Malmö Högskola
Lärarutbildningen
Examensarbete
10 poängFöräldrasamverkan på en innerstadsskola -
utifrån ett lärarperspektiv
Parental involvement in a city center school - a teacher’s
view
Minna Andersson
Johanna Näslund
Lärarexamen 140 poäng Handledare: Ann-Sofi Råstam Barndoms- och ungdomsvetenskap Examinator: Kristian Lutz Höstterminen 2006
Abstract
Titel:
Föräldrasamverkan på en innerstadsskola utifrån ett lärarperspektivFörfattare:
Minna Andersson och Johanna NäslundAndersson, M. och Näslund, J.(2006). Föräldrasamverkan på en innerstadsskola
utifrån ett lärarperspektiv. (Parental involvement in a city center school - a teacher’s
view) Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola
Utifrån ett lärarperspektiv vill vi beskriva hur föräldrasamverkan kan se ut på en innerstadsskola. Problemområdet har sin utgångspunkt i en inspektionsrapport som Skolverket har låtit sammanställa. Syftet med undersökningen är att ta reda på om Skolverkets bild stämmer och om det finns en möjlighet att ge en tydligare bild av den aktuella föräldrasamverkan som råder på en av skolorna. Vår frågeställning följs av underfrågor. Vår huvudfråga handlar om på vilket sätt utifrån ett lärarperspektiv föräldrasamverkan fungerar på en av innerstadsskolorna som omnämns i
inspektionsrapporten. Underfrågorna handlar om hur föräldrasamverkan ser ut idag, hur samarbetet skapas mellan lärare och föräldrar, vad som är ett bra samarbete mellan lärare och föräldrar, vilka aspekter som är viktiga i samarbetet, vilka hinder där kan finnas för att samarbetet kan misslyckas samt hur kan samarbetet gynna eleverna och deras skolverksamhet. Vi valde undersökningsmetoder såsom kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer. Undersökningsgrupperna bestod av lärare, skolledning, elevvård och fritidspedagoger. Resultat visar att skolans föräldrasamverkan består av föräldramöten, avdelningsråd, skolråd och föräldrautbildning. Skolans
föräldrasamverkan handlar även om den vardagliga kontakten. Genom den här kontakten är det viktigt att bygga upp ett förtroende så att föräldrarna ses som en
samtalspartner genom att ta deras tankar och frågor på allvar. Skolans ledning menar att det är viktigt att föräldrarna känner att de kan vända sig till skolan om de har frågor eller vill lägga fram sina synpunkter. Skolans elevvård uttrycker att det är viktigt att vara tydlig i samarbetet och att kontakten mellan både skola och hem är regelbundna.
Innehållsförteckning
1 Introduktion... 7
1.1 Vad innebär föräldrasamverkan?...7
1.2 Introduktion till problemområdet ...8
1.3 Skolverkets inspektionsrapport ...9
1.4 Syfte...10
2 Bakgrund ... 11
2.1 Hur samarbetet mellan lärare och föräldrar skapas ...11
2.2 Vilka aspekter som är viktiga i samarbetet mellan lärare och föräldrar...13
2.3 Vilka orsaker som kan få samarbetet att misslyckas ...14
2.4 Om samarbetet kan gynna eleverna i deras skolutveckling...15
2.5 Centrala begrepp...16
3 Problemprecisering... 17
4 Metodbeskrivning... 18
4.1 Metodval...18
4.2 Disponering av intervjuguide och observationsblankett ...20
4.3 Urval ...21 4.4 Undersökningsgrupperna...22
4.4.1 Skolan...22 4.4.2 Lärarna...22 4.4.3 Skolans ledning ...23 4.4.4 Skolans elevvård...23 4.4.5 Fritidspedagogerna ...23 4.5 Genomförande ...24 4.6 Analysbeskrivning...25 4.7 Forskningsetiska övervägande...26
4.8 Genomförandet av arbetet som skrevs i par ...27
5.1 Lärarnas syn på den aktuella föräldrasamverkan ...28
5.1.1 Begreppet föräldrasamverkans innebörd ...28
5.1.2 Vilka orsaker som kan få samarbetet att misslyckas ...30
5.2 Lärarna och arbetssätten kring föräldrasamverkan...31
5.2.1 Möjligheter att arbeta med frågor som berör föräldrasamverkan...33
5.3 Lärarna och skolans föräldrautbildning...34
5.4 Hur föräldrasamverkan kan gynna eleverna och deras skolverksamhet…………...35
5.5 Skolans ledning och deras syn på den aktuella föräldrasamverkan...35
5.5.1 Begreppet föräldrasamverkans innebörd………..35
5.5.2 Vilka orsaker som kan få samarbetet att misslyckas ...37
5.6 Skolans ledning och arbetssätten kring föräldrasamverkan ...37
5.6.1 Möjligheterna att arbeta med frågor som berör föräldrasamverkan ...38
5.7 Skolans ledning och föräldrautbildning...39
5.7.1 Föräldraråd under planering ...39
5.8 Skolans elevvård och deras syn på den aktuella föräldrasamverkan...40
5.8.1 Begreppet föräldrasamverkans innebörd ...40
5.8.2 Vilka orsaker som kan få samarbetet att misslyckas ...40
5.9 Skolans elevvård och arbetssätten kring föräldrasamverkan...41
5.9.1 Möjligheterna att arbeta med frågor som berör föräldrasamverkan ...42
5.10 Skolans elevvård och föräldrautbildning...42
5.11 Observationer ...43
5.12 Sammanfattning...44
6 Diskussion ... 49
6.1 Kritisk granskning av undersökningens genomförande ...51
6.2 Nya frågor som kan ge förslag till nya undersökningar ...52
Referenser... 53
Bilaga A... 55
Förord
Under den tid vi har arbetat med vår uppsats, har vi fått hjälp från olika håll. Vi vill därmed tillägna ett stort tack till den skola som medverkat i vår undersökning och dess lärare, ledning, elevvård, fritidspedagoger och föräldrar som har ställt upp på våra intervjuer/observationer och som har tagit sig tid att dela med sig av sina erfarenheter och personliga tankar. Vi tackar även vår handledare, Ann-Sofi Råstam, för det stöd och råd vi har fått. Sist men inte minst vill vi även tillägna ett stort tack till våra respektive familjer som även har varit ett stort stöd för oss i vårt arbete kring examensuppsatsen. Minna och Johanna
1 Introduktion
Det här inledande avsnittet kommer att handla om vad föräldrasamverkan innebär samt en historisk överblick kring ämnesområdet. Vi väljer att presentera detta, för att läsaren ska kunna få en inblick i begreppet föräldrasamverkan och även kunna placera ämnet i ett större sammanhang. Vi ger sedan en introduktion till vårt problemområde där vi beskriver, diskuterar och motiverar våra val som ska utmynna i vår undersökning. Vi kommer även att i detta avsnitt presentera undersökningens syfte.
1.1 Vad innebär föräldrasamverkan?
Begreppet föräldrasamverkan innebär att läraren och föräldrarna har ett samarbete gällande elevens skolverksamhet, vilket innefattar bland annat elevens
kunskapsutveckling, sociala situation och hälsa. Relationen bygger på att läraren hävdar att föräldrarna har något att tillföra skolverksamheten och att föräldrarna är engagerade i sina barns utveckling i skolverksamheten (Flising m. fl. 1996).
En historisk överblick kring föräldrasamverkan ger Ribom (1993) då han beskriver hur folkskolan befästes i slutet av 1800- och början av 1900-talet. Anledningen till att det anses att folkskolan stabiliserades vid den här tiden kan ha sin utgångspunkt i
närvarofrekvensen vid skolans undervisning som i slutet av 1800-talet var nästan hundraprocentig. Detta var därmed en avgörande aspekt på att föräldrarna hade accepterat skolan som institution (Ribom,1993).
Ett annat exempel på hur föräldrarna betraktade skolan vara av stor betydelse för deras barns kunskapsutveckling visades när förskolläraren Jonas Jonsson tog initiativ i augusti 1892 och samlade 22 föräldrar i en skola för att bilda en föräldraförening. Initiativet betraktas som ett första steg mot föräldrasamverkan som idag kännetecknas av Riksförbundet Hem och Skola (Ribom, 1993).
Ribom beskriver att kontakten mellan skolan och föräldrarna var minimal under 1900-talets första decennier, vilket medförde att det år 1940 skapades en omfattande
olika utredningar som beskrev myndigheters idéer om hur kontakten mellan skolan och föräldrarna skulle byggas upp.
