Examensarbete i socialt arbete Malmö universitet 30 hp Hälsa och samhälle Socionomprogrammet 205 06 Malmö Januari 2019
BARNETS BEHOV OCH
VÅRDNADSHAVARNAS
FÖRMÅGA
ATT SYNLIGGÖRA MAKTRELATIONER I
UTREDNINGAR MED BOURDIEUS
KAPITALBEGREPP
2
THE NEEDS OF CHILDREN AND
THE ABILITIES OF PARENTS
TO ILLUMINATE POWER STRUCTURES
WITHIN CHILDCARE INVESTIAGATIONS
THROUGH BOURDIEU´S NOTION OF CAPITAL
LOTTA JANSSON
This investigation is a response to the lack of research concerning the use of language in social service reports. Therefore, the purpose of this study is to investigate the role of language in childcare investigations. This is a qualitative study that looks at four Childcare investigation reports, recorded in the city of Malmö, with the purpose of examining the role of language in the investigation process. Furthermore, the study investigates what demands are placed on parents based on Bordieau´s notion of capital. This study also looks at how the language used in these reports can either be interpreted as accessible or inaccessible. According to the results, the language used in the investigations is characterized by difficult words and native concepts which places a certain requirement on the families involved to comprehend an academic language. Furthermore, the fact that the language in these reports is framed by an establishment separate from those affected by the investigation should be considered as a limitation to the families involved. It is of importance to consider how a Childcare investigation can often invoke emotional responses in those involved, as well as how the investigation process can mean personal exposure for the families in question. Consequently, for the social worker, this might entail a very complex work situation with tasks that can include high demands and difficulties fulfilling expectations. Another point to consider is that the investigator and the family are part of the
investigation process under very different conditions, where one is there to assess whereas the other is the one being assessed. Therefore, it is of outmost importance to reflect on how their positions may vary based on their social class.
Keywords: Childcare investigations, use of language, social class, capital, accessibility, demands
Jansson, Lotta. The needs of children and the abilities of parents. To illuminate power structures within childcare investigations through Bourdieu´s notion of capital. Degree project in 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2019.
3
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 4 1.1 Syfte ... 4 1.2 Frågeställningar ... 5 1.3 Begreppsdiskussion ... 5 1.4 Disposition ... 5 1.5 Bakgrund ... 6 2. TIDIGARE FORSKNING ... 7 2.1 Språkbruk i barnavårdsutredningar ... 72.2 Språkanalys i praktiska och textburna verksamheter ... 9
2.3 Den tidigare forskningens relevans för den aktuella studien ... 9
3. TEORI ... 10
3.1 Borudieus klassanalys ... 10
4. METOD OCH MATERIAL... 12
4.1 Studiens material ... 12
4.2 Dokument i form av barnavårdsutredningar som material ... 13
4.3 Begränsningar med materialvalet ... 14
4.4 Kvalitativ innehållsanalys ... 14
4.5 Tillvägagångssätt ... 15
4.7 Forskningsetiska överväganden ... 17
5. RESULTAT OCH ANALYS ... 18
5.1 Kapitalmarkör ... 19
5.2 Socialt kapital ... 20
5.3 Symboliskt kapital ... 21
5.4 Kulturellt kapital ... 21
5.5 Sammanfattning av resultat och analys: ... 26
6. SLUTDISKUSSION ... 27 7. REFERENSER ... 29 8. BILAGOR ... 30 Bilaga 1 ... 30 Bilaga 2 ... 31 Bilaga 3 ... 32
4
INLEDNING
Denna studie syftar till att undersöka språkbruket i fyra barnavårdsutredningar, utförda i Malmö Stad. Intresset för att genomföra studien väcktes under sommaren när jag arbetade som utredare på en barn- och familjeinstitution. I arbetet, som för så många andra framtida samt verksamma socialarbetare, är dokumentation och annan skriftlig kommunikation en grundpelare. Det handlade om allt från olika typer av dokumentation, kontakt med andra myndigheter till att skriva en utredning och en ständig övervägning av vilken information som var väsentlig för
utredningsarbetet. Utöver det finns det även olika mallar och riktlinjer att förhålla sig till. Även om arbetet som utredare till grund och botten ska handla om det sociala mötet blev dokumentationen i perioder det jag spenderade större delen av min arbetsdag med att göra. Mitt i skrivandet, efter de mallar och riktlinjer jag fått från själva arbetsplatsen men även riktlinjer från Socialstyrelsen, började jag
fundera på syftet med det jag skrev samt vem jag skrev om och för. Det slog mig att den jag skrev om sällan var samma person som jag skrev till. Jag skrev om en person men till en myndighet. Jag började fundera på mitt språkbruk och hur jag använde det samt hur min text hade sett ut om jag personen jag skrev om var samma som jag skrev till. Jag använde mig av termer som “känslomässig tillgänglighet”, “risk- och skyddsfaktorer”, “mentaliseringsförmåga”,
“åldersadekvat” - begrepp som i sig är inte problematiska men kanske inte heller helt lätta att förstå sig på om de tas ur sin kontext. Vad säger det egentligen om en situation om den skriftligt förklaras med “föräldern kan inte tillgodose sitt barns behov känslomässig tillgänglighet”? Jag kände mig delad i hur jag själv uttryckte mig och balansgången mellan att skriva en utredning som skulle vara lämplig för både de enskilda berörda men även för myndigheten och socialnämnden var svår. Kristina Andersson mfl. (2002) tar i sin bok “Utredningsmetod avseende barn och ungdomar: baserad på anknytningsteori och sociallagstiftning” upp hur kontakten mellan klient och socialsekreterare aldrig är jämlik eftersom socialtjänsten har maktmedel gentemot den enskilde vilket den aktuella utredaren måste ha respekt inför och använda varsamt. Medvetenheten om vad som händer mellan utredaren och den enskilde är därför nödvändig i arbetet. I utredarrollen ingår olika uppgifter och ställningstagande som kan uppfattas som både komplexa och svåra. Att förena utredarrollen som myndighetsutövare och samtidigt behålla en inkännande och förstående hållning eller att veta vilken information som faktiskt ger en helhetsbild av ett barns livssituation är bara två exempel (Andersson mfl., 2002).
Det var komplexiteten i utredningsprocessen som väckte mitt intresse för denna studie och hur det synliggjordes genom språket. I ett försök att förstå
utredningsprocessens olika världar och möten växte tanken om Bourdieus
klassanalys. Denna studie blir ett försök att genom Bourdieus kapitalbegrepp förstå ytterligare en del av utredande sociala arbetet och hur dess komplexitet tar sig uttryck genom språket.
1.1 Syfte
Studiens syfte är att undersöka språkbrukets tillgänglighet i fyra utvalda
barnavårdsutredningar med stöd av Bourdieus kapitalbegrepp. Syftet är också att undersöka hur språket tillgängligt kontra otillgängligt samt faktorer som kan komma att bidra eller påverka det. Vissa kapital blir tydliga i en utredning men att den språkliga aspekten kanske inte är lika synliga i en utredning. Det finns ett krav på ett kulturellt kapital för att bara förstå själva utredningen vilket skapar en ojämn
5
maktrelation mellan utredaren och klienten. Eftersom att barnavårdsutredningar vänder sig till en ung läsekrets bör ett omständligt och krångligt språk undvikas (Ström, 2017). Enligt Friis (2003) hamnar föräldrar i en utredningsprocess i ett underläge genom svårigheter att framföra sina argument och åsikter. Det blir därför genom att se till både Ström (2017) och Friis (2003) tydligt att den språkliga tillgängligheten är av stor vikt i utredningarna.
Studien grundar sig i att det finns en förförståelse om att språket i
barnavårdsutredningar är komplext och avancerat eftersom texten vänder sig till flertalet mottagare och inte bara den berörda familjen.
1.2 Frågeställningar
För att besvara studiens syfte används följande frågeställningar:
På vilka sätt är språket tillgängligt och otillgängligt i de studerade utredningarna?
Hur kan kraven på familjer i utredningar synliggöras genom Bourdieus kapitalbegrepp?
1.3 Begreppsdiskussion
Jag har valt att använda mig av begreppet “utredare” i denna studie. Anledningen till att jag inte själv använder mig av socialsekreterare är för att det finns andra professioner som arbetar med att utföra utredningar. Begreppet utredare blir därför ett försök till en större inkludering i de olika professioner som arbetar med att utföra utredningar. Vid citering kommer dock de begrepp som använts i utredningarna att användas.
Jag har även valt att använda mig av begreppet “tillgänglighet” genomgående. Med ett tillgängligt språk menar jag i denna studie språkets svårighetsgrad och huruvida det är begripligt för en person som inte är utredare eller har kunskap om vad en utredning innebär.
