompenserar för det egna numerära underläget. Urban miljö såsom städer till-handahåller dem här förutsättningarna där befolkade städer med infrastruktur, olika transport-möjligheter ger goda transport-möjligheter för terrorister eller rebeller att förflytta sig, verka och fly.33
Istället för att fly till avlägsna delar av landet menar Hoffman att motståndare kommer välja att ta striden i så kallade contested zonez. Dem här zonerna inkluderar kustnära högbefolkade städer där världens befolkning och ekonomi är centrerade. Här kan en motståndare med flerta-let olika metoder skapa en långvarig konflikt som sakta nöter ner internerande trupper och den politiska viljan i det internerande landet.34
Hoffman beskriver hur informationsarenan även kommer att användas av en hybrid aktör ge-nom att bland annat använda cyberkrig mot ekoge-nomiska mål och informationsoperationer för att sprida erfarenheter som tillverkning av bomber med mera.3536 Avrättningar, lemlästningar och andra övergrepp som strider mot internationella lagar användas för att chocka och skräm-mas genom filmer som sedan sprids.37
Framtidens motståndare kommer enligt Hoffman inte att välja och slåss som vi vill eller där vi är starka. De kommer heller inte följa de reglerna såsom krigets lagar och mänskliga rättig-heter som finns i sin strävan att nå ett övertag. De kommer istället att anpassa sig och försöka att strida och uppträda på ett så oregelbundet och oväntat sätt som möjligt.
2.2.2 Kritik mot teorin.
Hoffmans teori bör ses som ett teoretiskt ramverk då inga konkreta principer eller tydliga be-skrivningar av vad som innefattas som hybridkrigföring eller en hybrid aktör. Vad som räknas
32 Hoffman, Conflict in the 21st century, 28. 33 Ibid, 15.
34 Ibid, 15.
35 Hoffman Frank, Hybrid warfare and challanges, 2009, 37, 38 36 Hoffman, Conflict in the 21st century, 28.
Sida 15 av 43 som konventionella och irreguljära metoder och terrorism blir en subjektiv tolkning vilket kommer påverka begreppsvaliditeten och tolkningen av empirin negativt.
2.3 David Galula – The insurgency doctrine
För att använda sig av counterinsurgency behövs en förståelse för drivkrafterna bakom ett uppror och dess målsättningar.38 Som tidigare beskrivits kommer the bourgeois-nationalist pattern användas för den här undersökningen. Eftersom konceptet beskrivs som en genväg för ett lyckat uppror benämns det också som the shortcut pattern och tar inte hänsyn till någon ideologi heller.39 Konceptet är som mest sårbart under de initiala steg ett och två, terrorism är sårbart för motåtgärder från polisen och målet med stegen riskerar att förminskas eller utebli. Om rebellerna överlever steg ett och två blir dem mindre sårbara i steg tre jämfört med ’Ort-hodox’ konceptet.40
2.3.1 The Bourgeois-nationalist pattern
Steg 1: Blind terrorism
Första steget handlar om att skapa publicitet och få upp omvärldens ögon för upproret sak och för att locka nya medlemmar. Publiciteten skapas genom att olika former av slumpmässig terrorism som koordineras för att nå så stor effekt som möjligt, ju större dådens omfattning är, desto bättre.41
Steg 2: Selektiv terrorism
Målet med steg två är att isolera den sittande makten från populationen och få den senare att stödja motståndsrörelsen aktivt eller åtminstone passivt. Det här uppnås genom att fokusera sitt dödande på lokala myndighetspersoner som politiker, poliser, lärare eller andra nyckelper-soner som kan ses som motståndare eller en länk mellan sittande makten och populationen.42
Steg 3: Gerillakrigsföring
Ifall politiskt spel och subversion inte lyckas återstår endast väpnad konflikt för att uppnå sitt mål. Oavsett om motståndsrörelsen tvingas till det eller själva väljer att använda väpnad kon-flikt så har den tydliga fördelar för den egna motståndsrörelsen. Eftersom en väpnad konkon-flikt polariserar populationen så urskiljs även sympatisörer och fiender ur den vilket gör det lättare att ta bort de hoten efter konflikten är vunnen. Starka ledare träder ofta även fram vid väpnade