Därefter kan det konstateras, utifrån den obligatoriska skolans läroplaner, att från mitten av 1900-talet och framåt har samverkan mellan skola och hem gradvis fått större
utrymme. Till exempel hade föräldrarnas funktion i 80- och 90-talets skolor vidgats till att direkt medverka i skolarbetet. I dagens skolor styrs verksamheten av den senaste Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, (Lpo 94) och Skollagen. Följande citat avslutar vår historiska överblick:
I samarbetet med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. (1 kap. 2§ ) Skolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa. Skolan skall därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling (Lärarförbundet, 2002, sid. 11).
1.2 Introduktion till problemområdet
Vi har valt att utifrån ett lärarperspektiv ta reda på och beskriva hur föräldrasamverkan kanse ut på en innerstadsskola. Vi motiverar valet av problemområdet utifrån den inspektionsrapport (2006:32) som Skolverket (www.skolverket.se online: 061106) har låtit sammanställa. Vi anser att inspektionsrapporten ger en kortfattad beskrivning av skolornas föräldrasamverkan. Därmed vill vi fördjupa oss kring detta problemområde och bland annat ta reda på om Skolverkets bild stämmer och om det finns möjlighet att ge en tydligare bild av den aktuella föräldrasamverkan som råder på en av skolorna. Gällande teoretisk och praktisk relevans för vårt problemområde anser vi att det är viktigt att tydliggöra föräldrasamverkan som är såväl yrkes- och forskningsmässigt av stor betydelse. Föräldrasamverkan kan relateras till läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. Följande citat lyder:
Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnashavare har. Att den enskilda individen är
tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnashavares rätt till inflytande och påverkan (Lärarförbundet, 2002, sid.10-11).
Med utgångspunkt från ovan nämnda citat, anser vi därmed att det är viktigt att forska kring föräldrasamverkan och utifrån vår inriktning av problemområdet kan vi bidra till ett exempel på en rådande föräldrasamverkan. Vårt problemområdes praktiska relevans anser vi därmed ha sin tyngdpunkt i att uppsatsen kommer att beskriva den undersökta skolans aktuella föräldrasamverkan. På så sätt kan personer som läser den här uppsatsen betrakta beskrivningen som ett exempel på föräldrasamverkan och eventuellt låta sig inspireras till det som presenteras.
1.3 Skolverkets inspektionsrapport
Inspektionsrapporten består av en utbildningsinspektion i form av en stadsdelsrapport och dess skolrapporter. Sammantaget består stadsdelen av fyra innerstadsskolor som ingår i en stadsdel som är belägen i en större stad i de sydliga delarna av Sverige. Följande citat lyder från stadsdelsrapporten gällande skolornas föräldrasamverkan:
Skolorna bör utveckla verksamheten så att eleverna i högre utsträckning ges möjlighet att utveckla sin förmåga till att ta ansvar och påverka undervisningens innehåll och arbetsformer. Skolor och förskolor bör göra fortsatta ansträngningar för att finna de former för föräldrasamverkan som kan engagera föräldrarna och utvecklingssamtalen i förskolan kan förbättras så att alla föräldrar med barn i förskolan erbjuds samtal som håller en likvärdig och god kvalitet (Skolverket: www.skolverket.se online: 061106).
Utifrån den här sammanställningen vill vi bland annat ta reda på om Skolverkets bild stämmer och om det finns möjlighet att ge en tydligare bild av den aktuella
föräldrasamverkan som råder på en av innerstadsskolorna. Valet av en av de skolor som presenterades i den inspektionsrapport (2006:32) som Skolverket har publicerat
(www.skolverket.se online:061106), grundar sig i att vi har goda kontakter med skolans personal och har därmed möjlighet att utifrån dessa kontakter bedriva undersökningar som kan ge en fördjupad bild av den aktuella föräldrasamverkan som råder.
Anledningen till att vi har valt att skriva specifikt om en innerstadsskola grundar sig i att inspektionsrapporten presenterar en kortfattad bild av föräldrasamverkan, vilket vi anser kan bidra till en generell uppfattning om att innerstadsskolor kan ha bristande resurser för att engagera föräldrarna i skolverksamheten. Vi menar att vår undersökning har bidragigt till möjligheten att ge en fördjupad bild av den rådande föräldrasamverkan på den aktuella skolan för vår undersökning.
Som även framgår av citatet från inspektionsrapporten, har Skolverket även valt att kartlägga förskolornas föräldrasamverkan. Eftersom vi båda har lärarinriktningen grundskolans tidigare år, kommer vi enbart att låta vår uppsats ha fokus på den föräldrasamverkan som råder på en av skolorna i årskurserna ett till sex.
1.4 Syfte
Utgångspunkten med den här uppsatsen grundar sig i den inspektionsrapport (2006:32) från Skolverket (2006:32) som vi har tagigt del av. Vi valde att läsa rapporten, eftersom vi blev intresserade av Skolverkets slutsatser gällande skolornas föräldrasamverkan. Vi vill bland annat ta reda på om Skolverkets bild stämmer och om det finns en möjlighet att ge en tydligare bild av den aktuella föräldrasamverkan som råder på en av skolorna.
2 Bakgrund
Vi presenterar här de teorier och den forskning som ansluter till vårt problemområde gällande föräldrasamverkan. Det är av betydelse att tydliggöra att
forskningsrapporterna, artiklarna och litteraturen har lyfts fram från våra frågor kring föräldrasamverkan. Frågorna, som vi söker svar på, utgår från ett lärarperspektiv och handlar om att vi vill skapa oss en helhetsbild av föräldrasamverkan som ämnesområde. Frågorna som vi vill finna svar på handlar bland annat om hur samarbetet mellan lärare och föräldrar skapas, vilka aspekter som är viktiga i samarbetet, vilka orsaker som kan få samarbetet att misslyckas, samt hur samarbetet kan gynna eleverna och deras skolverksamhet. Avsnittet kommer att avslutas med att vi definierar de begrepp som förekommer i syfte och problemformulering.
2.1
Hur samarbetet mellan lärare och föräldrar skapas
Flising m.fl. (1996) menar att, utifrån det befintliga forskningsfältet, kan det konstateras att föräldrasamverkan är av stor betydelse för att lärare ska lyckas i sitt arbete. Den första frågan vi då kan ställa oss är hur vida samarbetet mellan lärare och föräldrar skapas. Ribom (1993) har i sin i doktorsavhandling Föräldraperspektiv på skolan – en
analys från två håll låtit huvudsyftet vara att analysera undersökningsfältet om skolan och föräldrarna utifrån den bakgrundsinformation som han samlat in genom intervjuer och enkäter. Ribom ville ta reda på föräldrarnas utbildningsbakgrund och med den utgångspunkten hade han byggt upp en grund för analys för hur föräldrarna betraktar och upplever samarbetet med skolan. Vi menar att det är viktigt att föräldrasamverkan betraktas och beskrivs utifrån de faktorer som finns och verkar utanför skolan. Här finns det många aspekter som kan lyftas fram med hjälp av begrepp såsom habitus, fält och kapital som den franska sociologen Pierre Bourdieu har anlagt (Bourdieu, 1994). Bourdieu (1994) utgår från att habitus är socialt inlärt och visar den punkt i den sociala världen där individen vistas under en lång tid. Förändras den sociala positionen,
i fält. Medel och mål på fältet är olika kapitalformer, såsom ekonomiska och symboliska kapital. Både ekonomiska och symboliska kapital hör ihop, men vi har valt att inrikta oss på det symboliska kapitalet som består av följande:
• socialt kapital som handlar om familjens kontakter och nätverk till exempel genom skolan
• kulturellt kapital handlar om familjens bakgrund, bildning, dialekt och så vidare.
Eftersom de olika kapitalformerna är medel och mål på fälten i det så kallade sociala rummet, spelar dessa en stor roll för individen, eftersom kapitalformerna är formbara. För att kunna besvara frågan hur vida samarbetet mellan lärare och föräldrar skapas är det av betydelse att ta hänsyn till det sociala kapitalet. Både lärare och föräldrar har detta kapital och denna har en direkt inverkan på hur kontakten och samarbetet skapas och vårdas. Utifrån ett lärarperspektiv är det därför viktigt att skolorna skaffar sig verktyg för att kontinuerligt sträva efter ett fungerande samarbete. Laid Bouakaz skriver om detta i artikeln Ta in föräldrarna i mångfaldens skola i tidningen KRUT (3/2003). Han menar att samarbetet med föräldrarna grundar sig i att skapa ett socialt kapital. Bouakaz menar att det sociala kapitalet handlar om förmågan att skapa och behålla ett nätverk som består av tillit.