I den här studien kommer Bourdieus kapitalbegrepp användas för att synliggöra maktförhållanden och strukturer i utredningarna. Begreppen “klass” och
“klassanalys” kommer därmed att användas genomgående i studien för att beskriva en persons sociala status och socioekonomiska situation och bakgrund.
1.4 Disposition
Studien inleds med ett bakgrundskapitel. I bakgrundskapitel görs en presentation av vad en barnavårdsutredning innebär, dess komplexitet samt socialtjänstens ansvar att träda in när barn far illa. Därefter kommer det nuvarande kunskapsläget om språkbruket i barnavårdsutredningar att presenteras. I detta kapitel lyfts två olika avhandlingar som har haft barnavårdsutredningar som material samt en generell studie om språkbruk i praktiska verksamheter kontra textburna verksamheter. I detta kapitel redovisas även en diskussion varför dessa tidigare studier är av relevans och hur de används i den aktuella studien. Teorikapitlet hanterar den teori som valts för studien, Bourdieus klassanalys. Inom Bourdieus klassanalys presenteras och förklaras begreppen fält, habitus och kapitalbegrepp samt lyfter hur teorin kommer att användas och dess relevans för studien. I kapitlet Metod och Material
presenteras materialet, urvalet och val av metod, vilket är en kvalitativ
6
samt dess möjligheter och begränsningar tas även upp i detta kapitel. I Resultat och Analys presenteras just resultatet av studien som sedan analyseras utifrån Bourdieus klassanalys. Studien avslutas med ett diskussionskapitel för att tolka resultatet, dra eventuella kopplingar till eller avstånd från den tidigare forskningen, besvara studiens frågeställningar samt diskutera vad denna studie innebär för forskningen och hur den kan utvecklas vidare.
1.5 Bakgrund
Detta kapitel beskriver vad en barnavårdsutredning innebär, dess komplexitet samt Socialtjänstens ansvar och skyldigheter att ingripa vid misstanke om att barn far illa.
Tina Mattsson tar i sin bok “Våld i barnavårdsutredningar” (2017) upp att det grundläggande ansvaret för ett barns omsorg ligger hos barnets vårdnadshavare, vilket oftast är föräldrarna, som då ansvarar för att barnet får en god omvårdnad och trygghet i sin uppfostran. Detta regleras i Föräldrabalken, FB (6 kap. 1§ FB). Om vårdnadshavaren/na inte klarar detta och barnet på något sätt far illa är det
Socialtjänstens skyldighet att ingripa för att säkra barnets rätt till trygghet och god omvårdnad. Detta ansvar hamnade på Socialtjänsten i slutet av 1990-talet när ansvaret förtydligades i socialtjänstlagen (5 kap. 11§ SoL). Barnkonventionen präglar också den sociala barnavården då den är juridiskt bindande på nationell nivå och utförs på kommunal nivå av bl.a. just socialtjänsten (Swärd, 2016).
Även om begreppet utredning kan tänkas vara bekant för de flesta, så kan dess innebörd däremot vara svårare att förstå för gemene person. Att arbeta med en barnavårdsutredning menas rent konkret att samla in och sammanställa den fakta som behövs för att kunna fatta ett beslut. Med andra ord; att få fram det man som utredare behöver veta för att kunna fatta rätt beslut gällande ett barns livssituation. Det kan dock vara lättare sagt än gjort att veta vilka fakta som är nödvändiga och vad som är allmänt tyckande eller värderingar och fördomar (Fridh och Norman, 2008).
En utredning inleds antingen genom en anmälan eller en ansökan.
Utredningsprocessen blir det material som socialtjänsten sen använder för att analysera huruvida det behövs en åtgärd eller inte (Ponnert, 2015).
Utredningsprocessen i sig innebär inte bara att samla in ren och skär fakta, det blir ofta för familjen en emotionell process där utredaren ständigt måste analysera och bedöma. Den emotionella delen är både nödvändig och oundviklig eftersom utredaren ska ha en ständig reflektion om barnets bästa under hela
utredningsprocessen (Ponnert, 2015).
När det kommer till misstankar om att ett barn far illa och vad som behövs göras för att barnets situation ska förbättras finns sällan solklara svar. Det kan vara lätt att uppröras över ett barns hemsituation men desto svårare att hitta en lösning som blir det bästa för barnet (Fridh och Norman, 2008). Definitionen av vilka faktorer som gör att ett barn “far illa” är något som enligt Sundell och Egelund (2000) förändras genom tiden eftersom det sker en kulturell och politisk omdefinition av vad som räknas som oacceptabla uppväxtförhållanden för ett barn. Barnaga är ett exempel på en faktor som idag räknas som att ett barn far illa men som inte blev olagligt i Sverige förrän år 1979 (Sundell och Egelund, 2000).
7
Ponnert (2015) lyfter också komplexiteten med utredningsarbetet inom den sociala barnavården. I en utredning ska barnet ges möjlighet att höras och barnperspektivet är nödvändigt i utredningsprocessen oavsett förälderns vilja eller ovilja till
samarbete (Ponnert, 2015). Det är socialtjänstens skyldighet att ingripa om ett barn exempelvis blir utsatt för misshandel likaväl som det är socialtjänstens skyldighet att värna om barnets rätt till att växa upp med sina föräldrar under betryggande förhållanden (Ponnert, 2015). Vid misstanke om att ett barn far illa får därför inget göras utan att ta reda på hur det faktiskt förhåller sig (Fridh och Norman, 2008). Ponnert (2015) lyfter att även föräldrar som älskar sina barn och är samarbetsvilliga kan brista i omsorgen och då måste samhället träda in för barnets skull.
Själva utredningen blir därför ett verktyg för att på att ta reda på barnets behov av stöd och hjälp (Fridh & Norman, 2008). Utredningen ska vara både grundlig och saklig för att kunna göra det som är bäst för barnet, men det finns i sig inga krav på omfattningen, längden eller formen på utredningen. De krav som däremot finns är de lagstadgade kraven, som regleras i Socialtjänstlagen (SoL), att utredningen ska inledas utan dröjsmål (11 kap. §1 SoL). Socialtjänstlagen beordrar även
socialnämnden att starta en utredning vid misstanke om att socialnämnden kan behöva ingripa för skydda eller ge stöd till en underårig (Sundell och Egelund, 2000, 11 kap. §2 SoL). I Sverige använder sig de flesta kommuner av metodstödet BBIC (Barns behov i centrum) när en barnavårdsutredning inleds, men det finns som ovan nämnt inga krav på utredningens omfattning eller utformning. Den skriftliga utredningen blir den grund som krävs för att socialtjänsten ska kunna och få fatta ett beslut angående ett barns livssituation (Fridh och Norman, 2008). Utredningsarbetet kan därför bli en svår balansgång för utredaren då många olika krav ska förenas i ett beslutstagande, vilket i sig kan tänkas yttras just genom språket. Dock menar Ponnert (2015) att även fast en förståelse för arbetets
komplexitet och villkor är nödvändig rättfärdigar den inte utredare från deras ansvar och ursäktar inte brister (Ponnert, s. 8, 2015).
2. TIDIGARE FORSKNING
I detta kapitel kommer det nuvarande kunskapsläget om språkbruk i barnavårdsutredningar att redovisas. Först kommer kunskapsläget om just
språkbruket i själva barnavårdsutredningar att tas upp därefter lyfts en artikel som behandlar språkbruket i praktiska verksamheter samt inom textburna verksamheter och vilka skillnader det utgör.
2.1 Språkbruk i barnavårdsutredningar
Barnavårdsutredningar utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv
När det gäller språket i barnavårdsutredningar finns det olika sätt att angripa och analysera en text. I sin avhandling “Utredning inleds. Språk, genredrag och ansvar i barnavårdsutredningar” analyserar Peter Ström (2017) språket i
barnavårdsutredningar med en bakgrund i språkvetenskapen och därmed fokuserar avhandlingen på språk, genredrag och ansvar. Ström (2017) använder sig både av enkäter, intervjuer med socialsekreterare samt gör en textanalys på gamla
barnavårdsutredningar där han räknar vanligt förekommande ord och vad det gör med en text, formuleringar men diskuterar även vikten av att textens mottagare ska kunna förstå texten. Många texter vänder sig till mottagare med olika
8
förutsättningar att läsa och förstå och när det kommer till läsekretsen för just barnavårdsutredningar är den begränsad och heterogen, vilket även kommer att påverka utredningarna både rent språkligt och innehållsmässigt. Ström menar dock att i och med att en barnavårdsutredning till mångt och mycket vänder sig till en ung läsekrets bör ett krångligt eller omständligt språk undvikas (Ström, 2017). Ström (2017) gör en språkanalys med ett maktperspektiv där han i sin avhandling diskuterar att socialsekreterare tenderar genom sitt språkbruk att undandra sig ansvar för sin egen bedömning. Även ett språkbruk som mystifierar verkligheten och speglar texten blir enligt Ström (2017) extra problematiskt i texter som riktar sig till en yngre generation, eftersom det kan bidra till att ett bristande engagemang hos den som är textens mottagare. Även en analys med ett maktperspektiv tas upp i Ströms (2017) avhandling där en texts begriplighet är central. Ström menar dock inte att maktkritik enbart handlar om en begriplighetsaspekt men att den är av vikt i texter som ingår i myndighetsutövande processer där de som berörs av texten ska ha möjlighet att ifrågasätta och medverka (Ström, 2017).