38 Galula David, Counterinsurgency warfare: theory and practice, 29 39 Ibid, 30.
40 Ibid, 42. 41 Ibid, 39. 42 Ibid, 40.
Sida 16 av 43 konflikter och svaga individer selekteras bort vilket gör att den egna rörelsen stärks inifrån samtidigt som en vinst för den egna rörelsen stärker dess utseende utåt.43
För att skapa goda förutsättningar för att lyckas är det viktigt att gerillakriget startar när gynn-samma förhållanden är till fördel för den egna rörelsen och ofördelaktigt för motståndaren. Förutsättningarna delas in i interna och externa. Interna förutsättningar består av att populat-ionen är tillräckligt delad, motståndaren är försvagad av kris, subversion och den egna rörel-sen är tillräckligt stark i vissa områden. De externa förutsättningarna är när motståndaren har svårt att påverka rörelsen arbete eller när den egna rörelsen kan räkna med moralisk, politiskt och militärt stöd.44
I det här steget är det största målet att utveckla rörelsens egna militära kapacitet samt att orga-nisera populationen. framgångsfaktor för att få ett aktivt deltagande från populationen är att politiska nyckelpersonen finns i områdena tillsammans med gerillaenheter. Gerillaenheter ser till att eliminera, hota eller övertala de som motsätter sig rörelsen, dock är det viktigt att inte skaffa fler motståndare än man klarar av att hantera.45
När gerillakriget skall sättas igång är det viktigt att välja rätt plats för att öka möjligheten för överlevnad. Det här genomförs genom att välja platser som är svårtillgängliga, långt ifrån motståndarens styrka eller på båda sidor av en administrativ gräns som försvårar koordine-ring. Platsen kan även vara där den egna rörelsens styrka är hög sedan tidigare steg vilket ökar chansen för att gerillakriget skall överleva.46
Steg 4: Rörelsens krig
Då gerillakrigsföring är en relativt billig metod men som kräver mycket resurser för att verka är det här ett bra sätt att binda upp motståndarens resurser, men till sist behöver mot-ståndaren slås på sitt eget territorium. Nästa steg är därför att börja bygga upp den egna mili-tära styrkan till reguljär armé för att kunna slå sin motståndare. När motståndaren är tillräck-ligt uppbunden för att inte i någon större utsträckning påverka uppbyggnaden kan gerillaför-band tränas för att verka i större enheter som kompani och bataljon.47
43 Galula David, Counterinsurgency warfare: theory and practice, 33–34 44 Ibid, 33–34.
45 Ibid, 34. 46 Ibid, 34–35 47 Ibid, 36.
Sida 17 av 43 För att beväpna sina reguljära styrkor behövs mängder med vapen och utrustning vilket regle-rar hur stora styrkor uppbringas. Vapentillverkning kräver fasta platser vilket gör dem måltav-lor för motståndarens väpnade styrkor, därmed återstår det att beslagta vapen från motstånda-ren eller införskaffa från någon annan part. Att beslagta vapen kräver dock att operationerna planeras så att resultatet blir högt och förlusterna låga för att de skall vara lönsamma. Det här genomförs mot svaga motståndare, dåligt bevakade vapenförråd eller andra platser där bra styrkeförhållanden kan uppnås och operationen kan genomförs snabbt och effektivt.48
Insurgenternas strategiska mönster för territoriet delas in i reguljära baser, Gerillabaser, Ge-rilla områden och ockuperade områden. Reguljära baser utgörs av platser som den egna rö-relsen kontrollerar och stor kraftsamling behövs från motståndarens sida för att kunna påverka den här platsen. Här finns ett fungerande politiskt styre med skatt, ekonomisk plan, rättsvä-sende, utbildning med mera. Här befinner sig även de reguljära trupperna där de kan träna, återhämta eller organisera sig.49
Gerillabaser har också reguljära trupper tillsammans med övriga stridande parter. Rörelsen behärskar till del det här områden och kan ha ett fullt fungerande politiskt styre som i den re-guljära basen, dock kan den här uppträda öppet eller dolt beroende på omständigheterna. Mot-ståndaren har tillgång till området men kan i regel inte ha permanent närvaro. Gerilla områ-den är de områområ-den som rörelsen och motståndaren strider om medans de ockuperade områområ-den är helt under motståndarens kontroll.50
Steg 5: Utplåning av motståndaren
Sista steget handlar om att helt slå ut motståndaren och ta över makten. Genom flertalet offen-siva militära operationer alternativt fredsförhandlingar tas de sista av motståndaren styrkor och styre bort. Det här steget påbörjas när styrkan hos insurgenterna väger över sin motstån-dares och den förra blir den starkare parten i konflikten. Styrkan bedöms utifrån militära
till-48 Galula David, Counterinsurgency warfare: theory and practice, 37. 49 Ibid, 37.
Sida 18 av 43 gångar, populationens ökade sympatier av upproret och stabiliteten i den egna politiska struk-turen. Subversionen i motståndarens områden bidrar även till att motståndarens styrka mins-kar medans den egna ömins-kar.51
2.3.2 Kritik mot teorin
David Galulas publicerades först 1964 vilket gör att de revolutionerna som den hämtar sin in-spiration ifrån är snart 100 år gamla och giltigheten kan därmed ifrågasättas. Vidare utgår den valda teorin utifrån tidigare kommunistiskt revolutioner vilket gör att den troligtvis inte är ut-format utifrån de geografiska och kulturella skillnaderna som skulle kunna ändra angreppsätt. Även fast steg används så är delar av stegen normativa och beskriver inte heller hur en mot-ståndsrörelse skall ta sig vidare till nästa steg.
Sida 19 av 43
3. Metod
Under det här kapitlet kommer inledningsvis forskningsdesign att presenteras. Därefter kom-mer en diskussion om forskningsetik samt val av empiri att genomföras för att slutligen pre-sentera den genomförda operationaliseringen utav de två teorierna.
3.1 Forskningsdesign
I den här studien används en teorikonsumerande ansats. En teorikonsumerande ansats anses lämplig eftersom en beskrivning av IS är syftet med uppsatsen vilket gör att teorierna endast bidrar med ett teoretiskt perspektiv för analysen. Det är alltså inte teorierna i sig som är intres-santa utan det valda fallet.52
Teorierna kommer att operationaliseras ner begrepp och vidare till indikatorer som kommer användas som analysverktyg i det empiriska materialet.