Max Strandberg har betonat vikten av det sociala och kulturella kapitalet. I artikeln
Föräldrarnas energi kommer till klassen i tidningen KRUT (3/2003), menar Strandberg
att det är viktigt att resonera kring lärares kulturella kapital och hur vida detta erkänns av eleverna. Det kulturella kapitalet avser förhållningssätt enligt Bourdieu, och Strandberg menar att föräldrarna kan besitta något i det kulturella kapitalet som lärare saknar. Här lyfter Strandberg fram begreppet respekt och menar att detta kan vara ett medel i det kulturella kapitalet som föräldrarna besitter, men som lärarna måste regelbundet arbeta med för att förtjäna. Sammantaget menar Strandberg att relationen mellan lärare och föräldrar är av största betydelse för elevernas skolverksamhet. För att detta ska fungera är det alltså, sett från ett lärarperspektiv, viktigt att skolorna besitter eller arbetar fram verktyg för att sträva efter ett så fungerande samarbete som möjligt.
2.2 Viktiga aspekter på samarbete mellan lärare och föräldrar
Som vi tidigare nämnde är det viktigt att mötet mellan skolan och föräldrarna resulterar i att skapa en gemensam värdegrund där det finns tillit till varandra. Bouakaz menar i artikeln Ta in föräldrarna i mångfaldens skola (3/2003) i KRUT, att mötet kan lyckas om man får större kunskap om varandra. På så sätt vill vi därför finna vilka aspekter som är viktiga i samarbetet.
Både Strandberg och Bouakaz menar i KRUT (3/2003) att det är viktigt att ta till vara på föräldrarnas kunskaper och erfarenheter. Johansson (1993) menar även att skolans tradition och kultur kan ge gränser. Därför är det av stor betydelse att lärare medvetet skapar tillfällen där föräldrarna bör få möjlighet att utifrån varierande sätt att medverka i till exempel innehåll i undervisningen, målsättningsfrågor och regler. Som lärare är det viktigt att ha förmågan att stärka föräldrarna i deras engagemang i elevernas skolgång, och Flising m.fl. (1996) menar, att det finns flera olika exempel på pedagogiskt
samarbete mellan lärare och föräldrar. Till exempel är det viktigt att lärare ger föräldrar möjlighet att ställa följande frågor:
• vilket innehåll har undervisningen? • varför vill skolan lära ut detta?
• på vilket sätt lärs innehållet ut till eleverna?
Det är därför väsentligt enligt Flising m.fl.(1996) att skolan skapar tillfällen tillsammans med föräldrarna, för att kunna arbeta med olika frågor som gäller eleverna och deras skolgång och att samverkan på så sätt får en hög prioritet.
Johansson (1993) betonar även att det är av stor vikt att lärare arbetar tillsammans då de planerar och håller i föräldrasamverkan. Annars finns det en risk att enskild lärare faller ur rollen att vidareutveckla föräldrasamverkan. Ståhle (2000) påpekar att under arbetets gång med föräldrasamverkan krävs det professionalism från lärarens sida att till
exempel inte uppfatta ett eventuellt förstärkt föräldrainflytande som ett hot. Här menar Ståhle att det är viktigt att lärare inte i förväg skapar gränser gällande föräldrainflytande
utan istället ser engagemanget som en möjlighet till diskussioner som då utgör kärnpunkten i utvecklingen.
Det är av betydelseatt projekten eller aktiviteterna med föräldrarna känns meningsfulla och att det är planerat och långsiktigt. Lärarförbundet menar i skriften Låt föräldrarna
bli en resurs! (1995) att föräldrarna måste få uppleva att det är meningsfullt att påverka och delta i skolverksamheten. Skolan ska på så sätt kunna försäkra att föräldrarnas förslag och tankar i någon form ger utslag i skolverksamheten. Ett sådant samarbete präglas utav långsiktighet och på så sätt krävs det att lärare och föräldrar skapar former där de träffas regelbundet.
För att föräldrarnas tankar och förslag ska kunna ge utslag i skolverksamheten finns det exempel på lokala skolstyrelser med föräldramajoritet som Skolverket har drivit. Daniel Olsson skriver om detta i artikeln Föräldrainflytande på försök i KRUT (3/2003) och beskriver att försökstiden med lokala skolstyrelser upphör sommaren 2007 och därefter kommer verksamheten att ingå i den nya Skollagen. Utvärderingarna av de skolor som har deltagigt i försöket, visar att föräldrarepresentanter, lärare, rektorer och även elevrepresentanter har gett uttryck för positiva erfarenheter.
2.3 Vilka orsaker som kan få samarbetet att misslyckas
Johannson (1993) beskriver att den primära orsaken till att föräldrainflytandet inte fungerar är att information gällande skolverksamheten inte fungerar. Då information ska kunna nås ut till alla föräldrar oavsett till exempel utländskbakgrund, kan språket vara en orsak till att samarbetet inte fungerar. I artikeln Ta in föräldrarna i mångfaldens
skola (3/2003), ställer sig Laid Bouakaz sig frågan om det finns någon dokumentation om skolan eller någon enkel version av läroplanerna som har översatts till olika språk. Eftersom inte alltid språk såsom engelska, tyska och franska räcker till, borde det finnas översatta versioner på till exempel arabiska, bosniska, kurdiska eller albanska. Det är viktigt att lärare ska arbeta för att det inte ska uppstå situationer där föräldrarna känner att deras kunskaper och erfarenheter inte räcker till.
Bouakaz fortsätter i diskussionen i ovannämnda artikel och menar att som lärare kan man inte heller ta för givet att begrepp såsom elevens val, utvecklingssamtal och åtgärdsprogram är tydliga och att föräldrarna förstår vad dessa innebär. Här är det även viktigt att påpeka att det kan vara av betydelse att alltid som lärare presentera och förklara begrepp vid till exempel föräldramöten, oavsett vilka språk föräldrarna talar. Samtidigt är det viktigt att inte lägga allt fokus på aspekter såsom språksvårigheter. Det kan finnas andra orsaker till att samarbetet kan misslyckas. Siri Reuterstrand beskriver om en skola som startades på grund av ett mycket stort föräldraengagemang i artikeln
Motvilligt engagerade föräldrar? i KRUT (3/2003). Problematiken i artikeln handlar om att föräldraengagemanget var stort i början av skolans uppstartande, men nu kan det konstateras att föräldrainflytandet har minskat. Reuterstrand beskriver att skolan ligger i centrala delarna av Göteborg och i ett område med välutbildad medelklass. Skolan besöktes av Reuterstrand för att finna orsaker till att föräldrainflytandet har minskat. Här kunde det konstateras att de orsaker som resulterade i minskat föräldrainflytande hade att göra med att föräldrarna valde att ställa upp på projekt som gagnade deras egna barn, men att det var svårare att skapa engagemang för att få igång aktiviteter som berör det direkta inflytandet på hela skolan.
Alltså kan det konstateras gällande vilka hinder där kan finnas för att samarbetet kan misslyckas, att det kan från föräldrarnas sida finnas en brist på motivation att engagera sig i större frågor som berör hela skolan. Reuterstrand menar att detta kan bero på att föräldrarna på grund av deras arbete och fritid väljer i mån av tidsbrist att begränsa sitt engagemang till de frågor som gagnar deras barn.
2.4 Om samarbetet kan gynna eleverna i deras skolverksamhet
Sara Högdin har skrivit en artikel som heter Hemmets resurser – om ungdomars
upplevelse av föräldrars stöd och engagemang i deras skolgång i tidningen Pedagogisk
Forskning i Sverige (1/2006). Högdin beskriver att den huvudsakliga uppgiften som skolan arbetar efter är att skapa lämpliga förutsättningar för lärandet som främjar
att analysera uppfatta samband och reflektera. Högdin lyfter därmed fram tidigare forskning gällande vikten av föräldrars stöd och engagemang i barnen och ungdomarnas skolgång. Studierna präglas av att föräldrarnas engagemang är av central betydelse för elevernas lärande. Studierna hävdar även att föräldrarnas engagemang i elevernas skolgång kan ha större betydelse än skolans kvalitet i sig eller familjens sociala villkor, vilket Högdin beskriver utifrån att studierna visar, att till exempel föräldrarnas yrke och materiella villkor inte har den största betydelsen för deras skolgång.
Högdin beskriver även tidigare sätt att undersöka föräldrarnas engagemang i barnens skolarbete. Bland annat har vissa studier koncentrerat sig på vilket intresse föräldrarna visar och hur de uppmuntrar sina barn att vara duktiga i skolarbetet, medan andra studier har haft fokus på föräldrars läxhjälp och deltagande i föräldramöten. Slutsatsen man kan dra av dessa studier är enligt Högdin, att det viktigaste lärare kan göra för att stötta eleverna i deras skolarbete är att tydliggöra betydelsen av föräldrarnas
engagemang. Här gäller det även som lärare att ha förmågan att stärka föräldrarna i detta avseende.