Med det sagt belyser även Ström (2017) att socialsekreterarnas skrivsituation präglas av förväntningar som är svåra att genomföra. Samma text skrivs både till den enskilde och för en tillsynsmyndighet. Texten ska granska och när det är nödvändigt kritisera förhållanden i de enskildas sfär och agerande samtidigt som den ska visa respekt och inte kränka de enskildas personliga integritet. Även
informella krav på att skribenterna ska visa empati men även som professionell inte skapa personliga relationer. Ström (2017) menar vidare att det är motsättningen av olika syften med en utredningstext med dess olika mottagargrupper som försätter socialsekreterarna i en svår situation att tillmötesgå de olika kraven på texterna.
Språkbruket i barnavårdutredningar utifrån ett rättssociologiskt perspektiv
Eva Friis (2003) använder sig också av barnavårdsutredningar i sin avhandling “Sociala utredningar om barn: en rättssociologisk studie av lagstiftningens krav, utredningarnas argumentationer och konsekvenser för den enskilde”. Till skillnad från Ström fokuserar Friis på barnavårdsutredningar med ett LVU-beslut (Friis, 2003). Med LVU-beslut menas utredningar där barn och ungdomar placerats utanför sitt hem genom Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, som förkortas LVU (LVU:1990:831). Friis (2003) gör därför en annan typ av analys av de barnavårdsutredningar hon har som material än Ström (2017) då hon analyserar hur socialsekreterarna argumenterar för sina beslut om placering enligt LVU i de olika barnavårdsutredningar. Friis fokuserar på två olika utredningsstilar; den
professionella och den förinstitutionella som båda i grund och botten är en
byråkratisk utredningsstil. Den byråkratiska utredningsstilen beskriver Friis som standardiserad genom olika typer av regler och rutiner som i sig ska framföras som saklig och objektiv (Friis, 2003). De olika stilarna, den professionella och den förinstitutionella, skiljer sig genom hur besluten argumenteras. Den som Friis (a.a) benämner som professionella stilen fokuserar på en vetenskaplig förklaringsmodell för att förklara problemsituationen. Argumenten är ofta fokuserade på uttalande från de sakkunniga, exempelvis läkare eller lärare. Argumentens auktoritet syftar till att besluten grundar sig i systematiska bedömningsundersökningar där föräldrarnas kapacitet samt barnets behov har undersökts. Även om både positiva och negativa sidor i föräldrarnas kapacitet att uppfylla barnets vårdbehov görs menar Friis att det är främst det negativa som framställs i utredningen.
9
Den förinstitutionella utredningsstilens argumentation lyfter mer det som finns i familjens vardag och lägger inte lika stor vikt vid de sakkunnigas utlåtanden. Den förinstitutionella utredningsstilens argument fokuserar alltså mer på de
professionellas erfarenheter och iakttagelser av föräldrarnas beteenden i vardagssituationer. Denna argumentationsstil menar Friis (a.a) handlar mer om professionella själva som ska vara grunden till att argumenten till beslutet är riktiga. I denna utredningsstil ställs inte föräldrarnas positiva egenskaper mot de negativa utan det är bara de negativa som används. Den argumenatationsstilen syftar då till att spela på läsarens känslor för att läsaren ska förstå de konsekvenser det blir för barnet på grund av föräldrarnas oförmåga att möta barnets behov (Friis, 2003). Friis (2003) diskuterar vidare föräldrarnas underläge i en utredningsprocess med svårigheter att framföra argument och åsikter som framgår tydligt och att det därmed finns ett behov av stöd till att formulera och strukturera deras åsikter på ett tydligt och främjande sätt under utredningsprocessen. Friis tar vidare upp
möjligheten till att få detta stöd från ett offentligt biträde men att detta inte användes i de utredningar som avhandlingen undersökte (Friis, 2003).
2.2 Språkanalys i praktiska och textburna verksamheter
Anna-Malin Karlsson och Hans Strand (2012) undersöker i deras artikel ”Text i verksamhet: mot en samlad förståelse” användningen och analysering av texter inom olika verksamheter. De delar upp verksamheter i textburna verksamheter och praktiska verksamheter. Med textburna verksamheter menas verksamheter där skriftlig kommunikation står mer i centrum och har en avgörande roll. Exempel på professioner inom textburna verksamheter kan då vara forskare eller andra
akademiska professioner (Karlsson & Strand, 2012). Praktiska verksamheter menar Karlsson och Strand (2012) är verksamheter där den skriftliga kommunikationen inte från början var en central del. Intresset för dokumentation har dock förändrat den skriftliga kommunikationens roll i praktiska verksamheter. Texter i praktiska verksamheter är sällan utgångspunkten, utan den startar oftast i gemenskaper, händelser, praktiker eller aktiviteter (Karlsson &Strand, 2012).Textens fokus inom praktiska verksamheter ligger främst hos gruppen/individen och den sociala
miljön.
Att angripa och analysera en text menar Karlsson och Strand (2012) kan göras på olika sätt och texten och dess kontex inom praktiska verksamheter skiljer sig från textburna verksamheter. Inom de praktiska verksamheterna kan enskilda texter ge en ofullständig bild av verkligheten. Karlsson och Strand (2012) tar upp
dokumentation inom äldrevården som ett exempel tar då upp att känsliga ämnen och kollektiva beslutsfattanden har tagits upp muntligt medan den skriftliga kommunikationen har använts för att uppfylla verksamhetens mål och standardisering och kvalitetssäkring.
2.3 Den tidigare forskningens relevans för den aktuella studien
Det är med stöd av den tidigare forskningen som den aktuella studien har byggts upp till vad den är. Eftersom det är själva språket i utredningsprocessen som används har det varit relevant att se till vilken tidigare forskning som finns inom området. Ströms avhandling har använts i denna studie för att se vanligt
förekommande mönster i hur en utredning skrivs och vad i utredningen, rent
språkligt, som kan uppfattas som problematiskt. Ströms (2017) avhandling används också för att belysa och problematisera utredarens komplexa arbetssituation.
10
Friis (2003) avhandling tar sin grund i rättssociologin med fokus på
LVU-utredningar och hur dessa beslut argumenteras av den aktuella utredaren. Friis tar även upp föräldrarnas roll i utredning och svårigheter att få sina röster hörda. För denna studie blev det relevant, likt Ströms, att se mönster i språket i
barnavårdsutredningar. Karlsson och Strands artikel (2012), olikt Ström och Friis, bygger inte på just barnavårdsutredningar. Karlsson och Strand (2012) skiljer på textburna och praktiska verksamheter när det gäller skriftlig kommunikation. Artikeln har använts i denna studie som komplement till Ströms och Friis avhandlingar för att förstå deras material, och mitt eget, ur en bredare kontext. Denna studie har gjorts inom ramarna för socialt arbete, till skillnad från den tidigare forskningen även om materialet (barnavårdsutredningar) till stor del är det samma, med undantag för Karlsson och Strand (2012). Den tidigare forskningen har tagit sitt avstamp och sin grund i språkvetenskapen och rättssociologin. Inom det sociala arbetet behövs dock mer forskningen inom detta fält, om just språk i det utredande sociala arbetet. Det sociala arbetet som tvärvetenskapligt fält är i behov av forskning som undersöker språket utifrån olika perspektiv där den komplexa kontexten som språket skapas inom synliggörs. Genom att förena och applicera Bourdieus klassanalys på utredningar med utgångspunkt i den skriftliga
kommunikationen försöker denna studie att luckra upp och bredda förståelsen för språkets roll inom det utredande arbetet. Med den tidigare forskningen om språkbruk i barnavårdsutredningar utifrån språkvetenskapen och rättssociologin ämnar denna studie att belysa utredningsprocessen från flertalet synvinklar med utgångspunkten i den skriftliga kommunikationen men denna gång inom ramen för det sociala arbetet.