Som metod används en kvalitativ textanalys för den här uppsatsen. Uppsatsens syfte är att un-dersöka hur IS krigföring kan beskrivas utifrån de två valda teorierna. Det här kräver att ana-lysen av det empiriska materialet sker noggrant och ger möjlighet för att hitta underliggande meningar samt tolka och sortera in empirin utifrån de två teorierna. Enligt metodpraktikan är en kvalitativ textanalys lämplig för att svara på frågor som ”vad, vilka, hur och vilken sorts idéer som är rådande i en viss kontext och på vilket sätt dessa förändrats över tid och plats”53
En systematiserad kvalitativ textanalys används för att bringa ordning i texter och lyfta fram det som är viktigt och sortera in det i enklare kategorier.54
Eftersom teorierna i sig inte är i fokus kommer generaliserbarheten i resultatet vara begränsad då resultatet från enfallsstudie bara ger en beskrivning och kunskap om det utvalda valet.
Det analysverktyg som kommer användas består av begrepp och delbegrepp med tillhörande indikatorer som staplas upp i en matris för respektive teori. I Galulas teori består begreppen av de sekventiella stegen som beskrivs ovan i teorikapitlet. Hoffmans teori konkretiserar inte någon exakt beskrivning vilket medför att en subjektiv tolkning av vilka begrepp som på 52 Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Towns Ann E. & Wängnerud
Lena, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017, 42–43.
53 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns. & Wängnerud, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 212.
Sida 20 av 43 bästa sätt representerar det centrala i Hoffmans teori behöver sorteras ut. Begreppen har dels tagits från hans definition av hybridkrigsföring samt ytterligare två begrepp som ansågs vik-tiga för en hybrid aktör. Delbegreppen utgår från de beskrivningar av begreppen som valts ut från teorierna med operationella indikatorer som består av öppna och slutna frågor. Att an-vända sig av en matris bidrar till att strukturera upp analysen så att empirin på ett systematiskt sätt kan analyseras vilket underlättar för författaren men även för läsaren att förstå och följa analysen och resultatet.55
För att uppnå god validitet krävs precision i framtagandet av begreppen i sin operational-isering. En felaktig operationalisering riskerar att analysen inte mäter det den skall utifrån forskningsfrågan och ett systematiskt fel upprepas under hela analysen.56 En god begreppsva-liditet innebär alltså att inga systematiska fel uppstår i analysen. God begreppsvabegreppsva-liditet till-sammans med hög reliabilitet ger uppsatsen en hög resultatvaliditet.57 Resultatvaliditetet kom-mer diskuteras i avslutningskapitlet under metoddiskussion Hög begreppsvaliditet uppnås uti-från hur väl de operationella indikatorerna stämmer överens med teorin. Uppsatsen är av be-skrivande karaktär men eftersom IS står i fokus kommer uppsatsen inte försöka nå en hög yttre validitet eftersom resultatet inte anses kunna generaliseras till andra liknande aktörer el-ler organisationer.58
3.2 Forskningsetiska överväganden
”Etik handlar om principer, regler och riktlinjer som anger om förfaranden är riktiga eller felaktiga”. Utöver det som citerats inkluderas även all verksamhet som får konsekvenser för andra människor och därav även forskning.59
De främsta överväganden som behövts göras är valet och framställningen av empirin. IS räk-nas som en terrororganisation vilket riskerar att valet av viss empiri gynnar spridningen av IS propaganda och dess sak. Empirin behöver därmed väljas och presenteras på ett sätt som inte gynnar den här organisationen eller kommer andra individer till skada.
55 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns. & Wängnerud, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, sida 45–46.
56 Ekengren Ann-Marie & Hinnfors Jonas, Uppsatshandbok: [hur du lyckas med din uppsats], 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012, 59.
57 Ibid, 64.
58 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns. & Wängnerud, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 59.
59 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber, Malmö, 2003, 59.
Sida 21 av 43 Vidare innebär även en god forskningsetik att inte få andras idéer att framstå som sina egna utan konsekvent referera till det man använder som andras texter.60
3.3 Val av fall
Analysen kommer att ske inom tidsperioder 2010–2015 och fokuseras till Irak och Syrien. Anledningen till att analysen startar 2010 är att IS två högsta ledare Abu Ayyub al-Masri och Hamid Khalil al-Zawi (Abu Omar al-Baghdadi) dödades av amerikanska soldater. Den nya ledaren Ibrahim Awwad Ibrahim Ali Muhammad Badri (bytte namn till Abu Omar al-Baghdadi) tog därmed över IS då organisationen var kraftigt försvagad i både numerär och stöd från omgivningen.61 Analysen fortsätter att undersöka material till och med 2015 då en koalition hade bildats och IS offensiv hade avstannat.62
Analysen kan kritiseras omfattande för en uppsats av den här storleken men den långa tidspe-rioden är nödvändig för att kunna analysera om Galulas teori kan beskriva IS krigföring. Galulas teori bygger på att en insurgentgrupp utvecklar sin kapacitet vilken kräver en längre tidsram som den här uppsatsen där med tar hänsyn till.