2.5 Centrala begrepp
I den här underrubriken kommer vi att definiera de centrala begrepp vars innebörd inte är självklara. Begreppen har förekommit i ovannämnt avsnitt gällande introduktionen och i kommande avsnitt gällande problemprecisering.
• Föräldrasamverkan är samarbetet mellan lärare och föräldrar gällande elevernas skolverksamhet
• Innerstadsskola är en skola som är placerad i centrala delarna i en storstad • Stadsdelsrapport är en beskrivning av hur stadsdelen ser ut gällande bland annat
dess invånare, bostäder, arbeten samt barn- och ungdomsverksamhet.
• Skolrapport är en beskrivning av förhållanden gällande utbildningskvaliteten • Samarbete är ett sätt att arbeta tillsammans för att uppnå gemensamma mål
3 Problemprecisering
Som snart färdiga lärare är vi nyfikna på hur lärare ser på den aktuella
föräldrasamverkan i dagens skola och det är här vi kommer att lägga vår tyngdpunkt. Vår uppsats kommer därför att beskriva hur föräldrasamverkan utövas på en
innerstadsskola utifrån den inspektionsrapport (2006:32) som Skolverket har publicerat. Vi kommer att koncentrera oss på hur lärarna resonerar i denna fråga och kommer därför att undersöka ur ett lärarperspektiv.
Syftet med vår uppsats är att, ur ett lärarperspektiv, beskriva hur föräldrasamverkan fungerar på en innerstadsskola. Som vi tidigare nämnt, har vi grundat vår undersökning på en inspektionsrapport från Skolverket, som går igenom fyra olika innerstadsskolor. Vi anser att inspektionsrapporten ger en kortfattad beskrivning av skolornas
föräldrasamverkan, och därför vill vi bland annat ta reda på om Skolverkets bild stämmer och om det finns en möjlighet att ge en tydligare bild av den aktuella föräldrasamverkan som råder på en av skolorna.
Våra frågeställningar har varit grunden för undersökningen som vi har genomfört, vilket på så sätt blev en vägledning gällande metoder och material som vi har arbetat med. Frågeställningarna följs även av underfrågor som har varit viktiga för undersökningens arbetsgång.
Vår huvudfråga och problemformulering är följande:
• På vilket sätt, utifrån ett lärarperspektiv, fungerar föräldrasamverkan på en innerstadsskola?
De underfrågor som följer problemformuleringen:
• Hur ser föräldrasamverkan ut idag utifrån undersökningsgruppernas uppfattning? • Hur skapas samarbetet mellan lärare och föräldrar?
• Vilka aspekter är viktiga i samarbetet?
4 Metodbeskrivning
Vi har valt att strukturera upp metodavsnittet i underrubriker, eftersom detta kapitel ska innehålla allt om vår undersökning och dess genomförande. Eftersom vår undersökning styrdes utifrån vår problemformulering, menar vi att det krävs beskrivning och
motivering för bland annat de val av datainsamlingsmetoder som vi har använt oss av. Metodavsnittet kommer även att beskriva utformningen av vår intervjuguide, eftersom det här kapitlet ger en möjlighet att låta en underrubrik vara dedikerad åt att beskriva hur den såg ut samt syftet med dess funktion i vår undersökning. Vi kommer även att presentera urval där vi kopplar teori och genomförande. Urvalsgruppen kommer att beskrivas utifrån bland annat hur många som deltog i undersökningen, vilka som deltog, ålder och kön.
En annan underrubrik kommer att handla om själva genomförandet, där vi beskriver konkret hur undersökningen genomfördes. Därefter kommer en analysbeskrivning, där vi beskriver bearbetning och analys av vårt material med koppling till vår
problemformulering, teoriförankring samt centrala begrepp. Metodavsnittet avslutas med att vi behandlar den forskningsetiska aspekten som angår de personer som har medverkat i vår undersökning och en beskrivning av genomförandet av arbetet då vi har skrivit i par.
4.1 Metodval
Undersökningsmetoderna har valts utifrån vår problemformulering, vilken vi ansåg ha sin tyngdpunkt i att beskriva den aktuella föräldrasamverkan. Det är viktigt att här klargöra valet av antingen kvalitativa eller kvantitativa metoder. Vi valde att använda oss av kvalitativa metoder, eftersom dessa handlar om att lyfta fram tydliga drag eller egenskaper hos ett fenomen. Repstad (1999) menar att i en kvalitativ metod är texten det centrala uttrycket. Kvantitativa metoder används då tal och siffror spelar en
betydelsefull roll för undersökningen. Samtidigt menar Repstad (1999) att det är viktigt att påpeka att det även i kvalitativa rapporter är omöjligt att undvika mängdangivelser,
men då mätningar inte är av största prioritet för undersökningen, väljs kvalitativa metoder för att belysa att texten är det centrala uttrycket. Då vi har valt att beskriva den aktuella föräldrasamverkan, ansåg vi att den kvalitativa metoden ska ha högsta prioritet. Utifrån kvalitativa metoder valde vi oss av undersökningsmetoder såsom kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer. Syftet med användningen av kvalitativa intervjuer är att vi ansåg att den här metoden var mest lämplig till vår
problemformulering och som kunde ge mest information till vår undersökning. Patel och Davidsson (2003) beskriver att kvalitativa intervjuer är lämpliga då undersökningen kräver att personer har valts ut på grund av att de har den kunskap som behöver lyftas fram. I vår uppsats krävs det att vår undersökning baseras på svar utifrån personer som har kunskap kring området, eftersom syftet med undersökningen är att beskriva den aktuella föräldrasamverkan.
Vi valde även att använda oss av ostrukturerade observationer, eftersom vi anser att den här undersökningsmetoden kunde bli ett komplement till intervjuerna. Patel och
Davidsson (2003) menar att den här metoden har ett utforskande syfte för att få så mycket information som möjligt kring ämnesområdet. Jacobsen (2002) beskriver även observationers syften och menar att undersökningsmetoden går ut på att registrera personers eller gruppers beteende. Eftersom vi har valt att beskriva den rådande föräldrasamverkan, ansåg vi att metoden är av betydelse för vår undersökning. Vi ansåg att det var viktigt att diskutera kring våra valda undersökningsmetoder och ställde oss därför frågan om dessa har en bra tillförlitlighet, vilket kan kopplas till intervjuarens eller observatörens förmåga. Patel och Davidsson (2003) menar att intervjuaren eller observatören gör egna bedömningar när de skriver ner svar eller observationer. Författarna ger ett exempel på hur tillförlitligheten kan öka, och menar att det är av stor betydelse att använda sig av ljudinspelningar. Då kan registreringen göras i efterhand.
Trost (1997) framhåller samtidigt att det är viktigt för tillförlitligheten att mätningen blir stabil. Med detta menar författaren att frågorna ska ställas på samma sätt och att
situationen vid tillfälle för intervjun är likadan för alla. Därmed blev vi medvetna om betydelsen av att skapa rutiner som skulle genomföras på samma sätt vid varje intervju
eller observation. Här är det även viktigt att tänka på att vid kvalitativa intervjuer eller ostrukturerade observationer, även kan ge möjlighet till intervjuareffekt och
observationseffekt. Detta innebär att personerna som intervjuas eller observeras
antingen omedvetet eller medvetet beter sig utifrån vad de tror förväntas av dem. På så sätt blev vi medvetna om att detta kunde ske i vår undersökning och valde därför att bland annat utforma våra intervjufrågor utifrån strävan att öka tillförlitligheten. Även utformningen av hur vi skulle registrera våra observationer präglades av vetskapen om den eventuella observationseffekt som kunde uppstå. Mer om detta i följande
underrubrik.
4.2 Disponeringen av intervjuguide och observationsblankett
Vi valde att utforma vår intervjuguide utifrån ovannämnda metoddiskussion. Eftersom vi blev medvetna om den intervjuareffekt som kan uppstå vid intervjuer, valde vi att utforma våra frågor utifrån strävan att få en god tillförlitlighet. Johansson och Svedner (2001) menar att syftet med kvalitativa intervjuer är att den intervjuade ska kunna ge så rikliga svar som möjligt. Därmed skapade vi intervjufrågor (Bilaga A) som var öppna till sin karaktär och även anpassade så att den intervjuade hade möjlighet att ta upp allt som hon eller han ville säga. Framför allt ville vi att den som blir intervjuad kände att hon eller han kunde utgå från sina egna erfarenheter.