3. TEORI
Nedan kommer den valda teorin, Bourdieus klassanalys, att presenteras utifrån begreppen habitus och fält samt de olika kapital som Bourdieu tar upp som
avgörande i sin analys. En kort förklaring om hur teorin används och dess relevans till studien presenteras också i detta kapitel.
3.1 Borudieus klassanalys
George Ritzer (2008) benämner i sin bok “Sociologisk teori” Bourdieu som poststrukturalist genom att säga att Bourdieu utöver att fokusera på strukturer i språk och kultur även hävdade att det finns strukturer i den sociala världen. Bourdieu uttryckte även att det var viktigt att utifrån sociologin inkludera det sätt som människor utifrån deras sociala position konstruerar den sociala världen. Intresset för Bourdieu låg i relationen mellan sociala strukturer och mentala strukturer. Bourdieu använder sig främst av två begrepp när han försöker sammankoppla subjektivism med objektivism: fält och habitus.
Habitus
Med habitus menar Bourdieu de “mentala och kognitiva strukturer” som vi
människor handskas med i den sociala världen (Ritzer, 2008). Enligt Bourdieu har vi människor flertalet internaliserade system som påverkar hur vi förstår, värderar och bedömer vår sociala omvärld där habitus kan ses som sociala strukturer som kan liknas med “sunt förnuft”. Habitus är det resultat en människa har efter att ha haft en viss position inom den sociala världen och den präglas och varieras utefter hur en persons position till den sociala världen ser ut. Med det sagt menar Bourdieu
11
att alla människor inte har samma habitus men att de personerna med samma position inom den sociala världen tenderar att ha samma habitus (Ritzer, 2008). Den sociala världen blir begriplig genom habitus men eftersom det finns en mängd olika habitus innebär den sociala världen och dess strukturer inte samma sak för alla. I olika situationer kan ett habitus även enligt Bourdieu ses som “olämpligt” och tar som exempel att om en person som tidigare arbetat inom lantbruket helt plötsligt sätts i en kontext där hen ska arbeta inom finansvärlden gör det att det habitus som personen utrustats med gör att det blir svårt för personen att hantera den nya situationen (Ritzer, 2008). Det gör att habitus både producerar och produceras av den sociala världen eftersom det å ena sidan är genom praktik som habitus skapas samtidigt som det är ett resultat av praktik som den sociala världen skapas. Habitus synliggörs främst i människans mest praktiska aktiviteter som gångstil, sättet att äta och tala på exempelvis. Det blir en struktur som människor inte bara reagerar mekaniskt på.
Fält
Bourdieu ser fältet som ett nätverk av relationer där dessa relationer existerar fristående från det individuella medvetandet och viljan. Fältet kan av dess innehavare ses som både stöttade och vägledande där innehavarna genom olika strategier försöker skydda eller förbättra sina positioner och därmed införa de mest fördelaktiga hiearkiseringsprinciperna (Ritzer, 2008). Fältet är alltså en
konkurrenspräglad marknad där olika typer av kapital används, dock är det fältet för makt och politik som är av störst betydelse.
Kapitalbegrepp
Bourdieu menar att det är genom kapital som kan kontrollera både sitt eget men även andras öden (Ritzer, 2008). Bourdieu beskriver fyra olika kapital som är centrala och påverkar fältet: ekonomiskt, kulturellt, socialt och symboliskt kapital. Med det ekonomiska kapitalet menar Bourdieu materiell tillgång som exempelvis egendom, förmögenhet och inkomst. Det ekonomiska kapitalet menar Bourdieu är av värde men att enbart titta till det ger en ofullständig bild av klass i det verkliga livet (Giddens och Sutton, 2013, s.324). Det för oss vidare till nästa kapital som Bourdieu tar upp i sin klassanalys, nämligen det kulturella kapitalet. Det kulturella
kapitalet delar Bourdieu enligt Repstad (2005) upp i tre subkategorier. Den första
typen av kulturellt kapital är benämner Bourdieu som utbildningskapital där skolans betygssystem kan ses som ett uttryck för kulturellt kapital i och med att det
investeras i arbete och prestige. Nästa typ av kulturellt kapital benämner Bourdieu som kulturell kompetens och menar då att det har och göra med att ha kunskap om kulturarvet t.ex. genom högt ansedd konst och musik. Enligt Bourdieu har den kulturella kompetensen ofta mer att göra med i ens uppväxt än skolan då det kan gälla informella kunskaper om hur man ska uppföra sig i finkulturella miljöer som exempelvis ett museum. Den tredje typen av kulturellt kapital menar Bourdieu handlar om att vara kultiverad och smidig i sitt umgänge med andra, då handlar det om att kunna kommunicera på ett bra sätt med andra, både skriftlig och muntlig kommunikation blir aktuell under denna del av det kulturella kapitalet. När det gäller att vara kultiverad och smidig i sitt umgänge anser Bourdieu att det är till fördel att vara uppväxt i en högre social grupp eftersom den typen av uppträdande lättast lärs in genom tidig socialisering (Repstad, 2005).
Dessa tre olika typer av kulturellt kapital är centrala i det moderna arbetslivet och bidrar till att klassförhållandena håller sig relativt stabila genom flera generationer.
12
Det tredje kapitalet som Bourdieu talar om är socialt kapital och menar att det främst handlar om att människor får resurser genom varaktiga nätverk av vänner och bekanta (Giddens & Sutton, 2013). Den sista typen av kapital som Bourdieu använder sig av i sin klassanalys är symboliskt kapital som liknar social status och att ha ett “gott rykte” genom att det grundar sig i hur andra människor bedömer oss, (Giddens & Sutton, 2013). Under det symboliska kapitalet tar Bourdieu även upp staten som den plats där ett symboliskt våld utövades. Det symboliska våldet benämns som ”mjukt” då det utövas indirekt främst genom kulturella mekanismer där utbildningssystemet tas upp som ett exempel. Bourdieu menar att det där tydliggörs hur de mäktigas språk, mening och system påtvingas resten av
befolkningen. Detta gör då att de redan mäktiga personerna stärks i den positionen (Ritzer, 2008).
Alla dessa typer av kapital är enligt Bourdieu sammankopplade och han menar att har man ett av kapitalen, exempelvis ekonomiskt kapital, är det lättare att tillägna sig de övriga kapital (Giddens & Sutton, 2013). Med det sagt tar inte Bourdieu bort det ekonomiska kapitalets betydelse gällande livsvillkor eller makt utan försöker istället att nyansera bilden (Repstad, 2005). Både i överklassen och medelklassen finns det spänningar mellan de som har högt ekonomiskt kapital med lite kulturellt och tvärtom. Dessa skillnader menar Bourdieu skapar motsättningar mellan de olika klasserna då det inte längre bara handlar om den ekonomiska maktkampen utan även den kulturella. Kulturkampen är dynamisk där det “vanliga” blir mindre fint vilket gör att personer som vill behålla sin särprägel söker sig vidare. Dock menar Bourdieu att det även är av vikt att förstå att den som har en trygg och orubblig kulturell identitet har lättare att bryta mot dessa “sociala regler” än vad en person med ett lägre kulturellt kapital har då en person med lägre kulturellt kapital har mer att riskera (Repstad, 2005).
I denna studie används Bourdieus klassanalys i materialet för att visa på skillnaden i relationen mellan klient och utredare och hur den relationen kan ses som ojämn. Den används även för att genom att placera de olika kapitalen i en
utredningsprocess för att se vilka kapital som tas med i bedömningen vid en
barnavårdsutredning. Teorin används även för att förklara utredningsprocessen som sin helhet utifrån de olika kapitalen och hur det i sin tur sen påverka den skriftliga kommunikationen.
4. METOD OCH MATERIAL
4.1 Studiens material
Studiens material består av fyra barnavårdsutredningar från Malmö Stad. Utredningar är olika långa, olika detaljerade och gäller barn i åldern 0-12 år. Utredningarna är även skrivna år 2011. Detta för att inte riskera att utredningen fortfarande är pågående. Utredningarna kommer från samma stadsområde och gäller främst barn som fått stödinsatser som beslut och alltså inga barn som varit aktuella för ett LVU och utredningarna är skrivna utifrån metodstödet BBIC (Barns Behov I Centrum). Förutom den skriftliga utredningen med beslutsunderlaget till åtgärder består även materialet av journalanteckningar från socialsekreterare samt andra myndigheter som medverkat i utredningsprocessen samt eventuella tidigare utredningar som genomförts.Utredningarna kommer från samma stadsområde men är skrivna av olika socialsekreterare. Urvalet av utredningarna och antalet gjordes i
13
samråd med arkivarie på Malmö Stadsarkiv. Urvalet utifrån att det är från samma stadsområde kan tänkas påverka resultatet i språkbruket i from av utredningens utformning och eventuellt till viss del även ordval. Detta är för studien i sin helhet inte av någon större relevans.