3.4 Val av empiri
Det empiriska materialet kommer bestå av tryckt litteratur som återfinns på Anna Lindh biblioteket i Stockholm. Böckerna har valts ut då de anger sig innehålla empiri om den Islamska staten gällande dess ursprung, tillvägagångssätt och dess bildade av det islamska ka-lifatet vilket ökar reliabiliteten, alltså att uppsatsen undersöker rätt empiri.63
60 Ekengren & Hinnfors, Uppsatshandbok: [hur du lyckas med din uppsats], 108.
61 Kilcullen, David, Blood year: Islamic state and the failures of the war on terror, Hurst and company, London, 2016 [2016], 73.
62 Kilcullen, Blood Year; Islamic state and the failures of the war on terror, 138.
63 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns. & Wängnerud, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 65.
Sida 22 av 43 3.4.2 Källkritik
Det empiriska materialet kommer diskuteras utifrån äkthet, tidssamband, oberoende och ten-densfrihet.64
IS är som tidigare beskrivit ett nytt och till viss del ett pågående fenomen i krigshistorien. De böcker som har valts är alla skrivna efter 2015 vilket gör att tidssambandet anses uppfyllt. En nackdel som dock uppstår är att all fakta om IS kanske inte kommit fram eller skrivits ner, vilket därmed innebär att nya fakta kan uppkomma som omkullkastar delar av empirin och därmed resultatet av analysen. I de publicerade böcker som valts som empiri anses äkthet och oberoende därmed också uppfyllas då författarna publicerar sitt namn och utgivare med böck-erna samt använder sig av referenssystem. Böckböck-erna är att anses som sekundärkällor eftersom samtliga hämtar sitt material från rapporter, intervjuer och tidningsartiklar eller liknande käl-lor. För att stärka det empiriska materialet konfidensgrad kommer uppsatsen sträva efter att triangulera det material som plockas ut. Analysen kommer redovisa empiri som inte lyckats trianguleras påverkar reliabilitet negativt. Tendensfriheten påverkas negativt då intervjuade personer kan ha en egen agenda eller vilja vrida fakta för att gynna sig själv eller sin organi-sation.
3.4 Operationalisering
Under det här kapitlet kommer begrepp tas ut ur Hoffmans teoretiska ramverk och definieras för att förtydliga hur dem kommer tolkas under analysen. De begrepp som kommer användas är subjektivt framtagna nyckelbegrepp som Hoffman presenterar. Galulas teoretiska koncept beskriver redan vad varje steg innebär och behöver därför inte definieras utan endast brytas ner till indikatorer som kommer fungera som delbegrepp under analysen. För att uppnå hög validitet i begreppen behöver de teoretiska begreppen vara så nära de operationella indikato-rerna som möjligt.65 De operationella indikatorerna kommer därför endast använda material som redovisats ovan i teoriavsnittet.
64 Thurén Torsten, Källkritik, 3., [rev. Och omarb.] uppl., Liber, Stockholm, 2013, 7–8. 65 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns. & Wängnerud, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 58.
Sida 23 av 43
3.4.1 Hybridkrigföring
Hoffmans teori ger en normativ definition avseende vad hybridkrigföring är och ingen definit-ion vad en hybrid aktör är. Därmed har de begrepp som anses spegla kärnpunkterna brutits ut ur teorin och beskrivits. Därefter har begreppen brutits ner till delbegrepp med tillhörande in-dikatorer för att förtydliga hur de operationella inin-dikatorerna tagit fram och kommer tolkas.
Hoffman definierar hybridkrigsföring enligt följande:
”Hybrid wars incorporate a range of different modes of warfare including conventional ca-pabilities, irregular tactics and formations, terrorist acts including indiscriminate violence and coercion, and criminal disorder”.66
Ur den här definitionen plockas följande begrepp ut; konventionell kapacitet, irreguljär krig-föring, terroristdåd och kriminell aktivitet. Ytterligare plockas även komplex terräng och mo-dern teknologi ut från det teoretiska ramverket som beskrivits ovan. Komplex terräng används för att Hoffman beskriver att en hybrid aktör kommer använda sådan terräng för att kompen-sera mot en starkare motståndare.67 Modern teknologi beskriver Hoffman som en viktig del för hur framtidens hybrida motståndare kommer använda modern teknologi till sin fördel.68 Begreppen konventionell kapacitet och irreguljär krigföring kommer att ses som ett begrepp där dem synkroniseras. Det nya begreppet blir synkronisering av konventionell kapacitet och irreguljär krigföring. Terroristdåd kommer att inkluderas som en form av irreguljär taktik då ovanstående definition och teoretiska ramverk indikerar på att terroristdåd endast är en metod.