Det är viktigt att frågeområdena är bestämda, men att frågorna kan variera från intervju till intervju, utifrån vad den som intervjuas svarar. Här var det viktigt att vi fann en balansgång gällande att den kvalitativa intervjun inte blir en strukturerad intervju. Detta kan hända om vi som intervjuar inte lyssnar och förstår vad den intervjuade säger. Därför såg vi till att parallellt med våra intervjufrågor använda oss av spegling, det vill säga där vi många gånger ställde en fråga eller påstående som sammanfattade de svar som vi tidigare hade fått. Då kunde vi kontrollera om vi hade uppfattat svaret rätt enligt den intervjuade och på så sätt även uppmuntra den intervjuade att stanna kvar vid ämnet (Johansson och Svedner, 2001).
Eftersom vi även valde att använda oss av ostrukturerade observationer, krävdes det inte ett observationsschema. Vi valde ändå att för vår egen skull, att utforma en
observationsblankett utifrån en modell som visas i boken Examensarbetet i
lärarutbildningen av Bo Johansson och Per Olov Svedner (2001). Vi valde detta, eftersom vi ville ha förberett oss på riktlinjer att titta efter. Observationsblanketten (Bilaga B) ser ut på så sätt att överst fyllde vi i våra namn, datum/tid, lokal och närvarande personer. Därefter finns där en spalt för tidpunkt och verksamhet, då
observationen börjar och sedan finns där även parallellt två spalter till där vi kunde fylla i våra observationer för föräldraagerande och läraragerande. På så sätt menade vi att redan ute i fält hade vi en möjlighet att strukturera upp våra observationer för kommande renskrivningar.
4.3 Urval
Angående vår tänkta undersökningsgrupp valde vi att använda oss av ett snöbollsurval. Jacobsen (2002) menar att urvalsmetoden går ut på att börja med en grupp, som senare kan leda till en annan. Vi började med att ta kontakt med en person på den utvalda skolan som vi vet har kunskaper inom föräldrasamverkan. Med den här personen kunde vi bestämma en tidpunkt för intervju samt att vi fick tips och idéer om vilka andra personer som kan vara betydelsefulla för undersökningen. Valet av att använda oss av ett snöbollsurval kan vi motivera utifrån att vi inte på förhand hade en större urvalsram på lärare med inblick i föräldrasamverkan. Syftet var därför att ta reda på vilka lärare och övrig skolpersonal som hade kunskapen kring den aktuella föräldrasamverkan samt ville ställa upp på att bli intervjuade och observerade. Eftersom vi har valt att ta ett lärarperspektiv, ansåg vi att det var av stor betydelse för undersökningen att utgå från den här gruppen. Därefter hade vi möjlighet att söka oss till andra grupper såsom skolans ledning och elevvård.
4.4 Undersökningsgrupperna
4.4.1 Skolan
Valet av en av de skolor som presenterades i den inspektionsrapport (2006:32) som Skolverket har publicerat (www.skolverket.se online:061106), grundar sig i att vi har goda kontakter med skolans personal och hade därmed möjlighet att utifrån dessa kontakter bedriva undersökningar som kunde ge en fördjupad bild av den aktuella föräldrasamverkan som råder.
Som vi tidigare nämnde, började vi med att kontakta skolan. Utifrån det samtalet kunde vi boka en intervju med en lärare samt få tips och idéer på tillvägagångssätt för att kunna nå andra lärare som ville ställa upp på vår undersökning och som hade kunskaper kring föräldrasamverkan. Parallellt med detta tog vi även kontakt med skolans ledning och frågade om tillstånd för att bedriva undersökningen samt om även någon av dem ville ställa upp på en intervju. Vi tog även kontakt med skolans elevvård och fick en tid till intervju med skolans kurator. Slutligen fick vi ihop följande urvalsgrupper; lärare, skolans ledning och skolans elevvård.
4.4.2 Lärarna
Sammantaget fick vi kontakt och hade möjlighet att genomföra intervjuer med fyra grundskollärare och en förskollärare. Lärarna/förskolläraren bestod av tre kvinnor och två män som representerar årskurserna F (förskoleklassen), ett , två, fyra, fem och sex. Vi valde den här omfattningen, eftersom uppsatsen har ett lärarperspektiv och vi utgår även från vår lärarinriktning som är grundskolans tidigare år (årskurs F-6). Vi valde att intervjua en förskollärare som arbetar i förskoleklassen och årskurs ett, eftersom förskoleklassen på den aktuella skolan är integrerade i avdelningen och arbetslaget för årskurs ett till tre. Lärarna och förskoleläraren är i 30- och 40 års åldern.
4.4.3 Skolans ledning
Eftersom vi har valt att beskriva den aktuella föräldrasamverkan på skolan, valde vi även att göra en intervju med skolans ledning. Här fick vi en intervju med biträdande rektor för årskurs F-5, som har ett nära samarbete med skolans olika arbetslag. Den biträdande rektorn är en kvinna i 40- till 50 års åldern.
4.4.4 Skolans elevvård
I skolrapporten som ingick i den inspektionsrapport som Skolverket har publicerat (www.skolverket.se online:061106), står det att skolans kurator bedriver
föräldrautbildning. För att få en fördjupad bild av den rådande föräldrasamverkan och mer information om föräldrautbildningen, ansåg vi att skolans kurator var av betydelse för vår undersökning. Vi tog därmed kontakt med skolans elevvård och fick på så sätt en intervju med skolans kurator, som är en kvinna i 30- till 40 års åldern.
4.4.5 Fritidspedagogerna
Vi har även valt gällande undersökningsgrupperna, att presentera fritidspedagogerna på den avdelning på skolan där vi bedrev våra observationer. Eftersom fritidspedagogerna arbetar tillsammans med grundskollärarna under skoldagen och därefter dagligen träffar och har kontakt med föräldrarna för de barn som stannar kvar på skolan under
fritidsvistelsen, anser vi att de var av betydelse för vår undersökning och därmed genomförde vi observationer även där. På så sätt kunde detta vara till hjälp för oss då vi skulle skapa oss en helhetsbild av den aktuella föräldrasamverkan. Fritidspedagogerna på den avdelning och tid på dagen då vi genomförde våra observationer, bestod av tre kvinnor och en man i åldern 20-40 år.
4.5 Genomförande
Då vi åkte till skolan för att genomföra våra intervjuer och observationer, började vi med att ge ett introduktionsbrev till varje person som skulle medverka i
undersökningen. I brevet började vi med en personlig presentation som följdes av en beskrivning gällande syftet med vår undersökning. Brevet avslutades med att vi talade om för de medverkande, att vi kommer att värna om deras integritet då resultatet presenteras i uppsatsen.
Som vi tidigare nämnde i vår metoddiskussion, strävade vi efter att såväl intervjuerna som observationerna skulle få en god tillförlitlighet. Därför såg vi till att använda oss av en diktafon vid intervjutillfällena. Innan varje intervju började, frågade vi den person som skulle medverka, om hon eller han gav sitt godkännande till att vi spelade in dialogen. Samtliga intervjuer och observationer skedde på skolan och vid varje
intervjutillfälle satt vi på en plats där vi blev ostörda. Intervjuerna var ca 30-40 minuter långa.
Upplägget kring våra rutiner vid intervjuerna bestod av att den som skötte bandspelaren även fick rollen som observatör, medan den andra hade intervjuarrollen. Till en början valde vi att byta roller vid varje ny intervju, men efter ett tag beslutade vi oss för att bestämma vem skulle ha samma roll vid varje intervju. Vi valde att låta rollerna bli permanenta, eftersom vi ansåg att det var viktigt att den som intervjuade kom in i rollen som frågeställare.
Mellan våra intervjuer tillämpade vi även vår andra undersökningsmetod som var observationer, som vi ser som ett komplement till de intervjuer som vi genomförde. Då vi skulle bestämma tid för tillfälle att observera, kontaktade vi först skolans biträdande rektor för årskurs F-5 och frågade om detta gick bra. I samförstånd med henne skrev vi även ett informationsblad som vi satte upp på dörren till den avdelning där vi hade valt att observera då lärare och föräldrar var i kontakt med varandra i någon form av dialog. Vi kontaktade även arbetslaget för avdelningen och fick klartecken att observera. På så sätt var vår observation öppen, det vill säga att personerna som ingick i detta
Under dagen då vi genomförde våra observationer arbetade vi i par. Vi gick runt på avdelningen tillsammans och observerade bland annat då lärare och föräldrar fick kontakt med varandra genom en dialog. En av oss skrev ner våra observationer i vår tidigare nämnda observationsblankett. Senare under dagen observerade vi även
kontakten mellan skolans personal och föräldrarna när de kom och hämtade sina barn på fritidshemmet. Anledningen till att vi även valde att observera under elevernas
fritidsvistelse, beror på att fritidspedagogerna även arbetar inne i klassrummen
tillsammans med grundskollärarna under skoldagarna. Med anledning till lärarnas och fritidspedagogernas samarbete, ansåg vi därmed att det även är viktigt för att vi ska kunna skapa oss en helhetsbild av den aktuella föräldrasamverkan, att observera
samspelet mellan fritidspedagogerna och föräldrarna. Dock vill vi påpeka att de delar av våra observationer som skedde under fritidshemmet ska betraktas som ett komplement till vår helhetsbild och att vår tyngdpunkt ligger i våra kvalitativa intervjuer och övrig observationer, eftersom vi har valt att undersökningen utgår från ett lärarperspektiv. Fritidshemmet bedrivs i samma lokaler på den avdelning där vi hade fått tillstånd att observera.