Första steget var att ta reda på från vilken instans det var möjligt att begära ut sociala akter i form av barnavårdsutredningar. Först kontaktades Malmö Tingsrätt för att få information om det var möjligt att få ut barnavårdsutredningar därifrån. Dock visade det sig att söksystemet i Malmö Tingsrätts arkiv sedan ett drygt år tillbaka hade förändrats vilket skulle göra det mer omfattande att få ut material där ifrån. Då tiden för en kandidatuppsats är begränsad till 10 veckor hänvisade Malmö Tingsrätt mig vidare till att kontakta sektionschefer vid Individ och Familj i Malmö Stad vilket gjordes. Individ och Familj rekommenderade mig att vända mig till Malmö Stadsarkiv för att begära ut social akter i form av barnavårdsutredningar. Första kontakten med Malmö Stadsarkiv var via informationsbrevet där stadsarkivet fick reda på syftet med studien. Efter samtal med aktuell arkivarie bestämdes det gemensamt att med den avsatta tid jag hade till studien och stadsarkivets
arbetsresurser att anonymisera materialet var fyra utredningar det som var möjligt att begära ut under den aktuella tidsperioden. För att ändå få ett så varierat urval som möjligt har jag valt utredningar utifrån en mångfald gällande kön, ålder och etnicitet.
Efter samråd med arkivarie på Malmö Stadsarkiv om hur urvalet skulle se ut samlades materialet in av aktuell arkivarie som innan materialet lämnades ut anonymiserade genom att ta bort barnens och deras familjemedlemmars namn, personuppgifter och andra igenkännbara detaljer och uppgifter rörande de berörda familjerna. Efter att materialet insamlats gjordes ytterligare en anonymisering av mig gällande namn på andra professioner, men även gällande barnets kön och ålder då den informationen inte var av relevans för just denna studie.
4.2 Dokument i form av barnavårdsutredningar som material
Att arbeta med dokument som material i en forskningsstudie har, likt annan empiri, sina för- och nackdelar. Leila Billquist och Lisbeth Johnsson tar i sin artikel
“Sociala akter som empiri” (2016) upp svårigheter med att arbeta med empiri som inte samlats in i forskningssyfte, exempel på den typen av är empiri är just sociala akter/personakter. En personakt är snarare ett resultat på en subjektiv bedömning gjord av en utredare där utredaren bestämmer vad som ska dokumenteras och i många fall är det bara noteringar som visar att något har genomförts. Det kan ibland också saknas information som spelar roll för forskningen, exempelvis klienternas bakgrund och var de sociala insatserna innehåller och hur de ska genomföras (Hollader 1985, Buhr m.fl.1990, Bergmark 1999 ,Vinnerljung 1996, Gerdner 2004, i Billquist & Johnsson, 2016). Användningen av dokument som data innefattar olika typer av dokument som medföljer som varierar i tillgänglighetsgrad och
utformning, med den gemensamma nämnaren att de inte är skrivna i ett forskningssyfte vilket medför en annan typ av metodologiska överväganden (Billquist och Johnsson, 2016).
Artikeln (Hollander, 1985 i Billquist & Johnsson, 2016) tar även upp att kan vara svårt för socialsekreterare att beskriva och få in all information om familjerna i ett precist och exakt språk och att det därför ofta blir vaga och enkla uttryck för att beskriva en klients problematik. Även fakta i personakt kan ifrågasättas då positiv
14
information eller motstridiga bilder av klienten och dennes problematik sällan framställs och därför kan kvaliteten mellan akterna variera (Billquist & Johnsson, 2016).
Vidare menar Billquist och Johnsson (2016) att det är viktigt att ha med sig att sociala akter är skrivna av människor vars värderingar, antaganden, organisation, doxa, arbetsplatskultur och anställningsförhållanden kommer att påverka vad som bedöms vara centralt att ha med i akten och det blir därför socialsekreterarens bild av klientens situation som dokumenteras.
4.3 Begränsningar med materialvalet
Intentionen med denna studie har inte varit att, utifrån varken syftet eller resultatet, dra några generella slutsatser. Detta dels utifrån att det i sig är en kvalitativ studie vars syfte är att gå in mer djupgående på ett mindre material men även med tanke på att det material jag har använt mig av är ett material som inte skrevs i ett forskningssyfte (Billquist & Johnsson, 2016). I en kvalitativ studie är det inte en begränsning att materialet är mindre än i en kvantitativ då studiernas syfte skiljer sig åt, det kan dock ändå vara relevant att poängtera att materialets storlek för att förstå hur resultatet bör tolkas och förstås. Billquist och Johnsson (2016) tar upp olika begränsningar med att använda sig av exempelvis barnavårdsutredningar som forskningsmaterial som även jag har märkt av under studiens gång. Även om de olika utredningarna liknade varandra i utformningen skiljde de sig i antal sidor, information om familjesituationen och även
språkmässigt, något även Billquist och Johnsson tar upp (Billquist & Johnsson, 2016). Genomgående teman inför studiens analys återfanns i alla utredningar, dock i olika stor utsträckning. Eftersom att det inte finns tydliga riktlinjer vad som räknas som social fakta som ska dokumenteras, utan bara att det finns ett dokumentationskrav, kan det göra att utredningarnas innehåll kan variera. Detta blev för denna studie tydligt vid tematiseringen av materialet. När en social akt begärs ut är det inte bara själva utredningen som medföljer utan även
utredningsplan, vårdplan, beslutsdokument samt journalanteckningar det gör att materialet kan bli spretigt och svårt att “sålla” i, vilket detta material stundtals uppfattades som.
4.4 Kvalitativ innehållsanalys
Tolkning ingår enligt Göran Bergström och Kristina Boréus (2009) i nästintill all typ av textanalys. Tolkning kan används för att för att förstå innebörden i en text men även för att beteckna det steget forskningsprocessen som används när resultatet av textanalysen tolkas och begripas utifrån studiens syfte och
frågeställning. Denna studie har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys vilket enligt Alan Bryman (2008) är ett av de vanligaste tillvägagångssätten vid en kvalitativ analys av dokument. En kvalitativ innehållsanalys innebär att forskaren söker efter bakomliggande teman i sitt material. Den kvalitativa innehållsanalysen rymmer likt den kvantitativa innehållsanalysen kategorisering men har ett större utrymme för en detaljerad definition av både existerande men också en generering av nya kategorier. Inom den kvalitativa innehållsanalysen läggs stor tyngd på vilken kontext som texten/materialet har skapats i (Bryman, 2008). Den kvalitativa innehållsanalysen lämpar sig bra vid analys av ett mindre antal dokument.
15 4.5 Tillvägagångssätt
Jag har arbetat främst deduktivt med mitt material i denna studie. Jag har både haft min teori om Bourdieus klassanalys och tidigare forskning med mig när jag tolkat mitt material samtidigt som jag har varit öppen för olika teman som framkommit under tiden jag tematiserade materialet. För att kunna arbeta med en kvalitativ innehållsanalys är det av vikt att se till den kontext som dokumenten
(utredningarna) skapats i. För att förstå materialets kontext använde jag mig av min valda teori, Bourdieus klassanalys. Eftersom den tidigare forskningen som har presenterats i denna studie har valt andra metoder i sina undersökningar har jag med inspiration från den tidigare forskningen och andra textstudier med diskursiva metoder skapat mitt eget ramverk för analys utifrån den kvalitativa
innehållsanalysen.
Jag började som ovan nämnt med att ha med mig min valda teori när jag läste igenom mitt material med ambition att bättre förstå materialets kontext utifrån familjerna/klienternas synvinkel. Bryman (2008) menar att dokument ska granskas dels i den kontext de skapats samt deras underförstådda läsekrets. Vid en
samhällsvetenskaplig forskning menar även Bryman (2008) att forskaren alltid kommer att applicera sin egen vinkling av de texter som analyseras, vilket även gäller vid tolkningen av texter som denna studie bygger på. Min utgångspunkt var, som tidigare nämnt, att språket var komplext och att det kanske kunde förklaras genom Bourdieus teori om olika typer av kapital och dess betydelse vid en
klassanalys. Jag började med att se till utredningens “mall”, dvs. de områden som skulle utredas inom en familj inför mitt första analysschema. Även om varje utredning och dess utformning i sig var unik fanns det ändå rubriker som återkom i alla utredningar i olika stor utsträckning. De aktuella rubrikerna, som i
utredningarna beskrivs som behovsområden, valde jag sedan att placera i de olika kapital som Bourdieu använder sig av i sin klassanalys.