Beskrivning av begrepp Modern teknologi
Högteknologisk utrustning beskrivs användas på ett oväntat och unikt sätt.69 Användning av video för att sprida våldsamma budskap, internet för att sprida lärdomar och cyberangrepp är exempel på modern teknologi för att gynna de egna målen.70 Internet används för att sprida videor, bilder av religiösa ceremonier, budskap och locka följare genom bloggar och andra
66 Hoffman, Conflict in the 21st century, 28. 67 Ibid, 15.
68 Ibid, 16, 53. 69 Ibid, 16. 70 Ibid, 16,
Sida 24 av 43 webbsidor.71 Dem här videorna av konflikter och budskap används för att ändra narrativet till sin egna fördel och därmed skapa förutsättningar för rekrytering, träning och motivera indivi-der att gå med den egna organisationen.72
Synkronisering av konventionell kapacitet och irreguljär krigsföring
En hybrid aktör försöker nå sina politiska mål genom att blanda konventionell, och irreguljär krigföring. Reguljära och irreguljära styrkor opererar i samma område och samordnas på ope-rativ och taktisk nivå, där den irreguljära delen försöker nå ett avgörande istället för att dra ut på konflikten och sakta nöta ner motståndaren eller provocera fram reaktioner. De irreguljära aktörerna kommer försöka få en mer avgörande roll istället för att bygga upp mot en konvent-ionell armé.73
Komplex terräng
Hoffman beskriver hur framtidens hybrida krig mest troligt kommer att bedrivas i bebyggelse som benämns som komplex terräng. Komplex terräng tillåter den hybrida aktören att kompen-sera mot en starkare motståndare och försvåra upptäckt, identifiering och bekämpning.74
Kriminella nätverk
Hoffman beskriver hur kriminella organisationer eller nätverk används för att skapa oro och samhällsstörningar som destabiliserar lokala myndigheter eller på annat sätt underminerar sta-ten och dess legitimitet. Kriminella nätverk kan även försörja och stötta insurgenter med för-nödenheter.75
71 Hoffman, Conflict in the 21st century, 52. 72 Ibid, 53.
73 Ibid, 29. 74 Ibid, 28. 75 Ibid, 7.
Sida 25 av 43
Analysverktyg
Begrepp Delbegrepp Indikatorer
Modern teknologi Användning av internet
Sociala medier
Använde IS internet för att sprida propaganda/religiösa budskap?
Använde IS internet för att sprida videor på våld och kon-flikter?
Använde IS internet för att kunskapsspridning?
Användes modern teknologi på ett oväntat och unikt sätt för krigsföring?
Synkronisering av konvention-ell kapacitet och irreguljär krig-föring IED Sabotage Bombattentat Minor Eldöverfall Överfall Långdragen krigsföring Avancerad militär utrustning, vapen, fordon
terroristdåd
Användes konventionella kapa-citeter med irreguljär krigsfö-ring?
Synkroniserades konventionell- och irreguljär krigföring?
Komplex terräng Bebyggelse Användes bebyggelse som bas
eller plats för att föra strid?
Kriminella nätverk Övertalning
Muta Lönnmord Skapa oro
Krigsförberedelser
Användes kriminella nätverk för att muta, övertala eller döda motståndare?
Användes kriminella nätverk för att skapa missnöje? Användes kriminella nätverk för att förbereda eller på annat sätt gynna IS?
Sida 26 av 43
2.3.1 The Bourgeois-nationalist pattern
Beskrivning begrepp Blind terrorism
Slumpmässig terrorism som syftar till att få publicitet för motståndsrörelsen samt attrahera medlemmar. Terroristdåden görs så stora och uppseendeväckande som möjligt för att maxi-mera publiciteten. Det här görs genom bombdåd, mordbrand och avrättningar.76
Selektiv terrorism
Insurgenterna börjar selektera ut och döda lågt rankade nyckelpersoner eller nyckelpositioner inom den sittande makten för att försöka sära på populationen och den styrande makten. Dö-dandet av till exempel poliser, borgmästare, lärare och brevbärare används för att avskräcka populationen från att motsätta sig rörelsen. Rebellerna börjar även samla in pengar genom hot och förbud sätts upp där de som bryter mot förbuden avrättas som exempel.77
Gerillakrigsföring
Gerillakrigsföringen börjar när rebellerna själva anser att omständigheterna är lämpliga, in-terna. och externa förutsättningar uppfylls. Politiskt styre upprättas och stöds av gerillaenheter som eliminerar, övertalar eller hotar populationen att övergå från att sympatisera till att under-ställa sig motståndsrörelsen. Motståndare som tas till fånga behandlas väl och får valet att gå med motståndsrörelsen eller återvända hem. En gemensam doktrin upprättas för att ena mot-ståndsrörelsen och dess handlingar.78
Rörelsens krig
Gerillakriget övergår till att träna om sina gerillaenheter till reguljär armé för att slutligen kunna slå den styrande makten. Vapen införskaffas genom att importera eller beslagta från motståndaren genom operationer. Det strategiska territoriet är indelat i reguljära-, gerillabaser samt gerilla-, ockuperade områden. Insurgenterna försöker ta över ockuperade områden och
omforma dem till gerillaområden, gerillabaser och därefter reguljära baser.79 76 Galula David, Counterinsurgency warfare: theory and practice, 39–40.
77 Ibid, 40. 78 Ibid, 32–36 79 Ibid, 36–39.
Sida 27 av 43
Utplåning av motståndaren
Insurgenternas styrka växer sig starkare och maktbalansen tippar över till deras sida. Flertalet offensiva operationer genomförs i syfte att utplåna det sista motståndet.80
Analysverktyg
Begrepp Delbegrepp Indikatorer
Blind terrorism Bombdåd
Mordbrand Avrättningar
Användes terrorism för att få publicitet för IS?