4.6 Analysbeskrivning
I den här underrubriken kommer vi att beskriva den analysmetod som vi tillämpade för att bearbeta och analysera vårt material. Kvale (1997) beskriver att det finns metoder som kan användas för att göra intervjuanalysen hanterlig, på så sätt att intervjutexterna organiseras. Kvale beskriver att analysen består av olika steg och i det fjärde steget ska de som har intervjuat tolka de utskrivna intervjuerna.
Då vi hade skrivit ner intervjutexterna ordagrant via dator, började vi med att skriva ut dessa för att kunna få en bra överblick över vårt material. Kvale (1997) menar att då texterna är utskrivna är det viktigt att strukturera materialet, så att det blir tydligt för en analys, vilket kan ske genom att ta bort överflödigt material i form av upprepningar. Det är även viktigt att vi kunde skilja mellan vad som är av betydelse eller inte för analysen. Att skilja mellan det som är av betydelse eller inte, styrs utifrån våra teoretiska
Därefter startade själva analysarbetet där bland annat innebörden i intervjuerna utvecklades, där den intervjuades egna uppfattningar tydliggjordes och vi som bedrev undersökningen fick nya synsätt på olika fenomen. Här använde vi oss av ad hoc metoden i meningsanalysen. Kvale (1997) menar att detta är den vanligaste metoden av intervjuanalyser för skapande av mening. Författaren fortsätter och menar att här
används ingen standardmetod för analysen av intervjuerna, utan den kan varieras mellan olika tekniker.
På så sätt hade vi möjlighet i vårt analysarbete att skaffa oss ett allmänt intryck av intervjuerna genom att först läsa igenom dem. Därefter kunde vi gå tillbaka till texterna och till exempel göra djupare tolkningar av vissa yttranden och hitta kopplingar som är viktiga för undersökningen. Eftersom vi valt att vår problemformulering präglas av att vi vill beskriva den aktuella föräldrasamverkan, valde vi att tillämpa ad hoc tekniker såsom att lägga märke till mönster och teman, se sammanhang, göra jämförelser, beskriva skillnader och att skapa teoretiskt sammanhang (Kvale, 1997).
Vi ansåg att dessa ad hoc tekniker även är av betydelse för vår teoriförankring, som har sin utgångspunkt i Pierre Bourdieus begrepp såsom socialt kapital och kulturellt kapital. Som vi tidigare har beskrivit i bakgrundsavsnittet menar Bourdieu att det så kallade sociala rummet är indelat i fält. Medel och mål på fältet är olika kapitalformer, såsom ekonomiska och symboliska kapital. Eftersom de olika kapitalformerna är medel och mål på fälten i det sociala rummet, spelar dessa en stor roll för individen, eftersom kapitalformerna på så sätt är formbara. Därmed ansåg vi att ad hoc teknikerna är av betydelse för vår analys, eftersom intervjufrågorna har varit anpassade så att de medverkande personerna har kunnat svara utifrån sina erfarenheter och kunskaper. Svaren är kopplade till personernas individuella sociala och kulturella kapital och utifrån ad hoc teknikerna skaffade vi oss verktyg för att analysera detta.
4.7 Forskningsetniska övervägande
I vår undersökning har vi sammanlagt intervjuat sju stycken personer på en
skolan ledning. Det första vi gjorde innan intervjuerna var att dela ut vårt
introduktionsbrev, där vi informerade om av vi skulle värna om den enskilde individen identitet, vilket Patel och Davidsson skriver om i boken Forskningsmetodikens grunder (2003). Med det menade författarna att deras identitet skulle vara anonym och att vi inte skulle använda oss av deras egna namn, utan i de fall ett namn var nödvändigt så skulle vi fingera det. Efter att de hade läst introduktionsbrevet fick de ställa frågor kring vår undersökning om det var något som var oklart eller de ville veta mer. Under
intervjuerna använde vi oss av en diktafon, som vi före intervjun frågade om det gick bra att använda. Den data vi fick från intervjuerna skrev vi ner ord för ord och fingerade de namn som användes, som vi tidigare skrivit. I intervjuerna har vi även redigerat lite lätt, då personerna i vissa fall använde sig av slangord.
4.8 Genomförandet av arbetet som skrevs i par
Eftersom vi båda var intresserade av ämnet om föräldrasamverkan, valde vi att hitta så mycket information som möjligt tillsammans. Hela vårt arbete kring uppsatsen
grundade sig i ett samarbete. Samtidigt har vi i samförstånd tilldelat varandra enskilda uppgifter för att kunna föra uppsatsen framåt. Vid de tillfällen vi arbetade med våra enskilda uppgifter, träffades vi alltid regelbundet och hade en uppföljning där båda kunde skaffa sig en helhetsbild kring det aktuella skrivandet. Detta gällde för den första delen av arbetet kring uppsatsen gällande informationsökning, kontakttagande av skola, renskrivning av intervjumaterialet samt skrivandet av de första delarna av uppsatsen. Därefter har vi arbetat gemensamt med återstående delar av uppsatsskrivandet genom regelbundna träffar.
5 Resultat
Vi presenterar endast resultat från personer som har medverkat i vår undersökning. Eftersom vi har valt att belysa våra frågeställningar ur ett lärarperspektiv kommer presentationen av resultaten från lärarna att dominera. Dock ansåg vi att det var viktigt för undersökningens helhetsbild gällande att beskriva den aktuella föräldrasamverkan på skolan, att söka oss till andra undersökningsgrupper såsom skolans ledning och
elevvård. Därmed kommer även deras resultat att presenteras. Vi kommer även i detta avsnitt att presentera resultatet från våra observationer. Resultatdelen kommer att avslutas med våra slutsatser där vi sammanfattar resultaten från samtliga
undersökningsgrupper och kopplar detta till våra frågeställningar.
5.1 Lärarnas syn på den aktuella föräldrasamverkan
5.1.1 Begreppet föräldrasamverkans innebörd
Vår undersökning visar att lärarna har en gemensam syn på vad föräldrasamverkan innebär för dem, eftersom samtliga anser att föräldrasamverkan handlar om den vardagliga kontakten. Här menar lärarna att det är viktigt att bygga upp ett förtroende med föräldrarna och att genom lyhördhet få föräldrarna att känna sig välkomna. Lärarna menar att det är viktigt att uppfatta föräldrarna som en samtalspartner genom att ta det dem säger på allvar. Som en lärare (A2) menar:
Jag tycker att det här grundläggande man gör, att man träffar föräldrar, att man tar dem på allvar, att man respekterar dem, att man inte sitter som lärare och ska försöka tala om för dem hur de ska vara som föräldrar, det tycker jag är väldigt respektlöst att göra så. Utan att man verkligen uppfattar föräldrarna som en samtalspartner och att vi drar åt samma håll, det är då man kan uppnå resultat, det är ju det som är den viktiga biten.
Förutom att citatet tydliggör att lärarna medvetet arbetar för att skapa en stabil värdegrund med föräldrarna, menar de även att tyngdpunkten i föräldrasamverkan innebär att lärarna ska vara öppna om skolans verksamhet. Samtidigt menar lärarna att det även är viktigt för att samarbetet ska fungera att föräldrarna å sin sida visar
Lärarna menar att den viktigaste delen i samarbetet med föräldrarna är den dagliga kontakten. Här menar lärarna att det är den personliga kontakten med varje enskild förälder som är viktig, så att de å sin sida som lärare få ett ansikte på föräldern. En lärare (A1) uttrycker sig:
Kommunikation! Att man alltid pratar med föräldrarna, att barnen känner att man pratar med deras föräldrar och att deras föräldrar är en viktig roll för oss som pedagoger.
Även andra lärare uttrycker vikten av kommunikationen med föräldrarna och menar att det är mycket viktigt att ha en regelbunden dialog med föräldrarna och att barnen måste veta att skolan och deras föräldrar kommunicerar med varandra. Kommunikationen ska bland annat handla om vad som har hänt och vad som kommer att hända i
skolverksamheten.