Inom det ekonomiska kapitalet placerades den fakta som rörde boende och
ekonomi, alltså rubriker som redogjorde för familjens ekonomiska situation och hur de bodde. Det som i utredningarna rörde arbete och utbildning, alltså vilken
sysselsättning föräldrarna hade men även där det redovisades om barnets förskole- eller skolsituation. Detta tolkades in det kulturella kapitalet. Familjenätverk och familjernas nuvarande familjesituation tolkades in i det sociala kapitalet då det tog upp hur familjernas relationer till vänner eller varandra såg ut. När det gällde det symboliska kapitalet användes rubriker som övrigas uppfattning, exempelvis andra professioner och myndigheter där det tydliggjordes att en åsikt eller bedömning kom från ytterligare en professionell (tabell 2, bilaga 1).
Efter att jag kategoriserat mitt material utifrån Bourdieus teori valde jag att titta på familjerna i mina utredningar för att se till deras kapital. För att kunna få en bild av deras kapital på någon typ av skala valde jag att ställa deras kapital i kontrast till den myndighet (socialtjänsten) som utförde utredningen för att få en bild av hur utredaren/myndighetens kapital skiljde sig från föräldrarnas. Det schemat gjordes för att på något vis, utifrån Bourdieu, förstå utredarens kapital kontra
familjerna/klienternas kapital. Det är av vikt att poängtera att detta är utifrån mitt material som tabellen (tabell 2, bilaga 1) gjordes och alltså inget som har
generaliserats.
Efter att jag skapat mig en bild av utredaren kontra klienternas kapital påbörjade jag min tematisering utifrån det jag var intresserad av, nämligen språkets roll i en
16
barnavårdsutredning. Jag började med att markera de meningar i mitt material jag själv uppfattade som svåra och/eller otydliga. Jag ställde mig följande frågor när jag gjorde bedömningen huruvida en mening eller ett stycke var svårt eller otydligt:
Är meningen/stycket tydligt och går det att förstå för gemene man?
Förklaras innebörden av eventuella begrepp som används?
Går det att använda andra ord för att göra meningen/stycket mer begripligt?
När jag läst igenom mitt material flertalet gånger skapade jag utifrån mina
markerade meningar fem olika teman. Det jag ville åt var hur språket i en utredning kan försvåra eller förenkla det för dess mottagare; nämligen familjen/klienten. Jag valde även att skapa ett tema som inte hade med själva språket i sig att göra utan med familjens livssituation utifrån Bourdieus teori om kapital. Detta för att jag lättare skulle kunna använda mig av min valda teori vid analysen och just förstå i vilken kontext som materialet skapats i.
Följande teman användes vid analysen av materialet; försvårande ord/begrepp, inhemska begrepp, ansvarsförskjutande språk samt kapitalmarkör.
Med försvårande ord menas ord som har synonymer som är vanligare att använda sig av för gemene person. Det var antingen meningar vars avgörande ord var svårt att förstå eller meningar som innehöll flertalet svåra ord som därmed gjorde meningen i sig svår att begripa och därmed otillgänglig. Här markerades ord som syftade till att utredaren hade ett stort och komplicerat ordförråd. Temat fokuserade alltså därför mer på ”vanliga” ord men som gjorts försvårande genom synonymer och inte lika mycket på begrepp som förekom i utredningens ”mall”, även om dessa ord och begrepp utifrån temat också kan tolkas som försvårande.
Temat inhemska begrepp syftar till begrepp som förekommer främst inom just utredningar, ord och begrepp som man kan argumentera att de sällan användas utanför kontexten utredning. Här markerades ofta meningar/stycken från
utredningens “mall” alltså de frågor som utredningen ville ha svar på eller meningar där utredningens frågor besvarades genom dessa begrepp. Begreppen som
markerades här syftade, till skillnad från ovanstående tema, på ord eller begrepp som för utredaren i sin profession kunde uppfattas som vedertagna. Det handlade alltså mer om begrepp som kan tolkas skapats av ”systemet” för att beskriva ett barns livssituation.
Med ansvarsförskjutande språk användes Ströms (2017) avhandling som
inspiration där han tar upp att utredare har en tendens att vilja förskjuta sitt ansvar genom att motivera sina beslut utifrån vad “utredningen visat på”. Här markerades alltså meningar och stycken som just syftade till att något eller någon annan kommit fram till bedömningen eller argumentet än själva utredaren. Poängen med detta tema var att försöka se till maktrelationen mellan utredare och de berörda
familjerna. Genom att förskjuta ansvaret till texten kan det tolkas som att utredaren medvetet eller omedvetet försöker avsäga sig sin maktposition, vilket kan tolkas ge en komplex bild av maktrelationen där det, utifrån de berörda familjerna, eventuellt kan uppfattas som ytterligare en faktor som bidrar till ett otillgängligt språk.
Temat kapitalmarkör användes i studien för att applicera Bourdieus klassanalys om fält, habitus och kapitalbegrepp på materialet (utredning) och kontexten som det skapats i (utredningsprocessen). Bourdieus klassanalys användes som grund för att
17
utifrån detta tolka materialet från olika vinklar. Som tidigare nämnt i teorikapitlet är habitus enligt Bourdieu sociala strukturer som påverkar hur vi förstår, värderar och bedömer vår omvärld och liknas då med det “sunda förnuftet” (Repstad, 2005). Habitus präglas efter vilken position en person har i den sociala världen. Personer som har samma position i den sociala världen har ofta samma habitus, medan personer med olika positioner med stor sannolikhet har olika habitus (Ritzer, 2008). Habitus användes i studien för att hitta likheter mellan som utredningarna och de som utredningarna handlar om.
Tabell 1. De fem teman som hittats i materialet Kapitalmarkör Försvårande ord/fraser Inhemska ord/begrepp Ansvarsförskjutande språk Boende Ekonomi Arbete Utbildning Socialt nätverk Familjesituation Övrigas uppfattning Anledning till utredning
Ord/fraser som har synonymer som är vanligare att använda sig av för gemene man.
Begrepp som förekom dels i utredningarnas “mall” men även i flytande text som kan argumenteras bara användas under en utredning och inte i vardagligt språk.
Där bedömningen eller motiveringen syftade till att det var
“utredningen” som kom fram till det och inte den som skrivit utredningen.
4.7 Forskningsetiska överväganden
Tanken från början var att vända mig till den faktiska myndigheten/organisationen som skriver barnavårdsutredningar för att be om utredningar som anonymiserats. I ett tidigt skede insåg jag att det på olika sätt skulle göra processen svårare ur ett etiskt perspektiv. Bryman tar upp att det som forskare ibland kan vara svårt att avgöra var gränsen mellan etiska och oetiska tillvägagångssätt (Bryman, 2008) Förmodligen hade det inte varit möjligt att få ut anonymiserade utredningar direkt från dessa organisationer på grund av sekretess dock var det inte just sekretessen som fick mig att vända mig till stadsarkivet istället. Det var av vikt att skilja på min roll som forskar och min roll som medarbetare på dessa verksamheter. Genom att få ut utredningar där jag som forskare skulle känna vem som skrivit den skulle med stor sannolikhet komma att påverka dels studien men även relationen mellan mig och de utredare som skrivit materialet. För att inte riskera att dessa roller skulle smälta samman med varandra valde jag istället att vända mig till Malmö Stadsarkiv. Innan jag som skribent fick tillgång till de aktuella barnavårdsutredningarna
anonymiserades dem av arkivarie på Malmö Stadsarkiv. Känsliga uppgifter som kan härleda information om vem utredningen handlar om så som namn på barnet och familjen, adress, förskola, arbetsplats för föräldrarna plockades bort från utredningarna. I materialet var inte namn på socialsekreterare, andra professioner eller chefer anonymiserade av Malmö Stadsarkiv utan något som jag själv valde att
18
anonymisera. Jag har även valt att inte benämna vid vilket stadsområde i Malmö som utredningen har utförts. Även barnet ålder och kön har som tidigare nämnt tagit bort i analysen. Detta för att i största möjliga mån skydda de som medverkat och utfört utredningarna. Istället för namn har följande synonymer gjorts vid citering: Moder/Mamma Fader/Pappa Vän/Väninna Barnet Syskon Förskolepersonal Socialsekreterare
Det som går att nämna om materialet utifrån en forskningsetisk aspekt är att det är ett känsligt material. Dock ska det poängteras att utredningarna har anonymiserats av både arkivarie på Stadsarkivet och sedan ytterligare än gång av mig. Utöver det ska tilläggas att barnavårdsutredningar är handlingar som är möjliga att begära ut av gemene person. En reflektion av syfte med att begära ut utredningar utan personlig koppling till dem bör dock ändå göras.