Selektiv terrorism Bombdåd
Mordbrand Avrättningar Insamling av pengar Förbud Selekterades nyckelperso-ner/positioner ut för terrorism? Samlades pengar in med hot om våld?
Infördes förbud?
Gerillakrigsföring Interna och externa
förutsätt-ningar
Eliminering av motståndare Övertalning och hot av befolk-ning
Gemensam doktrin Fångar
Vilka förutsättningar fanns in-för starten av gerillakriget? Avrättades motståndare? Övertalades eller hotades be-folkningen att underställa sig insurgenterna?
Upprättades en gemensam doktrin?
Behandlades fångar väl?
Rörelsens krig Vapen
Reguljära enheter Strategiskt territorium
Försökte IS sätta upp en regul-jär armé?
Hur införskaffades vapen? Var det strategiska territoriet indelad enligt teorin?
Utplåning av motståndaren Offensiva operationer Genomförde IS militära
operat-ioner i syfte att utplåna det sista motståndet?
Sida 28 av 43
4.0 Analys
Inledningsvis presenteras resultatet från Hoffmans teori och därefter presenteras resultatet från Galulas teori. Först kommer varje indikator att besvaras för att slutligen summera ihop analysen.
4.1 Resultat Hybridkrigsföring
4.1.1 Synkronisering av konventionell krigsföring och irregular krigsföring
Indikator: Användes konventionella- och irreguljära krigsföring? JA
Under sin militära offensiv 2014 i Irak bestod IS till del av en konventionell styrka. De an-vände sig av militära uniformer, standardiserad utrustning och vapen. IS anan-vände sig av kon-ventionella taktiska manövrar och genomförde operationer öppet under dagtid vilket skiljer sig från tidigare jihadistgrupper i området. De offensiva operationerna använde sig av kombi-nerade vapen genom användning av IED, granatkastare, artilleri, infanteri, prickskyttar, strids-vagnar och andra bepansrade fordon som koordinerades. IS gerilla och terroristceller övergick därmed till att stödja den konventionella styrkan istället genom att operera inne i städer och destabilisera dem inifrån. Självmordsattackerna genomfördes främst för att låsa den irakiska militären och polisen till att skydda strategisk viktiga punkter eller befolkningen vilket gav IS styrka utrymme att manövrera fritt och organisera stöd utanför städerna.81
IS kapacitet att bedriva konventionell krigföring beskrivs av vissa lärda personer att vara jäm-förbar med amerikanernas i form av kombinerade vapen och command and controll.82 Tidi-gare officerare från Saddam Husseins militär och säkerhetsstyrkor var experter på att tillverka IED och hur hanteringen av interna och externa säkerhets och underrättelsefrågor skulle ske. Officerare bidrog i hög grad till att IS kunde utveckla en hierarkisk lednings-, och befälsstruk-tur som gjorde att IS kunde fungera som en hög disciplinerad armé snarare än en terrorist-grupp.83
81 Kilcullen, Blood Year; Islamic state and the failures of the war on terror, 94.
82 Clarke, Colin P, After the caliphate: the Islamic State & future of the terrorist diaspora, Po-lity, Cambridge, 2019, 45.
83 Atwan Abdel Bari, Islamic state: the digital caliphate, new edition, updated with new chap-ter, Saqi Books, London, 2015, 144.
Sida 29 av 43 Avancerade vapen såsom ett kinesiskt luftvärnssystem FN-6 övertogs från syriska rebeller och T-55 stridsvagnar och bepansrade humvees beslagtogs. Pansarvärnsvapen som M79 och finkalibriga amerikanska M16 och M14 användes.84
Det empiriska materialet visar på att IS använde sig både av konventionella medel och meto-der unmeto-der sina operationer sommaren 2014 men även irreguljär krigföring för att bistå och un-derstödja. Indikatorn anses därmed vara uppfylld
Indikator: Synkroniserades konventionell, och irreguljär krigföring? JA
När IS anföll Tikrit använde de sig av en bepansrad bulldozer som körde fram och tog bort cementväggar som försvararna hade satt upp. Bulldozern understöddes av nedhållande eld från prickskyttar och infanteri för att hålla nere försvararna. Efter att bulldozern tagit bort ce-mentväggarna kördes fem VBIED som bestod av bepansrade humvees och tanklastbilar in ge-nom öppningen och detonerade kring vaktposter och djupt inne i försvararnas område.
VBIED efterföljdes av IS stormtrupper som kunde urskiljas utifrån färgade huvud-, och arm-band. Denna procedur fortsatte kommande två dagar tills stadshuset hade tagits.85
Vid försvaret av Tikrit kvarlämnades runt 1000 IS medlemmar som upprättade ett mobilt för-svar där mindre enheter runt trettio till fyrtio stridande, tre till fyra fordon med en blandning av lätta och tunga vapen försvarade och genomförda motanfall tillsammans med prickskyttar, pansarförstöring grupper och IED. Flertalet självmordsbombare användes även för motanfall. Efter att Tikrit hade fallit kvarstannade IS medlemmar som fortsatte strida mot den irakiska armén med självmordsbomber och IED:er.86
Före huvudanfallet påbörjades mot Mosul i juni 2014 hade IS sen några månader tillbaka rik-tat attacker i form av lönnmord, bombningar och självmordsbombare mot Mosuls militär och polis. Det här ledde till att de tvingades bort från områdena runt Mosul in till stadskärnan.87 Indikatorn anses uppfylld eftersom resultatet tyder på att synkronisering av konventionell- och irreguljär krigsföring genomfördes. Dock påverkas konfidensgraden negativt då händel-sen inte kan trianguleras.