Lärarna beskriver den aktuella föräldrasamverkan och förklarar att de har föräldramöten två gånger per termin, vilket kan variera från avdelning till avdelning. Därefter hålls det avdelningsråd som också sker två gånger per termin, där biträdande rektor,
föräldrarepresentanter från varje klass samt lärare från varje avdelning medverkar. Efter att avdelningsråden är avklarade, kallas alla föräldrar till skolråd som skolans rektor håller i.
En del lärare beskriver även den aktuella föräldrasamverkan på skolan genom att de menar att det handlar om lärarens personliga engagemang. Här anser lärarna att de har till uppgift att få föräldrarna att känna sig välkomna även om de inte har avtalat någon särskild tid för till exempel ett enskilt möte. Lärarna menar att kontakten med
föräldrarna i de lägre årskurserna kan även vara förlagda till efter skoltid i form av brännbollskvällar och liknade. När barnen kommer upp i de högre årskurserna
försvinner en del av denna form av samvaro och lärarna kan tycka att föräldrarna håller sig allt mer i bakgrunden. En del lärare menar här att det är viktigt att fundera på om det är något som de som lärare gör fel eller om det är så överlag.
För att kunna beskriva den aktuella föräldrasamverkan på skolan har en del lärare även berättat om att det har funnits föreläsningar och seminarium för både lärare och
Det finns föreläsningar och seminarium för att utbilda föräldrar, ge dem möjlighet att komma och lyssna på föreläsare som pratar om det här hur man bemöter tonåringar eller konflikthantering med barn, för att ge dem möjlighet och verktyg att möta sina barn hemma. Det vet jag skolan jobbar väldigt mycket med. Jag tror man kallar det föräldrautbildning helt enkelt. (Lärare A4)
Lärarna beskriver att det är skolans kurator som arbetar mycket med föräldrasamverkan som berör hela skolan och hon har bedrivit den här föräldrautbildningen. Mer om föräldrautbildningen kommer vi att presentera i underrubriken ”Lärarna och skolans föräldrautbildning.”
5.1.2 Vilka orsaker som kan få samarbetet att misslyckas
Lärarna beskriver att det kan finnas hinder för samarbetet i form av att föräldrarna arbetar mycket och har på så sätt inte tid att engagera sig i sina barns skolfrågor. I en del fall menar lärarna att föräldrarna uttrycker detta och menar att de får dåligt samvete för att de inte har den tid som behövs. Att föräldrarna arbetar mycket verkar vara ett hinder som kan resultera i att samarbetet kan misslyckas. En lärare (A5) menar:
Ja, det här att folk jobbar mycket, har inte tid för sina barn och får dåligt samvete av det. Föräldrarna får dåligt samvete för att de jobbar mycket och har inte tid med barnen och så blir det en spiral som kan vara rätt så jobbig att hantera.
Samtidigt som dessa föräldrar uttrycker dåligt samvete för att de inte har den tid som behövs, menar en del lärare att det finns föräldrar som lägger över till exempel
uppfostringsfrågan på läraren och skolan, vilket enligt lärarna kan resultera i att det kan uppstå diskussioner som påverkar kontakten negativt.
En del lärare menar även att det hänger mycket på personkemin mellan dem och föräldrarna. Här anser lärarna att det är viktigt att öppna upp för en positiv kontakt genom att de från sin sida visar sig lyhörda för föräldrarnas synpunkter.
Ett annat hinder som kan vara orsaken till att samarbetet kan misslyckas, handlar om språk och kultur, då enligt en förskollärare cirka 70 procent av eleverna på skolan har
föräldrar med utländsk bakgrund. Många av dessa barns föräldrar kan inte så bra svenska och därför blir det oftast att dessa föräldrar inte förstår, till exempel den information som ges ut från skolans sida. En förskollärare (A3) berättar:
Många av dem (föräldrarna) kan inte svenska och man skickar ut informationen på svenska, så blir det något fel ju, eftersom de inte kan ta del av allting. Det är ju då jätteviktigt att kolla så att alla har förstått informationen. Vi försöker prata så mycket som möjligt med föräldern, både på morgonen, dagen innan man ska iväg på utflykt och påminna de på eftermiddagar också. Och är det något syskon som hämtar som kan svenska, försöker man få kontakt med honom eller henne.
Lärarna menar alltså att det är väldigt viktigt att hålla regelbunden kontakt med föräldrarna och då de kommer och lämnar och hämtar sina barn, se till att nå fram till föräldrarna och bland annat försäkra sig om att de har förstått den aktuella
informationen.
5.2 Lärarna och arbetssätten kring föräldrasamverkan
Lärarna beskriver deras olika sätt att engagera föräldrarna och bland annat berättar de om veckobrev och kontaktboken som verktyg för att informera föräldrarna vad som har hänt varje vecka och vad som kommer att hända gällande skolverksamheten. En del lärare påpekar även att det är viktigt att det även skrivs om positiva händelser i kontaktboken. En lärare (A4) berättar:
Jag har ju veckobrev, där jag skriver och berättar vad som ska hända varje vecka och det är ju den här kontaktboken, alltså försöka tala om vad vi gör i skolan, vad vi sysslar med och vad som kommer och just det här att tänka på att skriva eller ringa när det händer positiva saker. Det är ju aldrig kul, jag har ju själv barn, och jag hade inte heller tyckt det var roligt att alltid ha det som en klago- och gnällbok.
Andra lärare beskriver också att de brukar ringa hem till föräldrarna, men annars är det utvecklingssamtalen och föräldramötena som är forum där lärarna träffar föräldrarna och kan diskutera olika frågor som berör barnens skolgång. Gällande föräldramötena beskriver en del lärare deras tillvägagångssätt för att locka de föräldrar som vanligtvis inte brukar dyka upp. Genom att utifrån olika teman engagera barnen i drama, brukar en
del lärare använda sig av pjäser och låta barnen spela upp dessa i samband med ett föräldramöte.
Vi har spelat teater och då har vi engagerat hela barngruppen och lagt det i början av ett föräldramöte. De föräldrar som inte brukar komma då, brukar alltid dyka upp när ens barn är med på någonting. (Lärare A3)
En annan lärare beskriver att de tillsammans med barnen även brukar baka kakor för att sedan bjuda på vid föräldramöten, eftersom det är viktigt att föräldramötena blir till en positiv upplevelse. Läraren beskriver:
Jag tror man måste hitta på nåt nytt sätt, nytt forum för föräldramöte, för det är rätt tråkigt som det är, man bara sitter och pratar och de räcker upp handen….Därför ska man försöka locka hit dem med något. Att man gör föräldramöten mer spännande och roliga, så att föräldrarna känner att de har givit dem någonting. (Lärare A4)
En av lärarna berättade även om ett annat sätt att engagera föräldrarna. I början av årskurs ett delades föräldrarna in i sex olika grupper. Sen fick varje grupp en termin var att ansvara för när det gällde att anordna ett föräldramöte och en aktivitet med barnen. Läraren beskrev att här var det viktigt att få en inblick i att det fanns en drivande förälder i varje grupp. Då detta arbetssätt fungerade, var det väldigt värdefullt för läraren och klassen i sin helhet.
Lärarna anser att det är viktigt att arbetssätten eller metoderna för att föräldrasamverkan kan utvecklas, genom att skolan fortsätter att arbeta gemensamt med frågor som berör samarbetet mellan skolan och hemmen. Lärarna menar att det är viktigt att skapa tillfällen där föräldrarna bjuds in till skola. Till exempel finns det nere i de lägre
årskurserna, traditioner som följs för att på så sätt bjuda in föräldrarna till att få inblick i vad deras barn arbetar med under skoldagarna.
Det är viktigt att följa traditioner, vi har alltid Lucia till exempel, alltid nobelfest, alltid någon temaavslutning där föräldrarna kommer hit och tittar på vårt temaarbete. Det tycker jag är väldigt viktigt. Se vad barnen har gjort, det är inte alltid alla föräldrar som kommer hit och går in i klassrummen och tittar, och då försöker man göra det på en gemensam dag, då man får chansen att säga till dem (föräldrarna) långt innan. (Lärare A3)
Lärarna menar även att de arbetar med föräldrasamverkan utifrån vilka föräldrar de har kontakt med. Läraren menar att här måste man vara flexibel och ta hänsyn till hur närområdet ser ut. Till exempel så kan föräldrautbildningen anpassas utifrån den aktuella föräldragruppen.