Vid insamling av material inför en studie medföljer olika krav beroende på hur studien kommer att genomföras. Då detta är en kvalitativ innehållsanalys och inte en studie som har informanter blir de krav som Bryman (2008) tar upp
(informationskravet, konfidalitetskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet) lite annorlunda. Med det sagt menas inte att bara finns vissa typer av tillvägagångssätt och metoder som berörs av det etiska förhållningssättet (Bryman, 2008). Med utgångspunkt i dessa krav gick insamlingen, utifrån ett forskningsetiskt perspektiv, till enligt dessa punkter:
Samråd med ansvarig handledare om upplägget för studien innan kontakt med Malmö Stadsarkiv togs
Informationsbrev till Malmö Stadsarkiv med information om syftet med studien, hur materialet skulle hanteras och publiceras
Möte och dialog med ansvarig arkivarie kring anonymiseringen av materialet innan materialet hämtades ut.
5. RESULTAT OCH ANALYS
I detta avsnitt presenteras och tolkas de resultat som framkommit under studien utifrån studiens valda teori. Resultatet presenteras först utifrån temat kapitalmarkör där det redovisas hur Bourdieus teori kan appliceras på en utredningsprocess samt vilka olika typer av kapital (ekonomiskt, kulturellt, socialt, symboliskt) som har hittats i materialet. Under rubrikerna symboliskt och socialt kapital kommer citat som särskilt belyser kraven på dessa kapital, exempelvis social status, nuvarande familjesituation och nätverk. Det kulturella kapitalet har delats in i tre
underrubriker; försvårande ord, inhemska begrepp och ansvarsförskjutande språk. Detta för att på olika sätt belysa de språkliga aspekter som hittats och för att bidra till olika synvinklar för tolkningen av resultatet. Flera citat kommer ibland att användas flera gånger men inom olika teman för att visa på hur det går att göra en tolkning utifrån olika perspektiv, medan andra enbart dyker upp under ett valt tema. Resultatet har inte som syfte eller några ambitioner att visa hur en
19
barnavårdsutredning ska skrivas utan snarare att öppna upp en förståelse för hur språkets roll gör en inverkan och vilka faktorer som kan bidra till att det kan tolkas som mer eller mindre tillgängligt utifrån Bourdieus kapitalbegrepp.
5.1 Kapitalmarkör
De kapitalmarkörer som fanns i utredningarna (se tabell 1, bilaga 1) var följande:
boende, ekonomi, arbete, utbildning, nätverk, övrigas uppfattning. De likheter
utifrån tydliga kapitalmarkörer som fanns i materialet var ekonomisk situation i form av försörjningsstöd, låg och/eller ingen utbildning och missbruksproblematik. Även mer subtila kapitalmarkörer synliggjorde i materialet såsom boendets
utseende och storlek, hur familjens nätverk uppfattades av utredaren samt andra professioners uppfattningar om barnets livssituation och beteende. Exempel på krav på det sociala, symboliska och kulturella kapitalet identifierades också i
utredningarna. Dessa kommer diskuteras under respektive underrubrik.
Enligt Bourdieu är det på fältet där habitus samt en persons olika kapital synliggörs och används, där makt och politik är av störst betydelse (Ritzer, 2008). Utifrån studiens material och den kontext som den skapats i (barnavårdsutredning på socialtjänsten) kan fältet i denna studie ses som det ställe där mötet mellan utredare och familjerna sker. Mötet och själva utredningsprocessen mellan utredare och familj sker mellan personer med olika positioner i den sociala världen (Ritzer, 2008). Genom att se till tabellen nedan blir det tydligt, utifrån de kapitalbegrepp som nämnts tidigare i teorikapitlet, skillnaden mellan just utredaren och föräldrarna. Med utredarens kapital menas i tabellen utredaren i sin yrkesroll och därför inte vem utredaren är utanför just sin yrkesroll och det specifika fältet där
utredningsprocessen sker.
Tabell 2. Skillnaden mellan utredarnas och familjernas kapital
Kapital Utredare Föräldrarna
Ekonomiskt Lön Försörjningsstöd, lön
Kulturellt Akademisk utbildning på 3,5 år, tillgång till akademisk skrift och språk
Låg utbildning, arbetssökande, sjukskriven, ej/liten tillgång till akademisk skrift och språk
Socialt Nätverk i form av kollegor, chefer Nätverk inom familjen med fokus på stöd för barnet
Symboliskt Bedömer klienter med hjälp av sin egen och andra myndigheter
Blir bedömd av olika myndigheter
Tabell 2 visar hur det går att se till kontexten (utredningsprocessen) där texten (utredningen) har skapats i utifrån Bourdieus kapitalbegrepp. Då går det att se att utredaren har, utifrån det material som använts i studien, ett högre kapital än
föräldrarna inom majoriteten av de kapital som Bourdieu använder i sin klassanalys (Ritzer, 2008). Utifrån de olika områden som en utredning innefattar blir det också tydligt hur det, likt det Bourdieu tar upp, ekonomiska kapitalet inte är det enda avgörande i en utredningsprocess utan att för att nyansera bilden används även kulturellt, socialt och symboliskt kapital i olika utsträckning (Repstad, 2005).
20 5.2 Socialt kapital
Nedan presenteras citat som handlar om familjernas sociala kapital som utifrån utredningarna handlar om deras nuvarande familjesituation och nätverk runt dem, som då utredaren utreder utifrån barnets behov.
“Efter att mamman varit i Sverige i sex månader var det en period när hon umgicks med två väninnor, och vid dessa tillfällen drack hon ansenliga mängder alkohol. [...] Av den anledningen bröt pappan och mamman kontakten med två väninnor som mamman brukade dricka med” (tabell 3, bilaga 2)
Citatet syftar till att efter att mamman varit i Sverige i sex månader umgicks hon med två väninnor och drack då stora mängder alkohol. Citatet berättar vidare att mamman och pappan sedan bröt kontakten med dessa väninnor av den anledningen. Bedömningen görs här på mammans sociala kapital, alltså hennes nätverk som i citatet ovan syftar på två väninnor. Eftersom att kontakten bröts med mammans väninnor görs tolkningen att de inte ansågs vara ett gynnande socialt nätverk som är resursstärkande (Giddens & Sutton, 2013). Det blir tydligt i stycket att det är just moderns umgänge och nätverk som bedöms, alltså hennes sociala kapital, och därmed det nätverk som även barnet har i sin närhet.
“Utredande socialsekreterare aktualiserar barnet och syskonen på Kriscentrum” (tabell 3, bilaga 2)
Citatet berättar att utredaren gör att barnet och syskonen får kontakt med
Kriscentrum. Gällande innebörden av citatet handlar det utifrån kapitalbegreppet att bedömningen görs för barnet och syskonen utifrån ett socialt kapital. Tolkningen av det sociala kapitalet görs genom att familjen blir aktualiserade hos Kriscentrum, som är en samtalsmottagning för vuxna och barn som utsatts för eller hot om våld av närstående, kränkningar eller lever i en konfliktfylld relation (Malmö stad, 2018). Då Kriscentrum handlar om stöd och hjälp vid destruktiva förhållanden blir det tydligt att citatet ovan just handlar om ett komplicerat socialt nätverk och därmed görs bedömningen utifrån det sociala kapitalet.
“Det är för ett barn en riskfaktor att endast ha en förälder som tar fullt ansvar” (tabell 3, bilaga 2)
Citatet berättar för läsaren att det inte är bra för barnet att endast ha en förälder som tar fullt ansvar. Det är det sociala kapitalet bedöms genom att utredaren syftar till att barnet behöver fler än en förälder som tar det fulla ansvaret, alltså att den nuvarande familjesituationen och nätverket är svagt och att det därför innebär en risk för barnet.
“Modern är en stor skyddsfaktor då hon tar avstånd från droger” (tabell 3, bilaga 2)
Citatet berättar att eftersom modern inte tar droger utgör hon ett skydd för barnet. Det citatet subtilt hänvisar till är att finns ett socialt nätverk med en eller flera personer som brukar droger men att modern inte är en del av det då hon tar ett avstånd från droger. Tolkningen görs därför att det är det sociala kapitalet som utredaren uttalar sig om här.
21 5.3 Symboliskt kapital
Genom att se till det symboliska kapitalet som beskrivs i Giddens och Sutton (2013) går det att beskriva att utredningen och utredningsprocessen i sig är en bedömning av det symboliska kapitalet i att vara förälder. Det som Bourdieu nämner som symboliskt våld tydliggörs i en utredningsprocess där utredarens språk, mening och system appliceras på de berörda familjerna (Ritzer, 2008) Nedan presenteras citat där det tydliggörs att en bedömning av utredaren också görs utifrån andra
professioners bedömningar och tyckande.