84 Colin, After the caliphate, 46.
85 Kilcullen, Blood Year; Islamic state and the failures of the war on terror, 142. 86 Ibid, sida 140.
Sida 30 av 43
4.1.3 Kriminell aktivitet
Indikator: Användes kriminella nätverk för att muta, övertala eller döda motståndare? JA
IS använde sig av kriminella nätverk för att samla in pengar genom bland annat utpressning, kidnappning, stöld och smuggling av antikviteter och misstänks även ha smugglat narkotika.88 Indikatorn anses därmed vara uppfylld då resultatet tyder på att kriminella nätverk användes även fast konfidensgraden anses låg då triangulering inte kunde genomföras.
Indikator: Användes kriminella nätverk för att skapa missnöje? NEJ
Ingen empiri återfanns att IS använde kriminella nätverk för att skapa missnöje.
Indikator: Användes kriminella för att förbereda eller på annat sätt gynna IS? JA
Kriminella nätverk användes för att införskaffa nödvändig logistik och förnödenheter inför en attack.89 Resultatet visar en tendens på att kriminella nätverk understödde IS. Empirin kunde ej trianguleras vilket gör att konfidensgraden sänks.
4.1.4 Komplex terräng
Indikator: Användes bebyggelse som bas eller plats för att föra strid? JA
Sommaren 2014 tog IS över bland annat städerna Mosul, Tikrit och städer runt Kirkuk i Irak.90 IS behärskade stora delar av Irak och Syrien som bestod av ett nätverk av städer som band samman landområdet.91
De städer som tagits över försvarades av IS mot försök att återta dessa städer. Till exempel när IS tagit över Mosul påbörjades försvarsförberedelser såsom vägspärrar, fortifiering av byggnader samt byggandet av värn runt staden. Vidare försvarade IS staden Tikrit mot ett Ira-kiskt motanfall i juni 2014 och började därefter förskansa staden med stridsställningar och förberedda måluttag för artilleri. Ett bälte av IED placerades ut runt staden som tvingade in motståndaren i dödszoner där eldöverfall kunde genomföras från förberedda stridsställning. IS kunde därmed motstå flertalet anfall mot staden under hösten 2014.92
88 Colin, After the caliphate, 42. 89 Ibid, 114.
90 Kilcullen, Blood Year, sida 91; McCants, The ISIS apocalypse, 122.
91 Kilcullen, Blood Year; Islamic state and the failures of the war on terror, 133. 92 Ibid, 140.
Sida 31 av 43 Eftersom IS grupperade i städer försvårades flygattacker eftersom det hade kunnat resultera i 1000-tals döda civila.93 Ovanstående resultat visar på att IS använde sig av bebyggelse för sin krigsföring vilket resulterar i att indikatorn anses uppfylld.
4.1.5 Modern teknologi
Indikator: Använde IS internet för att sprida videor på våld, konflikter? JA
Flertalet självmordsattentat, mord och avrättningar filmades och lades upp i propaganda-syfte.94 Exempelvis så avrättade IS 14 egyptiska kristna i en video som släpps i februari 2015 och 18 syriska gisslan samt en amerikansk hjälparbetare i november 2014.95 En jordansk pilot som tillfångatogs av IS brändes levande som filmades och lades upp på internet.96. Det här är några exempel på filmer som använde sig av för att sprida våld och avrättningar för att sätta skräck i motståndare. Indikatorn anses därmed uppfylld.
Indikator: Använde sig IS av internet för att sprida propaganda/religiösa budskap? JA
IS släppte en propagandavideo ’Clanging of the sword’ vilken blev en av deras populäraste videor.97 IS använde sig av bland annat av Youtube för att ladda upp propagandafilmer medan Twitter och Facebook användes av fans och archive.org och justpaste.it för fildelning.98 Zello användes för att sända religiösa ceremonier.99 Ovanstående resultat anser därmed att indika-torn är uppfylld.
93 McCants, The ISIS apocalypse, the history, strategy and doomsday vision of the islamic state, 156.
94 Colin, After the caliphate, sida 46; Bari, Islamic state: the digital caliphate, sida 119, 177; Kilcullen, Blood Year, 124
95 McCants, The ISIS apocalypse, the history, strategy and doomsday vision of the Islamic state, 105–106, 114.
96 McCants, The ISIS apocalypse, 138; Clarke P Colin, After the caliphate, 46
97 Wiess Michael, Hassan Hassan, ISIS, inside the army of terror, first Regan arts paperback edition. New york, NY, 2015, 171–172.
98 Wiess, Hassan, ISIS, inside the army of terror, 173; Kilcullen, Blood Year, 124; Bari, Isla-mic state: the digital caliphate, 159, 180.