Samtidigt uttrycker även en lärare att det hade varit bra att återinsätta kontaktdagarna, som också är en möjlighet att få föräldrarna att besöka skolan för att ta del av
verksamheten. Kontaktdagarna var anordnade under mer uppsluppna former och på så sätt blev inbjudningarna inte så tillrättalagda, vilket anses vara av betydelse för att föräldrarna ska kunna se den vanliga vardagen i skolan.
En annan lärare menar även att det är viktigt att skolan anordnar tolkar som översätter till exempel på föräldramöten, så att alla föräldrar kan känna att de förstår den
information som ges ut. Detta kan ske antingen muntligt eller att man har inspelade band. Läraren beskriver att mycket av informationen som skickas till hemmen, har tryckts upp på olika språk. Detta har gjorts, eftersom många på skolan tror att det är den språkliga aspekten som kan vara en avgörande faktor varför det är lågt deltagande på föräldramötena.
5.2.1 Möjligheterna att arbeta med frågor som berör föräldrasamverkan
De flesta lärarna beskriver att det är framför allt under arbetslagskonferenserna som de har möjlighet att arbeta med frågor som berör föräldrasamverkan. Oftast är inte frågorna i förhand planerade att arbeta med, men lärarna menar att de har möjlighet att om de känner att de behöver lyfta fram någonting kring föräldrasamverkan, så kan de göra detta. Här menar man även att det är viktigt att frågorna kring föräldrasamverkan inte stannar på en gnällnivå om det är något som behöver förbättras, utan att det läggs ner tid på att lärarna tillsammans diskuterar aktuella frågor som berör föräldrarna.
Samtidigt menar en lärare även att det är viktigt att de som lärare har möjlighet att arbeta med frågor som berör föräldrasamverkan, så att inte mycket av ansvaret läggs på barnen i form av att de blir en länk mellan skolan och föräldrarna.
5.3 Lärarna och skolans föräldrautbildning
Enligt skolrapporten som ingick i den inspektionsrapport (2006:32) som Skolverket har publicerat (www.skolverket.se online:061106), beskrivs det om en föräldrautbildning som bredrivs på skolan. Vi ville genom våra intervjuer ta reda på mer information kring detta och valde därför att fråga samtliga undersökningsgrupper hur de har deltagigt i projektet. De flesta lärare som vi har intervjuat har deltagigt på olika sätt i
föräldrautbildningen som består av ett föräldraprojekt som heter Släpp inte taget. Projektet bedrivs av stadsdelens SSP- team, vilket står för skola - socialtjänst -polis. Syftet är att projektet ska hitta konkreta insatser för att förhindra riskbeteende hos barn och ungdomar och därför har stadsdelen ingått i ett arbete med föräldrarna, vilket har fått samlingsnamnet Släpp inte taget. Därefter har skolorna och dess lärare och övrig personal blivit kallade att även delta i de olika föreläsningarna.
En lärare som vi intervjuade poängterade att den stora föräldrautbildningen ligger utanför skolan. I själva skolan fick lärarna på personalkonferenser en introduktion kring föräldrautbildningen av skolans kurator och en av föreläsarna, som båda ingår i
projektet. En annan lärare berättar att själva föreläsningarna som erbjöds inom projektet har genomförts på den här skolan men även på andra skolor inom stadsdelen. De flesta lärarna har varit på någon av dessa föreläsningar och berättar att de handlar bland annat om när barnen börjar komma in i tonåren, att som förälder i själva uppfostringsfrågan kunna sätta gränser för sitt barn samt vilken uppsikt man ska ha över barnen när de använder sig av internet.
De lärare som har deltagigt i föräldrautbildningen uttrycker att föreläsningarna har varit väldigt intressanta. Det har även delats ut ett häfte på skolan där de står beskrivit om föräldrautbildningen vad föreläsningarna hade för innehåll samt information om föreläsarna.
5.4 Hur föräldrasamverkan kan gynna eleverna och deras skolverksamhet
Lärarna menar att barnen gynnas alltid av att se att samtliga vuxna omkring dem samarbetar. För att barnen ska stärkas som individer måste de få tydliga signaler om att det finns en helhet i samarbetet, där lärarna lyssnar på deras föräldrar och värdesätter och respekterar deras åsikter samt att föräldrarna har ett liknade bemötande tillbaka. En lärare påpekar att samarbetet kan resultera i att barnen känner sig tryggare, på så sätt att de inte blir en länk mellan skolan och hemmet. Barnen kan då slappna av och känna att kontakten med läraren och föräldrarna fungerar. Samtidigt menar en lärare att föräldrars engagemang även kan ha stor betydelse för barnens beteende i skolan. Då eleven till exempel visar sig vara orolig i klassrummet, kan ett samtal med föräldrarna räcka för att läraren inom kort tid kan märka en förändring hos eleven genom att hon eller han har lugnat ner sig. Anledningen till att eleven väljer att ändra sitt beteende kan då beror på att samarbetet och kommunikationen mellan läraren och föräldrarna har fungerat och varit tydligt. Samtidigt kan samarbetet även gynna föräldrarna själva, eftersom det finns många ensamstående föräldrar till barn på skolan.
Det är väldigt viktigt att föräldrarna vet vad vi håller på med. Sen har vi många ensamstående föräldrar, vi har nog 80 procent som är skilda. Det är många mammor och pappor som behöver stärka sin föräldraroll, kunna ta ansvar, kunna säga nej och liknande. (Lärare A3)
På så sätt kan samarbete framförallt gynna eleverna, men att samtliga parter inom samarbete genom kontakt och kommunikation kan gynnas i olika aspekter.
5.5 Skolans ledning och deras syn på den aktuella föräldrasamverkan
5.5.1 Begreppet föräldrasamverkans innebörd
För skolans ledning är föräldrasamverkan något som sker på ett levande aktivt sätt. Ledningen menar att föräldrarna ska känna att de kan vända sig till skolan om de har några synpunkter eller frågor som de vill lägga fram, och känna att skolan tar dem på allvar, och att föräldrarna är en viktig del av samarbetet. Föräldrarna ska kunna känna att de har en möjlighet att påverka deras barns skolgång, och med det menar skolans ledning att föräldrarna kanske inte kan påverka de arbetssätt som används i
undervisningen, men att de dock känner till vad deras barn gör i skolan. Skolans ledning lägger sin tyngdpunkt på att få med föräldrarna i deras barns skola, vilket är otroligt viktigt. Föräldrarna kan engagera sig i skolfrågorna genom att sitta med i skolråd eller avdelningsråd. Det är där som skolan diskuterar sin policy eller handlingsplaner, och det är också här föräldarnas största möjlighet finns för att göra sina åsikter och synpunkter sedda.
Föräldrarna ska känna att de har möjlighet att påverka sina barns skolsituationer, de kan vara med och påverka val av, eller kanske inte val av arbetsmetod, men i alla fall de ska känna till det, att ska kunna lämna sina synpunkter och att föräldrarna också ska ha den känslan att det är vår skola, vi tar syn som likvärdiga partners i det här samarbetet. (Skolans ledning, B1)
Den viktigaste delen i samarbetet är delaktighet. Biträdande rektor menade att föräldrarna ska känna att de är med, att de är en viktig del i det hela. Det är viktigt att föräldrarna inte bara känner att de får en massa information som de blir matade med, utan att de verkligen känner att de är delaktiga i skolans värld. Det är viktigt att det finns en dialog mellan föräldrarna och skolan, en tvåvägskommunikation, och inte bara envägskommunikation där den ena parten bara ger information utan att få något tillbaka. Ledningen menar att det finns tre olika typer av föräldrasamverkan. Det första som ledningen tar upp är avdelningsråd, som är två gånger per termin. Avdelningsrådet består av föräldrarepresentanter från alla de klasser som finns på avdelningen, biträdande rektor och pedagoger som representerar avdelningen. Under mötena diskuterar de olika parterna hur de ska kunna få fler föräldrar mer aktiva i skolan och deras barns skolgång, då det är för få föräldrar som är aktiva i dagens läge. Den andra sortens föräldrasamverkan sker på skolrådet som är en gång per termin. Då träffar skolledningen alla föräldrarepresentanter från hela skolan, och tillsammans har parterna bestämt att på varje skolråd ska det finnas ett tema som ligger i grunden för skolrådet. Vid nästa skolråd har de olika parterna kommit fram till att temat för mötet ska vara värdegrunden, vilket beror på att det är något som både pedagoger och barn arbetar med i skolan, och att det då finns möjlighet för föräldrarna att medverka när dessa viktiga frågor diskuteras. Den tredje och sista typen av föräldrasamverkan som skolans ledning tog upp, var de traditionella föräldramötena. Ledningen menar att de inte är riktigt nöjda med hur föräldramötena är utformade, och just nu håller de på att titta och diskutera på