“Utredande socialsekreterare aktualiserar barnet och syskonen på Kriscentrum” (tabell 3, bilaga 2)
Citatet berättar att utredaren gör att barnet och syskonen får kontakt med
Kriscentrum. Citatet har tidigare analyserats utifrån det sociala kapitalet men det går även att se till det symboliska kapitalet. Den bedömning som görs att aktualisera familjen på Kriscentrum involverar fler professioner än bara utredaren då personal på Kriscentrum med stor sannolikhet gör en egen bedömning huruvida det är aktuellt för familjen. Det symboliska kapitalet blir då synligt i den subtila
bedömningen i och med att det grundas i flera olika professioners bedömningar.
“I samtalet med personal från [institution] framkommer det att modern trots sin situation har utarbetat goda rutiner för att tillgodose barnens behov” (tabell 3, bilaga 2)
Citatet syftar till att bedömningen huruvida modern tillgodosett barnets behov görs utifrån en annan professions (personal från institution) bedömning. Utredare ser till det symboliska kapitalet vid bedömningen av modern förmåga att tillgodose sitt barns behov. Citatet hänvisar också genom frasen “trots sin situation” att det inte vore konstigt om modern inte hade behärskat att utarbeta goda rutiner. Det visar på att utredaren utifrån moderns situation har förutfattade meningar om moderns förmåga till att skapa rutiner för sina barn. Det symboliska våldet (Ritzer, 2008) tydliggörs i detta exempel.
5.4 Kulturellt kapital
Det kulturella kapitalet har delats in i tre underrubriker; försvårande ord, inhemska begrepp och ansvarsförskjutning. Under varje underrubrik följer ett kort stycke om vad som presenteras under respektive underrubrik.
Försvårande ord/begrepp
Nedan presenteras citat som innehåller försvårande ord eller fraser som kan bidra till att meningen uppfattas som komplicerad. Med försvårande ord handlar det om de ord som utredaren använder som det finns synonymer som är mer tillgängliga för gemene person. Citaten analyseras, som tidigare nämnt, utifrån det kulturella
kapitalet.
“I samtalet med personal från [institution] framkommer det att modern trots sin situation har utarbetat goda rutiner för att tillgodose barnens behov” (tabell 4, bilaga 3)
Stycket som ligger till grund för meningen är att modern “utarbetat goda rutiner för att tillgodose barnens behov” (tabell 3, bilaga 1). För att förstå innebörden i
22
smidig i sitt umgänge med andra” (Repstad, 2005) just gällande den skriftliga och muntliga kommunikationen. De försvårande ord/fraser som används är följande: utarbetat goda rutiner
“Undertecknad har uppfattat föräldrarna som engagerade och det finns många faktorer i familj- och miljö som bidrar till trygghet och stabilitet.” (tabell 4, bilaga 3)
Citatet berättar att utredaren uppfattar föräldrarna som engagerade och att det finns många delar i familjen och den sociala miljön som gör att barnet får trygghet och stabilitet. Kravet på mottagaren blir att förstå synonymer till undertecknad samt vad som menas med faktorer (i familj och miljö). Utifrån Bourdieus kapitalbegrepp handlar det om ett visst kulturellt kapital för att förstå dessa begrepp och ordval. De försvårande orden som synliggjordes var följande: undertecknad, faktorer (i familj och miljö)
“Det framgår av konsultationsdokumentet från förskolan att barnets grovmotorik är bra medans finmotoriken är mindre bra” (tabell 4, bilaga 3)
Citatet syftar till att personal från förskolan fyllt i ett dokument till den aktuella utredaren där det framkommer att barnet utifrån sin ålder har bra grovmotorik men har mindre bra finmotorik. För att förstå vad citatet egentligen säger krävs det av mottagaren att förstå innebörden av de försvårande orden konsultationsdokument,
grovmotorik och finmotorik. Skriftligt och muntliga kommunikation går under det kulturella kapitalet, vilket blir avgörande för att förstå meningens innebörd
“Ursprunglig anmälan togs tillbaka brevledes av anonym
avsändare vilket resulterade i att det inte längre finns något behov av skydd eller stöd att utreda” (tabell 4, bilaga 3)
Stycket ovan syftar till att den första anmälningen som gjordes togs tillbaka efter att personen som anmält skickat ett brev där hen drog tillbaka sin anmälan och därför finner utredaren ingen anledning till att fortsätta med utredningen. För att förstå citatet krävs kunskap om begreppen ursprunglig anmälan, brevledes, behov av
skydd och stöd. Förståelsen för citatet kräver därför ett visst kulturellt kapital. “Barnet äter bra och är adekvat kontaktsökande”
(tabell 4, bilaga 3)
Citatet berättar att barnet äter bra och vill ha kontakt med andra på ett bra sätt. Det krävs i detta citat att förstå orden adekvat och kontaktsökande.
Förståelsen för citatet hamnar under “kultiverad och smidig i sitt umgänge med andra” (Repstad, 2005) inom det kulturella kapitalet. För att förstå meningen krävs därför ett kulturellt kapital som behärskar orden adekvat och kontaktsökande
“Efter att mamman varit i Sverige i sex månader var det en period när hon umgicks med två väninnor, och vid dessa tillfällen drack hon ansenliga mängder alkohol” [...] Av den anledningen bröt pappan och mamman kontakten med två väninnor som mamman brukade dricka med” (tabell 4, bilaga 3)
23
För att förstå citatet och i vilken utsträckning som modern drack alkohol krävs det en förståelse för begreppet ansenliga mängder. Föräldrarnas, i den aktuella
utredningen, kulturella kapital styr huruvida begreppet är tillgängligt eller inte. De försvårande orden/fraserna i detta stycke blir följande: ansenliga mängder
“Pappan uppger att aktuell anmälan och följande utredning har stoppat mamman från att konsumera alkohol i den utsträckningen att det leder till berusning” (tabell 4, bilaga 3)
För att förstå innebörden av citatet krävs en kunskap om följande försvårande ord/fraser: aktuell anmälan, följande utredning, konsumera alkohol i den
utsträckning att det leder till berusning. Citatet vill med andra ord vill ha sagt att
pappan anser att sen det gjordes en anmälan och sen utredningen påbörjades har mamman inte längre druckit sig berusad på alkohol. Kravet blir likt tidigare ett visst
kulturellt kapital för att förstå vad meningen vill ha sagt.
“Utredningen visar inga tecken på att barnet utvecklas ogynnsamt.” (tabell 4, bilaga 3)
Begreppet ogynnsamt blir centralt för att förstå meningen och ses i detta citat som ett försvårande ord där det kulturella kapitalet reglerar om mottagaren förstår ordet eller inte.
“Barnets mamma och pappa har i samråd med ansvarig socialsekreterare etablerat samt godkänt utredningsplanen gällande barnet” (tabell 4, bilaga 3)
Citatet ovan syftar till att föräldrarna har varit med och skapat samt godkänt den ansvarige socialsekreterarens utredningsplan som gäller barnet, eller med andra ord: föräldrarna samtycker till att delta i utredningsprocessen. För att kunna förstå meningen krävs ett kulturellt kapital, främst kapitalet som benämns som “kultiverad och smidig i sitt umgänge med andra” (Repstad, 2005) som syftar till att förstå och behärska muntlig och skriftlig kommunikation, vilket benämndes i det inledande stycket. De försvårande ord som hittats i detta citat är följande: samråd, etablerat Följande försvårande ord/stycken har presenterats: undertecknad, faktorer (i familj
och miljö), konsultationsdokument, grovmotorik, finmotorik, brevledes, ursprunglig, adekvat, kontaktsökande, ansenliga mängder, konsumera alkohol i den utsträckning att det leder till berusning, ogynnsam, samråd, etablera
Inhemska begrepp
Nedan presenteras citat utifrån temat “inhemska begrepp”. Med inhemska begrepp menas begrepp som kan tolkas vedertagna för utredare och organisationen de arbetar för. Till skillnad från temat “försvårande ord” handlar detta inte om ord som den specifika utredaren använder utan mer om begrepp som används genomgående i alla utredningar i studien, i olika utsträckning, och som är präglade och etablerade av just det utredande sociala arbetet. Begreppet “behov” och olika typer av behov är genomgående i utredningarna dock förklaras sällan vad eller hur behovet ser ut. Detta redovisas mer genomförligt nedan.
“Är barnets skydd- och omsorgsbehov tillgodosett?” (tabell 4, bilaga 3)