Sida 32 av 43
Indikator: Använde sig IS av internet för att kunskapsspridning? JA
IS arbetade aktivt på internet och sociala medier där taktiker, tillvägagångssätt och tekniker från IS gick att inhämta.100 I sitt magasin Dabiq som släpptes på engelska återfanns artiklar om hur man gjorde hemmagjorda bomber, stridsteknik för överfall och eldöverfall.101
Indikator: Användes modern teknologi på ett oväntat och unikt sätt för krigsföring? JA
IS gjorde om vanliga pickups genom att montera kulsprutor eller luftvärnskanoner på flaket. Drönare användes med allt från spaning, övervakning till attacker med granater och explosiva ämnen inbyggt i drönaren. En av IS stora styrkor var att modifiera lättillgänglig och mindre teknologisk utrustning till att kunna orsaka stor dödlig skada.102 Fordon gjordes om till impro-viserade explosiva enheter kallade VBIED som kunde bepansras och föraren kunde få anvis-ningar via telefon för att explosionen skulle ske precis där dem ville.103 Indikatorn anses där-med uppfylld.
4.1.6 Sammanfattning hybridkrigföring
Den sammantagna analysen av det empiriska underlaget tyder på att IS kan beskrivas utifrån teorin på en rad olika punkter. IS visade både vid deras anfall och försvar under 2014 och 2015 att de använde både konventionell- och irreguljär är krigsföring. Dem samordnade me-del och metoder i tid och rum på operativ och taktisk nivå som teorin beskriver, vilket åter-fanns främst i anfallet och försvaret av Tikrit enligt det empiriska materialet.
Teorin beskriver även hur en hybrid aktör kommer bedriva sin krigföring i urban miljö vilket IS också gjorde. När koalitionens flygoperation började höll sig IS kvar i städerna för att ta skydd. När motanfallen mot IS startade så var det just i städerna som Tikrit dem valde att för-svara sig mot den irakiska militären istället för att möta dem ute på det öppna slagfältet. Vid försvaret av Tikrit byggdes ett brett försvar ut bestående av flera lager av förberedda strids-ställning och IED. Tunnlar grävdes som tillsammans med den urbana miljön skyddade IS mot
100 Kilcullen, Blood Year, 124; Bari, Islamic state: the digital caliphate, 13; Colin, After the caliphate, 155.
101 Kilcullen, Blood Year; Islamic state and the failures of the war on terror, 122. 102 Colin, After the caliphate, 46–47.
103 Colin, After the caliphate, 46–47; Kilcullen, Blood Year,78, 144; Wiess, Hassan, ISIS, in-side the army of terror, 97.
Sida 33 av 43 flyganfall och dolde deras omgruppering till nya stridsställningar. IS använde sig av terrorist-dåd som taktik där självmordsbombare och VBIED användes för att nå genombrott i anfall, genomföra motanfall eller för att tvinga regeringsstyrkor att omgruppera till strategiska punk-ter eller skydda civilbefolkning.
Användning av teknik på ett oväntat sätt som teorin beskriver gjordes genom att bygga om fordon till bepansrade självmordsfordon eller lätta infanterifordon med tung kulspruta. Drö-nare användes för spaning och inhämtning av underrättelse men byggdes även om till att kunna släppa granater eller detonera på valda platser. Internet och appar användes för att sprida propagandafilmer, sända religiösa ceremonier men även för att distribuera videor från strider eller avrättningar där fångar halshuggs, brändes, fick halsen avskuren eller sköts ihjäl. Teorin beskriver dock att en hybrid aktör ej kommer att sträva efter att utveckla en konvent-ionell styrka vilket empirin visade på att IS faktiskt gjorde.
4.2 Resultat Insurgenternas doktrin
4.2.1 Blind terrorism
Indikator: Användes terrorism för att få publicitet för IS? DELVIS
I det empiriska materialet återfanns ej att terroristattackerna som genomfördes i början syftade till att ge IS publicitet. Snarare återfanns en mängd empiri om hur IS filmade självmordsatten-tat, mord och avrättningar och publicerade på internet för att sprida skräck.104 Exempelvis brändes en jordansk pilot levande och 14 egyptiska kristna och även 18 hjälparbetare vilket filmades som lades ut 2014 och 2015.105 Dem här terroristdåden genomfördes dock under hela den undersökta tidsperioden vilket gör att indikatorn anses delvis vara uppfylld då blind terrorism återfanns men inte som första steg.
4.2.2 Selektiv terrorism
Indikator: Selekterades nyckelpersoner/positioner ut för terrorism? JA
2011 påbörjar IS sina offensiva operationer med över 100 operationer som riktar in sig på shi-amuslimska poliser-, soldater och offentliga personer. Sunnimuslimer som tidigare tillhört motståndsrörelsen mot IS mördas som hämnd.106
104 Colin, After the caliphate, 46; Bari, Islamic state: the digital caliphate,119, 177; Kilcullen, Blood Year, 124
105 McCants, The ISIS apocalypse, 138, 105–106, 114; Clarke P Colin, After the caliphate, 46. 106 Kilcullen, Blood Year; Islamic state and the failures of the war on terror, 74.
